VERKSAMHETEN 2013 STIFTELSEN FÖREMÅLSVÅRD I KIRUNA

Transkript

1 VERKSAMHETEN 2013 STIFTELSEN FÖREMÅLSVÅRD I KIRUNA

2 Innehållsförteckning Förord 2 STIFTELSEN FÖREMÅLSVÅRDS UPPDRAG 3 RESULTATREDOVISNING 5 Bevarande 5 Digital bild 5 Papperkonservering 7 Metallkonservering 8 Kunskapsuppbyggnad 10 Samverkan 10 Tvärsektoriella perspektiv 11 Övriga riktlinjer 11 Styrelse, ledning, m.m. 12 Personal, sjukfrånvaro och arbetsmiljö 12 Bilaga årsredovisning Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Arent Grapegatan Kiruna Telefon: Organisationsnummer: E-post: info@sfmv.se 1

3 FÖRORD 2013 Vi kan med glädje konstatera att vi lyckats besätta alla vakanta konservatorstjänster med nya kompetenta medarbetare. En anledning kan vara det samarbete vi har med Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård. Samarbetet innebär att vi erbjuder konservatorsstudenterna praktikplats under utbildningen och sommararbete. Vid dessa tillfällen får man en bra bild av Stiftelsen Föremålsvård och vad Kiruna kommun har att erbjuda för kommunmedborgarna. I detta sammanhang vill jag också kommentera att, av nyanställningarna i konserveringsverksamheten finns två personer som tidigare varit anställda vid Stiftelsen Föremålsvård och som har valt att återvända till vår verksamhet. Under året har även avdelningen digital bild lyckats rekryterat yngre medarbetare. Jag vill kommentera att Stiftelsen Föremålsvård, i den digitala verksamheten, tar ett förhållandevis stort ansvar när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Cirka 50 % av våra anställda arbetar i den digitala verksamheten. Stiftelsen Föremålsvård har, i den digitala verksamheten, under fjorton år kombinerat kulturpolitik med arbetsmarknadspolitik och därigenom skapat nya förutsättningar för ett ökat tillgängliggörande av vårt kulturarv och samtidigt skapat förutsättningar för en grupp som har betydande svårigheter att komma in på den öppna på arbetsmarknaden. Behovet av digitala tjänster är mycket stort och kommer så vara under överskådlig tid. Jag anser att det finns mycket goda förutsättningar att utöka det digitala uppdraget vid Stiftelsen Föremålsvård och tillgodose det behov som finns vid de centrala kulturinstitutionerna. Våra tre verksamhetsområden, pappers-, metallkonservering och digitalbildbehandling har under året arbetet med många intressanta projekt. Man har påbörjat nya projekt där vissa är relativt begränsade medan andra är mångåriga. Dessa mångåriga projekt ställer krav på en kontinuitet i relationen med uppdragsgivaren. Mot bakgrund av detta vill jag lyfta fram arbetsledarnas ambition och vilja att utveckla samarbetet med våra uppdragsgivare. Detta samarbete är en grundläggande förutsättning för vår verksamhet. Avslutningsvis vill jag kommentera den kompetensutveckling som genomförts under året. De resurser vi investerar i olika kompetensutvecklande insatser är en betydelsefull investering arbetsgivaren gör och naturligtvis ska verksamhetens behov av utveckling styra investeringen i kompetensutveckling. Min åsikt att genomförda insatser har hållit hög kvalitet och bidragit till nätverksbyggande. Våra medarbetare har deltagit vid olika konferenser och andra aktiviteter och läser även distanskurser mot olika universitet. Även detta är en betydelsefull investering och här har arbetsgivaren alltid ställt sig positiv till finansiering av kurslitteratur, m.m. och på så sätt främjat fortsatta studier. Jag intygar att verksamheten 2013 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och väsentliga prestationer samt av kostnader och Stiftelsen Föremålsvårds ekonomiska ställning. Ulf Daunfeldt Direktör. 2

