Valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet Stora skillnader i valdeltagande mellan unga och äldre

Transkript

1 ME 69 SM 0501 Valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet 2004 Participation in the European Parliament election in 2004 I korta drag Stora skillnader i valdeltagande mellan unga och äldre Knappt en av tre förstagångsväljare röstade i valet till Europaparlamentet Mest röstningsbenägna var personer i åldrarna år och minst benägna var personer i åldrarna år 55 respektive 27 procent röstade, vilket utgör en skillnad över 28 procentenheter. Det är totalt sett ingen skillnad mellan kvinnor och män avseende i vilken utsträckning de deltog i valet. Bland yngre (18-24 år) röstade emellertid kvinnor i större utsträckning än män 29 procents jämfört med 24 procents valdeltagande. Det motsatta gäller för äldre, bland dem i åldrarna 75 år eller äldre röstade män i större utsträckning än kvinnor. Högre valdeltagande bland kvinnor än män i gruppen höginkomsttagare Av studien går att utläsa stora skillnader i valdeltagande mellan olika inkomstgrupper. Röstningsbenägenheten var större bland personer som har hög inkomst jämfört med dem med låg inkomst. Skillnaderna mellan könen märks framför allt bland dem med höga inkomster där kvinnorna deltog i avsevärt högre grad än männen. Stora skillnader i valdeltagande i arbetskraften Sysselsatta röstade i större utsträckning än arbetslösa 38 procent jämfört med 31 procent. Sysselsatta kvinnor deltog i större utsträckning än män. Av kvinnorna deltog 39 procent i valet jämfört med 36 procent av männen. I gruppen anställda upptäcks stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Av arbetarna röstade 27 procent jämfört med 46 procent av tjänstemännen. Bland de anställda röstade kvinnor i något större utsträckning än män och skillnaden finns huvudsakligen bland de yngre. Mikaela Järnbert, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Richard Öhrvall, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Medborgarinflytande ME. Utkom den 28 februari Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 ME 69 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Drygt hälften av dem i åldrarna år röstade 6 Högt valdeltagande bland sysselsatta inom statlig sektor 52 procent 7 Högre valdeltagande bland kvinnor än bland män i gruppen höginkomsttagare 8 SACO-anslutna röstade i hög utsträckning 8 16 procent av lågutbildade i åldrarna år röstade 8 En skillnad i valdeltagande på 12 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda 8 En av tio utlandssvenskar röstade 9 Hälften av röstberättigade unionsmedborgare deltog 9 Tabeller 10 Teckenförklaring Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och län Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, civilstånd och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och H- region Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, arbetskraftsstatus och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, inkomst och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland anställda efter kön och socioekonomisk grupp (SEI) år Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland sysselsatta efter kön, sektor och ålder år Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland anställda och arbetslösa efter kön, facklig organisation och ålder år Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, utrikes och inrikes födda (efter föräldrarnas ursprung) och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, utbildningsnivå och ålder år Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland utländska medborgare som blivit svenska medborgare efter kön och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland utlandssvenskar efter kön och ålder Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland unionsmedborgare efter kön och ålder 17 Fakta om statistiken 18 Detta omfattar statistiken 18

3 SCB 3 ME 69 SM 0501 Population 18 Mått 18 Redovisningsgrupper 18 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 20 Urval 20 Insamling 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Kvalitet 21 Test av skillnader 22 Bra att veta 22 Nytt estimationsförfarande 22 Jämförbarhet 22 Annan statistik 23 In English 24 Summary 24 List of tables 24 List of terms 25 Fler tabeller/additional tables 15. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön och ålder European Parliament election Voting rates by Sex and Age 16. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön och län European Parliament election Voting rates by Sex and County 17. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, län och ålder European Parliament election Voting rates by Sex, County and Age 18. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder European Parliament election Voting rates by Sex, County and Age 19. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, län och civilstånd European Parliament election Voting rates by Sex, County and Civil status 20. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön och H-region European Parliament election Voting rates by Sex and Degree of urbanisation 21. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, H- region och ålder European Parliament election Voting rates by Sex, Degree of urbanisation and Age

4 SCB 4 ME 69 SM Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, arbetskraftsstatus och ålder år European Parliament election Voting rates by Sex, Labour force status and age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, arbetskraftsstatus och civilstånd år European Parliament election Voting rates by Sex, Labour force status and Civil status. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön och yrke år European Parliament election Voting rates for Employed persons by Sex and Occupation. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön, yrke och ålder år European Parliament election Voting rates for Employed persons by Sex, Occupation and Age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland anställda efter kön och socioekonomisk grupp år European Parliament election Voting rates for Employees persons by Sex and Socio economic group. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland anställda efter kön, socioekonomisk grupp och ålder år European Parliament election Voting rates for Employees persons by Sex, Socio economic group and Age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland sysselsatta efter kön, sektor och ålder år European Parliament election Voting rates for Employed persons by Sex, Sector of employment and Age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder. European Parliament election Voting rates by Sex, Income and Age. 30. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden bland anställda och arbetslösa efter kön, facklig organisation och ålder år European Parliament election Voting rates for Employees and Unemployed persons by Sex, Union and Age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, utbildningsnivå och ålder år European Parliament election Voting rates by Sex, Level of education and Age. Age Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för dem som blivit svenska medborgare efter kön och ålder European Parliament election Voting rates for those who have become Swedish citizens by Sex and Age 33. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för dem som blivit svenska medborgare efter kön och årtal för svenskt medborgarskap European Parliament election Voting rates for those who have become Swedish citizens by Sex and Year of Swedish citizenship 34. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, och födelselandsgrupp European Parliament election Voting rates by Sex and Group of countries of birth

5 SCB 5 ME 69 SM Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden efter kön, utrikes och inrikes födda (efter föräldrarnas ursprung) och ålder European Parliament election Voting rates by Sex, Country of birth and Age 36. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för unionsmedborgare efter kön och ålder European Parliament election Voting rates for Union citizens by Sex and Age 37. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för unionsmedborgare efter kön och länsgrupp European Parliament election Voting rates for Union citizens by Sex and County group 38. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för utlandssvenskar efter kön och ålder European Parliament election Voting rates for Swedish citizens residing abroad by Sex and Age 39. Valet till Europaparlamentet Röstningsförhållanden för utlandssvenskar efter kön och länsgrupp European Parliament election Voting rates for Swedish citizens residing abroad by Sex and County group

