KORSNÄS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK. Korsnäs kommun. Planebeskrivning , teknisk justering Kommun.

Transkript

1 Kommun Korsnäs kommun Dokument Planebeskrivning Datum , teknisk justering KORSNÄS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK

2 1 Författare Jonas Aspholm Datum , , Granskare Jonas Lindholm Granskad , , Godkännare Jouni Laitinen Godkänd , , Framställning Planebeskrivning Teknisk justering: Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planeområdets läge Planens namn och syfte Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planeprocessen Delgeneralplanen Genomförandet av delgeneralplanen 6 3. UTGÅNGSPUNKTERNA Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Landskapsplanens etapplandskapsplan Landskapsplanens etapplandskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordningen Tomtindelning och tomtregister Grundkarta Skyddsbeslut OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Behovet av delgeneralplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och växelverkan Intressenter Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för delgeneralplanen Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Delgeneralplanens alternativa utkast och deras konsekvenser Beskrivning och gallring av preliminära alternativen Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet Slutligt planeutkast för allmänt påseende Utlåtanden och påpekanden som inkommit när delgeneralplaneutkastet var framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Väsentliga justeringar som följd av utkastskedets inlämnade utlåtanden och påpekanden Slutligt planeförslag för allmänt påseende Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget var framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 21

4 Väsentliga justeringar som följd av förslagsskedets inlämnade utlåtanden och anmärkningar Slutligt planeförslag för godkännande REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Service Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för landskapet, naturen och naturmiljön Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser Störande faktorer i miljön Planebeteckningar och planebestämmelser Namn GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Genomförande och tidsplanering 36

5 4 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeområdet är beläget i Korsnäs kommun och berör främst Harrström by. Området benämns Rävåsen och breder ut sig på båda sidor om Gamla Strandvägen. Uppgörandet av delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark i Korsnäs kommun har utförts av Ramboll Finland Oy. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm har fungerat som ansvarig planerare/projektchef och Lantmäteriingenjör YHS Jonas Aspholm har fungerat som planerare. PLANLÄGGARE: Korsnäs kommun Strandvägen KORSNÄS Tel. (06) Fax (06) Kontaktperson: Teknisk chef: Ulf Granås T E-post: ulf.granas@korsnas.fi AKTÖR: Österbottens Miljöenergi Ab Handelsesplanaden 12 B VASA PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E VASA Tel Fax Kontaktperson: Planläggare: Arkitekt SAFA Jouni Laitinen T E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Ansvarig planerare / projektchef: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Kontaktperson: VD Otto Werneskog T E-post: otto@smalandsmiljoenergi.se 1.2 Planeområdets läge Det planerade vindkraftsområdet är beläget ca 2 km söder om den centralaste delen av Harrström by, längs Gamla Strandvägen och ca 3 km väster om Strandvägen. Avståndet till Korsnäs kommuns administrativa centrum i Korsnäs kyrkby är ca 10 km. Området för vindkraftsparken är tämligen lågländ skogsmark med små höjdvariationer. Områdets topografi är flack och avståndet till havsstranden i väst är ca 1 km. Den närmast belägna bebyggelsen är belägen på ett avstånd av ca 1 km. Området är av glesbygdskaraktär. Vindkraftsparkens riktgivande läge samt planeområdets avgränsning presenteras i bild 1 respektive bild 2.

6 5 Bild 1. Riktgivande läge för planeringsområdets regionala läge. Lantmäteriverket. Bild 2. Planeområdets avgränsning. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖMS VINDKRAFTSPARK.

7 6 Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan som på basen av bygglov ger tillåtelse att uppföra 4 st. vindkraftverk i Harrström by, Korsnäs kommun. Området som omfattas av delgeneralplanen är till sin areal ca 349 ha. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning. Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4A: Bilaga 4B: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser Granskning av naturförhållandena på planeförslagets kraftverkspositioner. Bemötandesammanställning i utkastskedet. Bemötandesammanställning i förslagsskedet. Uppföljning av havsörnarnas flygstråk vid Harrströms vindkraftspark. Vindkraftsprojekt i Harrström Korsnäs Utredning av fladdermössens höstflyttning Komplettering av flyttfågelutredning i Harrströms vindkraftspark. Bilaga 8: Försvarsmaktens utlåtande Bilaga 9: Mötesprotokoll från arbetsmöte Bilaga 10: Mötesprotokoll från arbetsmöte SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planeprocessen , Kst 186 Kommunstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Harrström kan påbörjas. Initiativtagare till planeändringen är Österbottens Miljöenergi Ab , TN 113 Kommunen godkänner Ramboll Finland Oy som konsult för uppgörandet av planen , TN 93 Projektstarten anhängiggjordes i samband med Tekniska nämndens beslut om planläggning den , protokollet utgivet den Kungörelse på kommunens internetsida samt i de lokala dagstidningarna PDB till påseende och möjlighet att framföra synpunkter över programmet Planeutkastet till påseende Planeförslaget till påseende Tekniska nämnden behandlade delgeneralplanen Kommunstyrelsen godkände delgeneralplanen för behandling i fullmäktige Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen. 2.2 Delgeneralplanen Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen är Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). Övriga markområdesreserveringar utgörs av Område för vindkraftverk (tv), Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1), Grundvattenområde (pv), Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande väganslutning, Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras, Kulturhistoriskt betydelsefull vägsträckning, Gång- och cykelled och Fornminnesobjekt. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på privata markägare.