4 UPPDRAG Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna för budgetåret 2013 Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna för budgetåret De finansiella villkoren för Stiftelsen Föremålsvård bidrag redovisas i ett regleringsbrev till Kammarkollegiet, anslag 8:3 Bidrag till vissa museer. Regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden är barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Verksamhet Statens bidrag till Föremålsvård i Kiruna ska användas i enlighet med de mål för verksamheten som anges i stiftelsens stadgar. Bevarande Stiftelsen Föremålsvård ska effektivisera och utveckla arbetet med vård och konservering av föremål samt vård och digitalisering av bilder och dokument. Kunskapsuppbyggnad Stiftelsen Föremålsvård ska öka kunskapen inom sitt verksamhetsområde, bl.a. genom att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. Samverkan Stiftelsen Föremålsvård ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar av det civila samhället involveras. Tvärsektoriella perspektiv Stiftelsen Föremålsvård ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Övriga riktlinjer Kulturarvs-IT och Kulturarvslyftet Stiftelsen Föremålsvård ska redovisa antalet arbetsledare samt antalet anställda med lönebidrag inom ramen för Kulturarvs-IT och motsvarande vad gäller Kulturarvslyftet. Uppdrag Stiftelsen Föremålsvård ska samråda med Riksantikvarieämbetet i myndighetens uppdrag som nationell samordnare av vård- och konserveringsfrågor inom kulturarvssektorn. Återrapportering Redovisning till regeringen Stiftelsen Föremålsvård ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de riktlinjer som framgår ovan. Resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på kvalitet, volym, intäkter och kostnader. 3

5 Därutöver ska Stiftelsen Föremålsvård särskilt redovisa: - antalet konserverade och restaurerade föremål, - antalet digitaliserade bilder och dokument, - antal registrerade poster. Av redovisningen ska även framgå från vilka samlingar bilder och dokument kommer. Redovisningen ska vidare innehålla en förteckning över uppdragsgivare under året. Dessutom ska använda metoder samt effekterna av verksamheten analyseras. Därutöver ska Stiftelsen Föremålsvård särskilt redovisa: - intäkter av sponsring, - intäkter av bidrag, vid sidan av det ordinarie årliga statliga bidraget, med fördelning mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ respektive icke-statliga bidrag. Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. Väsentliga förändringar ska kommenteras. Resultatredovisningen för 2013 ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 februari Ett revisorsintyg ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 april Årsredovisning Stiftelsen Föremålsvård ska senast den 22 februari 2014 lämna en av styrelsen underskriven årsredovisning till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) avseende det senast avslutade räkenskapsåret. Revisionsberättelse ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 april Budgetunderlag Stiftelsen Föremålsvård ska senast den 1 mars 2013 lämna ett budgetunderlag till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Budgetunderlaget ska innehålla Stiftelsen Föremålsvårds förslag till finansiering av verksamheten för

