Xella Sveriges A-B-C Handbok Ytong, Silka & Multipor

Transkript

1 Xella Sveriges A-B-C Handbok Ytong, Silka & Multipor MULTIPOR YTONG BALK YTONG TAKELEMENT YTONG PUTS MULTIPOR SILKA PLATTAN YTONG INNERVÄGGSBLOCK YTONG BJÄLKLAGSELEMENT YTONG YTTERVÄGGSBLOCK YTONG INNERVÄGGSELEMENT

2

3 Välkoen till Xella Xella är världens ledande leverantör av byggmaterial i lättbetong och kalksandsten. Vårt breda sortimentet innefattar isoleringsplattor, bärade väggar, mellanväggar, överliggare, balkar, däck och takpaneler, vilket garanterar att du bara behöver en leverantör av byggmaterial oavsett typ av byggnation och storlek på projekt. Vi är specialiserade på fasta väggkonstruktioner och gemensamt för vår Ytong lättbetong, Silka Wall System och Ytong Multipor är att de uppfyller kriterierna för hållbarhet, inomhusklimat certifierat, värmeisolerande, stabila och kostnadseffektiva byggmaterial. Då vårt byggmaterial levereras i modulmått kan det användas i kombination för både nybyggnation och renovering. Xella Group har mer än 6000 anställda och 97 fabriker i 20 länder och försäljningsorganisationer i över 30 länder.

4 ! Ytong och Multipor Bli framgångsrik med BIM-projektering Nu kan du gratis börja använda BIM-objekt när du projekterar i 3D med vore produkter Nu kan du gratis börja använda BIM-objekt när du projekterar i 3D med Ytong produkter och Ytong Multipor isolerings system. Genom precis och komplett produktdata underlättar BIM-Objekt din informationshantering och säkerställer en enkel och framgångsrik digital designprocess från början till slut. Vil du veta mer om BIM-objekt Ytong och Multipor? Läs online här eller skanna QR-koden 4

5 Innhållsförteckning Introduktion Bygg med Ytong Lättbetong 6 Det modulbaserade byggsystemet 7 Produktöversikt 8 Ytong Lättbetong Ytong Plattan 10 Ytong Blocket 11 Ytong Lågenergiblock 12 Ytong Innerväggselement, GHT 13 Ytong Stående Väggelement, SWE 14 Ytong Balkar, bärande 15 Ytong Balkar, icke-bärande 16 Ytong U-Balk 17 Ytong U-Block 18 Ytong Tak- och Bjälklagselement 19 Ytong Elementprofiler 20 Ytong Industri 21 Ytong Brandvägg 23 Silka väggprodukter Silka Kalksandsten 25 Silka 26 Multipor isolering Multipor Isolering 27 Byggteknik U-värde 30 Ljud 31 Brand 33 Fukt i lättbetong 36 Detaljlösningar 38 Klicka på rubriken och gå direkt till den sidan! Xella Sverige frånskriver sig från eventuella tryckfel och produktändringar. Uppdaterad information finns på Projekteringshandbok 5

6 Bygg med Ytong Lättbetong Ytong är ett byggmaterial som lever upp till de kraven som ställs på modernt byggande funktionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga. Historia Lättbetong uppfanns i Sverige i mitten av talet av arkitekten och teknologie doktor Axel Eriksson. Hans uppfinning, som då baserades på skifferbränd kalk, började 1929 tillverkas i industriell skala vid en fabrik som uppfördes i Hällabrottet av Yxhult Stenhuggeri AB. Produkten kallades i början ånghärdad gasbetong men fick 1940 namnet Ytong. Funktionella fördelar Ytong lättbetong är icke brännbar, har god isoleringsförmåga, goda ljudegenskaper, angrips inte av röta och svamp, kan användas till invändiga väggar, massiva ytterväggar, balkar, pelare, bjälklag och tak. Ytong kan användas både till bärande och icke-bärande byggnadsdelar och finns i olika densiteter med tryckhållfasthet upp till 5,0 MPa. Arkitektoniska möjligheter Med sina stora, klara geometriska former och släta ytor passar Ytong utmärkt till modernt byggande antingen det gäller enfamiljshus, radhus, institutioner eller industribyggnader. Det stora sortimentet som täcker hela råhuset säkerställer att huset kan byggas med saa material i alla väggar och bjälklag. God byggekonomi Stora format, låg vikt, enkel anpassning, precisa mått, enkel ytbehandling och Xellas effektiva logistik säkerställer ett snabbt byggande och en god byggekonomi. Inomhus klimat Lättbetong har goda fuktabsorberande egenskaper vilket medverkar till att skapa ett sunt och behagligt inneklimat. 6

7 Det modulbaserade byggsystemet Eftersom Silka-, Ytong- och Ytong Multiporprodukterna håller saa modulmått är det enkelt att kombinera de olika produktprograen i lösningar där varje enskild produkttyps speciella egenskaper utnyttjas optimalt. Längdmåttet anpassas genom tilskärning på arbetsplatsen eller - vid projektleveranser - på fabriken. Exempel på blockmurverk Exempel på elementvägg Projekteringshandbok 7

8 Produktöversikt Ytong Ytong - Plattor - Stående Väggelement SWE - Blocket - Lågenergiblocket Energy+ Yttervägg, bärande Yttervägg, icke bärande Ytong - Stående Väggelement Ytong - Liggande Väggelement Ytong - Plattor - Blocket Ytong - Väggelement SWE Innervägg, bärande Ytong - Plattor - Blocket Ytong - Innerväggelement - Väggelement SWE Innervägg, icke bärande 8

9 Produktöversikt Ytong - Balkar - U-Block - U-Balkar Balkar Bjälklag Ytong - Bjälklagselement Ytong - Takelement Ytong - Takelement Ytong - Takelement Tak Ytong Multipor - Isoleringsplatta Ytong Multipor - Isoleringsplatta Isolering Projekteringshandbok 9

