Redovisning av projektbidrag bild och form / Louise Hederström Ticka möbelserie / Ticka Project

Transkript

1 Redovisning av projektbidrag bild och form / Louise Hederström Ticka möbelserie / Ticka Project Hur tycker du att dina intentioner med projektet förverkligats? Jag ville utforska möjligheterna att utveckla projektet Ticka, en serie hyllor i läder. Målet var att ta fram en serie vägghängda sittmöbler, alltså att arbeta i ett större format. Detta har förverkligats och jag ser också att det finns ytterligare möjligheter att ta det vidare. Det har också öppnat upp för andra objekt som kom fram under tiden, det var någotnsom i en fri process utan beställare kunde få ta plats och resulterade i en sittbänk stående på golv samt golvlampor. Jag ser även dessa som en viktig del av projektet eftersom de bygger på analyser av arbetet med de vägghängda sittmöblerna. Mina intentioner var också att kunna arbeta nära tillverkare/hantverkare, något som man ibland saknar som frilansdesigner. Det har varit en stor behållning och något jag gärna skulle vilja fortsätta med. Beskriv arbetsprocessen Processen började med en analys tillsammans med Carina Grefmar hur vi skulle kunna utveckla projektet, vilka storlekar, konstruktion och materialval. Vi utgick från läder/spillmaterial som hon hade i sin studio för att se hur vi kunde använda det. Jag tog sedan fram handskisser (även fullskala) och i datorn. Tre olika storlekar togs fram, en 1-sits för mindre ytor, en 1-sits för generösare rum och en 2-sits. Jag ville röra mig i både hemmiljö och offentlig miljö för att se vad tickorna kunde tillföra med sina mjuka organiska former. Utifrån 3D-skisserna i datorn tog jag fram de mallar som sedan användes för att bygga fullskalemodeller. Alla former printades ut i fullskala. Att bygga dessa modeller i kartong och tejp är ett sätt att komma närmre processen, att fysiskt ta fram en form i rätt skala som berättar om sin volym och komplexitet. Modellerna i sig fick också ett eget utryck med sina tejpade former i olika lager vilket i sig ledde till idéer om att utveckla en armatur. Eftersom formerna är organiska blir modellerna ett betydelsefullt sätt att kommunicera med tapetseraren som modellerar direkt på dem för att få fram den rätta formen på lädret. Därför görs varje lager för sig så att hon kan forma en toile på och som det sedan görs en pappersmall av, som efter det ritas av på lädret. Tickorna är stoppade med kallskum och för att kunna få till de rätta formerna beställdes det i olika tjocklek (samma som lagerna) för att kunna formas. Vi testade en ny idé och köpte en elektrisk köttsåg, det var en hit och underlättade möjligheten att forma skummet. Eftersom lädret inte limmas på skummet är måste formerna verkligen synkas. Vi har setts kontinuerligt och stämt av, våra studios ligger på samma gata i Malmö, 1,5 km från varandra så det har blivit många cykelturer och promenader däremellan. Diskussioner med snickaren Martin Israelsson ledde fram till en utveckling av stommen i plywood och även senare i processen tog vi fram en ny upphängningslösning. Allt flöt på bra med de båda 1-sits, när vi kom till den stora 2-sits tickan testade vi att skarva lädret eftersom delarna var väldigt långa och inte riktigt stämde överens med vår vision att använda restläder. Men det funkade inte alls visuellt och vi bestämde att här fick det estetiska gå före. Utifrån detta kom idén fram om hur man skulle kunna använda lädret mer effektivt och minska på åtgången av kallskum. Möjligheten att ännu mer lyfta fram det fina med läder som har märken och ärr och som anses vara tredjesortering. Jag skissade på en bänk med metallben, en organisk välkomnande form med kopplingar till naturen. Här minimerades åtgången på skum men den skulle ändå kännas mjuk. Jag lade diagonala skarvar och vi utnyttjade lädret från Tärnsjö fullt ut och ärr, fläckar och ränder fick bli en del av bänkens karaktär. Detta lädret var hårdare och krävde en hel del arbete av Carina och hon fick även handsy på några ställen men resultatet blev bra.

