|
|
- Ingegerd Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4 BELÄGGNING OCH TROTTOARER 1.1 Gatorna i Norrmalm har grusbeläggning, med undantag av Alholmsgatan, delar av Christinegatan samt Jakobsgatan och Kvastbergsgatan, som alla har asfaltbeläggning. Grus kan också anses vara den gatubeläggning som passar bäst i Norrmalm, förutsatt att man kan hålla den i gott skick, utan gropar. På sluttande gatuavsnitt ställer regnvattnet till med problem, eftersom det lätt spolar bort ytmaterial där det strömmar fram. Asfaltering kan anses onödig redan p.g.a. de små mängderna trafik. Dessutom skulle asfalterade gator inte passa vare sig till stilen eller till gatubilden i en gammal stadsdel. Trottoarerna avskiljs från gatan med kantstenar, som har hackats så att de är lite ojämna men ser levande ut. Det skulle vara fel att använda släta material i Norrmalm. Trottoarerna i sig är ganska smala och på vintern täckta av snö, så de används inte så mycket. Gatuvyer i Norrmalm: uppe till vänster hörnet av Norrmalmsgatan och Biskopsgatan, i mitten Tavastgatan mot söder, längst ner en del av Biskopsgatan. Uppe till höger Norrmalmsgatan.
5 BELYSNING OCH 1.2 TEKNISKA ANORDNINGAR Gatuvyer i Norrmalm: övre bilden Tavastgatan mot norr, nedre bilden samma gata mot söder. Att byta ut elledningarna, som går kors och tvärs i Norrmalm, mot jordkablar skulle avlägsna en delfaktor som stör gatubilden men som samtidigt ger den liv. Elstolparna på trottoarerna skulle försvinna. Gatlamporna kunde placeras på husväggarna, men det skulle vara skäl att välja armaturmodellerna med omsorg. De nuvarande lamporna är nog stämningsfulla, men de lyser ganska svagt. Å andra sidan skulle en klar, stark belysning verka hård och opassande i ett gammalt område.
6 PLACERING AV BYGGNADER 2.1 Bostadsbyggnader ska byggas fast i tomtgränsen mot gatan. På hörntomter ska bostadsbyggnaderna byggas fast i tomtgränsen mot bägge gator, om inte byggnadsnämnden av särskilt skäl går med på annat. Genom att placera huvudbyggnaden på gränsen mot gatan och ekonomibyggnaden inne på gården får man en klar skillnad mellan det offentliga gaturummet och den privata gårdsplanen. Gården blir rofylld och skyddad på alla sidor: huvudbyggnaden och planket utgör gräns mot gatan, ekonomibyggnaden och planket mot grannarna. Huvudbyggnaden har av gammalt placerats längs gatan, uthusen igen har placerats på inre delen av tomten. Den här placeringen tillsammans med plank längs de obebyggda tomtgränserna har skapat förutsättningar för att gårdsplanerna ska kunna fungera som rofyllda uteplatser och trädgårdar av privat karaktär. Den enhetliga placeringen av byggnaderna har betydelse för gatubilden. Gaturummen får klara väggar och hörn. Att bygga på gränsen mot gatan är en gammal tradition och en faktor som har stor betydelse för hur Norrmalm ser ut. Att avvika från den här placeringen skulle vara ett svårt miljöbrott. Möjligheten till privatliv inne i byggnaden eller bostaden garanteras bättre med byggnadstekniska medel, t.ex. genom placeringen och utformningen av fönstren, än genom att placera byggnaderna långt ifrån varandra. Om fönstren placeras tillräckligt högt, minskar insynen från gatan.
7 PLANK, PORTAR 2.2 Obebyggda tomtgränser mot gatan bör förses med minst 160 cm höga, heltäckande träplank. Öppningarna bör förses med lika höga, kompakta träportar. I allt byggande bör användas sådant bygg- och taktäckningsmaterial samt sådana färger som passar in i den speciella miljön i Norrmalm. Byggnader och konstruktioner bör behandlas med heltäckande färg. (se 4.23 Färgsättning) Gammalt plank med port på Hamngatan. Plank och portar har i Norrmalm alltid intagit en underordnad ställning i förhållande till arkitekturen, de fungerar som ackompanjatörer. Plank och portar har alltid gjorts enklare, mindre utsmyckade än byggnaderna. Byggnadens fasad är utgångspunkten när man planerar planket. I planket kan man använda samma sorts bräder som i husets väggar. Det är lättare att göra ett plank med stående bräder, men det är skäl att skydda brädernas övre ändar med en snedställd, liggande list. Ett plank med liggande bräder ska helst göras av spontade bräder, fjällpanel bör undvikas. Planket kan indelas och utsmyckas med lister. Porten kan antingen fullständigt smälta in med planket, så att ingången inte betonas, eller skilja sig från planket och likna en dörr. Man kan också markera ingången med hjälp av portstolpar. Stolpar, som är fyrkantiga i genomskärning och som är lite högre än planket och porten, passar bäst. När man bygger plank längs tomtgränserna inom kvarteret kan man följa samma principer som för planken mot gatan, även om planken inom kvarteret har mindre betydelse för gatubilden - de fungerar närmast som skydd mot insyn och grannarna kan sinsemellan komma överens om dem. Plank och port med liggande brädfodring mot Alholmsgatan. En kombinerad dörrliknande gångport och inkörsport mot Amerikagatan. I sluttande terräng borde plankets övre kant följa terrängens form. Ett plank som höjer sig stegvis är oroligt och passar inte in i stadsbilden.