8 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Området utgörs i huvudsak av skogsfastigheter. Genom området går den gamla sträckningen av Strandvägen, ett grundvattenområde finns i den södra delen av området och ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald har även hittats i området. Nämnda delar beaktas under uppgörandet av delgeneralplanen. För närmare information angående förhållandena i planeringsområdet, se bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser samt bilaga 5, -6 och Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet omfattar ett ca 349 ha stort område, beläget i utkanten av Harrström by i Korsnäs kommun. Planeområdet är obebyggt. Byggnader för annan verksamhet finns heller inte på området. Små åkerplättar finns på tre olika ställen inom planeområdet och de resterande delarna utgörs av skogsfastigheter, varav en del är kalhuggna Naturmiljön Landskapets särdrag Planeringsområdet består av obebyggd skogsmark i ekonomibruk, men även av en del åkerområden. Delar av området är kalhuggna. Området är tämligen flackt och relativt låglänt samt beläget på ett avstånd av ca 1 km från Harvungfjärdens strand i väst. Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av vägsträckningen vid de nya vägarnas anslutningar kommer att behövas vid förverkligandet av planen. Själva landskapsbilden ur ett vidare perspektiv präglas av skog, åkrar och skogsvägar men även av en lantlig bebyggelse med bondgårdar varvat med äldre och nyare stugor/hus, lite beroende på i vilka delar av närområdena man rör sig. Vid åkerområdena är landskapsbilden mera vid och öppen och det återkommande mönstret på dessa områden speglas när trädlinjen bryter arm med himlen borta i horisonten. Topografi Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan 2,5 15 m.ö.h. Jordmån Marken består överlag av bergsbunden moränmark, men även en del blötmark finns inom planeområdet. Vattendrag och vattenhushållning Inom en del av delgeneralplanens område finns ett första klassens grundvattenområde, Helenelund. Grundvattenområdet finns i den sydöstra delen av planeområdet. Naturskydd På eller i närheten av området förekommer inte naturskyddsområden. Naturaområden I planeområdets direkta närhet finns inga Naturaområden Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur

9 8 Den låg befolkningsmängden i Harrström på 347 personer var av 98 personer var pensionärer. Antal personer utgörs av de boende i Harrström samt de som bor på Korsnäs sida av kommungränsen i byn Helenelund. På Närpes sida om kommungränsen finns den andra delen av byn Helenelund samt byn Blacksnäs. Av nämnda byar är Harrström den till befolkningsantalet största byn. De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Ingen av nämnda byar har någon bebyggelse för fast boende på det aktuella planeområdet. Samhällsstruktur Planeområdet utgörs av ett skogsområde och närmaste bebyggelse finns på ca 1 km:s avstånd från det nordligaste vindkraftverket. Stads-/tätortsbild Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inget område där man kan tala om en definierbar stads- eller tätortsbild, man bör se på området utgående från ett byaperspektiv. Harrström by i Korsnäs kommun är en typisk österbottnisk by, en naturnära och lantlig miljö präglar boendet runt byns centrumområde. Arbetsplatser, näringsverksamhet I planeområdets anslutning finns ett fåtal arbetsplatser inom pälsnäringen. I övrigt bedrivs privat skogsbruk på området. Rekreation och fritidsverksamhet På området finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. Intill Gamla Strandvägen och skogsvägarna finns flertalet jakttorn. Trafik Gamla Strandvägen och Långfartsvägen fungerar tillsammans som genomfartsleder i området. Utöver Gamla Strandvägen och Långfartsvägen finns även del skogsvägar i området. Teknisk försörjning På området finns ett fungerande elnät för lokalt och vardagligt bruk. Kommunalt avlopp finns inte utbyggt på området. Specialverksamhet Försvarsmakten berörs av det tilltänkta planeområdet i och med den luftverksamhet som de bedriver. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Gamla Strandvägen är klassad som en kulturhistoriskt betydelsefull vägsträckning och gamla råstenar samt kilometerstolpar finns fortfarande längs med vägen. Inom projektområdet finns en gammal tjärdal som klassas som fornminne.

10 9 Bild 3. En av de gamla kilometerstolparna. Miljöskydd och störningar i miljön Området är ett lugnt skogsområde med liten genomfartstrafik. En bit norrut från projektområdet finns pälsnäringsverksamhet varifrån det kan uppstå högre ljudnivåer och luktolägenheter, dock inte kontinuerliga Markägoförhållanden Fastigheterna på området är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk" Landskapsplanen

11 10 För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: ). Landskapsplanen, som är utarbetad enligt MBL, innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). Landskapsplanen ersätter alla tidigare godkända regionplaner. Bild 4 visar landskapsplanen på det aktuella området. Bild 4. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeområdet. (fastställd: ). Beteckningar och bestämmelser i landskapsplanen som finns inom, eller i direkt närhet till, planeområdet för Harrströms vindkraftspark, i Korsnäs kommun, är listade nedan. Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som är attraktiva med tanke på turismen. Planeringsbestämmelse: Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. mv-13 Korsnäs Natur: Hinjärv sjö, myrmarker, kusten. Kultur: Bebyggelsen i byarna, ladlandskapen. Datakommunikationsförbindelse Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns

12 11 helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen avses de gamla vägsträckningarna Strandvägen och Kyrönkangas väg. Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Cykelled Landskapsplanens etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte planeområdet Landskapsplanens etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, är inte planlagt med något område för vindkraftverk i den direkta närheten av Harrström by. Etapplandskapsplanens utveckling under tiden för uppgörandet av denna delgeneralplan. I förslagsskedet till etapplandskapsplan 2 fanns ett område ämnat för vindkraftverk. Bild 5 visar förslagsskedets planekarta på det aktuella området. Under nämnda skede av etapplandskapsplanen var den nu aktuella delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark under arbete. Bild 5. Utdrag ur förslaget till etapplandskapsplan 2 ( ). Beteckningar och bestämmelser från utkastskedet av etapplandskapsplan 2 finns listade nedan.

