Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld

Transkript

1 Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld Charlotta Hedberg och Bo Malmberg Underlagsrapport nr 18 till Globaliseringsrådet

2 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2008 FÖRFATTARE Charlotta Hedberg och Bo Malmberg GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2008 ISBN ISSN BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN E-POST

3 Förord Den globala rörligheten av människor antas i framtiden öka betydligt. Internationell migration präglas inte bara av att omfattningen ökar utan också på det sätt den sker. Gränsöverskridande nätverk och kontakter mellan nationalstater, organisationer och individer gör att flyttningsströmmar vidmakthålls. Migration påverkar i sin tur återflyttning, internationella kapitaltransaktioner och innovationsspridning och spelar därmed en viktig roll för överföring av teknologi och nya idéer mellan länder. Men det finns också avigsidor. Migranter kan hamna i händerna på människosmugglare eller utnyttjas av hänsynslösa arbetsgivare. Länder med svag ekonomi kan även förlora nyckelkompetenser när högutbildade människor söker sig utomlands och inflyttningsländer riskerar en ökande social segregation. För att ta tillvara de positiva möjligheter som migrationen ger krävs det att migrationsflöden åtföljs av internationella överenskommelser som skyddar migranter och som ser till att migrationen sker i välordnade former. Författarna levererar rekommendationer till policyöverenskommelser både på internationell som på nationell nivå. Rapporten har författats av fil. dr. Charlotta Hedberg, Stockholms universitet, och professor Bo Malmberg, Institutet för Framtidsstudier och Stockholms universitet. Författarna svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten. Stockholm i juli 2008 Pontus Braunerhjelm Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

4 Globaliseringsrådets ledamöter I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken. Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är:

5 Innehåll 1. Inledning 6 2. Migration: mönster och mekanismer Migration och livsbanan Push och pull Transnationalism och kedjemigration Netto- och bruttomigration Mönster i den internationella migrationen Globala mönster Internationella migranter Europeisk migration Svensk in- och utvandring Effekter av migration på utvandringsländer Brain drain eller brain gain? Remitteringar Migration och handel Effekter av migration på mottagarländer Ekonomiska effekter av invandring Internationell och nationell migrationspolitik Internationell politik Nationell politik EU:s migrationspolitik EU-utvidgningen Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Framtida migrationsströmmar Globala migrationstrender Politiska utmaningar och policy-rekommendationer 76 Referenser 80

6 1. Inledning trend håller i sig är det möjligt att antalet årliga invandrare till dessa länder om tre decennier närmar sig 10 miljoner personer. Det mot- barn per tusen innevånare. Dagens utveckling pekar alltså mot en situation då den internationella rörligheten av människor kommer att ligga på en mycket hög nivå och få stora konsekvenser för världens befolkning. Vad ligger bakom denna trend mot ökad rörlighet? Är rörligheten bra eller dålig för den ekonomiska utvecklingen? Hur kommer världen och Sverige att förändras som ett resultat av den höga rör- politiskt? Detta är frågor som vi vill belysa i denna rapport. Syftet är att bidra till en diskussion om Sveriges plats i världen och hur vi på bästa sätt kan möta de utmaningar som ändrade internationella rörelsemönster kan leda till. Internationell migration är inte bara präglad av stor omfattning, utan sker till stor del inom varaktiga nätverk av länkar och kontakter - både kunskap och resurser mellan platser. Sådana gränsöver skridande kontakter mellan nationalstater, organisationer och individer - påverkar även den politiska agendan. Frågan kan formuleras: kan migration bidra till utveckling och därmed i slutändan dämpa migra- och dennes utbredda internationella nätverk, på ett bättre sätt och se dem som agenter för utvecklingen i det nya hemlandet? 6 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

7 om både migra tionens orsaker och konsekvenser. Redan i slutet av 1800-talet gjordes det viktiga genombrott i migrationsforskningen och under de senaste decennierna har migration varit en av de mest rapporten är därför att förmedla de viktigaste resultaten från denna forskning och att diskutera hur denna kunskap kan användas för är ett så brett fält blir det dock svårt att ge en mer ingående behandling av de olika frågeställningarna. Syftet är istället att ge en sammanfattning som kan fungera som en introduktion så att den intresserade läsaren sedan kan gå vidare på egen hand. både i individens liv och för samhällets utveckling. Flyttningar ger in- kan bidra till att lätta på trycket när trängseln blir stor på bostads- Vi framhåller också att migration fyller en viktig roll i den ekono- - nationella nätverk som kopplar samman länder ekonomiskt och kulturellt. Genom att skicka pengar till anhöriga bidrar migranter derna på människo smugglare och utsätts för livsfara på väg till sitt och bli utsatta för diskriminering. Länder med svag ekonomi kan förlora nyckelkompetenser när högutbildade människor söker sig utomlands. Höginkomsttagare tenderar att gynnas mer än låginkomsttagare av stor invandring. Större etnisk mångfald kan leda till en ökande social segregation. För att man ska kunna ta tillvara de positiva möjligheter som mi- ackompanjeras av internatio nella överenskommelser som skyddar migranter och som ser till att migrationen sker i välordnade former. - kan vändas i sin motsats. DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 7

8 2. Migration: mönster och mekanismer - landsorten till storstaden. I dessa berättelser är varje migration unik. visa dessa mönster och vad de kan lära oss om vad migration är. 2.1 Migration och livsbanan från Öst- till Västtyskland som ägde rum efter återföreningen. I tjugoårsåldern. och sociala förändringar, och den individuella livsbanan verkar vara 8 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

