Fotgängarbesiktning i Fittja

Transkript

1 Fotgängarbesiktning i Fittja

2 Förord Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun arrangerades tillsammans med Hållbart resande i samhällsplaneringen och Fotgängarnas förening en fotgängbesiktning i Fittja som en del av Fittja program. Kontaktperson i Botkyrka kommun har varit Susanne Ek, miljöingenjör och Anna Liefvergren, trafikplanerare. Rapporten är skriven av Per Wramborg ordförande Fotgängarnas förening och Ninnie Gustafsson, projektledare, Hållbart resande i Samhällsplaneringen. Botkyrka Februari

3 Sammanfattning Botkyrka kommun arbetar i Fittja med ett detaljplaneprogram för att utveckla Fittja till en bra plats att leva och verka i. I samband med detta vill man lyfta fram fotgängarna som en viktig grupp då området är speciellt lämpat för gångtrafik. Avstånden är små i Fittja oftast 0,5 km. En betydande andel av alla resor inom Fittja kan därför mycket väl utföras till fots. Fittja är avgränsat i väster av E4, i norr av Botkyrkaleden, i öster av Alby sjön och i söder av Fittja äng. En fotgängarbesiktning arrangerades av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun tillsammans med Hållbart resande i samhällsplaneringen och Fotgängarnas förening. Under en dag deltog politiker, tjänstemän, medborgare och barn från Tallidskolan i Fittja i en workshop om fotgängare. Dagen inleddes med att programmet för Fittja samt information om fotgängare presenterades. Deltagarna delades in i fyra grupper där man fick varsitt område att inspektera ur ett gångtrafikantperspektiv samt att se över hur viktiga målpunkter såsom exempelvis skola och idrottsplatser kan nås. Varje grupp redovisade sedan sina iakttagelser till de tagna fotografierna. De vanligaste iakttagelser rörde sig om dåligt drift och underhåll, avsaknad av trottoarer, ej anpassad ur tillgänglighetssynpunkt samt att det kändes otryggt på vissa ställen då bilar och mopeder körde för fort och belysning saknades. Mötet avslutades med att barnen uppmanade till att snart göra om fotgängarbesiktningen så att de skulle kunna se att förslagen blivit åtgärdade. En hel del av åtgärderna skulle kunna åtgärdas omedelbart med ganska små medel, andra åtgärder är mer omfattande och kan göras i samband med att ombyggnationer kommer att ske. På kort sikt kan exempelvis hastigheter utredas och eventuellt sänkas samt drift och underhåll förbättras. Mer strukturella förändringar är att bygga trottoarer och övergångställen samt förbättra belysning och vägvisning för gång- och cykeltrafiken. På längre sikt måste Fittja torg byggas om till en attraktiv mötesplats samt barriärer till målpunkter som ligger längre bort exempelvis Alby och Slagsta bör överbryggas. All ny- och ombyggnation måste tillgänglighetsanpassas. Uppföljningen av fotgängarbesiktning kommer att presenteras på Botkyrka kommuns hemsida under Samhällsplanering. Resultatet av analysen kommer att tas med som underlag i planprogrammet för Fittja. Åtgärder ska in i gatu- och parkenhetens verksamhetsplan. En återkoppling kommer också att ske till eleverna under

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Fotgängarbesiktning i Fittja... 6 Gångbanor och övergångsställen... 6 Rekommendation gångbanor och övergångsställen... 7 Gångbanor... 7 Övergångsställen... 8 Hastighetsutredning om var hastighet kan sänkas... 9 Höga hastigheter... 9 Rekommendation höga hastigheter... 9 Drift och underhåll... 9 Rekommendation drift och underhåll Belysning Rekommendation belysning Skyltning och information Rekommendation skyltning och information Gatumiljö för funktionshindrade Rekommendation gatumiljö för funktionshindrade Mötesplatser Rekommendationer mötesplatser Övriga kommentarer Fortsatt arbete och genomförande Slutsats

5 Inledning Den 7 oktober 2008 genomfördes en fotgängarbesiktning av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun, tillsammans med HRIS; Hållbart resande i samhällsplaneringen och FOT; Fotgängarnas förening. Under en dag deltog politiker, tjänstemän, medborgare och barn från Tallidskolan i Fittja samt representanter från FOT och HRIS. Totalt var det 39 personer, 27 vuxna och 12 barn som deltog i en workshop om fotgängare. Förmiddagen inleddes med att programmet för Fittja samt information om fotgängare presenterades. Deltagarna delades in i fyra grupper där man fick varsitt område att inspektera ur ett gångtrafikperspektiv och se över hur viktiga målpunkter såsom förskola, idrottsplatser kan nås. En checklista hade tagits framför att underlätta fotgängarbesiktningen. För mer information om själva genomförande, se bilaga

6 Fotgängarbesiktning i Fittja Det finns mycket goda förutsättningar för att vidareutveckla Fittja till ett bostadsområde med mycket höga kvaliteter. Denna rapport redogör för fel och brister i gatumiljön som berör den gående. Framför allt följande brister påpekades av grupperna (se även gruppernas redovisningar, bilaga 6-9): Gångbanor och övergångsställen saknas Höga hastigheter Bristande drift och underhåll Bristande belysning Bristfällig skyltning och information för de gående Bristfällig gatumiljö för funktionshindrade Avsaknad av mötesplatser Barnen uttryckte det så här: Gör Fittja vackrare Helt, Rent och Fint! Gångbanor och övergångsställen Gatorna i Fittja har normalt ingen trottoar/gångbana och inte heller någon cykelbana. Tanken när man planerade Fittjas trafiksystem var säkert att det inte skulle behövas, att det mycket omfattande bilfria gång- och cykelvägnätet skulle vara tillräckligt med hänsyn till gåendes och cyklandes behov. Bild 1: Trottoar saknas Längs gatorna finns emellertid många små stigar i marken som visar hur man har gått. Att färdas som gående eller cyklande längs dessa gator utan vare sig gångbana eller cykelbana känns otryggt. Gator som förbinder bostadsområdena med dessa gator har ofta gångbana. Från bostadsområdena kan man alltså gå på en gångbana, men där dessa gator sen ansluter upphör gångbanorna. Det finns alltså flera gångbanor som slutar i intet. 6