8 GÅRDSARRANGEMANG, 3.1 a PLANTERINGAR OCH TRÄDGÅRDAR Bostadshusen ska byggas fast i tomtgränsen mot gatan, på hörntomterna fast i båda tomtgränserna mot gatan, om inte byggnadsnämnden av särskild orsak går med på annat. Av särskilda skäl kan bostadsutrymmen likväl byggas på de inre delarna av tomten under förutsättning att minst ¾ av den tillåtna bostadsvåningsytan finns i byggnaden som gränsar mot gatan. Gårdarna är inhägnade av plank och vänder ryggen mot gatan. Grenar av lövträd, som sträcker sig över planket, ger en antydan om trädgårdarna innanför. Den traditionella finländska trästaden sluter sig mot gatan: byggnaderna och planken avgränsar tydligt gårdsplanen från gatan. Det privata utrymmet är klart avskilt från det offentliga gaturummet, samtidigt som det privata utrymmet är i aktiv användning. Husen har huvudingången mot gården, gårdsplanen är mittpunkten i det dagliga livet, för de som bor i huset är tvungna att gå över gården för att uträtta olika ärenden. På moderna småhusområden kan det vara precis tvärtom: husen står på öppna tomter, framför byggnaden finns en oanvänd förgård, skillnaden mellan det offentliga och det privata rummet är otydligare, och man går ut på bakgården i akt och mening att vistas där, annars blir den inte använd. Tomterna i Norrmalm är indelade så, att längs gatan finns bostadshuset med ingång mot gården och nödvändiga ekonomibyggnader finns på de inre sidorna av tomten. Den här indelningen bör fortsättningsvis bevaras, för den är ändamålsenligast för tät småhusbebyggelse i staden. Verksamheten på tomten bör inte vändas upp och ner, t.ex. genom att flytta huvudingången mot gatan, och gårdarna bör bevaras levande. I ekonomibyggnaderna längs sidorna av gården kan man fortfarande placera hjälputrymmen för bostaden, fastän man inte längre behöver några vagnslider, vedlider och utedass.
9 Gårdarna i Norrmalm har för det mesta karaktären av trädgårdar, de är trivsamma och grönskande. De är oftast naturliga, ser ut som om de hade uppstått av sig själva: stigarna har bildats där människor gått och planteringarna växer fritt. De skyddade gårdsplanerna skapar förutsättningar för trevliga uteplatser och små grönsaksland. Ett särdrag för Norrmalm är de stora träden, som ofta sträcker ut sina grenar över gatan, och som bidrar till att göra området attraktivt och gårdarna trivsamma. De här träden bör man sträva till att bevara, och man bör plantera nya så att de inte dör ut på naturlig väg. Speciell uppmärksamhet kräver en del botaniskt betydande träd, som en väldig ask eller granar som annars växt sig stora. Det ytmaterial som är naturligast på gårdarnas gångar är grus. Ytan på uteplatserna kan göras slitstarkare med olika slags plattor (tegel, betong, impregnerat trä). Vägen som leder till garaget på baksidan av gården kan bestå av två plattbelagda ränder - i övrigt kan vägen vara gräsbeklädd. GÅRDSARRANGEMANG, 3.1 b PLANTERINGAR OCH TRÄDGÅRDAR
10 UTHUS 3.2 Bostadshusen ska byggas fast i tomtgränsen mot gatan, på hörntomterna fast i båda tomtgränserna mot gatan, om inte byggnadsnämnden av särskild orsak går med på annat. Av särskilda skäl kan bostadsutrymmen likväl byggas på de inre delarna av tomten under förutsättning att minst ¾ av den tillåtna bostadsvåningsytan finns i byggnaden som gränsar mot gatan. Bostadsrummens huvudfönster måste placeras minst 8 meter från gränsen till granntomten. Det är ovanligare med bostäder på gården. Om någon har bott på de inre delarna av tomten, har bostaden i fråga ursprungligen varit av sekundär art, t.ex. en bastukammare. För att Norrmalms speciella karaktär ska bevaras skulle det vara viktigt att det stora antalet byggnader på området bevarades. Uthusen borde hållas i skick, och man borde hitta nya användningsändamål för dem. En gårdsbyggnad kan innehålla t.ex. ett garage, ett förråd, ett hobbyrum, ett arbetsrum, ett lekrum eller gemensamma utrymmen för flera bostäder, t.ex. en tvättstuga. När man planerar en grundläggande renovering bör man observera att det ofta är behändigast att placera bastu och tvättrum i en gårdsbyggnad, för då behöver man inte spjälka upp de egentliga bostadsrummen för att få hjälputrymmen. Också tekniska utrymmen, som en värmecentral, går bra att placera i en gårdsbyggnad. Möjligheten att bygga en sidobostad innebär att man kan ordna egna utrymmen åt familjens åldringar eller åt uppväxande ungdomar. Karaktäristiskt för Norrmalm är det stora antalet byggnader av olika slag, för på samma tomt finns för det mesta två eller flere byggnader. Till varje bostad hör vanligtvis ett eller flere uthus. Sedan gammalt har man placerat ekonomibyggnaderna på de inre delarna av tomten. Dessa byggnader har använts som lider, utedass eller djurstall. Byggandet av bastur har tidigare begränsats av de bestämmelser som fanns i de gamla byggnadsordningarna om byggnader som orsakar brandfara. Att bygga nära gränsen mot grannen medför likväl vissa begränsningar i fråga om byggnadssätt. Man kan inte ha fönster som vetter mot grannens tomt, vilket har långtgående konsekvenser när det gäller t.ex. planlösningen för en gårdsbostad. I det här fallet kan man placera hjälputrymmen, som inte behöver dagsljus, längs väggen mot grannen och de egentliga bostadsrummen mot den egna gården. Väggarna i byggnader som står nära varandra måste också uppfylla vissa krav på brandsäkerhet.