9 Figur 1: Schematisk bild av det åldersrelaterade flyttningsmönstret. Frekvens Ålder sig i en livsfas då de lämnar föräldrahemmet, söker efter en egen ers benägenhet att byta ut en invand miljö mot en plats som erbjuder annorlunda möjligheter. Detsamma kan hända vid en relation med en person med rötter på en annan ort. Ändrade bostads behov genheten hos unga är också en självförstärkande process. Den som befolkningen sker inte bara av praktiska skäl. Global mobilitet ingår också som en allt viktigare beståndsdel i unga människors identitet. långa utlandsresor och utlandsstudier, där man söker efter spänning, det annorlunda och en kontrast till det invanda. gom hittar man ett jobb som passar bra ihop med ens kompetens DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 9

10 är i skolåldern vill man helst inte utsätta dem för många uppbrott. ett socialt nätverk som man helst inte vill bryta upp ifrån. Flyttbenägenheten minskar därför. emot strömmar det in unga människor medan inslaget av äldre och - ningsregioner blir tempot lägre och den sociala stabiliteten högre. nebär också att migrationens omfattning påverkas av åldersstruk- tionstrycket medan det faller när antalet 20-åringar är litet. Detta upp i 20-årsåldern Kompetenta flyttare Inte bara ålder utan också andra individuella egenskaper brukar vara - - ofta krävs för att genomföra den. Det kan handla om allt från att få information om en destination, och ha tillräckliga resurser för frågor där kunskap om ett nytt språk, förmåga att anpassa sig genom att skaffa utbildning och arbete, samt tillgång till bostad är några av de konkreta frågor varje internationell migrant måste lösa. 10 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

11 2.2 Push och pull Grovt sett har varje plats på jorden ett antal egenskaper som framstår pelvis bestå av arbetsplats- och studieutbud, släkt och vänner med - levas som attraktiv av någon, medan andra upplever den som något tillhör en viss etnisk grupp. För en annan individ kan den vara möjlig att uthärda. På det här sättet fungerar platsers egenskaper som ma till en plats som erbjuder större möjligheter än den plats man och vänner, eller en stabilare politisk situation. På minussidan står och att vi kommer till en ort där språk, levnadsvanor, regelverk och ten med ursprung och desto mer främmande är den värld man ham- är därför att avståndet minskar rörligheten. Inte bara push- och pull-faktorer, utan även en räcka mellanlig- hinder är det mellanliggande avståndet. Flyttningens minussida - över de största invandrings- och utvandringsströmmarna i Sverige. DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 11

12 2.3 Transnationalism och kedjemigration ningar i ett tydligt socialt sammanhang. Inte minst gäller detta internationell migration. Platser i olika länder ingår i en mängd olika mellan olika aktörer; länder, masskultur och kommunikationer, föreslår ett antal olika länkar som verkar mellan länder där migration pelvis massmedia eller remitteringar mellan migranter, de består av en mängd lagar som reglerar förhållandet mellan aktörerna, och de består av sociala relationer och andra länkar mellan individer och/ eller institutioner. tion är de sociala nätverken. Dina möjligheter att etablera dig på en ny ort förbättras ofta radikalt om du på den nya platsen redan har Tabell 1: Transnationella länkar i ett migrationssystem. MELLANSTATLIGA MASSKULTURELLA FAMILJE- OCH MIGRATIONSAKTÖRERS RELATIONER LÄNKAR PERSONLIGA NÄTVERK AKTIVITETER KONKRETA Handel och finansiella Internationell medie- Remitteringar Arbetskraftsrekrytering LÄNKAR flöden spridning (TV, press, film) Kontakter mellan Officiellt förmedlade migranter och kvarvarande remitteringar REGLERANDE Immigrations- och Normer kring utflyttning Förväntningar från familjen Regler som styr LÄNKAR emigrationslagar migrationsprocessen Acceptans av invandring Solidaritet med gruppen Temporära arbetskraftslagar Arbetskraftskontrakt RELATIONELLA Kompletterande utbud av och Kulturell samhörighet Relativ social status Kompletterande aktiviteter LÄNKAR efterfrågan på arbetskraft mellan migranter och i sändar- och Kompletterande icke-migranter mottagarländer Ekonomiskt beroende värdesystem Källa: Fawcett (Fritt översatt till svenska.) 12 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

13 välinformerad om de möjligheter som erbjuds på den nya platsen. speciell ort. Detta innebär att när en migrant etablerar sig i ett nytt - siella resurser, men också nya migranter som inte har direkt kontakt med den första migranten. Sociala nätverk skapar alltså både prak- eller en bostad, men de utgör också en psykologisk säkerhet för att ta Vid sidan av de sociala nätverken är en migrationsström nära för- migration i båda riktningarna mellan företagets huvudkontor till industrialiserade länder underlättas i detta fall av att företaget sprider information om landet i fråga, samt ökad kännedom om värderingar och språk. makthållas över tid. Sociala och andra nätverk utgör en grundbult gränsöverskridande kanaler, bestående av individer, nätverk och organisationer, utgör grunden för olika transnationella formationer att kontaktvävarna går utöver national staterna och kan utgöras av fristående, mellanmänskliga relationer där en typ av relation ofta teter, kontakter mellan migranter och global spridning av information samverka till att en dynamik uppstår mellan två platser där ett DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 13

14 2.3.1 Effekter av transnationella nätverk - - att förstå att en migrant sällan släpper taget om sitt hemland. På ett kar säga att internationella migranter som har en fot i det nya landet - - ternationella migrationens återkoppling till hemlandet i form av kan därmed innebära att migration utgör någonting positivt för ut- brain drain kan därmed ning av högutbildade från utvecklings länder som någonting negativt skulle det istället kunna ses som en investering för landet. Det är inte säkert att den högutbildade skulle ha kunnat få användning för sin kunskap i hemlandet, men som internationell migrant kan personen istället skicka tillbaka pengar till hemlandet som investeras miska invester ingar. 2.4 Netto- och bruttomigration Återflyttning UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