10 Ytong Plattan Användning Ytong Plattan är massiva lättbetongplattor som används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar i alla typer av byggen. Ytong Plattan är dessutom väl lämpade att använda till inredningen i till exempel kök och badrum, bygga en arbetsö i köket, bokhyllor eller varför inte en duschhörna. B L Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader Inredning H Ytong Plattan lias i förband med Ytong Lim. Ytong Plattan ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt. CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 475 ± 25 Tryckhållfasthet [MPa] * 3,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,135 * Genomsnittlig Egenskaper Obrännbart Sunt inneklimat Rationellt byggande Smidig infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Ytong Plattan Densitet 475 kg/m 3 ± 25 kg Artikel nr. Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall ,2 14, ,25 1, ,2 12, ,00 1,9 Levereras endast i hela pallar Till Ytong Plattan används Ytong Lim Vikt kg/st. Lim kg/ m² 10

11 Ytong Blocket Användning Ytong Blocket är ett massivt lättbetongblock som används till bärande och icke-bärande ytterväggar och innerväggar i alla typer av byggen. Massivblock är väl lämpade till massivt byggande. Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader Ytong Blocket Densitet 475 kg/m 3 Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Lim kg/ m² ,3 14, ,3 Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Bredd Höjd Längd Profil Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Lim kg/ m² G* 16,6 6, , G* 8,3 28, , G* 8,3 19, , NF 8,2 7, NF 8,3 6, * Slät Levereras endast i hela pallar. Till Ytong Block används Ytong Lim Ytong Blocket lias i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt. Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Obrännbart Rationellt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Densitet 375 kg/m 3 ± 25 kg Profil Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall ** Not-Fjäder och handtag. Levereras endast i hela pallar. Till Ytong Block används Ytong Lim. Lim kg/ m² NF 8,3 9,6 80 4, NF 8,3 6, , NF-H** 8,3 5, , NF-H** 8,3 4,8 40 7, NF-H** 8,3 3, , NF-H** 21,7 3, ,5 CE Märkning Data Densitet [kg/m 3 ] 375 ± ± ± 25 Tryckhållfasthet [MPa] * 2,5** 3,0 4,0 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,105 0,135 0,15 * Genomsnittlig. ** 2,5 MPa gäller enbart tjocklekar 240, 300 & 365. Resterande tjocklekar har en tryckhållfasthet på 2.0 MPa. H B L Projekteringshandbok 11

12 Ytong Lågenergiblock Användning Ytong Lågenergiblock är ett massivt lättbetongblock som används till bärande och icke-bärande ytterväggar i alla typer av byggen. Med en mycket god isoleringsförmåga kan lågenergiblock användas till massivt byggande utan extra isolering. Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader B L Ytong Lågenergiblock muras i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer snabbt byggande. H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 300 ± 25 Tryckhållfasthet [MPa] 1) 2,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,072 Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Obrännbart Rationellt byggande Smidig infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter 1) Genomsnittlig Ytong Lågenergi Blocket 1) Densitet 300 kg/m 3 ± 25 kg Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall NF-H 2) 8,3 4, , NF-H 2) 8,3 3, , NF-H 2) 8,3 3, ,7 8, NF-H 2) 8,3 2, ,92 10,5 1) 2) λ = 0,072 [W/mK] Not-Fjäder och handtag Levereras endast i hela pallar. Till Ytong Lågenergi Blocket används Ytong Lim Vikt kg/st. Lim kg/m² 12

13 Ytong Innerväggselement, GHT Användning Ytong InnerväggsElement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande bakmur och icke-bärande innerväggar i alla typer av byggnader. Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader H T Ytong Element monteras med en kran eller med Xellas egen montagevagn. Ytong Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Tryckhållfasthet [MPa] 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Egenskaper Optimerad modulprojektering Rationellt byggande Arbetskraftsbesparande Jämn och slät yta säkerställer en smidig och enkel behandling Sunt inomhusklimat Obrännbart Ytong Innerväggselement Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Densitets klass Tjocklek Bredd Höjd 1) G4/ G5/ ) Höjd i intervaller om 20. Projekteringshandbok 13

14 Ytong Stående Väggelement, SWE Användning Ytong Stående Väggelement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande och icke-bärande källarväggar, massiva ytterväggar och mellanväggar i alla typer av byggnader. Med de goda isoleringsegenskaperna är Ytong Stående Väggelement väl lämpade för massivt byggande. Xella kan som den enda leverantören erbjuda måttanpassade element och sågade gavelelement enligt montageritningar. H T Ytong Stående Väggelement monteras med en kran. Ytong Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. L Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Offentliga byggnader Kontorsbyggnader CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 390 ± ± 25 Tryckhållfasthet [MPa] 2,75 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,10 0,16 Egenskaper Optimerad modulprojektering Rationellt byggande Arbetskraftsbesparande Bra värmeisolering Jämn och slät ytasäkerställer en smidig och enkel behandling Sunt inomhusklimat Obrännbart Ytong Stående Väggelement Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Tjocklek Bredd 1) 150; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; Densitet 390 kg/m 3 ± 10 kg 240; 300; ; 300; ; 300; ; 300; ; 300; ) Bredder är standard modulmått. Övriga mått kapas i fabrik mot tilläggskostnad. Höjd Till Ytong Stående väggelement används Ytong Elementlim Fix-P. 14

15 Ytong Balkar, bärande Användning Ytong Balkar är bärande lättbetongelement som används över dörr- och fönsteröppningar. Ytong Balkar är anpassade till att komplettera Ytongs övriga sortiment. B L H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Egenskaper Dokumenterad bärförmåga Låg vikt Rationell och enkel montering Obrännbart Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling Möjlighet till förbättring av U-värde genom applicering av Multipor på balkens utsida Ytong Bärande Balkar Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Bredd Säljes per st Höjd Längd Öppn Märklast * kn/m Vikt kg/st , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 - Fler Ytong Balkar på nästa sida Projekteringshandbok 15