13 12 Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande på området ska man beakta byggandets effekter för landskapet, bebyggelse och fornlämningar och sträva efter att lindra de negativa effekterna. Etapplandskapsplan 2 omarbetades innan den godkändes av landskapsfullmäktige den I den godkända versionen har det ovan presenterade tv-1-området borttagits. Det tunga argumentet för att avlägsna området låg främst i fågellivet (flyttstråk och fridlysta arter). Bild 6 visar det aktuella området i den av landskapsfullmäktige godkända etapplandskapsplan 2. Bild 6. Utdrag ur etapplandskapsplan 2. Godkänd av landskapsfullmäktige den Konstaterande: Under tiden för uppgörandet av Delgeneralplan för Harrströms vindkraftspark har etapplandskapsplan 2 ändrat karaktär. Avlägsnandet av tv-1-området påvisar att området i Harrström inte är lämpat för 10 eller fler vindkraftverk. Avlägsnandet av tv-1-området betyder inte per automatik att delgeneralplanen för Harrströms vindkraftspark inte kan genomföras eller godkännas, utan konsekvensen är att verkställandestödet från den övergripande landskapsplanen uteblir. Ett lägre antal vindkraftverk kan placeras i området, så till vida att det under planeringen inte framkommer att vindkraftverken skulle kunna orsaka oskäliga olägenheter Generalplan På planeområdet finns ingen gällande delgeneralplan. Norr om planeområdet ligger Harrström delgeneralplan (godkänd i kommunfullmäktige ). Bild 7 visar Harrström delgeneralplan.

14 13 Bild 7. Utdrag ur Harrström delgeneralplan (godkänd ). Väster om planeområdet ligger Korsnäs strandgeneralplan (fastställd av Västra Finlands Miljöcentral ). Bild 8 visar Korsnäs strandgeneralplan. Bild 8. Utdrag ur Korsnäs strandgeneralplan, kartblad 7 (fastställd ) Detaljplan På planeområdet finns inga gällande detaljplaner.

15 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd i kommunfullmäktige den Tomtindelning och tomtregister Som informationen angående fastighetsindelningen på området används Lantmäteriverkets uppgifter från oktober Grundkarta Som bas i planeringen har använts Lantmäteriverkets grundkarta i vektorformat Skyddsbeslut På området finns en gammal tjärdal som är skyddad enligt fornminneslagen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLA- NEN 4.1 Behovet av delgeneralplanering För att upprätta en vindkraftspark i ett område som har anvisats som vindkraftsområde i en översiktlig plan kan man på ett område där det inte finns betydande behov av samordning, till exempel på jord- och skogsbruksdominerade områden, med planeringsbehovsbeslut, bygga 5-6 vindkraftverk. På områden där det finns betydande behov av samordning eller som är känsliga för effekterna av utbyggnaden av vindkraft, t.ex. gällande naturvärden eller landskapet, kan man bygga högst 2-4 vindkraftverk med planeringsbehovsbeslut. Alla vindkraftverksområden behöver, som ovan nämnts, inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har möjlighet att kräva att delgeneralplan uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt, vilket Korsnäs i detta fall har önskat. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen har den , 186, beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare till planeändringen är Österbottens Miljöenergi Ab. Planearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och växelverkan Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken.

16 15 Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBL 62 ): Intressenter Intressenter i planeringen är: KORSNÄS KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGAR (STRANDVÄGEN 4323, KORSNÄS) NÄRPES STADS OLIKA FÖRVALTNINGAR (KYRKVÄGEN 2, NÄRPES) VÄSKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION (CENTRUMVÄGEN 4, KORSHOLM) ELY-CENTRALEN (NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN) (PB 262, VASA) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, VASA) FORSTSYRELSEN (PB 475, VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (SMEDSBYVÄGEN 14-16, VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, VASA) MUSEIVERKET (PB 340, VASA) VILT- OCH FISKERIFORSKNINGSINSTITUTET (PB 2, HELSINGFORS) FINGRID OYJ (PB 530, HELSINGFORS) VASA ELNÄT AB (PB 26, VASA) BOTHNIA BROADBAND AB OY LTD (MALMGATAN 5, MALAX) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den enligt 93 i protokollet för Tekniska nämnden i Korsnäs kommun, protokollet utgivet den Deltagande och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till påseende under tiden i enlighet med MBL 63. Planeutkastet var framlagt i beredningsskedet under tiden i enlighet med MBL 62, MBL 63 och MBF 30. Under framläggningstiden ordnades ett allmänt informationstillfälle i Korsnäs kommungård. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över planeutkastet inkom 9 utlåtanden och 0 påpekanden. Planeförslaget var framlagt offentligt under tiden i enlighet med MBL 65 och MBF 19. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar. Över planeförslaget inkom 6 utlåtanden och 1 anmärkning Myndighetssamarbete Under beredningsskedet har ordnats ett myndighetssamråd den Under planeprocessen ordnades två arbetsmöten med NTM-centralen, den (Bilaga 9 - Mötesprotokoll från arbetsmöte ) och (Bilaga 10 - Mötesprotokoll från arbetsmöte ). Mötena ordnades efter att NTM-centralens utlåtande för planeförslaget erhållits. Syftet med mötena var att gå igenom påpekade kompletteringsbehov samt omfattningen av begärda tilläggsutredningar. Den ordnades ett samråd med myndigheterna för att diskutera tilläggsutredningarnas tillräcklighet samt på vilket sätt man ämnat bemöta givna kompletteringsbehov.