15 - viden, antingen i form av en avlägsen dröm eller som en konkret plan att återvända efter en viss tid. Social förankring, identitet och andra faktorer som förknippas med hemlandet spelar stor roll för dessa planer. - ekonomisk verksamhet med förankring i hem- och immigrations- För att få den fullständiga bilden av en migrationsprocess krävs inbegrips endast nettomigration, vilket är den sammantagna effek- befolkningens sammansättning kan variera mycket mellan in- och fullständiga förändringen i ett land. Det gör det möjligt att ta hän- är dubbelriktade är att vi inte ska förvänta oss att migrationen kom- utvandrare från Sverige kan studeras för många folkgrupper. Det av skillnader i lönenivå eller arbetslöshet. Istället är det frågan om är därför inget konstigt att tusentals amerikaner bestämmer sig för DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 15

16 att bosätta sig i Sverige samtidigt som nästan lika många väljer att Nettomigrationens upp- och nedgång Ser man till hur nettomigrationen utvecklas när ett land utvecklas ekonomiskt är det typiska mönstret att man först upplever en period med nettoutvandring men att denna sedan vänds till nettoinvand- - vunnit cirka en miljon människor. ett stort invandringsland först under efterkrigstiden. I Italien var först under de senaste decennierna har man blivit ett stort invand- har ett liknande mönster. Den kanske mest anmärkningsvärda om- 16 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

17 ett land som gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett den inte ännu har blivit positiv. när ett land har kommit relativt långt i sin ekonomiska utveckling sätter igång från en låg nivå har den istället en tendens att leda till den stora utvandringen kom samtidigt som industrialiseringen sköt har accelererat efter att per capita-inkomsten ökat. Förklaringen till tion är därför ofta inte ett alternativ för de allra fattigaste länderna. i era emigration och det leder till en ökning. Vi kan därför förvän- öka i framtiden om inkomsten i dessa länder ökar som en följd av stigande efterfrågan på råvaror och mat. I dag svarar denna region för en relativt liten del av migrationen globalt sett, men mycket talar ringar som är nära kopplade till den ekonomiska utvecklingen. Ser man på de länder som har upplevt en stark ekonomisk utveck ling så kännetecknas de i allmänhet av att de, ett antal decennier före - fas är som regel en sjunkande dödlighet, inte minst bland barn. Samtidigt tenderar fertiliteten att ligga kvar på en hög nivå. Detta DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 17

18 den s.k. beroendekvoten stiger. Beroende kvoten är ett mått på hur - befolkningen mer positiva effekter på ekonomin eftersom utbu- i form av ökad migration, framförallt från stad till land men ofta dödlighet är att fertiliteten sjunker. Detta leder till att beroende- ligare. Även detta driver initialt på emigrationen eftersom det blir med låga födelsetal bromsas emellertid ökningen av att antalet unga stor betydelse för migrationen. Det typiska mönstret av först stigande, och sedan minskande nettoutvandring, följt av nettoinvandring kan alltså förklaras som ett resultat av de långsiktiga följt av sjunkande fertilitet. 18 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

19 3. Mönster i den internationella migrationen The Age of Migration länkningen blir allt intensivare, ekono miska, politiska och kulturella da. Ökade kontakter, bättre transportmedel och ökad kunskap om omvärlden har gjort att omfattningen av den internationella ända sedan folkvandringarnas tid. 3.1 Globala mönster Internationell migration före 1940 Dagens omfattande internationella migration kan ses som en fortsättning på globala migrationsströmmar som tog sin början under 1700-talet. Från 1700 till 1820 beräknas 8,7 miljoner människor ha DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 19

20 - - - deltog också i en omfattande arbetsmigration mellan olika delar av Ser man till migrationens omfattning är det därför klart att globaliseringen som fenomen etablerades redan under och sportteknologiska genombrott med oceangående fartyg, järnvägar och ångdrivna fartyg, som sänker kostnaderna för både handel och som ökade efterfrågan på både jordbruksvaror, råvaror och industriprodukter. Storskaliga migrationsrörelser kan därför ses som något typiskt för de senaste 300 åren. De möjliggörs och stimuleras av den till en bestämd plats. 20 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

21 3.1.2 Internationell migration europeiska periferin till centrum, migration från koloniländer till - av arbetskraftsimport utarbetades från de krigshärjade och ekonomiskt drabbade länderna i den europeiska periferin. Stora mängder utgjorde en andra viktig företeelse efter andra världskriget. Även i detta fall handlade det om import av arbets kraft, men med den nesien och från Surinam. I samband med liberalisering av invandringslagar kom också ningsminskning efter andra världskriget och för att råda bot på detta öppnades landet för permanent invandring. Inledningsvis prioriterades brittiska och senare slaviska migranter, men efter hand blev Såväl europeisk arbetskraftsutvandring och kolonial migration, DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 21

22 ofta lågutbildad och kom för att arbeta på lågbetalda arbetsplatser kolonier ofta var spontan och kom från personer med medborgarskap och språkkunskaper, var övrig arbetskraftsinvandring ofta reglerad och sågs mestadels som en tillfällig lösning på problemen på den inhemska arbets marknaden. För det allra mesta var lösningarna i mottagar länderna för migranterna bristfälliga, med gas. Det visade sig med tiden att migranterna hade kommit för att stanna och att deras anhöriga anslöt sig till dem i det nya landet. I Italien en tredjedel av arbetskraften. Inledningsvis var importen starkt reglerad och anhöriginvandring otillåten, men för att fortsätta rekryteringen tvingades man ändra lagstiftningen och acceptera än i dag utgör ett betydande inslag av migrantstocken. I många fall har kedjor av anhörig-, student och arbetskrafts invandring bildats som fortsätter att fyllas på. europeisk arbets krafts- och kolonial invandring och migration till arbetskraft avtog i de traditionella invandrings länderna, som införde - Dessutom har nya länder seglat upp som viktiga aktörer i världs- arbetskraftsmigrationen, med strävan mot temporär invandring och outvecklade sociala förhållanden för arbetskraften. 22 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