6 SCB 6 ME 69 SM 0501 Statistiken med kommentarer Den 13 juni 2004 hölls val till Europaparlamentet. I valet deltog 37,9 procent av de röstberättigade. Valdeltagandet vid valen till Europaparlamentet var lågt även i de tidigare två valen. I valet 1995 deltog 41,6 procent och i valet 1999 var deltagandet 38,8 procent, och det sjönk ytterligare något i valet Benägenheten att rösta är olika stor i olika grupper, och för att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomförs vid Europaparlamentsval en valdeltagandeundersökning. Undersökningen vid 2004 års val baseras på ett urval om drygt individer varav nära även ingår i Arbetskraftsundersökningen (AKU). Uppgifterna som redovisas är skattningar från urval vilket innebär att de är behäftade med viss osäkerhet. Mer om kvaliteten i undersökningen finns att läsa under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Merparten av de skattningar som görs avser svenska medborgare som bor i Sverige. Valdeltagandet i grupperna unionsmedborgare och svenska medborgare boende utomlands redovisas enbart i separata tabeller. För information om vilka som var röstberättigade och redovisningsgrupper läs under avsnitt Detta omfattar statistiken. Liknande undersökningar genomfördes vid de två tidigare valen till Europaparlamentet 1995 och För information om jämförbarhet läs under avsnitt Detta omfattar statistiken. Drygt hälften av dem i åldrarna år röstade Av studien går att utläsa stora skillnader i deltagande mellan olika åldersgrupper. Knappt en av tre förstagångsväljare gick och röstade jämfört med drygt hälften av personer i åldrarna år. Mest röstningsbenägna i 2004 års Europaparlamentsval var personer i åldrarna år och minst benägna var personer i åldrarna år 55 respektive 27 procent röstade vilket utgör en skillnad på över 28 procentenheter. Valdeltagande i val till Europaparlamentet efter kön Män Kvinnor Det är totalt sett ingen skillnad mellan kvinnor och män avseende i vilken utsträckning de deltog i valet. I vissa åldersgrupper framträder dock vissa skillnader tydligt. Bland yngre (18-24 år) röstade kvinnor i högre utsträckning än män 29 procents jämfört med 24 procents valdeltagande. Det motsatta gäller för äldre. Bland dem i åldrarna 75 år eller äldre röstade män i högre utsträckning än kvinnor. Studien är baserad på ett urval av de röstberättigade och det kan därför vara osäkert att göra regionala uppdelningar av materialet. Det går dock att urskilja vissa regionala skillnader mellan län avseende de yngres valdeltagande. I tabellen nedan redovisas valdeltagandet i åldersgruppen år efter kön och län. Valdeltagandeskattningarnas osäkerhet finns också angivna i tabellen. De bildar 95-procentiga konfidensintervall runt skattningarna.

7 SCB 7 ME 69 SM 0501 Valdeltagande i val till Europaparlamentet 2004 i gruppen år efter kön och län Län Stockholms län 30,8 ±3,7 35,8 ±4,0 33,3 ±2,7 Uppsala län 28,5 ±7,4 38,4 ±8,1 33,3 ±5,5 Södermanlands län 22,2 ±7,7 26,0 ±8,9 24,0 ±5,9 Östergötlands län 29,1 ±7,0 34,9 ±8,1 31,7 ±5,3 Jönköpings län 28,2 ±8,1 28,6 ±8,4 28,4 ±5,8 Kronobergs län 19,8 ±8,3 23,7 ±8,3 21,6 ±5,9 Kalmar län 20,2 ±7,7 20,3 ±8,0 20,2 ±5,6 Gotlands län ,0 ±11,1 Blekinge län 25,0 ±8,3 22,8 ±8,7 23,9 ±6,0 Skåne län 25,2 ±4,2 31,0 ±4,4 28,2 ±3,0 Hallands län 23,9 ±7,9 27,7 ±8,4 25,7 ±5,8 Västra Götalands län 29,4 ±3,9 32,0 ±4,1 30,6 ±2,9 Värmlands län 23,9 ±7,1 26,1 ±7,8 24,9 ±5,3 Örebro län 27,2 ±8,4 25,7 ±8,0 26,5 ±5,8 Västmanlands län 26,2 ±8,2 23,4 ±8,1 24,8 ±5,8 Dalarnas län 22,5 ±7,6 30,8 ±9,0 26,2 ±5,8 Gävleborgs län 20,1 ±7,7 18,2 ±7,6 19,1 ±5,4 Västernorrlands län 18,7 ±7,8 27,5 ±9,2 22,9 ±6,0 Jämtlands län 21,5 ±8,7 19,4 ±8,9 20,4 ±6,3 Västerbottens län 22,6 ±7,2 31,8 ±8,4 27,1 ±5,5 Norrbottens län 25,0 ±7,0 33,2 ±8,4 28,8 ±5,4 Hela riket 26,7 ±1,5 30,8 ±1,6 28,7 ±1,1 Lägst valdeltagande i gruppen åringar hittas i Gävleborgs, Kalmar och Jämtlands län och högst i Stockholms och Uppsalas län. Även i Gotlands län är valdeltagandet högt i gruppen, men valdeltagandeskattningen är baserad på ett mindre urval och blir med detta mer osäker. Högt valdeltagande bland sysselsatta inom statlig sektor 52 procent Befolkningen kan delas in i två delar avseende relation till arbetsmarknaden de i arbetskraften och de ej i arbetskraften. Till de i arbetskraften räknas sysselsatta och arbetslösa. Sysselsatta röstade i högre utsträckning än arbetslösa 38 procent jämfört med 31 procent. Sysselsatta kvinnor deltog i högre utsträckning än män 39 procent av kvinnorna jämfört med 36 procent av männen. Drygt hälften av de sysselsatta i statlig sektor valde att nyttja sin rätt att rösta. I de tre sektorerna statlig, kommunal och privat röstade sysselsatta i privat sektor i minst utsträckning: 34 procents valdeltagande. Av dem som är sysselsatta inom kommunal sektor valde 41 procent att delta i valet. De anställda kan med utgångspunkt från yrke delas in efter socioekonomisk grupp i grupperna arbetare och tjänstemän, och valdeltagandestudien hittar stora skillnader mellan dessa två grupper. Av arbetarna röstade 27 procent jämfört med 46 procent av tjänstemännen. Bland de anställda röstade kvinnor i något större utsträckning än män och skillnaden finns företrädesvis bland de yngre.