16 Ytong Balkar, bärande Bredd Höjd Längd Öppn Märklast * kn/m Vikt kg/st , , , , , , , , , , , ,4 189 * Märklast är beräknad lastkapacitet baserade på den karakteristiska maximala kapaciteten som uppnåtts genom testning, dividerat med den nationella säkerhetsfaktorn för brottstyrka enl. SS-EN _2005+A1_2012. Ytong Balkar, icke-bärande Användning Ytong Balkar, icke-bärande, är lättbetongelement som används till dörröppningar. Ytong Balkar har anpassats till byggande med Ytong Element, Plattor och Block. L B Egenskaper Låg vikt Rationell och enkel montering Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling Obrännbart H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Ytong Balkar, icke bärande Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Artikel nr. Bredd Höjd Längd Öppn vikt kg/st 16

17 Ytong U-Balk Användning Ytong U-Balkar är lättbetongkomplement som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar. Till skillnad mot u-block kan de läggas över öppningen i ett enda stycke.ytong U-Balkar kan dessutom användas till att bygga in diverse kontriforer/ förstärkningar. Egenskaper Öppningsmått upp till 5,5 m Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Rationell och enkel montering Saa material som väggar och bjälklag innebär enkel ytbehandling Obrännbart L 200= = = 62, ,5 H B CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0, Armeringstabell typexempel se hemsida För dimensionering av armeringsjärn/stålbalk konsultera konstruktör Ytong U-Balkar Densitet 575 kg/m 3 ± 25 kg Artikel nr. Bredd Höjd Längd Öppn mått Vikt kg/st Projekteringshandbok 17

18 Ytong U-Block Användning Ytong U-Block är ett block som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar och ringankare. Ytong U-Block kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och installationer. Egenskaper Flexibilitet i projekteringen Snabb och enkel montering Saa material som väggar och tak innebär enkel ytbehandling Obrännbart H L B 175= = = = = CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 200/ Armeringstabell typexempel se hemsida För dimensionering av armeringsjärn/stålbalk konsultera konstruktör Ytong U-Block Artikel nr. Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st ,33 3, , ,33 3, , ,33 4, , ,33 3, , ,33 3, , ,33 3, , ,33 3, , ,33 8, , ,33 3, , ,33 3, ,32 Till Ytong U-Block används Ytong Lim 18

19 Ytong Tak- och Bjälklagselement CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 550 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Användning Ytong Tak- och Bjälklagselement är självbärande, armerade lättbetongelement som konfektionstillverkas. Bjälklagselementen används till våningsbjälklag och källarbjälklag. 1) Med dess goda isoleringsförmågan är elementen väl lämpade till alla olika typer av byggnader. Vid utvändig isolering med Ytong Multipor isoleringsplattor kan konstruktioner med normal fuktbelastning byggas utan fuktspärrar. Ytong Tak- och Bjälklagselement kan fås i längder upp till ) och är försedda med not och spont samt fals för igjutning. Ytorna är släta och kanterna fasade. Takoch Bjälklagselementen kan levereras med håltagningar och urtagningar enligt projektspecifikation. OBS! Placeringen av håltagningarna och urtagningarna ska godkännas av byggherren innan beställningsordern inlämnas. Alla typer av taktäckningsmaterial kan användas. Egenskaper Snabb och enkel montering Obrännbart Bra värmeisoleringsförmåga Behagligt inneklimat Täta lösningar Taklösningar utan fuktspärrar Passar till alla typer av taktäckningsmaterial Våningsbjälklag Källarbjälklag Tak med upp till 15 lutning Ytong Tak- och Bjälklagselement monteras med en kran. Elementen placeras på bärande väggar, H-balkar, T- eller L-stålbalkar. Efter monteringen gjuts falsarna saan med ett grundningsbruk A eller likvärdigt. 1) Vid lägenhetsskiljande bjälklag måste elementen tilläggsisoleras mot ljud. 2) Enbart för tak Ytong Bjälklagselement Tjocklek Bredd Längd / / / / Till igjutning används lättflytande grundningsbruk A alt. finbetong. Projekteringshandbok 19

20 Ytong Elementprofiler T = Rotenburg Profile NFT = Not - Fjäder profilformt Profile NGT = Not - Slät profilform T Profile GFT = Fjäder - Slät profilform T Profile GGT = Slät - Slät profilform T Z = Rotenburg Profile NFZ = Not - Fjäder profilform Z Profile NGZ = Not - Slät profilform Z Profile GFZ = Fjäder - Slät profilform Z Profile GGZ = Slät - Slät profilform Z X = Kringelsdorf Profile VVX = Ingjutning - Ingjutning profilform X Profile VGX = Ingjutning - Slät profilform X Profile GVX = Slät - Ingjutning profilform X Profile GGX = Slät - Slät profilform X 20

21 Ytong Industri Användning Ytong Industrielement används till massiva ytterväggar, innerväggar och brandväggar i industri- och lagerbyggnader samt idrottshallar. Elementen monteras på en bärande konstruktion av betong, stål eller trä. Egenskaper Rationella elementstorlekar Flexibel planering och utförande Horisontell eller vertikal montering Torr montering Kan demonteras och återanvändas Obrännbart H B L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Ytong Tak och Väggelement till Hallbyggnader Densitet 535 kg/m 3 ± 15 kg Tjocklek Bredd Längd , 625, , 625, , 625, , 625, , 625, , 625, Ytong element levereras som paketlösningar med infästningsmaterial Projekteringshandbok 21

22 Ytong Industri Ytong liggande väggelement är avsedda för byggnation av t.ex. industri- och lagerbyggnader. Funktionella fördelar Ytong liggande väggelement är icke brännbara, har goda ljudisoleringsegenskaper och förhållandevis goda värmeisoleringsegenskaper. De oorganiska elementen tål fukt och är motståndskraftiga mot röta och svamp. Ytong-elementen används till icke-bärande, massiva väggar och monteras mot en bärande konstruktion av betong, limträ eller stål. Elementen kan monteras horisontellt eller vertikalt. Byggtekniska fördelar Ytong Element är ett standardiserat byggsystem. Olika elementformat och möjligheten till stående eller liggande montering ger en stor frihet till individuell utformning. Den rationella byggsystemet säkerställer god byggekonomi, flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar. Kostnaderna vid ett senare om- eller tillbygge minimeras eftersom elementen kan demonteras och återanvändas. Ytong lättbetong Ytong lättbetong tillverkas av sand, kalk, cement och vatten se även Ytong lättbetong. 22