6 RESULTATREDOVISNING BEVARANDE Stiftelsen Föremålsvård ska effektivisera och utveckla arbetet med vård och konservering av föremål samt vård och digitalisering av bilder och dokument Återrapportering. Stiftelsen Föremålsvård ska särskilt redovisa; antalet konserverade och restaurerade föremål, antalet digitaliserade bilder och dokument, samt antal registrerade poster Av redovisningen ska även framgå från vilka samlingar bilder och dokument kommer. Redovisningen ska vidare innehålla en förteckning över uppdragsgivare under året. Dessutom ska använda metoder samt effekterna av verksamheten analyseras. Digital bild Det sammantagna resultatet för avdelningen är positivt. Avdelningen har arbetat på uppdrag av femton institutioner och påbörjat två mer omfattande projekt. Under maj månad påbörjades ett större projekt på uppdrag av Riksarkivet/Landsarkivet i Uppsala. Samlingen består både av negativ och påsiktsbilder (färg och sv/v), vilka ska skannas och omkuverteras. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har ett nytt projekt påbörjats, en alldeles särskild samling av Jan Norman, tidigare anställd flygfotograf vid Riksantikvarieämbetet. Materialet består initialt av pärmar fyllda av färgnegativ (24x36). När dessa väl är digitaliserade kommer avdelningen att fortsätta med Jan Normans diabilder. Detta material kommer att sysselsätta en av våra anställda under ett flertal år då materialet tar lång tid att digitalisera och kräver stor kunskap av skanneroperatören. Arbetet med Riksantikvarieämbetet/ATAs gamla kyrkbildsssamling, Kyrkor och kyrkliga föremål, har sysselsatt två personer under året. Projektet har pågått sedan 1996, tyvärr har antalet medarbetare inom detta projekt reducerats kraftigt p.g.a. den tidigare nedläggningen av verksamheterna i Strömsund och Grängesberg, vilket påverkat antalet digitaliserade bilder. Av samma anledning har endast en person arbetat med Kungliga Bibliotekets projekt Typografiska vykort under året. Projektet kommer avslutas under första kvartalet 2014 och kommer då att ersätts av projektet FA-samlingen, Visitkort. Av denna anledning besökte personal från Kungliga biblioteket avdelningen för att introducera det nya projektet. Arbetet utförs i samarbete med vår papperskonservering. Övriga projekt har digitaliserats utan större förändringar jämfört med De olika projekten omfattar påsiktsbilder både i svart och färg, negativ, diabilder och glasnegativ. Några projekt innebär att samlingarna skannas och överförs till institutionen medan andra projekt är betydlig mer komplicerade och tidskrävande att bearbeta med mycket färgstick och omfattande retuschering. De flesta institutionerna föredrar att få sina projekt överförda via FTP, men även Dropbox och hårddiskar förekommer och fortfarande finns det någon institution som vill ha bilderna brända på CD/DVD. Tabell 1. Totalt antal prestationer Antal skannade fotografier Antal skannade dokument Antal registrerade poster Arbetsuppgifterna med registrering består av poster. En post kan bestå av en uppgift, en annan post kan bestå av betydligt fler uppgifter. Som exempel på registrerade poster kan nämnas typ av fartyg, namnet på fartyget, datum då fotografiet togs, var bilden är tagen, fotograf, historiken när fyrskepp ersattes med en fast fyr, namnet på platsen där fyren är placerad, hur fyren är förankrad i havsbotten. Fotografier är fotografiskt material bestående av negativ, påsiktsbilder och diabilder. 5

7 Tabell 2. Redovisning av uppdragsgivare, samling, bearbetning och prestation (antal) Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet SVAR, Jordbruksstatistik Skanning, dokument Riksarkivet/Landsarkivet Uppsala Riksantikvarieämbetet/ Antikvarisk-topografiska arkivet Ullåkers sjukhus samt stadspolisen i Örebro Samlingen kyrkor och kyrkliga föremål Skanning fotografier 704 Skanning, fotografier Riksantikvarieämbetet/ A-tm Jan Norrmans flygbilder Skanning, fotografier 492 Statens historiska museum Förhistoriska textilier Skanning, fotografier 446 Sjöhistoriska museet J R Bomans samling Skanning, fotografier Registrering i databas Ur Samlingen Gunnel Ilonen Skanning, fotografier Registrering i databas Tekniska museet Ur museets bildsamling Skannande fotografier Spårvägsmuseet Ur museets bildsamling Personalkort, dokument Skanning, fotografier Skanning, dokument Nordiska museet Gunnar Lunds samling Skanning av fotografier och fördjupad färghantering Marinmuseum Kockums samling Skanning, fotografier Registrering i databas Livrustkammaren Ur samlingen glasnegativ Skanning, fotografier Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek Porträttsamlingen, Morgontidningen Skanning, fotografier Arkitekturmuseet Diverse byggnader Skanning, fotografier Kungliga biblioteket Ur samlingen Topografiska vykort Skanning och katalogiserade poster Visarkivet Krister Landgren, Jazzbilder Skanning, fotografier Armémuseum Föremålsbilder Skanning, fotografier

