Miljörapport 2007 R 2008:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X

Transkript

1 Miljörapport 2007 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:10 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Förord Vem vill inte ha bra miljö? Frisk luft, rent vatten, möjlighet att koppla av och prata med varandra utan att störas av buller, närhet till gröna områden för rekreation Och vi är många i Göteborg som jobbar med miljöfrågor. Alla kommunala förvaltningar och bolag har ett miljöansvar för sin verksamhet. Utanför den kommunala organisationen pågår ett minst lika viktigt arbete. Många företag tar miljöansvar och blir allt bättre på att ta fram miljöanpassade tekniska lösningar, högskolor har sina specialkunskaper och föreningar bidrar med kunskap och engagemang, alla är med och drar sitt strå till stacken. Vi måste hela tiden samverka med vår omvärld för att nå resultat. Men allra viktigast är vårt eget agerande. Mycket har hänt, men det finns många stora uppgifter kvar att lösa. Från att ha handlat om att minska utsläppen från skorstenar och rör är det idag hela vår livsstil som står i fokus. Våra resvanor, maten vi äter, hur vi värmer upp våra bostäder och så vidare. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling finns 16 nationella miljökvalitetsmål som nu ska brytas ner till lokala miljökvalitetsmål. I Göteborg har vi snart slutfört arbetet med Begränsad klimatpåverkan och med Giftfri miljö. Arbetet med Frisk luft är i slutskedet. Vi kommer nu att arbeta vidare med ytterligare mål. I arbetet med miljörapporten kan vi åter konstatera att målen som är svårast att nå är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Till den skaran fogar vi nu också målet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Rapporterna duggar allt tätare om ett svårt tillstånd i havet, med rovfiske, främmande arter och olika effekter av temperaturhöjningen. Det kommer att krävas omfattande insatser för att nå målet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Under de senaste åren har klimatfrågan blivit en del av vardagen för många fler än oss som arbetar med miljöfrågor. Det lovar gott inför framtiden. För den största utmaningen vi står inför är målet Begränsad klimatpåverkan. Det kommer att krävas åtgärder inom en lång rad områden, i vårt land och internationellt för att minska utsläppen av växthusgaser. Alla insatser är nödvändiga. Det första delmål som satts upp på nationell nivå är bara ett första litet steg i förhållande till det jättekliv vi måsta ta. Begränsad klimatpåverkan kan dessutom ses som det mål av de 16 som påverkar möjligheten att nå nästan alla de andra. Ett rikt växt- och djurliv och Hav i balans samt levande kust och skärgård är exempel på mål, där en temperaturökning på sikt kan medföra betydande förändringar i ekosystemen. Under många år har önskemålen om Frisk luft varit ett uppmärksammat miljöområde i Göteborg. Det beror kanske på att vi redan på 1960-talet gjorde regelbundna mätningar och tog initiativ till insatser som förbättrade luftens kvalitet. Vissa utsläpp till luften har också minskat drastiskt, men det finns fortfarande ett stort behov av att förbättra situationen. I en gammal industristad som Göteborg finns stora områden med gamla tiders synder. Genom okunnig och ovarsam hantering av kemiska ämnen har vi fått förorenade markområden. Idag är det också vår livsstil som påverkar möjligheten till Giftfri miljö. Användningen av kemikalier i olika sammanhang innebär en diffus spridning från produkter och material som vi har i våra hem, på våra arbetsplatser och när vi bygger. Vi blir alltfler och reser alltmer. Resandet påverkar miljön på många sätt. Inte bara genom utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar som påverkar luftkvaliteten. Den ökande Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4 Förord trafiken innebär också högre ljudnivåer och att allt större ytor tas i anspråk. För att nå målet God bebyggd miljö måste stadsmiljön utformas så att det känns naturligt att förflytta sig på ett hållbart sätt. Att gå och cykla när avståndet är kort, och att annars välja kollektivtrafiken före den egna bilen. Om vi sorterar våra resor liksom vi sorterar vårt avfall och väljer goda energilösningar i våra hus som ger låg miljöbelastning utan att vi får problem med inomhusmiljön kommer vi att få en trivsammare, attraktivare stad för oss alla. En stadsutveckling som bygger på tankarna i förslaget till ny översiktsplan, som nyligen varit utställd, är en god hjälp på vägen att nå målet. Christina Börjesson Miljödirektör Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Svante Sjöstedt (projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, Erik Hansson, Karin Kruse, Micael Sundström, Anne Svensson, Linus Theorin och Jenny Toth i samarbete med ett stort antal sakkunniga inom respektive ämnesområde. Karin Nordström, Sanja Peter, Tommie Vester och Ulf Ragnesten från Stadsmuseet svarar för avsnitten som berör kulturmiljö. Synpunkter och förslag till förbättringar tas tacksamt emot på e-post: svante.sjostedt@miljo.goteborg.se Miljörapport 2007

