Elever för rättvisa och hållbarhet. likabehandling. En skola för alla. Jennifer Vidmo och Åsa Helg

Transkript

1 Elever för rättvisa och hållbarhet likabehandling En skola för alla Jennifer Vidmo och Åsa Helg 1

2 lika behandling En skola fri från diskriminering och trakasserier hur kan vi bli bättre? De flesta skolor är i full gång med sitt likabehandlingsarbete. Men ibland kan man ändå vara i behov av vägledning och stöd på vägen. Hur långt har er skola kommit? Lever ni er värdegrund? Kan ni förbättra arbetet mot diskriminering och trakasserier? Hur inkluderande tycker elever, föräldrar och lärare att er skola är? Vill ni vara med och vässa ert likabehandlingsarbete? Här kommer lite hjälp på vägen i form av ett arbetsmaterial där ni kan se var ni står idag och hur ni kan gå vidare. Lycka till! (001) 2

3 ARBETSMATERIALET En introduktion Arbetsmaterialet är uppdelat i teoretisk del, förberedelsedel, kartläggningsdel, arbetsdel och aktivitetsbank. Den teoretiska delen ger en kort introduktion till likabehandlingsarbete och vilka faktorer som kan vara drivande i arbetet. Förberedelsedelen ger en kort introduktion till hur ni kan lägga upp ert arbete. Kartläggningsdelen består av ett antal områden: Ledarskap, Arbetsmiljö, Värdegrund, Medarbetare och Elever & Föräldrar där ni inom varje område diskuterar roller, styrkor och förbättringsområden och lägger en grund för det fortsatta arbetet. Arbetsdelen ger ett stöd i hur ni går vidare med er likabehandlingsplan medan aktivitetsbanken ger ett antal förslag på lektioner/övningar. 3

4 TEORIDEL Sedan 1 april 2006 måste alla skolor ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Skolorna måste också arbeta förebyggande, dels mot kränkande behandling och dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Dessa har sedan 2006 utökats och består idag av sju grunder för diskriminering. Det målinriktade arbetet ska säkerställa att skolorna och dess huvudmän aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering samt att de på ett effektivt och tydligt sätt arbetar för alla skolelevers lika rätt. Arbetet ska vara både förebyggande långsiktigt och ha en tydlig handlingsplan för eventuella åtgärder. Diskrimineringslagen och de sju diskrimineringsgrunderna Den 1 januari 2009 trädde en ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning i kraft. Grunderna för diskriminering som skyddas i lagstiftningen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Lagen har som uppgift att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Detta betyder att arbetsgivare inte får diskriminera eller trakassera arbetstagare. Arbetsgivare får inte heller missgynna en arbetstagare i samband med föräldraledighet vilket framgår av föräldraledighetslagen. Om en arbetsgivare upptäcker att det förekommer trakasserier på arbetsplatsen måste arbetsgivaren ta reda på vad som hänt och sätta stopp för trakasserierna. Medarbetare får inte heller utsättas för repressalier för att han eller hon har anmält diskriminering eller påtalat brister i arbetsgivarens förebyggande arbete. Aktiva åtgärder Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivaren vidtar olika typer av aktiva åtgärder: Samverkan Målinriktat arbete Arbetsförhållanden Rekrytering Lönefrågor Jämställdhetsplaner 4

5 Den enda diskrimineringsgrund som omfattas av samtliga områden är kön. När det gäller ålder ställs däremot inga krav alls avseende aktiva åtgärder. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering i arbetslivet på grund av kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. På samma sätt ska arbetsgivaren bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet samt religion eller annan trosuppfattning. Det bör finnas tydliga mål för det aktiva arbetet inom områdena arbetsförhållanden, trakasserier samt rekrytering. Aktiva åtgärder innebär att man arbetar förebyggande och att arbetet är målinriktat och planmässigt. Lagen kräver en skriftlig plan för jämställdhetsarbetet men inte för de aktiva åtgärderna som avser etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Eftersom det kan vara svårt att arbeta planmässigt om man inte dokumenterar arbetet så är ett alternativ att man för in allt förebyggande arbete i en och samma plan för lika rättigheter och möjligheter som avser samtliga diskrimineringsgrunder. Detta kan göras även om lagen inte ställer kravet. När det gäller jämställdhet måste alla arbetsgivare med 25 eller fler anställda ta fram en skriftlig plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen måste uppdateras minst vart tredje år. Vart tredje år ska också lönekartläggning göras som även ska följas upp med analys och handlingsplan för jämställda löner. Diskrimineringsgrunderna Nedan ger vi en kort beskrivning av de olika grunderna som skyddas av lagen. Kön Med kön menar man vanligen biologiskt kön, det vill säga att någon är man eller kvinna. Könsdiskriminering handlar om att kvinnor och män inte behandlas som individer. Könsdiskriminering handlar om föreställningar om hur personer förväntas vara och uppträda utifrån sin könsroll. Diskrimineringsgrunden kön inkluderar även transsexuella. En transsexuell person har genomgått eller planerar att genomgå en könsbytesoperation, från man till kvinna eller från kvinna till man. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas en person som inte identifierar sig som»kvinna«eller»man«. Genom sin klädsel eller på annat sätt ger personen intryck av att tillhöra ett annat kön. Den nya diskrimineringsgrunden omfattar även hur en person uttrycker sitt sociala kön, exempelvis med kläder och smink. Det krävs enligt lagen ett»könsöverskridande«moment, vilket betyder att identiteten eller uttrycket på något sätt ska ha manifesterat sig utåt. 5