17 16 Den ordnades ett arbetsmöte med NTM-centralen för att gå igenom det slutliga planeförslaget. 4.4 Mål för delgeneralplanen Kommunens målsättning är att skapa en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi och som samtidigt beaktar kommunens och kommuninvånarnas befintliga verksamheter och näringsgrenar i området. Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planeområdet. Planeområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation, förutom de förläggningsplatser som anvisas för vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att 4 vindkraftkraftverk, vardera med en effekt på ca 3MW, ska byggas på området. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b. 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Samhällsstruktur Vindkraftsparker med 2-4 vindkraftverk kan byggas på basen av planeringsbehovsbeslut. För att erhålla en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i kommunen har Korsnäs kommun beslutat att uppgöra en delgeneralplan för området. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Målet med delgeneralplanen är att en mindre vindkraftspark skall kunna anläggas i Harrström. Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp, angående vindkraftsproducerad el fram till år Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella servicearbeten och underhåll kommer att skötas under den tid vindkraftverken är i drift. Rekreation Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt. Trafik Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av vägsträckningen kommer att behövas vid förverkligandet av planen, men man bör beakta Gamla Strandvägen och inte våldföra sig på terrängen under byggnadsarbetet. Man strävar efter att minimera ingrepp i Gamla Strandvägen genom att anlägga lägsta möjliga antal anslutningar från Gamla Strandvägen till vindkraftverken, bl.a. genom att använda Långskatvägen eller att använda gemensamma anslutningar för fler än ett vindkraftverk. 4.5 Delgeneralplanens alternativa utkast och deras konsekvenser För delgeneralplanen har uppgjorts tre alternativa markanvändningsutkast i beredningsskedet. Alternativ A:s särdrag presenteras nedan. Vindkraftens placering: Vindkraftverken är centralt fördelade gentemot planeområdets mitt. Vindkraftverken är placerade två och två på den västra- respektive östra sidan av Gamla Strandvägen. Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala ljudnivå får inte överstiga 107 db och en sydostlig flyttning av såväl vindkraftverket längst i norr som vindkraftverket längst i öst bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att anmärka angående bullret.

18 17 Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet). Vägnätet: I alternativ A behövs 4 stickvägar från Gamla Strandvägen, vilket samtidigt betyder 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen. Andra vägar än nämnda behöver inte byggas. Lavetterna bör ta sig via Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in på stickvägarna, vilkas anslutningar skulle byggas med riktningen söder -> norr. Bild 9. Alternativ A. Alternativ B:s särdrag presenteras nedan. Vindkraftens placering: Vindkraftverken är centralt fördelade gentemot planeområdets mitt. Vindkraftverken är placerade två och två på den västra- respektive östra sidan av Gamla Strandvägen. I alternativ B har man placerat vindkraftverken öster om Gamla Strandvägen på så vis att nämnda vindkraftverk kan utnyttja en gemensam väganslutning samtidigt som ett av vindkraftverken utnyttjar Långskatvägen som anslutningspunkt. Jämfört med alternativ A har vindkraftverket längst i norr har flyttats i sydvästlig riktning och placerats på så vis att det inte hamnar i det direkta blickfånget för trafikanter, som färdas i endera riktningen på Gamla Strandvägen. Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala ljudnivå får inte överstiga 107 db och en sydostlig flyttning av vindkraftverket längst i norr bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att anmärka angående bullret. Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet). Vägnätet: Jämfört med alternativ A:s 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen har man i alternativ B endast två nya väganslutningar till nämnda väg. Lavetterna bör ta sig via Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in på stickvägarna, där den sydligaste anslutningen skulle byggas i syd-, nordlig-riktning.

19 18 Bild 10. Alternativ B. Alternativ C:s särdrag presenteras nedan. Vindkraftens placering: Vindkraftverken är placerade så att tre vindkraftverk är placeradepå den västra sidan medan ett vindkraftverk är placerat på den östra sidan om Gamla Strandvägen. Avstånden mellan vindkraftverken på den västra sidan om Gamla Strandvägen är likartade och alla dessa håller även ett likartat avstånd till vindkraftverket på den östra sidan om nämnda väg. I alternativ C utnyttjar man Långskatvägen för två av vindkraftverken med en gemensam väganslutning. Jämfört med alternativ A har vindkraftverket längst i norr har flyttats i sydvästlig riktning och placerats på så vis att det inte hamnar i det direkta blickfånget för trafikanter, som färdas i endera riktningen på Gamla Strandvägen. Lagstadgade avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga. Avstånden till fritidsbostäderna i väst är både godkända som underkända, beroende på vilken ljudnivå man gör beräkningen med. Man bör vara noggrann i valet av vindkraftsturbin, kraftverkets maximala ljudnivå får inte överstiga 107 db och en sydostlig flyttning av såväl vindkraftverket längst i norr som vindkraftverket längst i väst bör utföras. I övriga kompassriktningar finns inget att anmärka angående bullret. Rekreation och fritidsverksamhet: Inga restriktioner, förutom i vindkraftverkens direkta närhet (anläggningsområdet). Vägnätet: Jämfört med alternativ A:s 4 nya väganslutningar till Gamla Strandvägen har man i alternativ B endast två nya väganslutningar till nämnda väg. Lavetterna rekommenderas att ta sig via Sandåkersvägen och Gamla Strandvägen för att komma in på stickvägarna.