8 SCB 8 ME 69 SM 0501 Högre valdeltagande bland kvinnor än bland män i gruppen höginkomsttagare Röstningsbenägenheten är större bland personer som har hög inkomst jämfört med dem med låg inkomst. Skillnaden i valdeltagande i valet till Europaparlamentet 2004 var nästan 20 procentenheter mellan dem i lägsta och dem i högsta inkomstklassen. Skillnaderna mellan könen noteras framför allt i de högsta inkomstgrupperna där kvinnor deltog i betydligt högre utsträckning än män. Bland dem med en inkomst över kronor röstade 58 procent av kvinnorna och 48 procent av männen i valet. SACO-anslutna röstade i hög utsträckning De anställda och arbetslösa kan studeras med avseende på facklig tillhörighet. Jämför man de tre största fackförbunden LO, TCO och SACO märks vissa skillnader. Bland LO-anslutna röstade 27 procent jämfört med 61 procent av de SACO-anslutna. Av de TCO-anslutna deltog 43 procent. Det kan inte påvisas några skillnader i valdeltagande mellan män och kvinnor avseende facklig tillhörighet. Värt att notera är att facklig tillhörighet är nära kopplad till utbildningsnivå. 16 procent av lågutbildade i åldrarna år röstade Det finns variationer i valdeltagande mellan olika utbildningsnivåer. Personer med förgymnasial och gymnasial utbildning deltog i lika stor utsträckning inte fullt var tredje utnyttjade sin rätt att rösta. Bland dem med eftergymnasial utbildning röstade drygt hälften, 53 procent. I minst utsträckning, 16 procent, röstade personer med förgymnasial utbildning i åldrarna år. Högst var valdeltagandet bland dem i åldrarna år med eftergymnasial utbildning, hela 76 procent röstade. Inga större skillnader avseende valdeltagande mellan kvinnor och män påträffas. En skillnad i valdeltagande på 12 procentenheter mellan inrikes och utrikes födda Studien visar en skillnad i valdeltagande mellan utrikes och inrikes födda på 12 procentenheter. Bland de utrikes födda är det stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Medan endast 17 procent av de i åldrarna år röstade var motsvarande andel bland personer 45 år eller äldre 36 procent. Bland de inrikes födda har personer med två utrikes födda föräldrar deltagit i minst utsträckning knappt en av fyra röstade. Det går inte att urskilja några skillnader mellan kvinnor och män avseende valdeltagande i någon av dessa grupper. Valdeltagande i val till Europaparlamentet 2004 efter kön och ursprung Män Kvinnor Totalt Utrikes födda 28,3 27,1 27,7 Inrikes födda 38,8 40,3 39,6 med två utrikes födda föräldrar 25,8 21,7 23,9 med en utrikes född förälder 32,8 36,8 34,9 med två inrikes födda föräldrar 39,6 41,0 40,3

9 SCB 9 ME 69 SM 0501 En av tio utlandssvenskar röstade Valet till Europaparlamentet 2004 i Sverige lockade knappt tio procent av svenska medborgare boende i utlandet att rösta. De äldre röstade i större utsträckning än de yngre. En av fem av dem i åldrar 65 år eller äldre jämfört med en av tjugo av dem i åldrarna år röstade. Hälften av röstberättigade unionsmedborgare deltog Som unionsmedborgare är man röstberättigad om man är 18 år, folkbokförd i Sverige samt skriftligen har anmält hos länsstyrelsen sin önskan att tas upp i röstlängd. Dessa personer frånsäger därmed sin rätt att rösta i det land de är medborgare i. Huruvida unionsmedborgare som inte anmält sig röstade i medborgarlandet har inte undersökts i denna studie. Av dem som blivit upptagna i röstlängden var det 51 procent som gick och röstade. Det går inte att urskilja några skillnader mellan kvinnor och män i denna grupp avseende benägenhet att rösta.

10 SCB 10 ME 69 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Skattning baserad på färre än 50 observationer. Figure too uncertain to be published. Estimate based on less than 50 observations. 1. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och ålder 1. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex and Age. Ålder Röstande i % av röstberättigade Förstagångsväljare 27,3 ±5,7 38,0 ±6,5 32,4 ±4,3 Övriga 19 år 23,6 ±5,4 33,5 ±6,3 28,6 ±4,1 20 år 24,4 ±4,9 24,5 ±5,1 24,4 ±3,6 21 år 20,7 ±4,7 21,2 ±4,8 20,9 ±3,4 22 år 21,6 ±4,8 26,9 ±5,6 24,1 ±3,7 23 år 26,7 ±5,1 30,0 ±5,3 28,3 ±3,7 24 år 24,1 ±4,9 32,3 ±5,5 28,0 ±3, år 24,0 ±1,9 29,1 ±2,1 26,5 ±1, år 30,2 ±2,4 33,0 ±2,5 31,6 ±1, år 31,3 ±2,2 31,2 ±2,3 31,3 ±1, år 28,1 ±2,1 29,8 ±2,2 28,9 ±1, år 28,8 ±2,2 31,5 ±2,2 30,2 ±1, år 34,8 ±2,3 38,4 ±2,4 36,5 ±1, år 39,0 ±2,3 42,9 ±2,4 40,9 ±1, år 45,8 ±2,2 47,7 ±2,3 46,8 ±1, år 49,4 ±2,4 52,3 ±2,5 50,8 ±1, år 56,5 ±4,3 54,0 ±4,2 55,2 ±3, år 55,6 ±6,0 52,0 ±5,6 53,7 ±4, år 53,6 ±4,6 46,0 ±4,0 49,3 ±3, år 40,4 ±3,6 31,4 ±2,6 34,7 ±2, år 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5 Not: Förstagångsväljare är födda Gruppen 'övriga 19 år' innehåller därmed inte personer födda För samtliga grupper utom gruppen förstagångsväljare avser ålder den 31 december 2004.

