LKAB växer. Nya arbetskläder för gravida Sid 06. Rekordspurten visar LKAB:s. potential FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 1 # JANUARI 2014

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 1 # JANUARI Öppenhet i fokus 09 Produktionsåret Ny slurrytank 17 Färre antal olyckor LKAB växer Nya arbetskläder för gravida Sid 06 FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Rekordspurten visar LKAB:s potential Markus Petäjäniemi, sid 2

2 BRA AVSLUT PÅ 2013 noll olyckor med frånvaro och två månadsrekord i produktionen stärker oss inför ett utmanande Rekordspurten visar LKAB:s potential Redan i november slogs rekord för en enskild månad i modern tid. Detta toppades i december med rekord för både färdiga produkter och pellets. Dessutom hade vi årets högsta notering av kvalitetsvärdet började dock trögt och vi tappade för mycket produktion för att kunna hämta igen det under året. Men rekordspurten gav förutsättningar för att kundernas förtroende återvänder. Processoptimeringen för en säker och effektiv produktion gav resultat. Driftoch underhållspersonal, smörjare, process- och underhållsingenjörer, alla yrkeskategorier som dragit sitt strå till stacken sträck på er! Ett imponerande engagemang och arbete har utförts för att vända trenden. Förändringen visar att vi kan när vi vill kraftsamla i ett starkt lagarbete med gott ledarskap. Vi är emellertid inte färdiga och kan inte slå oss till ro. Vi kan förbättra vårt förebyggande underhållsarbete ytterligare och höja nivån på vår systematiska tillståndskontroll med drifts- och underhållsrutiner. Det gäller att noggrant följa upp och avhjälpa avvikelser med snabba och säkra insatser. Den fortsatta optimeringen av våra arbetsprocesser är nyckeln för att kunna arbeta säkert och effektivt. Samtidigt måste vi sänka våra kostnader för att bli konkurrenskraftigare i en kommande tuffare marknadssituation. Grunden till att nå våra produktionsoch leveransmål kopplade till en trivsam och olycksfri arbetsmiljö är varje enskild medarbetares engagemang och ansvarstagande. Med en god ordning och reda i basen ger det förutsättningar Ett imponerande engagemang och arbete har utförts för en stabil produktion med få stora oplanerade störningar. Vi har i november och december visat att vi kan klara 2014 års produktionsmål med normal störningsnivå och ett bra drifts- och underhållsarbete. Vi är på god väg att gå från ett strikt regelstyrt arbetssätt till en mer systematisk och värderingsstyrd metod som engagerar alla. Förutsättningarna finns för att med LKAB:s lagarbete åstadkomma goda produktionsresultat samtidigt som vi kan arbeta olycksfritt med hög trivsel och motivation. Vi har visat potentialen! God fortsättning på 2014! PRODUKTION OCH LEVERANSER 2013: MÅNADSPRODUKTION: Produktion 2013: 25,3 miljoner ton färdiga produkter. Leveranser 2013: 25,5 miljoner ton (26,3 miljoner ton 2012). Juli 2010: ton * November 2013: ton * December 2013: ton * Pelletsproduktion, december 2013: ton * (* = Rekord!) MARKUS PETÄJÄNIEMI, PRODUKTIONSDIREKTÖR LKAB Josefine Ejemalm, kommunikatör, Kiruna: - Att leva i nuet. Besöksverksamheten i ny avdelning. Ökat internt fokus LKAB. För att ytterligare stödja kärnprocessen har kommunikationsenheten omorganiserat från årsskiftet. En av de förväntade vinsterna är en tydligare struktur inom enheten och externt gentemot övriga delar av LKAB. Sponsring, event, gästmottagande, varumärke, press och kommunikation vinner på att ligga nära varandra organisatoriskt. På så vis räknar vi med att kvaliteten stärks och produktiviteten ökar. Vårt fokus blir intern kommunikation till våra medarbetare och till medborgarna i de samhällen där LKAB verkar, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör. Den nya avdelningen Sponsring, event och gästmottagande, med Ingela Hjalmarsson som avdelningschef, ansvarar för interna och externa event, all sponsring samt besök, restauranger och bolagshotell. Genom att samla flera näraliggande ansvarsområden inom samma enhet kan vi lättare dra nytta av varandras kompetenser, säger Ingela Hjalmarsson. När verksamheten har frågor och uppdrag om annonsering, mässor, pressbesök och liknande ska de i fortsättningen vända sig till teamledare Tina Benson istället för, som tidigare, till informationschef Anders Lindberg. Med teamledaren som tar emot och fördelar uppdrag till kommunikatörerna, kan informationschefen ägna mer tid åt strategiskt kommunikationsarbete. Det gagnar både enheten och koncernen, säger Frank Hojem. Har du avgett något nyårslöfte? Foto: G. Rúnar Guðmundsson TINA BENSON Sandy Doull, produktionschef, Kiruna: - Nej, jag brukar inte avge något nyårslöfte. Har däremot slutat röka i höstas. Emil Rhenberg, verkstadsarbetare, Huddinge: - Nej. Av den enkla anledningen att jag har så svårt att hålla löftet. TUMMEN UPP för sovringsverket, drift och automation i Kiruna, som inte har haft ett enda olycksfall med frånvaro på två år. Fordonshandboken - i ett handskfack nära dig LKAB. Inom kort lanseras Fordonshandboken inom LKAB-koncernen. Handboken innehåller rutiner kring handhavandet av fordon. Rutinerna är till för att säkerställa hantering, behov, säkerhet och kostnader för fordon, säger Allan Eriksson, produktionschef PIV, verksamhetsservice. Närmare 500 fordon, personbilar, lätta lastbilar och minibussar omfattas av Fordonshandboken som ska placeras i samtliga handskfack. Syftet med handboken är att beskriva för samtliga berörda hur fordon anskaffas, tas omhand, byts ut och avskaffas. Den innehåller också checklistor över både den dagliga och veckovisa tillsynen. PIV ansvarar för Fordonshandboken som även återfinns i verksamhetssystemet. CITATET Vi är på god väg att gå från ett strikt regelstyrt arbetssätt till en mer systematisk och värderingsstyrd metod som engagerar alla MARKUS PETÄJÄNIEMI, PRODUKTIONSDIREKTÖR LKAB ULRIKA WESTERBERG Nominera till arbetsmiljöpris LKAB delar varje år ut ett arbetsmiljöpris i Säkerheten först-anda. Priset tilldelas en eller flera personer som med stort personligt engagemang på ett synligt och tydlig sätt bidragit till att förbättra arbetsmiljön inom LKAB. Mottagaren blir en förebild för sin omgivning. Beskriv aktivitet och resultat samt ange namn på personen eller personerna i din nominering. Skicka din nominering senast den 10 februari till: kaisu.nilsson@lkab.com MARITHA MOSSBERG 02 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

