Föreläsning Anne- Marie Körling för Läsly4 Halmstad 2015

Transkript

1 Föreläsning Anne- Marie Körling för Läsly4 Halmstad 2015

2 Agneta, Anders, Anette, Anna, Anna, Anna-Lena, Anna, Anna, Anna-Karin, Anna-Karin,Ann-Christin, Annelie, Annelie, Annette, Annika, Annika, Annika, Birgitta, Birgitta, Camilla, Camilla, Caroline, Catarina, Cecilia, Cecilia, Cecilia, Christel, Christin, Elin, Elisabeth, Elisabeth, Elisabeth, Eva, Eva, Eva-Marie, Ewa, Gertie, Gisela, Gunilla, Gunilla, Hanna, Ingela, Ingela, Ingrid, Jerry, Jessica, Johan, John, Karin, Karin, Katarina, Kerstin, Kerstin, Kerstin, Kristina, Ksenia, Lars, Lennart, Linda, Linda, Linda, Lisbeth, Liselott, Lotta, Lotta, Madelaine, Madeleine, Magdalena, Magdalena, Malin, Maria, Maria, Marita,Margret, Marie, Marie, Marie, Mia, Pernilla, Pernilla, Petra,Petra, Pia, Qerim, Rikke, Sofia, Sofie,Susanna, Ulrica, Ulrica, Ulrika, Ulrika, Veronica, Ylva, Yvonne och Åsa!

3 Innehållet finns i boken

4 P

5 Pappa

6 PotaFs

7 Pythagoras

8 PneumaFk

9 läsfärdighet läsvanor

10 Alla i Sverige ska / / ges möjlighet am utveckla en god läsförmåga och ha Fllgång Fll limeratur av hög kvalitet.

11 Alla i klassrummet ska / / ges möjlighet am utveckla en god läsförmåga och ha Fllgång Fll limeratur av hög kvalitet.

12 EM barn som inte kan läsa är inte em problem utan em uppdrag

13 Engaged readers - Engagerad läsare En läsare är den som självmant införlivar böcker och läsande i sim liv.

14 spindel tejp betyg

15 Engagerad lärare En lärare är den som självmant införlivar läroplanen och kursplanerna i sim professionella utövande.

16 Genom undervisningen i ämnet svenska ska lärarna sammanfamningsvis ges förutsämningar am utveckla sin förmåga am läsa och analysera skönlimeratur och andra texter för olika sy4en

17 Samhällsorienterade ämnen Undervisningen ska bidra Fll am eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika Fds- och rumsperspekfv.

18 Det pedagogiska samtalet ska bidra Fll am lärarna utvecklar undervisning om hur man växlar mellan olika Fds- och rumsperspekfv.

19 Hur läser vi läroplanen?

20 Skumläser? Sökläser? 20- minuter- måste- läser? Hoppa- groda- läser? Read- out think out- läser Läser det vi vill? Läser som en lagbok? Läser hela boken?

21 Hur kan vi läsa läroplanen? Se kollegans ämneskunskaper För am motverka ämnesstuprör och hima samspelande innehåll Skapa kollegialt innehåll En trygg samlingsplats En källa am fråga ur

22 Inte vem läraren är utan vad läraren kommer med. Och när läraren kommer med innehållet vad händer när vi ger eleverna möjlighet am möta den och på hur många säm.

23 Om vi läser Lgr 11med språket i fokus?

24 Vad betyder då meningarna? låta varje enskild elev finna sin unika egenart? förståelse för andra människor och förmåga Fll inlevelse? medvetenhet om det egna och delakfghet i det gemensamma?

25 Respekt för mänskliga räygheter

26 BarnkonvenFonen Skollagen Läroplanerna

27 Läsa för am: kunna delta i samhällslivet den enskildes välbefinnande kulturell mångfald

28 Skolan ska vara öppen för skilda uppfamningar och uppmuntra am de förs fram. Den ska underhålla betydelsen av personliga ställningstaganden. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

29 Läraren ska vara öppen för skilda uppfamningar och uppmuntra am de förs fram. Läraren ska underhålla betydelsen av personliga ställningstaganden. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

30 Klassrumsklimatet ska vara öppet för skilda uppfamningar och uppmuntra am de förs fram. Klassrumsklimatet ska underhålla betydelsen av personliga ställningstaganden. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

31 Vad menas med saklig? Vad menas med allsidig? Vad menas med saklig och allsidig? Vad betyder det generellt för skolan, klassrummet, mötet med eleven? Hur syns det specifikt för skolan, klassrummet, mötet?