11 SCB 11 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och län 2. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex and County. Län Röstande i % av röstberättigade Stockholms län 42,8 ±1,8 44,6 ±1,9 43,7 ±1,3 Uppsala län 38,1 ±4,3 41,4 ±4,2 39,9 ±3,0 Södermanlands län 35,2 ±4,0 34,7 ±4,1 34,9 ±2,9 Östergötlands län 42,3 ±3,7 39,6 ±3,7 40,9 ±2,6 Jönköpings län 34,8 ±4,0 37,9 ±4,3 36,3 ±3,0 Kronobergs län 32,4 ±4,4 35,4 ±4,6 34,0 ±3,2 Kalmar län 32,9 ±4,2 30,7 ±4,1 31,7 ±2,9 Gotlands län 34,3 ±7,4 48,4 ±7,5 41,5 ±5,3 Blekinge län 35,5 ±4,6 34,5 ±4,6 35,0 ±3,3 Skåne län 35,5 ±2,1 36,6 ±2,1 36,0 ±1,5 Hallands län 37,9 ±4,0 39,4 ±4,3 38,6 ±2,9 Västra Götalands län 39,1 ±2,0 38,8 ±1,9 38,9 ±1,4 Värmlands län 34,3 ±3,7 34,1 ±3,7 34,2 ±2,6 Örebro län 37,3 ±4,2 37,7 ±4,1 37,5 ±2,9 Västmanlands län 34,7 ±4,1 34,5 ±4,0 34,6 ±2,8 Dalarnas län 32,9 ±4,2 36,6 ±4,0 34,7 ±2,9 Gävleborgs län 35,2 ±4,1 35,2 ±4,0 35,2 ±2,9 Västernorrlands län 34,8 ±4,4 34,6 ±4,2 34,7 ±3,0 Jämtlands län 38,9 ±4,5 38,3 ±5,1 38,6 ±3,4 Västerbottens län 38,4 ±4,2 44,4 ±4,3 41,4 ±3,0 Norrbottens län 34,9 ±3,8 40,2 ±3,8 37,6 ±2,7 Hela riket 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5 3. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, civilstånd och ålder 3. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex, Civil status and Age. Civilstånd Röstande i % av röstberättigade Ålder Gifta år 35,7 ±9,2 24,7 ±5,5 28,2 ±4, år 34,0 ±2,2 34,7 ±2,0 34,4 ±1, år 48,1 ±1,5 48,9 ±1,5 48,5 ±1, år 56,8 ±2,8 54,1 ±3,2 55,6 ±2, år 47,5 ±1,2 45,9 ±1,2 46,7 ±0,9 Ej gifta år 26,4 ±1,5 31,3 ±1,7 28,7 ±1, år 26,9 ±1,5 27,8 ±1,7 27,3 ±1, år 33,8 ±1,8 40,0 ±1,9 36,8 ±1, år 41,3 ±3,8 36,6 ±2,3 38,1 ±2, år 30,4 ±0,9 33,9 ±1,0 32,2 ±0,7 Samtliga 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5 Not: Till gifta räknas gifta och registrerade partners.

12 SCB 12 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön och H- region 4. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex and Degree of urbanisation. H-region Röstande i % av röstberättigade H1 Stockholm 43,0 ±1,9 44,6 ±1,9 43,8 ±1,3 H8 Göteborg 41,7 ±2,6 43,4 ±2,6 42,6 ±1,9 H9 Malmö 36,9 ±3,1 36,7 ±3,0 36,8 ±2,2 H3 Större städer 37,2 ±1,2 37,4 ±1,2 37,3 ±0,9 H4 Mellanbygden 34,4 ±1,8 34,2 ±1,8 34,3 ±1,3 H5 Tätbygden 36,0 ±2,9 41,7 ±2,8 38,9 ±2,0 H6 Glesbygden 31,7 ±2,9 36,0 ±3,0 33,9 ±2,1 Samtliga 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5 Not: För beskrivning av H-regionerna, se avsnitt Definitioner och förklaringar 5. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, arbetskraftsstatus och ålder 5. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex, Labour force status and Age. Arbetskraftsstatus Röstande i % av röstberättigade Ålder I ARBETSKRAFTEN Totalt år 26,8 ±2,0 32,3 ±2,2 29,4 ±1, år 30,1 ±1,5 31,3 ±1,5 30,7 ±1, år 43,6 ±1,4 47,5 ±1,5 45,5 ±1, år 54,1 ±8,2 58,6 ±11,8 55,8 ±6, år 35,7 ±0,9 38,9 ±1,0 37,3 ±0,7 DÄRAV Sysselsatta år 26,9 ±2,1 33,2 ±2,3 29,9 ±1, år 30,4 ±1,5 31,4 ±1,6 30,9 ±1, år 43,7 ±1,5 47,6 ±1,5 45,6 ±1, år 58,1 ±8,6 57,3 ±12,3 57,8 ±7, år 36,0 ±0,9 39,3 ±1,0 37,6 ±0,7 Arbetslösa 30,6 ±3,7 31,8 ±4,3 31,1 ±2,8 EJ I ARBETSKRAFTEN år 27,7 ±3,0 33,4 ±3,3 30,5 ±2, år 17,1 ±4,8 27,0 ±4,1 23,7 ±3, år 35,9 ±3,3 37,5 ±3,0 36,8 ±2, år 54,5 ±4,3 52,1 ±3,8 53,2 ±2, år 40,6 ±2,2 41,7 ±2,0 41,2 ±1,5 DÄRAV Arbetar i eget hushåll ,6 ±6,7 30,0 ±6,7 Studerande 30,8 ±3,5 37,4 ±3,7 34,2 ±2,6 Övriga ej i arbetskraften 43,0 ±2,6 43,4 ±2,4 43,2 ±1,8 SAMTLIGA år 36,9 ±0,9 39,7 ±0,9 38,3 ±0,6 Not: För mer information om variabeln Arbetskraftsstatus se Definitioner och förklaringar