3 Med öppenheten i fokus KIRUNA. Det finns många delar i visionen LKAB370. En av dem är processoptimering. Håkan Siikavaara anser att allt börjar och slutar med motiverade medarbetare. Ibland kan arbetslivet kännas rörigt. Fördelningen kan te sig svårbegriplig och konkretionen lyser med sin frånvaro. Vilken är startpunkten till förbättring? Prata. Öppen dialog. Det är så man skapar engagemang och motivation, säger Håkan Siikavaara, ingenjör. Han är delprojektchef i processoptimeringen som startat i KA3/KK4 för ett år sedan och driver det vidare i samma anda som den utformats. Målet är att lägga mer och mer jobb internt istället för att ta in externa krafter. Idén är framtagen av den framlidne, amerikanska konsulten Jay Stanich och bygger i korthet på intervju med ett frågebatteri till medarbetare, workshops med både medarbetare och chefer i fält där arbetsgruppen går igenom uppdrag för att sedan hitta de bästa arbetssätten. Allt i kombination med minimal administration. Det hela avslutas med en uppföljning när teamet gör verkstad av dialogerna. I början fanns det en osäkerhet hos vissa. Medarbetarna undrade vilken typ av effektivisering det egentligen skulle leda till, berättar Håkan Siikavaara men tillägger snabbt: Men den där osäkerheten tvättar vi bort ganska fort! Det gör vi med öppenhet. Projektet handlar om att få både bättre fungerande arbetssätt och bättre funktion i verken genom att utföra fler jobb i egen regi. Vid Veckobladets besök i KA3/KK4 genomförs en verksamhetssrond som stannar upp vid en uttjänt klasserskruv. Mikael Rauhala är i full gång Veckobladet besöker KA3/KK4-verken i Kiruna som i skrivande stund effektiviseras. Till stor del med hjälp av dialog. Foto: Fredric Alm med att byta lager och slitskor. En klasserskruv används i anrikningen och har en livslängd på omkring ett år. Förr tog vi ut externt företag för renoveringen med höga prislappar. Nu jobbar vi istället på att lära oss hur man gör dessa saker själva, säger Mikael Rauhala. Håkan Siikavaara tror optimeringen kommer ge märkbara resultat under första kvartalet i år. Jag skulle bli förvånad om inte. Men projektet i sig har ingen ände, säger Håkan Siikavaara. FREDRIK BJÖRKENWALL Projektet i sig har ingen ände Håkan Siikavaara. Chalmers på turné. Robert Johansson och Erik Hulthén vid testanläggningen där LKAB:s restprodukter testas för nya användningsområden. Foto: Johanna Fogman Ändlig naturresurs byts ut mot gråberg KIRUNA. Naturgrus är ett av de vanligaste byggmaterialen för samhällets infrastruktur, men gruset är en bristvara. En av lösningarna är att ersätta naturgrus med krossat gråberg från LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget. Under ledning av Chalmers tekniska högskola studerar en forskargrupp möjligheten att hitta ersättningsmaterial för produkter som består av naturgrus idag. Tillsammans har de byggt en testanläggning vars syfte är att utveckla produktionsmetoder för dessa ersättningsprodukter. Just nu turnerar vi med anläggningen runt om i landet och besöker olika täkter för att genomföra tester, säger Robert Johansson, doktorand på Chalmers tekniska högskola. I projektet deltar LKAB Berg & Betong, tillsammans med LKAB:s forskningsavdelning (FoU), som en av 23 samarbetspartners. I december fick LKAB Berg & Betong besök. Under totalt två veckor genomfördes tester på gråberg från gruvorna i både Kiruna och Malmberget. LKAB Berg & Betong framställer idag ett industriellt framställt naturgrus ur gråberg från gruvorna. I vår sprutbetong i LKAB:s gruvor används nästan uteslutande krossat gråberg. Av de restprodukter som blir över, spillet, vill vi försöka finna nya användningsområden, säger Sandy Doull, produktionschef kross/entreprenad hos LKAB Berg & Betong. LKAB Berg & Betong projekterar nu för en ny krossanläggning. Vårt gråberg har i grunden mycket bra egenskaper för tillverkning av bland annat vägar och betong, men vi vill tillsammans med forskargruppen på Chalmers se om vi ytterligare kan optimera befintlig process, säger Sandy Doull. Vårt mål med projektet är att bli av med naturgrusanvändningen och skapa en ännu bättre produkt, säger Erik Hulthén, forskarassistent. JOHANNA FOGMAN ton färdiga produkter producerades 25,3miljoner av LKAB under ,5 miljoner ton järnmalmsprodukter levererades av LKAB under miljoner kronor har avsatts till LKABkoncernens gemensamma pensionsstiftelse efter beslut från LKAB:s styrelse. 