Underlag fö r prögramutbudspröcessen HT2014/VT2015. Information till Högskolestyrelsen HIG-UTB 2013/133

Transkript

1 Underlag fö r prögramutbudspröcessen HT2014/VT2015 Information till HIG-UTB 2013/133

2 Innehåll Yttre förutsättningar... 1 Statlig reglering... 1 Högskolelag... 1 Regleringsbrev... 1 Arbetsmarknadens efterfrågan... 1 Studenternas efterfrågan och det nationella utbudet av högre utbildning... 2 Program som leder till reglerade yrkesexamina... 4 Program som leder till generella examina på grundnivå och avancerad nivå Inre förutsättningar Högskolans utbildningsstrategi Dimensionering Kostnad för olika utbildningsprogram Lärarkompetens Resultat UKÄ:s utvärderingar U-RANK Genomströmning... 18

3 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Yttre förutsättningar Statlig reglering Budgetpropositionen 2013 Sjuksköterskeutbildningen byggs ut med 485 nya nybörjarplatser (415 platser 2013, 30 platser 2014 och ytterligare 40 platser 2015). Satsning på teknikutbildning: Näringslivet i Sverige har ett stort behov av ingenjörer. När söktrycket till ingenjörsutbildningarna nu har ökat bör utbildningarna byggas ut under de närmaste åren, för att tillvarata de teknikintresserade sökandenas kompetens och intresse. [ Högskolelag 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 4 /Träder i kraft I: / Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119). (Högskolelag 1992:1434) Regleringsbrev Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. (Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor) Arbetsmarknadens efterfrågan Nedan följer en sammanfattning av rapporten Var finns jobben 2013, hämtad från [ Sammanfattningen är redigerad till att omfatta de områden som berör högskolans utbildningar. Rapporten biläggs i sin helhet. Fortsatt god arbetsmarknad inom data och teknik För data- och teknikyrken, alltså dataspecialister och de flesta ingenjörsyrken, väntas en fortsatt god arbetsmarknad även om tillskottet av nya jobb dämpas. Bristen på arbetskraft kommer att vara fortsatt utbredd inom dessa yrken. Men det gäller främst utbildad och erfaren arbetskraft, medan nyutexaminerade bedöms få det något svårare att hitta ett arbete. På fem till tio års sikt bedöms brist på utbildade inom dessa yrken. Orsaken är ett ökat behov och att det under lång tid utbildats för få till data- och teknikyrken. Fortsatt brist på arbetskraft inom flera byggnadsyrken Byggnadskonjunkturen fortsätter att försvagas under 2013 och tillgången på jobb minskar därmed inom byggnadsyrkena. Regionalt kan det dock förekomma brist på utbildad arbetskraft inom flera av dessa yrken. Unga som är i behov av lärlingsanställning bedöms dock komma att 1

4 Högskolan i Gävle Bilaga 10 drabbas värst. På fem till tio års sikt blir tillgången på arbetskraft för liten och det beror på det stora behovet av nybyggnation av bostäder och de stora renoveringsbehoven samt stora planerade infrastukturinvesteringar. Det bedöms då komma att bli brist på arbetskraft inom flertalet byggyrken. Undantagen är träarbetare och elektriker, vilket sammanhänger med att dessa yrken är populära hos ungdomar. Färre jobb inom tillverkningsyrken Jobben minskar påtagligt inom tillverkningsyrkena under det kommande året. Nedgången blir störst för yrken där utbildningskraven inte är så höga. Det betyder att efterfrågan på montörer och maskinoperatörer minskar kraftigt. Även mer specialiserad personal som lastbilsmekaniker, CNC-operatörer och svetsare märker av en svagare efterfrågan. Men inom dessa yrken kan det regionalt bli fortsatta problem att rekrytera. På fem till tio års sikt fortsätter jobben inom industriyrkena att minska. Trots det blir det brist på utbildad arbetskraft till kvalificerade industriyrken. Anledningen är teknikutvecklingen och att det utbildas för få samtidigt som det sker stora pensionsavgångar. Många arbetssökande inom administrativa yrken Arbetslösheten ökar inom administrativa yrken. Det betyder att konkurrensen om jobben förblir stor för samhällsvetare och humanister. Tillgången på ekonomer blir god, undantaget revisorer och redovisningsekonomer där det kan vara brist på arbetskraft. Antalet gymnasieutbildade med administrativ inriktning ökar i antal med hög arbetslöshet som följd. På fem till tio års sikt ökar tillgången på arbetskraft för både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade, trots stora pensionsavgångar inom bland annat offentlig administration. Det beror på att allt fler utbildar sig till samhällsvetare och ekonomer. Brist på högskoleutbildade inom hälso- och sjukvård Inom hälso- och sjukvården väntas en fortsatt stor brist på arbetskraft inom yrken som kräver högskoleutbildning. Framför allt gäller det läkare, tandläkare, vidareutbildade sjuksköterskor, apotekare samt receptarier. Så kommer det att se ut även på fem till tio års sikt, med det undantaget att tillgången på apotekare blir större. Fortsatt brist på vissa läraryrken Nu ökar elevunderlaget i grundskolans samtliga årskurser, vilket medför ett större behov av grundskolelärare. Men i gymnasieskolan fortsätter elevunderlaget att krympa vilket leder till ett minskat behov av gymnasielärare under Lärarnas arbetsmarknad får sammantaget betraktas som god med fortsatt litet inslag av arbetslöshet. Framför allt blir det brist på lärare inom matematik och naturvetenskap. Som vanligt blir det också brist på yrkeslärare. På fem till tio års sikt ökar behovet av lärare till följd av stora pensionsavgångar och ett stigande elevunderlag, och med tanke på införandet av legitimationskrav bedöms tillgången på behöriga lärare att inte komma att bli tillräcklig. Detta gäller i synnerhet inom matematik och naturvetenskap. Eftersom kommunerna fortsätter att bygga ut förskolan består den stora bristen på förskollärare. Detta gäller också på fem till tio års sikt. Det fortsätter att vara brist på utbildade yrkeslärare och specialpedagoger, både på kort och på lång sikt. ( Studenternas efterfrågan och det nationella utbudet av högre utbildning Höstterminen 2013 gjorde mer än personer en förstahandsansökan till ett utbildningsprogram vid ett svenskt lärosäte, vilket innebar en ökning med personer från höstterminen Dessa fördelade sig på inte mindre än 3384 sökalternativ vid 37 lärosäten. 2