23 Ytong Brandvägg Brandklassning av Ytong liggande väggelement (LVE) densitet 550 kg/m 3 Väggtyp / Tj EI EI 360 EI 360 EI 360 EI 360 EI 360 REI REI 120 REI 180 REI 240 REI 240 REI 240 EI-M EI-M 90 EI-M 120* EI -M 240* EI-M 240* REI-M REI-M 90 REI -M 120 REI -M 180 * Testade värden på ackrediterat institut I en konstruktion [ REI-M ] koer väggelementen stå för krav EI-M. R uppfylls av stomsystemet. Projekteringshandbok 23

24 Ytong Brandvägg YTONG brandvägg delar in byggnaden i brandsäkra sektioner och hindrar därmed spridningen av branden genom väggarna. Värmeöverföring vid en brand efter ca 6 tiar Vid saa tjocklek skyddar väggar av lättbetong mot brand och värme betydligt längre än betongväggar. Ytong-väggarnas termiska motståndskraft ser till att temperaturen är lägre på den väggsida som inte är vänd mot branden. YTONG häar värmeöverföring genom väggar flera gånger bättre än normal betong. Detta skyddar mycket brandfarliga varor från självantändning C 270 C 1000 C 68 C Betong vägg, tjocklek 150 Lättbetong vägg eller tak, tjocklek

25 Silka Kalksandsten Silka kalksandstensprodukter med hög densitet och hög tryckhållfasthet lämpar sig särskilt väl till byggen där det ställs speciellt höga krav på styrka, stabilitet, ljudisolering och brandsäkerhet. Funktionella fördelar Silka kalksandsten är ett oorganiskt material - icke brännbart och motståndskraftigt mot röta och svamp. Produkterna har hög tryckhållfasthet och hög densitet vilket gör dem särskilt lämpade där det krävs stor styrka och stabilitet. Ljudisoleringsegenskaperna är synnerligen goda. Sand och kalk Blanding Silos Vatten Pressverktyg Silka kalksandsten används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar. Härdning i autoklav Rationellt byggande Silka produkter Plattor, Block, U-block, Balkar och Passblock bygger alla på saa modulmått. Vägghöjder anpassas lätt med Silka Passkiftsblock. Detta säkerställer flexibilitet i både projektering och utförande. Lager Schematisk bild av tillverkningsprocessen för Silka kalksandsten Tillverkning av Silka kalksandsten Finmalen sand och kalk blandas med vatten varefter produkterna formas under stort tryck. Därefter härdas produkterna i en autoklav. Silka och miljön Silka kalksandsten tillverkas av naturliga råmaterial som förekoer rikligt i naturen. Produktionen förorenar inte miljön med avfallsprodukter eller emissioner. När Silka produkterna ska avlägsnas och bortskaffas kan de krossas och återanvändas som till exempel vägfyllnad. Projekteringshandbok 25

26 Silka H B L Användning Silka är kalksandstensplattor med hög densitet och hög tryckhållfasthet. Silka Plattan används till invändiga bärande konstruktioner och bakmurar, där det ställs höga krav på tryckhållsfasthet och ljudisolering. CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 1600 Tryckhållfasthet, medel [MPa] 25 Tryckhållfasthet, normaliserad f b [MPa] 20 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Egenskaper Hög tryckhållfasthet Bra ljudisoleringsförmåga Obrännbart Slät yta Sunt inneklimat Ersätter betong och stål i bärande konstruktioner Silka Plattan Artikelnr Produkt Bredd Höjd Längd Antal st/pall Antal m²/pall Antal m 3 /pall Vikt kg/pall Densitet kg/m 3 Tryckhållfasthet (MPa) Silka , Silka , Silka , Silka , Silka , Fler format och densiteter finns, kontakta Xella Sverige för mer information. 26

27 Multipor isolering De oorganiska, tryckfasta isoleringsplattorna av lättbetong ger enastående möjligheter till optimal isolering av ytterväggar, tak och bjälklag. Funktionella fördelar Multipor har speciellt goda isoleringsegenskaper med ett lambdavärde på endast 0,043 W/mK. De tryckfasta, diffusionsöppna plattorna kan till exempel används till invändig eller utvändig isolering av ytterväggar, bjälklag över parkeringsgarage samt till utvändig isolering av tak av betong- eller lättbetongelement. Multipor isoleringsplattor av lättbetong är icke brännbara. Vid utvändig isolering av tak av Ytong Takelement kan konstruktionen utföras utan fuktspärrar. Ytong Multipor innehåller inga fibrer och har inga hälsoskadliga eller obehagliga biverkningar varken vid anpassning, användning eller när materialet ska bortskaffas. Dosering av sand, kalk, cement och vatten Blandning Gjutning Skärning Härdning i autoklav Finjustering och hydrofobering Torkning Lager Arkitektoniska fördelar Multipor gör det möjligt att bygga välisolerade, massiva väggar, bjälklag och tak. Massivt byggande passar väl ihop med den moderna arkitekturens krav på rena linjer och stora, släta ytor. Byggekonomi Multipor plattornas modulmått passar till övriga Ytong- och Silka produkter. Materialet är enkelt att anpassa med vanliga handverktyg. Isoleringsplattorna monteras med Multipor Lim I förekoande fall används fasadplugg. Tillverkning av Ytong Multipor Multipor isoleringsplattor tillverkas av sand, kalk och cement. Efter härdningen torkas plattorna med mikrovågor så att all fukt avlägsnas. Projekteringshandbok 27