8 Papperskonservering Under året har två medarbetare, som varit anställda sedan verksamheten påbörjades, pensionerats. I samband med dessa pensionsavgångar rekryterades ny arbetskraft, två papperskonservatorer, av vilka den ena har varit anställd tidigare vid avdelningen som arbetsledare. Årets arbetsuppgifter på uppdrag av Riksarkivet och Kungliga biblioteket har i huvudsak varit desamma som föregående år; böcker för inbindning och två bildsamlingar för vårdande åtgärder. Kungliga bibliotekets projekt består av två bildsamlingar, MC-samlingen och Fa-samlingen. MC-samlingen består av bilder om släkten Bernadotte; samlingen ska ommonteras, bytte av skyddsaskar sker till en ny bättre kvalitet, arkivbeständiga askar. Fa-samlingen innefattar fotografier i visitkortsstorlek; samlingens omslag och skyddsaskar ska bytas till nya arkivbeständiga och samlingens fotografer registreras. En alldeles ny del i projektet med Fa-samlingen är katalogisering, som görs i Kungliga bibliotekets LIBRIS - söktjänst. På uppdrag av Riksarkivet har avdelningen arbetet med material från referensbiblioteket; böcker för ombindning och restaurering samt tidskriftssviter för inbindning. Då avdelningen varit utan en bokbindare sedan andra kvartalet går det inte att jämföra årets bokbindningsprestationer med fjolårets. Förutom Riksarkivet och Kungliga biblioteket har avdelningen arbetat i begränsad omfattning med externa uppdrag. De externa projekten har utförts på uppdrag av Nederluleå församling där man har påbörjat ett restaureringsprojekt som omfattar Gammelstads kyrka. Från den medeltida kyrkan har avdelningen påbörjat ett projekt med en epitafitavla till minnet av Karl XI. Epitafitavlan ska konserveras och vara med vid återinvigningen efter renoveringen av kyrkan. För Ájtte, Svenskt Fjälloch Samemuseum, konserverade vi och ramade in tre teckningar av konstnärerna Gideon Ekholm och Hilding Westerlund. På uppdrag av Samernas bibliotek vid Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, har avdelningen bundit in böcker. Därutöver har två museer har anlitat avdelningens kompetens. Avdelningen har också bistått Norbottens museum med rådgivning i konserveringsfrågor angående en tavla av Ossian Elgström. I slutet av året har avdelningen bistått Nordiska museet med att hämta en vargskinnsfäll från en privatperson i Malmberget. Fällen är från slutet av 1800-talet och är tillverkad av skinnet från 60 vargskallar och ska emballeras och överföras till Nordiska museet. Under året har avdelningen genomfört varierande kurser och utbildningar. I februari anlitade avdelningen papperskonservator Lin Zhang-Freund för att genomföra en kurs i karibaritekniken. En karibari är en japansk lös vägg som används för att torka och plana ut pappersföremål. Under en vecka tillverkades karibariväggen vid avdelningen och planeras tas i bruk under hösten Från januari till maj genomfördes en webbföreläsningsserie från Heritage Preservation, Washington, USA. Föreläsnings-seriens teman var vård av samlingar, katastrofplanering, digitala material och fotografier. Andra halvåret genomförde avdelningen en internkurs i bokbindning med syftet att sammanställa medarbetarnas gemensamma kunskaper i ämnet, vilket var av stor betydelse efter vår bokbindares pensionering. Avdelningens personal har deltagit i olika konferenser och möten. Man har deltagit vid Nordiska Konservatorförbundets svenska sektions pappersgruppsmöte i Stockholm i maj, de Svenska Historiedagarna i Malmö i oktober, Samlingsforum i Karlstad i november. Avdelningen har även deltagit i Vanda, Finland, där det i december arrangerades ett seminarium om konserveringens historiska och filosofiska aspekter med branschens ledande namn Salvador Muñoz Viñas. Förutom dessa har en medarbetare deltagit vid arbetsmiljöutbildning i Luleå i november. I samarbete med övriga avdelningar har arbetet med restvärdesräddning fortsatt och utvecklats. 7