23 3.2 Internationella migranter Emigration och immigration Storskalig global migration har således förekommit åtminstone 300 år tillbaka i tiden. Det som har skett under den senaste tiden är emellertid att den internationella migra tionen har blivit än mer 3 procent av befolk ningen. länder. - medelinkomstland, vilket utgjorde 3,3 procent av befolkningen. De ningen. De dominerande länderna i denna grupp var Indien, Bangla- I absoluta tal är det givetvis de större länderna som har störst ut- DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 23

24 Tabell 2: Globala migrantstockar Topp 15. Emigrationsländer Födelseland för den Födelseland för den utlandsfödda utlandsfödda befolkningen, befolkningen jämfört med miljoner med ursprungslandets storlek, % 1 Mexiko 11,5 1 Jamaica 39 2 Ryssland 11,5 2 Bosnien och Hercegovina 38 3 Indien 10 3 Trinidad och Tobago 28 4 Kina 7,3 4 Albanien 27 5 Ukraina 6,1 5 Armenien 27 6 Bangladesh 4,9 6 Västbanken och Gaza 26 7 Turkiet 4,4 7 Kazakstan 25 8 Storbritannien 4,2 8 Georgien 23 9 Tyskland 4,1 9 Irland Kazakstan 3,7 10 Serbien och Montenegro Filippinerna 3,6 11 Eritrea Italien 3,5 12 Portugal Pakistan 3,4 13 Vitryssland Marocko 2,7 14 Makedonien Egypten 2,4 15 Moldavien 17 Immigrationsländer Antal utlandsfödda i befolkningen, Andel utlandsfödd befolkning, miljoner % 1 USA 38,4 1 Qatar 78 2 Ryssland 12,1 2 Andorra 78 3 Tyskland 10,1 3 Förenade Arabemiraten 71 4 Ukraina 6,8 4 Monaco 70 5 Frankrike 6,5 5 Kuwait 62 6 Saudiarabien 6,4 6 Isle of Man 48 7 Kanada 6,1 7 Channel Islands 46 8 Indien 5,7 8 Västbanken och Gaza 45 9 Storbritannien 5,4 9 Singapore Spanien 4,8 10 Bahrain Australien 4,1 11 Israel Pakistan 3,3 12 Jordanien Förenade Arabemiraten 3,2 13 Luxemburg Israel 2,7 14 Cayman Islands Italien 2,5 15 Liechtenstein Kazakstan 2,5 24 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

25 Migrationskorridorer Antal migranter med ett födelseland som är boende i ett annat land, miljoner 1 Mexiko USA 10,3 2 Ryssland Ukraina 4,8 3 Ukraina Ryssland 3,6 4 Bangladesh Indien 3,5 5 Turkiet Tyskland 2,7 6 Kazakstan Ryssland 2,6 7 Indien Förenade Arabemiraten 2,2 8 Ryssland Kazakstan 1,8 9 Filippinerna USA 1,6 10 Afghanistan Iran 1,6 11 Tyskland USA 1,4 12 Algeriet Frankrike 1,4 13 Indien Saudiarabien 1,3 14 Egypten Saudiarabien 1,2 15 Pakistan Indien 1,2 Immigrationsländer för flyktingar Antal flyktingar i befolkningen, Andel flyktingar inom den miljoner utlandsfödda befolkningen 1 Jordanien 1,8 1 Västbanken och Gaza Västbanken och Gaza 1,7 2 Armenien 99 3 Iran 1,1 3 Irak 95 4 Pakistan 0,9 4 Jordanien 81 5 Tyskland 0,8 5 Tchad 79 6 Tanzania 0,6 6 Tanzania 73 7 Syrien 0,4 7 Djibouti 73 8 USA 0,4 8 Kenya 70 9 Libanon 0,4 9 Algeriet Tchad 0,3 10 Libanon Kina 0,3 11 Sierra Leone Storbritannien 0,3 12 Zambia Serbien och Montenegro 0,3 13 Iran Uganda 0,3 14 Egypten Bosnien-Hercegovina 54 Källa: Ratha, D och Xu, Z. (2008). DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 25

26 Den stora blandningen av emigrationsländer avspeglar den migra- ning av tidigare migranter ligger bakom en stor del av migrationen och tidigare republiker i Sovjetunionen urskiljas, liksom tillfälliga - - med att ytterligare tio miljoner vistas i landet som s.k. irreguljära Rent andelsmässigt överskuggade höginkomst länderna utanför - länderna. 26 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

27 ungefär lika stor som den från syd till nord. låginkomstländer. Den allra största skillnaden mellan könen var migranterna kvinnor Migrationskorridorer och allt annat än slumpmässiga. Sådana relativt stabila migrationskorridorer skapas genom historiska, politiska, sociala och ekonomiska kontakter mellan länderna. Flyttarna kan sedan, i sin tur, bidra till att utveckla nya kontakter mellan länderna. Den mest omfattande globala migrationskorridoren utgörs av från Filippinerna. Den näst största migrationskorridoren i världen utgörs av dubbel- 1 DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 27

28 migranter åt båda hållen. Dessa migrations korridorer kan förklaras - - är emellertid inte riktade till kolonialmakten Storbritannien, utan Internationella flyktingströmmar - - i grannlandet i väntan på att återvända. I vissa fall kommer man att - än en tiondel, var den i den fattigare delen av världen ibland den enda 28 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

29 3.3 Europeisk migration Den europeiska migrationen fortsätter alltjämt att utgöra en central andel av de internationella migranterna, baserat på en blandning av gamla migra tions strömmar, samtidigt som nya länder har tillkom- migrationen ökat från en femtedel till en tredjedel av den globala migrationen Migration inom EU tralien, samt till mindre länder som Israel och Sydafrika. Samtidigt inlett importen av arbetskrafts mig ranter från Italien, Portugal och under denna period. ige som satte arbetskraftsinvandring i system under denna period, - DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 29

