Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning

Transkript

1 Trygghetsvandringar i Piteå en vägledning "Det är hit man kommer när man kommer hem" Råd & tips Checklista Ansvarig : Folkhälsorådet PiteBRÅ Sammanställd av: Folkhälsostrateg Helena Lindehag

2

3 Trygga stimulerande miljöer Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö men kan också användas för att undersöka hur människor använder och trivs i sin närmiljö. Vid trygghetsvandringar upptäcker man många saker som man annars inte tänker på och de bidrar också till att människor kommer samman och diskuterar viktiga frågor. Folkhälsorådet i Piteå har i folkhälsoprogrammet som räcker prioriterat några viktiga områden där man behöver satsa lite mer, ett av dessa är trygga och stimulerande miljöer. Trygghet är viktigt för att vi ska kunna uppleva hälsa och utöva hälsofrämjande aktiviteter. Trygga stimulerande miljöer kan inspirera oss till att göra just hälsosamma val i vardagen. Det kan vara promenader ute i närmiljön, det kan vara att leka ute på skolgårdar eller sitta stilla på en parkbänk och se på vacker omgivning. Kort sagt allt som gör att vi känner välbefinnande. 3

4 Uthållig kommun Folkhälsorådet Arbetsgrupp Lokala PiteBRÅ Projekt 3x3 Arbetsgrupp Folkhälsa Trygghets vandringar Piteås trygghetsvandringsgrupp: Folkhälsorådet är styrgrupp för lokala PiteBRÅ som trygghetsvandringarna är knutet till. Gruppen som ska arbeta med trygghetsvandringarna består av fem permanenta deltagare från kommunala förvaltningar. Dessa är: Tore Sundström Jan Kjell Maria Blomberg Anna-Karin Pettersson Helena Lindehag Kultur- och fritidsförvaltningen/parken Fastighets- och servicekontoret Miljö- och bygg kontoret Teknik- och gatukontoret Kommunledningskontoret Gruppen kommer att: - vara delaktig vid bestämmandet om område för trygghetsvandringar - vara delaktig i uppföljning - delta vid trygghetsvandringarna. 4

5 Perspektiv I en trygghetsvandring ser man på den fysiska miljön utifrån fyra olika perspektiv: Skötsel och underhåll Skräp, skymmande buskar, sly, trasiga lampor, bänkar och lekredskap. Saker som snabbt går att åtgärda. Bebyggelsen och olika anläggningars utformning Skymmande murar, mörka parkeringshus, entréers utformning, fönsters placering, belysning, gångtunnlar och busskurer. Stadsplanens utformning Obefolkade mellanrum, otrygga passager, områden som det är svårt att hitta i, enformiga miljöer. Det mänskliga livet Sociala problem och störningar, goda mötesplatser. Det är lika viktigt att notera det som är vacker, trivsamt och tryggt och använda den kunskapen när man förändrar mindre väl fungerande platser. Att ha barn och ungdomars perspektiv är en viktig aspekt när man ser olika områden men även äldre och utsatta grupper. 5

6

7 Förberedelser Avgränsa området geografiskt Området bestäms efter behov. Kan initieras av lokala PiteBRÅ, områdesansvariga, skolor etc. Vandra på de platser och stråk där invånarna ofta rör sig. Vandringen ska vara någon kilometer som längst. Planera vandringen i både ljus och mörker om möjlighet finns. Vilka ska gå med? De fem som ingår som bas i Piteås trygghetsvandringar är alltid inbjudna samt polisen. Boende och andra som arbetar i området. Olika kön, ålder och bakgrund är värdefullt. Personer med funktionsnedsättning. Fastighetsägare. Affärsägare. Andra ansvariga parter utifrån området och behov. Deltagare i vandringen föreslås av samordnare i samråd med basgruppen. Protokollförare Är samordnaren för gruppen, folkhälsostrategen. Statistik Samordnaren kontrollerar upp med polisen om anmälda brott i området. Var inträffar eventuella brott? Redovisas vid samlingen innan vandringen. Boka mötestid Inbjudan ska gå ut i god tid, ca 3 månader innan. Lokal och tid meddelas av samordnare. Kom ihåg att ta med: Karta Kamera Protokoll Ficklampa 7