11 BYGGNADERNAS FORM OCH STORLEK 4.1 Byggnadens fasad mot gatan får vara maximalt 25 meter lång. På den sida av tomten som vetter mot gatan ska likväl ett avsnitt på minst 5 meter lämnas obebyggt. När man planerar en byggnad eller en utvidgning av en gammal byggnad bör man fästa stor uppmärksamhet vid vilka proportioner byggnaden får och hur stor den ser ut att vara. Exteriören på nya byggnader får inte avvika alltför mycket från de gamla. Det är karaktäristiskt för byggnaderna i Norrmalm att ju bredare de är, desto högre är de också. Ett hus, som i genomskärning är lågt och brett, är därför inte lämpligt på området. Man kan likväl påverka byggnadens proportioner genom en riktig planering av detaljer, såsom tak och gavlar. Höjden till takutskiftet på en byggnad bör alltid vara minst hälften av byggnadens bredd. Gamla byggnader är likväl oftast högre än så. När det gäller nybyggen bör takytan inte dominera fasaden, utan väggen bör vara byggnadens viktigaste och synligaste del. Takytan får inte hänga för långt ner, den utskjutande delen av takskägget bör vara måttlig och ovanför fönstren bör finnas tillräckligt med hel vägg. Om takskägget kommer för långt ner hindrar det dagsljuset från att komma in och huset har skärmen nerdragen över ögonen. Husen i Norrmalm i genomskärning, ritade så att de utgår från samma punkt
12 FASADER 4.2 På fasaden mot gatan får nybyggnader ha en fönsteryta som är högst 15 % av fasadens yta. Nedre kanten av fönstren i bostadsrum som vetter mot gatan bör vara minst 160 cm ovanför marken. Byggnaderna bör ha träfasad. Byggnader och konstruktioner bör behandlas med täckande målfärg. I allt byggande bör användas sådant bygg- och taktäckningsmaterial samt sådana färger, som passar in i den speciella miljön i Norrmalm. När man renoverar och ändrar fasaden på gamla byggnader, bör man utgå ifrån att byggnadens utseende inte ska förändras så att det stör. Kännetecknet på ett välgjort renoveringsarbete är att det enda som märks, när det är färdigt, är att byggnaden ser bättre ut; huset ser bara ut att ha tvättat sig i ansiktet. Tilläggsisolering och nya fönster får inte ändra husets utseende. Om man lägger isoleringen på utsidan av huset, får fönstren inte hamna djupt in i väggarna och takskäggen får inte bli kortare. Fasaderna på tillbyggnader borde i princip göras likadana som på den gamla byggnaden. En mycket stor tillbyggnad kan avvika från den gamla delen på samma sätt som en separat byggnad. Nya byggnader bör planeras så att de passar in i miljön. Det här lyckas bäst om man följer samma principer, som de gamla fasaderna är byggda efter. Fasaderna på gamla byggnader har man i allmänhet försökt göra symmetriska. Asymmetriska byggnader består också av symmetriska delar, t. ex. när det gäller gaveln och den bredvidliggande långsidan på hörnhus. Fasaderna består av fönsteröppningar och mellanliggande väggytor, förhållandet mellan dem bestämmer hur fasaden ser ut. En byggnad kan se sluten eller öppen ut beroende på antalet fönster och placeringen av dem. Byggnaderna i Norrmalm har en relativt liten fönsteryta. Fönstren är alltid placerade så att de är omgivna av en hel väggyta. Det här gör det lättare att möblera rummen och får fasaden att se hel ut. Hörnfönster lämpar sig inte i fasaden mot gatan.
13 BRÄDFODRING DETALJER 4.21 Byggnaderna ska ha träfasad. I allt byggande bör användas sådant byggoch taktäckningsmaterial samt sådana färger som passar in i den speciella miljön i Norrmalm. Bilden till höger visar hur starkt ljuset framhäver väggens ytstruktur. Utseendet ändrar med ljusförhållandena. De vanligaste typerna av brädfodring i Norrmalm är locklistpanel samt delvis liggande, delvis stående fodring med spontade bräder. Liggande fodring med mycket breda bräder förekommer endast på några av de äldre husen. Lockpanel har i allmänhet använts på uthusen. I samband med reparationsarbeten bör man inte förstöra byggnadernas detaljer. En gammal brädfodring och gammalt listverk som är i bra skick är värda att bevara. Om bara en del är förstörd, kan man nöja sig med att byta ut den mot en ny, helst likadan. Det är relativt lätt att ersätta delar som inte längre kan användas med nya, och det är inte någon betydande kostnad att låta hyvla ett bräde enligt gammal modell för att ersätta ett ruttet. Det är inte alls likgiltigt om detaljerna på en byggnad är välgjorda, för de blir alltid betraktade på nära håll av förbipasserande. Därför är det skäl att fästa speciell uppmärksamhet vid detaljerna också på nya hus. Ett hus som är slarvigt byggt, skiljer sig alltid från de andra på ett störande sätt. När man väljer panelbräder borde man hålla sig till de typer som också förr har använts i Norrmalm. Locklistpanel är fortfarande användbar som brädfodring. Bland de spontade bräderna igen kan s.k. fjällpanel inte anses vara lämplig för området. Gamla hus har alltid knutbräder. På långa fasader har man också kunnat avskilja de mellersta delarna med stående lister. När man planerar nya byggnader, bör man inte glömma att man kan få till stånd variation på det här sättet, särskilt då den yta som uppstår med nya panelbräder ofta ger ett mekaniskt och livlöst intryck. Typer av brädfodring som förekommer i Norrmalm: t.v. stående brädfodring, överst den äldsta typen av locklistpanel, längst ner fodring med hyvlade, spontade bräder. T.h. två liggande brädfodringar.
14 FÖNSTER 4.22 a På nya byggnader får fasaden mot gatan ha en fönsteryta på högst 15 % av fasadens yta. Fönstret är husets öga : placeringen av och formen på fönstret avgör hur huset ser ut, dvs. om huset är sömnigt eller piggt, välvilligt eller strängt, utåtriktat eller likgiltigt. I Norrmalm är fönstren oftast ganska små och höga, vilket bidrar till att byggnaderna och gatubilden ger ett lite slutet intryck, som är karaktäristiskt för stadsdelen. Ett sådant här fönster ger likväl mer ljus i den inre delen av rummet än ett lika stort, vågrätt fönster. Fönstren i Norrmalm är indelade i minst tre rutor. Den vanligaste typen av fönster verkar vara ett tredelat s.k. T-fönster, som förekommer i olika varianter. Också nya fönster borde indelas med mittposter och spröjs, likväl i högst 0,7 m2 stora rutor. Det är ändå skäl att lägga märke till att fönster med sex rutor passar bara på de äldsta husen, och de romantiska smårutorna är en modern trend som känns främmande här. En speciell fönsterindelning och alldeles små rutor är på sin plats i farstukvistar, där de förekommit av gammalt. Fönstertyper som förekommer i Norrmalm.
