Kursupplägg och referenser

Transkript

1 Kursupplägg och referenser C Makro VT2009 Bengt Assarsson Preliminärt En del av framställningen i föreläsningarna finns i (Assarsson, B. 2008). Alla referenser kan hittas i bibliotekets databas eller i den zip fil (litt.zip) som delas ut innan föreläsningarna. Kursen består av Föreläsningar Seminarier (examination) 7 st, se nedan a) 2 studenter skriver kort underlag (2 4 sidor) för presentation b) 2 studenter är opponenter c) 2 studenter föreslår och diskuterar alternativ ansats Essä skrivande (examination) Skriv essä om ämne som väljs tillsammans med läraren. Ca 10 sidor Obligatorisk närvaro. Frånvaro (max 1 gång) innebär extrauppgift. Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier + skriva en essä. Föreläsning 1: IS LM modellen och penningpolitiken: En repetition och lite nya saker Här repeterar jag en del av det vi lärt oss från B makron. Underlag är den B makrobok du tidigare använt. Det kan t.ex. vara (Blanchard, O. 2003) eller (Mankiw, N. G. 2003). En något mer avancerad och omfattande lärobok är (Carlin, W. and D. Soskice 2006). Repetera IS LM och avsnitten om penningpolitik. Därefter diskuteras modeller med endogen politik, bl.a. en modell av Lars E.O. Svensson (se (Svensson, L. E. O. 1999)) som också finns i populariserad form i (Carlin, W. and D. Soskice 2006) och i deras artikel (Carlin, W. and D. Soskice 2005). Där ersätts LM kurvan med en penningpolitisk reaktionsfunktion och den makroekonomiska modellen får tre (3) ekvationer. En liknande variant finns hos (Romer, D. 2000). Med detta får vi en apparat där vi kan analysera aktuell penningpolitik (t.ex. med inflationsmål) men utan den moderna teorins mikrofundament. Föreläsning 2: En grundläggande nyklassisk modell I denna föreläsning behandlas den s.k. RBC (Real Business Cycle) modellen som är utgångspunkten för den moderna mikroekonomiskt baserade makromodellen. Här ser vi att företag och konsumenter är framåtblickande, att de optimerar och att penningpolitiken egentligen inte spelar någon roll. Om detta kan man läsa i (Romer, D. 1996) kap. 4, (Gali, J. 2008) kap. 2 eller (Carlin, W. and D. Soskice 2006) kap. 15. Det finns också några B/C makroböcker som är helt uppbyggda kring RBC modellen, se (Williamson, S. D. 2005) eller (Auerbach, A. J. and L. J. Kotlikoff 1998).

2 Vid föreläsningen görs en framställning av RBC modellen som senare kan användas som underlag för den nykeynesianska modellen med priströgheter och för en diskussion av penningpolitiken. Framställningen är lik (Gali, J. 2008). Föreläsning 3: Den grundläggande nykeynesianska modellen. Trögrörliga priser och löner. Denna modell är en generalisering av den nyklassiska modellen så att man tillåter vissa företag att ha trögrörliga priser. Detta fanns ju även i den gamla keynesianska modellen, men utan mikrofundament. Här följer man en ansats föreslagen av (Calvo, G. A. 1983) som innebär att en viss andel av företagen i ekonomin håller priset fast en viss tid. Den grundläggande keynesianska modellen består även här av tre ekvationer: en dynamisk IS kurva, en Phillips kurva och en penningpolitisk regel. Modellen innebär annorlunda tolkningar jämfört med en traditionell keynesiansk IS/LM modell. Jag följer i huvudsak framställningen i (Clarida, R., J. Gali and M. Gertler 1999), som också finns återgiven i (Gali, J. 2008), kap 3 och på många andra ställen, t.ex. (Yun, T. 1996). I denna föreläsning diskuteras även varför priser och löner är trögrörliga och olika förklaringar till det. Här finns två huvudmodeller, tillståndsberoende och tidsberoende prissättning. Här intar den vanligaste modellen av (Calvo, G. A. 1983) en sorts mellanställning. Tillståndsberoende prissättning beror t.ex. på företagens kostnader för att ändra priser eller transaktionskostnader i vidare mening. En sådan modell är (Sheshinsky, E. and Y. Weiss 1977). I vissa modeller används osynkroniserade kontrakt (speciellt arbetsmarknaden) som förklaring, se (Batini, N., B. Jackson and S. Nickell 2005, Coenen, G., A. T. Levin and K. Christoffel 2007, Taylor, J. B. 1980). En viktig fråga är naturligtvis hur det förhåller sig i praktiken, dvs. om priser och löner verkligen är trögrörliga. Det finns olika uppfattningar även om det, se (Alvarez, L. J. 2006) för Euro området, (Apel, M., R. Friberg and K. Hallsten 2005) för Sverige eller (Bils, M. and P. J. Klenow 2004) för USA. Föreläsning 4: Den nykeynesianska modellens Phillips kurvor I denna föreläsning diskuteras hur nykeynesianska Phillips kurvor specificeras, estimeras och tolkas. Det visas att litteraturen inte är enig om den bästa specifikationen. De nya modellernas betoning på framåtblickande aktörer är ifrågasatt och vi diskuterar hur bakåtblickande element kan införas i modellen. Här används artiklar av (Bardsen, G., E. S. Jansen and R. Nymoen 2004, Batini, N., B. Jackson and S. Nickell 2005, Chadha, J. S. and C. Nolan 2004, Gali, J., M. Gertler and J. D. Lopez Salido 2005, Linde, J. 2005, Roberts, J. M. 1995, Rudd, J. and K. Whelan 2005, Rumler, F. 2007). Se speciellt på (Gali, J., M. Gertler and J. D. Lopez Salido 2005). Seminarium I: Varför är priser och löner trögrörliga? Hur mycket? Litteratur: (Sheshinsky, E. and Y. Weiss 1977), (Apel, M., R. Friberg and K. Hallsten 2005). Föreläsning 5: Utvidgningar och problem i den nykeynesianska modellen Här diskuteras några problem som uppstår när man utvidgar den enklaste nykeynesianska modellen. Man kan införa utrikeshandel, trögrörliga löner och intermediära sektorer. Det påverkar modellens egenskaper och kan ha stor betydelse för hur man bör utforma penningpolitiken. Exempelvis används konsumentprisindex som målvariabel för den svenska penningpolitiken. Men bör inte löner och/eller priser på intermediära varor ingå? Sådant diskuteras i denna föreläsning och bygger bl.a. på

