Reserapport. Kilimanjaro Christian Medical Center. Sjuksköterskeprogrammet. Moshi, Tanzania

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet Reserapport Kilimanjaro Christian Medical Center Moshi, Tanzania Författare: Anna Arnljots Alice Edgren Linnea Fagerström Agnes Jedvik Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp 2017

2 Innan avresa Det är bra att snabbt etablera kontakt med kontaktpersonen. Ibland tar det tid innan man får svar på mail. Om ni fått ett brev från Kilimanjaro Christian Medical Center (KCMC) läs igenom det noga och ta gärna kopior på det då det behöver skickas med när man ansöker om visum. Det är även bra att ha med sig en kopia på brevet när man reser. Tveka inte att kontakta kontaktpersonen om något känns oklart. Det kan vara bra att några dagar innan avfärd kontakta kontaktpersonen igen och dubbelkolla med boende och eventuell transfer från flygplatsen samt påminna om att man kommer. Visum Vi vet inte riktigt vad som egentligen gäller angående visum. I brevet vi fick från KCMC stod det att vi skulle fixa ett studentvisum, Student C Permit. När vi väl landade i landet och berättade vad vi skulle göra på vår resa fick vi förklarat för oss att vi hade fel visum. Vi var istället tvungna att skaffa ett business visum som vi fick betala 250 USD för. Väl på skolan fick vi ingen klarhet i vilket av visumen som var av betydelse. Det kan vara bra att maila kontaktpersonen och dubbelkolla vilket visum som gäller innan avresa alternativt fixa visum på plats. Vaccinationer Vi vaccinerade oss mot turistdiarre, gula febern (ett måste för att komma in i landet), tyfoidfeber, meningokock, TBC, Hepatit A och B, samt tog malariaprofylax. Prata gärna med vaccinationskliniken om de olika malariaprofylax-alternativen. Det är vanligt med obehagliga biverkningar med en viss typ av profylax (i detta fall Lariam), vilket några av oss fick uppleva. Det är bra att se över sina vaccinationer i tid då vissa vaccinationer ska tas i omgångar. Det är viktigt att ha med sig sitt gula vaccinationskort i handbagaget under resan då det är ett krav att visa upp det för att komma in i landet! Packningstips Det är bra att ha med kläder som täcker axlar och knän. Vi hade med oss ett par arbetskläder per vecka, kan eventuellt vara bra att ha med något extra par. Vi fick även två flaskor

3 handsprit och två paket handskar från skolan, men vi hade även med några egna av vardera. Andra saker som kan vara bra att ha med sig till praktiken är förkläde, skyddsglasögon, munskydd, operationsmössa/hårskydd och eventuellt operationskläder om man är intresserad av att vara där. Vi gav även bort muggar, pennor, extra paket handskar och handdesinfektion till avdelningarna vilket var väldigt uppskattat. Vi hade även med oss såpbubblor till pediatriken vilket barnen gillade. Ytterligare småsaker som var bra att ha med var en reseadapter då Tanzania har andra uttag än Sverige (samma eluttag som i Storbritannien) samt magväska. Kontrollera även så att ni har med alla VFU-papper samt kopior på pass och visum. Ankomst Vi trodde att vi, genom KCMC, hade bokat transfer från flygplatsen till Moshi med när vi landade var det ingen där. Tips kan vara att dubbelkolla detta innan avresa. Ett tips är annars att ta kontakt med Alfred. Alfred är en snäll taxichafför som mer än gärna hämtar studenter på flygplatsen. Billigare att åka med honom än KCMC. Vi plockade sedan upp nyckeln till vårt hus på sjukhuset, vid Dermatology gate. VFU Första praktikdag mötte vi upp vår kontaktperson Aneth på hennes kontor och fixade allt administrativt, däribland betalning för skolavgiften och boendet. Skolavgiften var på 150USD och boendet 150USD. Vi fick genom henne då kontakt med en nurse coordinator som nästkommande dag visade oss runt på sjukhuset. Det var till henne vi sedan fick ge våra önskemål om avdelningar att vara på de kommande veckorna. Vi var på en vecka på akutmottagningen, en vecka på intensiven, en vecka på en pediatrisk avdelning och neonatal, samt en vecka där vi roterade mellan BB, förlossning och en gynekologisk avdelning. Varje tisdag var det även föreläsningar för sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter på det närliggande universitetet som vi var på. Det var även föreläsningar för läkarstudenter som vi upplevde var av bättre kvalité. Det var stora skillnader att ha praktik utomland gentemot hur det har varit i Sverige. Överlag kändes allt väldigt ostrukturerat, men det var vi någorlunda beredda på. Vi har behövt ta mycket initiativ själva för att få se och göra saker. För det mesta är man oftast med och