6 Etnisk tillhörighet Alla människor har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet. En person född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En person kan också ha flera etniska tillhörigheter, till exempel om föräldrarna har olika etnisk bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Religion definieras inte i lagen. Exempel på religioner som avses är hinduism, judendom, kristendom och islam. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Lagen omfattar alltså även rätten till trosuppfattningen att det inte finns några gudar eller att man inte säkert kan säga något om existensen av gudar. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar inkluderas däremot inte i begreppet annan trosuppfattning eftersom de inte har någon koppling till religion. Lagen omfattar även de uttryck för tro som ingår i ens religion eller trosuppfattning. Det kan till exempel handla om kläder, bön och kost. Funktionshinder Omkring en femtedel av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär att ha en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Diskrimineringslagen använder termen funktionshinder istället för funktionsnedsättning.»funktionshinder definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå«.vad som utmärker ett funktionshinder är att det är varaktigt. Begränsning på grund av en skada eller sjukdom som är av övergående natur är inte ett funktionshinder. År 2007 antog FN en ny konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som listar åtgärder för att motverka diskriminering. Den slår också fast ett antal vägledande principer som rätten till icke-diskriminering, jämlikhet, oberoende, delaktighet och lika möjligheter. Konventionen betonar allas rätt till utveckling av hela sin potential och alla människors lika värde. 6

7 Tillgänglighet Det finns olika typer av tillgänglighet som alla är lika viktiga för att en tillgänglig arbetsplats ska uppnås: Fysisk tillgänglighet är främst byggnader, utemiljö och transportmedel som måste vara utformade på ett sätt så att alla enkelt kan ta sig fram. Psykosocial tillgänglighet handlar om hur vi förhåller oss till varandra (bemötande). Om förståelse, medvetenhet och kunskap. Informativ tillgänglighet innebär att informationen måste vara utformad på ett sätt så att alla kan tillgodogöra sig den. Kommunikativ tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet, möjligheten att kunna förstå, höra och delta i diskussioner. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas att man kan vara homo-, bi- eller heterosexuell. Sexuell läggning omfattar en människas hela liv och kan handla om sådant som identitet, samlevnadsform och kärlek. Ålder Med ålder menas uppnådd livslängd, d.v.s. det som kallas kronologisk ålder. Även om diskriminering av äldre i arbetslivet är det som lyfts fram i propositionen gäller diskrimineringsförbudet inte för någon specifik åldersgrupp. Även yngre personer kan utsättas för åldersdiskriminering. Den nya diskrimineringslagstiftningen förbjuder diskriminering på grund av ålder i arbetslivet i vid mening. Förbudet gäller exempelvis även för yrkesutbildning/yrkespraktik, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och start och bedrivande av egen näringsverksamhet. 7

8 Skolors likabehandlingsarbete De allra flesta skolor har en likabehandlingsplan. Det är viktigt att denna kontinuerligt uppdateras, helst en gång per år. Detta säkerställer att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument och att alla bilagor hålls uppdaterade. Det är huvudmannens ansvar att varje skola har och arbetar utifrån en likabehandlingsplan. Några frågor som kan vara viktiga att ställa sig innan ni fortsätter arbetet med att upprätta/revidera er likabehandlingsplan är: Har vi en likabehandlingsplan på vår skola? Om ja, är den kommunicerad och förankrad? Vem eller vilka är ansvariga för att den följs, utvärderas och uppdateras? Hur engagerar och involverar vi medarbetare, lärare, föräldrar och andra intressenter i vårt likabehandlingsarbete? Är vår likabehandlingsplan ett levande dokument som ständigt följs upp och förbättras? Är likabehandlingsarbetet integrerat i skolans strategiska planering? Hur följer vi upp vårt likabehandlingsarbete? Har vi nyckeltal? Viktiga delar i en likabehandlingsplan I arbetet med skolans likabehandlingsplan är det viktigt att känna till vilka delar som måste ingå. Men det viktigaste och mest framgångsrika fokuset bör vara HUR man arbetar förbyggande och reaktivt, att det finns tydliga och tillämpningsbara metoder samt processer för att arbeta utifrån planen. Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det handlar i båda fallen om att arbeta för elevers lika värde. Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. 8

9 Kränkande särbehandling är när någon kränker en elevs värdighet utan att det har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen. Det är aldrig upp till skolan att utreda om det är ett faktiskt fall eller inte. Skolan har skyldighet att anmäla och det är Diskrimineringsombudsmannen eller Barn- och elevombudet som gör utredningen. DO utreder anmälningar om diskriminering och kränkande behandling. Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen utreder anmälningar om kränkande behandling. DO har tillsyn över diskrimineringslagen medan Skolinspektionen utgår från skollagen. Akuta situationer Skolan har en skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Om inte skolan gör tillräckligt för att förhindra att en elev/vuxen fortsätter kränka eller trakassera en elev, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd eller diskrimineringsersättning till den utsatta eleven. Planen I skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska det finnas både främjande insatser och förebyggande åtgärder. Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Förebyggande åtgärder ska bygga på de risker skolan har identifierat i kartläggningen. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Utforma planen Tänk på att engagera de som berörs av planen. Ett effektivt likabehandlingsarbete bedrivs i en process i vilken personal, elever och föräldrar aktivt deltar. Detta gäller även för arbetet med själva planen. Visionen Börja med att formulera en övergripande vision som tydligt markerar skolans inställning och som blir utgångspunkten för arbetet med planen. En sådan vision kan vara:»på vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.«9

10 Utvärdera föregående års plan Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av föregående års plan. Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. Främja likabehandling Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten. Planen för likabehandling ska innehålla insatser för det främjande arbetet. Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Kartläggning För att veta vad man behöver göra för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och för att främja elevers lika rättigheter är det viktigt att kartlägga nuläget. Kartläggningen måste utgå ifrån den egna verksamheten. Det kan göras genom till exempel: enkäter, intervjuer eller samtal i grupp med eleverna. Enkäterna kan innehålla detaljerade frågor om upplevd diskriminering och trakasserier i olika sammanhang men också mer allmänna frågor om attityder kring områden som homosexualitet, rasism, intolerans och könsroller. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för kränkande behandling, 10