15 FÖNSTER 4.22 b Vid fönsterrenoveringar har man ofta bytt ut bågarna helt och hållet. Det skulle likväl vara skäl att överväga om det här är nödvändigt, för på så vis ändrar man lätt fönstrets och hela byggnadens utseende. Till all lycka har man endast sällan bytt fönstrets rutindelning mot en helt odelad fönsteröppning. Många gånger skulle det räcka att enbart ersätta ruttna trädelar med nya, och då skulle fönstret se ut som förr. Fönstrets värmeisoleringsförmåga kan förbättras genom noggrann tätning och genom att lägga till ett separat tredje glas i den inre fönsterbågen eller direkt i karmen. De bästa egenskaperna hos fönster av äldre modell är att de går att öppna och att huset på så vis kan leva med årstiderna. Gamla fönster öppnas ofta inåt-utåt. Sådana här fönster är hållbarare än sådana som öppnas inåt, för de har en enklare konstruktion utan springor, som samlar vatten, och karmen är bättre skyddad. Fönster som öppnas inåt är närmast avsedda för höghus, där man bör kunna tvätta fönstren helt och hållet inifrån huset. Till särdragen på byggnaderna i Norrmalm hör på olika sätt utsmyckade fönsterfoder, som utformats enligt byggarens skicklighet och smak samt beroende på tidpunkten när huset byggdes. De mest fantasifullt utsmyckade fodren finns på byggnader som domineras av snickarglädje, där ingår fönsterfodret som en del i den listutsmyckning som täcker hela väggen. De enklaste fönsterfodren finns på de äldsta husen, där fönsterfodrets övre del endast utgörs av en profilerad list. När man ändrar fönster och fasad lönar det sig att bevara gamla utsmyckningsdetaljer, för de är viktiga för husets utseende. På nya byggnader är det också skäl att inrama fönstren tydligt, då passar byggnaden lättare in i den gamla miljön. Åtminstone skiljer den sig inte från miljön på samma sätt som ett oinramat fönster, som lätt kan ge ett intryck av kyla och hårdhet. Fönstrets utseende präglas också tydligt av dess avstånd från den släta väggytan. När man tilläggsisolerar hus, ska man akta sig för att lämna fönstret alltför djupt inne i väggen, då förändras byggnadens proportioner helt. Också fönstren i nya byggnader bör ligga i nivå med ytterväggen.
16 FÄRGSÄTTNING 4.23 I allt byggande bör användas sådant bygg- och taktäckningsmaterial samt sådana färger, som passar in i den karaktäristiska miljön i Norrmalm. Byggnader och konstruktioner bör behandlas med täckande målfärg. På byggnaderna i Norrmalm kan man tydligt se vilka färger som har använts under olika tidsperioder, olika färgsättningar har å ena sidan överlappat varandra, å andra sidan existerat sida vid sida. De äldsta byggnaderna i Norrmalm är små hus som behandlats med röd- eller gulmylla och som eventuellt har vita knutar och vitt runt fönstren. Oljefärg började användas i större utsträckning i slutet av 1800-talet, då man började brädfodra väggarna med släthyvlade bräder. Då målades väggen vanligtvis gulaktig eller grå med mörka lister. På 1900-talet ändrades färgsättningen och blev genomgående ljus. stora hörnhus, har dessutom en särställning och färgnyansen på dem borde undersökas noggrant. En tung färgsättning - rödmylla på ett litet, lågt hus - betonar byggnadens samhörighet med marken och tynger ner den, medan en lätt färgsättning däremot passar på en byggnad som är prydd med lister och strävar uppåt. Av tekniska skäl är det viktigt att man använder samma typ av målfärg som tidigare använts på huset. Om byggnaden är behandlad med rödmylla, bör samma färg användas när man målar om. Rödmylla kan man, precis som gulmylla, framställa själv. På 1970-talet var det vanligt att man Detaljerade anvisningar får man ur facklitteratur och från Jakobstads föredrog å ena sidan granna, å andra museum, som har ett eget recept på sidan mörka färgnyanser. Mycket stor frihet vid färgvalet kan ifrågasättas, rödmylla. Också ytor som är målade med eftersom det är en stor och synlig yta olje- eller latexfärg bör målas om med samma typ av färg. Det finns att köpa som ska målas och som ska bestå oljefärger, som har utvecklats åtminstone tio år framåt. Om man väljer en alltför mörk nyans på väggen speciellt för renovering. De här färgerna har en sammansättning som och en ännu mörkare på listerna och motsvarar gamla oljefärger och deras fönstren, ger huset ett tungt och färgskala har anpassats till gamla dystert intryck. byggnader. När man väljer färgnyans på huset måste man veta hurudant intryck man vill skapa och att färgnyansen passar Färgade rötskyddsmedel passar inte in ihop med byggnadens yttre och med den i miljön i Norrmalm. historiska stilen. Synliga byggnader på viktiga platser, t.ex.
17 STENFÖTTER 4.24 De flesta byggnader i Norrmalm är, liksom trähus i staden i allmänhet, byggda på en hög stenfot. Stenfoten är en viktig faktor med tanke på byggnadens proportioner. Då byggnaderna ligger alldeles utmed gatan, lyfter sockeln bostadens golvnivå och fönster högre upp, vilket minskar insynen i bostaden och ökar det fysiska avståndet mellan gatan och bostaden. Man bör sträva till att planera nya byggnader enligt samma principer, för låga byggnader passar bäst på rymliga tomter, indragna en bit från gatan. Stenfoten på trähus i staden är gjord av grå granit. Stenfotens översida är på samma nivå på alla sidor av huset oberoende av hur marken lutar, för stockstommen bör vila på ett jämnt underlag. Att grunden rör sig lite inverkar inte menligt på en stockbyggnad, som lätt formar sig efter rörelserna. Byggnaden håller ihop också om den stöds endast i hörnen, så inte ens om sockeln rasar ihop mellan stödpunkterna är hela byggnaden dömd till undergång, även om det kan se illa ut. Skador i grunden på hus som byggts på spirverk är farligare och kräver ofta snabba åtgärder. Timrade byggnader har vanligtvis ett bärande bottenbjälklag och under det ett s.k. kryputrymme för ventilation av bjälklaget och för granskning av konstruktionerna. Vädringsöppningarna i sockeln garanterar en tillräcklig ventilation av bjälklaget. På så vis kommer inte fukten - från marken och inifrån huset - och med fukten rötsvamparna åt att göra skada på träkonstruktionerna i byggnadens botten och väggar. När man reparerar huset får man därför inte minska ventilationen av bjälklaget alltför mycket. När man ersätter byggnadens gamla bjälklag med en betongplatta som vilar på marken eller när man utvidgar byggnaden med en del som vilar på marken, bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att förebygga fuktskador i de gamla träkonstruktionerna. Genom att använda fel teknik vid renoveringen har många skapat idealiska förhållanden för golvsvampen att sprida sig. Sockeln på en ny byggnad behöver inte vara ful, även om den är hög. Det betongarbete som förblir synligt bör göras noggrannare än vanligt, och ingenting hindrar att man använder sig av speciallösningar, som att göra mönster på sockeln med hjälp av gjutformen, använda en betongyta med frilagt stenmaterial eller mekanisk efterbehandling. Resultatet måste likväl passa in i atmosfären i Norrmalm.