7 Bild2: Övergångsställe saknas En brist med övergångsställena är att de är för få och de som finns är inte så placerade att de fångar upp det stora flertalet gående som passerar gatan. De många upptrampade stigarna i gräsmattorna visar att ett betydande antal personer korsar gator på andra platser än där det är övergångsställen. En annan brist är att övergångsställena är så utformade att bilarna passerar övergångsställena med för hög fart. En tredje brist är att det inte finns ramper från gångbanenivån till gatunivån som underlättade för rollatoranvändare, rullstolsanvändare och de som har barnvagn. En fjärde brist är att det inte fanns någon hjälp för synskadade att orientera sig och att passera gatan. Detta gäller främst Värdshusvägen och Krögarvägen. Rekommendation gångbanor och övergångsställen Gångbanor Nollvisionen anger bestämt att planerar man för 50 km/tim så ska biltrafik separeras från gångoch cykeltrafik. Verkligheten i Fittja är att en mycket betydande del av biltrafiken på dessa gator kör fortare än 50 km/tim. Frågan om man ska behöva ha gång- och cykelbana på båda sidorna eller bara på ena sidan får bedömas från fall till fall, normalt behövs på båda sidorna. Frågan om man ska separera gångtrafiken från cykeltrafiken får också bedömas från fall till fall, men har man ambitionen att såväl gångtrafiken som cykeltrafiken ska öka så torde en separering normalt erfordras. En av de viktigaste åtgärderna i arbetet med att göra trafikmiljön bättre för gående och cyklande och därigenom få fler att gå och att cykla, är att skapa så gena, sammanhängande gång- och cykelförbindelser som möjligt. För den skull bör därför gång- och cykelbanorna längs gatorna göras så sammanhängande som möjligt. De bör i korsningarna med angränsande gator byggas i samma material och i samma nivå som gång- och cykelbanorna i övrigt. Korsande biltrafik kör då över en något upphöjd gång- och cykelbana och ska då lämna gående och cyklande företräde. Gångbanorna längs gatorna ska på ett naturligt sätt ansluta till de gångbanor som finns på de ofta ganska korta gatorna som leder fram till bostadsområdena, gångbanor som idag slutar i intet. När man tar sig fram som fotgängare längs gator utan gångbanor och utan cykelbanor är den största olägenheten att man känner sig påtagligt otrygg, även om olycksrisken inte ska förringas. 7

8 Övergångsställen När man tar sig fram som fotgängare i olika trafikmiljöer är det nästan alltid passagen av gator med hastigheten 50 km/tim som är färdens svagaste länk och den plats där risken för trafikolycka är som allra störst. Passerar man gator med lägre fart är naturligtvis risken mindre, passerar man i tätort gator eller vägar med högre tillåten hastighet är dessa passager vanligen planskilda. Trafiksystemet i Fittja är ett mycket bra exempel på att så är fallet. För att skapa en rimlig standard där en fotgängare passerar gator med hastigheten 50 km/tim utformas passagepunkterna ofta som övergångsställen. Med hänsyn till betydelsen av goda övergångsställen, att övergångsställena fungerade så dåligt i och var så bristfälligt utformade i Fittja, så var detta utan tvekan den allvarligaste bristen i trafiksystemet utifrån ett fotgängarperspektiv, åtminstone om man ser det ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Bild3: Stig ut i gatan Den kanske viktigaste grundtanken när det gäller Nollvisionen är att ingen människa ska kunna utsättas för ett större krockvåld än hon kan klara av. Som fotgängare så klarar de flesta av oss om man blir påkörd av en bil som kör i högst 30 km/tim. Med ökande hastighet på bilarna ökar mycket snabbt risken att dö. Med utgångspunkt i Nollvisionen ska gator med hastigheten 50 km/tim byggas med gångbana och med cykelbana, och korsar man en sådan gata på övergångsställe ska bilarna inte köra för fort, helst och på sikt inte fortare än 30 km/tim. En mycket stor andel av alla fotgängarolyckor sker nära busshållplatser. Vanlig orsak till en sådan olycka är att bussen skymmer fotgängaren som passerar gatan eller att den gående i sin iver att hinna med bussen springer över gatan. Det finns flera utredningar som visar hur busshållplatser kan utformas för ökad trafiksäkerhet. För mer detaljerad information, se bilaga 10. 8

9 Hastighetsutredning om var hastighet kan sänkas I Fittja är det 50 km/tim på angränsade gator som ofta inte har trottoarer eller övergångsställen. Det krävs en omfattande ombyggnad för att åtgärda detta. Ett alternativ är att göra en hastighetsutredning för att se över om och var man kan sänka hastigheten till 30 eller 40 km/tim. Detta skulle innebära ett snabbare och billigare sätt att få en bättre trafiksituation för de gående. Där man bestämmer sig för att 50 km/tim behövs, måste trottoar och övergångsställen byggas. Höga hastigheter Det anmärktes allmänt på att bilar och mopeder kör för fort. Mopedkörning är ett stort problem, då mopeder kör nästan överallt (inklusive gång- och cykelbanor) och de kör ofta för fort. Även de mätningar under 30 minuter med hastighetskamera som genomfördes under dagen visade att ett femtiotal bilar inklusive SL-bussen kör fortare än tillåten hastighet 50 km/tim. Rekommendation höga hastigheter För att minska bilars och mopeders höga hastigheter finns olika åtgärder att göra. Skyltar är en möjlighet men erfarenheten visar att de ofta inte är så effektiva. Gatubyggnadstekniska åtgärder är effektiva men några har dålig acceptans, till exempel gupp. Att vidta gatubyggnadstekniska åtgärder precis där människor korsar en gata har hög acceptans. Därför föreslås åtgärder som säkrar en låg fart på övergångsställena, som normalt kombineras med cykelöverfart. Därutöver föreslås att gång- och cykelbanorna byggs genomgående där de korsar bilvägen. Gång- och cykelbanorna byggs då cirka 10 cm högre än angränsande bilgata. När bilisten korsar gång- och cykelbanan får bilisten en form av gupp som är cirka 10 cm högt. Juridiskt innebär det att bilisten måste lämna gående och cyklande företräde. Att bygga så långt möjligt sammanhängande gång- och cykelförbindelser är viktigt för att stimulera till en ökad gång- och cykeltrafik. Genomförs ovan så har man kommit ett mycket stort steg på vägen mot rimliga hastigheter. Om det mot förmodan inte skulle vara tillräckligt får man vid ett senare tillfälle överväga ytterligare åtgärder. Drift och underhåll Gatumiljön är sliten och underhållet är eftersatt. Den hårdgjorda ytan innehåller ofta sättningar, och kantstenarna är ofta skadade. Flera av tunnlarna i Fittja är mörka, armaturen är söndrig och det finns rikligt med buskar i anslutning till tunnelmynningarna, därför uppfattas tunnlarna som otrygga. Flera personer uppger att man i stället passerar gatan i plan (50 km/tim) och då blir det ofta på platser där trafiksäkerheten är bristfällig. För övrigt är armaturen söndrig också på andra ställen än i tunnlar. Klotter och nedskräpning förkommer bland annat i gång- och cykeltunnlarna. På sina ställen har gångbanor använts för att ställa upp containrar, utrustning för gatuarbeten och annat vilket gör att gående med till exempel barnvagn, rollator eller barnvagn måste ta sig ut i gatan. 9