30 - minskade rekryteringen av arbetskraft, samtidigt som en stor andel att domineras av familje medlemmar som återförenades med redan Post-sovjetisk migration De politiska omvälvningarna i forna Sovjetunionen och Öst- och - nomiska krafter sattes i rörelse. De före detta sovjetrepublikernas självständighet, nya kontakter med omvärlden och frihet att röra sig - bland de största migrantstockarna i världen UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

31 Bakgrunden till det omfattande utbytet mellan forna sovjetrepubliker består i arvet efter den kommunistiska ekonomiska och befolkningspolitiken. Stora grupper, ofta bestående av slavisk - sig i minori tetssituation och deras roll i de nya staterna blev min- men samtidigt har stora, relativt fasta minori tetsgrupper blivit kvar grantstockarna i länderna. Från de f.d. sovjetrepublik erna har man - tet i Ryssland under de senaste åren har blivit allt hårdare och främ- I samband med Sovjetunionens och murens fall inleddes också en des av ungerska minori tets grupper från Rumänien och Serbien till Dessa minoritetsgrupper hade många gånger levt under förhållanden där den etniska tillhörig heten förtrycktes, och när möjligheten utom fördelaktigare ekonomiska möjligheter, vilket bidrog till om- DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 31

32 3.3.3 Migration till EU efter händelserna 1990 och EU-utvidgningen de varningsklockorna för att stora mängder människor från ekono- - medlems länder införde restriktiva övergångsregler mot de nya med- - de nya medlemsländerna ett tydligt inslag bland den inhemska ar- - - att rörligheten mellan länderna, före införandet av övergångsregler, generellt. Österrike och Grekland. ökade visserligen antalet migranter, men färre än förväntat. Detta skulle kunna bero på Sveriges perifera läge, i kombination med svårigheter att förankra sig på den svenska arbetsmarknaden utan lägsta arbetslöshet, som förblev låg trots den stora migrationen. 32 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

33 arbetsmarknaden negativt, utan istället ha bidragit till den positiva utveck lingen genom att fylla behovet av arbetskraft. er från öst till väst har uteblivit utgör således omvandlingen av tion. Flera nya typer av öst-västliga migrationsrörelser har påbörjats. Vid sidan av den post-sovjetiska migration som redogjordes Storbritannien den största positiva nettomigra tionen. De största - Västeuro pe iska länder hade omfattande immigration av anhöriga till tidigare migranter, medan migra tion av etniska minoriteter och länder. Italien och Spanien har under denna period varit de över- - DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 33

34 3.3.4 Reguljär och irreguljär migration Den migration som beskrevs ovan ingår i den reguljära migratio- nationsgränserna som inte godkänns av mottagarländerna och där tingar som anländer på de sydeuropeiska ländernas stränder, männi- på arbetsmarknaden i ursprungs- och mottagarländer utgör en del av förklaringen, tillsammans med en restriktiv migrations politik hos mottagarländerna. Processen understöds också av kriminella nätverk som möjliggör irreguljär migration, bestående människosmuggling av migration. migrationen utgörs av illegal migration, och att det anländer cirka en irregul jära migrationsrörelse som man framförallt fokuserar på ur ett europeiskt perspektiv är västafrikansk migration till Spanien, Italien och andra europeiska länder, som går via nordafrikanska transitländer snarare än från Västafrika. Den irreguljära migrationens ökning ber- har antalet migranter i det närmaste halverats, inte minst sedan Irak de vanligaste länderna för irreguljär transit migra tion från 34 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

35 3.4 Svensk in- och utvandring Sveriges betydelse för den internationella migrationen kommer lätt i skymundan. Som ett land med liten befolkning försvinner det i de stora migrationsströmmarna, och även andelsmässigt har den svenska nettomigrationen inte utmärkt sig ur ett europeiskt pers- ringsland ända sedan andra världskriget. Landet har legat över det europeiska medelvärdet under hela efterkrigstiden, och det svenska samhället präglas av en stor andel utlandsfödda invå nare. Samman- högst andel utlandsfödda. På senare tid har den svenska migrationen har fått internationell uppmärksamhet Svensk migration ur ett historiskt perspektiv Sveriges migrationshistoria följer de allmänna dragen i den inter- Stora skaror lämnade den överbefolkade landsbygden för att söka - av 1800-talet, när en kris i det svenska jordbruket sammanföll med tergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och Bergslagen, med DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 35

36 av rädsla för att sändas tillbaka till Sovjetunionen i samband med började också en allt större del av emigrationen att bestå av åter- Parallellt med detta började efterfrågan på arbetskraft göra sig gäl- - let utrikesfödda i Sverige tredubblades. Hela tiden skedde också en - och industriorter blev starkt präglade av arbetskrafts invandringen. Figur 2: In- och utvandring till Sverige Källa: SCB. 36 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

37 den kraftigt, i samband med den ändrade efterfrågan på svensk arbetsmarknad. Istället har svensk migration, i likhet med andra - och Syrien ledde till att många tvingades lämna sina länder, och - reglerna tillfälligt förenklades. Därefter sjönk antalet asylsöknin- - - av personer som gifter sig med svenskar. Sammantaget utgjorde den - - enterad istället för att rikta sig till industriorter. Vid sidan av gräns- DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 37

38 3.4.2 Migration till Sverige under 2000-talet - - tare till Sverige per år under 2000-talet var således personer, kraftigt, och ett stort antal ansök ningar avslogs. Figur 3: Migration till Sverige bland de 15 vanligaste inflyttningsländerna Källa: SCB 38 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

39 - andelsmässigt men 2007 även till antalet. Sverige hade relativt generösa beviljanden av uppehållstillstånd för personer från Irak och dessutom ackumulerades migrationen via de sociala nätverken - bland de asylsökande till Sverige under 2000-talet. Baltikum och Polen, och har varit väl representerade på den sven- präglad av arbetskraftsmigration jämfört med andra länder, även personer per år har också kommit från Ryssland till Sverige, främst motiverat av familjeskäl, men även på humanitära grunder. en hög nettomigration. Den nordiska migrationen har under 2000-talet alltmer kommit - diska länderna är det istället Danmark som har seglat upp som Detta beror till stor del på öppnandet av Öresunds bron 2000 DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 39

