Valdeltagandet vid de allmänna valen 2006

Transkript

1 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Valdeltagandet vid de allmänna valen 2006 Statistiska centralbyrån 117

2 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet vid de allmänna valen 2006 Den 17 september 2006 hölls val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet deltog 82,0 procent av de röstberättigade, vilket innebar en ökning sedan valet 2002 då 80,1 procent deltog. I landstings- och kommunfullmäktigvalen deltog 78,8 respektive 79,4 procent av de röstberättigade att jämföra med valen 2002 då 77,5 respektive 77,9 procent deltog. Benägenheten att rösta är olika stor i olika grupper, och för att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför Statistiska centralbyrån vid varje allmänt val en valdeltagandeundersökning. Undersökningen vid 2006 års allmänna val baseras på ett urval om nära individer varav drygt är utländska medborgare och omkring även ingår i Arbetskraftsundersökningen (AKU). Uppgifterna som redovisas är skattningar från urval vilket innebär att de är behäftade med viss osäkerhet. Mer om kvaliteten i undersökningen finns att läsa under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Huvuddelen av de skattningar av valdeltagandet vid de allmänna valen som görs gäller deltagandet i riksdagsval bland svenska medborgare i Sverige och deltagande i kommunfullmäktigval bland utländska medborgare. Några tabeller avser både svenska och utländska medborgares deltagande i landstings- och kommunfullmäktigvalen. Valdeltagandet i riksdagsvalet för gruppen svenska medborgare boende i utlandet redovisas i separata tabeller. För information om vilka som var röstberättigade i valet, redovisningsgrupper samt jämförbarhet med tidigare valdeltagandestudier läs under avsnittet Detta omfattar statistiken. Riksdagsvalet Valdeltagandet ökade bland förstagångsväljare Valdeltagandeundersökningen 2006 visar på stora skillnader i deltagande mellan olika åldersgrupper. Lägst var valdeltagandet bland de yngsta och de äldsta. Valdeltagandet ökade emellertid bland förstagångsväljarna i valet 2006, både bland män och kvinnor, jämfört med riksdagsvalet Det ligger nu på strax under 76 procent av de röstberättigade. I valet 2002 var valdeltagandet bland förstagångsväljarna 70 procent. Tablå 1 Valdeltagande i riksdagsvalet bland förstagångsväljare efter kön. Procent Män Kvinnor Samtliga förstagångsväljare Statistiska centralbyrån

3 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet I väljarkåren totalt är valdeltagandet endast något högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden i valdeltagande varierar över ålder. Bland personer i åldrarna år röstade kvinnor i större utsträckning än män. Det motsatta gällde bland de äldre. Bland personer i åldrarna 75 år och äldre var valdeltagandet betydligt högre bland män än bland kvinnor. Yngre i glesbygdskommuner röstade i minst utsträckning Studien är baserad på ett urval av de röstberättigade och det är därför svårt att undersöka regionala skillnader i valdeltagande. När kommunerna grupperas enligt Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning går det dock att urskilja vissa skillnader. För närmare definition av kommungrupperna se Detta omfattar statistiken. Totalt sett var valdeltagandet högst i förortskommuner och lägst i glesbygdskommuner 85 respektive 80 procents deltagande. Bland de yngsta (18-29 år) är valdeltagandet högst i storstäder och lägst i glesbygdskommuner 80 jämfört med 65 procents deltagande. Tablå 2 Valdeltagandet i riksdagsvalet 2006 bland personer år efter kön. Procent Kommungrupp Valdeltagande Män Kvinnor Alla Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över invånare Övriga kommuner, invånare Övriga kommuner, mindre än invånare Skillnader i valdeltagande mellan olika grupper på arbetsmarknaden Befolkningen kan delas in i två delar avseende relation till arbetsmarknaden de i arbetskraften och de ej i arbetskraften. Personer i arbetskraften delas upp i sysselsatta och arbetslösa. Sysselsatta röstade i högre utsträckning än arbetslösa 86 procent jämfört med 73 procent. Bland personer i arbetskraften deltog kvinnor generellt sett i högre grad än män men skillnaden var mest markant bland arbetslösa. Tablå 3 Valdeltagande i riksdagsvalet 2006 bland sysselsatta och arbetslösa år efter kön. Procent Arbetskraftstillhörighet Valdeltagande Män Kvinnor Alla Sysselsatta Arbetslösa Statistiska centralbyrån 119

4 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Bland de sysselsatta kan man urskilja skillnader i valdeltagande beroende på vilken sektor man är verksam i. Nära 94 procent av sysselsatta inom statlig sektor deltog jämfört med 85 procent inom den privata sektorn. Bland sysselsatta i kommunal sektor röstade 89 procent. Anställda kan med utgångspunkt från yrke delas in efter socioekonomisk grupp i grupperna arbetare och tjänstemän, och stora skillnader observeras mellan dessa två grupper. Av arbetarna röstade 79 procent jämfört med 92 procent av tjänstemännen. I gruppen arbetare deltog kvinnor i högre grad än män medan inga skillnader mellan könen noteras bland tjänstemännen. För anställda och arbetslösa kan valdeltagandet redovisas efter fackföreningstillhörighet. Valdeltagandet var högst bland SACO-medlemmar och lägst bland LO-medlemmar 96 respektive 80 procent. Bland TCO-medlemmar röstade 92 procent. Högt deltagande bland högutbildade och höginkomsttagare Undersökningen visar en skillnad i valdeltagande efter utbildningsnivå. Bland personer med eftergymnasial utbildning deltog nära 93 procent i valet. Personer med förgymnasial och gymnasial utbildning röstade i lägre utsträckning 76 respektive 83 procent. I dessa båda grupper ökade dock valdeltagandet jämfört med valet Bland dem med eftergymnasial utbildning kan inga skillnader mellan kvinnor och mäns deltagande noteras, och endast mycket små skillnader upptäcks i valdeltagande i olika åldersgrupper bland personer med eftergymnasial utbildning. Skillnad mellan olika åldersgrupper märks dock bland dem med förgymnasial och gymnasial utbildning. Det var stora skillnader i valdeltagande mellan hög- och låginkomsttagare. Jämförs gruppen med de högsta inkomsterna med dem med de lägsta inkomsterna noteras en skillnad i valdeltagande på 20 procentenheter 93 respektive 73 procents valdeltagande. Ökat valdeltagande bland inrikes födda Skillnaden i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda ökade något i och med valet Det är de inrikes födda som röstade i högre grad i valet 2006 jämfört med valet Ser man till föräldrarnas födelseort bland de inrikes födda upptäcks en skillnad i valdeltagande på 11 procentenheter mellan dem med två utrikes födda och dem med två inrikes födda föräldrar 74 respektive 85 procents valdeltagande. Tablå 4 Valdeltagande i riksdagsvalen 2002 och 2006 efter kön och födelseland. Procent Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Utrikes födda Inrikes födda Statistiska centralbyrån