13 SCB 13 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, inkomst och ålder 6. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex, Income and Age Inkomst Röstande i % av röstberättigade Ålder Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad år 16,5 ±4,9 18,1 ±6,0 17,2 ±3, år 14,2 ±7,7 9,0 ±5,6 11,5 ±4, år 17,9 ±6,7 27,8 ±10,6 21,6 ±5, år ,0 ±13,6 20,0 ±12, 18 - år 17,5 ±3,9 17,0 ±4,1 17,2 ±2, % ( kr) år 29,7 ±2,2 34,2 ±2,2 32,0 ±1, år 23,1 ±4,1 29,9 ±3,8 27,0 ±2, år 32,3 ±4,6 33,1 ±3,9 32,8 ±3, år 30,8 ±7,1 33,4 ±3,0 33,0 ±2, år 29,2 ±1,8 33,2 ±1,6 31,7 ±1, % ( kr) år 28,8 ±4,6 24,8 ±3,6 26,5 ±2, år 21,1 ±3,9 25,7 ±2,6 24,4 ±2, år 32,4 ±3,8 37,7 ±2,8 35,9 ±2, år 40,7 ±3,8 45,0 ±3,2 43,2 ±2, år 34,2 ±2,2 36,5 ±1,7 35,6 ±1, % ( kr) år 18,2 ±3,6 22,1 ±3,8 20,2 ±2, år 22,6 ±2,9 27,8 ±2,3 26,0 ±1, år 35,9 ±3,0 40,7 ±2,2 39,0 ±1, år 54,7 ±4,4 53,7 ±5,5 54,3 ±3, år 37,0 ±2,0 36,7 ±1,6 36,8 ±1, % ( kr) år 23,7 ±3,8 37,5 ±6,3 28,3 ±3, år 27,0 ±2,2 33,4 ±2,8 29,7 ±1, år 39,2 ±2,2 48,1 ±2,3 43,5 ±1, år 62,6 ±6,1 62,6 ±7,6 62,6 ±4, år 36,0 ±1,5 43,9 ±1,8 39,5 ±1, % ( kr eller över ) år 34,8 ±6,7 57,9 ±13,0 39,9 ±6, år 38,3 ±2,2 47,2 ±4,0 40,5 ±2, år 51,2 ±1,8 60,5 ±2,6 54,2 ±1, år 70,0 ±5,3 68,1 ±8,2 69,4 ±4, år 48,2 ±1,4 57,6 ±2,2 50,9 ±1,2 Samtliga 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5 Not: Med inkomst avses summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet), inkomst av kapital (överskott) och sjöinkomst (år 2002 enligt taxeringen 2003). Inkomstklasserna är baserade på percentilerna beräknade utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Percentiler kan förklaras som ett mått som anger hur stor andel som har lika med eller lägre inkomst än vad respektive mått visar: Exempelvis gränsen för den 40:nde percentilen är lika med kronor det innebär att 40 procent av befolkningen över 18 år har en inkomst som är lika med eller lägre än det.

14 SCB 14 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland anställda efter kön och socioekonomisk grupp (SEI) år 7. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for Employees by Sex and Socio-economic group. Age år. SEI Röstande i % av röstberättigade Arbetare, ej facklärda 26,5 ±1,8 26,9 ±1,8 26,7 ±1,3 Arbetare, facklärda 24,7 ±2,0 29,7 ±2,5 26,8 ±1,6 Samtliga arbetare 25,7 ±1,3 27,9 ±1,5 26,7 ±1,0 Lägre tjänstemän 35,3 ±3,0 37,6 ±2,4 36,7 ±1,9 Tjänstemän på mellannivå 42,5 ±2,3 45,5 ±2,0 44,2 ±1,5 Högre tjänstemän 54,0 ±2,5 59,8 ±2,8 56,6 ±1,9 Samtliga tjänstemän 44,9 ±1,5 46,6 ±1,4 45,8 ±1,0 Anställda, uppgift saknas Samtliga anställda år 35,6 ±1,0 38,9 ±1,0 37,3 ±0,7 8. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland sysselsatta efter kön, sektor och ålder år 8. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for Employed persons by Sex, Sector of employment and Age. Age Sektor Röstande i % av röstberättigade Ålder Statlig år 41,1 ±13,0 59,6 ±12,0 50,8 ±9, år 52,3 ±6,9 47,7 ±7,6 50,3 ±5, år 52,6 ±5,6 53,9 ±5,5 53,3 ±3, år 51,3 ±4,2 52,6 ±4,2 52,0 ±2,9 Kommunal år 36,8 ±7,4 31,4 ±4,1 32,7 ±3, år 39,4 ±5,2 30,4 ±2,4 32,1 ±2, år 50,2 ±4,0 49,1 ±2,1 49,4 ±1, år 44,8 ±2,9 40,3 ±1,5 41,2 ±1,3 Privat år 25,4 ±2,2 32,5 ±2,9 28,3 ±1, år 28,0 ±1,6 30,7 ±2,2 28,9 ±1, år 41,8 ±1,6 44,5 ±2,4 42,7 ±1, år 33,3 ±1,0 36,2 ±1,4 34,3 ±0,8 DÄRAV Anställda 32,8 ±1,1 35,7 ±1,5 33,9 ±0,9 Företagare 35,6 ±2,6 40,6 ±4,7 36,8 ±2,3 Medhj fam ,2 ±13,7 Sysselsatta, uppgift saknas Samtliga sysselsatta år 35,6 ±0,9 39,0 ±1,0 37,2 ±0,7

15 SCB 15 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland anställda och arbetslösa efter kön, facklig organisation och ålder år 9. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for Employees and Unemployed persons by Sex, Union and Age. Age Fackföreningstillhörighet Röstande i % av röstberättigade Ålder LO år 18,8 ±2,8 22,0 ±3,6 20,1 ±2, år 20,6 ±2,2 21,4 ±2,3 21,0 ±1, år 34,4 ±2,4 35,5 ±2,5 34,9 ±1, år 25,9 ±1,4 27,6 ±1,5 26,7 ±1,0 TCO år 34,8 ±7,5 36,9 ±5,9 36,1 ±4, år 33,5 ±3,4 33,6 ±2,8 33,6 ±2, år 49,6 ±3,1 51,3 ±2,4 50,6 ±1, år 42,1 ±2,2 43,5 ±1,8 43,0 ±1,4 SACO år 49,8 ±10,2 62,4 ±7,7 57,4 ±6, år 60,1 ±4,9 54,3 ±4,8 57,1 ±3, år 65,0 ±4,5 66,7 ±4,4 65,9 ±3, år 61,3 ±3,2 60,9 ±3,0 61,1 ±2,2 Övriga 34,8 ±5,1 46,1 ±11,0 37,0 ±4,6 Ej anslutna och uppgift saknas 34,0 ±2,0 36,6 ±2,3 35,1 ±1,5 Samtliga anställda och arbetslösa år 35,3 ±1,0 38,5 ±1,0 36,9 ±0,7 10. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, utrikes och inrikes födda (efter föräldrarnas ursprung) och ålder 10. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex, Country of birth and Age Utrikes/inrikes födda Röstande i % av röstberättigade Ålder Utrikes födda 28,3 ±2,5 27,1 ±2,3 27,7 ±1, år 15,7 ±2,7 17,4 ±2,6 16,6 ±1, år 37,8 ±3,8 33,9 ±3,5 35,7 ±2,6 Inrikes födda 38,8 ±0,8 40,3 ±0,8 39,6 ±0,6 med två utrikes födda föräldrar 25,8 ±4,4 21,7 ±4,4 23,9 ±3,1 med en utrikes född förälder 32,8 ±3,1 36,8 ±3,0 34,9 ±2,2 med två inrikes födda föräldrar 39,6 ±0,8 41,0 ±0,8 40,3 ±0,6 Uppgift saknas Samtliga 37,8 ±0,8 38,9 ±0,8 38,4 ±0,5