8 Tips till dig som dokumenterar Anteckna plats, tid och deltagare. Trygghetsvandring i stadsdelen XX. Datum. Deltagare. Vandringens sträckning, från via till. Anteckna allmänna samtal om området. Vad är det för ett område? Hur är läget i området just nu? Vilka problem och möjligheter finns? Vilka bor/arbetar/ vistas här? Synpunkter och förslag Här skriver ni synpunkter och förslag. Foton infogas. 1. X-gatan 2. X-platsen 3. XX-torget 4. XXX-parken osv Vad händer? Åtgärd och ansvarig instans. Helst med ett tidsperspektiv. 3. Anteckna synpunkter och förslag. 4. Ange kontaktperson. Ange e-post och telefonnummer till en kontaktperson som kan svara på frågor. 8

9 Innan vi går Börja med en kort samling där vi presenterar alla som deltar, en kort beskrivning hur vandringen ska gå till Gå igenom området samt checklistan Nu går vi Checklista 1. Håll ögonen öppna för annat som dyker upp under vägen. Se det unika i just ert område. 2. Anteckna tid och plats 3. Anteckna under vägen vilka åtgärder som behöver vidtas för tryggheten och trivseln ska bli bättre.fotografera även objekten eller området. Vad ska vi titta på i hela området? Var behöver grönskan gallras för att sikten ska bli bättre? Var behövs mer grönska för att höja trivseln? Vilken sort? Var behövs fler övergångsställen eller gångbanor? Var behöver belysningen förbättra/ förändras? Var behöver markbeläggning, trappor och räcken lagas eller förändras? Kan människor med funktionsnedsättning ta sig fram? Var behövs det fler parkbänkar och papperskorgar? Hundbajs? Kattkiss? Var behövs bättre skötsel? Var finns skadegörelse? Är det lätt att hitta i området? Behövs kartor och skyltar? Vad är fult - vad är vackert? Utsmyckningar? Finns det människor i området som skapar otrygghet? Finns det människor somskapar trygghet? Vid gång- och cykelvägar: Går gång-och cykelvägarna i närheten av bostadshus och bilvägar eller i parkområden? Vilken är tryggast? Finns bostäder eller befolkade verksamheter nära gångvägarna? Vilka gångstråk är viktigast och behöver mest förbättringar? Var körs det moped av okynne och vad kan man göra åt det? Hur är det på vintern? 9

10

11 Bostadsgårdar och entréer: Hur kan boende känner sig trygga och hemma på sin gård och vid sin entré? Är sikten fri på gården eller finns det dolda hörn, vrår, prång eller skymmande buskage där någon kan gömma sig? Finns det fönsterlösa bottenvåningar? Hur ligger tvättstugan? Är man trygg där och på vägen dit? Är entréerna till bostäderna eller verksamheterna belysta så att man hittar dit? Ser man lås, porttelefoner och namnskyltar? Är entréerna olika så att man lätt känner igen sin egen? Fungerar gårdar och entréer för alla grupper: barn, gamla, de med funktionsnedsättning av olika slag? Fungerar sophanteringen? Är gården välskött och välplanerad med tanke på att alla åldersgrupper skall trivas? Finns det möjlighet för de boende att sätta sin prägel på gården och på entréerna? Hållplatser: Hur är sikten vid buss- och spårvagnshållplatser kan någon lätt gömma sig? Regnskydd? Belysning? Finns det bostadsfönster eller biltrafikanter som har uppsikt över hållplatserna? Hur tar man sig till hållplatsen är gångvägarna trygga? Parkeringsplatser: Bilbrotten utgör större delen av den polisanmälda brottsligheten. Hur är områdets parkeringsplatser utformade? Finns det bostadsfönster eller arbetsplatser som har överblick över parkeringsplatserna eller ligger de utom synhåll? Finns det skymmande murar, buskar eller byggnader? Är parkeringsplatsen uppdelad i mindre enheter? Parkeras bilar på olämpliga platser? Garagen hur är det med dem när trygghetsglasögonen kommer på? 11