11 diskriminering eller trakasserier. Utifrån resultatet av kartläggningen och nulägesanalysen formulerar man tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Det är viktigt att målen är konkreta och uppföljningsbara. Viktigt att tänka på: Att formulera tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem. Hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Rutiner vid akuta situationer. Planen ska innehålla rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska inte spela någon roll vem i personalgruppen som får kännedom om trakasserier eller på vilket sätt det sker. Skolan har även skyldighet att agera även om en anmälan inkommer anonymt. Huvudmannen är skyldig att omgående utreda fallet. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals innan skolan beslutar hur man ska gå vidare. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Om kränkningarna fortsätter riskeras böter. 11

12 FÖRBEREDELSER Så här gör ni: 1. Planera för arbetet Innan ni börjar arbeta med materialet kan det vara bra att planera och organisera för arbetet. Utse gärna en projektledare som kan fungera som samordnare och pådrivare. Besluta om vilka som ska delta i arbetsgruppen. En blandad grupp med ledning, lärare, elever och eventuellt andra intressenter rekommenderas. Planera för genomförande och avsätt tid och resurser efter kartläggningen. 2. Samla in fakta identifiera styrkor och förbättringsområden Arbetsmaterialet bygger på idén att arbetsgruppen arbetar med ett område i taget. Under rubriken»att diskutera«ställs ett antal frågor och vi rekommenderar att gruppens medlemmar läser och tänker igenom texten enskilt innan diskussionen börjar. Tanken är att gruppen därefter för en öppen dialog om nuläget och vilka förbättringsmöjligheter som finns. För att skapa en bild över hur långt ni har kommit i ert eget arbete finns det under varje område tre symboler med rubriken»var befinner vi oss?«. Kryssa för den symbol som bäst beskriver nuläget. Nedan ser ni en beskrivning av vad de olika symbolerna står för. VAR BEFINNER VI OSS IDAG? Vi har inte påbörjat vårt arbete. Vi har kommit en bit på vägen men har en del kvar. Vi gör ett grundligt och framgångsrikt arbete och förbättrar oss hela tiden. 12

13 3. Gör en handlingsplan När genomgången och datainsamlingen är klar och förbättringsområden tagits fram för samtliga områden är det dags att göra en tillbakablick och fundera över vilka åtgärder som bör tas med i en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Vilka aktiviteter är kritiska för att nå framgång i likabehandlingsarbetet? Hur mycket tid och resurser finns avsatta för likabehandlingsarbetet? Den tid det tar att utföra arbetet kan variera. Vissa delar kan ta mindre tid, medan andra kan kräva flera möten. Låt arbetet ta den tid som krävs, men bestäm alltid en tidpunkt när resultatet ska redovisas för ansvariga. Med hjälp av vägledningsmaterialet är det vår förhoppning att ni ska skapa ett engagemang och få ett faktaunderlag för det fortsatta likabehandlingsarbetet på er skola. Några frågor före start Vad lägger ni i begreppet likabehandling och vad innebär det att arbeta med likabehandling för er skola? Varför är det viktigt för just er skola att arbeta med likabehandling? Hur inkluderande är er skola om tre år? Vad har ni uppnått? 13

14 KARTLÄGGNING Områden Med utgångspunkt i lagstiftning i skolan, värdegrundsarbete och skolans uppdrag har vi valt ut några områden att arbeta med. Därefter är det upp till er skola att beskriva hur er verksamhet berörs av dessa och om ni vill lägga till ytterligare områden som inte tas upp i det här materialet. Ledarskap Arbetsmiljö Värdegrund Medarbetare Elever & föräldrar 14

15 LEDARSKAP En ledare är en person som på olika sätt har ett ansvar då en eller flera, frivilligt eller inte, följer och inspireras av ledaren. En ledare har, oavsett sin formella roll, ett ansvar att leda sig själv och andra utifrån lagstiftning, riktlinjer, sin roll, sitt uppdrag och sin egen värdegrund. En lärare måste följa de riktlinjer som hans/hennes chef har tilldelat denne. En skolledare måste följa huvudmannens och skolans riktlinjer. En huvudman måste i det yttersta följa rådande lagstiftning. Med detta som utgångspunkt har vi olika fokus i ledarskapet. En lärare/pedagog har till uppgift att se och stärka elever, att undervisa men framförallt att inspirera och leda unga människor genom deras skolgång. För att göra detta krävs en viss typ av ledarskap. En skolledare måste följa lagar och förordningar. Samtidigt måste han eller hon vara lyhörd och flexibel gentemot skolpersonal och elever. Huvudmannen för skolan har i sitt ledarskap uppgiften att säkerställa att lagar följs samt att vidta nödvändiga åtgärder för skolledningen så att de kan utföra sitt arbete. I allt förändringsarbete är ledarnas engagemang och ansvar avgörande. Det kan finnas ledare på olika nivåer: vissa har beslutsrätten, andra sitter inne med kunskapen och andra arbetar direkt med de som påverkas och har på så sätt en viktig ledarroll i förändringsarbetet. Vår erfarenhet är att allt framgångsrikt förändringsarbete inkluderar ledare från olika delar av verksamheten. Förändringsarbetet fungerar ofta dåligt om det kommer som ett direktiv från ledningen. Men det kommer inte heller att ha effekt om det enbart kommer som en önskan från lägre nivå, d.v.s. långt ifrån beslutsfattarna. När man driver igenom ett förändringsarbete i skolan är det därför viktigt att både skolledning, pedagoger, övrig personal och elever är inblandade i arbetet. Dels kan man på så sätt säkra att man fattar bra beslut som kommer att fungera då alla delar av verksamheten har varit med och tagit fram dem, dels får man tidigt även en förankring i alla led så att man inte lanserar en nyhet vid implementeringen. När det gäller likabehandlingsarbete ur ett ledningsperspektiv kan engagemanget ta sig många olika uttryck. Några exempel: Ledare på alla nivåer ser till att skolans likabehandlingsarbete ingår i strategiska dokument. Skolans ledare lever som de lär. Diskriminerande handlingar tolereras inte utan ger påföljder, detta är allas ansvar. Huvudmannen sätter av tillräckliga resurser, ekonomiska och andra, för likabehandlingsarbetet. 15