3 (Mankiw, N. G. and R. Reis 2003), (Erceg, C. J., D. W. Henderson and A. T. Levin 2000) samt (Giannoni, M. P. and M. Woodford 2003). Seminarium II: Hur bör en bra nykeynesiansk Phillips kurva se ut? Litteratur: (Gali, J. and M. Gertler 1999). (Mankiw, N. G. and R. Reis 2002). Föreläsning 6 och 7: Penningpolitik Penningpolitiken kan påverka nominella variabler på kort och lång sikt men reala variabler enbart på kort sikt (stabilisering på några års sikt). I dessa föreläsningar behandlas utformningen av penningpolitiken mer detaljerat. Vi diskuterar vad som är ett lämpligt inflationsmål (lång sikt) och hur inflationen bör mätas. Bör centralbanken fästa vikt även vid reala variabler, som produktionsgapet? Är risken för misslyckande stor när centralbanken måste lita på flera mått som inte går att observera? Varför bör en centralbank vara framåtblickande? Bör centralbanken agera symmetriskt och reagera likadant på ett negativt som på ett positivt produktionsgap? Bör centralbanken föra en aggressiv eller en försiktig räntepolitik? Hur fungerar olika penningpolitiska regler i olika situationer (optimala eller enkla Taylor regler)? Vi tittar även lite på penningpolitik i praktiken. Sveriges riksbank använder en nykeynesiansk allmän jämviktsmodell, se (Adolfson, M., S. Laséen, J. Lindhé and M. Villani 2007), i sin prognosverksamhet. Kunde den modellen förutse den ekonomiska krisen? Litteratur: (Mankiw, N. G. and R. Reis 2003) försöker hitta ett inflationsindex som är optimalt i penningpolitiken. (Clarida, R., J. Gali and M. Gertler 1999) är en klassisk referens. I (Goodfriend, M., R. G. King, B. S. Bernanke and J. J. Rotemberg 1997, Judd, J. P. and G. D. Rudebusch 1998) diskuteras olika penningpolitiska regler. I (Kydland, F. E. and E. C. Prescott 1977) och (Barro, R. J. and D. B. Gordon 1983) diskuteras diskretionär kontra norm eller regelbaserad politik. Seminarium III: Vilket mått på (produktions )gap är bäst? (förel. 6) E. Nelson 2005) Litteratur: (Neiss, K. S. and Referenser ADOLFSON, M., S. LASÉEN, J. LINDHÉ, and M. VILLANI (2007): "Ramses a New General Equilibrium Model for Monetary Policy Analysis," Sveriges Riksbank Economic Review, ALVAREZ, L. J. (2006): "Sticky Prices in the Euro Area: A Summary of New Micro Evidence," Journal of the European Economic Association, 4, APEL, M., R. FRIBERG, and K. HALLSTEN (2005): "Microfoundations of Macroeconomic Price Adjustment: Survey Evidence from Swedish Firms," Journal of Money, Credit, and Banking, 37, ASSARSSON, B. (2008): "Lecture Notes in Macroeconomics," Uppsala: Department of Economics, Uppsala University. AUERBACH, A. J., and L. J. KOTLIKOFF (1998): Macroeconomics an Integrated Approach. London: MIT Press. BARDSEN, G., E. S. JANSEN, and R. NYMOEN (2004): "Econometric Evaluation of the New Keynesian Phillips Curve," Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 66, BARRO, R. J., and D. B. GORDON (1983): "A Positive Theory of Monetary Policy in a Natural Rate Model," Journal of Political Economy, 91, BATINI, N., B. JACKSON, and S. NICKELL (2005): "An Open Economy New Keynesian Phillips Curve for the U.K," Journal of Monetary Economics, 52,