16 SCB 16 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 efter kön, utbildningsnivå och ålder år 11. Participation in the Election to the European Parliament 2004 by Sex, Level of education and Age. Age Utbildningsnivå Röstande i % av röstberättigade Ålder Förgymnasial år 22,3 ±3,2 31,8 ±3,9 26,6 ±2, år 15,4 ±3,5 16,1 ±4,0 15,7 ±2, år 31,0 ±2,4 34,0 ±2,8 32,3 ±1, år 46,5 ±5,7 40,5 ±5,5 43,6 ±3, år 30,8 ±1,9 33,3 ±2,1 31,9 ±1,4 Gymnasial år 21,4 ±2,1 23,0 ±2,4 22,1 ±1, år 21,3 ±1,7 22,9 ±1,8 22,1 ±1, år 40,4 ±1,9 40,5 ±1,9 40,5 ±1, år 55,6 ±6,7 53,6 ±6,1 54,6 ±4, år 31,0 ±1,2 32,8 ±1,3 31,9 ±0,9 Eftergymnasial år 47,0 ±3,9 48,3 ±3,5 47,7 ±2, år 46,5 ±2,6 44,1 ±2,5 45,3 ±1, år 57,3 ±2,5 60,3 ±2,3 58,9 ±1, år 77,4 ±7,9 75,1 ±7,2 76,0 ±5, år 52,9 ±1,7 53,7 ±1,5 53,3 ±1,1 Uppgift saknas 16,9 ±8,8 26,3 ±15,0 20,4 ±8,0 Samliga år 36,9 ±0,9 39,7 ±0,9 38,3 ±0,6 12. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland utländska medborgare som blivit svenska medborgare efter kön och ålder 12. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for foreign citizens who have become Swedish citizens by Sex and Age Ålder Röstande i % av röstberättigade år 18,1 ±3,8 16,1 ±3,7 17,1 ±2, år 17,3 ±2,8 20,3 ±2,9 18,9 ±2, år 31,0 ±3,4 30,8 ±3,5 30,9 ±2, år 51,9 ±8,5 37,4 ±6,3 42,9 ±5, år 27,1 ±2,2 26,4 ±2,1 26,7 ±1,5

17 SCB 17 ME 69 SM Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland utlandssvenskar efter kön och ålder 13. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for Swedish citizens living abroad by Sex and Age Ålder Röstande i % av röstberättigade år 4,6 ±3,1 4,8 ±3,0 4,7 ±2, år 7,6 ±2,7 8,0 ±2,6 7,8 ±1, år 9,7 ±3,2 13,7 ±4,0 11,5 ±2, år 22,8 ±7,6 17,5 ±7,1 20,2 ±5, år 9,5 ±1,8 9,7 ±1,8 9,6 ±1,3 14. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2004 bland unionsmedborgare efter kön och ålder 14. Participation in the Election to the European Parliament 2004 for union citizens by Sex and Age Ålder Röstande i % av röstberättigade år 42,8 ±11,9 53,2 ±9,4 49,2 ±7, år 44,0 ±6,1 46,1 ±5,1 45,1 ±3, år 50,9 ±4,7 53,0 ±4,4 52,0 ±3, år 58,5 ±7,4 55,6 ±7,2 57,1 ±5, år 49,5 ±3,2 51,3 ±2,9 50,5 ±2,1

18 SCB 18 ME 69 SM 0501 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Population Målpopulationen i undersökningen är röstberättigade svenska medborgare och unionsmedborgare vid valet till Europaparlamentet 2004 den 13 juni Röstberättigade är: - svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige; - svenska medborgare boende utomlands som fyller 18 år senast på valdagen och som varit folkbokförda i Sverige någon gång de senaste 10 åren. De som inte varit folkbokförda i Sverige de senaste 10 åren har rösträtt om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig; - unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landet och som skriftligen hos länsstyrelsen anmält sin önskan att tas upp i röstlängd. 1 Valdeltagandet i grupperna unionsmedborgare och svenska medborgare boende utomlands redovisas enbart i separata tabeller och merparten av de skattningar som görs avser därför enbart svenska medborgare som bor i Sverige. Grupperna unionsmedborgare och svenska medborgare boende utomlands är jämförelsevis små och uteslutningen av dem i skattningarna påverkar inte resultaten i någon större utsträckning. Mått Resultaten redovisas i form av skattningar av totaler (antal röstberättigade och antal röstande) och kvoter (andel röstande i procent av röstberättigade, det vill säga valdeltagandet). För kvoten andel röstande i procent av röstberättigade anges även osäkerheten för skattningen. Redovisningsgrupper Skattningar av valdeltagandet för gruppen svenska medborgare folkbokförda i Sverige görs efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, län, civilstånd, inkomst, sysselsättningsstatus, yrke, socioekonomisk grupp (SEI), arbetsmarknadssektor, utbildning, årtal för svenskt medborgarskap, fackföreningstillhörighet, H-region och födelseland. Skattningar av valdeltagandet för gruppen svenska medborgare boende utomlands begränsar sig till kön, ålder och län i vilket man senast var folkbokförd. Skattningar av valdeltagandet för gruppen unionsmedborgare begränsar sig till variablerna kön, ålder och länsgrupp. Information om vilka grupper som ingår i varje redovisning framgår av tabellrubriker och tabellkommentarer. 1 Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos länsstyrelsen anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran ange sin nationalitet och adress i Sverige, ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat. Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare. (Lag 2002:68).