16 Att diskutera Har vår skola tagit fram vision och riktlinjer för vårt likabehandlingsarbete? Vilken roll har skolledningen i arbetet med att utarbeta vision och riktlinjer? Hur involveras medarbetare, elever och andra intressenter i arbetet? Hur ser vår skola/arbetsgrupp till att vision och riktlinjer blir levande dokument? Är likabehandlingsarbetet integrerat i den strategiska planeringen? Hur följs likabehandlingsarbetet upp? Hur kommuniceras likabehandlingsarbetet, internt och externt? Vilken kunskap och insikt har skolledningen om likabehandlingsarbetets betydelse för skolans verksamhet? Hur visar skolans personal ett personligt engagemang för likabehandlingsarbetet? Hur ser skolledningen till att medarbetare har nödvändig kunskap och kompetens om vad lagen kräver av skolan? Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 16

17 arbetsmiljö Området arbetsmiljö handlar bland annat om hur skolan utvecklar och upprätthåller en inkluderande arbetsmiljö som tar i beaktande individuella behov och förväntningar hos medarbetare och elever. Arbetsmiljö består av flera delar: Vid sidan av att förhindra olyckor omfattar den trivsel och god organisationskultur. En bra arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden är positivt för hela skolan och kan också bidra till bättre kvalitet. Arbetsmiljöarbete handlar om den fysiska miljön t.ex. bra lokaler, tillgänglighet och fräscha toaletter, hur väl skolans arbete är organiserat och hur kommunikationen fungerar mellan ledning, lärare och elever. Ofta definierar man skolans arbetsmiljöfrågor genom elevernas upplevelser (t.ex. via elevenkäter). Vår erfarenhet visar att skolor som aktivt och strategiskt arbetar med personalens arbetsmiljö har lättare att genomföra förändringsaktiviteter, nå uppsatta mål samt få bättre resultat på nationella prov. När man ska arbeta med arbetsmiljö på skolan är det en god idé att utgå från olika modeller som är lätta att följa. En bra start är att skatta sitt nuläge. Att diskutera Hur bedriver vi vårt arbetsmiljöarbete idag? Hur involverar vi lärare och elever i arbetet för en bättre arbetsmiljö och för bättre arbetsförhållanden? Har vi rutiner så att lärare och elever vid behov kan lämna klagomål och förslag på förbättringar när det gäller arbetsmiljö och arbetsklimat? Hur arbetar vi med området arbetsmiljö och arbetsförhållanden i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt arbetsmiljöarbete? Har uppföljningen av arbetsmiljöarbetet lett till förbättringar? Vad gör vi bra idag? 17

18 Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 18

19 fortsatt arbete När ni har gjort den första grundläggande kartläggningen är det viktigt att ta ett aktivt beslut om fortsatta arbetet. Man kan antingen skrapa lite på ytan och prata om trivsel och öppenhet eller man kan lägga ner ett ordentligt jobb på att skapa en god arbetsmiljö. Oavsett var skolan befinner sig är det mödan värd att se till att man ständigt förbättra relationer och arbetsmiljö. Enskilt arbete Svara på dessa frågor, var och en: Gör alla på er arbetsplats sitt jobb? Har alla en tydlig roll och funktion? Vill alla skapa en förbättrad arbetsmiljö? Tar alla ansvar? Hur kan du själv förbättra dig? För att på ett tydligt sätt arbeta med att förbättra arbetsmiljön i en grupp kan det vara bra att ta avstamp i vad vi kallar en dysfunktionell arbetsmiljö som kännetecknas av ett antal olika komponenter: Avsaknad av tillit (det finns en ovilja att visa sig sårbar). Konflikträdsla (skapar en konstgjord harmoni som inte leder till kreativa processer och utveckling). Avsaknad av åtagande och engagemang (förändringsarbetet blir väldigt otydligt och ofokuserat). Undvikande av att hålla kollegor ansvariga (detta ger garanterat låg kvalitet på arbetet). Inga gemensamma mål (vilket ofta medför att man arbetar efter status och ego). Utifrån ovan kan ni diskutera hur ni går vidare med arbetet. Att skapa en god arbetsmiljö är inget som sker av sig själv. Det är ett aktivt val att ha en god arbetsmiljö. Var och en äger ett stort och tungt ansvar att bidra till att upprätthålla en miljö som är utvecklande och positiv. Med detta menas inte att man till varje pris måste undvika konflikter. Tvärt om, konflikter är bra om de är konstruktiva, respektfulla och bidrar till att man tillsammans utvecklas. Det är något som man bör träna på. 19

20 Svara på dessa frågor i grupp: Vad saknar vi för att vi ska ha en väl fungerande arbetsmiljö? Vad krävs för att vi ska kunna skapa en väl fungerande arbetsmiljö? Vilket ansvar har vi, var och en, för vår gemensamma arbetsmiljö? Vad kan JAG förbättra? Stötta varandra, ge tips, och stärk varandra i vad ni är bra på. Hjälp varandra att se era utvecklingsområden. När ni arbetar med er värdegrund är det viktigt att ha era egna värderingar i fokus. Var och en bör kunna ställa upp på de gemensamma värdena och reglerna inom verksamheten. För att kunna göra detta krävs att man har god kunskap om sina egna värden. En väl fungerande arbetsgrupp präglas av: Tillit. Om du tror att tillit är något som antingen finns eller inte kommer du att sakna tillit i många av dina relationer. Bestäm dig för att visa tillit och lev efter det. Hälsosamma konflikter. Där konflikter inte upplevs som ett hot utan som något utvecklande och kreativt stärks både individer och verksamhet. Engagemang och ansvarstagande. Om alla är delaktiga i processer, känner att man har en roll och ett ägandeskap, samt att övriga litar på ens kompetens kommer stora saker att hända. Att ha varit delaktig i en process behöver inte betyda att man har fått igenom sin vilja, men man har blivit lyssnad på och andra har hört ens åsikt. Det underlättar möjligheter att äga frågan även då det inte blev som man personligen önskat. Ansvar. Det betyder att när man litar på varandra kan man även ge negativ feedback. Vi menar inte om att man ska agera polis och kontrollera varandra utan att med respekt uppmärksamma varandra och ta ansvar för det gemensamma arbetet. Detta bidrar till en minskad grad av att»hålla på sitt«. Gemensamma mål. Om alla förstår, tar ansvar för och är delaktiga kommer arbetet att gå mot ett gemensamt mål i stället för att ta olika vägar. 20