32 Hur syns det am skolan öppen för skilda uppfamningar och uppmuntrar am de förs fram? Ge konkreta exempel? Gå em steg Fll ymerligare konkreta exempel? På vilket säm bedrivs undervisningen saklig och allsidig?

33 Läroplanen är inte längre ifrån dig än där du verkar.

34 Arbetslaget ska Stärka förmågan att leka och lära

35 Lgr 11 Språk är människans främsta redskap för am tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin idenftet, umrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. AM ha em rikt och varierat språk är betydelsefullt för am kunna förstå och verka i em samhälle där kulturer, livsåskådningar, generafoner och språk möts.

36 Lgr 11 Språk är människans främsta redskap för am tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin idenftet, umrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. AM ha em rikt och varierat språk är betydelsefullt för am kunna förstå och verka i em samhälle där kulturer, livsåskådningar, generafoner och språk möts. På vilket säm utvecklas vår idenftet via språket? Vad menas med am generafoner möts? Vad menas med em rikt och varierat språk?

37 Kunskapskraven Ska

38 Nordkap Berings sund Kolahalvön

39 Nordkap Berings sund Kolahalvön

40 Territorialhav

41 nymja missgynna fiskemetoder fiskefartyg Rovfiske kust Fiskebestånd kuststat ensamräm konfnentalhylla territorialhav

42 Fysik BeräMelser om natur och naturvetenskap SkönliMeratur, myter och konst

43 Hög Även Struktur

44 Livslängden är upp Fll en sekund

45

46 Fyra perspekfv Historiskt perspekfv MiljöperspekFv InternaFonellt perspekfv EFskt perspekfv

47 Frågor ska beröra de fyra perspekfven

48 Teknik Tekniska lösningar har i alla Fder varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkra4erna bakom teknikutvecklingen har o4a varit en strävan am lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår Fd ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och polifska beslut rymmer inslag av teknik. För am förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

49 Teknik Strävan am lösa problem Teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göra synlig och begriplig. Vilka problem har vi löst idag? Vilka problem har vi upptäckt idag? Vilka lösningar vill vi skapa för det kommande?

50 Teknik Teknikintensiv InnovaFvt Ämnets specifika umrycksformer och begrepp Tekniska idéer

51 Teknik Hävstång * länkar * lekplatser * husgeråd * kupade * konstrukfonsarbete * förvaringsskäl * mekanismer * skisser * bilder * elektricitet * sammanfogade * larm* belysning* elkomponenter * ficklampa * betong * glas * teknikutveckling * hållfasta * kopplingar * symboler * måmangivelser * trafiksystem * vamen- avloppssystem * återvinning * hushålla * regelsystem * kra4 * rörelse * armering * balkform * lysdioder * förstärkare * pappersfllverkning * delsystem * livsmedelsfllverkning * tryckhållfasthet* hårdhet

52 Så ska jag försöka lära er skriva och läsa. Jag tycker det är bedrövligt am barn ska växa upp Fll analfabeter. MiM lärarsamvete förbjuder det. Katarina Taikon: KaFtzi, 1970

53 vårt professionella ansvar för em rikt och nyanserat språk

54 I tal och skrift

55 E4er Foårig grundskola Ska varje elev kunna använda det svenska språket på em rikt och nyanserat säm.

56 Nollställ din läsförmåga se texten ur elevens perspekfv

57 Hur lärde du dig höger och vänster?

58 Hoppa in mellan raderna!

59 Man gick där på vägen hem. Man funderade på: vilken hand är höger och vilken är vänster och så tänker man am man måste kunna höger och vänster. Men varför?varför är höger och vänster så vikfg? Vadå, går det före skolarbetet? Nej! Men varför är det nånfng man måste kunna? För am det är bra am kunna så am du: Går på räm sida av vägen, veta vilket håll du ska svänga när du är vuxen och simer i bilen och GPS:n säger Sväng åt höger och när nån kanske frågar: Är du vänsterhänt eller högerhänt