5 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Nära 3 av 10 röstberättigade utlandssvenskar deltog i riksdagsvalet Drygt svenska medborgare som bor utomlands var röstberättigade i riksdagsvalet 2006, men endast 29 procent röstade. Valdeltagandet i gruppen är i nivå med riksdagsvalet Tablå 5 Valdeltagande i riksdagsvalet bland svenska medborgare i utlandet efter kön. Antal och procent Röstberättigade Röstande Röstande i % av röstberättigade Röstande och röstade i % av röstberättigade är skattningar. Statistiska centralbyrån 121

6 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Kommunfullmäktigvalen Ökat deltagande bland utländska medborgare När utländska medborgare fick rätt att rösta i de kommunala valen för första gången 1976 deltog 6 av 10. Sedan dess har valdeltagandet långsamt sjunkit. Vid kommunfullmäktigvalen 2006 ökade valdeltagandet första gången mellan två val och var 2006 högre än vid både valen 2002 och Valdeltagandet i gruppen var dock lågt, 37 procent deltog i kommunfullmäktigvalen Kvinnor deltog i högre utsträckning än män 39 jämfört med 35 procent. Tablå 6 Valdeltagande bland utländska medborgare i kommunfullmäktigvalen efter kön. Procent Män Kvinnor Förstagångsväljare Samtliga utländska medborgare Var fjärde under 30 år röstade Valdeltagandet bland utländska medborgare är lägst bland personer under 30 år, av vilka bara 1 av 4 deltog i kommunfullmäktigvalen Valdeltagandet bland personer år var högre bland kvinnor än bland män, 29 jämfört med 22 procent. Valdeltagandet är högst bland höginkomsttagare Undersökningen visar på stora skillnader i valdeltagande mellan låg- och höginkomsttagare bland utländska medborgare. Jämförs gruppen med de högsta inkomsterna med dem med de lägsta observeras en skillnad i valdeltagandet på 23 procentenheter, 58 respektive 35 procents valdeltagande. 122 Statistiska centralbyrån

7 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Population Målpopulationen i undersökningen är röstberättigade svenska och utländska medborgare vid de allmänna valen den 17 september Röstberättigade i riksdagsval är: - - svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige. svenska medborgare boende utomlands som fyller 18 år senast på valdagen och som varit folkbokförda i Sverige någon gång de senaste 10 åren. De som inte varit folkbokförda i Sverige de senaste 10 åren har rösträtt om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. Röstberättigade i landstings- och kommunfullmäktigval är: svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landstinget respektive kommunen. övriga utländska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i följd före valdagen. Mått Resultaten redovisas i form av skattningar av totaler (antal röstberättigade och antal röstande) och kvoter (andel röstande i procent av röstberättigade, det vill säga valdeltagandet). För kvoten andel röstande i procent av röstberättigade anges även osäkerheten för skattningen. Redovisningsgrupper Skattningar av valdeltagandet i riksdagsvalet för gruppen svenska medborgare folkbokförda i Sverige görs efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, län, civilstånd, inkomst, arbetskraftstillhörighet, yrke, socioekonomisk grupp (SEI), arbetsmarknadssektor, utbildning, årtal för svenskt medborgarskap, fackföreningstillhörighet, kommungrupp och födelseland. Skattningar av valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen för gruppen utländska medborgare görs efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, län, medborgarskapsland, civilstånd, inkomst, kommungrupp och årtal för invandring. Statistiska centralbyrån 123

8 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Skattningar av valdeltagandet i riksdagsvalet för gruppen svenska medborgare boende utomlands begränsar sig till kön, ålder och län i vilket man senast var folkbokförd. Information om vilka grupper som ingår i varje redovisning framgår av tabellrubriker och tabellkommentarer. Definitioner och förklaringar Åldersgränser Variabeln ålder avser ålder den 31 december 2006 för alla åldersgrupper utom gruppen förstagångsväljare. Till förstagångsväljare räknas de personer som är födda , det vill säga de som inte hade fyllt 18 år vid de allmänna valen 2002 men hunnit fylla 18 år den 17 september Detta innebär dock att åldersgruppen år inte innehåller personer födda Observera även att definitionen av förstagångsväljare baseras på ålder och därför inte inkluderar dem som fick rösta för första gången på grund av att de exempelvis erhållit svenskt medborgarskap. Uppgift om ålder hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB). Civilstånd I skattningar av hela populationen, 18 år och äldre, räknas gifta och registrerade partners till gifta. I valdeltagandeundersökningarna för valet 1998 och tidigare har gruppen gifta inräknat gifta och de som någon gång varit gifta (gifta, frånskilda och änkor/änklingar). Uppgift om civilstånd hämtas från RTB. Valdeltagandet redovisas även efter civilstatus enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU). Här används svaren på AKU-frågan Är Du gift, sambo eller ensamstående? I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter civilstånd inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. Arbetskraftstillhörighet Befolkningen delas in i två delar de i arbetskraften och de ej i arbetskraften. Personer i arbetskraften delas upp i sysselsatta och arbetslösa. De sysselsatta kan i sin tur delas in i anställda, företagare och medhjälpande familjemedlemmar. Till dem ej i arbetskraften hör till exempel studerande och hemarbetande. Uppgiften om arbetskraftstillhörighet hämtas från AKU. I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter arbetskraftstillhörighet inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. 124 Statistiska centralbyrån