21 VÄRDEGRUND En av de viktigaste delarna i allt förändrings- och ledarskapsarbete är värdegrund. Utan en gemensam värdegrund är det svårt att fatta beslut och utveckla verksamheten. Väldigt ofta hänvisas frågor till den gemensamma värdegrunden. Lika ofta vet man inte hur värdegrunden kommit till eller hur man kan omsätta den i praktiken. Ofta blandas värdegrund ihop med ordningsregler. Varje skola har en gemensam värdegrund och vi rekommenderar att man minst en gång om året reviderar den. Skillnaden mellan värdegrund och ordningsregler är att värdegrunden talar om för oss vad vi värdesätter och vill sträva efter medan ordningsregler är till för att skapa ordning och trygghet. När man ska arbeta med sin värdegrund är det viktigt att förstå vad värdegrund betyder. Värdegrund är ett ord som sammanfattar vår uppfattning om vad som är rätt/fel, bra/dåligt, eftersträvansvärt/förkastligt o.s.v. Det är ofta vår värdegrund som styr våra handlingar, dock inte alltid. Våra grundläggande värderingar är de värderingar som inte förändras över tiden. Grundläggande värderingar präntas in i oss tidigt i livet. För att våra grundläggande värderingar ska förändras krävs ofta stora och mycket omvälvande upplevelser. Våra grundläggande värderingar ser olika ut. Vi bär med oss våra»vanliga«värderingar vilka är de värderingar som ligger i vårt medvetna och hjälper oss att fatta beslut som gör att vi mår bra. Dessa värderingar förändras genom livet, genom olika erfarenheter och händelser som påverkar vad som är viktigt. Man kan enkelt säga att våra grundläggande värderingar är de som ligger i vårt undermedvetna och som inte är förhandlingsbara, de vi inte under några omständigheter kan rucka på. Våra närvarande värderingar kan ändras genom att man till exempel får ett nytt arbete, blir förälder, får en annan inkomst eller genom andra viktiga upplevelser. Det är våra erfarenheter som ligger till grund för dessa förändringar. Ibland förväxlar vi värderingar med åsikter. Värderingar är inte åsikter, men ofta är våra åsikter styrda av våra värderingar. När man ska arbeta med gemensamma värderingar på en arbetsplats tycker vi att det är bra att först identifiera sina egna, personliga värderingar. Detta hjälper oss att identifiera våra känslor i diskussionerna om vilka gemensamma värden vi ska stå för på vår arbetsplats. För att på ett enkelt sätt identifiera vår värdegrund kan vi ta egen tid till att svara på följande fem frågor. Det är viktigt att detta är en enskild övning och inget som bör diskuteras i storgrupp. Vem är jag (som person, inte mina yttre, synliga egenskaper)? Vilka värderingar vill jag stå för? Varför? Står jag för mina värderingar? På vilket sätt vill jag leva mitt liv? Hur vill jag bli ihågkommen? 21

22 Dessa frågor är frågor som man kan ställa sig med jämna mellanrum. De kan hjälpa oss att identifiera oss själva i olika situationer. Att svara på frågan hur jag vill bli ihågkommen hjälper oss att prioritera och styra våra liv. Att ställa sig frågan om man lever efter de värderingar man vill stå för hjälper oss att se om det är våra värderingar på riktigt eller om de är vad vi uppfattar att man ska stå för. Vem jag är som person är en fråga som hjälper oss att fokusera på vad som är viktigt för oss. När alla har arbetat med sin egen värdegrund kan man starta arbetet med den gemensamma värdegrunden. Man kan använda samma metod, med enda skillnaden att man nu arbetar tillsammans och diskuterar frågorna. Att diskutera i grupp: Vilken typ av verksamhet har vi? Vilka värden är viktiga för oss? Står vi för de värden vi tycker är viktiga? På vilket sätt vill vi driva vår gemensamma verksamhet? Hur vill vi att andra människor pratar om vår verksamhet? Här har ni grunden till er verksamhets värdegrund. När värdegrunden är framtagen och implementerad börjar ni arbeta med vilka åtgärder, regler och arbetssätt som krävs för att kunna driva verksamheten med värdegrunden i fokus. När man arbetar med sin likabehandlingsplan handlar det just om hur man tillämpar verksamhetens värdegrund. Det innebär inte enbart att följa lagar utan också om att göra det som är rätt och riktigt för alla som befinner sig i verksamheten. Att diskutera: Har vi en plan för vår skolas värdegrundsarbete och hur väl kommunicerad och förankrad är den internt och externt? Hur engagerar och involverar vi medarbetare, lärare, föräldrar och andra intressenter i vårt värdegrundsarbete? Hur arbetar vi med området värdegrund i vår undervisning? Är vår värdegrund levande och följs upp? Har uppföljningen av värdegrundsarbetet lett till förbättringar? 22