9 Tabell 3. Totalt antal prestationer Bokbindning, stycken Preventiv konservering, stycken Aktiv konservering, stycken Bokbindning har innehållit arbetsuppgifter med inbindning av böcker samt ombindning och/eller restaurering av böcker. Preventiv konservering innehåller arbetsuppgifter med omslagsbyte av en fotografisamling (Fa). Aktiv konservering innehåller arbetsuppgifter med konservering av teckningar (tillsammans 13 st.), ommontering av en porträttsamling (MC). Tabell 4. Redovisning av uppdragsgivare, samling, bearbetning och prestation Institution Samling Bearbetning Prestation Riksarkivet Biblioteksböcker Inbindning, ombindning och/eller restaurering 75 Kungl. biblioteket Martin Carlssons bildsamling av släkten Bernadotte, MC. Ommontering av bilder 725 Fotografier i visitkortsstorlek, A-format, Fa. Omslagsbyte samt registrering av fotografer och av de porträtterade Övriga uppdragsgivare Böcker 2 Plancher 3 Teckningar 4 Inbindning Konservering Konservering och inramning Den preventiva konserveringsåtgärden för samlingen är omslagsbyte 2 Uppdragsgivare Samernas bibliotek 3 Uppdragsgivare Samernas bibliotek; planscherna hör till en bok 4 Uppdragsgivare Ájtte Metallkonservering År 2013 har för avdelningen konservering Metall/Arkeologi inneburit stort fokus på säkerhetsarbete. En bidragande orsak är restvärderäddningskursen som några av Stiftelsen Föremålsvårds medarbetare deltog i I syfte att säkra och effektivisera avdelningens verksamhet har rutinbeskrivningar uppdaterats och tillkommit under året. I konserveringsverksamheten har medarbetarna genom åren arbetat fram effektiva rutiner och avdelningens förhoppning var att 2013 års resultat skulle spegla det imponerande resultatet från året innan. Tyvärr hindrades verksamheten p.g.a. ombyggnation av avdelningens ventilationssystem, som understödjer bland annat dragbänkar och blästerutrustning. Detta har medfört en försämring och har under året genomgått tidskrävande reparationer och upprustning. Under perioder kunde mikroblästern inte användas. Avsaknaden av mikrobläster hade negativ inverkan på årets resultat. Ventilation och tillkopplad utrustning fungerar nu till fullo och kommer inte hindra avdelningens mål att åter nå goda produktionsresultat under kommande år. Kärnverksamheten är järnkonserveringen, vilken upptas till stor del av kloridextraktion, som avlägsnar korrosionsskapande salter från järnföremål. Under året upprustades avdelningens maskiner för kloridextraktion. Arbetet väckte frågor och en konstruktiv diskussion kring verksamhetens konserveringsmetoder initierades. Att kontinuerligt se över och analysera de metoder som används är viktigt. Framför allt när metoderna är omfattande och utgör en betydande del i konserveringsprocessen, och när allt större hänsyn måste tas till energieffektivitet och miljö. Men inom området kulturvård är det 8

10 ont om resurser, finansiering och tid, för nätverk och projektsamarbeten inom utvecklingen av konserveringsmetoder. Denna bild förstärktes i samtal med Riksantikvarieämbetet och andra kulturvårdande institutioner. Dokumentation och analys ingår i konserveringsprocessen. Förutom flera identifierande kemiska analyser har Stiftelsen Föremålsvård även till sitt förfogande röntgen och avancerade mikroskop. Ett exempel är dokumentation och analys av fjädrar från en arkeologisk undersökning, som även kunde artbestämmas till strutsfåglar med hjälp av Naturhistoriska riksmuseet. Röntgen är självskrivet inom metallkonservering. Under året påbörjades en översyn kring avdelningens användning av röntgen, utifrån flera aspekter. Dels för att stärka säkerhetsrutiner enligt förskrifter, dels genom rutinbeskrivningar effektivisera och bredda avdelningens kompetens kring röntgen och dels i syfte att förbättra kvalitén på de röntgenbilder som produceras. Under arbetets gång förs diskussioner med flera institutioner som besitter expertis, bland andra Riksantikvarieämbetet, Studio Västsvensk konservering inom Västarvet och Statens Strålskyddsmyndighet. Huvudsakliga uppdraget för avdelningen är att stötta Historiska museet med löpande konservering av dess omfattande material av korroderade metallföremål, främst järnföremål, som finns i samlingarna. Diskussioner pågår med museet dels kring effektivisering i det löpande arbetet vad gäller logistik, dokumentation och urval och dels om hur Stiftelsen Föremålsvård med större bredd kan möta Historiska museets konserveringsbehov, nu och i framtiden. Avdelningen tar årligen emot ett begränsat urval av uppdrag från olika externa institutioner, främst inom arkeologin. I syfte att bredda personalens kompetens och med målet att stärka beredskapen för framtida behov hos huvuduppdragsgivare. Tidsstudien, som genomfördes år 2012 på konserveringsprocessen vid externa uppdrag, har bland annat förbättrat avdelningens offertskrivningar till att bli mer enhetliga. Externa uppdragsgivare år 2013; Silvermuseet i Arjeplog, Sörmlands museum, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Norrbottens museum, Gotlands Länsmuseum Fornsalen, Projektgruppen Mästerby 1361, Majvor Östergren med Fårö Ava. Återväxt och utveckling av kompetens är av stor vikt för verksamheten. Under sommarmånaderna anställdes tillfälligt en konservatorsstudent, från konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet, som extra stöd, och gavs möjlighet att pröva konservatoryrket. Enskilda medarbetare har under året bland annat deltagit i Samlingsforum arrangerat av Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer, Media och kulturarv arrangerat av Nordiska Konservatorförbundet, föreläsningar av Salvador Muñoz Viñas, samt en serie webbinarier arrangerade av Heritage Preservation/Connecting to Collections i vilken flera medarbetare från olika avdelningar deltog. Kurserna behandlade olika delar av kulturvården med fokus på samlingsvård, katastrofberedskap samt restvärdesräddning. Kurserna rationaliserade arbetet för Stiftelsen Föremålsvårds nystartade katastrofberedskaps- och restvärderäddningsgrupp (KBR-RVR), samt verkat för närmare samarbete och kompetensutveckling mellan de olika avdelningarna vid Stiftelsen Föremålsvård. Tabell 5. Totalt antal prestationer Antal fyndnummer Antal föremål, huvudsakligen järnföremål Ett fyndnummer kan bestå av ett eller flera föremål. Ett föremål kan vara en liten spik med tidsåtgång för åtgärder på ca 3-5 minuter. Ett annat föremål kan vara ett vikingasvärd med en tidsåtgång under flera dagar. Under 2012 har verksamheten innehållet många mindre föremål jämfört med Som t.ex. en halskedja i brons bestående av många små delar. 9