5 Stockholms universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Lunds universitet Linnéuniversitetet Karlstads universitet Örebro universitet Malmö högskola Högskolan i Gävle Högskolan Dalarna Mittuniversitetet Luleå tekniska universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Mälardalens högskola Södertörns högskola Högskolan Väst Högskolan i Jönköping Sveriges Lantbruksuniversitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Karolinska institutet Blekinge tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan Försvarshögskolan Stockholm Konstfack Gymnastik- och idrottshögskolan Teologiska högskolan Stockholm Kungliga Musikhögskolan i Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Stockholms universitet Lunds universitet Uppsala universitet Umeå universitet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Malmö högskola Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Örebro universitet Karlstads universitet Högskolan i Jönköping Södertörns högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Högskolan i Borås Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Sveriges Lantbruksuniversitet Högskolan Väst Högskolan Dalarna Högskolan i Skövde Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Handelshögskolan i Stockholm Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Sophiahemmet Högskola Röda korsets högskola Försvarshögskolan Stockholm Kungliga Musikhögskolan i Teologiska högskolan Stockholm Konstfack Johannelunds teologiska högskola Högskolan i Gävle Bilaga 10 Vid en jämförelse mellan de olika lärosätenas respektive andelar av de förstahandssökande till program, placerar sig Högskolan i Gävle på en 20:e plats med 2,1 % av de förstahandssökande, vilket kan jämföras med Göteborgs universitet som toppar listan med 9,5 % av de förstahandssökande. Samtliga universitet utom SLU placerar sig högre än HiG i jämförelsen, liksom sju andra högskolor och Karolinska institutet :a handssökande, program 20 1:a handssökande Om vi istället jämför de olika lärosätenas söksiffror till fristående kurser, avancerar Högskolan i Gävle märkbart, från programansökningarnas 20:e plats till en 10:e plats. Placeringarna 1-8 innehas av universitet och 9:e platsen av Malmö högskola. Under HiG i listan finns 4 universitet, 17 högskolor och Karolinska institutet :a handssökande, fristående kurs 10 1:a handssökande 3

6 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Högskolan i Gävle förefaller i en sådan jämförelse vara betydligt starkare på fristående kurser än på program, sett till attraktionskraft. En granskning av söktalen till de olika fristående kursalternativen visar dock på en stor inre variation. Inför höstterminen 2013 erbjöd HiG 542 olika kurstillfällen. Bland högskolorna var det bara Högskolan Dalarna som erbjöd fler kurstillfällen än så och 4 av universiteten erbjöd färre fristående kurstillfällen än HiG. Av de 542 kurstillfällen som erbjöds saknade 93 st. helt förstahandssökande och ytterligare 198 tillfällen hade 5 eller färre förstahandssökande. Så få som 56 av kurstillfällena hade 30 förstahandssökande eller fler och dessa 56 kurstillfällen svarar för mer än 50 % av det totala antalet förstahandssökande till fristående kurs. Det bör poängteras att siffran förstahandssökande är något mindre rättvisande i fråga om fristående kurser än i fråga om program, eftersom kursens startperiod och omfång kan påverka vilka ansökningar som räknas som förstahandssökande och inte. Det torde dock vara ett rimligt antagande att HiG erbjuder fler fristående kursalternativ än vad studentefterfrågan ger underlag för. Samtidigt visar den bild som framträder av den nationella jämförelsen att flera av HiG:s fristående kurser har en god attraktionskraft. Scenariot att HiG helt skulle upphöra med fristående kurser till förmån för programutbildning skulle, baserat på denna bild, få till följd en markant reducering av antalet förstahandssökande. Program som leder till reglerade yrkesexamina Nedan följer nationella jämförelser av antalet förstahandssökande för de program vid HiG som leder till en reglerad yrkesexamen. Socionomprogrammet Socionomprogrammet är förutsatt att sökalternativen för alla studieorter slås ihop Högskolans i särklass mest populära program, sett till antal förstahandssökande. Vid sidan om socionomprogrammet erbjuds även ett internationellt kandidatprogram i Social Work, som uppfyller den svenska reglerade socionomexamens mål. HT13 erbjöds tre internationella kandidatprogram vid HiG, av vilka Study programme in Social Work hade det högsta antalet förstahandssökande. I en nationell jämförelse mellan de lärosäten som erbjuder socionomutbildning placerar sig Högskolan i Gävle på fjärde plats efter universiteten i Göteborg, Stockholm och Lund Socionomprogrammet H11 H12 H13 Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet är det yrkesprogram vid Högskolan i Gävle som placerar sig bäst efter socionomprogrammet i en nationell jämförelse. Placeringen 7 av 19 är en tillbakagång med två placeringar jämfört med HT12, men i det faktiska antalet förstahandsansökningar har det skett en 4

7 Högskolan i Gävle Bilaga 10 viss ökning. Flera lärosäten, däribland Högskolan i Borås och Malmö högskola, uppvisar en markant ökning av antalet förstahandssökande jämfört med HT12, och vårt grannlärosäte Högskolan Dalarna som gör sin andra antagning till förskollärarprogrammet H13 uppvisar en mer än 100-procentig ökning. Sammanfattningsvis är förskollärarprogrammet ett av Högskolans starkaste program sett till attraktionskraft, men Högskolan behöver försvara den positionen i en hårdnande konkurrenssituation Förskollärarprogrammet H11 H12 H13 Högskoleingenjörsprogrammen Högskoleingenjörsprogram används här som samlingsbeteckning för de utbildningsprogram som leder till en högskoleingenjörsexamen. Vid Högskolan i Gävle utgörs högskoleingenjörsprogrammen av sju separata program med varierande, men generellt tämligen låg grad av samläsning. Att redovisa högskoleingenjörsprogrammen sammantagna kan därför ge en missvisande bild av programmens storlek vid en lokal jämförelse. I den nationella jämförelsen placerar sig Högskolan i Gävle på plats 16 av 22 i fråga om utbildningar som leder till högskoleingenjörsexamen. De största aktörerna på den marknaden är Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskolan. Det totala söktrycket till landets högskoleingenjörsutbildningar ökade med ca 4 % från HT11 till HT12 och med knappt 11 % mellan HT12 och HT13. Högskoleingenjörsutbildningarna vid HiG fick ett ökat söktryck med närmare 50% mellan HT11 och HT12 och med knappt 10% mellan HT12 och HT13. HT13 hade HiG 194 förstahandssökande till ett högskoleingenjörsprogram, vilket motsvarar 3 % av det totala antalet nationellt. 5