18 TAK TAKUTSKIFTEN 4.25 Byggnaderna ska ha åstak. Vattentakets huvudsakliga lutning bör vara minst 27 grader, men likväl högst 35 grader. I allt byggande bör användas sådant bygg- och taktäckningsmaterial samt sådana färger, som passar in i den karaktäristiska miljön i Norrmalm. Byggnaderna i Norrmalm har i allmänhet åstak. Det finns några undantag, närmast brutna tak. Taken har olika lutning, men de är sällan branta. När man bygger nytt, och om man ändrar takets form på en gammal byggnad, t. ex. för att få bostadsrum på vinden, bör man ge taket en form som passar in i omgivningen. En enkel form ger ett lugnt intryck och är lättast att göra, men för att få in ljus på övre våningen är det ofta på sin plats med tvärgavlar och daglyktor, som det ofta finns på gamla hus. Formen och bredden på takutskiftet har större betydelse för byggnadens utseende och för gatubilden än takets lutning. Byggnaden bör ha ett tydligt takutskifte, men det får inte överdrivas. Man får lättast ett bra resultat med ett enkelt, öppet takutskifte som inte är brädbeklätt underifrån. Vackra, igenbrädade takutskiften finns på empirehusen från 1800-talet, men de modeller som används nuförtiden ser alltför tunga ut i Norrmalm. Ett takutskifte som är igenbyggt bör ges en stilfull profil. Hängbrädet bör vara ganska smalt och gärna enkelt. Att dekorera takutskiftet med figursågade bräder kan ifrågasättas rent stilmässigt, men det är också slöseri med arbete, för takutskiftet är utsatt för väder och fukt, och det hör därför till de trädelar som snabbast förstörs på en byggnad. Takfilt och slät plåt som behandlats så, att den är mörk, är de lämpligaste takmaterialen. Tegeltak är i viss mån ett främmande element i Norrmalm, även om det nog har använts på vissa hus. Tegelimitationer av betong och asbestcement kan inte heller anses vara lämpliga.
19 RENOVERING AV INTERIÖRER 4.31 a Med renovering av interiörer avses förbättrande av bostadens utrustningsnivå, ändring av rummens användningsändamål och andra omorganiseringar samt att göra huset mer beboeligt t.ex. genom att förbättra värmeisoleringen. Renovering av interiörer handlar om att ändra byggnaden så, att den motsvarar de behov som byggherren har just då. När man renoverar en byggnad bör man likväl utgå från husets förmåga att omforma sig så att det svarar på de nya behoven. Utgångspunkten bör vara byggnadens egna förutsättningar, och byggherren får eventuellt anpassa sina egna behov efter i vilken mån byggnaden kan omformas, det krävs m. a.o. ofta att byggherren kommer emot. Det värsta felet man kan göra, när man renoverar en byggnad, är att bygga ett helt nytt hus inuti det gamla, dvs. att omarbeta byggnaden så, att det inte blir just någonting kvar av det gamla. Behovet av renovering börjar ofta med att man vill sätta hygienutrymmen och kök i ändamålsenligt skick; i många hus saknas de här utrymmena helt och hållet. Gamla byggnader har i allmänhet en enkel planritning. Att ordna moderna, små hjälputrymmen kan därför vara besvärligt. Störande ingrepp i bostadens rumsindelning bör undvikas: våtutrymmen kan man t.ex. ofta behändigt ordna i anslutning till förstukvisten utan att spjälka upp de gamla rummen, och bastun är det oftast lättast att placera i en gårdsbyggnad. En bastuhytt av höghustyp i huvudbyggnaden är en främmande lösning för Norrmalm och för finländskt boende överlag. De funktionella egenskaperna i en gammal, enkel byggnad ska man inte förstöra med en dyr renovering som kräver alltför stora ändringar. Mellanväggar ska inte i onödan tas bort eller läggas till. I vårt nuvarande sätt att bo föredrar vi stora, öppna utrymmen utan mellanväggar mellan möbelgrupperna. Det här har ibland lett till att man i stor skala tagit bort mellanväggar mellan olika utrymmen där man vistas, närmast av estetiska skäl. Man skulle likväl uppnå ett bättre resultat genom att skapa en serie rum som hör ihop men har olika användning, t.ex. vardagsrum - bibliotek - arbetsrum - matsal osv. Det här förutsätter att man har flera rum till sitt förfogande.