40 mobiliteten utgörs numera av just pendling istället för migration. stannade kvar. - - till familjemigration och annan nätverksgenererad migration. personer som ankom till Sverige och gifte sig med en svenskfödd - asiatiska länder. Giftermålsinvandringen kan vara förklaringen till denna grupp. talet. I jämförelse med andra länder i världen är det kinesiska inslaget - om avgiftsfria universitet och möjligheter att studera på engelska Sverige hade ett stort inslag av studier jämfört med övriga natio- än något annat land. 40 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

41 perspektiv, och frånräknat Danmark och Finland, har detta inneburit populäraste destinationen för svenskar är Storbritannien, som har femdubblat sin attraktionskraft och nästan svenska medbor- migranter från europeiska länder har dock i ökande utsträckning - i synnerhet bland tyskarna är det många som stannar kvar, och grup- Den största migrantgruppen som rör sig över Sveriges gränser är svenskar per år. det uppskattningar av hur stort invandringsöverskottet kommer att det senaste decenniet har prognosen för överskottet succes sivt höjts. - invandringen har ökat mer än man räknat med och att den politiska diskussionen alltmer har gått i riktning mot att välkomna en mer Sverige valde att inte införa några övergångsregler för invandring tet att utreda och sedan lägga lagförslag om ökade möjligheter till DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 41

42 eftersom antalet asylsökande från Irak nu tenderar att minska Demografiska aspekter kön och ålder hos migranterna kön har stor betydelse för migrationens effekter på det svenska sam- migranterna yngre än på 2000-talet, och andelen män var högre relativt jämn, även fast den under de senaste åren har gått mot att ningen har varit mer präglad av män än kvinnor, vilket i stort sett Figur 4: In- och utflyttning till Sverige uppdelat på kön. Källa: SCB 42 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

43 mellan kvinnor och män. - - kunna bero på permanent och svenskanknuten familjemigration från dessa länder, med en högre andel ingifta kvinnor, och kvinnliga adoptivbarn, från dessa länder. Figur 5: In- och utflyttning till Sverige uppdelat på ålder. Källa: SCB DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 43

44 studie- och yrkeskarriär och har relativt få socio-ekonomiska anknytningar till hemorten. Detta mönster framträder även kraftigt vid lan 20 och 30 år. De åldersgrupper som istället minskade var barn och - - Åldern hos migranterna skiljer sig åt mellan länder, men grund- kinesiska migranterna, som troligtvis motsvarades av den ökande från Iran, Polen och Somalia hade en ålderssammansättning som relativt låg andel 20- och 30-åringar jämfört med riksgenom snittet. - kan vara något man förverkligar både som ung (som en del av 44 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

45 giftermåls baserad migration. åldern. Flyttningsnettot är därför positivt för såväl kvinnor som återvändande svenskar fanns emellertid intressanta könsskillnader; män återvänder oftare, och är i regel äldre än återvändande svenskfödda barn med utlandsfödda föräldrar, som följer med sina föräldrar utomlands. Figur 6: Ålderssammansättningen år bland migranter från de tio vanligaste invandrings länderna till Sverige. Källa: PLACE. DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 45

46 3.4.3 Inflyttarnas utbildningsnivå brain drain det om migration som sammanlänkar ekonomiska och utbildnings- - migrationen från Irak var andelarna hög- och lågutbildade ungefär lika stora. Flyttningen har politiska snarare än karriärinriktade motiv, men den migrantstock som anländer till Sverige har en mycket Figur 7. Utbildningsnivå hos inflyttade till Sverige Procent Källa: PLACE. 46 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

47 där utbild nings nivån i regel är låg. Den absolut högsta utbildningsnivån hittas istället hos den kinesiska gruppen, vilket tyder på att den student- och karriärsrelaterade migratio nen under 2000-talet är - hade genomgående hög utbildningsnivå jämfört med riksgenom- varierar. Generellt sett är kompetensen bland dem som kommer till Sverige hög, och två tredjedelar är medel- eller högutbildade. Stora pelvis är den utbildning som förvärvas utomlands i många fall inte år i det nya landet till att vidareutbilda sig. Detta till trots är emellertid migranternas utbildningsnivå generellt sett hög och i de fall då migrations strömmarna är karriärsrelaterade är utbildningsnivån en tydlig indikation på detta. DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 47

48 4. Effekter av migration på utvandringsländer Hur påverkas ett land av utvandring? Drabbas landet av svåra ekonomiska problem när unga, driftiga personer lämnar det, eller verkar - par länkar mellan länder uppstår handel som kan bidra till utveckling, migranter tenderar också att skicka stora mängder pengar till sitt hemland, som kan investeras i utbildning och infrastruktur, ring inte skall över drivas är att en stor nettomigration ofta är ett medför utvandringen inte att landets arbetsföra befolk ning minskar. minskar trycket på både arbets- och bostadsmarknaden. Ytterligare en vinst är att utvandring av unga skulle kunna leda till en något kan ha bidragit till en mer gynnsam reallöneutveckling. Detta talar för att man knappast ska begränsa invandringen av omtanke om de Helt utan problem är emellertid inte utvandringen. Särskilt 48 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