11 Tabell 6. Förteckning över uppdragsgivare och prestationer Institution Antal fyndnummer Antal föremål Historiska museet Externa uppdragsgivare* *Påbörjat, ej avslutat material, ingår inte i beräkningarna KUNSKAPSUPPBYGGNAD Stiftelsen Föremålsvård ska genom kunskapsuppbyggnad grundad på forskning och i samverkan med andra bidra till ny kunskap inom sitt ämnesområde. Särskilt avseende ska fästas vid samarbete med universitet och högskolor, skolor och museer. Under 2013 har ca kronor tillförts olika utbildningssatsningar. Motsvarande utbildningskostnader för 2012 var ca kronor (exkl. lönekostnader). Med det mångåriga samarbete Stiftelsen Föremålsvård upparbetat med de centrala statliga kulturarvsinstitutionerna skapas förutsättningar att ta del av vårt kulturarv i dag och i framtiden. Det är framförallt inom områdena digitalisering, vård och konservering Stiftelsen Föremålsvårds bidrag till forskningen kan tydliggöras. Under respektive verksamhetsområde i resultatredovisningen framgår det med tydlighet mängden digitaliserade och konserverade samlingar. I samarbetet med institutionerna skapas en plattform för utbyte av kunskap, där Stiftelsen Föremålsvård både är givare och mottagare i kunskapsutbytet. Genom att utveckla vårt arbete och fortsätta att medverka i vården och tillgängliggörandet av vårt kulturarv bidrar Stiftelsen Föremålsvård till kunskapsuppbyggnaden, vid Stiftelsen Föremålsvård, vid våra institutioner samt för forskningen och för allmänheten. Tabell 8. Kostnadsutveckling kunskapsuppbyggnad Utbildningskostnader (exklusive lönekostnader) SAMVERKAN Stiftelsen Föremålsvård ska samverka med andra aktörer för att utveckla verksamheten. I detta ingår att verka för att ideella organisationer och andra delar i civilsamhället involveras. Denna samverkan är en naturlig del i Stiftelsen Föremålsvårds dagliga verksamhet. Samverkan sker med de centrala statliga kulturarvsinstitutionerna i det uppdrag Stiftelsen Föremålsvård har. Detta gäller särskilt frågeställningar som rör vårt kulturarv, vård och digitalisering. Samverkan sker även med Göteborgs universitet genom att Stiftelsen Föremålsvård erbjuder konservatorsstudenter praktikmöjlighet och sommararbetet. Detta samarbete har varit särskilt lyckosamt för vår verksamhet då vi lyckats rekrytera nya medarbetare. Även med gymnasieskolan i Kiruna har ett samarbete påbörjats. Här kommer våra konservatorer marknadsföra yrket och därigenom, förhoppningsvis, skapa ett intresse för utbildningen vid Göteborgs universitet. Målsättningen är, till viss del, säkerställa kompetensförsörjningen. Regional och lokal samverkan sker med museer, kommuner och församlingar. Stiftelsen Föremålsvård har bland annat medverkat i rådgivningsfrågor rörande konserveringsärenden för Länsmuseet i Norrbotten. Stiftelsen Föremålsvård är även ett stöd för bland annat Kiruna kommun och Jukkasjärvi församling i den del som rör frågeställningar i arkiven. 10