8 Högskolan i Gävle Bilaga Högskoleingenjör (div.inr.) H11 H12 H13 Det finns en stor nationell variation i vilka högskoleingenjörsinriktningar som erbjuds. Att identifiera vilka sökalternativ vid andra lärosäten som är jämförbara med HiG:s inriktningar är ett mycket vanskligt företag, varför följande jämförelser på inriktningsnivå bör läsas försiktigt: Inriktning inriktningens marknadsandel Antal lärosäten Bygg(nad) 27,53% erbjöds vid 17 lärosäten Data 12,16% erbjöds vid 11 lärosäten Maskin 11,54% erbjöds vid 16 lärosäten HiG i nationell jämförelse HiG-ranking [1] : 12; marknadsandel [2] : 3,7 % HiG-ranking: 9; marknadsandel: 3,3 % HiG-ranking: 12; marknadsandel: 2,9 % Design 6,25% erbjöds vid 9 lärosäten Brand 5,72% erbjöds vid 2 lärosäten Energi 4,94% erbjöds vid 9 lärosäten HiG-ranking: 3, Marknadsandel: 14 % Sjö 4,28% erbjöds vid 2 lärosäten Elektroteknik 3,86% erbjöds vid 8 lärosäten Ekonomi 2, 64 % erbjöds vid 4 lärosäten HiG-ranking: 4; marknadsandel: 10,8 % Elkraft 2,23% erbjöds vid 3 lärosäten Elektronik 1,86% erbjöds vid 4 lärosäten HiG-ranking: 4; marknadsandel: 9,5 % Kemi 1,65% erbjöds vid 4 lärosäten 6

9 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Berg och anläggning 1,42% erbjöds vid 1 lärosäte Automation 1,40% erbjöds vid 3 lärosäten HiG-ranking: 3; marknadsandel: 14,3 % Mekatronik 1,36% erbjöds vid 3 lärosäten Övriga 11,52% Tabellen är uppställd i popularitetsordning, d.v.s. den inriktning som har flest förstahandssökande nationellt står överst och sedan anges inriktningarna i fallande popularitetsordning. De inriktningar som erbjuds vid HiG är markerade med fet stil. Sammanfattningsvis visar jämförelserna att HiG inte finns med bland de stora aktörerna inom högskoleingenjörsutbildningar, om man ser antalet förstahandssökande som ett mått på attraktionskraft. Den bästa placeringen i den nationella jämförelsen får inriktningen Energisystem, som dels är unik i den meningen att inga andra lärosäten erbjuder inriktningar mot energisystem på högskoleingenjörsnivå, men som dels också placerar sig bra i jämförelsen med andra lärosätens inriktningar mot energi (3:e mest populära och 14 % av det totala antalet förstahandssökande). Tre av de sju inriktningar som erbjuds vid HiG är de inriktningar som nationellt sett attraherar flest förstahandssökande, men i jämförelsen med andra lärosäten som erbjuder dessa inriktningar, placerar sig HiG långt ned i listan. Sjuksköterskeprogrammen Sjuksköterskeprogrammet är det av HiG:s yrkesutbildningar som erbjuds vid flest lärosäten nationellt. Inte mindre än 25 lärosäten erbjuder programmet och HT13 gjorde 9648 personer en förstahandsansökan till ett sjuksköterskeprogram någonstans i Sverige. Flest förstahandssökande har Karolinska institutet, som med sina 926 förstahandssökande tar närmare 10 % av marknaden i anspråk. Högskolan i Gävle hade inför HT förstahandssökande, vilket motsvarar 2 % av marknaden, och placerade sig på plats 22 av 25 i den nationella jämförelsen Sjuksköterskeprogrammet H11 H12 H13 7

10 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Som möjlig påbyggnad av sjuksköterskeutbildningen erbjuder HiG specialistsjuksköterskeprogram på avancerad nivå med två inriktningar, nämligen distriktssköterska och vård av äldre. Inriktning distriktssköterska erbjöds HT13 vid 16 lärosäten, bland vilka HiG placerade sig näst sist i fråga om antal förstahandssökande. Inriktning vård av äldre erbjuds vid färre lärosäten (7 st, HT13) och där placerar sig HiG på plats 5 i den nationella jämförelsen. Grundlärarprogrammet Utbildningen till grundlärare ges, med utgångspunkt i examensordningen, med tre olika inriktningar 1 ; inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (F-3); inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (4-6) samt inriktning mot arbete i fritidshemmet. HiG har examensrätt för alla inriktningar och har sedan starten HT2011 erbjudit inriktningarna F-3 och 4-6 i både campus- och distansutförande. Studentefterfrågan har dock inte givit tillräckligt underlag för att starta båda inriktningarna, utan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 har hittills aldrig startat. Söksiffrornas utveckling och relation till det nationella söktrycket presenteras nedan: Grundlärarprogrammet inr. F-3 H11 H12 H Grundlärarprogrammet inr. 4-6 H11 H12 H13 1 HT11-HT13 har Högskolan haft examensrätt för två inriktningar. Inför läsåret 14/15 har HiG dock examensrätt även för den tredje inriktningen i grundlärarprogrammet; inriktning mot arbete i fritidshemmet. 8

11 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Nationellt attraherar inriktningen F-3 ungefär dubbelt så många förstahandssökande som inriktningen 4-6. Vid HiG uppvisar båda inriktningarna ett stigande söktryck i ett treårsperspektiv, men den nationella jämförelsen visar tydligt att det är till inriktning F-3 som HiG förmår attrahera förstahandssökande. Inriktning 4-6 uppvisar ett lågt söktryck både sett till det faktiska antalet ansökningar och i jämförelse med andra lärosäten. Inriktning F-3 har dock 1,5 förstahandssökande per plats och placerar sig på en 10:e plats i den nationella jämförelsen. En intressant detalj i jämförelsen är att den årsvisa ökningen i antalet förstahandssökande till HiG motsvaras av en årlig sänkning av antalet förstahandssökande till Högskolan Dalarna, vilket skulle kunna vara ett tecken på att HiG stärker sin position regionalt inom inriktningen. I fråga om 4-6 har Högskolan Dalarna dock ett märkbart högre söktryck än HiG. Ämneslärarprogrammet Utbildningen till ämneslärare kan beskrivas och kategoriseras på flera olika sätt. I examensordningen är ämneslärarexamen en examen som kan erhållas med två olika inriktningar, med delvis olika krav; inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Ämneslärarprogrammet har därmed en grundstruktur som påminner om grundlärarprogrammet. Dock är det vanligt att även dela upp ämneslärarprogrammets inriktningar i de undervisningsämnen som studenterna väljer, eftersom studierna i undervisningsämnet utgör en stor del av programstudierna. Högskolan i Gävle erbjöd HT13 ämneslärarprogrammet med en inriktning (gymnasieskolan) och fyra undervisningsämnen (engelska, matematik, religion och svenska). Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan lockade HT förstahandssökande i riket och intresset har därmed ökat med ca 37% sedan den nya ämneslärarutbildningen introducerades HT2011. Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan de lärosäten som erbjuder inriktningen (samtliga undervisningsämnen), sett till antal förstahandssökande. 700 Ämneslärarprogrammet inr. gymnasieskolan H11 H12 H13 9