9 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Yrke Yrke grupperas från och med 1997 enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK bygger på den internationella yrkesklassifikationen ISCO-88 samt den liknande ISCO-88 (COM) som används inom Europeiska Unionen (EU). För en mer detaljerad beskrivning av klassificeringen, se MIS 1998:3. Uppgift om yrke hämtas från AKU. I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter yrke inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. Arbetsmarknadssektor Vid klassificeringen av sysselsatta efter sektortillhörighet (statlig, kommunal, privat) tillämpar AKU fr.o.m. januari 2001 en harmoniserad sektorsredovisning utifrån standarden för institutionell sektorindelning Klassificeringen görs utifrån företagets sektortillhörighet. Företagare och medhjälpande familjemedlemmar klassas som tillhörande privat sektor. Uppgift om arbetsmarknadssektor hämtas från AKU. I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter arbetsmarknadssektor inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. Socioekonomisk indelning (SEI) En socioekonomisk indelning (SEI) av anställda personer görs med utgångspunkt från yrke. Här görs en indelning efter arbetare och tjänstemän. Indelningen görs enligt SCB:s standard för Socioekonomisk indelning, se MIS 1982:4. Uppgift om socioekonomisk grupp hämtas från AKU. I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter socioekonomisk indelning inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. Inkomst Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0-20, 21-40, 41-60, 61-80, De är beräknade utifrån hela Sveriges befolkning 18 år och äldre. De personer som saknat deklarerad inkomst eller av andra skäl inte deklarerat någon inkomst redovisas i en separat grupp. Exempelvis innebär detta att de personer som redovisas i inkomstklassen 0-20 tillhör de 20 procent av befolkningen 18 år och äldre som har lägst inkomster. Uppgifter rörande 2006 års val avser inkomster år 2004 enligt 2005 års taxering. Uppgiften hämtas från Inkomst- och förmögenhetsregistret. Statistiska centralbyrån 125

10 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Vid tidigare val har redovisningen av befolkningens valdeltagande efter inkomst gjorts med en annan inkomstvariabel och andra redovisningsgrupper. Detta innebär att 2006 års resultat inte går att jämföra med tidigare redovisningar. Den inkomstvariabel som tidigare har använts är den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet), inkomst av kapital (överskott) och sjöinkomst. Utbildning Uppgifter om utbildning hämtas från SCB:s register över befolkningens utbildning, som innehåller uppgifter om högsta utbildning för personer i åldrarna år. Utbildningarna är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Fr.o.m. år 2001 används standarden SUN 2000 som beskrivs närmare i MIS 2000:1. Fackföreningstillhörighet I AKU ställs en fråga om fackföreningstillhörighet till personer i arbetskraften som är anställda och arbetslösa. I april 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU. EU-anpassningen resulterade i förändring av blankett, kodning och vissa definitioner vilket gör att uppgifter om valdeltagande efter fackföreningstillhörighet inte är jämförbara med uppgifter i tidigare valdeltagandeundersökningar. Kommungrupp Vid indelning av kommuner används kommungrupper enligt Sveriges Kommuner och Landsting: Storstäder Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Större städer Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) 126 Statistiska centralbyrån

11 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Övriga kommuner, över inv. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, inv. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än inv. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. Så görs statistiken Urval Valdeltagandeundersökningen baseras på ett antal delurval som tillsammans möjliggör en omfångsrik redovisning av valdeltagandet i olika grupper. Nedan följer en närmare beskrivning av de olika urvalen: Den huvudsakliga delen av urvalet till valdeltagandeundersökningen har hämtats från Arbetskraftsundersökningens (AKU:s) augusti-, september- och oktoberurval år Dessa omfattar tillsammans cirka röstberättigade individer. AKU är en intervjuundersökning som utförs löpande av SCB med syfte att beskriva de aktuella sysselsättningsförhållandena samt att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. Undersökningen baseras på ett representativt urval av folkbokförda personer i åldrarna år. I urvalet till valdeltagandeundersökningen har personer som ej är röstberättigade plockats bort. Ett systematiskt urval om individer i åldrarna 75 år och äldre drogs för att komplettera AKU-urvalet med personer. Urvalet drogs från personnummersorterat Register över totalbefolkningen (RTB). Ett stratifierat urval om drygt röstberättigade utländska medborgare drogs för att kunna redovisa valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen i denna grupp. Stratifieringen gjordes efter landgrupperna Norden utom Sverige, EU25 utom Norden, Europa utom EU25 och Norden, Afrika, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och övriga. Urvalet har dragits från den preliminära röstlängden och RTB. Ett obundet slumpmässigt urval av röstberättigade svenska medborgare boende utomlands (utlandssvenskar) om personer drogs från den preliminära röstlängden. Insamling Uppgifter om deltagande har hämtats från röstlängderna. Länsstyrelserna har gått igenom röstlängderna och noterat på förtryckta blad om urvalspersonerna har röstat i valen till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Bakgrundsvariablerna, efter vilka valdeltagandet redovisas, har hämtats från RTB, SCB:s utbildningsregister samt AKU. Statistiska centralbyrån 127

12 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Statistikens tillförlitlighet Kvalitet Resultaten som presenteras är skattningar och därmed behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor. Nedan följer en närmare beskrivning av de olika felen som kan uppstå, hur de har hanterats samt i vilken omfattning de uppskattas påverka undersökningens resultat. För mer information om Arbetskraftsundersökningens (AKU:s) kvalitet och felkällor se AKU:s beskrivning av statistiken på eller något av de månadsvisa Statistiska meddelanden för AKU under Täckningsfel Som framgår av avsnittet Urval dras några urval direkt från den preliminära röstlängden. De övriga urvalen matchas mot den. De personer som inte finns med i den preliminära röstlängden kan därför inte komma med i något urval. Den preliminära röstlängden upprättades av Valmyndigheten 30 dagar före valet. De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter skall senast tolv dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Personer som felaktigt uteslutits vid upprättandet av röstlängden har inte kunnat komma med i valdeltagandeundersökningen. Till täckningsfel räknas även de personer som mist sin rösträtt på grund av att de flyttat från Sverige eller avlidit. Täckningsfelet uppskattas vara mycket begränsat i denna undersökning. Urvalsfel Urvalen som använts i denna undersökning är sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Med ett sådant urvalsförfarande är osäkerheten i skattningarna beräkningsbar. Osäkerheten anges i felmarginaler som är beräknade för variabeln röstande i procent av röstberättigade. Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet det sanna värdet för populationen. Osäkerheten varierar med det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser. Skattningarna av antalet röstande och röstberättigade är också osäkra även om konfidensintervall inte står angivna. Bortfallsfel Ett försumbart antal personer kunde inte återfinnas i röstlängderna enligt länsstyrelserna. Detta beror antingen på att det skett en korrigering av den preliminära röstlängden eller så är det ett bearbetningsfel, se nedan. Bortfallsfelet avseende mätvariablerna uppskattas vara mycket litet i denna undersökning. 128 Statistiska centralbyrån

