Riksbankens roll i svensk ekonomi

Transkript

1 Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Handelshögskolan Palmstruch - första sedlarna 171 Riksbanken ger ut transportsedlar 1866 Sveriges riksbank 1999 Självständig genom ny lag 1 3 Outline! Riksbanken och dess uppgifter! Flexibel inflationsmålspolitik! Måluppfyllelse! Långsiktiga effekter på arbetslösheten! Åtstramningen sedan 1! Skulder och penningpolitik Riksbankens uppgifter! Riksbankslagen 1 kap. : Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.! Regeringens proposition 1997/98: s. 1: Såsom myndighet under riksdagen bör Riksbanken därutöver, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

2 Riksbankens uppgifter! Penningpolitik: Fast penningvärde Hög sysselsättning(!)! Finansiell stabilitet: Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Riksbankens ansvar! Penningpolitik ensamt ansvar! Finansiell stabilitet delat ansvar Finansinspektionen har huvudansvaret och instrumenten (utom lending of last resort ) Riksbanken har ett delat ansvar med Finansinspektionen, Riksgälden och Finansdepartementet 5 7 Riksbankens ledning! Riksbanken myndighet under Riksdagen! Riksbanksfullmäktige utser direktionen! Direktionen beslutar i Riksbanken! Riksbankschefen ordförande (ej chef) för direktionen Mål för penningpolitiken! Upprätthålla fast penningvärde Inflationsmål, procent (per år) för KPI Stabilisera inflationen kring procent (ofullständig kontroll)! Direktionsledamöter har individuellt ansvar! Stor transparens: Penningpolitiska beslut, röster, reservationer, protokoll med namn 6 8

3 Varför just procent?! Ger utrymme för pris- och lönejusteringar utan deflation! Mindre risk för att reporäntan hamnar vid nollgränsen! Vanligt inflationsmål för industriländer Mål för penningpolitiken! Stabilisera sysselsättningen runt långsiktigt hållbar utvecklingsbana! Stabilisera arbetslösheten runt långsiktigt hållbar nivå (vid behov korrigerat med arbetskraftsgapet, gapet mellan faktisk och potentiell arbetskraft)! Notera att den långsiktigt hållbara nivån för arbetslösheten beror på arbetsmarknadens funktionssätt och strukturella förhållanden: Måste skattas empiriskt 9 11 Mål för penningpolitiken! Hög sysselsättning Högsta hållbara sysselsättning Riksbanken, förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet, även strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken bedriver därmed vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt)! Stabilisera inflationen runt inflationsmålet! Stabilisera arbetslösheten runt långsiktigt hållbar nivå! Mer allmänt: Stabilisera realekonomin (resursutnyttjandet) kring (långsiktigt) hållbar nivå 1 1

4 Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt) Effect on a lower policy rate on inflation, unemployment, and the deb ratio according to the Riksbank (Ekholm 13)! Penningpolitiken verkar med fördröjning på realekonomi och inflation! Prognosstyrning (forecast targeting)! Välj räntebana så att resulterande prognoser för inflation och arbetslöshet ser bra ut (bäst stabiliserar inflation och arbetslöshet), utgör väl avvägd penningpolitik 13 Source: Ekholm, Karolina (13), Why Swedish Monetary Policy Needs to Be More Expansionary, speech on November 15, 13, 15 Flexibel inflationsmålspolitik (inte strikt inflationsmålspolitik)! Högre räntebana (mer åtstramande penningpolitik) Lägre inflationsprognos Högre arbetslöshetsprognos! Lägre räntebana (mer expansiv penningpolitik) Högre inflationsprognos Lägre arbetslöshetsprognos! Väl avvägd penningpolitik: Lämplig kompromiss mellan stabilisering av inflation och arbetslöshet! Effektiv penningpolitik: Ej möjligt stabilisera inflationen mer utan att stabilisera arbetslösheten mindre, och vice versa Utfall för inflationen, KPI Årlig procentuell förändring Medel 8,3 Std avv 3, Medel 1,3 Std avv 1, KPI Medel Oktober Källa: SCB 16

5 Måluppfyllelse: Genomsnittlig inflation betydligt under målet Genomsnittlig inflation i Kanada på målet CPI inflation, Canada 5-yr moving average Average Genomsnittlig KPIX/KPIF-inflation också under målet Average inflation in some countries: Sweden an outlier Country Target Index Period Average Deviation Sweden (1995-) CPI (1995-) CPI Australia -3 (1993-) CPI Canada (1995-) CPI UK.5 (199-3) RPIX (-) CPI -7.. (-) CPI Euro zone (< ) (1999-) HICP USA ( ) (-) core CPI -11. Not: KPIX-inflation t.o.m. mars 8, KPIF-inflation fr.o.m. april core PCE