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...3 Samlad bedömning och utgångspunkter...5 Begränsad klimatpåverkan...15 Frisk luft...21 Bara naturlig försurning...31 Giftfri miljö...39 Skyddande ozonskikt...49 Säker strålmiljö...53 Ingen övergödning...59 Levande sjöar och vattendrag...67 Grundvatten av god kvalitet...81 Hav i balans samt levande kust och skärgård...85 Myllrande våtmarker...93 Levande skogar...97 Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Bilaga 1: Göteborgs Stads miljöpolicy Bilaga 2: Gröna indikatorer Bilaga 3: De nationella folkhälsomålen Bilaga 4: Miljöordlista Bilaga 5: Miljölänkar Bilaga 6: Referenser Referenser till texten återfinns i bilaga 6. Inne i texten ligger källhänvisningar som placerats olika beroende på vad hänvisningen gäller. Står den inne i en mening direkt efter ett ord eller ett uttryck gäller hänvisningen ordet eller uttrycket. Står den i slutet av en mening eller efter ett stycke gäller hänvisningen den enskilda meningen respektive hela stycket. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

6 Miljörapport 2007

7 Samlad bedömning och utgångspunkter Samlad bedömning av miljötillståndet Ambitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen i Göteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet. Bedömningen tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Från och med nästa års miljörapport kommer fler lokala miljökvalitetsmål för Göteborg vara fastställda och uppföljningen av dessa kommer då att göras i miljörapporten. Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning av situationen för respektive miljökvalitetsmål. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sett över en längre period har utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg legat på en relativt jämn nivå. Utsläppsmängden per person har minskat marginellt. Det nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet som ett medelvärde för perioden ska vara minst fyra procent lägre än utsläppet 1990, nås inte med nuvarande utveckling. Det långsiktiga nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet per person och år ska vara mindre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter 2050, ser ut att bli mycket svårt att nå om inte omfattande åtgärder genomförs. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmålet Frisk luft är mycket svårt att uppnå i Göteborg. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människor exponeras är vägtrafiken. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. I Göteborg kommer stora utsläppsminskningar från vägtrafiken krävas för att klara delmålet för kvävedioxid. Även halten av partiklar (PM 10 ) är höga. De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för luft är också svåra att nå. Normen för kvävedioxid, som gäller sedan januari 2006, överskrids i Göteborg. Partikelhalterna är höga på många platser i Göteborg men miljökvalitetsnormen för PM 10 överskreds inte under Halterna av marknära ozon är tidvis höga men under 2007 överskreds varken delmålet för Frisk luft eller miljökvalitetsnormen, som båda gäller från Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utan kalkningen skulle en Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

8 Samlad bedömning och utgångspunkter stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigt försurade. Kalkningen löser inte försurningsproblemet men är en nödvändig åtgärd tills utsläppen av försurande ämnen minskar. De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Sjöfarten står för största delen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men lokala initiativ och internationella bestämmelser om renare bränslen kommer att minska utsläppen. Utsläppen av kväveoxider kommer däremot att öka från sjöfarten, medan de förväntas minska från vägtrafiken och arbetsfordon tack vare strängare avgasreningskrav. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i, eller utvunnits av, samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå inom den utsatta tidsramen. Den långa industritraditionen i Göteborg har medfört att mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybebyggelse krävs därför nästan alltid sanering. Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföra problem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilket medför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader. Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationellt arbete. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, som trädde i kraft 1 juni 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt sätt att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet är att lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier. Sedan förbudet av yrkesmässig användning av det ozonnedbrytande köldmediet CFC infördes den 1 januari 2000 har användningen helt upphört i kommunen. Användningen av köldmediet HCFC har minskat med 90 procent de sista tio åren och kommer så småningom att upphöra eftersom det blev förbjudet att nyinstallera köldmediet den 1 januari Ökade möjligheter att använda fjärrkyla medverkar också till att användningen av HCFC minskar. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs på nationell nivå och insatserna kan komma att justeras beroende på förändrad kunskap och därmed nya nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att bedöma den lokala situationen när det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen och individuellt dostillskott. 6 Miljörapport 2007