13 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet Bearbetningsfel I samband med hantering och bearbetning av blanketter, datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Vid blankettskanning har variabelkontroller utförts. Återkontakter har gjorts med berörd länsstyrelse för komplettering/rättning vid behov. Bearbetningsfelen bedöms vara mycket små. Beräkning av vikter För att förbättra skattningarna har hjälpinformation använts. Hjälpinformationen som använts är de kända antalen röstberättigade för kön-ålders-grupper och län. Det finns en tydlig skillnad i röstningsbenägenhet mellan svarande och bortfall i AKU. Vid skattning av variabler som hämtats från AKU har hänsyn tagits till detta. Individbortfallet i AKU uppgår till procent. Test av skillnader För att bedöma om skillnaden mellan två procentskattningar är statistiskt säkerställd utgår man från felmarginalen för skillnaden. Ett signifikanstest för skillnaden kan göras med hjälp av de felmarginaler som redovisas i tabellerna. Om skillnaden mellan skattningarna är större än felmarginalen så är den säkerställd, signifikant, eller ej beroende av slumpen. Följande resonemang gäller då: Låt a och b beteckna två redovisningsgrupper som inte har några gemensamma individer. Låt P a och P b beteckna respektive andelsskattningar (procenttalen i respektive grupp) samt K a och K b felmarginalerna för punktskattningarna i respektive grupp. Man kan då beräkna: P och K a a b P = b K 2 + a K 2 b Om P a P b är större än K a-b är skillnaden signifikant. Statistiska centralbyrån 129

14 Valdeltagandet Allmänna valen 2006 Del 4 Bra att veta Jämförbarhet Det är likartade definitioner i valstatistiken. Men ser man det över ett längre tidsperspektiv kan förändringar både i valsystem, presentation samt grund för rösträtt göra jämförelser mindre enkla. Detsamma gäller internationella jämförelser, där olikheter i politiska system, valsystem, regler om röstplikt etc. kan försvåra jämförelser, även för sådant som ligger lika i tiden. För närmare information om valdeltagandeskattningarnas jämförbarhet med tidigare val se varje enskild variabeldefinition i avsnitt Definitioner och förklaringar under Fakta om statistiken. Estimationsförfarande I och med redovisningen av valdeltagandet vid de allmänna valen 2002 infördes ett nytt sätt att beräkna felmarginaler. Före valet 2002 var beräkningarna approximativa. Med den nu använda metoden kan teoretiskt korrekta felmarginaler beräknas. Skattningarna är även kalibrerade med avseende på kända populationstal. Se även under rubriken Beräkning av vikter. Annan statistik I samband med val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige sammanställer SCB valresultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande samt giltiga valsedlars fördelning efter parti. Resultaten redovisas huvudsakligen på läns- och kommunnivå. I samarbete mellan SCB och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet genomförs även en valundersökning vid varje ordinarie riksdagsval sedan Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, Statistiska centralbyrån

15 General Elections in 2006 Part 4 In English Summary The General elections 2006 were held 17 September Entitled to vote in the elections to the Riksdag were Swedish citizens and entitled to vote in the County Council and Municipal Council elections were both Swedish and foreign citizens. Swedish citizens who were 18 years of age before or on the day of election and registered in Sweden were eligible to vote in the parliamentary election, county council election and the municipal council elections. Swedish citizens living abroad who were 18 years of age before or on the day of election and had at some time been registered residents of Sweden were entitled to vote in the parliamentary election. Foreign citizens of the EU member states, Iceland and Norway who were 18 years not later than on the election day and were registered in Sweden were eligible to vote in county council and municipal council elections. Other foreign citizens had the right to vote in these elections if they in addition had been registered residents in Sweden for a continuous period of three years before election day. The exact electoral participation in the election to the Riksdag 2006 measured 82.0 per cent of those who were eligible to vote. In order to achieve a more detailed picture of the electoral participation in various segments of the Swedish population an Electoral Participation Study was carried out, mainly using the samples from the Swedish Labour Force Survey (AKU) in August, September and October Additional samples of elderly persons (older than 74 years), of Swedish citizens residing abroad and of foreign citizens were taken in order to ensure a comprehensive account. The samples used in the Electoral Participation Study contain almost individuals. Election to the Riksdag The electoral participation increased among first time voters and was at the election to the Riksdag 2006 higher than at the election In the total electorate only a small difference between the sexes can be perceived, but some differences appear when studying different age groups. In the older age groups (75- years) men participated to a higher degree than women, but among the youngest it was the other way around. The income level and the level of education appear to have an effect on electoral participation. While 73 per cent among those with the lowest income participated, the corresponding percentage was 93 among those with the highest income (the equivalent to the 0-20:th and :th percentile respectively of the income of the Swedish population 18 years and older). Regarding the level of educational attainment, there is a difference in electoral participation of 16 percentage points between those with a post secondary education compared to those with a primary and lower secondary education. Additional factors that appear to have had an impact on participation in the election to the Riksdag are labour force status, socio-economic group and sector of employment. Among individuals in the labour force the participation rate was higher amongst employed than unemployed persons. Among employees non- Statistics Sweden 131