4 BILS, M., and P. J. KLENOW (2004): "Some Evidence on the Importance of Sticky Prices," Journal of Political Economy, 112, BLANCHARD, O. (2003): Macroeconomics. Prentice Hall. CALVO, G. A. (1983): "Staggered Prices in a Utility Maximizing Framework," Journal of Monetary Economics, 12, CARLIN, W., and D. SOSKICE (2005): "The 3 Equation New Keynesian Model a Graphical Exposition," B.E. Journals in Macroeconomics: Contributions to Macroeconomics, 5, (2006): Macroeconomics: Imperfections, Institutions, and Policies. Oxford: Oxford University Press. CHADHA, J. S., and C. NOLAN (2004): "Output, Inflation and the New Keynesian Phillips Curve," International Review of Applied Economics, 18 3, CLARIDA, R., J. GALI, and M. GERTLER (1999): "The Science of Monetary Policy: A New Keynesian Perspective," Journal of Economic Literature, 37, COENEN, G., A. T. LEVIN, and K. CHRISTOFFEL (2007): "Identifying the Influences of Nominal and Real Rigidities in Aggregate Price Setting Behavior," Journal of Monetary Economics, 54, ERCEG, C. J., D. W. HENDERSON, and A. T. LEVIN (2000): "Optimal Monetary Policy with Staggered Wage and Price Contracts," Journal of Monetary Economics, 46, GALI, J. (2008): Monetary Policy, Inflation, and the Business Cycle. Princeton: Princeton University Press. GALI, J., and M. GERTLER (1999): "Inflation Dynamics: A Structural Econometric Analysis," Journal of Monetary Economics, 44, GALI, J., M. GERTLER, and J. D. LOPEZ SALIDO (2005): "Robustness of the Estimates of the Hybrid New Keynesian Phillips Curve," Journal of Monetary Economics, 52, GIANNONI, M. P., and M. WOODFORD (2003): "Optimal Inflation Targeting Rules," National Bureau of Economic Research, Inc, NBER Working Papers: GOODFRIEND, M., R. G. KING, B. S. BERNANKE, and J. J. ROTEMBERG (1997): "The New Neoclassical Synthesis and the Role of Monetary Policy," in Nber Macroeconomics Annual 1997: Cambridge and London: MIT Press, JUDD, J. P., and G. D. RUDEBUSCH (1998): "Taylor's Rule and the Fed: ," Federal Reserve Bank of San Francisco Economic Review, KYDLAND, F. E., and E. C. PRESCOTT (1977): "Rules Rather Than Discretion: The Inconsistency of Optimal Plans," Journal of Political Economy, 85, LINDE, J. (2005): "Estimating New Keynesian Phillips Curves: A Full Information Maximum Likelihood Approach," Journal of Monetary Economics, 52, MANKIW, N. G. (2003): Macroeconomics. New York: Worth Publishers. MANKIW, N. G., and R. REIS (2002): "Sticky Information Versus Sticky Prices: A Proposal to Replace the New Keynesian Phillips Curve," Quarterly Journal of Economics, 117, (2003): "What Measure of Inflation Should a Central Bank Target?," Journal of the European Economic Association, 1, NEISS, K. S., and E. NELSON (2005): "Inflation Dynamics, Marginal Cost, and the Output Gap: Evidence from Three Countries," Journal of Money, Credit, and Banking, 37, ROBERTS, J. M. (1995): "New Keynesian Economics and the Phillips Curve," Journal of Money, Credit, and Banking, 27 4, ROMER, D. (1996): Advanced Macroeconomics. New York: McGraw Hill. (2000): "Keynesian Macroeconomics without the Lm Curve," Journal of Economic Perspectives, 14, RUDD, J., and K. WHELAN (2005): "New Tests of the New Keynesian Phillips Curve," Journal of Monetary Economics, 52, RUMLER, F. (2007): "Estimates of the Open Economy New Keynesian Phillips Curve for Euro Area Countries," Open Economies Review, 18 4,

5 SHESHINSKY, E., and Y. WEISS (1977): "Inflation and the Costs of Price Adjustment," Review of Economic Studies, 44, SVENSSON, L. E. O. (1999): "How Should Monetary Policy Be Conducted in an Era of Price Stability?," C.E.P.R. Discussion Papers, CEPR Discussion Papers: TAYLOR, J. B. (1980): "Aggregate Dynamics and Staggered Contracts," Journal of Political Economy, 88 1, WILLIAMSON, S. D. (2005): Macroeconomics. Pearson Addison Wesley. YUN, T. (1996): "Nominal Price Rigidity, Money Supply Endogeneity, and Business Cycles," Journal of Monetary Economics, 37,