6 Inflationsförväntningarna nära målet, trots låg inflation 5-åriga glidande medelvärden Before 1996: High CPI inflation expectations (Aragon) CPI inflation Inflation next years Inflation next 5 years Unemployment Inflation under målet får reala konsekvenser! Inflationsförväntningarna nära målet! Lägre genomsnittlig inflation än förväntat får realekonomiska konsekvenser! Högre arbetslöshet! Högre reala skulder för hushållen! och högre belåningsgrad samt lägre nettoförmögenhet och bruttosoliditet (nettoförmögenhet i förhållande till totala tillgångar)! och högre skuldkvot CPI inflation, CPI inflation expectations (Prospera), and unemployment CPI inflation 1yr inflation expectations yr inflation expectations Unemployment

7 First few years: Inflation target not credible, tight monetary policy, and high unemployment From 1996: Inflation expectations stuck at %, but monetary policy still tight: Inflation too low, and unemployment too high e π A e π π = γ( u u*) A π * = π = B e π = π = * π=1. C D B u* u u* u 5 7 Inflation target gradually becomes credible A I genomsnitt,8 procentenheter högre arbetslöshet sedan 1997 (lutande långsiktig Phillipskurva) Arbetslöshet och KPI-inflation1976-1, långsiktig Phillipskurva Q e π = π= π = * C B CPI inflation, Y/Y, percent Q 11Q3 1998Q1 1993Q.6 p.e..8 p.e. u=u* Unemployment, percent 6 Source: Svensson, Lars E.O. (13), "The possible unemployment cost of average inflation below a credible target", 8

8 Canada, unemployment and CPI, Y/Y,197-1 Average inflation on target , % 1 Fed and Riksbank, June/July 1 Similar forecasts, very different policies Policy rate Inflation 1 CPI inflation, Y/Y, percent Q Q1 1997Q3 8Q1 199Q 9Q Unemployment Unemployment, percent Source: Svensson, Lars E.O. (13), "The possible unemployment cost of average inflation below a credible target", Svensson (11), Practical Monetary Policy: Examples from Sweden and the United, Brookings Papers on Economic Activity, Fall 11, Penningpolitisk åtstramning från sommaren 1 Räntehöjningar från juni/juli 1 har medfört inflation under målet, högre arbetslöshet och högre skuldkvot Cont. 3 Source: Svensson (13), Arbetslösheten och penningpolitiken uppdatering för helåret 13, Ekonomistas.se. 3

9 Styrräntor i Sverige, UK och USA; Eoninaräntan i euroområdet Real styrränta i Sverige, UK och USA, real Eoniaränta i euroområdet Inflation i Sverige, euroområdet, UK och USA Kort och långsiktiga effekter på skulderna! Reala skulder är en kvot: Nominella skulder/prisnivå! Skuldkvoten: Nominella skulder/nominell disponibel inkomst! Belåningsgraden: Nominell skuld/nominellt värde på bostaden! Man (och Riksbanken!) får inte glömma nämnaren, och penningpolitikens effekt via den! Reala bostadspriser är ett relativpris: Nominellt bostadspris/prisnivå (nom. pris på konsumtion) 3 36

10 Långsiktiga effekter på reala skulder: Prisnivån blir lägre än förväntat The last two years: CPI: Actual, and if inflation had been percent De senaste två åren: Noll-inflation Lån 1 milj kr som togs i november 11: Realt värde, faktiskt och med % inflation (vänster axel) Ökning jämfört med % inflation (höger axel) Thousand kr Thousand kr 38

11 SEK 1 million loan, taken out in March 3: Real value of loan: Actual and for % inflation Incease in real value: Actual compared to % inflation Senaste åren SEK Thousand SEK Thousand Jämfört med om inflationen varit %: Reala värdet av en given skuld % högre Reala värdet av bostäderna har ökat, men inte mer med nollinflation än om med % inflation, kanske med mindre Högre belåningsgrad, lägre nettoförmögenhet, lägre soliditet, svagare balansräkning, större sårbarhet Högre skuldkvot! Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder och belåningsgrad och eventuella risker 1 3 Senaste åren! Inflationen %, borde varit %! Jämfört med om inflationen varit %: Prisnivån % lägre Realvärdet på en given skuld % högre För varje lånad miljon, kapitalförlust ca kr Bolån 3 mdr kr; kapitalförlusten % är ca 9 mdr Även en konsumentskyddsfråga (Finansinspektionen!) Leaning against the wind kontraproduktivt?! Riksbanken tror att dess stramare penningpolitik begränsar hushållens skuldsättning! Men lägre inflation än förväntat ökar reala skulder och belåningsgrad, försvagar hushållens balansräkning, och ökar därmed eventuella risker! Leaning against the wind är kontraproduktivt och gör eventuella problem värre! Istället, uppfyll inflationsmålet: Håll KPI-inflationen på % i genomsnitt under en lägre period! Undvik högre arbetslöshet och högre reala skulder! Låt Finansinspektionen och regeringen hantera eventuella problem med skuldsättningen och bostadspolitiken