16 In English General Elections in 2006 Part 4 manual workers participated to a higher degree than manual workers - a difference of 13 percentage points. Election to the municipal councils The electoral participation among foreign citizens in the elections to the municipal councils 2006 was 37 per cent which is a larger share than at the elections 2002 and Foreign citizens has had a right to vote since 1976 and the electoral participation has since then slowly decreased. Women have voted to a greater extent than men, among the women 39 per cent voted compared to 35 per cent among the men. The electoral participation among people in ages years was low, only about 26 per cent voted in the municipal council elections. 132 Statistics Sweden

17 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet. Tabeller Tabellförteckning 1. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex and age 2. Landstingsfullmäktigvalet Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the County Councils Voting rates by sex and age 3. Kommunfullmäktigvalet Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and age 4. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och län Election to the Riksdag Voting rates by sex and county 5. Landstingsfullmäktigvalet Röstningsförhållanden efter kön och län Election to the County Councils Voting rates by sex and county 6. Kommunfullmäktigvalet Röstningsförhållanden efter kön och län Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and county 7. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, län och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex, county and age 8. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex, civil status and age 9. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, län och civilstånd Election to the Riksdag Voting rates by sex, county and civil status 10. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, kommungrupp och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex, group of municipalities and age 11. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, arbetskraftstillhörighet och ålder år Election to the Riksdag Voting rates by sex, labour force status and age. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, arbetskraftstillhörighet och civilstånd år Election to the Riksdag Voting rates by sex, labour force status and civil status. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön och yrke år Election to the Riksdag Voting rates for employed persons by sex and occupation. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön, yrke och ålder år Election to the Riksdag Voting rates for employed persons by sex, occupation and age. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland anställda efter kön och socio-ekonomisk grupp år Election to the Riksdag Voting rates for employees by sex and socioeconomic group. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland anställda efter kön, socio-ekonomisk grupp och ålder år Election to the Riksdag Voting rates for employees by sex, socio-economic group and age. Age Statistiska centralbyrån 133

18 Valdeltagandet. Tabeller Allmänna valen 2006 Del Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön, sektor och ålder år Election to the Riksdag Voting rates for employed persons by sex, sector of employment and age. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden bland anställda och arbetslösa efter kön, facklig organisation och ålder år Election to the Riksdag Voting rates for employees and unemployed. Persons by sex, Union and age. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex, income and age 20. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, utbildningsnivå och ålder år Election to the Riksdag Voting rates by sex, level of educational attainment and age. Age Riksdagsvalet Röstningsförhållanden för dem som har blivit och dem som alltid varit svenska medborgare efter kön och ålder Election to the Riksdag Voting rates for those who have become and those who have always been Swedish citizens by sex and age 22. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden för dem som blivit svenska medborgare efter kön och årtal för svenskt medborgarskap Election to the Riksdag Voting rates for those who have become Swedish citizens by sex and year of Swedish citizenship 23. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och födelselandsgrupp Election to the Riksdag Voting rates by sex and group of countries of birth 24. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön, utrikes och inrikes födda (efter föräldrarnas ursprung) och ålder Election to the Riksdag Voting rates by sex, country of birth and age 25. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden för utlandssvenskar efter kön och ålder Election to the Riksdag Voting rates for Swedish citizens residing abroad by sex and age 26. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden för utlandssvenskar efter kön och länsgrupper Election to the Riksdag Voting rates for Swedish citizens residing abroad by sex and county groups 27. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskap Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and citizenship 28. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and age 29. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och län Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and county 30. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskap och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex, citizenship and age 31. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex, civil status and age 134 Statistiska centralbyrån

19 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet. Tabeller 32. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskap, civilstånd och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex, citizenship, civil status and age 33. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och senaste invandringsår Election to the Municipal Councils Voting rates by sex and year of latest immigration 34 Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön, kommungrupp och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex, group of municipalities and age 35. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Election to the Municipal Councils Voting rates by sex, income and age Statistiska centralbyrån 135

20 Valdeltagandet. Tabeller Allmänna valen 2006 Del 4 Tabell 1. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och ålder Table 1. Election to the Riksdag Voting rates by sex and age Ålder Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla 18 år 41,0 41,1 82,0 33,6 34,2 67,7 82,0 ±3,4 83,2 ±3,3 82,6 ±2,4 19 år 57,2 55,7 112,9 41,8 43,0 84,9 73,2 ±3,6 77,2 ±3,4 75,2 ±2,5 20 år 56,8 51,7 108,5 41,0 39,7 80,6 72,1 ±3,5 76,8 ±3,5 74,3 ±2,5 21 år 56,3 51,9 108,1 40,1 38,4 78,5 71,2 ±3,7 74,1 ±3,8 72,6 ±2,6 22 år 13,6 12,8 26,4 9,4 9,8 19,3 69,3 ±7,6 77,1 ±7,2 73,1 ±5,3 Förstagångsväljare 1 224,8 213,1 437,9 165,9 165,2 331,1 73,8 ±1,8 77,5 ±1,7 75,6 ±1, år 135,2 125,9 261,1 96,4 96,7 193,0 71,3 ±2,4 76,8 ±2,3 73,9 ±1, år 249,9 239,6 489,5 191,3 194,9 386,2 76,5 ±1,6 81,4 ±1,5 78,9 ±1, år 276,8 266,4 543,3 226,2 227,6 453,8 81,7 ±1,4 85,4 ±1,3 83,5 ±1, år 289,1 283,4 572,5 238,3 243,3 481,6 82,4 ±1,4 85,8 ±1,2 84,1 ±0, år 318,6 302,0 620,6 263,7 258,2 521,9 82,8 ±1,3 85,5 ±1,2 84,1 ±0, år 277,9 269,3 547,2 232,4 235,3 467,8 83,6 ±1,4 87,4 ±1,2 85,5 ±0, år 280,6 274,8 555,3 233,9 243,3 477,2 83,4 ±1,4 88,5 ±1,2 85,9 ±0, år 296,8 288,9 585,7 257,1 259,3 516,4 86,6 ±1,2 89,7 ±1,1 88,2 ±0, år 291,0 294,3 585,2 257,8 264,5 522,3 88,6 ±1,1 89,9 ±1,1 89,2 ±0, år 201,2 209,4 410,6 182,4 187,2 369,6 90,7 ±2,0 89,4 ±2,2 90,0 ±1, år 163,6 184,5 348,1 138,3 163,3 301,6 84,6 ±3,2 88,5 ±2,7 86,7 ±2, år 318,4 491,3 809,6 254,3 336,0 590,2 79,9 ±2,3 68,4 ±2,1 72,9 ±1,6 Samtliga 18 - år 3 323, , , , ,7 5612,6 82,4 ±0,5 83,5 ±0,5 82,9 ±0,3 1 Förstagångsväljare är födda Gruppen år innehåller inte personer födda Statistiska centralbyrån