23 Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 23

24 MEDARBETARE Som medarbetare i en skola är man, antingen man vill eller inte, en ledare. Man är en förebild och vuxen person som visar vägen för de barn och ungdomar som är skolans elever. Det är av betydelse att alla som verkar i skolans värld har detta perspektiv och också förstår sin viktiga roll i unga människors liv. Det är viktigt att ledningen i skolan stärker och stöttar samtlig personal i sin roll. Med avstamp i skolans uppdrag och i arbetet med en god arbetsmiljö är det viktigt att alla medarbetare förstår sin roll och sin uppgift. Alla har ett ansvar i de situationer man befinner sig i och om man vill uppnå en förändring måste alla ha en roll och ett ansvar. Ingen positiv förändring kommer ur att alla bara gör sitt, klagar på att ledningen inte gör tillräckligt eller arbetar för att stärka sitt eget arbetslag. För att nå en positiv förändring måste alla medarbetare ta sitt ansvar och ha förhållningssättet»vad kan jag göra och vilket är mitt ansvar?«,»vad kan vi göra tillsammans?«. Det är viktigt att man inte heller tror att medarbetare kan driva igenom förändringar utan att ha den beslutsfattande ledningen med sig. Ledningen kan inte heller driva igenom en positiv förändring utan att ha medarbetarna med på resan. Genom att ta ett personligt ansvar för sig själv och sin uppgift påverkas helheten. Utmaningen i att vara medarbetare i skolan är att man både är en ledare och ändå i mycket saknar avgörande beslutsrätt. Som medarbetare i skolan har man ändå ett ledaransvar. Man är en viktig ledare för sig själv och för eleverna. Området Medarbetare handlar dels om hur skolan väljer och utvecklar sina medarbetare och dels om medarbetarnas ansvar och roll i likabehandlingsarbetet. Att diskutera: Hur kartlägger vår skola de olika behov och önskemål som finns hos medarbetarna? Hur anpassar vår skola arbetsförhållandena till de olika behov och önskemål som finns? Hur ser vår skola till att arbetsförhållanden lever upp till aktuell lagstiftning? Är vår rekrytering objektiv och icke-diskriminerande? Hur arbetar vi för att förebygga diskriminering och trakasserier hos medarbetarna? Hur arbetar vi för att förebygga ohälsa och dålig arbetsmiljö? Hur arbetar vi för att, vid behov, öka mångfalden? Hur arbetar vi för ökad trygghet för medarbetarna? Hur involverar vi medarbetarna i likabehandlingsarbetet? Hur följer vi upp att vi har en inkluderande och icke-diskriminerande arbetsorganisation? Vilken roll och ansvar har medarbetarna i vårt likabehandlingsarbete? 24

25 Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 25

26 ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Området Elever och Föräldrar handlar bland annat om hur skolan ser till att verksamheten utvecklas för att möta de varierande behov och önskemål som finns hos eleverna. Det handlar också om att det finns system för att samla in elevernas behov och önskemål, att skolan kontinuerligt arbetar för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier, mobbning, och om hur föräldrar och andra intressenter involveras i likabehandlingsarbetet. Det är viktigt för skolan att ha ett nära samarbete med elevernas föräldrar, inte minst när det gäller skolans likabehandlingsarbete. När skolan arbetar med sin värdegrund och vad som kommer att prägla arbetet för allas rättigheter i skolan är föräldrarna en bärare av dessa värderingar. Det är av betydelse att föräldrarna involveras i arbetet eftersom elevernas värderingar och attityder formas och uttalas i hemmet. Det är också av vikt att föräldrar blir delaktiga i vilka värderingar som skolan står för, samt att skolan är tydlig i både kommunikation och handling om vad det är som är viktigt och vad det är som gäller. Föräldrarna bör känna till skolans aktiva arbete för lika rätt i skolan, både det förebyggande och det mer akuta, samt vilka åtgärder som kommer att vidtas vid olika incidenter. Många skolor förankrar detta genom möten med föräldrarna samt genom underskrifter av kontrakt för vad som gäller i skolans likabehandlingsarbete. Samarbetet med hemmet ser naturligtvis olika ut beroende på elevernas ålder, samt om eleverna går i grundskola med skolplikt eller frivilligt gymnasium. Dels handlar det om olika utmaningar i arbetet med lika behandling och dels handlar det om vilka åtgärder som är nödvändiga vid incidenter. Oavsett vilket bör föräldrarna vara väl medvetna om vad som gäller, samt att de gärna har skrivit under att de står bakom detta. Att diskutera: Hur involverar vi eleverna i likabehandlingsarbetet? Hur involverar vi föräldrar och andra intressenter i likabehandlingsarbetet? Hur följer vi upp att eleverna upplever att deras arbetsmiljö är inkluderande och icke-diskriminerande? Hur samlar vi in elevers, föräldrars och andra intressenters behov och önskemål? Hur arbetar vi för ökad trygghet för eleverna? Hur arbetar vi med området likabehandling i vår undervisning? Hur följer vi upp vårt likabehandlingsarbete? Har uppföljningen av likabehandlingsarbetet lett till förbättringar? 26

27 Vad gör vi bra idag? Vad kan vi göra bättre? VAR BEFINNER VI OSS IDAG? 27

28 ARBETSDEL Dags att gå vidare Ni har nu gjort en första kartläggning och identifierat var ni har era styrkor och förbättringsområden. Det är nu dags att prioritera era förbättringsområden och upprätta en likabehandlingsplan. Om ni redan har en likabehandlingsplan kanske det handlar mer om att förbättra/justera den ni redan har. Ni gör en tillbakablick och funderar över vilka mål och aktiviteter som bör tas med i likabehandlingsplanen. Vilka mål och aktiviteter kommer att vara kritiska för att ni ska nå framgång med arbetet? För att skapa en helhetsbild kan det vara bra att i er likabehandlingsplan förutom mål och aktiviteter även inkludera vision, policy, definition, budget och hur ni kommer att följa upp likabehandlingsarbetet. Nedan finner ni en matris för er handlingsplan som kan användas för det fortsatta arbetet. Handlingsplan för likabehandlingsarbetet Så här vill vi se ut i framtiden vår vision Det här innebär likabehandling för oss Det här är budget, tidsram och ansvarsfördelning Det här är våra mål och aktiviteter 28