2 Ställningen tillverkades av Herman Anderssons Plåt i Askeröd. Det var viktigt att hålla all produktion i närheten och både snickaren och metallverkstaden ingick i Den Nya Kartan där vårt projekt startade. Vi tog också fram en slutgiltig väggticka i samma läder med rätt lösning på upphängning. När jag arbetade med modellerna till sitsarna så såg jag former i dem som jag ville använda till belysning och beställde ett pappersmaterialet Tyvek som man kan sy i. Efter skissarbete och modellbyggande så formade jag arken på modellen så att jag fick ut delarna som jag sedan sydde ihop. Som en organisk papperspåse där sömmarna framträder när man tänder armaturen. Beskriv de erfarenheter du vunnit genom projektet Som frilansdesigner arbetar jag för olika företag och detta projekt har inneburit att jag har fått möjligheten att samarbeta med en tapetserare på ett annat sätt än när man som frilans kommer in några få gånger för att se sitt projekt och göra justeringar. Det har varit en mycket bra erfarenhet att kunna vara med i hela processen, ständigt diskutera och ta ansvar för varenda detalj. Det kommer att hjälpa mig i framtiden och jag hoppas kunna arbeta mer på det sättet. Kunskapen blir djupare och även kommunikationsmöjligheterna, jag kan tydligare förklara vad jag vill men vet också mer. Vanligtvis när jag beställer en tjänst/produkt utifrån ritningar och skisser som tillverkaren levererar. Vi blev mer ett team där vi jobbade tillsammans men ändå med stor respekt för varandras enskilda kunskaper. Hantverkare och designer hade samma status. Min kunskap om läder som material har fördjupats och hoppas kunna använda den kunskapen framöver. Utställningen på Form/Design Center var ett viktigt avslut på denna delen (vi hoppas kunna fortsätta) och att få sätta samman och visa upp vad vi gjort och processen bakom gav oss mycket bra feedback. En bekräftelse på att projektet var genomfört. Att få möta besökares kommentarer, hur de ser på möblerna ger också idéer kring hur det kan vidareutvecklas. Men också hur förståelsen för hur mycket tid och arbete det behövs har förhoppningsvis ökat. Det har också varit väldigt roligt. Beskriv den offentliga presentationen Ticka project presenterades på Form/Design Center i Malmö den 14:e januari till den 19:e februari 2017 i deras entréutställningsrum (se separat bifogad pdf med bilder från utställningen). Eftersom det var ett samarbetsprojekt så valde vi att lyfta fram det och Ingrid Sommar beskrev projektet i en text tillgänglig för besökarna. De vägghängda hyllorna och sittmöblerna presenterades tillsammans på en grön vägg för att ge en upplevelse av dess former och storlek. En stor tygvepa med printat foto av Ulrika Kestere visar material, detaljer och verktyg från arbetet för att förstärka känslan av det taktila och handgjorda. Eftersom arbetsprocessen var viktig i projektet redovisades även alla modeller samt bilder för att förklara arbetet bakom. Modellerna visades nedanför väggen med tickorna men även på bordet tillsammans med bilder, skisser och mallar för att besökarna skulle kunna koppla dessa till arbetet. Det hela presenterades i någon slags kronologisk ordning med den första tickan och avslutades med bänken och armaturer som kom fram i slutet av projektet. Lamporna placerades i hörnet bakom bordet för att skapa en intimare känsla. Bänken med benstativ fungerade som en viloplats i rummet men också som den möbel som besökarna fick använda och känna på för att komma nära materialet och hantverket. Det kändes viktigt att kunna göra det, av säkerhetsskäl kunde vi ej erbjuda det när det gällde de vägghängda möblerna. Känsla i rummet var välkomnande och vi fick god respons på upplägget. Det var inspirerande att berätta om projektet på vernissage och specialvisningar.

3 I vilka sammanhang har Bildkonstnärsfondens bidrag redovisats? I pressutskick från Louise Hederström. I inbjudan till utställning från Louise Hederström. På Louise Hederströms hemsida. På Form/Design Centers hemsida. I informationsmaterialet på utställningen på Form/Design Centers i Malmö. I samtal med besökare på vernissagen på Form/Design Center. Vad har projektet lett till för framtiden? En sitt-ticka visades på utställningen Ung Form, vad hände sedan, på Auktionsverket under designveckan i Stockholm första veckan i februari Carina Grefmar och jag har kommit fram till att vi ska fortsätta vårt samarbete att utmana vad som händer när design och hantverk möts. Tickorna kommer att kunna beställas direkt från oss och vi ska utveckla en gemensam plattform. Grefmar har en studio med butiksdel där de kan visas. Jag har även varit i kontakt med några olika möbeltillverkare, visat projektet för att ses om det finns möjlighet att utveckla det vidare fast då anpassat efter deras förutsättningar men även här med fokus på kvalitén på hantverk och materialkännedom. Armaturen visades även i Kährs (golvtillverkare) monter på Stockholm Furniture Fair och fick god respons och jag ska presentera den för lämplig producent. Bukowskis har kontaktat oss och vill att väggen från utställningen med våra första prototyper ska säljas på deras nya satsning på nutida design. Vi förhandlar om detta just nu. Jag har blivit kontaktad av galleriet Hostler Burrows i New York som vill ha med de vägghängda tickorna på något sätt. Helt nytt så jag vet inte mer.

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16