12 Högskolan i Gävle Bilaga 10 HiG placerade sig på 15:e plats av de 22 lärosäten som erbjöd utbildningen HT13. HiG hör tydligt till de mindre aktörerna inom svensk ämneslärarutbildning, delvis på grund av det begränsade utbudet av undervisningsämnen, men även på grund av det låga antalet sökande till de undervisningsämnen som erbjuds. De fem lärosäten som attraherar flest förstahandssökande erbjuder som minst 8 (Malmö) och som mest 20 (Göteborg) undervisningsämnen, vilket kan jämföras med HiG:s 4. De lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning kan i princip välja mellan två sätt att marknadsföra sin utbildning; antingen med ingångsämne, vilket innebär att studenten väntar med att välja sitt andra undervisningsämne till en bit in i utbildningen, eller med kombinationer, vilket innebär att studenten väljer sammansättning av hela programmet direkt. HT13 sökte 2135 personer en ämneslärarutbildning med ingångsämne och 957 sökte en ämneslärarutbildning med kombination. Konstruktionen med ingångsämne vilket också är den modell HiG valt verkar således vara märkbart populärare. För de ämnen som HiG erbjuder ser fördelningen av förstahandssökande ut på följande vis: Ingångsämne I fast kombination Summa Varav HiG Religionskunskap Engelska Svenska Matematik Tabellen antyder att sökande till undervisningsämnena religion, engelska och matematik skulle vara mer tilltalade av fast kombination, medan de sökande till svenska skulle föredra konstruktionen med ingångsämne. Den bilden är dock missvisande, eftersom de fasta kombinationerna fångar upp även det andra undervisningsämnet. Det går följaktligen inte att jämföra kolumnerna ingångsämne och fast kombination, men summeringen av de båda visar hur många som visat intresse för att läsa en ämneslärarutbildning med de respektive undervisningsämnena. De svenska ämneslärarutbildningarnas 20-i-topp-lista över undervisningsämnen såg HT12 ut på följande vis för de ansökningsalternativ som i likhet med vid HiG bygger på ingångsämne. I den första kolumnen anges antal förstahandssökande och i den andra ämnets andel av det totala antalet förstahandssökande: 1 Musik ,04% 2 Bild ,21% 3 Engelska ,88% 4 Idrott och hälsa ,30% 5 Historia 211 9,88% 6 Svenska 207 9,70% 7 Samhällskunskap 139 6,51% 8 Matematik 84 3,93% 9 Religion 81 3,79% 10 Ospec. (Uppsala) 46 2,15% 11 Geografi 24 1,12% 12 Dans 19 0,89% 13 Biologi 18 0,84% 14 Spanska 13 0,61% 10

13 Högskolan i Gävle Bilaga Psykologi 10 0,47% 16 Tyska 4 0,19% 17 Teknik 4 0,19% 18 Svenska som andraspråk 3 0,14% 20 Naturkunskap 1 0,05% Övriga 0,09% I en jämförelse mellan de lärosäten som, liksom HiG, erbjuder inriktning mot gymnasiet med svenska, engelska, matematik och religion som ingångsämne, ser fördelningen av förstahandssökande ut på följande vis. religion matematik engelska svenska summa Uppsala universitet Malmö högskola Karlstads universitet Linköpings universitet Umeå universitet Lunds universitet Högskolan i Gävle Linnéuniversitetet Högskolan Väst Södertörns högskola Sammanfattningsvis kan konstateras att nationella jämförelser mellan ämneslärarutbildningar är svåra att göra på ett tydligt och rättvisande sätt, men att ämnet religion, som placerar sig på andra plats efter Uppsala universitet, är det som utmärker sig som särskilt konkurrenskraftigt vid Högskolan i Gävle. Program som leder till generella examina på grundnivå och avancerad nivå Förutom de program som redovisats ovan, erbjöd HiG inför höstterminen utbildningsprogram, varav 3 med examen på magisternivå och 2 med examen på masternivå. En programutbildning (basåret) leder inte till någon examen; övriga leder till examen på kandidatnivå. Bland de 17 programmen med examen på grundnivå utmärkte sig Ekonomprogrammet och Kandidatprogrammet i utredningskriminologi med sina 566 respektive 516 förstahandssökande. För ekonomprogrammets del är det svårt att göra en rättvis nationell jämförelse, men om vi ändå vågar oss på en försiktig jämförelse mellan de 11 lärosäten som erbjuder program som benämns ekonomprogram, så placerar sig HiG på en andra plats efter Göteborgs universitet. Nämnas bör dock att exempelvis Handelshögskolan i Stockholm saknas i den jämförelsen, eftersom de inte erbjuder något som benämns ekonomprogram och det är rimligt att anta att fler lärosäten erbjuder utbildningar som innehållsmässigt är jämförbara med ekonomprogrammet vid HiG, men går under en annan benämning som t.ex. kandidatprogram i företagsekonomi och liknande. Dock är det tydligt att det finns relativt många lärosäten som erbjuder ekonomutbildningar med lägre söktryck än HiG, så utfallet av den osäkra nationella jämförelsen måste ändå ses som positiv för HiG. Kandidatprogrammet i utredningskriminologi erbjöds för första gången vid HiG i sökomgången inför HT13 och placerade sig genast som högskolans tredje mest populära program, efter socionomprogrammet och ekonomprogrammet. Ett fåtal liknande utbildningar erbjuds vid andra lärosäten, bland vilka HiG har det markant högsta antalet förstahandssökande. Kandidatprogrammet 11