3 procent förväntas prognosen för den globala stålkonsumtionen att öka med under VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Nya arbetskläder för gravida LKAB är bäst i Kiruna på mammakläder, säger Karin Lindgren, geolog vid gruvplaneringen i Kiruna med både LKAB:s och den egna familjens tillväxt i tankarna. Foto: G. Rúnar Gudmundsson MALMBERGET. LKAB har infört nya mammakläder för gravida medarbetare. De nya mammabyxorna infördes på begäran från personalen, säger Malin Rova vid centralförrådet i Malmberget. Mammabyxor har funnits tidigare, men upplevdes för stora, otympliga, obekväma och varma. Den nya modellen är komfortablare och passar ända in i sen graviditet, säger Malin Rova. LKAB har arbetskläder och specialkläder för många olika behov. Det är en säkerhetsfråga och en fråga om komfort. Det ska vara behagligt att bära sina arbetskläder, säger Mikael Rantakyrö, arbetsmiljöutvecklare vid företagshälsovården. Arbetsklädernas uppgift är att skydda. Därför finns arbetskläder för ett stort antal Mikael Rantakyrö och Malin Rova. Foto: Mauritz Magnusson olika funktioner. Kollektionen utvecklas hela tiden. Ändå blir inte alla helt nöjda, säger Mikael Rantakyrö. LKAB:s skyddskommitté har beslutat att kläderna i katalogen är en miniminivå för att undvika att olämpliga kläder används på jobbet, som huvtröjor, jeans och T-shirts. Att använda fel plagg kan vara direkt farligt, säger Mikael Rantakyrö. Mammabyxorna är ett av specialplaggen i LKAB:s stora garderob. Här finns kläder för cirka 300 olika yrkesgrupper togs en garderob med damkläder fram. Den är nu uppgraderad med nya modeller och fler storlekar. Alla varianter finns på Insidan under Arbetsmiljö. Tvättföretaget i Jokkmokk larmar ibland om kvarglömda tillhörigheter i arbetskläderna, allt från verktyg och knivar till pengar. Töm fickorna! Det är bästa sättet att undvika risker och få tvättsystemet att fungera bra, säger Malin Rova. Ibland uppstår brist på vissa plagg i tvättsystemet. Ta inte ut alla uppsättningar på en gång. Då räcker inte kläderna till. Snart kommer råd och regler för tvättrutinerna att finnas i fickan på arbetskläderna, säger Mikael Rantakyrö. MAURITZ MAGNUSSON Ny forskningsdirektör MALMFÄLTEN. Vi förstärker vår organisation för forskning och utveckling vilket är nyckeln för vår fortsatta tillväxt och konkurrenskraft, säger Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. Monica Bellgran blir ny forskningsdirektör på LKAB. Hon kommer att ingå i LKAB:s koncernledning och rapportera till vd. Bellgran blir direktör för en ny enhet som får namnet Forskning Monica Bellgran. och Utveckling. FoU-avdelningen lyfts alltså ut från nuvarande enhet Teknik & Affärsutveckling och bildar en egen enhet. LKAB bedriver idag forskning och utveckling i Kiruna, Malmberget och Luleå, både i egen regi samt i nära samarbete med Luleå tekniska universitet. Monica Bellgran har mer än 20 års erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och av ledande befattningar både från akademi och industri, hennes erfarenhet blir ett stort tillskott till LKAB, säger Lars-Eric Aaro. Monica Bellgran har tidigare varit chef för produktionsteknik vid Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Den nya tjänsten tillsätts från 1 februari. MARIA ÖSTLUND Nya huvudnivån levererar KIRUNA. I maj 2013 invigdes en av Sveriges största industriinvesteringar, Kirunagruvans nya huvudnivå. Produktionen är nu i full gång. Vår nya huvudnivå, som säkrar produktionen 20 år framåt, har visat på bra resultat. Drygt två miljoner ton har passerat över nivån, säger Hans Engberg, gruvchef. Ett 50-tal medarbetare har skolats in på grund av drift på två nivåer. Totalt för året hamnar vi på 27,8 miljoner ton vilket är ett nytt årsrekord i Kirunagruvan. Ortdrivningen gjorde meter i egen regi, vilket är meter över plan. Totalt med entreprenörer blev det meter, säger Hans Engberg. JOHANNA FOGMAN Maritha Mossberg: Jag har skrivit ett brev! Ett brev betyder så mycket. Så löd postverkets slogan för många år sedan. Det var då folk skrev brev, vek ihop arket, lade det i ett kuvert, frankerade med frimärke och postade brevet. Nu har jag skrivit ett brev med en lätt penna på ett tjusigt brevpapper men minns inte när jag senast fick ett brev, ett riktigt brev. Däremot har jag sparat nästan alla brev som jag har fått och det är många. För något år sedan läste jag om feng shui, läran att skapa positiva energier i livet, och att allt som tar kraft ska slängas. Jag tog fram kartongen med mina brev. En hög för det som skulle kastas och en hög för det som skulle sparas. Brevhögen med de jag ville ha kvar bara växte. Till slut gav jag upp och behöll så gott som alla. Lådan stängdes och jag läste vidare i boken om feng shui. Där står också att det som sparas ska skänka glädje, locka fram ett leende och en behaglig känsla i kroppen. Så några brev som framkallade sorg eller obehag åkte faktiskt i soporna men de flesta blev kvar. Varje brev får mig att minnas olika episoder i livet. När allt ska gå så fort med uppdateringar på Facebook, twitter,chat och sms känns det fint och betydelsefullt att skriva på det föråldrade sättet med penna på papper. Nu har jag alltså skrivit ett brev igen. I mina gömmor fanns det allra vackraste brevpapper jag någonsin sett. Det är ett helt vitt ark av bästa kvalitet och i vänstra hörnet finns en pressad blomma. Nu hoppas jag på att snart få ett riktigt brev i min postlåda. För ett brev betyder så mycket! Nu hoppas jag på att snart få ett riktigt brev. För ett brev betyder så mycket 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 Julia Gustavsson, förrådsarbetare, Malmberget: Jag har dammodellen och är nöjd med den. Kläderna är funktionella och har god passform. Vad tycker du om dina arbetskläder? Stefan Nilsson, planerare väg och bygg, Malmberget: Inte så bra. Varselkläderna blir fort söndertvättade så att reflexerna fungerar dåligt. Linn