28 Multipor isolering Användning Multipor är lätta, massiva, mineralbaserade isoleringsplattor som används till utvändig eller invändig isolering av källarväggar, ytterväggar och bjälklag över t.ex. garage, källarlokaler med mera. Invändig/utvändig isolering Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus i flera våningar Institutioner Kontorsbyggnader Takisolering invändigt Utvändig takisolering B H L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 115 / 100 Värmeledningstal λ [W/mK] 0,043 / 0,040 Multipor isoleringsplattor kan dessutom användas till utvändig isolering av lättbetongoch betongtak med upp till 20 lutning. Taklösningar med Multipor på Ytong Takelement kan vid normal fuktbelastning monteras utan fuktspärrar. När montering av Multipor är genomförd på fasaderna grundas ytan med Multipor lim. Ett putsnät i glasfiber (min 160g/m 2 ) påförs och spacklas in. När grundputsen är torr (normalt efter ett dygns torktid per ) kan man måla eller påföra ytputs enligt leverantörens anvisningar. Egenskaper Bra värmeisoleringsförmåga Obrännbart Formstabil Tryckfast Diffusionsöppen Miljövänlig 28

29 Multipor Multipor Densitet 100/115 kg/m 3 Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal st/pall m²/pall Vikt kg/st Vikt kg/pall Vikt kg/m² , ,70 1, , , ,08 2, , , ,06 2, , , ,85 3, , , ,04 4, , , ,23 5, , ,3 42 9,83 5, , ,3 36 8,42 6, , ,3 36 8,42 7, ,0 Levereras endast i hela pallar. Till Multipor används Ytong Multipor Lim Isolering av lutande tak med Multipor Isoleringsplattor Platt industritak med Multipor Isoleringsplattor Projekteringshandbok 29

30 U-värde Massiv yttervägg av Ytong med puts. U-Värden Yttervägg av Ytong och Multipor med puts. Ytong Takelement med Multipor. Tabell 1: U-värden för Ytong massiva block 1) Tjocklek i kg/m ,24 0,20 0,18 0, kg/m 3 0,41 0,34 0,28 0,23 0, kg/m 3 0,50 0,42 0,34 0,29 0, kg/m 3 0,63 0,53 0,43 0,36 0, kg/m 3 0,69 0,59 0,48 0,4 0,37-1) Värden är med 10 puts utvändigt och invändigt Tabell 2: U-värden för Ytong och Silka med utvändig Multipor (0,043 W/mK) 1) Multipor i Silka 1900 kg/m³ 115 0,38 0,33 0,28 0,25 0,22 0,20 0,19 0,17 0,16 0,15 0, ,38 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0, ,37 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 Ytong 475 kg/m³ 100 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0, ,28 0,25 0,22 0,2 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, ,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0, kg/m³ 100 0,31 0,27 0,24 0,22 0,20 0,18 0,17 0,15 0,14 0,13 0, ,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, ,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0, kg/m³ 100 0,32 0,28 0,25 0,22 0,20 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0, ,29 0,25 0,23 0,21 0,19 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0, ,26 0,24 0,21 0,19 0,18 0,16 0,15 0,14 0,13 0,13 0,12 1) Värden är med 10 puts utvändigt och invändigt 30

31 Ljud Ljudförhållanden i byggnader Bra ljudförhållanden är en väsentlig del av ett bra inneklimat saanfattande beskrivet dels genom begränsning av utifrån koande buller från t.ex. trafik, grannar, industrier m.m., dels att ett rums akustik har anpassats till vad ruet används till, t.ex. som dagis, undervisningslokal osv. Kraven i BBR på ljudförhållanden i byggnader är Europaharmoniserade och differentierade för bostäder och lokaler. I Svensk standard anges kraven som funktionskrav i fyra klasser, där klass A ger de bästa ljudförhållandena. Minimikraven för en bostad uppfylls om den uppfyller kraven enligt ljudklass C i svensk standard, SS Lägsta klassen, D, används endast när klass C ej kan tillämpas, t.ex. av tekniska, ekonomiska eller antikvariska skäl vid vissa ombyggnader eller för temporära utryen. Kravnivån för en lokal är beroende på dess typ av verksamhet och användning av respektive rumsdel. Kraven återfinns i SS för vissa lokaltyper, t.ex. vårdlokaler, förskolor, undervisningsrum, arbetslokaler för kontorsarbete etc., men hotell omfattas inte av kraven. Ljudisolering För att uppnå ställda krav på ljudförhållanden i byggnader krävs att man redan i projekteringsfasen lägger vikt vid materialval, materialkombinationer, tjocklekar och detaljutformning för att ge förutsättningar för ett tillfredsställande slutresultat. Risken för oönskat stegljud och överhörning via flanktransmission i anslutande byggnadsdelar bör alltid beaktas vid projekteringen liksom spridning av stomljud via installationer. Rördragningar och urfräsningar i väggar bör vara planerade med hänsyn till konstruktionens tjocklek och risken för försämrad ljudisolering, t.ex. av oönskad kontakt mellan separerade skikt. I byggfasen måste man lägga stor vikt vid att konstruktioner, anslutningar och genomföringar utförs med största möjliga täthet eftersom även mycket små otätheter försämrar ljudisoleringen kraftigt vid höga krav på ljudisolering. Definitioner Standarderna SS och SS anger definitioner och en rad hänvisningar till standards för metoder att verifiera kraven genom mätningar. Några av de vanligaste begreppen i ljudstandarderna är: Luftljudsisolering i byggnad Byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum eller utryen t.ex. ljud från samtal eller musik från en högtalare. Om luftljudsisolering mäts i byggnad, betecknas resultatet efter korrigering för flanktransmission som ett vägt reduktionstal, R w enligt SS Luftljudsisolering kan även mätas i laboratorium eller beräknas utan inverkan av flanktransmission. Resultatet anges som ett talvärde i db (decibel). Ju högre tal desto bättre är luftljudsisoleringen. Luftljud mellan utryen sker Direkt genom åtskiljande byggnadsdelar (vägg eller bjälklag) Via flanktransmission Genom otätheter Stegljudsisolering i byggnad Byggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag och stötar på golv i angränsande utryen. Stegljud transmitteras direkt genom bjälklag eller via flanktransmission. Den ljudnivå som skapas i ett rum när golv eller trappor i ett annat rum eller angränsande utrye belastas med en standardiserad haarapparat anger vägd stegljudsnivån, L ntw. Resultatet anges som ett talvärde i db. Ju lägre värde desto bättre stegljudsisolering. Projekteringshandbok 31