9 Samlad bedömning och utgångspunkter Risken att få hudcancer ökar vid upprepad och oklok exponering både för sol- och solariestrålning. För att antalet insjuknande i hudcancer inte ska öka mellan 2000 och 2020 krävs det tidiga, långsiktiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. De negativa konsekvenserna på människors hälsa kan förhindras bland annat med hjälp av skyddande kläder. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökvalitetsmålet blir svårt att nå på grund av lång återhämtningstid i miljön, stor påverkan från andra länder samt kunskapsbrist angående vilken effekt olika åtgärder ger. Göta Älv är den största kvävekällan på västkusten. Kvävehalterna minskar i älvmynningen men är fortsatt höga. Göta älvs biflöden bidrar i många fall till en försämring av den näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisar en betydligt sämre kvalitet än Göta älv. Övergödningspåverkan förekommer i Göteborgs kustvatten. EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Lärjeån är utpekat som nationellt viktigt ur naturvårdsperspektiv och särskilt värdefullt ur fiskeperspektiv. Kommunen har en viktig del i arbetet med att skydda Lärjeån. Ån har höga naturvärden och goda förutsättningar för biologisk mångfald, men ytterligare åtgärder krävs för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempel inte klarlagt varför bestånden av flodpärlmussla är så svaga. Säveån och Mölndalsån går genom tätort och industriområden vilket ger föroreningsbelastning. Det finns inte tillräckligt med biologiska undersökningar för att bedöma om miljökvalitetsmålet uppfylls. I Göta älv är ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder en förutsättning för måluppfyllelse. En del av de mindre vattendragen har förhållandevis goda förutsättningar när det gäller försurning och närsaltsbelastning, men många är påverkade av försurning, övergödning eller andra föroreningar och i de fallen uppfylls inte miljömålen. Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter. Men försurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan och det är tveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald kan återställas inom en generation. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Samlad bedömning och utgångspunkter livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Göteborg har inga stora grundvattentillgångar som kan användas som dricksvattentäkter för staden. Grundvattennivåerna i Göteborg är påverkade på platser där man byggt tunnlar. Infiltration av vatten för att kompensera för detta kommer att behövas en lång tid framöver. Det behövs mer kunskap om grundvattenberoende ekosystem för att förebygga skador vid framtida exploatering. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att uppnå. Det finns många tecken på en storskalig förändring i havet och flera havslevande djur har minskat kraftigt i antal på senare år. Det viktigaste för havsmiljön i nuläget är att vi agerar på ett sätt så att vi får ett fiske som är hållbart, nationellt och internationellt. Här kan snabba insatser ge resultat på relativt kort sikt. Det behövs också mer kunskap om de naturvärden som finns i havet. Vi behöver veta mer om var vi har olika miljöer och arter, men det behövs också bättre redskap för att bedöma vad som är skyddsvärt. Begreppet nyckelarter har börjat användas i marin miljö men kunskapen om dessa behöver utvecklas och spridas. När det gäller skydd av kulturmiljöer bör en genomgång av gällande detaljplaner med fokus på skydd enligt plan- och bygglagen genomföras omgående. Det är också nödvändigt att genomföra kompletterande inventeringar av andra kulturhistoriskt intressanta lämningar såsom fyr- och lotsplatser, hamnar, befästningar med mera. En sammanställning av genomförda inventeringar kan sedan ligga till grund för framtida skyddsåtgärder och delges boende, besökare och exploatörer för en förbättrad förståelse. Tributyltenn (TBT) är ett starkt giftigt ämne som använts som tillsats i båtbottenfärger men som nu är förbjudet. Att det finns kvar i sediment i havet är ett problem som det inte går att bortse från. En möjlig källa till fortsatt spridning är att TBT-haltig färg, som sitter kvar under lager av nyare färg, lossnar när skroven tvättas. Det är viktigt att så många småbåtshamnar som möjligt installerar spolplattor med slamavskiljare som används när båtar bottenspolas. Hantering av avfall vid blästring av fartyg måste också ske på ett sätt så att ingen spridning sker. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Göteborg har det anlagts ett antal nya våtmarker under de senaste tio åren men det skulle behöva anläggas fler. Orremossen, som är det våtmarksområde som ingick i Myrskyddsplanen från 1994, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjälls naturreservat. Miljörapport 2007

11 Samlad bedömning och utgångspunkter Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Andelen skyddad skogsmark i Sverige är för närvarande sex procent och ska enligt ett delmål öka till tio procent. I Göteborg är cirka 20 procent av skogsmarken skyddad och andelen stiger efter hand som nya naturreservat bildas. Det finns ett särskilt ansvar för att säkerställa bevarandet av tätortsnära skogar, framför allt för deras viktiga roll för friluftsliv och folkhälsa. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga är tillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det moderna jordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den samlade bedömningen är att målet blir mycket svårt att uppnå. Resandet med bil ökar såväl inom samt till och från Göteborg. Det innebär bland annat att många människor är utsatta för höga trafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antalet bullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar och bullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara i centrala Göteborg. Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjligheten och viljan att cykla och gå. För att uppnå en långsiktigt god bebyggd miljö krävs att andelen resor med kollektivtrafik ökar och att fler väljer att cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil. Antalet miljöfordon i kommunen är tre gånger fler 2007 än Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordon år 2008 uppnåddes redan under Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärme baserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen av ändliga resurser minska. För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen av förpackningar, returpapper och bioavfall i Göteborg ökas väsentligt. I kommunens förskolor och skolor har omfattade insatser lett till att radonhalten i de flesta fall redan idag ligger på en acceptabel nivå. Vid utförda kontrollmätningar har det visat sig att detta också gäller de fristående förskolorna och skolorna i Göteborg. För bostäder är målet dock svårare att nå och det behövs ytterligare kartläggning av till exempel radonbidraget från Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