4 observerar. Vi tyckte att det kändes lärorikt att vara med på ronderna eftersom det oftast var då man förstod patientens sjukdomshistoria då ronderna oftast hölls på engelska. Det var ganska svårt att ha kontakt med patienterna själva då engelskkunskaperna hos patienterna ofta var begränsade. Vi hade aldrig riktigt någon handledare utan ansvaret hängde på oss själva att fråga någon personal om man fick följa med hen eller vara med och hjälpa till vid olika procedurer. Vi blev oftast bra bemötta av personalen men det kändes aldrig riktigt som det var någon som hade speciellt bra koll på oss. Trots att det var svårt att göra så mycket praktiskt tycker vi att praktiken har varit otroligt givande. Vi skulle rekommendera att rotera mellan olika avdelningar då det är intressant att få en överblick av hur sjukvården bedrivs på de olika avdelningarna, samt att få en helhetssyn över sjukhuset. Ekonomi I Tanzania är det lokala valutan Shilling. Shilling går inte att växla till i Sverige men går enkelt att ta ut på lokala bankomater, med en avgift på ca 40kr. Dock ska alla skolavgifter samt boendet plus andra lite större avgifter som exempelvis betalning för safari eller andra utflykter betalas med USD. Detta är det bra att växla till hemma då det kan vara svårt att fixa detta i Moshi. Telefon Det var smidigt att köpa ett tanzaniskt sim-kort till ens befintliga telefon. Vi blev rekommenderade operatören Halotel. Det finns att köpa utanför sjukhuset i en liten kiosk. Vi betalade TZSH (ca 100 kr) för en månad. Vi valde främst att köpa ett nytt simkort då det inte fanns något wi-fi där vi bodde. Det var även billigt och enkelt att köpa till GB om det tid slut. Transport Vi åkte oftast med taxichauffören Alfred som vi hade blivit tipsade om av andra studenter. Honom kontaktade man genom Whats-app. Om inte han hade möjlighet skickade han sina kompisar. Det var alltid bra pris med honom. Andra lokala transportmedel är Dala dala, som är en minibuss som kostar cirka 400 TZS att åka vilket motsvarar cirka 2 kronor. Vi föredrog att åka Tuctuc vilket är en typ av mopedbil vilket kostar allt från TZS beroende på vart man vill åka. När man åker Tuctuc är det viktigt att förhandla om priset innan man åker,

5 då man annars lätt kan bli lurad och tvingas betala mer än nödvändigt. Både Dala Dala och Tuc tuc finns tillgängliga vid sjukhuset och tar en enkelt in till exempelvis Moshi. Boende Vi bodde på Doctors Compound som låg beläget cirka 15 minuters promenad på sjukhuset. Doctors Compound är som ett område inhägnat med stängsel och vakter med flera småhus. Vi delade ett rymligt hus med tre tyska läkarstudenter. Huset hade en liten veranda, trädgård, kök och två badrum. Det var ingen superstandard på boendet med det funkade gott och väl. Det var alltid minst en vakt som vaktade huset så vi tyckte alltid att det kändes säkert att bo där. En städerska kom och städade huset lite då och då. Det var lite oklart hur mycket hon städade men oftast skurade hon golvet samt diskade. Hon kunde även byta lakan och tvätta mot betalning men vi tvättade alltid själva för hand då det kändes enklare. Det var väldigt vanligt med strömavbrott. Ett tips kan vara att ha med en extra portabel laddare till mobilen och vi kände även att en pannlampa kunde ha varit till hands. Elen ingick inte i hyran utan den fick man köpa till själva. Elen köps separat på vissa specifika Supermarkets och kopplas sedan till en el dosa i huset med en kod. Elen kostade för oss cirka TZS vilket motsvarar ungefär 345 KR. Det gick att laga mat i köket som fanns i huset men det var dyrt att köpa mat på supermarketen så vi åt oftast ute vilket var mycket billigare. Det fanns en restaurang kopplat till sjukhuset som serverade både frukost och lunch. Priserna varierade lite men det var alltid billigt. Det fanns även flera trevliga restauranger relativt nära Doctors compound. En måltid på restaurang kunde kosta allt från 1000 TZS till TZS vilket motsvarar cirka 3 till 50 KR. Det är mycket ris, bönor, olika grytor, matbanan som serveras. Många restauranger har också mycket indisk mat samt andra mer västerländska rätter. Fritid Genom en Whats-app grupp med de andra internationella studenterna som bodde på Doctors compound gavs det ständigt förslag på aktiviteter att göra på fritiden. På helgerna åkte vi på lite längre utflykter. Vi åkte bland annat till Hot springs, vattenfall, kaffeplantage, och Chagga-grottor. En helg åkte vi även på safari där vi besökte Tarengire nationalpark och