49 - av unga och gamla som måste försörjas av den kvarvarande, arbetsföra befolkningen. Tabell 3: Utbildningsnivå hos immigranter i OECD-länder fördelat på utflyttningsland (%) Migrations- Migrations- Migrations- Migrations- Brain drain * benägenhet, benägenhet, benägenhet, benägenhet, förändring låg utbild- medelutbild- hög utbild- alla utbildnings- 2000/1990 ning (2000) ning (2000) ning (2000) grupper (2000) (Skillnad i %-andelar) Nordamerika 0,8 0,6 1,0 0,8 0,17 Syd- och Centralamerika 8,1 15,6 16,1 11,0 3,11 Karibien 5,1 17,8 40,9 13,9-0,53 Sydamerika 0,4 3,0 5,7 1,5 1,03 Norra Europa 5,4 4,4 14,3 6,8-1,88 Västra Europa 2,2 2,3 7,3 3,2-3,15 Södra Europa 5,5 6,0 9,0 6,2-2,19 Östra Europa 2,3 1,4 4,5 2,2 2,16 Norra Afrika 2,3 1,5 6,2 2,5-0,62 Centrala Afrika 0,4 1,3 13,3 0,8 3,54 Västra Afrika 0,3 2,8 26,7 0,8 6,04 Östra Afrika 0,2 1,6 18,4 0,6 2,97 Södra Afrika 0,3 0,5 5,3 0,9-1,57 Västra Asien 2,8 2,9 5,8 3,2-1,10 Södra och Centalasien 0,1 0,5 5,1 0,5 1,09 Sydostasien 0,5 2,1 9,8 1,7-0,47 Östra Asien 0,2 0,3 4,3 0,5 0,21 Oceanien 3,3 3,4 6,6 4,3 0,6 *Brain drain mäter skillnad i utflyttning mellan högutbildade 2000/1990. Källa: Docquier och Marfoulk (2004). DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 49

50 4.1 Brain drain eller brain gain? I samband med den ökade globaliseringen och migrationen är frågan om migration av högutbildade högaktuell. Särskilt viktig är frågan för utvecklingsländerna, som å ena sidan drabbas negativt av att landets kanske viktigaste resurs lämnar landet, men där migranterna å den andra sidan kan bidra med kontakter och resurser som på sikt dade kan därmed återknytas till diskus sionen i kapitel 2 både genom diskussionen om vikten av transnationella nätverk och migration. I siffror utgör den högutbildade migrationen ett alltmer betydande inslag i den inter natio nella migrationen. År 2000 beräknades årsperiod hade andelen då stigit från 33 procent till 37 procent. Destinationen för de högutbildade migranterna var relativt ensidiga; ningen av högutbildade var mycket varierande mellan olika delar av de allra fattigaste länderna i världen. 20 länder förlorade hälften av den gym nasie utbildade befolkningen och ett fåtal länder förlorade nästan hela sin befolkning. Surinam stod som den största förloraren - nivåer särskilt markant. ning av högutbildade från Irland, och till viss del också från Island UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

51 tatet blir brain drain eller brain gain vilja att betrakta migration av högutbildade som en viktig del i att Denna vilja under stöds av forskare, som menar att förekomsten av transnationella nätverk, som för medlar kunskap, pengar och kontak- lera högutbildade migranter att återvända till sitt hemland, då med sedan investeras i hemlandet. Fortfarande vet dock forskar samhället för lite om hur transnationella grupper och nätverk fungerar och djupare kunskap kring detta tycks vara avgörande för att migration - ningen. Samtidigt som nettoeffekten av högutbildad migration var positiv, fanns det bland utvecklingsländerna även förlorare. Dessa länder förlorade relativt sett mer än vinnarna, vilket är viktigt att beakta vid diskussionen om brain drain och brain gain. Samtidigt som många forskare betonar de positiva aspekterna med måste vara försiktiga med att betrakta migration av högutbildade - - luckor inom länder, som gör att erfarenhet inte kan förmedlas mel- Sammantaget kan man därför peka på att högutbildad migra- DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 51

52 mycket som pekar på att den kan gynna utveckling genom bl.a. sjuksköterskor. ena sidan ses den som ett viktigt instru ment för mottagar länder att styra den invandrade befolkningen, och man uppmuntrar till åter- migranter att återvända till hemlandet. Samtidigt som en sådan brain circulation skulle kunna bidra med positiva effekter på hemlandet är det emellertid viktigt att också erkänna problemen med - Lägre löner och färre ekonomiska möjligheter, svårig heter med att starta upp nya verksamheter och korruption är några av de problem som kan vänta. fördomsfritt sätt. I vissa sammanhang sammanblandas den med återsändanden av asylsökande, vilket är en helt annan sak än frivil- ibland också ett perspektiv på återvandring som en lösning på inte- den brain circulation som måste ses som ett centralt element i varje strategi som syftar till att göra migration till utvecklingsfrämjande erfarenheter som redovisas av den franska migrationsforskaren komma till mottagarländer om de vill pröva att återvända till sina ursprungs länder uppvisar migrationsmönster som styrs av efter- 52 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

53 4.2 Remitteringar tillbaka stora summor pengar till sitt hemland. Dessa internationella kapitalöverföringar, eller remitteringar, har under de senaste åren ökat enormt. Beloppen överstiger den andel som skickas som därför allt större betydelse för migratio nen och dess konsekvenser på hem landet. då fördubblats på bara fem år. Den största andelen transfererades till medelinkomstländer, medan en avsevärt mindre summa skickades till låginkomst länder. Bland medelinkomstländerna var det i syn- även fast den största ökningen nu går till de rikare medelinkomst- - förklaras av att formella kanaler för remitte ringar har underlättats, bl.a. har kostnaderna minskat. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en stor del av remitteringarna går genom informella kanaler och ingår inte i statistiken. Forskare har resonerat kring att utvecklingen av remitteringar kan DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 53