10 Bild 4: Skräpig miljö med överfylld papperskorg De centrala och halvcentrala delarna av Fittja är mer eller mindre bilfria. Det finns ett betydande nät av bilfria gång- och cykelvägar i skogsliknande områden. Vegetationen består av både träd och buskar. Främst buskarna kan ge upphov till otrygghet. Antalet parkbänkar är litet och parkbänkarna är ofta i dåligt skick. Bild 5: Övervuxen parkbänk Rekommendation drift och underhåll För att Fittja ska få en mer stadsmässig framtoning krävs ökade resurser för drift och underhåll, både ekonomiska och personella resurser. Med den lägre hastighet man har när man går så upplever och noterar man mer bristerna vad gäller drift och underhåll jämfört med när man kör bil. Vill man att det ska kännas tryggt, trevligt och trivsamt att färdas som gående och på detta sätt få fler att gå, så krävs mer resurser till gångvägar och trottoarer. Detta inkluderar röjning av buskar, bättre underhåll av skyltar, borttagning av vegetation som skymmer skyltar samt tätare byte av trasiga lampor och armaturer. Det känns tryggare om man har fri sikt mellan gångvä 10

11 garna och intilliggande husfasader, sikten bör inte skymmas av buskage och av alltför tätt med träd med täta trädkronor. Vägarna längs vattnet har mycket stora förutsättningar för att bli attraktiva men sly behöver röjas för att få fri sikt för att kunna se den vackra utsikten. En kontinuerlig röjning av sly bör ske. Bild 6: Potentiell fin utsikt Klotter och nedskräpning bör åtgärdas för att öka trivseln, men även för att visa att man inte förlorat kontrollen över området. Trottoarer och gång- och cykelvägar ska absolut inte användas för att ställa containrar och byggmateriel på. De går att ställa på annan plats. Antalet parkbänkar bör öka, liksom standarden och underhållet av dessa. Man skulle kunna ha en städdag på våren och en på hösten med deltagande av de boende i området. Det skulle innebära dels att det blev renare och trevligare, dels att de boende skulle känna en större samhörighet med området. Belysning På många ställen saknas belysning och många passager och ställen upplevs som mörka och otrygga på kvällarna. Många lampor är sönderslagna och/eller trasiga, till exempel vid ingången till tunnelbanan. En del trädkronor skymmer gångvägbelysningen. Bild 7: Trasig belysning 11

12 Rekommendation belysning Hela belysningen i Fittja bör ses över och framför allt vid gång och cykeltunnlar bör belysningen förbättras kraftigt. En god belysning har ofta en stor betydelse för trygghetskänslan. En studie av Painter (1996) visar att god belysning ökade antalet människor i rörelse med över 50 %. Belysningen bör bytas till energieffektiva lampor och med okrossbar armatur. Skyltning och information Vägvisningsskyltar som vänder sig till gående och cyklister är alltför få och ofta i dåligt skick, någon genomtänkt överordnad plan för hur man har skyltat för gående och cyklande är svår att urskilja. Bild 8: Vägvisning i buske Tillfälliga besökare är mycket betjänta av att kunna få en enkel karta i sin hand då de till exempel stiger av tunnelbanetåget. På något eller några ställen kan det vara motiverat att ha en karta i form av en skylt. Rekommendation skyltning och information För att förbättra skyltningen och övrig informationen till gående krävs ett systematiskt arbetssätt. Viktiga målpunkter för de som kommer utifrån som Mångkulturellt centrum, skolor, dagis med mera måste finnas på skyltar och på karta, liksom Fittja centrum/tunnelbanan när man ska ta sig i den riktningen. Projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen har tagit fram ett förslag i samarbete med berörda trafikingenjörer på hur målpunkter kan vägvisas för fotgängare och cyklister, se bilaga 11. Gatumiljö för funktionshindrade De stora bilfria områdena är något vaga och otydliga till sin framtoning, och därför blir det svårt för framförallt synskadade att orientera sig i dessa områden. Ledstråk i form av taktila plattor och naturliga ledstråk för att hjälpa blinda saknas helt. Plattor med olika kontrastfärg för att hjälpa det stora antalet synskadade saknas också. Den kanske viktigaste delsträckan av en funktionshindrads färd, övergångsstället, där finns ingen åtgärd vidtagen för att hjälpa funktionshindrade. 12

13 Bild 9: Hinderproblem för synskadade Flera personer påpekar att gatumiljön har många brister med avseende på funktionshindrade. På flera ställen där det finns trappor finns ingen ramp för rullstolsanvändare, rollatoranvändare och personer med barnvagn. På andra ställen finns ramp men denna innebär en högst påtaglig omväg. På en mängd ställen saknas avfasning av kantsten för rullstolsanvändare med flera. Bild 10: Avfasning saknas Rekommendation gatumiljö för funktionshindrade Vissa gatubyggnadsåtgärder för funktionshindrade har prövats under ganska lång tid och känns därför stabila. En sådan åtgärd är ramp eller lutning om ungefär en meters bredd vid övergångsställe för att underlätta för rullstolsanvändare med flera. En annan är att om möjligt ha en trottoarkant som är vinkelrät gångriktningen över övergångsstället för att hjälpa blinda att finna rätt riktning när de ska korsa gatan. Många gånger är det inte möjligt att ha en trottoarkant vinkelrät mot gångriktningen utan denna information måste ges i form av taktil information på en stolpe. Har man refug, vilket starkt rekommenderas, så kan man ha ett räcke i refugen vilket anger rätt riktning. Andra gatubyggnadsåtgärder är inte lika väl utprovade, till exempel hur taktila plattor som hjälp åt blinda ska utformas. För att bättre kunna orientera sig i de bilfria områdena behöver man 13

14 skapa orienteringspunkter av olika slag som främst är till hjälp för synskadade. Dessa orienteringspunkter tas fram i samarbete med de synskadade. För många äldre och funktionshindrade är parkbänkar av god utformning en förutsättning för att förflyttningen till fots kan bli av. Parkbänkarna bör ha sidostöd så att också äldre människor kan sätta sig ner och sen ta sig upp. Det bör finnas en möjlighet att ställa en rullstol vid sidan om parkbänken så att rullstolsanvändaren kan ställa sin rullstol där för att kunna samtala med andra på parkbänken. Mötesplatser Barnen saknade mötesplatser och lekplatser. Vad gäller grönstrukturen är naturmarken i Fittjas bilfria områden är i många avseenden vacker och tilltalande. Området är dock ganska stort och i en tätort som eftersträvar en mer stadsmässig framtoning så kan därför naturmarken verka lite enahanda och lantlig. Minskar man förekomsten av buskar framträder stamträden tydligare. Stamträd har en mer stadsmässig karaktär än buskar. Färre buskar ökar tryggheten. Man bör begränsa vegetationen för att skapa utblickar mot vattnet och för att framhäva gamla fina träd, exempelvis finns vid Mångkulturellt centrum månghundraåriga askar, på flera andra ställen finns andra mycket gamla träd som bör tydliggöras genom att busk och sly tas bort. Bild 11: Förslag på mötesplats Fittja Torg Platsen i anslutning till tunnelbanan fungerar nog bra som bytespunkt mellan olika trafikslag, men till det yttre så kännetecknades platsen mest av att vara en trafikyta. Dock finns brister vad gäller cykling. Många människor rör sig i anslutning till tunnelbanestationen, inte bara som resenärer, platsen är också på ett självklart sätt Fittjas kommersiella, kulturella och administrativa centrum. Platsen i anslutning till tunnelbanan och butikerna med mera har ingen riktig stadsmässig framtoning. 14