Sävlind, forskningsassistent, Malmberget: De har dålig passform. Trots att jag har dammodellen är byxorna både för stora och för höga i midjan. Produktionsåret som gick MALMFÄLTEN. Produktionsmässigt blev året 2013 inte helt lätt. Detta till trots har flertalet produktionsrekord slagits i både verk och gruva. LKAB:s olycksfallsstatistik visar på en klar förbättring jämfört med året innan. Samtidigt blåser medvindens tåg över Svappavaara och de nya gruvornas frammarsch i bygden. På den nya huvudnivån 1365 meter under jord i Kiruna rullar produktionen. LKAB fortsätter att producera och leverera. Jonny Mella, Per Erik Asplund, Stig Digersten och Jan Sydberg i personalrummet på den gamla huvudnivån på 1045 meter under jord (bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle). Foto: Fredric Alm Uppförandekoden konkretiserar värderingarna LKAB. LKAB:s styrelse har antagit en uppförandekod som gäller inom hela koncernen. I Uppförandekoden finns våra värderingar, ENA, konkretiserade. Den ska ses som ett ramverk i företaget, något vi kan stötta oss mot när vi stöter på dilemman i vår vardag på arbetsplatserna, säger Anders Furbeck, direktör för hållbar utveckling. Uppförandekoden är en del av hållbarhetsstrategin och en utveckling och ersättning av den tidigare etikpolicyn. Koden handlar om att bedriva etiska och ansvarsfulla affärer och gäller för alla i LKAB. Den beskriver hur samtliga anställda ska agera internt i LKAB och i relationer med varandra, med kunder, leverantörer och övriga intressenter i samhället. Varje medarbetare har ett eget ansvar för att agera i enlighet med företagets uppförandekod och vi behöver alla vara uppmärksamma på att agera korrekt, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör. Kraven på ett hållbart och ansvarfullt företagande ökar globalt och allt fler företag väljer att ta fram riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas på ett etiskt, socialt och/eller miljömässigt sätt. En så kallad Code of Conduct eller uppförandekod. Bara på Stockholmsbörsen har 84 procent av de 50 största bolagen antagit en uppförandekod. Vi känner att det ligger i tiden. LKAB ska vara ett hållbart företag och vi ska också bidra till en hållbar utveckling för samhället i stort. En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att riskera kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det startar med en stark ekonomi som ger förutsättningar för ett socialt och en miljömässigt företag och samhälle, säger vd Lars-Eric Aaro. LKAB har sedan tidigare en tydlig hållning vad gäller affärsintegritet och följer de internationella riktlinjerna Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. ULRIKA WESTERBERG ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR 08 VECKOBLADET # NR Foto: G. Rúnar Gudmundsson VECKOBLADET # NR

6 Peter Söderman, vd för LKAB Berg & Betong: Den positiva händelsen jag främst vill lyfta fram är Gruvberget som äntligen erhöll sitt permanenta verksamhetstillstånd. Gruvberget producerade dessutom ton över budget. Vår ortdrivningsentreprenad i Kirunagruvan har också gjort ett fantastiskt bra arbete, vilket för övrigt gäller samtliga våra arbetsplatser och medarbetare. Ökad tillgänglighet, nyttjandegrad och anläggningshastighet på maskiner och utrustningar är ytterligare parametrar som bidragit till ökad effektivitet. Vidareutveckling och optimering av scanningsutrustning för betongsprutning fortsätter enligt plan och ger möjlighet till ökad kvalitet och förbättrad uppföljning. Vi har också tagit några viktiga steg framåt vad gäller miljö och säkerhet med bland annat den nya dammutsugningsanläggningen i Svappavaara och förbättrade rutiner vid introdukton av nyanställd personal. JOHANNA FOGMAN Åsa Sundqvist, gruvchef i Malmberget: Jag vill peka på flera toppresultat och högst sätter jag att olycksfallsnivån under förra året är den lägsta sedan Utifrån ett år som inte varit lätt produktionsmässigt, är det väldigt roligt att vi ändå presterar nya årsrekord. Vi har nya rekord i total produktion, uppfordring via bergspel och lastning i egen regi. Tillredning gör sitt bästa resultat sedan drygt tio år tillbaka, och produktionsborrningen gör nya årsbästa. Det här har vi uppnått tack vare stort engagemang från våra medarbetare. Detta trots att vi stått med produktionen i Printzsköld i sju månader och saknar två bergstigar. Roligast är att arbetet med att sätta säkerheten i första hand har resulterat i endast fem olycksfall med frånvaro, det bästa på flera år, säger Åsa Sundqvist. MARITHA MOSSBERG Nils Thuuri, sektionschef SAK-verken, Kiruna: Trots att verksamheten första halvåret präglades av flera haverier i grate-kilnverken, vilket resulterade i ett underskott mot årsplanen med kton pellets, lyckades vi efter riktade åtgärder producera över plan i slutet av Vi slog dessutom produktionsrekord i SAK-verken under december med kton pellets och dygnsrekord i KK4 på 19,9 kton. Under 2013 har störningsfrekvensen i KK4 reducerats med närmare 93 procent. Dagliga underhållsrutiner som utvecklats i KK2/KK3 ger bättre koll över anläggningen. Arbetet med processoptimeringen i KA3/ KK4 ser vi nu effekt av i av förbättrad driftsäkerhet och minskade kostnader. Under året hade vi 15 olycksfall med frånvaro. Vi vet att det är möjligt att ha en verksamhet utan olycksfall. De två sektionerna i sovringsverket, drift och automation, har de senaste två åren inte haft ett enda olycksfall med frånvaro. ULRIKA WESTERBERG Anders Henriksson, verksamhetschef förädlingen Malmberget/Svappavaara: 2013 har varit ett fantastiskt år då vi lyckats uppfylla de flesta av våra