12 Samlad bedömning och utgångspunkter marken. Radonsänkande åtgärder måste genomföras i större omfattning och riskerna med att samtidigt utsättas för radon och tobaksrök måste uppmärksammas. Delmålet om byggnaders påverkan på hälsan kommer inte att uppfyllas till år I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden som Vättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delar av staden finns fina rekreationsområden som till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindre grönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cykla eller gå till ett grönområde i sin närhet. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ett ekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel på bra underlag är Natur och kultur ett kunskapsunderlag samt Göteborgs artdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapet där man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotade arter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna till odlingslandskapet. En viktig insats är arbetet för att förbättra miljön för flodpärlmusslan i Lärjeån. Utöver sådana särskilda insatser är det viktigt att bevara olika landskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ett antal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd för fler. Utgångspunkter Miljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgs kommunfullmäktige antog i april Enligt detta beslut ska miljönämnden utarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktiges beslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen i Göteborg I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy med ansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formulera egna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följa upp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyn gjordes senast i oktober Miljöpolicyn finns i bilaga 1. Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg och jämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter är nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken, miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunder för miljökvalitet. I april 2006 gav kommunstyrelsen stadskansliet i uppdrag att ta fram lokala anpassningar till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljningen av de lokala miljökvalitetsmålen ska ske i miljörapporten. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Från och med nästa års miljörapport kommer ett flertal lokala miljökvalitetsmål vara fastställda av kommunfullmäktige. Sedan Miljörapport 2004 återfinns 10 Miljörapport 2007

13 Samlad bedömning och utgångspunkter uppföljningen av Göteborgs energiplan 2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö. Avsikten är att miljörapporten ska vara ett faktaunderlag och fungera som uppslagsverk samt utgöra ett stöd för diskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling i staden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunala nämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inom exempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare. Miljörapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen. I rapporten beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, aktuella delmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläpp med mera. En jämförelse görs mellan situation och mål. Flera av de nationella delmålen är av olika skäl inte möjliga att utvärdera på en lokal nivå. När arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen kommit längre blir det lättare att bedöma om man nått målen. Viktiga händelser under året och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinska aspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter. Olika indikatorer har på senare år tagits fram för att mäta om vi lever inom ramen för vad ekosystemen tål på lång sikt. I bilaga 2, Gröna indikatorer, presenteras olika indikatorer och nyckeltal som används i Göteborg. En miljöordlista finns i bilaga 4. Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari Den är en samordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskt hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tilllämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkens femte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och omgivningsbuller. Inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten kommer många miljökvalitetsnormer för vatten att fastställas. De nationella miljökvalitetsmålen År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som kompletterades 2005 med ett 16:e, Ett rikt växt- och djurliv. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Samlad bedömning och utgångspunkter Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. De 16 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande 2. Frisk luft kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv 9. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen av miljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär. I början av varje kapitel i rapporten anges den övergripande formuleringen av miljökvalitetsmålen enligt riksdagen. Miljökvalitetsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsad klimatpåverkan som ska uppnås till Delmål För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till de olika miljökvalitetsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden med undantag för den långsiktiga delen av delmålet till Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år Några av delmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen för att nå målet. Regionala och lokala miljökvalitetsmål Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionala respektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå och publicerat dem i Miljömålen i Västra Götaland (Länsstyrelsen Västra Götaland Rapport 2003:19). Under våren 2008 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om nya och ändrade regional delmål. Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program för arbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet ska stadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram förslag till lokala miljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Målen ska fastställas av kommunfullmäktige. Arbetet följer de 16 nationella miljökvalitetsmålens struktur och behandlas ett i taget. Förslag till miljökvalitetsmål för Begränsad Klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Levande skogar och Bara naturlig försurning är framtagna till referensgruppen. Det lokala målet för Begränsad klimatpåverkan fastställdes i juni 2008 av kommunfullmäktige och de övriga 12 Miljörapport 2007

15 Samlad bedömning och utgångspunkter målen kommer successivt behandlas. Arbetet har även inletts med att fram mål för Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Hela arbetet med att anpassa de nationella målen till lokal nivå planeras vara klart Gränsvärden och riktvärden Ett gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempel genomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft eller vatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas. Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Bedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka och utvärdera miljötillstånd. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R ). De innehåller bedömningsmallar som anger inom vilka intervall halter ska bedömas som låga, höga, mycket höga etc. De bedömningar av halter som görs i denna rapport utgår från sådana bedömningsmallar när så är möjligt. Nationella mål för folkhälsan Riksdagen antog år 2003 de nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska utgöra grunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Miljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decennierna på grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningar och trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flera fall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsorisker för befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempel genom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter. De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel under rubriken Hälsoeffekter. De nationella folkhälsomålen och en jämförelse mellan dem och miljökvalitetsmålen finns i bilaga 3. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 14 Miljörapport 2007