29 EXEMPEL Mål: Nolltolerans mot diskriminering Aktivitet Ansvarig för genomförande Tidpunkt för genomförande Metod uppföljning Ansvarig för uppföljning Tidpunkt för uppföljning Kompetensutveckling skolpersonal Helen Johansson Maj sept 2011 Djupintervjuer samt enkätuppföljning Klas Andersson Okt 2012 Metod för uppföljning! och Kom ihåg. Försäkra er om att handlingsplanen förankras kommuniceras till alla berörda. 29

30 AKTIVITETSBANK Nedan presenteras några övningar som ni kan arbeta vidare med i ert likabehandlingsarbete. Vi vill också tipsa om materialet»att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet«framtaget av Skolor Mot Rasism som innehåller ett stort antal övningar/lektioner för målgrupperna: skolpersonal, elever och föräldrar. Materialet kan beställas via förlaget Studentlitteratur. Skolpersonal När man ska starta ett likabehandlingsarbete är det viktigt att börja i rätt ände. Först måste personalen enas om var man står i dessa frågor, för att kunna skapa en gemensam grund och ett gemensamt förhållningssätt för arbetet. Annars riskerar arbetet att bli inkonsekvent och falla efter en tid. Nedan följer några övningar för hur man kan starta ett likabehandlingsarbete med utgångspunkt i personalen och värdegrundsarbetet. Värdegrunden Övning: Min personliga värdegrund Instruktioner För att kunna samlas kring en gemensam värdegrund som blir väl förankrad och tillämpad av alla i skolan krävs att varje person har reflekterat över sin egen personliga värdegrund. Att ha funderat över dessa frågor är ett sätt att hitta fokus i arbetet och kunna behålla det. Om jag vet vad jag tycker och varför, är det lättare att stå stadigt. Syfte Att ge deltagarna tillfälle att reflektera över sina egna värderingar och ståndpunkter. Tidsåtgång Ca 15 minuter Tillvägagångssätt 1. Dela ut kopieringsunderlaget på nästa sida till var och en i personalen 2. Låt var och en fundera över frågorna och skriva ner sina tankar 3. Svaren ska inte redovisas inför de andra, men man kan ha en diskussion i storgrupp om de tankar som kommit upp utifrån frågorna 30

31 Min personliga värdegrund (kopieringsunderlag) Vilka är de fem viktigaste orden för dig? Vilka värderingar vill du stå för? Vilken av dina värderingar tycker du är svårast att leva efter i praktiken? När är man rasist? Vad kan det bero på att en person har rasistiska värderingar? Hur mycket av din egen bekvämlighet och trygghet är du beredd att offra för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet? 31

32 Övning: Svensk eller invandrare? Instruktioner Syftet är att låta deltagarna reflektera över begrepp som»svensk«och»invandrare«och på vilket sätt vi använder dem. Övningen syftar också till att problematisera begreppet»invandrare«. Tidsåtgång 30 minuter Tillvägagångssätt 1. Gör fyra hörns-övningen på följande sätt: Läs upp frågan och de fyra svarsalternativen. Bestäm vilket hörn som representerar A, B C respektive D. D-hörnet är till för den som inte kan välja A-, B- eller C-alternativet eller som har ett eget svar. När alla deltagare har valt hörn, får någon eller några från varje hörn motivera valet. Om argumenten som nu kommer fram göra att någon vill byta hörn, är det tillåtet. 2. Gå igenom problematiseringen (se kopieringsunderlaget nästa sida). 3. Dela in skolpersonalen i grupper och gör bearbetningen. Fyra hörns-övning 1. Vem är svensk? a) Den som har svenskt medborgarskap b) Den som är född i Sverige c) Den som har en förälder född i Sverige d) Annat 2. Vem är invandrare? a) Den som känner sig som invandrare b) Den som bor i Sverige, men är född i ett annat land c) Den som bor i Sverige, men har en förälder som är född i ett annat land d) Annat 32

33 3. Hur viktigt är det att veta var man själv kommer ifrån? a) Jätteviktigt b) Inte så viktigt c) Oviktigt d) Annat 4) Hur viktigt är det att veta var andra människor kommer ifrån? a) Jätteviktigt b) Inte så viktigt c) Oviktigt d) Annat 5) Vem är rasist? a) Den som är medlem i rasistisk organisation b) Den som tänker rasistiska tankar c) Den som uttrycker rasististiska åsikter med ord, kläder, musik och så vidare d) Annat 33

34 Svensk eller invandrare (kopieringsunderlag problematisering) Problematisering av begreppet invandrare Det sätts ofta likhetstecken mellan invandrare och problem, exempelvis i media. Ett exempel på detta är att samhällsproblem ofta tolkas i etniska termer. Arbetslöshet, boendesegregation, bidragsberoende, sociala problem och brottslighet är bara några av de problem som förknippas med invandrare. Begreppet invandrare har laddats med en innebörd av skillnad eller annorlundaskap, vilket skapar ett vi och dom-tänkande. Invandrarbetecknngen används därmed för att kategorisera människor som inte uppfattas som tillhörande eller delaktiga. Inte alla utrikesfödda personer uppfattas i vardagligt tal som invandrare. Media förmedlar allt för ofta en bild av invandrare som mörkhåriga. Gruppen invandrare är precis som gruppen svenskar inte en enhetlig grupp. Begreppen invandrare, invandrarkvinnor, invandrarmän och invandrarungdomar är alltså inte neutrala beteckningar. Bearbetning 1. Var det lika svårt att definiera begreppet svensk som invandrare? 2. Vilka är invandrare? 3. Vilka är svenskar? 4. Vad är det som gör att jag känner mig som svensk eller invandrare? 5. Är det viktigt att dela in människor i olika kategorier? Varför gör vi det? 6. Delger jag andra information om en persons ursprung även när det inte är relevant i sammanhanget? 34