20 RENOVERING RENOVERING AV AV INTERIÖRER INTERIÖRER ba I samband med renoveringar förnyar man ofta alla ytor inomhus, i synnerhet om man sätter tilläggsisolering på insidan av ytterväggarna. Slutresultatet borde likväl vara förenligt med andan i ett gammalt hus. Gamla byggnader har inte väggarna i rät vinkel, inte helt jämna golv eller släta ytor. När man väljer ytmaterial bör man beakta att byggnaden eventuellt lever. Ur den synvinkeln är det bättre att sätta tapet på väggarna än att måla slätspacklade skivor, vilket också stilmässigt är lite betänkligt i en gammal byggnad. På ställen som är utsatta för slitage, t.ex. i köket och i tamburen, kan man använda träpanel. Taket ska helst ha en ljus yta. Gamla lister och paneler borde man försöka bevara. Ett gammalt brädgolv ska man inte automatiskt förkasta, även om det är lite nött och har springor. Moderna städredskap och dammsugare klarar också ojämna golvytor. Om utrymmet under bottenbjälklaget tillåter, lönar det sig att tilläggsisolera golvet underifrån. Ifall golvet förnyas, rekommenderas att man i första hand använder bräder, helst målade. Andra alternativ är linoleum eller motsvarande plastmatta. I allmänhet är det i någon mån ett stilbrott att välja alltför fina ytmaterial (parkett, heltäckande matta, stormönstrade tapeter) i en gammal, enkel byggnad. Stämningen i en gammal sal eller kammare återskapas bäst genom att tapetsera alla väggar. Fondtapet på en vägg känns främmande i ett gammalt hus. Man borde undvika de allra grällaste tapetmodellerna. Halvpanel på nedre delen av väggen är lämplig i tamburer och kök. Övre delen av väggen kan ändå tapetseras.
21 TILLBYGGNADER 4.32 Man kan bygga till bostadshus antingen på ett obemärkt sätt eller med en synlig del som avviker från den ursprungliga byggnaden. Om tillbyggnaden är stor till ytan i förhållande till den ursprungliga byggnaden, kan man göra den så att den ser ut som en separat byggnad. Det enklaste sättet att bygga till är att ta i bruk vinden, om där finns tillräckligt med utrymme, och om det går lätt att bygga en trappa. Kupolfönster och takfönster borde inte byggas, åtminstone inte på den sida av byggnaden som vetter mot gatan. Det är bättre att ta in dagsljus i vindens mittparti med hjälp av en tvärgavel eller en daglykta. Sådana passar likväl inte i de äldsta husen i Norrmalm, utan i stora hus med mer invecklad form. I vissa fall kan man höja husen så att man kan bygga en övervåning. Då måste man likväl se till att husets proportioner inte blir helt befängda. Det är inte lämpligt att höja ett hus som ursprungligen var mycket lågt. En byggnad kan förlängas eller byggas till i rät vinkel mot stommen. Det är skäl att göra en tillbyggnad på längden likadan som den gamla byggnaden utan skarp gräns emellan, ifall det inte leder till att byggnaden börjar se alltför lång ut. Om huset byggs ut på tvären, får byggnaden inte ge intryck av att vara större än förr. Det här förutsätter att husets synliga bredd förblir oförändrad, dvs. att gaveln inte ändras. En stor tillbyggnad kan byggas ihop med den gamla byggnaden med hjälp av en förbindelsedel som ser annorlunda ut. Tillbyggnaden kan se ut som en separat byggnad eller den kan anpassas till planket, om utrymmenas karaktär (hjälputrymmen) tillåter detta. Olika tillbyggnadsalternativ BDR R K 1R + K MH K VR 2R + K + BDR Små byggnader är lämpliga som bostäder för små hushåll. Exemplet visar en möjlig tillbyggnad: badrummet kan byggas i förstukvisten och huset kan förlängas med ett rum. Den nedre bilden visar en tillbyggnad i form av en förstukvist med fönster: huset får då ett rum till på sommaren. Det skulle vara skäl att bevara förstukvistarna. Den andra bilden visar en modern version av samma tanke: ett halvvarmt utrymme vid sidan av byggnaden. Glasrummet kan fungera både som vinterträdgård och som sommarrum, i likhet med en gammal förstukvist.
OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN
Anvisningar om byggsätt OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN KVARTEREN 11 16 i stadsdel 111 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT... 2 3. KVARTEREN... 4 1. SYFTE Syftet
Läs merSMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN
Bilaga till kvartersplanen Byggsättsanvisningar SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN GULLRISVÄGEN, RENFANEVÄGEN OCH VÄNDEROTSVÄGEN Kvarter 26 34 i stadsdel 251. 14.10.2016 uppdaterad 1.9.2017 INNEHÅLL 1.
Läs mer52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS
Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt
Läs merbyggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition
101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:
Läs merBostads Ab Närpes Ängsgården as oy
Bostads Ab Närpes Ängsgården as oy Radhus i två våningar på soligt och naturnära område mitt i Närpes centrum MR BYGGER ER FRAMTID byggarna Bostads Ab Närpes Ängsgården as oy Bostads Ab Närpes Ängsgården
Läs merBORGÅ. Detaljplan 426 BYGGANVISNINGAR Planläggnings- och byggnadsnämnden Ölstens, Uppstens. Stadsdelen 31, kvarteren
BORGÅ Detaljplan 426 BYGGANVISNINGAR Planläggnings- och byggnadsnämnden 29.5.2008 218 Ölstens, Uppstens Stadsdelen 31, kvarteren 3207-3209 1 Borgå stad stadsplaneringsavdelningen ALLMÄNT Uppstens arbetsplatsområde
Läs merBOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn
BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong
Läs merVälkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors.
Välkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors. Jag är medveten om att bilderna stundom är av usel kvalité men hoppas att ni skall minnas hur, var och vad när ni ser dem. Precis som förra gången, när
Läs merTRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se
TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande
Läs merKANDIDATARBETE i arkitektur
ACEX05 2018 Kandidatarbete i arkitektur Hedvig Aaro Ritsal 1 Situationsplan, 1:2000 Den gamla bebyggelsen syns i grått, den nya i vitt. Det utvalda huset har en mörkare grå nyans. Bevarade träd har en
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merKVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE
1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en
Läs merBostads Ab Närpes Ängsgården II as oy
Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy Bekväma bostäder i enplans radhus på utmärkt läge i Närpes centrum MR BYGGER ER FRAMTID byggarna Bostads Ab Närpes Ängsgården II as oy Vi fortsätter skede II i vårt
Läs merNybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn
Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Presentation Ett nybyggt bostadshus som är uppfört under 2014 och slutsynat i oktober 2014. Huset är uppfört såsom nyckelfärdigt av Konsens Hus
Läs merStutaliden 17. www.hemverket.se - Sida 1 av 6
Län Halland Gatuadress Kommun Kungsbacka Storlek 6.0 rum (5 sovrum) / 158 m² Område Palta Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Välskött och välplanerat kedjehus
Läs merDuvan 6, befintliga gårdsbyggnader
Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader Inledningsvis bör noteras att inga byggnader på fastigheten klassificerades som kulturhistoriskt värdefulla i 1986 års inventering. I 2017 års Kulturmiljöer i Hjo stad
Läs merByggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN
Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN Kvarter 14, 15, en del av kvarter 16 och en del av kvarter 17 i stadsdel 251 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT...