14 Högskolan i Gävle Bilaga 10 i utredningskriminologi utmärker sig därmed som ett av två program i HiG:s programutbud som intar tätpositionen nationellt i antal förstahandssökande. Det andra programmet som utmärker sig genom att ha flest förstahandssökande i landet är fastighetsmäklarprogrammet. Webbsidan [studentum.se] identifierar 5 fastighetsmäklarutbildningar i Sverige och de finns, förutom vid HiG, vid Luleå tekniska universitet, Malmö högskola, KTH och Högskolan Väst. I ansökningsomgången inför HT13 hade HiG 304 förstahandssökande, vilket var den högsta siffran, före Malmö högskolas 259. Det lägsta antalet förstahandssökande 2 st inför HT13, finner vi i Masterprogrammet i Miljöpsykologi. Färre förstahandssökande än 15 hade Miljöteknik vatten, återvinning, Co-op; Människa-natur-religion och elektronikingenjörsprogrammet; likaså masterprogrammen i energisystem och geomatk. Inre förutsättningar Högskolans utbildningsstrategi Vägledande är att all utbildning vid Högskolan i Gävle ska ta samhällets behov i beaktande och, i den mån det är förenligt med de styrfaktorer som anges i Utbildnings- och forskningsstrategi En strategi för excellens och hållbar utveckling, sträva efter att tillmötesgå de behov som formuleras av det regionala, nationella och internationella närings- och kulturlivet, samt den offentliga sektorn. De styrfaktorer som utbildningsstrategin bygger på presenteras i det följande: Vision, verksamhetsidé och utbildningens koppling till forskningsprofiler Kurser och utbildningsprogram ska sträva efter en för utbildningsområdet naturlig och relevant men tydlig koppling till verksamhetsidé och vision. Det ska vara lätt att svara på frågan på vilket sätt de olika utbildningsprogrammen står i samklang med Högskolans vision och verksamhetsidé. Kurser och utbildningsprogram får därutöver gärna knyta an till Högskolans forskningsprofiler. Forskningsanknytning Kurser får endast erbjudas under förutsättning att en god forskningsanknytning av utbildningen kan garanteras. Utbildningens distributionsformer Kurser ska företrädesvis ges inom ramen för program eller i nära anslutning till program. I nära anslutning innebär i första hand kompetensutvecklingskurser efter examen från utbildningsprogram, eller om studentunderlaget så medger fristående kurser inom ett ämne som utgör huvudområde i utbildningsprogram. Distansformer för utbildning ska vidareutvecklas och kvalitetsstärkas under perioden. Professionsanknytning Utbildningsprogram på grundnivå ska företrädesvis leda till en akademisk yrkesexamen eller kandidatexamen i professionsanknutna program, utformade i dialog med branschföreträdare i syfte att tillmötesgå såväl krav på relevanta yrkeskunskaper som krav på generella akademiska kunskaper och färdigheter. 12

15 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Studentrekrytering Utbildningsprogram ska erbjudas inom områden där rekryteringsbasen är dokumenterat god, eller med starka skäl kan förmodas bli god. Utbildningsprogram på grundnivå bör ha minst en förstahandssökande per plats. Den längsta tid ett utbildningsprogram bör erbjudas utan att platserna fylls är tre år. Dimensionering Söktrycket till högskolans utbildningsprogram förhåller sig till de av högskolestyrelsen beslutade platsantalen enligt nedanstående tabell. AHA Programområde Vård & socialt arbete 1:a handssökande HST beslut sökande/plats HT2013 Sjuksköterskeprogrammet ,10 HT2013 Socionomprogrammet, Gävle ,13 HT2013 Socionomprogrammet, Bollnäs ,75 HT2013 Socionomprogrammet, Hudiksvall ,42 HT2013 Socionomprogrammet, Norrtälje ,17 HT2013 Socionomprogrammet, Södertälje ,29 HT2013 Study programme in Social Work ,50 Programområde Hälsa & arbetsliv HT2013 Hälsopedagogiska programmet ,57 HT2013 Personal- och arbetslivsprogrammet ,80 HT2013 Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning hälsofrämjande livsstil ,90 HT2013 Kandidatprogram i utredningskriminologi ,47 Avancerad nivå - magisterprogram HT2013 Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning distriktssköterska ,57 HT2013 Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre ,07 Avancerad nivå - masterprogram HT2013 Masterprogram i arbetshälsovetenskap ,00 AUE Programområde Ekonomi 1:a handssökande HST beslut sökande/plats HT2013 Ekonomprogrammet, campus ,52 HT2013 Ekonomprogrammet, distans ,92 HT2013 Ekonomisk fastighetsförvaltning - Real Estate Management ,67 HT2013 Fastighetsmäklarprogrammet ,53 Programområde Kultur och media HT2013 Program för professionellt skrivande ,63 HT2013 Människa-natur-religionsprogrammet ,47 HT2013 Informatörsprogrammet ,83 Avancerad nivå - magisterprogram HT2013 Företagsekonomiska magisterprogrammet, inriktning redovisning ,47 13

16 Högskolan i Gävle Bilaga 10 HT2013 Master Programme in Business Administration (MBA) ,23 Lärarprogrammen HT2013 Förskollärarprogrammet, campus ,97 HT2013 Förskollärarprogrammet, distans ,75 HT2013 Grundlärarprogrammet inr. F - 3, campus ,43 HT2013 Grundlärarprogrammet inr. F - 3, distans ,63 HT2013 Grundlärarprogrammet inr ,77 HT2013 Ämneslärarprogrammet, inr. gymnasieskolan, campus ,62 HT2013 Ämneslärarprogrammet, inr. gymnasieskolan, distans ,52 HT2013 Kompletterande pedagogisk utbildning ,53 ATM Programområde Högskoleingenjörsutbildningar 1:a handssökande HST beslut sökande/plats HT2013 Energisystemingenjör, Co-op ,10 HT2013 Byggnadsingenjör, inriktning arkitektur och miljö ,20 HT2013 Dataingenjörsprogrammet ,35 HT2013 Elektronikingenjörsprogrammet ,73 HT2013 Ekonomiingenjörsprogrammet ,90 HT2013 Maskiningenjör, Co-op ,20 HT2013 Automationsingenjör, Co-op ,25 Programområde Kandidatutbildningar HT2013 Lantmätarprogrammet, teknisk inriktning ,63 HT2013 Lantmätarprogrammet, ekonomisk/juridisk inriktning ,10 HT2013 Samhällsplanerarprogrammet ,37 HT2013 Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics ,67 HT2013 IT/GIS - informationsteknologi med GIS-inriktning ,60 HT2013 Miljöteknik - vatten, återvinning, Co-op ,70 Programområde Designutbildningar HT2013 Industridesignprogrammet, människa, miljö, material ,70 Inställt Creative Computer Graphics and Visualization ,00 IKHT13 Internationella kandidatutbildningar Study Programme in Industrial Engineering and Management TGIMB IKHT13 Datavetenskap - Computer Science with Visualization TGDAB Inställt Study programme in Industrial Management and Logistics TGINK ,00 Förutbildningar HT2013 Basår ,15 Avancerad nivå - magisterprogram HT2013 Magisterprogram i Besluts-, risk- och policyanalys, distans ,96 MASTERHT13 Master Programme in Energy Systems ,20 MASTERHT13 Master Programme in Energy Engineering, Energy Online ,00 2 Programmet Study programme in Industrial Management and Logistics TGINK ersattes genom lokalt beslut vid akademin av det närliggande programmet Study Programme in Industrial Engineering and Management TGIMB. 14