15 Bild12: En entré till Fittja Torg Det är naturligt att som komplettering till det nuvarande tänka sig ett torg, ett Fittja Torg. Det var många synpunkter om att miljön vid Fittja torg känns otrygg med ful betongmur, gallerförsedda fönster med mera. Lampor tänds inte vid ingång till tunnelbana vid mörker utan endast lampor från butiker lyser vilket gör att det känns otryggt på kvällar. Rekommendationer mötesplatser Det finns många möjligheter till naturliga mötesplatser i Fittja. Dessa skulle kunna iordningställdes med sittplatser, papperskorgar och ibland till lekområden. Parkbänkar bidrar till att fler människor finns i det offentliga rummet och de kan grupperas så att de bildar trevliga mötespunkter som inbjuder till spontana samtal. Det är fint med parkbänkar i anslutning till lekplatser. Det finns mycket goda möjligheter att med hjälp av parkbänkar skapa attraktiva mötesplatser i skogen, vid vattnet och vid ängen. Fittja Torg En så stor ort som Fittja bör ha ett torg som är vackert och trivsamt och som inbjuder till spontana möten och informella samtal. Torget bör vara så beläget att det är naturligt för fotgängare att helt eller delvis använda sig av torget på väg till och från tunnelbana, busshållplatser och centrum. Det kanske viktigaste målet med Fittja Torg torde vara att på detta skapa mötesplatser för alla åldrar och för människor från jordens alla hörn. Ett vackert och funktionellt torg betyder mycket för Fittjas identitet och det kan betyda mycket för att känna stolthet över Fittja. Bild13: Fittja Torg 15

16 Övriga kommentarer Stadsmiljön och gatumiljön med hänsyn till gående och cyklande vid Coop, Hornbach med flera är mycket bristfällig. Rekommenderas att gatumiljön med hänsyn till gående och cyklande vid Coop, Hornbach förbättras högst avsevärt. Bild14: Gångstig vid Hornbach Trafikbullret är på många håll ett stort problem och bör därför kartläggas så att möjliga åtgärder mot buller identifieras och åtgärdas. En del lekplatser används för hundkampsträning genom att låta hundarna attackera och bita sönder gungor av traktordäck. En del barn har blivit bitna i benen. Lösa kamphundar ger upphov till oro, rädsla och irritation. Lämpliga åtgärder torde vara förbud och övervakning så att förbudet efterlevs. Fortsatt arbete och genomförande Resultatet av fotgängarbesiktningen kommer att finna med i det fortsatta arbetet med planprogram för Fittja. Fotgängarbesiktningen kompletterar det material och de analyser som tidigare gjorts i Fittja. Resultatet av fotgängarbesiktningen ger information till gata-parkenheten som ett underlag för investeringar och underhåll i Fittja. Uppföljningen kommer att presenteras på Botkyrka kommuns hemsida under Samhällsplanering. En återkoppling kommer också att ske under våren 2009 till de elever från Tallidskolan som deltog i analysen. Förslag på snabba åtgärder: Göra en hastighetsutredning; Sänka den tillåtna hastigheten i området till 30 eller 40 km i timmen samt genomföra fartdämpande åtgärder. Drift och underhåll: Laga det som är trasigt, klippa buskar där det behövs för att öka tryggheten och göra miljön mer attraktiv, laga asfalt med mera. Se över var mindre mötesplatser kan anordnas; snygga upp miljön och sätta upp parkbänkar, papperskorgar etcetera. Arbeta med färgsättning där miljön är för ensidig till exempel vid tunnlar och viadukter. 16

17 Mer strukturerande åtgärder Belysning: Börja byta ut samtliga glödlampor till energieffektiva lampor och okrossbar armatur detta skulle öka tryggheten och minska skadegörelsen. Här skulle man kunna utlysa en belysningstävlan Vägvisning för gång- och cykeltrafik bör genomföras i hela Fittja. Planering Planera för att tillgänglighetsstråket som finns i rapport Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden (September 2005), är åtgärdat. Trottoarer och övergångsställen byggs där det behövs Åtgärder som kan genomföras vid större ombyggnation Ombyggnad av Fittja torg till en attraktiv mötesplats med café, uteserveringar etc All ny- och ombyggnation måste tillgänglighetsanpassas Överbrygga barriärer till omliggande målpunkter såsom Hallunda, Slagsta och Alby. Slutsats Fotgängarbesiktningen var mycket uppskattat och nästan alla tyckte att det vore bra att göra fotgängaranalysen i framtiden. Speciellt var det bra att barnen var med så att barnperspektivet poängterades och även barnen uppskattade att få deltaga. Metoden var ett sätt att uppmärksamma fotgängarperspektivet. Fokuset blev dock på detaljförbättringar som behövs nu och mindre fokus på de stora frågorna såsom hur de barriärer som gör att Fittja blir instängt kan överbryggas, dvs programfrågorna. 17