32 Ljud Efterklangstid Den tid, T, i sekunder det tar för ljudet (ljudtrycksnivån) i ett rum att sjunka 60 db efter att ljudkällan stängts av. Efterklangstiden är beroende av ytornas ljudabsorberande egenskaper och av ruets storlek och geometri. Kort efterklangstid fås med stor ljudabsorption eller i små rum medan lång efterklangstid fås i stora rum eller rum med liten ljudabsorption, som t.ex. i kyrkor. Ljudtrycksnivå från installationer Anger den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån från samtliga installationer i ett rum möblerat för avsett bruk under den tid installationerna är i bruk. Ljudtrycksnivån kan vara vägd och betecknad på olika sätt, men uttrycks i db. Bra lösningar avseende ljudisolering Ljudkraven idag fokuseras mer på lågfrekvent ljud och mätning av luftljud sker i frekvenserna Hz i alla klasser. Med tunga, massiva konstruktioner uppnår man enklast en bra ljudisolering vid dessa lägre frekvenser, varför lägenhetsskiljande konstruktioner med fördel utförs i betong eller med ett tungt murverk. Ljudkraven kan också uppfyllas genom konstruktioner uppbyggda i flera skikt eller i dubbelkonstruktioner, d.v.s. massiva eller flerskiktskonstruktioner i separata skikt utan fasta förbindelser mellan lagren som t.ex. reglar och kramlor. Kontakta Xella för fler förslag på lösningar vid ljudkrav. d 4 d 1 d 3 d 1 d 2 d 3 d 4 d 5 Det är viktigt att ingen kontakt förekoer mellan de bäda väggskivorna Ytong: Tunnfogsliad dubbelväggar av Ytong i densitetsklass , se ovan d 1 d 2 d 3 d 4 d 5 Klassningsvärde R 1 W db * * * * Labtestat R w -värde Kontakta Xella för fler förslag på lösningar vid ljudkrav. Silka: Tunnfogsliad massiv Silka vägg med 10 puts på båda sidor. Klassningsvärde R 1 W db. Densitetsklass Dimension kg/m³

33 Brand Brandskydd Säkerhetskraven i BBR och BKR är nationella medan provningsmetoder och klassificeringssystem för produkter är harmoniserade i EN standards. BBR ställer krav på skydd mot uppkomst av brand, brandspridning inom brandceller och brandspridning mellan brandceller. Reglerna är kopplade till kravet på att utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk ska begränsas. BBR och BKR ställer även krav på bärförmåga vid brand så att byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid för att utrymning skall hinna ske. Kraven för byggnader varierar med hänsyn till risken för personskador. Klassificering av byggnader Byggnader klassificeras i klass Br1, Br2, eller Br3. Störst krav ställs på byggnader med stor risk för personskador och dessa skall utföras i klass Br1 som anger de högsta kraven på ytskikt och bärande konstruktioner. Byggnader i tre eller flera plan bör utföras i klass Br1. Vissa byggnader i två plan bör också utföras i klass Br1, t.ex. byggnader där samlingslokal finns i plan två. Byggnader i en till två våningar utförs i klass Br2 om det t.ex. finns samlingslokal i markplanet eller särskilt boende för personer med vårdbehov, förskola eller liknande. Övriga byggnader t.ex. enbostadshus eller radhus åtskilda med brandväggar, utförs normalt i klass Br3. En brandskyddsdokumentation skall upprättas för varje projekt av en certifierad sakkunnig person. Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationers funktion vid brand samt beskrivning av eventuella tekniska brandskyddsinstallationer och plan för kontroll och underhåll. Klassbeteckningar Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser:för byggnadsdelars funktion R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering, med underklasser för fönster och branddörrar EW integritet och begränsad strålning Beteckningarna följs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan också kombineras med t.ex. M mekanisk påverkan, t.ex. REI 60-M Projekteringshandbok 33

34 Brand Klassbeteckningar för material Klassificeringen av byggnadsmaterial är gemensam inom EU. Följande klassbeteckningar används för material, beklädnader och ytskikt. Obrännbart material - A1, A2 Brännbart material - B, C, D, E Ytskikt - klass I, II, III Klass A1 har det högsta kravet och kombineras inte med någon tilläggsklass. Ytong, Ytong Multipor og Silka produkter är alla klassificerade som A1 material. Klasserna A2, B, C och D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 - byggnadsdelen får avge mycket begräsad mängd av brandgaser s2 - byggnadsdelen får avge begränsad mängd brandgaser s3 - inget krav på avgivna brandgaser d0 - brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 - brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 - inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2. För golvbeläggningar och rörisoleringar finns motsvarigheter till ovanstående klaser. Brandtekniska klass - avskiljande byggnadsdelar Byggnader tillhörande klass Br1 får utföras med brandcellsavskiljande byggnadsdelar i lägst brandklass EI 60 om brandbelastningen är lägre än 200 MJ/m² vilket normalt gäller för t.ex.bostadsoch kontorslägenheter, skolor och hotell. För ytterväggar gäller även att brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål och möjlighet till brandsläckning. Risken för spridning av brand via fönster skall också beaktas för yttervägg i byggnad tillhörandeklass Br1. Homogena, putsade väggar av Ytong, Ytong Multipor och Silka uppfyller alla krav på skydd mot brandspridning inuti väggen. Krav mot brandspridning längs fasadytan uppfylls om avståndet i höjdled mellan fönster är minst 1,2 m eller om fönstren uppfyller brandklass E 15 inom detta avstånd. Fönster som vetter mot varandra i motstående fasader skall båda vara i klass E15 eller ett fönster i E30 om avståndet mellan fasaderna är mindre än 5 meter. Byggnader i klass Br2 och Br3 får utföras med brandcellsskiljande byggnadsdelar i lägst EI 30 och lägenhetsskiljande byggnadsdelar i bostadshus i EI 60. Gemensaa brandväggar i saanbyggda hus i byggnadsklass Br1 får vara lägst REI 90-M i byggnader med brandbelastning mindre än 200 MJ/m². Tilläggskravet M är för kravet att väggen skall kunna stå kvar efter en mekanisk belastning i samband med att byggnaden på ena sidan brunnit ner. Taktäckningar på obrännbara underlag får utföras med material som uppfyller BROOF (t2) (klass T). 34