ambitioner. Vi har sänkt antalet totala olyckor, med och utan frånvaro, med drygt 50 procent sedan 2011 och med cirka 30 procent sedan Totalt hade vi 21 lindrigare olyckor under 2013 varav tre med frånvaro. Gruvan satte nytt uppfordringsrekord under 2013, vilket i sin tur innebar att sovringsverket satte nytt produktionsrekord. Nytt pelletsrekord i Malmberget 2013 innebar att anrikningsverket aldrig har producerat så mycket pelletsslig som under Vad gäller kostnader så underskred vi årets budget med cirka fem kronor per ton, vilket innebär att vi nu ligger på ungefär 2008 års kostnadsnivå. Och allt det här har vi lyckats med tack vare fantastiska insatser av alla våra medarbetare. MARIA ÖSTLUND Foto: G. Rúnar Gudmundsson, Fredric Alm 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 HETA FRÅGOR FÖR RONNIE FÖRBÄTTRINGAR, ANSVAR OCH SÄKERHET ÄR NYCKELORD FÖR RONNIE. MALMBERGET. För Ronnie Hansson handlar det om att hindra en brand innan den börjar. Han är en av dem som jobbar för att vi alla ska ha trygga och säkra arbetsplatser. Till största delen har han hela sin yrkeskarriär inom LKAB. När började du vid LKAB? 1 Jag började efter mina studier 1991, som elektriker inom data- och tele. Sedan dess har jag nog haft omkring fem olika befattningar. Vilka är dina arbetsuppgifter? 2 Det är att se till funktionerna inom brand, bevakning och besiktning. Att vi har ett fungerande förebyggande arbete samt drift och underhåll inom de olika ansvarområdena. Exempelvis skalskyddet, larmanläggningar och besiktningar av anläggningar, ja allt från personsäkerhet till produktionssäkerhet. Vad är det bästa med ditt arbete? 3 Mitt arbete är mångsidigt. Jag får vara överallt och se hela företaget. Arbetet innebär kontakter med alla organisationer, inte bara ute i produktionen utan även med personalavdelningen och kommunikationsavdelningen. Vilka utmaningar ser 4 du i arbetet? Alla nya pågående projekt är en utmaning. Det största blir nog Svappavaaras nya gruvområde som får en helt ny infrastruktur. Där gäller det att komma igång med funktioner och resurser. Att ha koll på att säkerheten fungerar handlar mycket om att det blir rätt från allra första början. Senaste tiden har det varit mycket arbete med skalskyddet, brandskyddet och ansökningarna för inpassering till våra industriområden. Hur har arbetet eller arbetsuppgifterna förändrats för dig? 5 Jag har arbetat tre år som sektionschef inom brand, bevakning och säkerhet. De stora förändringarna skedde när jag tillträdde eftersom jag gick in i en helt ny organisation. Vad betyder ENA för dig? 6 Att vara engagerad är en självklarhet för att trivas på jobbet och driver mig i vardagen. Nytänkande, det är ständigt pågående, en löpande utveckling inom hela LKAB. Ansvar känns också självklart. Det handlar dels om mitt personliga ansvar men också ansvaret vi alla har för att måna om varandra. Inte minst genom att tänka på säkerheten, och att vi kommer hem hela och rena när arbetsdagen är slut. 7 Hur ser din framtid ut? Jag känner att jag har ett tag kvar att verka i den här rollen. Vi har planer på att utvecklas mer inom alla områden. Ett exempel är förbättringsarbetet som innebär ett ännu säkrare och tryggare företag Är det viktigt för dig att hålla 8 dig i fysisk form? Ja, inte minst för det allmänna välmåendet, att vara pigg och kry. Jag kommer från en idrottsbakgrund och tycker fortfarande det är skönt att plåga kroppen. Under vintern åker jag helst skidor. Sommartid blir det löpning, cykling och vandring för att hålla igång. MARITHA MOSSBERG Namn: Ronnie Hansson. Ålder: 44 år. Yrke: Sektionschef inom brand, besiktning och bevakning. Familj: Sambo och två hundar. Bor: Hyr villa i Malmberget. Bästa egenskaper: Lugn och strukturerad. Sämsta egenskaper: Vill lite för mycket emellanåt. Fritidsintressen: Våra hundar, friluftsliv, idrott, jakt, stugan och resor. Senast till Thailand men det behöver inte vara solsemester utan lika gärna en resa till Nordnorge. ENGAGERAD Att vara engagerad är en självklarhet för att trivas på jobbet 12 VECKOBLADET # NR Foto: Maritha Mossberg

8 Vilken är din bästa blandning? Vad snurrar i dina tankar just nu? Alexander Kult, forskningsingenjör, Malmberget: De mixade kassettbanden med favoritmusik, inspelade från radion. Elisabeth KurthsDotter, projektledare, Malmberget: En resa som blandas med minst en häftig upplevelse. Till exempel när jag besökte klippstaden Petra. Lis-Marie Dagbro, administratör, Malmberget: Min hund är min bästa blandning. Zelda är en blandras med alaskan husky och grönländare. Anders Johnsson, projektledare, Malmberget: Min semesterresa till Hawaii om elva månader. Alvar Niemelä, postservice, Kiruna: Det kalla vädret som vi har just nu. Vi har hus nere vi kusten och vi måste åka ner och värma upp det. Gustaf Blomberg, tillförordnad tekniker, Kiruna: Väldigt mycket jobb. Suverän omrörning i slurrytank KIRUNA. Revolutionerande tankdesign kan bli verklighet i LKAB:s samtliga verk. Det handlar om en ny typ av slurrytank och omrörare. Det innebär närmare 60 miljoner i ökade intäkter om året i anrikningsverket KA3 och pelletsverket KK4, säger Ola Eriksson, specialist inom pelletisering. Det är Daniel Marjavaara och Ola Eriksson, tillsammans med det australienska forskningsinstitutet CSIRO, som är upphovsmännen till den nya slurrytanken. Vi fick uppdraget år 2010, säger Daniel Marjavaara, forskningsingenjör. Omrörning. Daniel Marjavaara inne i slurrytanken. Foto: Fredric Alm Bilder till artikeln har Fredric/Rúnar levererat till servern som du också kommer åt. Texten är skriven av Arvid Åhrberg, Simon