18 BILAGA 1 Metodbeskrivning FOT, Fotgängarnas förening, genomförde tillsammans med ytterligare 31 personer tisdagen den 7 oktober 2008 en fotgängarbesiktning i Fittja. Uppdragsgivare var projektledare Ninnie Gustafsson på uppdrag av Botkyrka kommun. Bakgrunden var att Botkyrka kommun arbetar ambitiöst med att söka uppnå ett hållbart resande, och som en följd av detta skapa bättre förutsättningar för ett ökat gående, bland mycket annat. Kommunen ville prova om en fotgängarbesiktning kunde vara ett bra sätt att få ett gott underlag för beslut som rör bättre villkor för fotgängarna i Fittja. Uppdraget för FOT:s del inleddes med att Susanne Ek på Botkyrka kommun skickade material som berörde bland annat basfakta och planeringstankar för Fittja. På FOT:s hemsida finns en checklista som stöd för hur man kan genomföra en fotgängarbesiktning, denna lista reviderades med hänsyn till vilka problem och frågeställningar som är aktuella i Fittja. Den reviderade checklistan utgjorde ett stöd för gruppernas arbete. Under eftermiddagen måndagen den 6 oktober genomförde fem FOT medlemmar en översiktlig besiktning av Fittjas trafiksystem i allmänhet och gångtrafiksystemet i synnerhet. Mot slutet av eftermiddagen träffade vi Ninnie Gustafsson för en inspektion av möteslokalerna och samtal inför besiktningen nästa dag, då sju FOT medlemmar deltog. Till fotgängarbesiktningen hade anmälts 38 deltagare, 26 vuxna och 12 barn i trettonårsåldern. Det området som skulle studeras var ungefär kvadratiskt med cirka 1 kilometers sida. Deltagarna indelades i fyra grupper och varje grupp fick ett område att studera som var ungefär kvadratiskt med cirka 500 meters sida. Dagen disponerades i enlighet nedan; det skrivna programmet, bilaga 2. Själva besiktningen föregicks av en presentation av Anders Bäcklander, arkitekt i Botkyrka. Han beskrev Fittjas planering och utveckling samt tankar och idéer om Fittjas framtid. Fittja är ett typiskt område från miljonprogrammets tid, stram arkitektur, god bostadsstandard och ett trafiksystem där biltrafik å ena sidan och gång- och cykeltrafik å andra sidan är höggradigt separerade. Fittja är utifrånmatat vad gäller biltrafiken, vilket främst innebär dels att man fått stora centralt belägna bilfria områden, dels att man fått parallella trafikleder i områdets periferi. Därefter kommenterade Per Wramborg gåendets förutsättningar och villkor för olika typer av gångtrafikanter samt den reviderade checklistan. Varje grupp skulle främst samtala kring, notera och kommentera sådana fotgängaraspekter som gruppen fann mest angelägna. Under den följande kaffepausen diskuterade respektive grupp vad man ansåg viktigast att studera samt beslutade vem som skulle fotografera och vem som skulle presentera vad respektive grupp kommit fram till under besiktningen.

19 1 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Inbjudan till workshop om den gångvänliga stadsdelen Tid: Tisdagen den 7 oktober, kl Plats: Mångkulturellt centrum i Fittja ( Tunnelbanan linje13 till Fittja, 5 minuters promenad Det pågående detaljplaneprogrammet i Fittja ska visa på vägar att utveckla Fittja till en bra plats att leva och verka i. Planerna ska bland annat skapa förutsättningar för en gångvänlig stadsdel som en del av en hållbar stadsutveckling. För att öka kunskapen om kvaliteter och brister i Fittjas gångnät och få förslag till utveckling av gångstråken, så anordnas en workshop tillsammans med FOT, Fotgängarnas förening och projekt Hållbart resande i samhällsplaneringen. Att gå innebär många fördelar, det är möjligt för de allra flesta, det skapar möjlighet till möten och ger upplevelser av den omgivande miljön. Att gå har positiva hälsoeffekter. En säker, trygg och estetisk tilltalande miljö är viktig för att vi ska gå! Vi ska promenera igenom Fittjas gångnät och titta efter kvaliteter och brister. Fotgängarnas förening leder promenaderna. Föreningen har lång erfarenhet av att leda besiktningar av gångnätet. Vi vill ha ditt deltagande Vi vill ha med många olika fotgängare denna dag. Vi behöver du som är ung, du som bor i Fittja, du som har ett funktionshinder eller du som är politiker. Övriga deltagare kommer att vara vi som jobbar med planerna i Fittja. Vi kommer att promenera igenom Fittja i olika grupper och vi leds av representanter för Fotgängarnas förening. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post susanne.ek@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

20 BOTKYRKA KOMMUN 2 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Program Den gångvänliga stadsdelen Introduktion Programarbetet för Fittja presenteras Per Wramborg, Fotgängarnas förening ger en introduktion. Vi får höra vad som gör gångnätet attraktivt. Hur ser fotgängarens perspektiv ut? Kaffe och stärkande smörgås Vi genomför promenaderna i fyra grupper. Vi går i fyra riktningar Lunch 1. Fittja Fittjahöjden Slagsta 2. Fittja Stormarknadsområdet Slagsta strand 3. Fittja bostäder på Värdshusvägen Fittja äng mot Alby 4. Fittja C mot centrala målpunkter, bussterminal, skolor, dagis, vårdcentral Varje grupp leds av en fotgängarexpert och gruppen utrustas med kamera Grupparbete där vi sammanställer våra iakttagelser och väljer ut de foton vi vill visa Eftermiddagsfika Vi presenterar våra resultat från besiktningarna i Fittja. Iakttagelser och bilder visas. Förslag till förbättringar förs fram. Diskussion och sammanfattning av dagen

21 BOTKYRKA KOMMUN 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Anmälan Maila in anmälan till ninnie.gustafsson@hallbartresande.se, senast tisdagen den 30 september Vi kommer att äta en vegetarisk lunch men ange om du behöver någon specialkost. Har du frågor? Kontakta Ninnie Gustafsson eller Susanne Ek Välkomna!

22 BILAGA 3 DELTAGARLISTA FÖR FOTGÄNGARANALYS DEN 7 OKTOBER 2008 I FITTJA Namn Titel Mailadress Anders Bäcklander Planarkitekt Botkyrka anders.backlander@botkyrka.se Ann Bjellert Samordnare för tillgänglighet ann.bjellert@botkyrka.se Anna Liefvergren Trafikingenjör Botkyrka anna.liefvergren@botkyrka.se Anna-Maria Kölhed Vice ordförande kommunala handikapprådet via ann bjellert@botkyrka.se Awrahim Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Bengt-Åke Ljungblom FOT; Fotgängarnas förening, barnläkare Beyron Ahxner Trygghetssamordnare beyron.ahxner@botkyrka.se Cecilia Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Civan Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Daniela Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Ewa Hollen Barnombudsman i Botkyrka ewa.hollen@botkyrka.se Farida Azez Fittjabo via susanne Firat Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Gamze Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Guli Arslan Samhällsvägledare områdesgruppen gulistan.arlsalan@botkyrka.se Gunilla Isgren Projektledare Miljökontoret gunilla.isgren@botkyrka.se Hans Westberg FOT; Fotgängarnas förening hans.westberg@fot.se Idil Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Ingela Lidén Miljösamordnare, Nynäshamn ingela.liden@nynashamn.se Jan-Olof Larsson FOT; Fotgängarnas förening Johanna Pettersson Agenda 21-samordnare Huddinge johanna.pettersson@huddinge.se Karam Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Kerstin Bäckström FOT; Fotgängarnas förening, barnpsykolog Kristina Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Lennart Werner lennart.werner@telia.com Madeleine Källström Vårdshusvägen i Fittja via susanne Ninnie Gustafsson Projektledare Hållbart resande i samhällsplanering ninnie.gustafsson@hallbartresande.se Olof Karlsson Planarkitekt via eva.kamph@botkyrka.se Per Wramborg FOT; Fotgängarnas förening, ordförande pwramborg@hotmail.com Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter.nyberg@botkyrka.se Pirkko Regnlin via ann bjellert@botkyrka.se Rikard Rozalski FOT; Fotgängarnas förening Rolf Mellqvist FOT; Fotgängarnas förening mellqvist.r@telia.com Rumeysa Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Samira Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Sara Barn från Tallidsskolan via ann.boliden@botkyrka.se Susanne Ek Miljöinspektör Botkyrka susanne.ek@botkyrka.se Veikko Korhonen Veikko.Korhonen@graflunds.se