17 Högskolan i Gävle Bilaga 10 MASTERHT13 Master Programme in Management of Logistics and Innovation ,93 MASTERHT13 Master Programme in Geomatics ,67 Avancerad nivå - masterprogram HT2013 Masterprogram i Miljöpsykologi ,08 MASTERHT13 Master's Program in Electronics/Telecommunications ,52 MASTERHT13 Master Programme in Energy Systems ,44 Inställt Master programme in sustainable energy engineering ,00 Civilingenjörsprogram Inställt Civilingenjörsprogram i elektroteknik ,00 Inställt Civilingenjörsprogram i energisystem ,00 De program som enligt tabellen inte har tillräckligt antal förstahandssökande till HT13 för att fylla de platser som beslutats av styrelsen är: Människa.natur-religion (AUE) Informatörsprogrammet (AUE) Grundlärarprogrammet inr. 4-6 (AUE) Ämneslärarprogrammet (AUE) Elektronikingenjörsprogrammet (ATM) Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics (ATM) IT/GIS - informationsteknologi med GIS-inriktning (ATM) Miljöteknik - vatten, återvinning, Co-op (ATM) Magisterprogram i Besluts-, risk- och policyanalys (ATM) Master Programme in Energy Systems (ATM) Master Programme in Geomatics (ATM) Masterprogram i Miljöpsykologi (ATM) Master Programme in Energy Systems (ATM) Master programme in sustainable energy engineering (ATM) Därutöver har de planerade civilingenjörsprogrammen tvingats ställa in antagningen till följd av att HiG saknar examensrätt. Kostnad för olika utbildningsprogram Vid Högskolan i Gävle tillämpas de prislappar, dvs. ersättningsnivåer per utbildningsområde som anges i regleringsbrevet, obearbetade. Detta innebär att Högskolan avstår sin möjlighet att göra en lokal omfördelning av grundutbildningsanslaget. Mot bakgrund av detta är det möjligt att med beräkningar visa hur stor del av högskolans grundutbildningsanslag som intecknas av de program och utbildningsplatser om vilka styrelsen fattar beslut. De ersättningsnivåer som anges i regleringsbrevet skiljer sig märkbart mellan olika utbildningsområden, vilket illustreras i figuren nedan: 15

18 Högskolan i Gävle Bilaga kr kr kr kr kr kr kr kr HÅS HÅP 0 kr Figuren visar hur många kronor högskolan får räkna av mot grundutbildningsanslaget för en helårsstuderande i kurser som klassas som design, jämfört med kurser som klassas som idrott, medicin, vård, etc. Ett annat sätt att beskriva konsekvensen av de olika ersättningsnivåerna är genom att visa hur många utbildningsplatser en given summa, t.ex. en miljon kronor, räcker till: Till hur många platser räcker 1 miljon kr? En miljon kronor räcker således till dubbelt så många utbildningsplatser inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap som inom vård, naturvetenskap, teknik och VFU 3, och till fem gånger så många platser som inom design. I bilaga 1 Programekonomi redovisas för vart och ett av de program som omfattades av föregående års fastställda programutbud, den summa som programmet tar i anspråk av grundutbildningsanslaget. 3 Verksamhetsförlagd utbildning (praktik) inom lärarutbildningarna. 16

19 Högskolan i Gävle Bilaga 10 Lärarkompetens Tillgången på lärare med hög och relevant kompetens är en viktig förutsättning för hög kvalitet i högskolans program. Tyvärr är en rättvisande och aktuell kartläggning av de lärarresurser som varje enskilt program förfogar över i sina kurser inte möjlig att göra, utan den förteckning som presenteras i bilaga 2 Kompetenstabell per huvudområde måste ses som en förenklad beskrivning, som i enskilda fall kan ge en missvisande bild av kompetensförsörjningen inom ett utbildningsprogram. Kartläggningen baseras på anställningsämne och avdelningshemvist, vilket innebär att ingen hänsyn tagits till att flera olika kompetenser som kan vara relevanta i olika sammanhang kan rymmas i en och samma individ. Det kartläggningen ger en bild av är snarast den organisatoriska mobiliseringen kring de olika huvudområden som bygger högskolans program. Eventuella misstankar om otillräcklig kompetens inom ett område kan inte styrkas av denna kartläggning utan måste utredas närmare. Akademicheferna och avdelningscheferna ansvarar inom sina respektive verksamhetsområden för att anställa lärare med hög och relevant kompetens för den utbildningsverksamhet som bedrivs. Utbildnings- och forskningsnämnden kan inom ramen för sitt övergripande kvalitetssäkringsansvar, göra uppföljningar av akademiernas kompetensförsörjning inom de olika huvudområdena. Ett huvudområde som inrättats på magister- eller masternivå ska enligt den arbetsordning nämnden antagit för huvudområden ha minst en docent eller professor knuten till området. För alla huvudområden oavsett nivå krävs tillgång på forskarutbildade lärare. Om de förutsättningar och resurser som anförts vid inrättande av huvudområdet förändras på ett sådant sätt att Utbildnings- och forskningsnämnden bedömer att hög kvalitet inom huvudområdet inte kan säkras, kan nämnden föreslå rektor att avveckla huvudområdet. Resultat UKÄ:s utvärderingar Under läsåret 12/13 har utvärderingar genomförts inom följande områden: Engelska (kandidat) Folkhälsovetenskap (Kandidat) Företagsekonomi (kandidat och magister) Medie- och kommunikationsvetenskap Psykologi (Kandidat) Statsvetenskap (Kandidat) Svenska (Kandidat) Av dessa fick samtliga utom företagsekonomi och folkhälsovetenskap omdömet hög kvalitet. Huvudområdet företagsekonomi fick omdömet bristande kvalitet på både kandidat- och magisternivå och huvudområdet folkhälsovetenskap fick omdömet bristande kvalitet på kandidatnivå. I de fall ett huvudområde varit föremål för extern granskning av Universitetskanslersämbetet, och bedömts hålla bristande kvalitet, ansvarar Utbildnings- och forskningsnämnden för uppföljningen av akademins åtgärdsarbete. U-RANK Högskolan i Gävle placerar sig på 24:e plats av 29 lärosäten i U-RANK:s totalranking. Inom områdena vård och naturvetenskap är utfallet en sistaplacering för Högskolan i Gävle. Inom områdena humaniora/samhällsvetenskap och teknik placerar sig HiG på plats 19 av 24 och specifikt inom 17