21 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet. Tabeller Tabell 2. Landstingsfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och ålder Table 2. Elections to the County Councils Voting rates by sex and age Ålder Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla 18 år 42,1 41,6 83,7 32,1 32,9 65,1 76,4 ±3,7 79,1 ±3,5 77,7 ±2,5 19 år 58,5 56,7 115,2 40,3 40,8 81,1 68,8 ±3,7 72,0 ±3,6 70,4 ±2,6 20 år 58,1 53,3 111,3 39,1 37,7 76,8 67,4 ±3,6 70,8 ±3,6 69,0 ±2,5 21 år 58,2 53,6 111,8 37,9 36,3 74,1 65,0 ±3,8 67,7 ±3,8 66,3 ±2,7 22 år 14,0 13,5 27,5 8,4 9,5 17,9 59,6 ±7,9 70,7 ±7,3 65,0 ±5,4 Förstagångsväljare 1 230,9 218,6 449,5 157,7 157,2 315,0 68,3 ±1,8 71,9 ±1,8 70,1 ±1, år 139,9 132,5 272,3 90,8 91,2 182,0 64,9 ±2,4 68,9 ±2,4 66,8 ±1, år 265,7 257,1 522,8 182,4 190,8 373,2 68,6 ±1,6 74,2 ±1,6 71,4 ±1, år 296,8 285,5 582,3 223,3 225,5 448,8 75,2 ±1,4 79,0 ±1,4 77,1 ±1, år 309,6 300,7 610,3 237,8 242,8 480,5 76,8 ±1,4 80,7 ±1,3 78,7 ±0, år 335,6 317,3 652,9 262,4 259,9 522,3 78,2 ±1,3 81,9 ±1,2 80,0 ±0, år 292,9 281,7 574,6 232,8 237,2 470,0 79,5 ±1,4 84,2 ±1,2 81,8 ±0, år 291,2 287,0 578,2 232,2 244,8 477,0 79,7 ±1,4 85,3 ±1,2 82,5 ±0, år 308,0 299,9 607,9 256,5 259,7 516,2 83,3 ±1,2 86,6 ±1,1 84,9 ±0, år 300,2 302,5 602,6 257,0 264,0 521,0 85,6 ±1,2 87,3 ±1,1 86,5 ±0, år 207,3 214,8 422,1 183,2 186,7 369,8 88,4 ±2,0 86,9 ±2,3 87,6 ±1, år 168,5 189,3 357,8 137,4 163,6 301,0 81,5 ±3,1 86,4 ±2,7 84,1 ±2, år 321,9 497,3 819,3 250,4 330,2 580,5 77,8 ±2,2 66,4 ±1,9 70,9 ±1,4 Samtliga 18 - år 3 468, , , , , ,4 78,0 ±0,3 79,6 ±0,3 78,8 ±0,0 2 1 Förstagångsväljare är födda Gruppen år innehåller inte personer födda Resultaten i denna tabell har kalibrerats mot det sanna valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen. Valdeltagandet för samtliga i riket är därför ingen skattning och är därmed inte behäftad med någon osäkerhet. I denna tabell ingår såväl svenska som utländska medborgare. Statistiska centralbyrån 137

22 Valdeltagandet. Tabeller Allmänna valen 2006 Del 4 Tabell 3. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och ålder Table 3. Elections to the Municipal Councils Voting rates by sex and age Ålder Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla 18 år 42,2 41,9 84,1 32,6 33,4 66,1 77,3 ±3,6 79,7 ±3,4 78,5 ±2,5 19 år 58,9 57,1 116,0 40,8 41,6 82,4 69,4 ±3,7 72,8 ±3,5 71,0 ±2,5 20 år 58,5 53,6 112,0 39,2 38,1 77,3 67,1 ±3,6 71,2 ±3,6 69,0 ±2,5 21 år 58,5 53,9 112,3 38,8 36,8 75,6 66,3 ±3,7 68,3 ±3,8 67,3 ±2,6 22 år 14,1 13,6 27,7 8,6 9,6 18,2 61,1 ±7,8 70,9 ±7,3 65,9 ±5,4 Förstagångsväljare 1 232,2 220,0 452,2 160,1 159,5 319,6 69,0 ±1,8 72,5 ±1,7 70,7 ±1, år 140,9 133,5 274,4 91,1 92,8 183,9 64,6 ±2,4 69,5 ±2,3 67,0 ±1, år 267,2 257,7 524,9 184,7 192,4 377,2 69,1 ±1,6 74,7 ±1,5 71,9 ±1, år 298,3 287,7 586,0 227,4 230,8 458,2 76,2 ±1,4 80,2 ±1,3 78,2 ±0, år 311,3 302,6 613,8 241,8 246,4 488,2 77,7 ±1,3 81,4 ±1,3 79,5 ±0, år 337,6 319,2 656,8 267,1 263,7 530,7 79,1 ±1,3 82,6 ±1,2 80,8 ±0, år 294,5 284,0 578,6 236,1 240,5 476,6 80,2 ±1,3 84,7 ±1,2 82,4 ±0, år 293,5 288,7 582,2 236,3 247,8 484,1 80,5 ±1,4 85,8 ±1,2 83,1 ±0, år 310,4 302,0 612,4 260,1 262,4 522,5 83,8 ±1,2 86,9 ±1,1 85,3 ±0, år 302,1 304,5 606,6 260,7 267,1 527,8 86,3 ±1,2 87,7 ±1,1 87,0 ±0, år 208,9 216,8 425,8 185,8 189,3 375,1 88,9 ±1,9 87,3 ±2,2 88,1 ±1, år 169,5 190,1 359,6 139,8 164,6 304,4 82,5 ±3,1 86,6 ±2,6 84,7 ±2, år 324,1 500,6 824,8 254,6 333,1 587,7 78,5 ±2,2 66,5 ±1,9 71,3 ±1,4 Samtliga 18 - år 3 490, , , , , ,9 78,7 ±0,3 80,1 ±0,3 79,4 ±0,0 2 1 Förstagångsväljare är födda Gruppen år innehåller inte personer födda Resultaten i denna tabell har kalibrerats mot det sanna valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen. Valdeltagandet för samtliga i riket är därför ingen skattning och är därmed inte behäftad med någon osäkerhet. I denna tabell ingår såväl svenska som utländska medborgare. 138 Statistiska centralbyrån