Töyrä och Daniel Marjavaara har receptet för en bättre blandning. Blandade framgångar Foto: G. Rúnar Gudmundsson Historien om mirakeltanken startade när Daniel och Ola blev tillfrågade om hur problematiken med slurrytanken i KK4 kunde lösas. Efter tre års gediget arbete är framgångssagan ett faktum. En bidragande faktor till succéresultatet är en helt ny typ av impeller, en så kallad omrörare som används för att blanda, pumpa och förflytta gaser eller vätskor. Vi har utvecklat en strömlinjeformad radial impeller med mycket lovande resultat, fortsätter Ola Eriksson. Slurrytanken i KK4 led av en rad brister, bland annat av otillräcklig omrörning och frekventa stopp. Roten till problemen härleddes till att tanken var bristfälligt utformad. Tanken fungerade nämligen som omrörare och blandare. Inte en optimal design för maximal omrörning. Vi tog bland annat bort bafflarna (se faktaruta) för att förbättra omrörningen utan att öka energibehovet, säger Daniel Marjavaara. Därmed kunde lagringsvolymen i slurrytanken och en homogenare slurry garanteras. Efter framgångsrika pilotförsök genomfördes fullskaliga tester i KK4. Tanknivån har höjts, från 70 procent till 100 procent, utan att kemin har påverkats, fortsätter Daniel Marjavaara. Med detta har beroendet mellan KA3 och KK4 reducerats. Dessutom har stoppen minskat, från en gång i veckan till en gång i månaden. Hela förfarandet har varit produktionsnära. Driftarbetare, operatörer och forskare har arbetat tillsammans. Det har varit jätteroligt och det är helt klart en succé, säger Per-Ola Olsson, processingenjör vid KK4 och en av initiativtagarna till projektet. JOSEFINE EJEMALM Slurrytankar i LKAB: Åtta stycken. Lagringsvolym: kubikmeter, ton lagringsutrymme. Slurry: Det malda och blöta malmkoncentratet homogeniseras med tillsatserna genom blandning. Slurryn hålls i suspension (rörelse) i och med omrörning. Impeller: En roterande propeller som skapar omrörning i slurrytanken. Bafflar: En vägg eller skärm som skapar hastighets- och riktningsförändringar i slurrytanken. KIRUNA. Bättre blandning ger starkare råkulor. För det krävs en väl fungerande blandare. Blandaren i pelletsverket KK2 i Kiruna är en av de äldsta blandarna i LKAB:s bestånd. Den lämnar en del att önska i fråga om design och kapacitet. Vi förde en diskussion om problemen. Blandaren har ställt till mycket för produktionen och vi har velat utreda det länge, säger Simon Töyrä som tillsammans med kollegorna undersökt förutsättningarna för en bättre blandning. Innan en råkula blir till måste sligen, den nedmalda malmen, blandas och homogeniseras med tillsatserna. Det är ett avgörande skede i pelletsförloppet. En bra blandning ger nämligen en god råkulestyrka och en dålig blandning det motsatta. Försöken som genomfördes under 2013 bekräftade teorierna om att blandaren inte uppfyllde kraven. Det var tydligt att utloppsluckan inte höll måttet. Det innebär att öppning och stängning av luckan inte kan ske i samma takt som blandningen tillreds. För att inte riskera stopp måste den köras med luckan öppen, konstaterar Arvid Åhrberg, forskningsingenjör. Det innebär att en stor del av flödet åker rakt igenom blandaren utan att blandas. Dessutom kan inte en önskvärd blandarnivå uppnås vilket medför konsekvenser för råkulestyrkan. Med högre nivå kunde vi konstatera att blandningen var bättre, säger Daniel Marjavaara. Försöken indikerade nämligen att en högre blandarnivå bidrar till bättre blandning och en ökad råkulestyrka. Lyckligtvis har en enkel lösning på problemet presenterats. Enligt plan kommer utloppsluckan att ersättas. Återbetalningstiden är mindre än ett år, säger Arvid Åhrberg. JOSEFINE EJEMALM Antal bindemedelsblandare i LKAB: Sex stycken. Blandning: Hastighets -och riktningsförändringar. Lagringsvolym: Cirka 15 tons lagringsutrymme i KK2. Sligblandning. 14 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

9 Erik Wylinder, t.f. produktionschef, Kiruna: Silvertejp funkar i alla lägen. Finmalet, tack! ny kvarn kan revolutionera KIRUNA. LKAB levererar redan idag världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt. Men nu kan den gröna pelletsen bli ännu grönare. Mycket tack vare malmen är LKAB förskonade från ineffektiva produktionslinjer. Magnetiten utveklar en enorm mängd energi genom en kemisk oxidation i pelletiseringen som reducerar energibehovet med 60 procent jämfört med om malmen varit hematit i ursprungsform. Räkna också till besparingen av all energi som annars skulle behövas redan i sovringen om malmen inte gick att magnetseparera. Addera dessutom en minimal föroreningshalt och du har en jackpot i mineralbranschen. Man skulle kunna kalla det naturens under. Magnetiten är ett formidabelt mineral. Lutar vi oss belåtet tillbaka? Nej, det finns potential till ytterligare energibesparingar, säger Esa Wikström, forskningsingenjör och ansvarig för det senaste energiprojektet. Projektet handlar om en ny typ av malning inom LKAB, en vertikal kvarn som matar slurry underifrån med keramikkulor som malmedium. I Malmberget har anrikningsverket tre malningssteg idag. HIGmill är en kvarn för finmalning, därför passar det mycket bra att utvärdera den inkopplad parallellt med ett tredje malsteg, berättar Esa Wikström och fortsätter: Tidigare försök i labskala har dels visat på stor potential i energieffektivitet, men också att HIGmill ger en lite snävare partikelstorleksfördelning. Det Vilket är ditt bästa husmorstips? Joakim Palm, utvecklingsingenjör, Kiruna: En gnutta socker i maten dämpar syran, t.ex. i tomatsåsen, men dämpar även sälta. Bilder till artikeln