35 Brand Brandteknisk klass bärande byggnadsdelar Bärande konstruktioner skall dimensioneras så att kollaps inte inträffar i konstruktionen till följd av brand under den tidsperiod i minuter som anges av brandklassen. Om tidskraven i avskiljande avseende är större för en byggnadsdel än i bärande avseende skall den högre klassen gälla även i bärande avseende. För byggnadsklass Br1 med brandbelastning mindre än 200 MJ/m² skall vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass: - R60 i byggnad med upp till 4 våningsplan - R90 i byggnad med 5 16 våningsplan (bjälklag dock i R60 upp till 8 våningsplan) Horisontellt ej stomstabiliserande bärverk får ut för as i l ägst kl as s R6 0 i upp till 16 v åningar. Trapplopp och trapplan i trapphus får utföras i R30 i upp till 16 våningar. För bostadshus i byggnadsklass Br2 eller Br3 får vertikalt bärverk samt stomstabilisernde horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass R30 respektive R15. Annan byggnad än bostadshus får utföras i lägst brandteknisk klass R30. Brandskydd med Ytong som murverk Murverk är standardiserade under Eurocode 6( EC 6). Avskiljande brandklass för murade Ytong Massivblock eller Plattor enligt kraven i EC 6 är: Murverkets tjocklek / Brandteknisk Klass 480 REI REI REI REI REI R 120, EI EI EI EI EI 30 Generell tabell för Silka och Ytong. Densitet kg/m 3 Projekteringshandbok 35

36 Fukt i lättbetong Fukt - allmänt Byggnader ska utföras enligt kraven i Byggregler, BBR 6:5, 2008, så att vatten och fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygiensiska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Kraven bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Byggnaden skall projekteras så att skador inte uppstår, vare sig direkt eller indirekt av fuktbelastning. Kontrollplaner bör upprättas för byggprocessen som beskriver kontroll av fukttillstånd och åtgärder för att förbättra uttorkning samt förhindra att material skadas av tillkoande fukt och smuts under byggprocessen. Uttorkning Uttorkningen av en byggnadskonstruktion påverkas av vindförhållanden, nederbörd, värme och luftens innehåll av vattenånga. Soartid kan kraftig ventilation vara tillräckligt för att få en god uttorkningsprocess, men extra värmetillförsel kan behövas även soartid för att uttorkningen skall bli effektiv. Vintertid är luftens fuktinnehåll lågt vilket innebär att om luften värms upp ökar dess kapacitet kraftigt att transportera bort byggfukt. Bästa medlet för en god uttorkning är således värme och ventilation. Lättbetongens porvolym ökar med lägre densitet, vilket innebär att dess fuktkapacitet ökar. Vid leveranstillfället håller lättbetong en fukthalt på ca.30 viktsprocent. Med planerad, effektiv uttorkning kan måleriarbeten normalt påbörjas i slutet av byggprocessen. Uttorkningsprocessen skall då ha koit igång ordentligt och väggens inre ytskikt, ca 30, bör ha en medelfuktkvot på högst vikts% innan målningsbehandlingen påbörjas. Fuktjämvikt Lättbetong är ett diffusionsöppet material vilket innebär att det söker sitt fuktjämviktstillstånd med de rådande yttre och inre förhållandena som vind, regn, värme, kyla, relativa ånghalt i luft och porsystem. För bostäder innebär det att en putsad, massiv ytterväggskonstruktion av Ytong håller en genomsnittlig fuktkvot på 4-6 viktsprocent. Efter att byggfukten torkat ut varierar fuktkvoten i materialet cykliskt över året allt efter förändringar i luftens ånghalt, ute och inne. Soarhalvåret byggs fuktkvoten upp någon procent för att sedan torka ut under vinterhalvåret. Systemet är fukttrögt, d.v.s. ger små förändringar i fuktkvot för stora variationer i luftens RH, relativa ånghalt. Med RH i intervallet 25-85% varierar fuktkvoten därför endast ca 2%. Materialet lättbetong är motståndskraftigt mot fukt, röta, mögel och svamp. Detta medverkar till att ge förutsättningar för att hus av Ytong ger ett tryggt boende i ett sunt och behagligt inneklimat. Kondens Vid kondens på ytor som t.ex. fönster kan fritt vatten bildas om ytan är tillräckligt kall. På äldre fönster uppstår detta vanligen vintertid. Fuktinträngning och kondens är vanligast kring karmen vid dörrar och fönster. Till lättbetongs fördelar hör dess egenskaper vid kondensation. Vid kondens i lättbetong är det i materialets porväggar som kondensation och fuktuppbyggnad sker. Något fritt vatten uppstår inte på lättbetongs yta, utan endast i en liten del av det finaste porsystemet, mikrokapillärerna. Fuktberäkningsprogram visar att fuktuppbyggnaden i lättbetong i huvudsak sker under soarhalvåret. Efter vintern innehåller både inomhus- och utomhusluften mer fukt än luften i väggens porsystem, vilket medför att luftens vattenånga långsamt diffunderar, tränger in, i väggen och kondenserar i materialets finaste porer. Under vinterhalvåret är ånghalten åter högre i porsystemet än i utomhus- och inomhusluften, vilket åter startar en uttorkningscykel. Dessa egenskaper i materialet lättbetong medverkar till att väggar och hus av Ytong får ett bra inomhusklimat och ger fuktsäkra väggar. Fuktpåverkan Fukt underifrån Vid grundläggning skall man alltid säkerställa att inte fukt kan sugas upp underifrån. Detta kan åstadkoas genom att lägga en fuktavvisande asfaltpapp eller likvärdigt material mellan lättbetongen och underlaget. 36