17 Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 1.1 Bakgrund Om växthuseffekten Växthusgaserna i atmosfären släpper igenom den kortvågiga strålningen som kommer från solen. Denna strålning värmer upp jordytan. Jorden sänder i sin tur ut värmestrålning vilken delvis absorberas av växthusgaserna och reflekteras tillbaka till jorden. Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, vilket skulle innebära en global medeltemperatur på -18ºC. Den naturliga växthuseffekten är således en förutsättning för människans överlevnad på jorden. Den förstärkta växthuseffekten, orsakad av människan, innebär att vi släpper ut växthusgaser till atmosfären och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Av växthusgaserna är det framförallt utsläppen av koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material och på grund av vår användning av fossilt bränsle som olja, naturgas och kol blir det gigantiska utsläpp av koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen tillförs atmosfären det kol som organismer och växter har tagit upp och bundit i jordskorpan under miljontals år i form av kol, olja och naturgas. En del av koldioxidutsläppen tas upp av växter och djur, men utsläppen överstiger vida upptaget. Nettoöverskottet stannar i atmosfären, och eftersom koldioxid är en mycket stabil gas med lång livslängd spelar det ingen roll var på jorden som utsläppen sker. Lokala utsläpp har alltså global verkan. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,8 C sedan slutet av 1800-talet. Merparten av den ökningen beror på människans utsläpp av växthusgaser. En fortsatt ökning av den globala medeltemperaturen kan innebära stora konsekvenser för människan och naturen. Temperaturen har fluktuerat över tiden, men den temperaturökning som skett under 1900-talet avviker markant från klimatets tidigare utveckling. Mängden utsläpp och växthusgasernas långa uppehållstid i atmosfären gör att växthuseffektens förstärkning och en åtföljande temperaturhöjning kan fortsätta under hela detta århundrade, även om alla utsläpp skulle upphöra idag.[1] Växthusgaser De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga och koldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, även kallat lustgas) och metan (CH 4 ) har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annat vissa fluorhaltiga ämnen, till exempel HFC (fluorkolväten), som används som köldmedium (se kapitel 5). Kyotoprotokollet, som ligger till grund för nationella och internationella miljömål, omfattar de växthusgaser som visas i tabell 1.1. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 1. Begränsad klimatpåverkan Växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet GWP100-värde. (koldioxidekvivalenter) Huvudsaklig källa Koldioxid 1 Förbränning av fossila bränslen Metan 21 Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag Dikväveoxid 310 Flourkolväten (HFC 134a) Perflourkolväten (PFC) Svavelhexafluorid (SF6) Källa: [2] Avgång från jordbruksmark, förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Används även som smärtlindring på sjukhus. Läckage från kylskåp, värmepumpar, brandsläckare Förorening vid aluminiumframställning Läckage från tyngre elektrisk utrustning Tabell 1.1 Växthusgasernas GWP 100 -faktorer För att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukar man räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkomma samma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP, Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter (tabell 1.1). GWP 100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivet används då de olika gaserna har olika lång livslängd i atmosfären Miljöeffekter Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock troligt att ökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med den globala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiska cykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPCC, FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt är orsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. Under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. IPCC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på 1,8 4,0ºC under perioden [3]. Om temperaturen fortsätter att stiga kan förutsättningarna för odling försämras i stora delar av världen. Tillgången på vatten riskerar att bli knapp, särskilt i de tätbefolkade delarna i världen som är beroende av glaciärvatten. Temperaturökningen kan även orsaka översvämningar av låglänta kustområden runt om i världen. Under perioden har världshavens nivå stigit med knappt åtta centimeter. Havsnivåhöjningen kan dels förklaras med expansion av havsvattnet i samband med uppvärmningen av världshaven och dels avsmältningen av glaciärer. IPCC:s bedömningar pekar på en havsnivåhöjning på 0,18 0,58 meter under perioden [3]. För människan kan en ökad växthuseffekt orsaka skördekatastrofer och svält som i sin tur kan ge upphov till konflikter och massflykt. En höjning av havsnivån kommer bland annat att påverka många människor bland annat i Nilens floddelta och Bangladesh. En fortsatt förstärkt växthuseffekt kan innebära stora problem för djurlivet. Smältande isar i Arktis skapar problem för bland annat isbjörn och valross. Landlevande djur som behöver 16 Miljörapport 2007