levererar Rúnar/Fredric på den sida som du också kommer åt är därför väldigt intressant att fortsätta utvärderingen av kvarnen och nu dessutom koppla ihop med pelletiseringstester på det producerade materialet. Än så länge är kvarnen i tidigt försöksstadie. Men potentialen är stor. Malningen är en stor del i den totala energiförbrukningen och om denna kan göra stora besparingar är det utmärkt, säger Esa Wikström. Förutom miljöaspekten har projektet också ett ekonomiskt intresse då energi kostar. Än så länge kan inget sägas om den totala energibesparingen men det kan, i bästa fall, röra sig om tiotals procent. Det hade varit kul att vara del i något som kan spara riktigt mycket pengar. Vi hoppas och tror på projektet, säger Esa Wikström. FREDRIK BJÖRKENWALL Ulrik Falck, projektledare, Kiruna: Blåbärsfläck på vitt tyg? Droppa citronsaft på fläcken, doppa sedan i kokande mjölk, tvätta i tvättmaskin. Fläcken borta! Testerna med HIGmill pågår i Malmberget och potentialen är stor. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Projektkvarnen: Modell: Outotec HIGmill. Typ: Mobil testkvarn. Volym: 25 liter. Flöde: liter i timmen. Malmedium: Keramikkulor. Esa Wikström. Roger Björkelöv, Kiruna: Vi är noggranna med säkerheten först-tänket och anmäler tillbud. Hur bidrar du till en säker arbetsmiljö? Linus Halldén, Kiruna: Vi utbildar i Movex och det inkluderar också säkerheten först. Attitydförändring kvitto på färre antal olyckor MALMFÄLTEN. Olycksfall av allvarligare karaktär och med frånvaro mer än 14 dagar minskar. Vi ser ett helt annat fokus på arbetsmiljö idag, säger Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare, som summerar säkerhetsåret LKAB:s långsiktiga mål är noll olycksfall. För att nå dit krävs ett förebyggande arbete med säkerheten först. LKAB har under året som gått lagt stort fokus på säkerhetskulturarbetet, det vill säga det personliga säkerhetstänket hos varje enskild individ. Resultatet blev 60 olycksfall med frånvaro för Frekvensen, antal olyckor per miljon arbetade timmar med frånvaro, blev åtta. Målet var sju. Vi nådde inte ända fram, men det är en klar förbättring jämfört med året innan då frekvensen låg på 10,1 och 75 olycksfall, säger Kaisu Nilsson, chef på tekniska företagshälsovården. Idag visar utredningar en tydlig koppling mellan personskador och individens sätt att förhålla sig till risker i det dagliga arbetet. En grundläggande förutsättning för att få ner andelen olycksfall är att alla vi som arbetar inom LKAB känner till och respekterar de risker vi möts av i vårt dagliga arbete. För en trygg arbetsmiljö, tänk på följande: Tänk efter före du påbörjar ditt arbete (30 sekunders riskanalys). Ta inte några genvägar, gör arbetet på rätt sätt. Chansa inte. Fråga kollega, chef eller skyddsombud om du är osäker. Åtgärda risker i ditt arbete och rapportera in dessa så att vi kan förhindra att risken leder till en olycka. Håll god ordning och reda på arbetsplatsen. Torbjörn Andersson, Kiruna: Jag håller till exempel alltid hastighetsbegränsningarna på sträckan till LKAB. Antal olycksfall inom LKAB (per miljon arbetade timmar med frånvaro) Orden jag skulle bara och jag tänkte mig inte för är ständigt återkommande orsaksförklaringar när en olycka inträffat, säger Henrik Magnusson. Allt handlar om attityder och inställningar. Alla ska bära med sig våra arbetsmiljövärderingar i sitt dagliga arbete, såväl egen personal som externa leverantörer som utför arbete inom LKAB, säger Jim Kostet, sektionschef verksamhetsutveckling. Arbetsmiljöarbetet pågår löpande inom företaget genom ANSVAR utbildningar och arbetsmetoder. Framöver kommer LKAB att certifiera sig i syfte att höja, förtydliga, och förenkla säkerhetsarbetet. Utvecklingsgruppen för Säkerheten först tittar på möjligheten att förenkla metoder, arbetssätt och verktyg i det dagliga säkerhetsarbetet. Vi kommer att arbeta vidare med säkerhetskulturarbetet och det personliga säkerhetstänket. Vi har ett starkt koncept. Nu ska vi utveckla det vidare, säger Kaisu Nilsson. JOHANNA FOGMAN 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: Ring: Skriv: LKAB Insidan, CI, Malmberget. Bilderna till denna text levereras av Rúnar på fredag. Tack vare träningen har Pernilla Kettunen fått nya och bättre vanor. Pernillas recept för ett lättare liv LKAB. Pernilla Kettunen hade tränat intensivt i många år utan att nå mätbara resultat. Med hjälp av en personlig tränare började hon rasa vikt i samma takt som hon fylldes av styrka och energi. Och från att ha avskytt löpning är målet nu att springa Stockholm Marathon i sommar. Pernilla Kettunen är en aktiv människa både i jobbet som HR-advisor och på fritiden, då hon tycker om att jaga och vistas i skog och mark. Hennes övervikt begränsade hennes livsrum och trots att hon tränade väldigt intensivt märktes det aldrig på vågen. I fjol somras fick hon erbjudandet att under åtta veckors tid helt och hållet överlåta sitt träningsupplägg till en personlig tränare på träningscentret EnerQi i Kiruna. Och då började det hända saker. Jag förstod vikten av att alternera mellan olika träningsformer och att låta kroppen återhämta sig under helt träningsfria dagar. Jag lärde mig nya kostvanor och betydelsen av att äta regelbundet var tredje, fjärde timme. Pernilla Kettunen har på sex månader minskat från 81,2 till 63,7 kilo och nära 30 centimeter i midjemått. Hon har mycket mera ork både i jobb och på fritid och är utvilad när klockan ringer på morgnarna. Jag har bytt ut alla kläder i garderoben utom strumporna och gått från storlek XL till S/M. Energin för löpning har vuxit