12 Aktuellt: Riksbanken Effekt på skuldkvoten av 1 p.e. högre styrränta i kvartal: 1. p.e. (Ekonomistas: Ej statistiskt eller ekonomiskt signifikant!) Martin Flodén, Ekonomistas: Statistiskt signifikant effekt LS, Ekonomistas: Ekonomiskt signifikant? 5 7 Riksbanken: Högre skuldkvot ger större uppgång i arbetslösheten vid kris? (Ekonomistas: Ekonomiskt och statistiskt signifikant?) Vid fall i bostadspriserna 7-1 Riksbankens avvägning rimlig? 6 8

13 Riksbankens avvägning rimlig? Extrabilder 9 51 Riksbankens avvägning rimlig?! RB: Högre ränta ger lägre skuldkvot och lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! MF: 1 p.e. lägre skuldkvot ger, p.e. lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! RB: 1 p.e. högre styrränta ger,5 p.e. högre arbetslöshet nu (inom 1- år) 1,8 p.e. lägre skuldkvot MF:,36 p.e lägre uppgång i arbetslösheten vid en kris! Kostnad / Intäkt 13 vid säker kris, 5 vid kris med 5% sannolikhet! Kan debatten avslutas?! Följ Ekonomistas! Inflationsförväntningar (Prospera), KPI-inflation och hushållens inflationsförväntningar Expected inflation 1 yr ahead Expected inflation yrs ahead Expected inflation 5 yrs ahead CPI inflation Hhold 1 year ahead

14 Skrämselpropaganda? DN Bostadspriser, nominella 53 Källa: Valuegard 55 Bostadspriser, nominella Bostadspriser, reala Källa: Valuegard 5 Källa: SCB, Valuegard 56

15 Bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst Hushållens skulder, totala och reala förmögenhet samt totalt sparande (exkl. kollektivt sparande) Källa: SCB, Valuegard Swedish 5-year zero-coupon real rate Skuldtillväxten: Real skuldtillväxt blir högre Källor: Riksbanken och Riksgäldskontoret 58 6

16 Household debt/real assets and repo rate: No negative correlation Percent Soliditet för hushållen, några stora börsbolag och svenska banker Procent Sources: The Riksbank and Statistics Sweden 61 Källor: Dagens Industri (soliditeten 11 för börsbolag och svenska banker) och Riksbanken (hushållens soliditet). 63 Household debt/real assets and repo rate: No negative correlation Percent Vad är problemet med hög inflation?! Tendens att bita sig fast och till och med öka! Hög inflation varierar mer än låg inflation! Urholkar pengarnas värde! Ökar osäkerheten! Ger en omfördelning av inkomst och förmögenhet! Lättare att hålla inflation nere än att pressa ner den - släpp inte upp den! Sources: The Riksbank and Statistics Sweden 6 6 6

17 Reporänta, räntebana, marknadsförväntningar och hushållens förväntningar om rörlig bolåneränta: April 13 Households expected mortgage yield curve and actual yield curve Reporänta, räntebana, marknadsförväntningar och hushållens förväntningar om rörlig bolåneränta: Sep 11 Households expected mortgage yield curve and actual yield curve Repo rate Household mortgage-rate expectations Market expectations before Market expectations after Old repo-rate path

18 Effect on the debt ratio of a lower policy rate according to the Riksbank (Ekholm 13): Very small no effect on any risks Impulse responses to 1 percentage point higher policy rate during year 1 Source: Ekholm, Karolina (13), Why Swedish Monetary Policy Needs to Be More Expansionary, speech on November 15, 13, 69 Source: Svensson (13), Leaning against the wind leads to higher (not lower) household debt-to-gdp ratio, larseosvensson.se. 71 Riksbank inflation forecasts biased upwards Stresstest av nya låntagare Riksbank inflation forecasts and actual outcome (CPIF) Source: National Institute of Economic Research (13) 7 Source: Finansinspektionen (13), Mortgage market report 7