19 1. Begränsad klimatpåverkan flytta för att anpassa sig till klimatförändringar har svårt ta sig förbi de barriärer i form av stängsel, vägar och städer som människan byggt. En ökad växthuseffekt kan också ge upphov till självförstärkande effekter. Exempel på sådana effekter är upptining av områden med permafrost. Permafrosten binder enorma mängder metan, vars växthuseffekt är 21 gånger större än koldioxid. Om permafrosten tinar avges det bundna metanet till atmosfären och den självförstärkande effekten är ett faktum. Den globala temperaturökningen fördelas inte jämnt över jorden utan väntas bli större närmare polerna. Det betyder att Sverige kommer att få en, relativt sett, större temperaturökning. Nederbörden kommer sannolikt att öka i hela landet vilket ökar risken för översvämningar. I södra Sverige ökar sommartorkan. Temperaturzonerna flyttar norrut och växtperiodens längd beräknas öka med 1-3 månader. En havsnivåhöjning kommer även att få konsekvenser i Göteborg. Utredningen Extrema vädersituationer Hur väl rustat är Göteborg pekar ut förändringar i havsnivån som det största hotet för Göteborg. En höjd havsnivå, orsakad av klimatförändringar och/eller hårda västvindar medför risk för störningar inom elförsörjning, VA-försörjning och transportsystemet [4]. Även havets ekosystem påverkas Högre koldioxidhalter i atmosfären leder inte bara till klimatförändringar utan kan också få andra negativa effekter. Havet tar upp koldioxid från atmosfären och till följd av det har oceanerna blivit 30 procent surare de senaste 200 åren. Om koldioxidutsläppen fortsätter oförändrat beräknas oceanerna bli tre gånger surare till år 2100 jämfört med idag [5]. Man vet inte så mycket om konsekvenserna av försurningen i de marina ekosystemen, men djur och växter som har kalk i skelett eller skal kan drabbas på olika sätt. Ett exempel är ögonkorall, en revbildande art som lever i relativt djupa och kalla vatten. När havens djupvatten blir surare kommer ögonkorallen få svårt att få tag på det kalk som behövs för att bygga sitt skelett [6]. Utbytet av koldioxid mellan atmosfären och oceanerna är en långsam process och det kommer att ta tiotusentals år för att komma tillbaks till den surhetsgrad som fanns i oceanerna före industrialismen, även om utsläppen upphörde idag. Att sänka nivåerna på koldioxidutsläpp är det enda sättet att minimera storskaliga förändringar i haven [5] Hälsoeffekter Hälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda och kan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna är bland annat förknippade med ändrad utbredning av vattenburna sjukdomar och infektionssjukdomar, sjukdomsspridande insekter och fästingar, naturkatastrofer, temperaturrelaterad stress och ultraviolett strålning. 1.2 Situation Naturvårdsverket redovisar årligen de svenska utsläppen av de växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet (se tabell 1.1). Under år 2006 var Sveriges totala utsläpp cirka 66 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med nästan 9 procent jämfört med utsläppen 1990 [7]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 1. Begränsad klimatpåverkan 00 kton Figur 1.1 Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung i Göteborg Utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg minskar inte. Den generella trenden sedan 1990 är att utsläppen varit relativt konstanta (figur 1.1). I Göteborg står industrin för den största delen av koldioxidutsläppen, men även vägtrafiken och energi/uppvärmning står för stora delar (figur 1.2). Av industrins utsläpp av koldioxid står raffinaderierna för merparten. Det har däremot skett förändringar inom de olika sektorerna. Ökningen av utsläppen under 2007 kommer främst från energisektorn där Rya Kraftvärmeverk varit i drift under hela Vägtrafiken i Göteborg ökar. Samtidigt har motoreffektiviteten och biobränsleandelen hos fordonen ökat, vilket gör att trenden med ökade fossila koldioxidutsläpp kan brytas. Läs mer om vägtrafiken i avsnitt 14.8 och om miljöfordon i avsnitt Sjöfart % Arbetsfordon % Trafik % Energi/uppvärmning 7% Industri % Figur 1.2 Koldioxidkällor i Göteborg, andel Miljörapport 2007