20 19 Bild 11. Alternativ C Beskrivning och gallring av preliminära alternativen Av de tre alternativen har man valt ut ett alternativ för den fortsatta planeringen. Det valda alternativet kommer att fungera som utgångspunkt vid uppgörandet av delgeneralplanens utkast. Det valda alternativet utgör inget ultimatum, utan man bör plocka de bästa delarna från varje alternativ och på så vis bygga sig ett starkt och välutarbetat planeutkast. Aktören har valt att gå vidare med alternativ C och konsulten fortsätter planeprocessen utifrån beslutet. Alternativ C kommer att utarbetas till en del. Man kommer att flytta vindkraftverken för att inte förorsaka olägenheter med bullerspridningen. Först uppgörs ett planeutkast och därefter uppgörs planeförslaget. Planeutkastet utarbetas med beaktan av de i punkt Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet nämnda analyserna Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet Alternativ C anses lämpligt bl.a. pga. att väganslutningarna till de två nordligaste vindkraftverken inte skär sönder onödigt många fastigheter, vilket vore fallet i alternativ B. I övrigt är både alternativ B och C mer fördelaktiga jämfört med alternativ A. Bl.a. behöver man inte anlägga mer än två väganslutningar till den kulturhistoriskt värdefulla Gamla Strandvägen. Alternativ C bör justeras angående vindkraftverkens placering. Utförda bullersimuleringar visade på att 10 st. sommarstugor ligger inom, om än i utkanten av, bullerzonen för 35-37,5 db. Nattetid bör medelbullret ligga under 35 db och därför är man tvungen att till denna del förbättra alternativet. Samma problem uppstod i alternativ A och -B och oberoende av vilket alternativ man än hade valt, hade valet varken fallit i sämre eller bättre dager. Justeringsmån finns mot sydost och justeringen bör framkomma i planeutkastet. Bild 13 visar hur man ämnar flytta vindkraftverkens placering. Man utgår från de positiva aspekterna i alternativ C, men förbättrar alternativet ytterligare för att erhålla ett optimalt planeutkast.

21 20 Bild 12. Bulleranalysen från I nordvästlig riktning från planeområdet finns de 10 sommarstugor som ligger inom bullerzonen för 35-37,5 db. Bild 13. De gråa ringarna visar en preliminär modell över hur man ämnar flytta vindkraftverken. Man strävar att erhålla en optimal placering genom att undvika olägenheter Slutligt planeutkast för allmänt påseende Nedan presenteras det slutliga planeutkastet för allmänt påseende. Planeutkastet har utformats enligt de alternativa markanvändningsutkasten samt de principer som presenterats ovan i punkt Val av delgeneralplanelösning till utkastet och grunderna för valet. Bild 14. Utdrag ut det slutliga planeutkastet för allmänt påseende (daterat ).

22 Utlåtanden och påpekanden som inkommit när delgeneralplaneutkastet var framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Bemötande av utlåtanden och påpekanden, från när planeutkastet varit till officiellt påseende, redovisas i Bilaga 4A Bemötandesammanställning i utkastskedet Väsentliga justeringar som följd av utkastskedets inlämnade utlåtanden och påpekanden Som ett resultat av förbättringsåtgärder gällande bullerspridning och beaktande av övriga markanvändningsfunktioner har vindkraftverkens positioner justerats Slutligt planeförslag för allmänt påseende Nedan presenteras det slutliga planeförslaget för allmänt påseende. Planeförslaget har utformats i enlighet med bemötandena i Bilaga 4A Bemötandesammanställning i utkastskedet. Bild 5. Utdrag ut det slutliga planeförslaget för allmänt påseende (daterat ) Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget var framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Bemötande av utlåtanden och anmärkningar, från när planeförslaget varit till officiellt påseende, redovisas i Bilaga 4B Bemötandesammanställning i förslagsskedet Väsentliga justeringar som följd av förslagsskedets inlämnade utlåtanden och anmärkningar

23 22 Som ett resultat av förbättringsåtgärder gällande bullerspridning och beaktande av övriga markanvändningsfunktioner har områdesavgränsningarna för vindkraftverkens positioner justerats. o Områdesavgränsningen för vindkraftverket längst söderut har justerats så att önskad valmöjlighet angående den slutliga placeringen möjliggörs. o Områdesavgränsningen för vindkraftverket längst norrut har justerats så att avståndet till närmast belägna pälsfarm inte kan understiga 700 m. Planebeskrivningen har kompletterats i enlighet med bemötandena i Bilaga 4B Bemötandesammanställning i förslagsskedet Slutligt planeförslag för godkännande Nedan presenteras det slutliga planeförslaget som lagts fram för godkännande. Planeförslaget har utformats i enlighet med bemötandena i Bilaga 4B Bemötandesammanställning i förslagsskedet. Bild 5. Utdrag ut det slutliga planeförslaget för godkännande (daterat ). 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 5.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M-1 på planekartan) och område för vindkraft (anges med bokstavskombinationen tv och en cirkel på planekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och var man får uppföra vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att ge byggnadsrättigheter till byggandet av vindkraftverk, men samtidigt att inte förbjuda markägarna angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv.