37 Alternativa fuktförhindrande åtgärder är att projektera med underliggande material som inte suger fukt från marken. Fukt inifrån Den fukt som alstras i en byggnad, fukttillskott, är normalt inte skadlig för vare sig massivväggar eller skalmurar av lättbetong och tegel. Inga fuktspärrar krävs ( se kondensation ovan). I speciella lokaler med hög invändig fuktbelastning kan ett tätare, invändigt ytskikt väljas om inte ventilation kan avhjälpa dessa olägenheter. Sådana lokaler kan t.ex. vara badhus, bryggerier etc. I sådana fall bör alltid en särskild fuktutredning eller beräkning göras för att studera den tänkta väggens jämviktstillstånd. Fukt utifrån En obehandlad eller putsad lättbetongvägg klarar normalt av förekoande slagregn i Sverige. Det finns en mycket lång och god erfarenhet från putsade fasader på lättbetong i Sverige. I slagregnsrika lägen, som efter västkusten, vissa delar i Boråsområdet och kustnära områden utsatta för frekventa slagregn kan en eventuell hydrofobering/vattenavvisande behandling vara aktuell. Varje byggnads läge bör bedömas utefter lokala förhållanden och risken för slagregn. Normalt är det endast syd- eller sydväst fasader som är utsatta för frekventa slagregn. Om inga åtgärder vidtas som skydd för fasader i slagregnsutsatta lägen finns en risk för att väggen inte hinner torka upp, återfå fuktjämvikt, mellan slagregnen och att fuktupptagningen därför fortgår tills ett fuktgenomslag inträffar. Fukt ovanifrån Under byggperioden är det viktigt att skydda väggkrön och horisontella delar på bröstningar mot regn efter arbetsdagen för att förhindra fuktupptagning i dessa partier vilket ger onödigt långa uttorkningstid när byggnadsstoen är färdig. så att materialet normalt klarar utvidgning vid frysning utan att skadas. På grund av undertryck i mikrokapillärerna sker frysning heller inte förrän vid temperaturer långt under noll minusgrader. Dessa egenskaper gör att lättbetong i praktiken har mycket god beständighet mot frysskador. Salt skall inte användas på vare sig lättbetong eller betonggolv för att eliminera isbildning. Fukt i våtrum Väggar och golv i våtrum ska utföras enligt funktionskraven i BBR 2008 som uppfylls med Byggkeramikrådets frivilliga branschregler BBV 10:1. Lättbetong är ett bra och godkänt underlag för våtrum. Väggar och golv skall spacklas alternativt putsas. Systemuppbyggnad med ytskikt, tätskikt, fästmassor etc. utförs därefter enligt BBV 10:1. Daggpunkt Daggpunkten den temperatur vid vilken vattenånga förtätas och bildar dagg ändras ständigt beroende på storleken på parametrarna temperatur och relativ luftfuktighet. Dagg kan bildas på ytor eller fällas ut inuti en konstruktion. I massiva lättbetongväggar behöver inte daggpunkten beräknas, se avsnittet kondensation ovan, men i kombinationsväggar kan det behövas en beräkning för att se om daggpunkten hamnar i ett material som kan vara känsligt för en fuktuppbyggnad. Schema för att bestäa daggpunkten kan laddas ner från vår hemsida under menyn projektering och fukt. Påverkan av frost och salt Lättbetongens öppna struktur och höga porositet medför att inträngande regnvatten sugs undan vilket förhindrar vattenmättnad i porsystemet Projekteringshandbok 37

38 Detaljlösningar ID Detaljløsning 01-1 Källaryttervägg - vägg av Ytong Block 01-4 Källaryttervägg - vägg av Ytong Väggelement 03-2 Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Väggelement 03-7 Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Block 05-1 Bärande innervägg/bjälklagelement - vägg av Ytong Väggelement/Block/Plattor 12-3 Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Väggelement 12-4 Yttervägganslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Block 13-3 Lägenhetsskiljande vägg/bjälkelement - vägg av Ytong Väggelement/Block 13-4 Yttervägg/Takbjälklag av betong - vägg av Ytong Block 13-5 Yttervägg/Bjälklag av betong - vägg av Ytong Väggelement/Block 15-5 Yttervägg/Lägenhetsskiljande vägg - vägg av Ytong Väggelement/Block 17-1 Dubbanslutning - vid hörn av Ytong Väggelement 19-1 Yttervägg/Takbjälklag - vägg av Ytong Väggelement/Block 19-2 Yttervägg/Trä takstol - vägg av Ytong Väggelement/Block 21-1 Yttervägg/Trä takstol - anslutning mot gavelspets 26-5 Lägenhetskiljande vägg/bjälklagelement - vägg av Silka XL Block 26-6 Lägenhetskiljande vägg/yttervägg - vägg av Silka XL Block, Ytong Väggelement/Block/Plattor med Multipor 19 Yttertak 05 i Princ. 17 Mellanbjälklag Våningsplan Ytong Platta på mark Källare Våningsplan Silka

39 Tilbaka till index Detaljlösningar Källaryttervägg - vägg av Ytong Block Källaryttervägg - vägg av Ytong Väggelement Detalj 01-1 Detalj 01-4 Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Väggelement Yttervägg/Källarbjälklag - vägg av Ytong Block Detalj 03-2 Detalj 03-7 Projekteringshandbok 39

40 Tilbaka till index Detaljlösningar Bärande innervägg/bjälklagselement - vägg av väggelement Ytong Väggelement/ Block/Plattor Yttervägg sanslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Väggelement Detalj 05-1 Detalj 12-3 Yttervägg sanslutning mot betongplatta - vägg av Ytong Block Detalj

41 Tilbaka till index Detaljlösningar Lägenhetsskiljande vägg/bjälklagelement - vägg av Ytong Väggelement/Ytong Block Yttervägg/Takbjälklag av betong - vägg av Ytong Block Detalj 13-3 Detalj 13-4 Yttervägg/Bjälklag av betong - vägg av Ytong Väggelement/Block Yttervägg/Lägenhetskiljande vägg - vägg av Ytong Väggelement/Block Detalj 13-5 Detalj 15-5 Projekteringshandbok 41