19 SCB 19 ME 69 SM 0501 Definitioner och förklaringar Åldersgränser Variabeln ålder avser ålder den 31 december 2004 för alla åldersgrupper utom gruppen förstagångsväljare. Till förstagångsväljare räknas de personer som är födda , det vill säga de som inte hade fyllt 18 år vid folkomröstningen om euron 2003 men hunnit fylla 18 år den 13 juni Detta innebär dock att åldersgruppen 19 år inte innehåller personer födda Observera även att definitionen av förstagångsväljare baseras på ålder och därför inte inkluderar dem som fick rösta för första gången på grund av att de exempelvis erhållit svenskt medborgarskap. Uppgift om ålder hämtas från RTB. Civilstånd I skattningar av hela populationen, 18 år och äldre, räknas gifta och registrerade partners till gifta. I tidigare undersökningar har gifta varit definierat som gifta och de som någon gång varit gifta (alltså gifta, frånskilda och änkor/änklingar). Det innebär att jämförelser inte går att göra med tidigare redovisningar av valdeltagande i val till Europaparlamentet. Uppgift om civilstånd hämtas från RTB. I valdeltaganderedovisningen ingår även en redovisning efter civilstatus enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU). Här används svaren på AKU-frågan "Är Du gift, sambo eller ensamstående?" Arbetskraftsstatus Befolkningen delas in i två delar - de i arbetskraften och de ej i arbetskraften. Till dem i arbetskraften räknas sysselsatta och arbetslösa. De sysselsatta kan i sin tur delas in i anställda, företagare och medhjälpande familjemedlemmar. Till dem ej i arbetskraften hör till exempel studerande och hemarbetande. Uppgiften hämtas från AKU. Yrke Yrke grupperas från och med 1997 enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK bygger på den internationella yrkesklassifikationen ISCO- 88 samt den liknande ISCO-88 (COM) som används inom Europeiska Unionen (EU). För en mer detaljerad beskrivning av klassificeringen se MIS 1998:3. Uppgiften hämtas från AKU. Arbetsmarknadssektor Vid klassificeringen av sysselsatta efter sektortillhörighet (statlig, kommunal, privat) tillämpar AKU fr.o.m. januari 2001 en harmoniserad sektorsredovisning utifrån standarden för institutionell sektorindelning Klassificeringen görs utifrån företagets sektortillhörighet. Företagare och medhjälpande familjemedlemmar klassas som tillhörande privat sektor. Uppgiften hämtas från AKU. Socioekonomisk indelning (SEI) En socioekonomisk indelning (SEI) av anställda personer görs med utgångspunkt från yrke. Här görs en indelning efter arbetare och tjänstemän. Indelningen görs enligt SCB:s standard för Socioekonomisk indelning, se MIS 1982:4. Uppgiften hämtas från AKU. Inkomst Inkomst utgörs av summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet), inkomst av kapital (överskott) och sjöinkomst. Beloppet avser inkomst före skatt (år 2002 enligt taxeringen 2003). Inkomstklasserna är baserade på percentilerna beräknade utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Percentiler kan förklaras som ett mått som anger hur stor andel som har lika med eller lägre inkomst än vad respektive mått visar. Exempelvis, 40:nde percentilen innebär att 40 procent av befolk-

20 SCB 20 ME 69 SM 0501 ningen över 18 år har en inkomst som är lika med eller lägre än den angivna gränsen i kronor. I studien har percentiler använts för att ta fram inkomstgränser och följande percentilintervall har använts: 0-20, 21-40, 41-60, och Uppgiften hämtas från RTB. Utbildning Uppgifter om utbildning hämtas från SCB:s register Befolkningens utbildning, som innehåller uppgifter om högsta utbildning för personer i åldrarna år. Utbildningarna är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Fr.o.m. år 2001 används standarden SUN 2000 som beskrivs närmare i MIS 2000:1. De valdeltagandeskattningar som görs efter utbildning är därför inte är helt jämförbara med de skattningar som gjordes vid de tidigare valen till Europaparlamentet 1995 och Fackföreningstillhörighet I AKU ställs en fråga om facktillhörighet till personer i arbetskraften som är anställda och arbetslösa. Uppgiften hämtas från AKU. Homogenitetsregion (H-region) H-region och dess omfattning H1 Stockholm/Södertälje A-region H8 Göteborgs A-region H9 Malmö/Lund/Trelleborgs A-region H3 Kommuner med mer än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum H4 Kommuner med mer än och mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt H5 Kommuner med mer än och mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom 100 kilometers radie från samma punkt H6 Kommuner med mindre än invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum Med kommuncentrum avses den folkrikaste församlingen i kommunen. Uppgiften hämtas från RTB. Så görs statistiken Urval Valdeltagandeundersökningen baseras på ett antal delurval som tillsammans möjliggör en omfångsrik redovisning av valdeltagandet i olika grupper. Nedan följer en närmare beskrivning av de olika urvalen: - Den huvudsakliga delen av urvalet till valdeltagandeundersökningen har hämtats från Arbetskraftsundersökningens maj- och juniurval år Dessa omfattar tillsammans cirka röstberättigade individer. AKU är en intervjuundersökning som utförs löpande av SCB med syfte att beskriva de aktuella sysselsättningsförhållandena samt att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. Undersökningen baseras på ett representativt urval av folkbokförda personer i åldrarna år. I urvalet till valdeltagandeundersökningen har personer som ej är röstberättigade plockats bort.

21 SCB 21 ME 69 SM Ett systematiskt urval om individer drogs för att komplettera AKU-urvalet med personer i åldrarna 75 år och äldre. Urvalet drogs från personnummersorterad RTB. - Ett obundet slumpmässigt urval om röstberättigade unionsmedborgare drogs för att kunna redovisa valdeltagandet i denna grupp. Urvalet drogs från den preliminära röstlängden. - Ett obundet slumpmässigt urval av röstberättigade svenska medborgare boende utomlands (utlandssvenskar) om personer drogs från den preliminära röstlängden. Insamling Uppgifter om deltagande har hämtats från röstlängderna. Länsstyrelserna har gått genom röstlängderna och noterat på förtryckta blad om urvalspersonerna har röstat i valet till Europaparlamentet eller ej. Bakgrundsvariablerna, efter vilka valdeltagandet redovisas, har hämtats från registret över totalbefolkningen (RTB), SCB:s utbildningsregister samt Arbetskraftsundersökningen (AKU). Statistikens tillförlitlighet Kvalitet Resultaten som presenteras är skattningar och därmed behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor. Nedan följer en närmare beskrivning av de olika felen som kan uppstå, hur de har hanterats samt i vilken omfattning de uppskattas påverka undersökningens resultat. För mer information om AKU:s kvalitet och felkällor se AKU:s beskrivning av statistiken på eller något av de månadsvisa Statistiska meddelanden för AKU under Täckningsfel Som framgår av avsnittet Urval dras några urval direkt från den preliminära röstlängden. De övriga matchas mot den. De personer som inte finns med i den preliminära röstlängden kan därför inte komma med i något urval. Den preliminära röstlängden upprättades av Valmyndigheten 30 dagar före valet. De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter skall senast tolv dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Personer som felaktigt uteslutits vid upprättandet av röstlängden har inte kunnat komma med i valdeltagandeundersökningen. Till täckningsfel räknas även de personer som mist sin rösträtt på grund av att de flyttat från Sverige eller avlidit. Täckningsfelet uppskattas vara mycket begränsat i denna undersökning. Urvalsfel Urvalen som använts i denna undersökning är sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Med ett sådant urvalsförfarande är osäkerheten i skattningarna beräkningsbar. Osäkerheten anges i felmarginaler som är beräknade för variabeln röstande i procent av röstberättigade. Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet det sanna värdet för populationen. Den osäkerheten varierar med det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser. Skattningarna av antalet röstande och röstberättigade är också osäkra även om konfidensintervall inte står angivna. Bortfallsfel Ett försumbart antal personer kunde inte återfinnas i röstlängderna enligt länsstyrelserna. Detta beror antingen på att det skett en korrigering av den prelimi-