12

13 Torget: Finns det platser på eller kring torget som är dolda och otrygga? Mörka baksidor? Lastbryggor, nischer och prång som man måste passera? Finns det trygga platser och hur skiljer sig dessa från de otrygga? Finns det bostäder i anslutning till torget? Kör det bilar vid torget och finns det parkeringsplatser där? Är torget vackert och välskött så att man kan känna sig stolt över det? Finns det trivsamma mötesplatser på torget? Finns det platser på torget där man känner sig otrygg? Skol-, industri-, kontors- och sjukhusområden: Är sikten fri eller finns det dolda hörn, vrår, prång eller skymmande buskage? Finns det stängsel, staket eller andra spärrar som hindrar framkomligheten? Är området ödsligt och tomt vissa delar av dygnet? Vad skulle man kunna göra åt det? Fantisera! Finns det idéer om att flytta verksamheten, motionsslingor osv? Gång- och cykeltunnlar: Gångtunnlar är byggda för trafiksäkerhet men upplevs av många som otrygga. Är det fri sikt genom hela gångtunnlarna eller upplevs de som mörka, långa och trånga? Finns det skymmande buskar, murar eller buskage vid ingångarna till gångtunnlarna? Finns det alternativa vägar att gå? Finns det säkra ställen att korsa gatan/trafikleden i gatuplan? Hur luktar det? Skulle man kunna ta bort gångtunneln helt och vad skulle man då göra istället? Gator med biltrafik: Många människor väljer att gå längs bilgator för att det känns tryggare i mörkret. Finns det trottoarer och säkra övergångsställen? Finns det partier mellan bebyggelsen som är ödsliga och där sikten är skymd av exempelvis träd och buskar? Är gatubelysningen tillräcklig och jämn eller bländar den? Är det svårt att se mötande människor? 13

14

15 Området som helhet Ofta är det själva stadsplanestrukturen som skapar otrygghet. Stora trafikapparater och billeder skär av stadsdelar från varandra. Parkområden med ödsliga gångvägar skapar otrygghet. Hur ser det ut i din stadsdel? Vad skulle behöva förändras? Kanske behöver det byggas fler bostäder, dagis, samlingssalar, arbetsplatser och så vidare. Fantisera, diskutera och lek med tankar. Vilka är det som bor i och använder din stadsdel? Hur kan människor komma närmare varandra? Efter vandringen... En stunds samling efteråt behövs för att diskutera vandringen och komplettera kartorna. Det är viktigt att peka ut stadsdelens ömma punkter, platser som i första hand behöver åtgärdas. Summera vad som är trivsamt och funktionellt. Efter vandringen kan man ta hjälp av media för att sprida information om vad man kommit fram till och om upptäckter man gjort. Hur man går vidare Initiativtagaren och protokollföraren skriver rent sina anteckningar. Uppgifterna sorteras efter förvaltare/aktör och förmedlas till de berörda. I det här skedet kan också frågan ställas om det finns frivilliga krafter i området. Kan föreningar adoptera vissa grönområden? Kanske bestäms ett nytt möte. Det är viktigt att spalta upp vad som är möjligt att göra omgående och sådant som det krävs strategier för att genomföra på längre sikt. Ägna en egen stund till de sociala frågorna. Efter några månader kan det vara lämpligt med en första uppföljning som dokumenteras med anteckning samt foto. Länkar: Vid frågor kontakta Helena Lindehag, folkhälsostrateg Piteå kommun helena.lindehag@klk.pitea.se

16 Piteå - det är hit man kommer när man kommer hem Ansvarig : Folkhälsorådet PiteBRÅ Sammanställd av: Folkhälsostrateg Helena Lindehag Piteå komun 2009