35 Övning: Världen och vi Syfte Syftet är att få deltagarna att reflektera över påståenden och komma fram till vad de själva tycker. Tidsåtgång 30 minuter Tillvägagångssätt 1. Läs upp ett påstående i taget och låt deltagarna visa sin åsikt genom att hålla upp tummen om de håller med dig, hålla ner tummen om de inte håller med och sätta tummen åt sidan om de inte vet hur de ska svara. 2. Upprepa påståendet ett par gånger och låt var och en fundera tyst för sig själv. Säg sedan»tummen upp«. Då gör deltagarna tecken med tummen. 3. Stanna upp vid några av frågorna och ställ följdfrågor. Exempelvis»På min arbetsplats blir alla behandlade lika, oavsett vilket land de kommer ifrån.«varför tror ni att alla blir eller inte blir likadant behandlade? Varför tror du att ni inte har så många på ert arbete som kommer från andra länder? Vad kan ni göra för att få fler med utländsk bakgrund till er arbetsplats? Vad skulle ni vinna på det? 4. Avsluta med en diskussion om hur det kändes att svara på frågorna. 35

36 Påståenden Invandrare och flyktingar tar jobben från svenskarna. Om vi stoppade all invandring skulle barnen i Sverige få det bättre. De flesta svenskar är vanliga, hyggliga människor som vill göra rätt för sig. Det borde vara förbjudet att vara med i nazistiska organisationer. Jag tycker det är helt okej att det serveras mat från olika kulturer i skolmatsalen. Jag vill helst att mina vänner ska vara så lika mig som möjligt. Folk retar sig på att det finns svenskar som tjänar mer pengar än de själva gör. På mitt arbete finns det människor som har rasistiska åsikter. Alla har rätt att tillhöra vilken religion de vill. De flesta människor som kommit till Sverige som flyktingar vill resa tillbaks till sina hemländer. Alla har rätt att bo var de vill. I stället för att blanda svenskar med invandrare, borde invandrare få bo i egna stadsdelar och sköta sig själva. De flesta flyktingar som kommer till Sverige är vanliga hyggliga människor som vill göra rätt för sig. Folk retar sig på att det finns invandare som tjänar mer pengar än de själva gör. Sverige vore ett bättre land om vi inte tog emot så många invandrare. Alla som bor i Sverige har rätt till ett arbete. Jag lyssnar hellre på svensk än utländsk musik. Det vore bättre om vi bara åt svensk mat i Sverige och inte pizza, kebab, hamburgare och sådant. Sverige som nation skulle må bra av att flera olika kulturer var integrerade i landet. På min arbetsplats blir alla behandlade lika oavsett vilket land de kommer ifrån. 36

37 ELEVER Fördomar och stereotyper Syfte Syftet är att få eleverna medvetna om sina egna fördomar och bearbeta dem, så att de lär sig att inte agera utifrån dem. Syftet är även att få eleverna att förstå att generaliseringar inte är okej eller representativa för en hel grupp. Till läraren Berätta inte för eleverna att ni ska arbeta med fördomar och stereotyper eftersom det är viktigt att eleverna inte är medvetna om syftet före den första övningen. Ta tillfället i akt att även fundera över dina egna fördomar. Vilka fördomar finns det mot olika grupper i samhället? Övning: Banken Syftet Syftet är att få eleverna att bli medvetna om att människan fyller i kunskapsluckor med egen kunskap. Den kunskapen kan vara baserad på erfarenheter och fakta, men den kan även vara grundad på fördomar som inte alls stämmer med verkligheten. Tidsåtgång 40 minuter Tillvägagångssätt Berätta för eleverna att du kommer att läsa en berättelse för dem och att de efteråt ska få ta ställning till ett antal påståenden om berättelsen. De ska svara på om de är sanna, falska eller om de inte har fått tillräckligt med information. 1. Läs berättelsen för eleverna (det kan vara bra att göra om den till en power point bild så att eleverna får se den). 2. Läs upp påståendena ett efter ett. Låt eleverna svara genom att anteckna S, F eller? 3. Läs berättelsen igen och gå igenom de rätta svaren. 4. Gå igenom bearbetningen i smågrupper. Avsluta med diskussion i storgrupp. 5. Sammanfatta med reflektion. 37

38 Facit till berättelsen Sant: 1, 6 och 10. Falskt: 3. Inte tillräckligt med information: 2 (vi vet inte om det var en tjuv), 4 (vi vet inte om banktjänstemannen var en man), 5 och 7 (vi vet inte vem som tömde kassaapparaten), 8 (vi vet inte om kassaapparaten innehöll pengar) samt 9 (vi vet inte om det var en tjuv). Bearbetning 1. Vad hände när ni skulle svara på frågorna? 2. Hur många trodde att det var en tjuv? 3. Hur många trodde att banktjänstemannen var en man? 4. Hur många trodde att kassaapparaten innehöll pengar? 5. Varför drog ni de slutsatser ni drog? Reflektion Vi drar våra egna slutsatser utifrån erfarenheter eller fördomar och det är viktigt att bli medveten om att vi fyller i information om de luckor som finns och att det faktiskt kan handla om rena fördomar när vi gör det. 38

39 Banken En banktjänsteman hade just släckt ljuset i banken när en man dök upp och krävde pengar. Banktjänstemannen öppnade en av kassaapparaterna. Kassaapparaten blev tömd på sitt innehåll och mannen sprang iväg. En polis blev genast uppmärksammad på händelsen. Påståenden om berättelsen 1. En man dök upp efter det att banktjänstemannen hade släckt ljuset på banken. 2. Tjuven var en man. 3. Mannen krävde inte pengar. 4. Mannen som öppnade kassaapparaten var banktjänsteman. 5. Banktjänstemannen tömde kassaapparatens innehåll och sprang iväg. 6. Någon öppnade en kassaapparat. 7. Efter det att mannen, som krävde pengar, hade tömt kassaapparaten, stack han iväg. 8. Kassaapparaten innehåll pengar, men berättelsen säger inte hur mycket. 9. Tjuven krävde pengar av banktjänstemannen. 10. Berättelsen avser en serie händelser i vilka endast tre personer deltar: banktjänstemannen, mannen som krävde pengar och en polis. 39