23 BILAGA 4 GRUPPINDELNING FOTGÄNGARANALYS I FITTJA DEN 7 OKTOBER 2008 Grupp 1: Grupp 2: Grupp 3: Grupp 4: Sträcka: Fittja mot Slagsta Fittja mot Slagsta strand Fittja mot Alby Fittja mot Hallunda Starpunkt: Fittja centrum (T-bana) Fittja centrum (T-bana) Fittja centrum (T-bana) Fittja centrum (T-bana) Viktiga målpunkter: Fittjahöjden Stormarknad Bostäder Värdshusvägen Lysmaskens förskola Tallidskolan Moskén Fittja äng Koloniområden Myran förskola Köpcentrum Slagsta Fittja sporthall Villorna Ev båtfärja mot Ekerö Ängsbaden Botvids gymnasium Fittja ängsskola Humlans förskola Personer i grupp 1: Personer i grupp 2: Personer i grupp 3: Personer i grupp 4: Ordförande Per Wramborg, FOT Hans Westberg, FOT Kerstin Bäckström, FOT Jan-Olof Larsson, FOT Sekreterare Rikard Rozalski, FOT Bengt-Åke Ljungblom, FOT Rolf Mellqvist, FOT Johanna Pettersson Farida Azes Veikko Korhonen Madeleine Källström Guli Arslan Ann Bjellert Pirkko Regnlin Ewa Hollén Anna-Maria Kölhed Gunilla Isgren Anna Liefvergren Susanne Ek Anders Bäcklander Ingela Lidén Beyron Ahnxner Olof Karlsson Ninnie Gustafsson Lennart Werner Civan Firat Kristina Cecilia Samira Rumeysa Gamze Karam Daniela Sara Awrahim Idil

24 BILAGA 5 CHECKLISTA FÖR BESIKTNING AV FOTGÄNGARNAS SITUATION Med hjälp av checklistan nedan 1. Diskutera frågorna. 2. Kommentera vad ni anser är bra lösningar och vad ni anser är dåliga lösningar. 3. Ta foton som stödjer det ni anser vara bra och det ni anser vara dåligt. 4. Lämna gärna förslag på förbättringar. - Vilka är de viktigaste målpunkterna? (Målpunkter kan vara skolor, arbetsplatser, butiker, hållplatser, lekplatser och rekreationsanläggningar.) - Är gångvägar sammanhängande, det vill säga utan avbrott mellan de viktigaste startoch målpunkterna? (Saknas det gångförbindelser på något ställe/några ställen?) - Blir det onödiga omvägar (t.ex. för att passera trafikleder, järnväg, vatten) och långa väntetider för fotgängare? Går det att ordna genare passager? - Kan man röra sig tryggt (överblick, belysning, närhet till bebyggelse etc)? Finns det skymmande buskage som kan ge otrygghet? - Finns det bra information om målpunkter och avstånd (vägvisning)? - Är trottoarer och gångvägar fria från snubbelrisker (gropar, ojämn yta, uppstickande föremål) och hinder? - Går det att ta sig fram med rullator/barnvagn/rullstol överallt? - Finns det vil- och sittmöjligheter i anslutning till gångvägar? - Finns det platser som är bra för spontana möten? - Kan gångförbindelsernas skönhets- och trivselvärde förbättras? (kan mer utblickar skapas mot vatten och andra naturområden, mot landmärken?) - Är bilarnas hastigheter för höga i de områden där fotgängare rör sig? - Finns det oklarheter i skyltning eller markering var fotgängarna respektive cyklande skall röra sig på delade gång- och cykelbanor?

25 BILAGA 6 Fotgängaranalys Grupp 1; Fittja centrum mot Slagsta 1. Drift och underhåll Drift och underhållet på G-C vägar och i området över huvud taget är mycket eftersatt. Behövs betydligt mer omsorg och större budget. Bristen i drift och underhåll leder till otrygghet - för mycket buskage, dålig belysning (saknas, ofta trasigt, byts inte ut under lång tid), de få skyltar/vägvisning som finns är ofta överväxta. Barnen uttryckte det så här: Gör Fittja vackrare - Helt, Rent och Fint! 2. Höga hastigheter På lokalgatorna, Krögarvägen och Forvägen kör bilar alltför fort. I gruppen hade vi med oss Rickard Rosalski från NTF som mätte hastigheter under dagen. Under en halvtimmes hastighetsmätning på Krögarvägen där hastigheten är 50, mätte man upp till 75 km/h, 48 fordon under denna halvtimme körde för fort, även SL-bussen som körde i 58 km/h. Hastighetsskyltar är alldeles för få, övergångställen saknas där människor ständigt korsar vägen. Här går många föräldrar med sina barn till dagis/skola. Detta kan man se genom att följa de väl upptrampade stigar/genvägar som finns i området. De slutar ofta ut på lokalgatorna där det är skymd sikt- höga hastigheter och inga övergångsställen. (Se nedan). 3. G-C-vägar finns men övergångar saknas till lokalgator, mopedproblem Generellt finns det gott om gång- och cykelvägar med hög standard; de är plana, separerade och har gott om utrymme för de olika trafikslagen men återigen dåligt underhållna. Man har byggt mycket viadukter och gångtunnlar och broar men de används inte i så hög grad. De ligger inte där folk rör sig, följer inte den genaste vägen - väldigt mycket upptrampade stigar kan man se i området. Tunnlar ofta dåligt belysta, skapar otrygghet och tunnlar i sig är inget som de gående föredrar enligt gruppen.0 Trygga övergångar - övergångsställen m.m. saknas på lokalgatorna där det körs för fort, se bild där barnen hamnar mitt i ett T-kors. Trottoarer saknas längs hela Krögarvägen och i princip inga övergångsställen finns. På båda sidor om den vägen ligger det bostäder, dagis och skolor och det är mycket korsande och gående längs med och över vägen. Mopeder är ett stort problem de kör överallt och ofta för fort.