20 Högskolan i Gävle Bilaga 10 socionomutbildningen intar HiG en hedrande 8:e plats av 16 lärosäten. (HiG:s ekonomutbildningar placerar sig dock näst sist i den nationella rankingen.) Högskolans tekniska utbildningar placerar sig på plats nr 10 av 22 jämförda lärosäten, vilket liksom socionomutbildningens placering är mycket glädjande. De kriterier som ligger till grund för U-RANK:s ranking redovisas i bilaga 3 U-RANK Kriterier. De statistiska underlag som U-RANK använder specialbeställs från Statistiska Centralbyrån och information om vilka data som ligger till grund för beräkningarna lämnas inte ut. Det samma gäller information om de statistiska beräkningsmodeller som tillämpas. Av dessa och andra skäl har ranking av lärosäten ifrågasatts från flera håll, bl.a i dåvarande Högskoleverkets rapport Rankning av universitet och högskolor som studentinformation? som säger att Särskilt problematiska är sammanvägda rankningar av hela lärosäten. De innehåller helt enkelt mycket lite information. De förutsätter också att alla tänkta målgrupper delar en väldigt precis definition av kvalitet en definition som starkt kan ifrågasättas utifrån indikatorer, metoder, tillförlitlighet och inte minst relevans (HSV Rapport 2008:40 R). Dock får rankinglistor stor medial uppmärksamhet och kan förmodas ha betydelse för ett lärosätes marknadsföringsläge. Genomströmning Med genomströmning avses här studenternas beteende efter antagning till program, med utgångpunkt i två mätvärden 1. Kvarvaro vid termin 3 och 5, dvs. hur stor del av den antagna studentgruppen som fortfarande aktivt studerar inom programmet vid dessa tidpunkter; och 2. Prestationsgrad, dvs. hur stor del av den antagna studentgruppen som tar examen efter fullgångna programstudier. I bilaga 4 Kvarvaro presenteras de siffror som ingick i föregående års programutbudsprocess. Inför Högskolestyrelsens septembermöte kommer uppdaterade siffror att presenteras. Då kommer även aktuella uppgifter om prestationsgrad att presenteras. 18

21 Högskolan i Gävle Bilaga 10.1 Kompetenstabell per huvudområde HIG-UTB 2013/133 Kompetenstabell per huvudområde Arbetshälsovetenskap Huvudområde 1 i: Masterprogrammet i arbetshälsovetenskap 6211 Arbetshälsove FORSKARE Crenshaw Albert 6211 Arbetshälsove FORSKARE Djupsjöbacka Mats Arbetshälsove FORSKARE Hellström Fredrik 6211 Arbetshälsove FORSKARE Lyskov Eugene 6211 Arbetshälsove FORSKNINGSING 1:E Gandal Per Mathiassen Svend 6211 Arbetshälsove PROFESSOR Eri 6211 Arbetshälsove UNIVERSITETSLEKTOR Heiden Marina 6211 Arbetshälsove UNIVERSITETSLEKTOR Lindberg Per 6211 Arbetshälsove UNIVERSITETSLEKTOR Richter Hans 6211 Arbetshälsove UNIVERSITETSLEKTOR Wiitavaara Birgitta Besluts-, risk- och policyanalys Huvudområde 1 i: Magisterprogrammet i besluts-, risk- och policyanalys Huvudområdet besluts- risk och policyanalys utgör ingen egen organisatorisk enhetet utan härbärgeras av avdelningen för industriell utveckling, IT och samhällsbyggnad. Ämnesföreträdaren är professor i datavetenskap. Biologi Huvudområde 1 i: Trädgårdsmästarprogrammet 7311 Biologi PROFESSOR Ryrholm Nils 7311 Biologi UNIVERSITETSADJUNKT Ansnes Björn 7311 Biologi UNIVERSITETSADJUNKT Lindvall Anna Biologi UNIVERSITETSADJUNKT Åkerblom Mirjam Lön tillsv anst 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Dimberg Kenth 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Gullberg Annika 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Hillström Lars 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Hultgren Christina 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Kellner Eva 7311 Biologi UNIVERSITETSLEKTOR Wallström Kerstin Byggnadsteknik Huvudområde 1 i: Byggnadsingenjörsprogrammet 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSLEKTOR Westerberg Ulla Byggnadstekni UNIVERSITETSADJUNKT Karlsson Åsa Maria 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSADJUNKT Norén Johan 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSLEKTOR Akander Jan 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSLEKTOR Björk Mia 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSLEKTOR Hed Göran 7211 Byggnadstekni UNIVERSITETSLEKTOR Norén Asima

22 Högskolan i Gävle Bilaga 10.1 Kompetenstabell per huvudområde HIG-UTB 2013/133 Datavetenskap Huvudområde 1 i: Dataingenjörsprogrammet; ; IT/GIS-Informationsteknologi med GISinriktn Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Lazenby Sharon Datavetenskap PROFESSOR Odelstad Jan 7411 Datavetenskap PROFESSOR Seipel Stefan 80 Lön tillsv anst 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Hjelmblom Magnus 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Howie Douglas 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Jackson Anders 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Jenke Peter 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Jonsson Torsten 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Milutinovic Goran 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Norgren Roland 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Pettersson Carina 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Ullah Atique 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Östberg Ann-Sofie 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSADJUNKT Östberg Bengt Ahonen-Jonnarth 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Ulla 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Bökman Fredrik 7411 Datavetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Åhlén Julia 50 Lön tillsv anst Design och formgivning Huvudområde 1 i: Industridesignprogrammet 7215 Design och fo UNIVERSITETSLEKTOR Anderung Gunnar Lön lärare HF 50 o 7215 Design och fo UNIVERSITETSLEKTOR Eriksson Anders Lön lärare HF 50 k 7215 Design och fo UNIVERSITETSADJUNKT Hartzén Ann-Sofie 50 Lön tillsv anst 7215 Design och fo UNIVERSITETSADJUNKT Lindgren Ida 7215 Design och fo UNIVERSITETSADJUNKT Viding Annika Didaktik Huvudområde 1 i: Förskollärarprogrammet; Grundlärarprogrammet; Ämneslärarprogrammet; KPU 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Elm Fristorp Annika 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Forsberg Mikael 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Grannäs Jan 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Hallström Monica 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Holmberg Jörgen 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Nordqvist Ingrid 8412 Didaktik UNIVERSITETSADJUNKT Nylund Gunilla 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Fransson Göran 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Frelin Anneli 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Hammarberg Annie 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Lindstrand Fredrik 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Nilsson Bengt 8412 Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Söderhäll Bengt