23 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet. Tabeller Tabell 4. Riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och län Table 4. Election to the Riksdag Voting rates by sex and county Län Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Stockholms län 655,1 701,8 1356,8 545,1 591,4 1136,5 83,2 ±1,0 84,3 ±1,0 83,8 ±0,7 Uppsala län 117,5 119,1 236,6 98,1 101,2 199,3 83,4 ±2,7 84,9 ±2,6 84,2 ±1,8 Södermanlands län 96,9 99,1 196,0 81,2 81,8 162,9 83,8 ±2,6 82,5 ±3,0 83,1 ±2,0 Östergötlands län 158,7 158,1 316,8 132,5 132,5 265,1 83,5 ±2,0 83,8 ±2,3 83,7 ±1,5 Jönköpings län 121,3 126,5 247,7 99,5 105,5 205,0 82,1 ±2,5 83,4 ±2,8 82,7 ±1,9 Kronbergs län 65,9 69,3 135,1 55,2 58,7 114,0 83,9 ±2,9 84,8 ±3,2 84,3 ±2,2 Kalmar län 91,4 89,8 181,2 74,2 74,5 148,7 81,1 ±2,8 83,0 ±2,9 82,1 ±2,0 Gotlands län 23,3 21,5 44,9 19,1 17,9 37,1 81,9 ±3,9 83,4 ±5,3 82,6 ±3,2 Blekinge län 58,6 57,8 116,4 50,5 48,6 99,1 86,3 ±2,8 84,1 ±3,2 85,2 ±2,1 Skåne län 420,8 450,6 871,4 342,9 369,2 712,1 81,5 ±1,3 81,9 ±1,4 81,7 ±0,9 Hallands län 106,5 109,4 215,8 92,5 94,9 187,4 86,9 ±2,4 86,7 ±2,4 86,8 ±1,7 Västra Götalands län 569,3 572,7 1142,0 471,7 479,1 950,8 82,9 ±1,1 83,7 ±1,2 83,3 ±0,8 Värmlands län 98,8 109,5 208,3 77,7 90,0 167,7 78,7 ±3,0 82,2 ±2,8 80,5 ±2,1 Örebro län 99,7 108,6 208,3 83,6 92,4 175,9 83,8 ±2,6 85,1 ±2,7 84,5 ±1,9 Västmanlands län 93,6 91,4 185,0 74,1 76,3 150,4 79,2 ±2,9 83,5 ±2,8 81,3 ±2,0 Dalarnas län 103,6 108,9 212,5 84,6 89,2 173,7 81,6 ±2,8 81,9 ±2,7 81,8 ±1,9 Gävleborgs län 104,9 109,0 213,9 81,6 88,3 169,9 77,8 ±3,0 81,0 ±3,0 79,4 ±2,1 Västernorrlands län 93,4 96,3 189,6 75,2 80,7 155,9 80,5 ±2,8 83,8 ±3,1 82,2 ±2,1 Jämtlands län 50,5 48,2 98,7 40,3 39,1 79,4 79,8 ±3,1 81,1 ±3,9 80,4 ±2,5 Västerbottens län 97,3 100,3 197,6 78,8 83,4 162,2 81,0 ±2,8 83,2 ±3,1 82,1 ±2,1 Norrbottens län 96,9 95,1 192,0 79,7 80,0 159,7 82,2 ±2,9 84,2 ±3,0 83,2 ±2,1 Hela riket 3 323, , , , , ,6 82,4 ±0,5 83,5 ±0,5 82,9 ±0,3 Statistiska centralbyrån 139