22 SCB 22 ME 69 SM 0501 nära röstlängden eller så är det ett bearbetningsfel, se nedan. Bortfallsfelet uppskattas vara mycket litet i denna undersökning. Bearbetningsfel I samband med hantering och bearbetning av blanketter, datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Vid blankettskanning har variabelkontroller utförts. Återkontakter har gjorts med berörd länsstyrelse för komplettering/rättning vid behov. Bearbetningsfelen bedöms vara mycket små. Beräkning av vikter För att förbättra skattningarna har hjälpinformation använts. Hjälpinformationen som använts är de kända antalen röstberättigade för kön-ålders-grupper och län. Det finns en tydlig skillnad i röstningsbenägenhet mellan svarande och bortfall i AKU. Vid skattning av variabler som hämtats från AKU har hänsyn tagits till detta. Individbortfallet i AKU uppgår till procent. Test av skillnader För att bedöma om skillnaden mellan två procentskattningar är statistiskt säkerställd utgår man från felmarginalen för skillnaden. Ett signifikanstest för skillnaden kan göras med hjälp av de felmarginaler som redovisas i tabellerna. Om skillnaden mellan skattningarna är större än felmarginalen så är den säkerställd, signifikant, eller ej beroende av slumpen. Följande resonemang gäller då: Låt a och b beteckna två redovisningsgrupper som inte har några gemensamma individer. Låt P a och P b beteckna respektive andelsskattningar (procenttalen i respektive grupp) samt K a och K b felmarginalerna för punktskattningarna i respektive grupp. Man kan då beräkna: P och K a a b P = b K 2 + a K 2 b Om P a P b är större än K a-b är skillnaden signifikant. Bra att veta Nytt estimationsförfarande Sedan valet till Europaparlamentet 1999 har ett nytt sätt att beräkna felmarginaler introducerats. Tidigare har beräkningarna varit approximativa, men denna gång har teoretiskt korrekta felmarginaler beräknats. Skattningarna är denna gång också kalibrerade med avseende på kända populationstal. Se även under rubriken Beräkning av vikter. Jämförbarhet Det är ensartade definitioner i valstatistiken. Men ser man det över ett längre tidsperspektiv kan förändringar både i valsystem, presentation samt grund för rösträtt göra jämförelser mindre enkla. Detsamma gäller internationella jämförelser, där olikheter i politiska system, valsystem, regler om röstplikt etc. kan försvåra jämförelser, även för sådant som ligger lika i tiden. För närmare information om valdeltagandeskattningarnas jämförbarhet med tidigare val se varje enskild variabeldefinition i avsnitt Definitioner och förklaringar under Fakta om statistiken. Redovisningen av valdeltagandet vid valet till

23 SCB 23 ME 69 SM 0501 Europaparlamentet 2004 har utökats med ett antal variabler och redovisningar jämfört med tidigare val. Annan statistik I samband med val till Europaparlamentet sammanställer SCB valresultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande samt giltiga valsedlars fördelning efter parti. Resultaten redovisas huvudsakligen på läns- och kommunnivå. I samarbete mellan SCB och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet genomförs även en valbeteendeundersökning vid varje val till Europaparlamentet sedan Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

24 SCB 24 ME 69 SM 0501 In English Summary The European Parliament election 2004 was held 13 June Entitled to vote were Swedish citizens and foreign citizens of any member state of the European Union. Entitled Swedish citizens were those who were 18 years of age before or on the day of the election and were, or had at some time been, registered residents of Sweden. Citizens of any member state of the European Union (union citizens) were entitled to vote if they were 18 years of age before or on the day of the election, registered residents of Sweden and who in writing to the county administrative boards had asked to be included in the electoral register. The exact electoral participation in the European Parliament election 2004 measured 37.9 per cent of those who were eligible to vote. In order to achieve a more detailed picture of the electoral participation in various segments of the Swedish population an Electoral Participation Study was carried out, mainly using the samples from the Swedish Labour Force Survey (AKU) in May and June Additional samples of elderly persons (older than 74 years), of Swedish citizens residing abroad and of union citizens were taken in order to ensure a comprehensive account. The samples used in the Electoral Participation Study contain over individuals. Of the Swedish citizens living in Sweden 38.4 per cent participated in the European Parliament election. One out of ten Swedish citizens residing abroad participated. Just over a half of the union citizens that were entitled to vote in the Swedish election to the European Parliament voted. In the total electorate no difference between the sexes can be perceived, but some differences appear when studying different age groups. In the older age groups (75- years) men participated to a higher degree than women, but among the youngest it was the other way around. The income level and the level of education seem to have an effect on electoral participation. While 32 per cent among those with the lowest income participated, the corresponding percentage was 51 among those with the highest income (the equivalent to the 0-20:th and :th percentile respectively of the income of the Swedish population 18 years and older). Among those with the highest income women participated to a higher extent than men. Regarding the level of education, there is a difference in electoral participation of 21 percentage points between those with a tertiary education compared equally to those with a primary or lower secondary education and those with an upper secondary education. Additional factors that appear to have had an impact on participation in the European Parliament election are labour force status, socio-economic group and sector of employment. Among individuals in the labour force the participation rate was evidently higher amongst employed than unemployed persons. Among employees non-manual workers participated to a higher degree than manual workers - a difference of 19 percentage points. At last, while as much as 52 per cent of those employed in the government sector participated merely 34 per cent of those in the private sector voted in the election. List of tables Explanation of symbols 10