60 Men Inga men! Lär dig höger och vänster när du är barn istället för när du är vuxen. Det blir lämare om du lär dig det när du är barn. När jag lärde mig höger och vänster tänkte jag vilken hand skakar man hand med. Så tänk så. Men om det forjarande är svårt som kommer 3 snabba Fps på hur du kan läs dig höger och vänster. Här kommer dom. Fort. För det är så spännande.

61 Första (pset: Den handen som du skakar med är höger. Det andra: Du kan säma nåt runt högerarmen som det står H på. Då vet man am det är höger och am den andra med inget på är vänster. Och den sista och kanske den bästa: Den är på nästa sida.

62 Och nu. Den tredje och den sista: Om du inte är helt säger så kan du fråga.

63 Undervisningen är A och O Genom undervisningen Undervisningen ska sy4a Fll Undervisningen ska bidra Fll Undervisningen ska ge Undervisningen ska skapa förutsämningar

64 Läsa, skriva, samtala KriFskt granska fakta Tilltro Fll sin språkliga förmåga Personliga ställningstaganden Främja sociala utvecklingen Förtrogenhet med begrepp Förmågan am samtala om Muntliga presentafoner Samband mellan ljud och bokstav Osv

65 Kunskapskraven är språkkrav Ändamålsenligt och effekfvt ord- och begreppsförråd (Svenska som andraspråk) God språklig variafon (svenska) Välutvecklande underbyggda resonemang (historia) Mycket goda kunskaper om begrepp och genom am använda dem i nya sammanhang (matemafk) Samtala om egna upplevelser (idrom och hälsa)

66 Fysik Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet am ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang uffrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vad behöver eleverna för am kunna dema? Vad behöver lärarna för am eleverna ska kunna få möjlighet am ställa frågor? Vad betyder elevernas frågor för undervisningen?

67 Pedagogiskt förhållningssäm Hur ser vi på frågeställande elever? Vad gör prat och samtal med oss? Tystnadens betydelse? Mandat för prat? Hur ska eleverna Fllägna sig språk på em rikt och nyanserat säm? Hur bidrar vi Fll dema? Hur frågar rektor läroplansfrågor? Hur förklarar vi på em rikt och nyanserat säm för föräldrar? Hur syns det i verksamheten am skolan arbetar med språket på em rikt och nyanserat säm?

68 Måste ju låta om texterna! Det måste ju låta om elevernas tankegångar, resonemang, funderingar och det måste ges många möjligheter am erövra språket genom am använda det. Musikens texter, syslöjdens ord, Lekens ramsor, vetenskapen nyskapande!

69 Förberedelser undervisning

70 Välj em kort stycke Läs igenom Välj ut ord och begrepp Skapa frågor

71 Scannar av underlaget Vilka personer beskrivs? Vilka skiljetecken finns i texten? ErsäMningsord? Platser, mijöer? Styckeindelningar? Rubriker? Namn? Vilka frågor? Vilka umryck?

72 En rubrik Namnet Eva Jag ser am: Rubrikens utmaning Mer om Eva Tre stycken Styckindelningarna börjar med orden; Innan, det, däremot Skiljetecknen är punkt, komma och frågetecken Bestämd form, ex: Klassrum klassrummet Klassrum, indirekt skolgård el korridor, grupprummet, indirekt matsal (ordet lunch) Klassrum/klassrummet 4 ggr Jag 3 ggr Du 3 ggr Namn: Tobbe, Eva, Berit, MarFna BeräMarjag Frågan vänder sig Fll läsaren läsaranslag jag Fll dig

73 Frågor jag skapar Om vi läser rubriken vad ger den oss för uppdrag? Hur kommer vi få veta mer om Eva? Specifik informafon? Underförstådd informafon? Läsa- mellan- raderna- informafon? Antaganden om Eva? Påståenden om Eva Samtal om Eva?