21 1. Begränsad klimatpåverkan Vår konsumtion syns inte i statistiken Statistiken för Göteborg är produktionsbaserad. Det innebär exempelvis att raffinaderiernas utsläpp, som är knappt 40 procent av Göteborgs totala koldioxidutsläpp, helt tillskrivs Göteborgs kommun trots att merparten av produkterna konsumeras utanför kommunens gränser. På samma sätt räknas inte koldioxidutsläppen som genererats av elimporten till kommunen. Våra indirekta utsläpp av koldioxid till följd av konsumtion av varor som producerats utanför kommunens gränser är inte medräknade. Det är svårt att säja exakt hur stor denna del är, men beräkningar på nationell nivå visar att utsläppen av fossil koldioxid kan bli upp till dubbelt så hög om man inkluderar import och konsumtion [8]. Göteborg anpassar sig Göteborgs Stads nya översiktsplan är just nu i utställningsskedet. I förslaget till översiktsplan finns stora ambitioner att förtäta centrala delar av staden som Gullbergsvass, Ringön och södra älvstranden. Gemensamt för dessa områden är att de är låglänta och älvnära. Rekommendationerna i översiktsplanen anger lägsta golvhöjd till 2,8 meter över normalvattenstånd eller 1 meter över extremt högsta högvatten [9]. Större ambitioner inom EU Under 2007 enades EU-länderna om att ytterligare höja ambitionsnivån genom att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år År 2020 ska också 20 procent av all energi i EU-länderna komma från förnyelsebara bränslen, 10 procent av bränsleförbrukningen inom transportsektorn ska vara biobränsle och en energieffektivisering på 20 procent ska komma till stånd. 1.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Detta kommer att utvärderas från och med nästa års miljörapport Det nationella delmålet Delmål Utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid cirka 2,95 miljoner ton Det är drygt 8 procent högre än utsläppen Utsläpp per capita Figur 1.3 visas Göteborgs utsläpp av växthusgaser per capita (räknat som koldioxidekvivalenter) i förhållande till det nationella målet och det som anses vara ett globalt hållbart och rättvist utsläppsutrymme. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 1. Begränsad klimatpåverkan ton. CO 2-ekvivalenter 7 6 Göteborgaren Nationellt mål 00 Rättvist globalt utrymme Figur 1.3 Utsläpp av växthusgaser i Göteborg per capita. Den aktuella utsläppsmängden av fossil koldioxid tillsammans med övriga växthusgaser innebär att det totalt i Göteborg släpps ut 3,7 miljoner ton växthusgaser räknat som koldioxidekvivalenter. För år 2007 innebär det ca 7,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Teoretiskt sett är befolkningsökningen positiv om man vill minska utsläppen per capita, eftersom man då är fler som kan dela på effektiv fjärrvärme och kollektivtrafik. Göteborg har ökat i invånarantalet med drygt personer jämfört med Den positiva trenden för utsläppen per capita har dock uteblivit. En osäkerhet med beräkningen i figur 1.3 är att det inte finns några utsläppsberäkningar av övriga växthusgaser i Göteborgs kommun. Det totala utsläppet har därför beräknats utifrån de uppskattningar Naturvårdsverket använder sig av i de nationella beräkningarna. Av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) beräknas cirka 80 procent komma från koldioxidutsläpp, 9 procent från metan, 10 procent från dikväveoxid och resten från övriga växthusgaser. 20 Miljörapport 2007