26 BILAGA 6 4. Tillgänglighet - Vägvisning Tillgängligheten brister: finns inga orienteringspunkter - väldigt lite vägvisningar för alla grupper i samhället - behövs mycket räcken fram till övergångsställen och korsningar för att leda rörelse- /synskadade rätt, vägvisning skulle kunna finnas på dessa ledstänger med punktskrift t.ex. taktila skyltar. - Tydliga bildsymboler skulle underlätta för många grupper i Fittja. - Viktigt att övergångsställen håller god kvalitet - gärna Stockholmsmodellen med nedsänkt kantsten och i övrigt tydliga kanter. - Bänkar saknas i området och om de finns är de ofta helt nedslitna, inte tillgängliga för rullstol. - Biltrafikhinder på gångvägar hindrar ofta rörelsehindrade att komma fram! 5. Städning Barnen föreslog att man skulle ha fler städdagar i området - det skulle göra att alla kanske bryr sig mer om sin närmiljö öka tryggheten och minska skadegörelsen. 6. Lekmiljöer - mötesplatser - Barnen saknar lekplatser/mötesplatser för de lite äldre barnen. - Gångvägar är ju inte enbart en transport A till B utan för de är vägen är också en lekmiljö - träden används flitigt t.ex. - En del lekplatser används för hundkampsträning leksakerna; gungor, däck m.m. slits på några dagar - byts ut och är trasiga tre dagar senare igen. Detta är också ett stort trygghetsproblem! En del barn i gruppen har blivit bitna i benen!!! 7. Fittja centrum Fittja centrum är inte plats för gående och flanerande i den utsträckning som ett torg skulle kunna vara. I och med det blir det inte heller en stor mötesplats. Centrum är mer en trafikplats med bussterminal och knutpunkt för tunnelbana/buss än något annat samt parkeringsplats för bil. Affärerna är inne i en lite galleria - utemiljön väldigt torftig.

27 BILAGA 7 Fotgängaranalys Grupp 2; Fittja mot Slagsta strand Mycket stora förutsättningar finns för att man skall kunna vidareutveckla Fittja till ett bostadsområde med mycket höga kvaliteter. Generella påpekanden a) Skyltning av vägar och hur man når olika mål saknas i mycket stor utsträckning. b) Mycket vackra gångvägar finns men områdena runt dessa bör röjas från sly och träden stammas upp så man får mycket bättre sikt. c) Vid undergångar under vägar bör belysningen förbättras kraftigt. d) Cykelparkeringar alltför få e) Antalet sittplatser bör utökas kraftigt dels vid vackra platser och även i backar. f) Trafikbullret är på många håll ett stort problem. g) Vissa GC vägar slutar på ett omotiverat sätt h) Komplettering av övergångsställen bör göras i) Mycket goda möjligheter finns att skapa attraktiva platser såväl längs vattnet som i skogen och vid ängar. Speciella påpekanden 1) Ingen eller mycket dålig skyltning vart man än går från T-banan. Kartor saknas. 2) Då man kommer från T-banan och skall gå via gångbron över till Fittja centrum kommer de allra flesta att i praktiken snedda över parkeringsplatsen i stället för att gå den ej skyltade omvägen bakom husen. 3) Gångvägarna över gatorna är mycket bra men staketen bör vara högre. 4) Gångvägarna genom naturområden är mycket fina men bör siktröjas och träden stammas upp. Viktigt att bevara träden. 5) Den som vill gå under tunnelbanan till andra sidan denna och är vid gångbrons början sneddar nu ned över grässlänten och går över korsningen Forvägen - Fittjavägen trots att övergång för gående saknas. Sedan fortsätter de över gräset under T-banan till området bakom. Här bör en stig för hela passagen göras i ordning och säker övergång över vägarna ordnas. 6) Mitt på gångbron delar sig denna, denna ena går till centrat och den andra till moskén. Skyltning saknas dock över vart man kommer. 7) Vid sluttningen upp mot Fittja centrum finns snyggt stensatta dikespartier för dagvatten. Dessa bör få snygga staket så ej synskadade riskerar att ramla ned i dem. 8) Vid sista gatubiten upp mot parkeringen saknas trottoar helt.

28 BILAGA 7 9) Hela parkeringen, fasader mm utanför Coop, Hornbach mm bör göras om så det blir ett fungerande torg. Här finns verkligen behov av en landskapsarkitekt som viktigt komplement till bl. a. stadsarkitekt och planarkitekter. 10) Den väg som nu finns runt Hornbach är synnerligen oattraktiv och hotfull särskilt för kvinnor och barn. För att komma till partiet bakom Hornbach borde finnas en passage för fotgängare och cyklister genom huset. 11) Skyltning för vägarna bakom Hornbach saknas. 12) På gångväg mot Slagsta centrum går GC vägen under en lokalväg. Här finns bara 2 lampor varav en är sönderslagen. 13) Vid vägen från Slagsta ned mot bland annat färjeläget är frågan om hur mopeder skall kunna köras ej löst. 14) Vid Sjöbodavägen i Slagsta finns en stor sänka som har blivit kraftigt nedskräpad av även stora sopor. 15) I området saknas skylt hur man kommer till färjan. 16) Vid undergången under E 4:an vid Fågelviksvägen har man utnyttjat möjligheten till att få ned dagsljus mellan körbanorna vilket i hög grad förbättrar kvaliteten för fotgängare. 17) Vid Fågelviksvägen pågår tidsödande mark och ledningsarbeten. Diverse utrustning står på trottoaren men man har ej gjort anpassningar för att underlätta passage av barnvagnar eller rullstolar så dessa kan passera riskfritt. 18) Fortsättningen av vägen längs vattnet har mycket stora förutsättningar för att bli attraktiva. Man bör dock röja sly och stamma upp träden för att få fri sikt och att man skall kunna se den vackra utsikten över vattnet. Träden är här viktiga även för att suga upp vatten så den ej blir vattensjukt. 19) Vid Värdshusvägen vid ungdomens hus är det betydande biltrafik på en väg som här egentligen endast lämnar sig för cykel och gångtrafik. Här bör en betydande breddning av trottoaren göras, området snyggas upp, ordnas övergångsställe och helst sänka farten till 30 km/timme. 20) Skyltningen mot bland annat T-banan saknas. 21) Då man går längs T -banan mot stationen bör staketet höjas kraftigt så det ej går att slänga ned något på spåret. Området har mycket stora kvaliteter men bland annat ovan angivna detaljer bör arbetas med. Då förbättras området ytterligare för de boende.