24 23 Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, grundvattenområden, vägdragningar och fornminnen. Dvs. infrastruktur och områden att beakta på grund av områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde vilket dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom planeområdets jord- och skogsbruksområde kan således vara skyddade Dimensionering På planeområdet finns inget fast boende och ingen fritidsbebyggelse. För närmare uppgifter angående befolkningen se punkt Den byggda miljön - Boende och befolkningens struktur. På planeområdet får uppföras 4 st. vindkraftverk med en preliminär maximalhöjd på 200 m Service För planeområdet behövs ingen service och den närliggande servicens placering är således obetydlig. Den närmaste basservicen fås inne i Korsnäs kyrkby som ligger ca 9 km norr om planeområdet. För området behövs ett fungerande vägnät så att eventuella servicearbeten på vindkraftverken kan utföras samt att markägarna har tillgång till sina fastigheter. Det befintliga skogsbilsvägnätet är av sådan karaktär, att endast små förbättringar kommer att krävas. De bör dock göras med aktsamhet så att inte de kulturhistoriska värdena längs Gamla Strandvägen äventyras. Eventuella förbättringsåtgärder av vägnätet fastställs i den tekniska planeringen. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har beaktats i delgeneralplanen. På nämnda områden placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. För jord- och berggrunden förorsakas förändringar, eftersom man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för kraftverkens fundament, nya vägar och dragning av jordkabel. 5.3 Områdesreserveringar M-1 Jord- och skogsbruksdominerat område. - Planeområdet utgörs i sin helhet av ett jord- och skogsbruksområde. - Inom jord- och skogsbruksområdet finns tilläggsbestämmelser som anger vilka möjligheter och reservationer som finns på planeområdet. tv Område för vindkraftverk. - För detta ändamål har i planen reserverats 4 platser. - På respektive plats är det möjligt att bygga vindkraftverk med totalhöjden 200 m. luo-1 sk-1 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald, flygekorrebiotop. - På planeområdet finns ett område som har en biotop att beakta. Historisk vägsträckning - Med denna beteckning har Gamla Strandvägens sträckning reserverats. pv Grundvattenområde. - Grundvattenområde. sv Skyddszon för pälsfarm. O Riktgivande placering av jordkabel. - Linje för jordkabel angående elöverföringen.

25 24 Nuvarande väganslutning. - Sandåkersvägen fungerar som anslutningsväg mellan planeområdet och Strandvägen. Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. - I planeområdet finns det fyra nya vägdragningar samt en reservation till ett eventuellt förbättringsarbete av de befintliga vägarna. Kulturhistorisk betydelsefull vägsträckning. - Gamla Strandvägen är klassad som en kulturhistorisk värdefull väg. ooooo Gång- och cykelled. - I den aktuella planen bör man beakta att utrymme för en gång- och cykelled bör kunna tillgås i samma sträckning som Gamla Strandvägen. Fornminnesobjekt. - I den aktuella planen finns ett fornminnesobjekt, en tjärdal. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Bonde och befolkningens struktur Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mer liv och rörelse i trakten. På lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten och således kan inte vindkraftsparken ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. Vindkraftverken kommer att kunna ses från ställvisa platser i byarna Harrström, Helenelund och Töjby, men kraven angående buller och skuggningar till platser för fast boende uppfylls i alla nämnda byar och deras närmaste omgivning. Således torde inte befolkningsströmmarna i området påverkas av vindkraftsparken. Samhällsstruktur och boende Inom planeområdet finns inget boende och att inom planeområdet då påverka samhällsstrukturen är närmast omöjligt. Pälsnäringen syns i den norra och nordöstra delen av planeområdet, och beaktar man dessa som industrianläggningar, vilket man bör göra, så är vindkraftsparken väl lämpad i området eftersom den förlänger industriarmen i sydlig riktning från Harrströms byacentrum. Områdets placering resulterar varken i att byaområden, bondgårdar, fiskebodar eller andra byggnader förstörs, eller att det boende samt de verksamheter som bedrivs i anknytning till dessa byggnader skulle förhindras. Vindkraftverken har ett klart och definierat område och beblandar sig inte med annan verksamhet. Ur en fotgängares perspektiv, som befinner sig på området, är strukturen således väldigt klar. Vindkraftsparken medför att expansionsriktningen i sydlig riktning för Harrström by begränsas. Helenelunds expansionsriktning, närmare bestämt från korsningsområdet Strandvägen Helenelundvägen, mot nordväst blir även den begränsad. Ser man till den samhällsekonomiska aspekten för boende, arbetsplatser och service, är det mest samhällsekonomiskt att bygga strukturerat och urbant samt att använda befintlig kommunalteknik. Vindkraftsparken kan ses som ett väl planerat industriområde, där man utnyttjar befintlig kommunalteknik och håller vindkraftverken inom ett klart och tydligt område samt beaktar såväl människo- som djurlivet. By- och landskapsbilden Harrström by, Helenelund, Blacksnäs och Töjby är utanför planeområdet och delgeneralplanen påverkar således inte byarnas byggnadsstruktur. Landskapsbilden ur ett fotgängarperspektiv kommer dock att ändras något inne i byarna. Bild 15 förevisar landskapsstrukturen i närområdet av vindkraftsparken och från vilka punkter fotomontagen i bilderna 15, 16, 17 och 18 är tagna. Fotomontagen ger en ungefärlig/riktgivande bild av hur vindkraftverken förändrar landskapsbil-

26 25 den. Uppgjorda fotomontage benämnda Fotopunkt 1 Harrström by, Fotopunkt 2 Öppna åkerområden, Fotopunkt 3 Korsningsområdet Helenelundsvägen Strandvägen och Fotopunkt 4 Skärgården. Bild 15. Landskapsstrukturanalys över delgeneralplanens närområde. Punkterna för uppgjorda fotomontage listade med löpande numrering 1-4.

27 26 Bild 16. Fotopunkt 1 Harrström by. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i sydlig riktning från korsningsområdet av Strandvägen och Strandmossvägen. Bild 17. Fotopunkt 2 Öppna åkerområden. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i sydvästlig riktning från Bredängs bron. Bild 18. Fotopunkt 3 Korsningsområdet Helenelundsvägen Strandvägen. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i nordvästlig riktning från korsningsområdet av Strandvägen och Helenelundvägen.