24 Valdeltagandet. Tabeller Allmänna valen 2006 Del 4 Tabell 5. Landstingsfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och län Table 5. Elections to the County Councils Voting rates by sex and county Län Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Stockholms län 711,5 758,2 1469,7 553,3 604,4 1157,7 77,8 ±1,0 79,7 ±1,0 78,8 ±0,6 Uppsala län 122,6 124,4 247,0 98,7 101,4 200,1 80,5 ±2,6 81,5 ±2,5 81,0 ±1,8 Södermanlands län 101,1 104,1 205,2 81,4 82,0 163,4 80,5 ±2,6 78,8 ±2,9 79,6 ±2,0 Östergötlands län 163,7 162,9 326,6 129,7 131,6 261,3 79,2 ±2,1 80,8 ±2,3 80,0 ±1,5 Jönköpings län 125,5 130,2 255,7 98,8 104,5 203,2 78,7 ±2,5 80,2 ±2,7 79,5 ±1,8 Kronbergslän 68,6 71,5 140,1 54,9 58,2 113,2 80,1 ±3,0 81,5 ±3,3 80,8 ±2,2 Kalmar län 94,0 92,0 186,0 72,9 74,0 147,0 77,6 ±2,8 80,5 ±2,9 79,0 ±2,0 Gotlands län Blekinge län 60,3 59,2 119,6 50,2 48,4 98,6 83,2 ±2,8 81,7 ±3,2 82,5 ±2,1 Skåne län 447,3 474,8 922,1 342,2 370,2 712,4 76,5 ±1,3 78,0 ±1,3 77,3 ±0,9 Hallands län 110,1 112,2 222,3 91,8 93,4 185,2 83,4 ±2,5 83,3 ±2,5 83,3 ±1,7 Västra Götalands län 599,3 599,1 1198,3 464,4 472,4 936,8 77,5 ±1,1 78,9 ±1,2 78,2 ±0,8 Värmlands län 103,2 114,0 217,2 77,6 89,2 166,8 75,2 ±2,9 78,3 ±2,8 76,8 ±2,0 Örebro län 102,8 112,4 215,2 83,3 92,3 175,6 81,0 ±2,5 82,1 ±2,7 81,6 ±1,8 Västmanlands län 98,0 96,3 194,3 73,8 76,2 149,9 75,3 ±2,8 79,1 ±2,8 77,2 ±2,0 Dalarnas län 106,3 111,6 217,8 82,5 87,7 170,2 77,6 ±2,8 78,6 ±2,7 78,1 ±1,9 Gävleborgs län 107,5 111,6 219,0 80,3 88,1 168,4 74,8 ±3,0 79,0 ±3,0 76,9 ±2,1 Västernorrlands län 95,1 98,4 193,5 73,5 79,7 153,2 77,2 ±2,9 81,0 ±3,1 79,1 ±2,1 Jämtlands län 51,7 49,2 100,9 39,1 38,2 77,3 75,6 ±3,2 77,7 ±3,9 76,6 ±2,5 Västerbottens län 99,5 102,9 202,4 77,8 81,2 159,0 78,2 ±2,8 78,9 ±3,1 78,6 ±2,1 Norrbottens län 100,5 99,4 199,9 77,7 80,4 158,1 77,3 ±3,0 80,9 ±3,0 79,1 ±2,1 Hela riket 3 468, , , , , ,4 78,0 ±0,3 79,6 ±0,3 78,8 ±0,0 1 1 Resultaten i denna tabell har kalibrerats mot det sanna valdeltagandet i landstingsfullmäktigvalen. Valdeltagandet för samtliga i riket är därför ingen skattning och är därmed inte behäftad med någon osäkerhet. I denna tabell ingår såväl svenska som utländska medborgare. 140 Statistiska centralbyrån

25 Allmänna valen 2006 Del 4 Valdeltagandet. Tabeller Tabell 6. Kommunfullmäktigvalen Röstningsförhållanden efter kön och län Table 6. Elections to the Municipal Councils Voting rates by sex and county Län Röstberättigade 1000-tal Röstande 1000-tal Röstande i % av röstberättigade Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Stockholms län 711,2 758,5 1469,7 557,0 606,9 1163,9 78,3 ±1,0 80,0 ±1,0 79,2 ±0,6 Uppsala län 122,5 124,4 247,0 99,0 102,1 201,1 80,8 ±2,6 82,1 ±2,5 81,4 ±1,8 Södermanlands län 101,1 104,1 205,2 81,9 81,8 163,7 81,0 ±2,6 78,5 ±2,9 79,8 ±2,0 Östergötlands län 163,6 162,9 326,6 130,3 132,2 262,4 79,6 ±2,1 81,1 ±2,3 80,4 ±1,5 Jönköpings län 125,4 130,3 255,7 99,5 105,3 204,8 79,4 ±2,4 80,8 ±2,7 80,1 ±1,8 Kronbergslän 68,6 71,5 140,1 55,4 58,5 113,8 80,8 ±2,9 81,7 ±3,3 81,3 ±2,2 Kalmar län 93,9 92,1 186,0 73,6 74,2 147,8 78,3 ±2,8 80,6 ±2,9 79,5 ±2,0 Gotlands län 23,7 21,8 45,5 18,8 17,7 36,5 79,4 ±4,0 81,1 ±5,5 80,2 ±3,4 Blekinge län 60,3 59,3 119,6 50,8 48,4 99,2 84,2 ±2,8 81,7 ±3,2 83,0 ±2,1 Skåne län 447,1 475,0 922,1 345,8 372,6 718,5 77,4 ±1,2 78,4 ±1,3 77,9 ±0,9 Hallands län 110,0 112,2 222,3 92,8 94,0 186,8 84,3 ±2,4 83,8 ±2,5 84,0 ±1,7 Västra Götalands län 599,0 599,3 1198,3 470,7 478,2 948,9 78,6 ±1,1 79,8 ±1,1 79,2 ±0,7 Värmlands län 103,1 114,1 217,2 78,1 89,9 168,0 75,8 ±2,9 78,8 ±2,8 77,4 ±2,0 Örebro län 102,7 112,4 215,2 83,2 93,2 176,4 81,0 ±2,6 82,9 ±2,7 82,0 ±1,9 Västmanlands län 97,9 96,3 194,3 74,4 76,6 151,0 76,0 ±2,8 79,5 ±2,8 77,7 ±2,0 Dalarnas län 106,2 111,6 217,8 83,4 89,1 172,5 78,5 ±2,8 79,8 ±2,7 79,2 ±1,9 Gävleborgs län 107,4 111,6 219,0 80,0 88,6 168,5 74,4 ±3,0 79,3 ±3,0 76,9 ±2,1 Västernorrlands län 95,1 98,4 193,5 73,9 79,3 153,2 77,7 ±2,9 80,5 ±3,1 79,2 ±2,1 Jämtlands län 51,7 49,2 100,9 39,8 38,5 78,3 77,1 ±3,2 78,2 ±3,9 77,6 ±2,5 Västerbottens län 99,4 102,9 202,4 78,3 82,4 160,7 78,7 ±2,8 80,1 ±3,0 79,4 ±2,1 Norrbottens län 100,5 99,5 199,9 78,9 80,8 159,7 78,5 ±2,9 81,3 ±2,9 79,9 ±2,0 Hela riket 3 490, , , , , ,9 78,7 ±0,3 80,1 ±0,3 79,4 ±0,0 1 1 Resultaten i denna tabell har kalibrerats mot det sanna valdeltagandet i kommunfullmäktigvalen. Valdeltagandet för samtliga i riket är därför ingen skattning och är därmed inte behäftad med någon osäkerhet. I denna tabell ingår såväl svenska som utländska medborgare. Statistiska centralbyrån 141