29 Fotgängaranalys Grupp 3; Fittja centrum mot Alby Bilderna finns hos kontaktpersonen i kommunen. BILAGA 8 Bild 3.1. Start vid T-banestationen. Otrygg miljö, ful betongmur, gallerförsedda fönster ger intryck av fängelse. Gång-, cykelslinga mot centrum. Löv bör sopas. Bild 3.2. Hög kant i gångbana. Bild 3.3. Hål i nät över T-banetak. Bör lagas. Bild 3.4. Snygg plantering vid busshållplats. Bild 3.5, 3.6. Lampor tänds inte vid ingång till T-bana vid mörker. Endast lampor från butiker lyser, otryggt på kvällar. Bild 3.7. Ramp för rullstolar och rullatorer saknas. Bild 3.8. Snygg stenlagd plats framför höghusen, ledräfflor för synskadade saknas. Blomlådor bör ordnas i linje för lättare orientering för synskadade. Ingen vägvisning, ej cyklar? Bild Lekplats: bänkar för vuxna saknas. Kan göras attraktivare. Stora nivåskillnader. Trappa risk. Mycket trappor, svårt för rullstolar. Bild Farlig, stensatt sluttning, bör avgränsas, så att man inte går fel. Växter positivt. Ramp för barnvagnar saknas. Bild Igenväxt gångväg (?) vid nedfart till undre parkeringsdäck (låst). Bild Mycket löv som bör sopas upp. Bild Fullt med sopor, bör städas upp. Bild Mörk, oskyltad passage som leder ut från gård. Bild Exempel på farlig, otillåten passage över gata, Värdshusvägen. Bild Kantsten trasig, bör delvis göras om till ramper. Bild Gångbana blockerad av container, svårt att passera med rullstol. Målpunkt: återvinningsstation. Bild Stolpe mitt i gångbanan. Sprickor, kantsten. Soffor positivt. Torftig miljö, kan göras trevligare med omväxlande färgsättning. Eftersatt underhåll. Bild Murgröna på vägg positivt. Skadat plank vid p-plats. Ny plan. Svårorienterat från gårdarna. Bild Skräpigt. Stereotypt: Miljonprogrammet. Mellangården nr 26, 28, 30. Sjösidan: Attraktiv boendemiljö nr Buller från T-bana, skärm behövs. Bild Farligt rör. Övergångsställe. Bild Förskolan Humlan. Gamla Riksettan gick fram här. Uppfart till Fittja gård via gångväg? Otydlig skyltning. Bad: Nedfart dåligt skyltad. Bild Trevlig plats, lekytor. Sittplatser saknas, vackert. Bollplaner. Problem med fågelspillning. Bild Ängsskolan: Lampor upphör delvis. Bild Brunnslock löst. Bild Grillplats: risk för vandalisering: man tar ved från träd och eldar. Grillved bör levereras av kommunen. Sittplatser saknas delvis. Bild Asfaltplan används till vad? Skatebordsramp borta. Lampor släckta vid mörker. Vägkorsning utan skyltar (vid berget). Bild Gammal pumpstation, där rockkungen Roine Larsson knivdödades. ( Rest in peace ) Bild Fin lönnallé. Bild Lekplats bra, ruinattrapp. Bild Sporthall, Fittjaskolan. Transformator nerklottrad. Ombyggnadsplaner finns. Mycket löv på gångbanor. Farliga, avsågade bilhinder. Allmänt saknas: separering cykel - gång. Variera färgsättning av höghus. Svårt för rullstolar.

30 BILAGA 8 Ytterligare kommentarer från Grupp 3; barnen i gruppen: Centrum måste få liv där alla samlas, inte sitta hemma och inte veta vad man vill. Fittja är vackert och jag undrar hur vi ska visa det. Det som alla säger vill jag att det ska göras. När ni säger att man ska vara stolt vill jag veta för vad, om vi inte börjar arbeta med det. Vi vill ha mer akut vård och att det inte ska kosta för dem som inte har råd. Vi har för lite butiker. Mer roliga butiker, klädbutiker skulle vi inte bli uttråkade. Varför börjar ni att bygga parken nu när ni har sagt att det skulle bli klart i sommaren så att alla barn får leka. Vi vill att belysningen ska startas, inte vänta på något. Det borde finnas skyltar som visar Gå in Välkommen till centrum. Det var en mycket trevlig dag. Tänk att vi kunde vara med och bestämma. De tömmer inte papperskorgarna. Vi måste förbättra bottenvåningens känsla att se att de bor på ett fint ställe, inte ett skräpigt ställe. Vi kommer att få en cd att se. Sedan få möjlighet att berätta. Hoppas något förändras efter det vi har sagt och protesterat. Vi vill ha förbättringar vid lägenheterna. Vi vill ha fina gårdar. Ni vet att bottenvåningen får mycket skräp och vatten som vi vill sätta stopp för. Jag har tänkt ut att om alla hade en liten trädgård eller staket, skulle ingen klaga. Det skulle bli finare. Jag vill att Fittja ska få hänsyn, att vi kan skryta om den utan att någon säger emot. Människorna har väntat länge, vi vill att Botkyrka startar, inte väntar. Om vi förbättrar miljön så snart som möjligt skulle ingen flytta härifrån. Jag vill att alla ska säga oj hur snabbt fick vi det här. Alla i min skola vill hjälpa till att förbättra miljön i Sverige. Jag tycker att de ska göra nya parker i olika ställen i Fittja. Till exempel stora parken som ligger mellan Forvägen och Krögarvägen. Det har gått nu 1 år men den är fortfarande inte klar. Jag vill att de ska förbättra Fittja centrum. Med att det ska komma nya affärer och att det inte ska skräpas ner. När det finns eller ska göras trappor tycker jag att det ska också finnas en gångväg för barnvagn och rullstol. Jag tycker att toaletterna i Fittjagången ska göras om. De är så äckliga och smutsiga. Grillplatsen i Fittjaängen ska fixas för att den är förstörd. De ska sluta att kasta skräp eller bröd i havet. Då kan man inte bada där i sommar för att det är äckligt. Det är bra att de gör nya balkonger. De blir fina. Allt i Fittja ska förändras, alltså det som är sönder och förstört. De som bor i Krögarvägen ska sluta klottra. Nya gårdar i Krögarvägen ska göras om tycker jag. Det ska finnas flera lekplatser eftersom det bor många barn där. Och längs uppe i höghusena ska det finnas staket för att på somrarna kan man vara där. Alltså på elfte våningen. Det finns sönder stenar som ska göras tillbaka. Det finns överallt i Fittja. De som har rullstol ska också få ha det tryggt på vägarna. Ibland finns det inte rullstolstrappor så de kan inte gå därifrån. Så därför får de gå en längre väg och det blir trötta då. Så jag vill att det ska fixas tycker jag. Det är viktigt. Jag tycker att de ska göra en fotbollsplan med konstgräs i. Men de behöver inte göra en ny fotbollsplan utan de kan bara använda en samma fotbollsplan. En ny basketplan ska göras tycker jag i Krögarvägen. Fastän det står att man inte får köra moped, kör de i alla fall. Det är farligt och förbjudet. Nya marker på olika ställen ska göras om tycker jag. Fönsterna i Krögarvägen och Forvägen ska göras om som i Värdhusvägen. Alla måste trivas i Fittja tycker jag. Det var trevligt och roligt med vår grupp. De var jättesnälla. Alla lampor ska alltid tändas varje dag. Annars blir det kolsvart. Då kan man inte se något. Centrumet ska bli trevligare och bättre! Allt detta ska göras tycker jag! Det ska stå en skylt som ska stå på Fittja centrums framsida Välkommen till Fittja centrum. De tömmer inte papperskorgarna. Det blir fullt med skräp så man blir äcklad.