23 Högskolan i Gävle Bilaga 10.1 Kompetenstabell per huvudområde HIG-UTB 2013/ Didaktik UNIVERSITETSLEKTOR Björklund, Elisabeth? Dramapedagogik Huvudområde 1 i: Lön allmän Dramapedagog UNIVERSITETSADJUNKT Szatek Elsa viss Lön lärare HF Dramapedagog UNIVERSITETSLEKTOR Silfver Birgitta o Dramapedagog UNIVERSITETSADJUNKT Hallgren Eva 90 Lön tillsv anst Elektronik Huvudområde 1 i: Automationsingenjörsprogrammet; Elektronikingenjörsprogrammet; Masterprogrammet i elektronik Virk Gurvinder 7312 Elektronik GÄSTFORSKARE Singh Lön vikariat 7312 Elektronik PROFESSOR Nordlander Edvard 7312 Elektronik PROFESSOR Rönnow Daniel 7312 Elektronik UNIVERSITETSADJUNKT André Lili 7312 Elektronik UNIVERSITETSADJUNKT Grenholm Jan 7312 Elektronik UNIVERSITETSADJUNKT Rothpfeffer Niklas 7312 Elektronik UNIVERSITETSADJUNKT Ängskog Per 7312 Elektronik UNIVERSITETSLEKTOR Björsell Niclas 7312 Elektronik UNIVERSITETSLEKTOR Chilo José Energisystem Huvudområde i: Energisystemingenjörsprogrammet; Masterprogrammet i energisystem Huvudområdet energisystem utgör ingen egen organisatorisk enhetet utan härbärgeras av avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik. Ämnesföreträdaren är professor i energiteknik. Energiteknik Huvudområde 1 i: 7216 Energiteknik PROFESSOR Karlsson Björn 7216 Energiteknik PROFESSOR Moshfegh Bahram 7216 Energiteknik UNIVERSITETSADJUNKT Amiri Shahnaz 7216 Energiteknik UNIVERSITETSLEKTOR Cehlin Mathias 7216 Energiteknik UNIVERSITETSLEKTOR Jernberg Per 7216 Energiteknik UNIVERSITETSLEKTOR Karimipanah Taghi Engelska Huvudområde 1 i: Ämneslärarprogrammet Lön allmän 8311 Engelska UNIVERSITETSLEKTOR Cananau Iulian viss 8311 Engelska UNIVERSITETSADJUNKT Marston Pamela 75 Lön tillsv anst 8311 Engelska UNIVERSITETSLEKTOR Modiano Marko Filmvetenkap Huvudområde 1 i:

24 Högskolan i Gävle Bilaga 10.1 Kompetenstabell per huvudområde HIG-UTB 2013/ Filmvetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Bengtsson Bengt Lön allmän 100 viss 8312 Filmvetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Rönnberg Margareta 75 Lön tillsv anst 8312 Filmvetenskap UNIVERSITETSLEKTOR Vesterlund Per Folkhälsovetenskap Huvudområde 1 i: Hälsopedagogiska programmet 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJUNKT Savela Maria Lön vikariat 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJU van Der Ster Gisela 80 Lön tillsv anst 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJUNKT Hiswåls Ann-Sofie 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJUNKT Lundgren Lars 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJUNKT Mårtensson Emma 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSADJUNKT Zacharoff Bodil 6212 Folkhälsovete UNIVERSITETSLEKTOR Macassa Gloria Fysik Huvudområde 1 i: 7313 Fysik UNIVERSITETSADJUNKT Jonsson Susanne 7313 Fysik UNIVERSITETSADJUNKT Nordström Göran 7313 Fysik UNIVERSITETSLEKTOR Ivarsson Jenny 7313 Fysik UNIVERSITETSLEKTOR Prytz Kjell Företagsekonomi Huvudområde 1 i: Ekonomprogrammet, Ekonomisk fastighetsförvaltning, Fastighetsmäklarprogrammet; Företagsekonomiska magisterprogrammet 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKT Philipsson Sarah 70 Lön tillsv anst 8212 Företagsekono PROFESSOR Hyder Akmal 8212 Företagsekono PROFESSOR Osarenkhoe Aihie 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Ahmadi Elena 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Friberg Göran 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Hedman Anders 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Kulander Maria 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Källquist Tomas 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Lake Annika 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Lifh Sture 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Lindberg Peter 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Lövgren Mats 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Molin Jonas 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Ryding Mats 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT Shamirany Nina Wetterlind Dörner 8212 Företagsekono UNIVERSITETSADJUNKT An 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Ekstrand Lars 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Hollander Ernst 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Kågström Jonas 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Steiner Lars 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Sundström Agneta

25 Högskolan i Gävle Bilaga 10.1 Kompetenstabell per huvudområde HIG-UTB 2013/ Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Sörling Stig 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Vilhelmsson Pär 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Wikström Per-Arne 8212 Företagsekono UNIVERSITETSLEKTOR Åge Lars-Johan Geografi, geomatik, lantmäteriteknik och samhällsplanering Huvudområde 1 i: Lantmätarprogrammet; Samhällsplanerarprogrammet; magisterprogrammet i geomatik Huvudområdena geografi, geomatik, lantmäteriteknik och samhällsplanering utgör inga egna organisatoriska enheter utan härbärgeras av avdelningen för samhällsbyggnad/gis. Ämnesansvarig är lektor i geomatik Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJU Bagherbandi Mohammad 7414 Samhällsbyggn PROFESSOR Jiang Bin 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Fawcett Peter 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Lim Nancy Joy 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Lindman Mattias 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Ollert-Hallqvist Pia 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Sahlin Eva 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSADJUNKT Wejander Kaj 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSLEKTOR Brandt Anders Mårtensson Stig Samhällsbyggn UNIVERSITETSLEKTOR Göra 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSLEKTOR Nelson Ross 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSLEKTOR Nobuoka Jakob 7414 Samhällsbyggn UNIVERSITETSLEKTOR Reshetyuk Yuriy Idrottsvetenskap Huvudområde 1 i: Idrottsvetenskapliga programmet 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSLEKTOR Svedsäter Göran Lön vikariat 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Efverström Anna 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Ervasti Per-Eric 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Molund Dag 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Ranestål Hervor 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Svennberg Lena 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Westin Maria Westling 6311 Idrottsvetens UNIVERSITETSADJUNKT Söderström Industriell ekonomi Huvudområde 1 i: Ekonomiingenjörsprogrammet; Industrial Management & Logistics Lön allmän 7412 Industriell e UNIVERSITETSADJUNKT Löfqvist Lars viss 7412 Industriell e UNIVERSITETSLEKT von Hartman Robin 7412 Industriell e PROFESSOR Bengtsson Lars Andersson Bo Industriell e UNIVERSITETSADJUNKT Lennart