54 bidrar givetvis till att en större andel av befolkningen kan investera i utbild ning, öka sin privata konsumtion samt även bidra till utveckling genom att använda pengarna till långsiktiga investeringar i tion gör att remitteringarna sprids i landet, och höjd utbildningsnivå har också en baksida. Farhågor har rests för att den ökade andelen Remitteringar är emellertid privata överföringar och kan inte ersätta det som delas ut till de mest välbehövande. Vidare krävs att investeringsklimatet är öppet för utländska investeringar. Remitteringar bidrar till att klyftor skapas mellan dem som tillhör migrantfamiljer, och därmed får pengar skickade, och dem som inte gör det. Det och försätter utvecklingsländer i beroendeställning till tillfälliga - Figur 8: Migration och handel mellan Finland och Sverige Finlands andel av Sveriges import 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Import Import Diaspora Antalet finlandsfödda i Sverige Källa: SCB samt PLACE (2008). 54 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

55 4.3 Migration och handel - konsekvenserna för ursprungs landet. Forskare är inte odelat säkra på om konsekvenserna är positiva eller negativa, men det vi vet är att taktnäten i de transnationella rummen, vilket påverkar handelsutbytet mellan länder positivt. I denna kedja spelar migranterna själva en viktig roll. fot i varje land, hemlandet och det nya landet, och känner sig ofta både hemma och främmande i båda länderna. Samtidigt som denna mellanposition kan vara påfrestande innebär den också möjligheter. att det mentala avståndet mellan länderna minskar, samtidigt som som har goda kontakter både i det nya och det gamla landet. licerats ett antal studier som visar på detta mönster. I bl.a. Spanien, varon av en stor grupp invandrare från ett visst land medför att handelsutbytet med detta land är mer omfattande än man borde förvänta sig om hänsyn enbart tas till landets storlek, ekonomiska utveckling mellan Sverige och Finland visas i Figur 8. Här framgår det att Finlands betydelse som handelspartner för Sverige ökat kraftigt i De samband mellan migration och handel som forskarna påvisat innebär att migration mellan länder kan ses som central för ett lands ekonomiska utveckling. Internationell migration bygger både upp en DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 55

56 diaspora i utlandet och en stock av hemvändare som kan hjälpa till att etablera och utveckla handelströmmar. Samtidigt är handel en av Detta talar i sig för att en öppenhet för internationell migration är något som på sikt kan bidra till ökad välfärd. 56 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

57 5. Effekter av migration på mottagarländer 5.1 Ekonomiska effekter av invandring Få politiska områden har under de senaste 20 åren varit så politiskt laddade som invandringsfrågan. I många europeiska länder har det etablerats partier med minskad invandring som sitt främsta krav. ningar om vilka effekter invandring har på mottagarlandet. Därför att diskutera i vilken utsträckning de stöds av empiriska forskningsresultat. Vi börjar med de ekonomiska effekterna av invandring och ett kön, etniska bakgrund och kulturella traditioner som de som redan bor i landet. Den enda skillnaden mellan invandring och ingen invandring blir då att landet med invandring i varje givet ögonblick kommer att ha en större befolkning än utan invandring. Vilka skulle då konsekvenserna av invandring bli? med invandring kan man på kort sikt förvänta sig en viss överefterfrågan på bostadsmarknaden och ett visst överutbud av arbetskraft bostads- och arbetsmarknaden och då blir nettoeffekten av en ökad befolkning noll. geografer, skulle däremot peka på en positiv effekt av den ökade DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 57

58 vilket stimulerar infrastrukturinvesteringar, ger ett ökat lokalt utbud och stärker därför den regionala konkurrenskraften. förallt stöd från observationen att stora länder generellt sett inte är rikare än små. Regionalekonomerna kan istället peka på inkomstskillnader mellan städer av olika storlek. Inom samma land hittar man i allmänhet de högsta medelinkomsterna i de största stadsområdena. I jämförelse framstår alltså regionalekonomernas uppfattning som istället stadsregioner inom ett land är många bakgrundsfaktorer desamma och det är framförallt befolkningsunderlaget som skiljer. Det gör att de inkomstskillnader som kan observeras mellan olika stora stadsregioner bättre bör avspegla effekten av en ökad befolk- argumentet för att befolkningsstorleken saknar betydelse är också att denna uppfattning ofta har sitt ursprung i teoretiska modeller som har denna slutsats inbyggd. Slutsatsen bygger inte på en nog- inte förändrar befolkningens sammansättning, kan förvänta oss en positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen. drar skiljer sig i sammansättning från dem som redan bor i landet. Här säger standardteorin att invandring har negativa effekter för denna teori inte helt överväldigande. Det går att hitta vissa lönenedpressande effekter men de är så små att de nästan saknar ekonomisk betydelse. bidrar till en snabbare ekonomisk utveckling tack vare effekterna ut genom att man delar antalet personer i beroende åldersgrupper 58 UNDERLAGSRAPPORT NR 18 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

59 ten sjunker och en sådan mer gynnsam åldersstruktur har runt om på denna grundval fått till stånd en kraftfull ekonomisk utveckling. Den positiva effekten på åldersstrukturen är också en förklaring till att många ser ökad invandring som ett sätt att motverka effekterna att öka invandringens positiva effekter på ekonomin. I andra avseenden kan immigranterna skilja sig på ett mindre fördelaktigt sätt från länder där utbildningsnivån är lägre än i invandringsländerna. Än mer påtagligt är att invandrare i många fall inte kan det språk som talas i det nya landet. Därför är det en tydlig trend att många invan- i riktning mot större inslag av högutbildade. är att invandring kan leda till ökande inkomstklyftor. Detta har som gjorts på regional nivå, men däremot har de senaste decen- gått hand i hand. Problemet med hans argument är att det inte är en svag utveckling för dem med de lägsta inkomsterna som har lett till ökande klyftor. Istället har klyftorna ökat p.g.a. att de allra rikaste Institutet för framtidsstudier kan just detta faktiskt vara en effekt av stark koppling mellan befolkningsunderlag och inkomsterna för de rikaste. Detta betyder att även om invandring är bra för den ekono- en omfattande invandring framförallt kommer att tillfalla de allra rikaste, medan andra grupper blir utan. DEN STORA UTMANINGEN: INTERNATIONELL MIGRATION I EN GLOBALISERAD VÄRLD 59