28 27 Bild 19. Fotopunkt 4 Skärgården. Fotomontaget illustrerar landskapsbildens möjliga förändring i ostlig riktning från skärgården (udden på Hålgrund). Fotomontagen har koncentrerats till sådana platser, från vilka man genom en öppen vy kan observera den förändrade landskapsbilden som vindkraftsparken kan medföra. Nationellt värdefulla kulturmiljön benämnd Harrström fiskehamn och by (RKY-område) lämnar delvis i skyddet av den byggda miljön och den täckande växtligheten, men delvis kommer också vindkraftverken att förändra landskapsbilden. Bild 16 belyser nämnda miljö, bilden är tagen direkt norr om RKY-miljön och rakt igenom den. Eftersom sikten från den centralaste delen av RKY-området är begränsad, förevisar bild 16 på ett mer exemplariskt sätt huruvida byamiljön påverkas från en av de mer trafikerade platserna i byn. Harrström ådal räknas till ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskpasvården. Bild 17, som är tagen på Bredängs bron, belyser nämnda miljö och påvisar hurudan förändrad landskapsbild som i västlig riktning skulle tillfalla hela ådalsområdet. I ådalens västligaste del skymmer skogskanten tillsammans med en del byggnation insynen i vindkraftsparken, men från övriga delar av ådalen blir insynen av tydlig karaktär. Bild 18 förevisar korsningsområdet av Strandvägen och Helenelundvägen. Insynen beror på om trädbestånd eller åkerområden dominerar landskapet längs Strandvägen. I körriktning från syd mot norr bjuder området både innan som fram till korsningsområdet av Strandvägen och Helenelundvägen på en öppen insyn mot vindkraftverken. Bild 19 är tagen från udden på Hålgrund och ger en inblick i på vilket sätt landskapsbilden från skärgården kan ändra karaktär. Eftersom skärgården till stor del består av öppna vattenområden kommer vindkraftverken att vara synliga från ett flertal ställen ute på vattnet. Eftersom vindkraftverken breder ut sig ovanför trädlinjen sker en ändring i landskapsbilden sett från nämnda vyer och i riktning mot vindkraftverken. Konsekvensen sker på det visuella planet och det är den enskilde betraktarens subjektiva åsikt som avgör huruvida vindkraftverken är ett element av negativ-, neutral/intetsägande- eller positiv karaktär för landskapsbilden. För att ta del av vilka delområden som vindkraftverken blir synliga till kan även bild 23 i punkt studeras närmare. Service Vardaglig service för lokalbefolkningen kommer inte att finnas på området i någon form. Den närmaste basala servicen är belägen i Korsnäs kyrkby på ett avstånd av ca 9 km. Servicebilar bör dock ha tillträde till- och möjlighet att besöka vindkraftverkens anläggningsområden. Arbetsplatser, näringsverksamhet De fåtal arbetsplatser inom pälsnäringen och den pälsnäringsindustri som finns i närheten av området kommer inte att äventyras av vindkraftsparken. Skogsbruket som bedrivs på området kan också fortsätta på områdena kring vindkraftverken.

29 28 Rekreation och fritidsverksamhet Bär- och svampplockning samt jakt kan fortsätta på områdena kring vindkraftverken. Trafik Den dagliga trafiken på planeområdet kommer inte nämnvärt att ändra. I byggnadsskedet kommer trafiken att öka en aning, i form av såväl tyngre som lättare arbetsfordon. När byggnadsskedet är över utgörs den utökade trafikmängden av ett fåtal arbetsresor gällande serviceåtgärder. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Gamla Strandvägen, som är klassad som en kulturhistorisk betydelsefull vägsträckning, och även intilliggande gamla råstenar och kilometerstolpar bör beaktas. Väganslutningar som måste anläggas måste planeras så att de inte påverkar Gamla Strandvägens kulturvärden i någon negativ bemärkelse. I t-korsningsområdet av Gamla Strandvägen och Sandåkersvägen kan det eventuellt finnas ett behov av temporär förstärkning/breddning. Den eventuella temporära förstärkningen/breddningen måste genomföras så att de inte påverkar Gamla Strandvägens kulturvärden i någon negativ bemärkelse. Det verkliga behovet, och åtgärdens art/omfattning, avgörs i den tekniska planeringen. Konsekvensen anses ringa och kortvarig, om den överhuvudtaget uppstår. Inom delgeneralplaneområdet finns en gammal tjärdal som klassas som fornminne. Tjärdalen är beaktad och finns utmärkt på delgeneralplanekartan. Delgeneralplanen medför inga negativa konsekvenser för fornminnet. För närmare information om fornminnen och arkeologi, se fornminnesutredningen, bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser Miljöskydd och störningar i miljön För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående skuggningseffekten, således har man i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 kap angett de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark och Sverige; I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till åtta timmar per år. I Danmark tillämpas i allmänhet högst tio timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Gränsvärden angående skuggningar, till byggnadsplatser för fast boende, kan anses uppfyllda till såväl Harrström som Helenelund, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter. Nämnda gränsvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet. Skuggningstimmarna ligger mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark samt rekommendationerna i Sverige. Skuggningstimmarna ligger mellan 8-10 skuggtimmar per år, skuggtimmarna kan således inte anses som oskäliga.

30 29 Bild 20. Skuggningsanalysen från Riktvärdena angående buller till byggnadsplatser för fast boende uppfylls till såväl Harrström som Helenelund, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter. Nämnda riktvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet. Bullervärdena kan således inte anses som oskäliga. Enligt Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 får bullermedeltalet för sommarstugor inte överstiga 35 db nattetid (kl. 22-7), medan bullermedeltalet för fast boende inte får överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7).