Läs merNya balkonger på flerbostadshus i innerstaden
Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger
Läs merGestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Läs merGestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950
1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs merKör på en grusväg som sett bättre
Hem långmossen hemma året runt Att flytta ut till torpet var en lockande tanke, om Karin och Jan kunde få ordning på kök och badrum. Lösningen blev en modern tillbyggnad, anpassad till huset. Text Harriet
Läs merostadshus i Godby, Finström.
B ostadshus i Godby, Finström. I-I½plans hus med 5 rum och kök.. Stort fristående garage. Renoveringar utförda från 1997-2007. 2250 m 2 tomt på promenadavstånd till butiker, skola, daghem och idrottsanläggningar
Läs merklassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper
FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket
Läs merVitsippsbågen Bygganvisningar 18.5.2010
Vitsippsbågen Bygganvisningar 18.5.2010 1 S i v u Vitsippsbågen är planerat som ett område med högklassigt byggnadsbestånd som är anpassat till platsen och miljön. Byggrätten och byggnadsytorna på tomterna
Läs merGestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38
Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera
Läs merBJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E
BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring
Läs merrum & kök vid Krokensvägen 1 i Mariehamn
rum & kök vid Krokensvägen 1 i Mariehamn Bostadshus om ca 128,5 m 2 i två våningar med 71 m 2 källare och renoverat garage om ca 25 m 2 i stadsdelen Johannebo. Bostaden inrymmer två kök, två badrum och
Läs merMinnet bästa läget centralt på Väster
Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med
Läs merBygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg
Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som
Läs merUteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering och omsorg. Uteserveringar
Läs merc/o 25 Klassisk & hög
c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån
Läs merBostadshus i 1 3/4 plan m. källarvåning, bra läge på Klintvägen 4 A i Mariehamn
Bostadshus i 1 3/4 plan m. källarvåning, bra läge på Klintvägen 4 A i Mariehamn Presentation Bostadshus med ett centralt och bra läge i trivsamt och lugnt kvarter på Klintvägen 4 A i Mariehamn. Huset är
Läs merGestaltningsprinciper för Hareslätt
Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i
Läs merRåd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7
Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads
Läs merBEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs merÅtgärder som inte kräver bygglov
STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får
Läs merBYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT
BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT ISOLERA INÅT OM FASADEN ÄR VACKER OCH VÄRD ATT BEVARA Väljer du att isolera ytterväggen inåt finns två sätt: med Vägg-/Bjälklagsskiva Trä som beskrivs
Läs merOK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12
OK IDOK I A RK ITEK TE R IDÉ I vår vision av Kolgården 12 kombineras ett modernt arkitektoniskt grepp med kvalitativa bostäder vars detaljer har en tydlig förankring i den lokala byggnadstraditionen. Den
Läs merUMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa
UMa Sametinget fungerar som samesamhällets egen märkesbyggnad och som en viktig symbol för omvärlden. Byggnadens karaktär präglas av naturnärhet och mystik, samtidigt som den uppfyller kraven på funktionalitet
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merRekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och
Läs merAKTIELÄGENHET VID TIMMERMANSGRÄND 2 A Klinten, Mariehamn
AKTIELÄGENHET VID TIMMERMANSGRÄND 2 A Klinten, Mariehamn Tidigare bostadshus som renoverats och bildat två separata lägenheter på Klinten i Mariehamn. Lägenheten omfattar hela det nedre planet och inrymmer
Läs merHitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC
Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.
Läs merOffertförfrågan. Hej!
Offertförfrågan Hej! Vi önskar genomföra en om och tillbyggnad av vår fastighet (Boda 3) på adressen Bodavägen 19, 144 62 Rönninge. Projektet är i slutfasen av arkitektarbetet och vi har för avsikt att
Läs merBehöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig
Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår
Läs merTillbyggnad av enbostadshus
EXEMPELRITNINGAR FÖR Tillbyggnad av enbostadshus Vad är en tillbyggnad? En tillbyggnad är en åtgärd som ökar en byggnads volym. Exempel på tillbyggnader är källarutgrävning, påbyggnader och inglasning
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merBilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg
till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar
Läs mer50-tals villa med stor tomt, utsikt över Slemmern, Slantgränd 4 i Mariehamn (Strandnäs)
50-tals villa med stor tomt, utsikt över Slemmern, Slantgränd 4 i Mariehamn (Strandnäs) Presentation Trivsam och charmig 50-talsvilla i ett plan med hel källarvåning, stor gård och välskött trädgård, har
Läs merRIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
Läs mer05 ARKITEKT - GESTALTNINGSPROGRAM
ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1634273200 2015-01-21 SWECO ARCHITECTS AB ÖSTERSUND EVA A SUNESON Sweco Läget och befintliga byggnader med material och kulörer Minnesgärdets vattenverk i Östersund ligger
Läs merRÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01
RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och
Läs merRÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN
RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i
Läs merGERBY V BYGGANVISNINGAR
GERBY V BYGGANVISNINGAR Janina Lepistö Planläggningen Vasa stad 2012 BYGGANVISNINGAR FÖR OMRÅDET GERBY V I VASA UTARBETADE AV Planläggningsarkitekt Janina Lepistö ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN
Läs merTillbyggnad av enbostadshus
EXEMPELRITNINGAR FÖR Tillbyggnad av enbostadshus Kundtjänst Plan och bygg 090-16 13 61 Vad är en tillbyggnad? En tillbyggnad är en åtgärd som ökar en byggnads volym och kan vara både en bygglovspliktig
Läs merrafiskt hus modern karaktär med
med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm
Läs merANVISNING OM BYGGSÄTT
Arkkitehtitoimisto L-N Oy, Arkitektbyrå Hedman & Matomäki Oy DETALJPLANEÄNDRING FÖR JÄRNVÄGSARBETARKVARTERET (CENTRUM 2) ANVISNING OM BYGGSÄTT GRANKULLA STAD 27.09.2012 (reviderad 2.4.2013) Kvarterets
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merModernt BOSTADSHUS och äldre bostadshus i stock, i Eckerö
Modernt BOSTADSHUS och äldre bostadshus i stock, i Eckerö Presentation På Torpvägen 46 i Eckerö ligger detta mysiga ställe med dels ett modernt hus uppfört 2007, inrymmande 2 rum, kök, bastu samt ett större
Läs merStilfullt inrett bostadshus med fristående garage på Björkvägen 2 i Östernäs, Mariehamn
Stilfullt inrett bostadshus med fristående garage på Björkvägen 2 i Östernäs, Mariehamn Presentation I hörnet Björkvägen-Solstrandstigen finns detta eleganta bostadshus som med sin personliga arkitektur
Läs merBelysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen
Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur
Läs merWilla Nordic ONV BOLIG. Modern dansk design. www.willanordic.se
Willa Nordic ONV BOLIG Modern dansk design www.willanordic.se ETT HUS SOM STICKER UT & SAMTIDIGT SMÄLTER IN, LIKT EN KAMELEONT MED INTEGRITET DET HÄR ÄR ETT HEM FÖR FAMILJEN SOM VILL BO I ETT ARKITEKTRITAT
Läs merINVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1
INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277
Läs merDalslandsstugan 2.0 01. Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A.