74 Frågor jag skapar På vilket säm skulle vi kunna använda utropstecknet i texten? Vad har frågan för funkfon? Hur besvarar vi frågan? Vem berämar? Till vem berämas berämelsen? Varför vill vi veta mer om Eva? Vad skapar rummen för roll rörande berämelsen?

75 Så här kan undervisningen se ut: TRE ORD ELLER BEGREPP grupprummet Rastvakt resa EN MENING Nej, det var hon inte.

76 Förberedelser FRÅGORNA! Förbered med frågorna!

77 Läraren i textundervisningen Välj bok och förnya din läsförmåga Undersök innehållet. Nollställ dina egna kunskaper undra och var nyfiken Läs texten högt för dig själv - alla texter ska prövas muntligt Döm inte innehållet skapa det ge det större omfång och sammanhang ihop med eleverna Välj frågor, skapa frågor, lyssna in frågor Använd posftlappar, täck över, grammafk, bokstäver och meningar allt handlar om kreafvitet Se Fll vad som återkommer av ord, vilka illustrafoner återkommer,

78 Anslaget; Snart ska ni få möta bil mamma tårar

79 Lisa vill köra bilen Lisa får inte köra bilen

80 Världens bästa

81 Världens starkaste Världens största Världens äldsta Världens högsta Världens snabbaste Världens gi4igaste Världens farligaste Världens märkligaste

82 Modeller skapade Fllsammans med Världens starkaste människa. Världens starkaste krydda? Världens starkaste gefng! Världens starkaste regering. Världens starkaste

83 Skapa frågor Siffror och sannolikhet Likheter och olikheter Specifikt och generellt Källor och kunskaper

84 Liknelser Ko Kalv Klöver

85 Liknelser Ko - Val Kalv - kalv Klöver - plankton

86 Specifika frågor: Mjölk? Valens mjölk? Hur vet man något om den? Generella frågor: Däggdjur? Vad är specifikt med däggdjur? Vad har de gemensamt?

87 Eleven får i och genom under- visningen pröva vara kreafv lyssna samtala läsa lägga sig i skriva själv härma fråga

88 Styrkan med förberedelserna: Man blir nyfiken på hur eleverna ska uppfama orden och vad som ska hända med stycket när vi delar det genom undervisningen. FörhållningssäMet påverkas av förberedelserna: Man blir nyfiken. Nyfikenheten syns i läraren.

89 Pedagogisk språkutveckling i prakfken

90 - Han läser ingenfng!

91 - Lärare läser ingenfng!

92 - Kan du hjälpa mig? - BeräMa!

93 Tre minuters avståndstagande - Du ger upp för snabbt! - Du måste börja arbeta nu! - Du måste anstränga dig. - Du kan om du bara försöker. - Du funkade förra lekfonen varför funkar du inte nu.

94 - DukFg - Bra - Fint

95 - Nu får du lugna ned dig lite!

96 Snart kommer vi am möta ordet: oförmåga

97 Jag var em mycket ensamt muminbarn som fallet o4a är med egenartade begåvningar. Ingen förstod sig på mig, allraminst jag själv. Givetvis lade jag märke Fll skillnaden mellan mig och de andra muminungarna. Den bestod huvudsakligen av deras sorgliga oförmåga am undra och bli förvånade. Jag kunde Fll exempel fråga hemulen varför allfng var som det var och inte tvärtom. Tove Jansson: Muminpappans memorarer, 1968

98 Bokstaven Ord INNEHÅLLET IDAG Skiljetecknets ljudlighet En minut tala under ledning Läroplansläsning Frågor ur läroplanen Microundervisning undervisning Textsamtal Texjörberedelser Textscanning Texjrågor

99 Vi behöver språkutvecklas De pedagogiska diskussionerna Den lyssnande kollegan Få beräma om det som äger rum inte om det som borde ha ägt rum AM få misslyckas, inte kunna och utvecklas AM få idéer, följa och medverka AM få beräma om det som går bra Få säma ord på de olika prakfkerna i skolan