31 30 Bild 21. Bulleranalysen från Bullersimuleringen påvisar att inga fasta bostäder är innanför gränsen som överskrider 40 db (röda punkter = fast boende). Bullersimuleringen påvisar också att inga fritidsbostäder finns innanför gränsen som överskrider 35 db (blå punkter = fritidsbostäder). Teknisk försörjning All kraftöverföring, såväl inom vindkraftsparken som från parken till stamnätet, kommer att förverkligas som jordkabel. Den preliminära idén är att anlägga jordkabeln intill befintliga vägar, vilket även är ändamålsenligt med tanke på underhåll. Möjliga anslutningspunkter visas nedan i bild 22. I bygglovsskedet, i samband med den tekniska planeringen, avgörs vilken av förevisade anslutningspunkter som vindkraftverken i Harrström ansluts till. De båda alternativen ger spelmöjlighet till den projektör som ämnar förverkliga projektet. Samtidigt lämnar även spelutrymme för elstationernas driftsbolag att själva bestämma, beroende på omkringliggande omständigheter,

32 31 huruvida en utveckling/uppgradering av Korsnäs elstation eller Träskböle elstation är mer lämpad för rådande situation och för att ansluta vindkraftverken. Bild 22. Möjliga anslutningspunkter till stamnätet. I jämförelsen jordkabel kontra luftburen ledning kräver jordkabeln ett smalare utrymme för sin ledningsgata. Därav bör konsekvenserna anses som ringa oberoende vilketdera alternativet som väljs. Utförligare information om anslutningspunkter och elöverföring, se bilaga 2 - Miljöutredning innefattande naturinventering, fornminnesutredning, analyser Specialverksamhet Inom området förekommer ingen specialverksamhet. Försvarsmakten har via utlåtandeförfarande meddelat sitt godkännande till 200 m höga vindkraftverk, se bilaga Konsekvenser för landskapet, naturen och naturmiljön Landskapets särdrag och konsekvenser I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av träden längs vattendragen och kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst om de landskapsobjekt som drabbas är klassificerade som värdefulla och känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga landskap vid vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker. Landskapsbilden från Harrström, Helenelund, Blacksnäs och Töjby kommer ställvis att ändras. Ur fotgängarperspektiv kommer vindkraftverken att kunna ses i sydlig riktning från Harrström, i västlig riktning från Helenelund och i östlig riktning från Blacksnäs samt i nordlig riktning från Töjby. I bild 23 finns den utarbetade synlighetsanalysen för Harrström vindkraftspark presenterad. Synlighetsanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena runt vindkraftverken till största del trädbevuxna områden, vart vindkraftverken inte syns. Däre-

33 32 mot syns vindkraftverken, till och med på över 10 kilometers avstånd, över långa öppna områden, som på öppna odlingsområden samt öppna myr- och sjöområden. Inom närinfluensområdet (<3 km) syns vindkraftverken tydligt i öster till Helenelund och i norr till Harrström by. I byn är dock påverkan mindre pga. skymmande växtlighet. I byn Blacksnäs kan även ställvisa observationer göras, främst från de öppna ängsmarkerna. Då man rör sig till mellanområdet (3-6 km) ökar synbarheten till bl.a. de centralaste delarna av Töjby och Träskböle. Observationer kan även göras i Ylsöbäck från öppna ytor i landskapet. Inom samma synlighetsavstånd faller även delar av byn Taklax. Konsekvenserna för boende och landskapet inom dessa avstånd måste dock ses som små då vindkraftverken trots allt endast ställvis kan ses från små begränsade ytor, främst från öppna åkerområden. Bosättningen är ofta placerad i tät anslutning till skogskanter av de öppna odlingsområdena, vilket minimerar synligheten till gårdsplanerna, och således även den dagliga påverkan av vindkraftverken. I vindkraftsparkens fjärrområde (6-10 km) syns vindkraftverken främst till öppna vattenytor som Gloppet, Norrgloppet och Bottniska viken, men även till mindre vikar och fjärdar. Vindkraftverken syns också från odlingsmarker och mossmarker längre in mot fastlandet, bl. a. från de nordöstliga och centrala delarna vid Degermossen och Bjurbäck, från de östliga och centrala delarna av Hinjärvträsket samt från de sydostliga och centrala delarna av Riträskmossen och Södermossen. Bild 23. Synlighetsanalys,

34 33 I enlighet med synlighetsanalysen är påverkan antingen av en mer framträdande karaktär, en mer neutral karaktär eller av en icke framträdande karaktär. Påverkan avgörs helt beroende på var i närområdet man befinner sig. Om sedan intrycket av den förändrade landskapsbilden är positiv, neutral eller negativ, beror helt på betraktarens subjektiva åsikt. Det kan konstateras att vindkraftverken kan observeras från så gott som hela vattenarealen, medan den endast kan observeras från en liten del av landarealen. Konsekvenser för topografi Byggandet av vägnätet är den del på vindkraftsområden som överlag kräver det största ingreppet i naturmiljön och i viss mån kan även en ändring i lokaltopografin göras. För att transportfordonen som levererar vindkraftverken skall kunna ta sig fram bör vägarna som anläggs vara jämnt sluttande och jämnt stigande. Fordonen i fråga är långa och höjdskillnaderna i vägbanan kan därför inte variera i en alltför stor skala. Eftersom planeområdet är väldigt svagt kuperat, kommer inte topografin på det aktuella området att ändras i någon märkbar betydelse. Höjdmodell över området i bild 24.

35 34 Bild 24. Höjdmodell. Konsekvenser för jordmån Under byggnadsskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening under arbetsskedet kan uppstå. När byggnadsskedet är över produceras miljövänlig energi och jordmånen kommer inte längre i det skedet att belastas. Konsekvenserna för jordmånen anses som små, närmast obetydliga. Konsekvenser för vattendrag och vattenhushållning Till grundvattenområdet, beläget i planeringsområdet södra del, har inte anvisats vindkraftverk eller nya vägfåror. Likväl kommer trafiken under byggtiden att färdas genom grundvattenområ-