00. 01. VÄNERSBORG > HOPPERUD 1:12 Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts samman till olika typologier med stark relation till landskapet. Generella
Läs merAlkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden
BORGÅ Detaljplan 378 BYGGANVISNINGAR OCH ÖVERSIKTSPLAN FÖR GRÖNOMRÅDEN Planläggnings- och byggnadsnämnden 1.11.2007 340 Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden Borgå stad stadsplaneringsavdelningen
Läs merNulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.
- " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet
Läs merFINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering
G1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Bostadsplanering Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om bostadsplanering Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets
Läs merRiktlinjer för 1 mur och plank
Riktlinjer för 1 Varför mur, plank eller staket? Mur av tegel som följer samma material och färg som intilliggande bebyggelse. Förr i tiden satte man ofta upp staket och murar för att hägna in boskap eller
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merBRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD
BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram
Läs merTrivsamt BOSTADSHUS med nybyggd altan och fin trädgård i Prestgården, Lemland
Trivsamt BOSTADSHUS med nybyggd altan och fin trädgård i Prestgården, Lemland Presentation Bostadshus i praktisk och trivsam stil och med tillhörande fin trädgård på Svedjevägen 6 i hjärtat av Lemland.
Läs merKVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS PROJEKTGRUPP 15
KVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS KVARTERET PARADISET Platsen Närheten till havet är det mest attraktiva med tomten på Eriksberg. Den har dockan, en framtida småbåtshamn på sin västra sida
Läs merPhil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN
Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,
Läs merBALKONG OCH INGLASNING
BALKONG OCH INGLASNING 02 teknova.se SVETSAREN BALKONGER, RÄCKEN & INGLASNINGAR LIVET UTANFÖR LÄGENHETEN Med de idéer, tankar och tekniska lösningar som finns idag kan balkongen få en både individuell
Läs merÄldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker
Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Presentation I Vargata by i Vårdö kommun ligger detta lantliga ställe med bostadshus, garage, verkstadsbyggnad och vedlider
Läs merVälkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1
I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.
Läs merEtt hus med plats för många där vi trivts. Väldigt lugnt och naturnära läge med trevliga grannar. -- Gunnar Bjurbäck, säljare
Län Värmland Gatuadress Kommun Karlstad Storlek 7 rum (6 sovrum) / 162 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Ett hus med plats för många där vi trivts. Väldigt lugnt och naturnära läge med trevliga
Läs merENPLANSGRUPPEN. Sellerivägen Sörbyängen. uppför 6 st enplansvillor med äganderätt
ENPLANSGRUPPEN uppför 6 st enplansvillor med äganderätt Sellerivägen Sörbyängen Kontakt: Magnus Olsén 070-759 23 76 eller Peter Lindahl 070-655 35 19 BOSTADSFAKTA Sellerivägen Örebro Antal rum och storlek:
Läs merMontage av Färdigkapad Halle Stomme.
Montage av Färdigkapad Halle Stomme. Lite kompletterande bildinfo utöver monteringsanvisningen På följande sidor ges kompletterande förklaringar till hur Färdigkapade limträstommar från Halle är utförda
Läs merRandboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.
Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,
Läs merStaket, plank och murar.
Staket, plank och murar. I detta dokument redovisas de riktlinjer som gäller för staket, plank och murar i Borgholms kommun. Antaget av miljö- och byggnadsnämnden 2011-09-28. (Stora delar av texten i detta
Läs merIsolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering
Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan
Läs merDetaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)
Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera
Läs merKvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs
Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs N 5 NORR A STATI ON K VARTER 5 107 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norrtullsparken, skala 1: 500 Fasad
Läs mer3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys
3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar
Läs merKvadratsmart tvåa med balkong i centrala Mariehamn
Kvadratsmart tvåa med balkong i centrala Mariehamn Välkomna till ett modernt boende i populärt kvarter! Lägenheten finns en halv trappa upp på Norragatan 20 B och är optimalt planerad med öppen planlösning
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merSURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.
SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera
Läs merfastighetsägare i Växjö kommun
Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett
Läs merLäs översättninig till svenska efter artikeln.
Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT
Läs merNybyggnad av enbostadshus
EXEMPELRITNINGAR FÖR Nybyggnad av enbostadshus Kundtjänst Plan och bygg 090-6 3 6 Vad är ett enbostadshus? Ett enbostadshus är en byggnad med endast en bostad i. Det här exemplet går även att använda till
Läs merICOPAL FASTLOCK. Fler möjligheter än du kan drömma om FÖR OTRADITIONELLA LÖSNINGAR
ICOPAL FASTLOCK Fler möjligheter än du kan drömma om FÖR OTRADITIONELLA LÖSNINGAR Enkla lösningar är oftast vackrast Med Fastlock kan du skapa moderna och spännande tak till uteplatsen, carporten eller
Läs mer