från att orka 3-5 kilometer, till det personliga rekordet på 21 km. Nu är målet att springa tre lopp i sommar och däribland Stockholm Marathon. Bara det att våga prova är en vinst! MARIA ÖSTLUND Foto: G. Rúnar Gudmundsson Pernillas tips för effektivare träning och viktnedgång: Att vara motiverad och ha bestämt dig. Du ska göra det för din egen skull! Ha visioner som du bryter ned i realistiska mål och aktiviteter. Det kan vara att genomföra tre träningspass i veckan. Att inte tänka quick-fix och genvägar som pulverdiet, utan skapa en livsstil som du är bekväm med och som är långsiktigt hållbar. Det handlar om att skaffa bra vanor och rutiner. På gymmen och i andra träningsanläggningar finns det en mångfald av individer med olika erfarenheter. Var inte rädd för att fråga om råd och tips. Tänk på att en personlig tränare kan ge dig värdefull hjälp och styra dig åt rätt håll utifrån dina mål och dina förutsättningar. Jobbet däremot måste du göra själv. Tack! Tack till alla som har varit en del av att göra min praktik på LKAB rolig och lärorik. Särskilt tack till Lena Nilsson, Johan Bergström och alla på PNA/775 för att ni tagit så väl hand om mig. Vi ses snart igen! Frida Andersson Ett stort tack till LKAB och alla arbetskamrater för blommor och presenter på min 60-års dag! Nils Spång Stort tack för uppvaktningen med present, blomma och tårta i samband med min 50-årsdag. Ingen nämnd, ingen glömd. Mikael Myrzell Stort tack för presenter, tårta och kalaset på Royal. Nu tar jag pension! Tommy Fjordell Tack till arbetskamrater och LKAB i Kiruna för uppvaktningen vid min pensionering. Kent Eriksson Tack för all uppvaktning vid min pensionsavgång. Eivor Johansson Tack arbetskamrater för den fina presenten! Frank Dyrander På nytt jobb Mikael Jonasson, produktionschef LKAB Mekaniska, Kiruna. Bengt Perälä, produktionschef förråd LKAB Malmtrafik, Kiruna. Jan Björk, produktionschef PIB, Kiruna. Rikard Rova, produktionschef PNA, Kiruna. Isabell Eroglu, produktionschef PSA, Malmberget. Ulf Elenius, produktionschef PKK, Kiruna. Mauritz Magnusson Tina Benson Det händer i LKAB Februari Norrbottens läns landsting och Estlands president besöker LKAB. 13/2 Thailands ambassad i Sverige besöker LKAB. LKAB från Insidan MÅNADEN SOM GÅTT: 20/1 Marknad&Försäljning omorganiserar. 19/1 LKAB Fritid i Malmberget har familjedag. 9/1 Två månadsrekord i produktionen 2013 och noll olycksfall med frånvaro i december /1 LKAB bildar stiftelse för pensioner. 3/1 LKAB:s ansökan om att bedriva verksamhet i Svappavaara har vunnit laga kraft. 1/1 Ny organisation för kommunikationsenheten. 20/12 Vinterlekland i Svanparken i Malmberget invigs. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Ylva Sievertsson Johanna Fogman Josefine Ejemalm Lediga jobb Byggledare, gruvavdelningen, Malmberget. Gruppchef processmineralogi, forskning/ utveckling, Malmfälten. Mekaniker hydraulik, produktion/underhåll, Kiruna. Mekaniker, LKAB Malmtrafik, Kiruna. Produktionschef terminal, LKAB Malmtrafik, Kiruna. Produktionschef, energiproduktion- och distribution norra, Kiruna. Utvecklingsingenjör/Tekniker, produktion/ underhåll, Malmfälten. Tekniker, LKAB Malmtrafik, Malmberget. Underhållsingenjör, produktion/underhåll, Kiruna. CNC-operatör, LKAB Wassara, Huddinge. Projektledare, samhällsomvandlingsprojekt, Malmberget. Feriearbete i LKAB för ungdomar år Har du barn som vill ha feriearbete i sommar? Som feriearbetare arbetar ungdomarna med diverse uppgifter som till exempel trädgårdsarbete, målning, kontorsarbete med mera. Arbetsområdet blir LKAB:s industriområden men även hos LKAB Fastigheter AB och andra bolag i koncernen. Urvalskrav: Feriearbete kan sökas av den som fyllt 15 år vid periodens start, men ännu inte uppnått 18 års ålder och som har minst en förälder som arbetar inom LKABkoncernen. Alla personliga uppgifter som finns på ansökningsblankett måste vara ifyllda (viktigt!) och blanketten måste lämnas in senast 23 mars Urvalet sker genom lottning (informationer angående lottningen = se V@L dokument HR / 10184). För den som söker feriearbete i Kiruna eller Svappavaara skickas blanketten till: LKAB, Mari Klemo, Feriearbete, Fk 2, Kiruna. För feriearbete i Malmberget eller Luleå skickas blanketten till: LKAB, Manuela Abrahamsson, Feriearbete, Freja-kontoret, Malmberget. Maria Östlund Fredrik Björkenwall Utkommer 14/3 Manusstopp 6/3 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Ulrika Westerberg Anders Lindberg VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

11 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 31 dec Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 31 dec KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 31 dec SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 31 dec Dagbrott: Svappavaara FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KMR) tkr Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat UPPNÅDD PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Period: 1 jan - 31 dec Kvalitetsmål: 96 % UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat december 2013: kr 2012: kr 55 Uppnått K-värde: 91,0 % KOMMENTARER Period: 23 dec - 5 jan NORRA, TUSEN TON Råmalm - 10,4 Pelletsverk KK2 + 11,9 Pelletsverk KK3 + 22,3 Pelletsverk KK4 + 12,9 Svappavaara + 5,5 Specialprodukter ± 0 0 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och SÖDRA, TUSEN TON produktion avser moderbolag och ¹ anslutna dotterbolag. Råmalm - 5,6 ² Fines (MAF + MAC) + 8,5 ¹) Häng, kross fastkörd. MPBO BUV + 7,2 ²) Lastmaskinsbrist. MPBO MK3 + 1, VECKOBLADET # NR Grafik: Mediagrafik & illustration