6 Ngororgoro nationalpark. Allt detta bokade vi genom kontakter vi fått genom taxichauffören Alfred, vilket gjorde att vi fick allt till rimligt pris. Under veckodagarna på eftermiddagarna tillbringade vi tid vid en pool som låg på gångavstånd från Doctors Compund, vid namn AMEG. Vi åkte även in till Moshi och gick på marknader etc. Språk och kultur Såklart är kulturskillnaderna mellan Tanzania och Sverige stora. Vi var dock överraskade i början av hur påtaglig skillnaden är. Som västerlänning, och speciellt tjej, sticker man ut och man ska inte bli förvånad om folk ropar och tjoar efter en. Många ropar Mzungo efter en vilket betyder ungefär Viting. Vi tyckte detta var underligt i början men fick förklarat för oss att det inte är något otrevligt utan att det endast är för att vi sticker ut. Det är vanligt att folk kommer fram till en och pratar och är trevlig och vill att man ska hänga med till exempelvis restaurang eller en affär där man då alltid tvingas betala ett högre pris. Det är överlag många som vill hjälpa en eller visa vägen etc men oftast är det för att de sedan vill ha betalt, så det är bra att vara på sin vakt. I Moshi är de flesta kristna, då av den katolska kyrkan. En del är även muslimer. Det är viktigt att täcka axlar och knän när man befinner sig utanför hemmet och vid vissa pooler var det även viktigt att göra det när man badade. I Tanzania är det officiella språket swahili men många pratar engelska också. Vi förstod det som att det akademiska språket är engelska men de flesta pratar helst swahili. Vi upplevde sällan problem med att göra oss förstådda på engelska förutom vid kontakt med patienter på sjukhuset och vissa äldre. Några bra fraser på Swahilii Mambo = Hej (svar Poa) Jambo = Hej (svar Jambo) Shikamoo = Hej, till någon uppenbart äldre, tex äldre patient, inte nödvändigt till annan vårdpersonal Habari = Hur är det?

7 Safi (sana)= (Mycket) Bra Nsuri (sana)= (Mycket) Bra Asante (sana) = Tack (så mycket) Hapana asante = Nej tack Pole = Förlåt Pole pole = Ta det lugnt Hakuna matata = Inga bekymmer Lala salama = God natt Karibu = Välkommen / varsågod Kwaheri = Hejdå Maji = Vatten Parachichi = Avokado Tikiti maji = Vattenmelon Mzungu = Viting Sammanfattning Vi valde att åka till Tanzania för att ingen av oss hade varit där tidigare och för att se en sjukvård som kontrasteras mot den svenska. För oss var det väldigt givande att få se hur sjukvård utövas i ett låginkomstland. Praktiken skiljer sig väldigt mycket ifrån den vi har haft i Sverige. Man får en mer observerande roll som student trots att man i vissa avseenden hade velat göra mer. Alla av oss fyra studenter som åkte är väldigt nöjda med vår praktik på KCMC. För oss var det väldigt givande att få se hur sjukvård utövas i ett låginkomstland, då ens perspektiv vidgades. Moshi valde vi för att vi hade hört gott om staden och praktikplatsen från tidigare studenter. En mindre stad kändes mer tilltalande än Dar es Salaam som är en väldigt stor stad. En sådan här resa är en unik upplevelse och en resa som man kanske inte får chansen att göra igen. Vi rekommenderar alla varmt att göra utlandspraktik! Man erhåller ett nytt perspektiv på sjukdom, lidande, människor och vilken problematik det kan finnas till följd av socioekonomiska faktorer i ett land, vilket så klart får konsekvenser för hur sjukvård bedrivs. Praktik utomlands, framför allt i ett utvecklingsland, ger erfarenheter och underlag som kommer utveckla en till en bättre sjuksköterska, och även till en bättre människa.

8