12 TVÄRSEKTORIELLA PERSPEKTIV Stiftelsen Föremålsvård ska i sin verksamhet integrera jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Stiftelsen föremålsvård arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet. Vi kan konstatera att andelen kvinnor är betydligt högre (82 %) än män (18 %) och har dessutom ökat jämfört med Vid rekryteringar till konserveringsverksamheten under året har enbart kvinnor anmält sitt intresse vilket avspeglar sig i könsfördelningen. I den digitala verksamheten har vi små möjligheter påverka fördelningen mellan könen. Orsaken är det arbetsmarknadspolitiska uppdrag Stiftelsen Föremålsvård har där Arbetsförmedlingen anvisar medarbetare. Vi har påtalat behovet av fler manliga medarbetare utan att uppnå någon förändring. Motsvarande gäller för mångfaldsperspektivet. När det gäller barnperspektivet finns det vissa svårigheter i verksamheten att integrera detta perspektiv. De aktiviteter vi genomfört är att ta emot studiebesök från grundskolan parallellt med att man läser om vår historia. Vid dessa tillfällen har eleverna möjlighet att ta del av historiska samlingar och därigenom få en ökad kunskap och förståelse för vår historia. ÖVRIGA RIKTLINJER Stiftelsen Föremålsvård ska redovisa antalet arbetsledare samt antalet anställda med lönebidrag inom ramen för Kulturarvs-IT och motsvarande vad gäller verksamheten Kulturarvslyftet. Tabell 9. Antal arbetsledare och lönebidragsanställda Arbetsledare Lönebidragsanställda

13 STYRELSE, LEDNING, M.M. STYRELSE DIREKTÖR KANSLI DIGITAL BILD KONSERVERING METALL PAPPER Styrelsen för Stiftelsen Föremålsvård bestod under 2012 av nedan följande ledamöter. Styrelsen har sammanträtt vid 3 tillfällen. Ledamöter Johan Antti, ordförande Lars Amréus Björn Jordell Gunilla Herdenberg Maria Jansén Krister Svedhage Lars Elenius Anja Taube Personlig ersättare Mikael Jacobsson Ann Hörsell Agneta Holmenmark Carl-Magnus Gagge Charlotte Gjelstrup Björdal Kjell Rask Mats Dahlberg Personal, sjukfrånvaro och arbetsmiljö Antalet anställda var 34 personer. Under 2013 har två personer slutat på egen begäran, tre personer gått i pension och fyra personer har nyanställts och två personer har återanställts. Av de anställda var 82 % kvinnor och 18 % män. Medelåldern var 46,5 år. Jämfört med 2012 kan vi konstatera att andelen män har minskat något och att medelåldern sjunkit. Sjukfrånvaron har minskat något, under 2013 har den totala sjukfrånvaron varit 5,4 % i förhållande till totalt arbetat tid, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med Det digitala uppdraget är riktat till gruppen arbetshandikappade vilket påverkar sjuktalen negativt. Det är också glädjande att konstatera att kvinnornas sjuktal är på väg ner. 12

14 10. Antal anställda fördelat per verksamhetsområde Avdelning Kansli Metallkonservering Papperkonservering Digital bild Totalt Tabell 11. Sjukfrånvaro; Procentuell sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid Nyckeltal Total sjukfrånvaro 5,4 6,0 5,4 Kvinnors sjukfrånvaro 6,2 7,3 6,7 Mäns sjukfrånvaro Åldersgruppen yngre än 29 år Åldersgruppen år 5,9 4,6 2,3 Åldersgruppen 50 år och äldre 5,4 7,2 7,2 Sammanhängande sjukperiod längre än 60 dagar 27,3 24,5 33,3 13