23 Frisk luft Miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 2.1 Bakgrund Människans verksamhet kan medföra att luften förorenas på olika sätt. Det kan vara allt från vedeldning till industriprocesser och föroreningar från trafiken. Det finns även naturliga föroreningsorsaker, till exempel vulkanutbrott, skogsbränder och terpenutsläpp från barrträd. Luftföroreningarna kan ha lokal, regional eller global effekt. De kan påverka människors hälsa, naturen och klimatet. Ur ett hälsoperspektiv är de intressanta luftföroreningarna främst kväveoxider (NO X ), partiklar (PM 10, PM 2,5 ), flyktiga organiska kolväten (VOC), marknära ozon (O 3 ) och svaveloxider (SO X ) Miljöeffekter De miljöeffekter som utsläpp till luft bidrar till eller orsakar är klimatförändringar (se kapitel 1), försurning av mark, sjöar och grundvatten (se kapitel 3), uttunning av ozonskiktet (se kapitel 5) och övergödning (se kapitel 7). Dessutom medverkar luftföroreningar till att kulturvärden, till exempel statyer och husfasader, förstörs genom korrosion. Marknära ozon ger bland annat skador på vegetationen, vilket påverkar de naturliga ekosystemen och har betydelse för avkastningen från jord- och skogsbruk. Halterna är lägre i tätorter än på landsbygd eftersom stadsluften innehåller föroreningar med förmåga att bryta ner ozon. För att få ner halterna av marknära ozon i luften till sådana nivåer så att de varken påverkar känsliga växter eller människor behöver utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska kolväten (VOC) sammantaget minskas med procent i hela Europa [1]. De olika luftföroreningarna, deras ursprung och miljöeffekter beskrivs i tabell 2.1. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 2. Frisk luft Luftförorening Utsläppskällor Miljö- och hälsorisker Ammoniak (NH 3 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveoxider (NO och NO 2 ) Marknära ozon (O 3 ) Flyktiga organiska kolväten (VOC) Partiklar PM 10, Partiklar PM 2,5 Klor- eller brom-föreningar t ex CFC, HCFC Benso(a)pyren Kolmonoxid (CO) Tungmetaller. t ex bly, kadmium Jordbrukets gödselhantering Förbränning av svavelhaltiga bränslen NO bildas vid förbränning från bland annat trafik och energiproduktion, NO omvandlas till NO 2 genom reaktion med ozon Bildas av reaktion mellan gaser (NO 2 och VOC) under inverkan av solljus Trafik, energiproduktion, lösningsmedel, industri (raffinaderier mm) Förbränning, slitagepartiklar från trafik, uppvirvlat markdamm, intransport (PM 2,5 ) Värmepumpar, kylskåp, kylanläggningar och cellplast Bildas vid förbränning, t ex trafik och vedeldning Trafik, ofullständig förbränning Metallframställning, korrosion, avfall och förbränning Bidrar till övergödning. Försurning av mark, sjöar och grundvatten Försurning, högre halter ger luftvägssjukdomar Reaktivt, påverkar luftvägarna. Bidrar till försurning, övergödning och bildning av ozon Mycket reaktivt, kan irritera slemhinnor och lungor. Skadar vegetation Cancerframkallande 1 eller skadligt för nervsystemet 2. Bidrar till bildning av ozon Kan orsaka andningsbesvär, ökad sjuklighet och dödlighet. En del innehåller giftiga eller cancerframkallande ämnen. Smutsar ner. Uttunning av ozonskiktet som ger skador på vegetation och ökad risk för mutationer hos djur och människor Cancerframkallande. Effekter för hjärt-kärlsystemet och hjärnan Människor, djur och växter kan skadas på en rad olika sätt Sot Förbränning Liknande som för partiklar Bensen Trafik, förbränning, vedeldning och industri (lösningsmedel) Cancerframkallande (leukemi) Eten Förbränning, trafik, uppvärmning och industri Cancerframkallande Formaldehyd Trafik Cancerframkallande Organiska miljögifter t ex PCB och dioxin Förbränningsprocesser, diverse varor och material samt bekämpningsmedel 1 till exempel bensen, butadien, eten och propen 2 till exempel toluen och xylen Gifteffekter på organismer och ekosystem Tabell 2.1 Luftföroreningar, ursprung och effekter Gräns-, rikt- och tröskelvärden Den 1 januari 1999 infördes de första miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft. Idag finns ett antal luftföroreningar reglerade av MKN. En reviderad förordning om miljökvalitetsnormer där fina partiklar (PM 2,5 ) håller för närvarande på att tas fram. Miljökvalitetsnormerna gäller där människor vistas. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 2.2. Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids, förutom ozon där ansvaret ligger på nationell nivå. Om en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. I maj 2006 fastställde Länsstyrelsen Västra Götaland åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) för Göteborgs kommun. 22 Miljörapport 2007

25 2. Frisk luft Ämne Kvävedioxid Gränsvärde Medelvärdesperiod Får överskridas högst Senast år µg/m timme 18 tim/år timme 175 tim/år dygn 7 dygn/år år Får inte överskridas 2006 Svaveldioxid timme 175 tim/år dygn 7 dygn/ år 1999 Bly 0,5 1 år Får inte överskridas 1999 Partiklar 50 1 dygn 35 dygn/år år Får inte överskridas 2005 Bensen 5 1 år Får inte överskridas 2010 Ozon timmar Bör inte överskridas 2010 Kolmonoxid timmar Får inte överskridas 2005 Arsenik 0,006 1 år Ska eftersträvas 2013 Kadmium 0,005 1 år Ska eftersträvas 2013 Nickel 0,02 1 år Ska eftersträvas 2013 Bens(a)pyren 0,001 1 år Ska eftersträvas 2013 Källa: [2] Tabell 2.2 Miljökvalitetsnormer för luftföroreningar i tätorter Kontrollkravet på de olika föroreningarna beror på hur höga halterna är. För kvävedioxid, svaveldioxid och ozon finns det tröskelvärden för informationsplikt till allmänheten. För ozon finns det även tröskelvärden för larmplikt till allmänheten Hälsoeffekter Synen på luftföroreningars skadeverkningar har skärpts avsevärt under det senaste decenniet. Trots att luftföroreningssituationen på flera sätt förbättrats är dagens nivåer av luftföroreningar på många platser förknippade med negativa hälsoeffekter. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. Kortsiktiga och långsiktiga variationer i luftföroreningsnivåer utomhus har i många studier visat sig samvariera med nedsatt lungfunktion, astma- och bronkitsymtom, symtom från nedre luftvägarna hos både barn [3] och vuxna, och med sjukhusinläggningar och förtida dödsfall. Det har inte gått att peka ut någon undre gräns för dessa effekter. I såväl europeiska som nordamerikanska studier [4] har förhöjda luftföroreningshalter, framförallt mätt som partikelexponering PM 10, knutits till såväl akuta som långsiktiga effekter i form av akuta sjukhusinläggningar och ökad dödlighet. I en under år 2008 publicerad svensk studie (BAMSE) redovisas sänkt lungfunktion i 4-årsåldern hos barn som exponerats för bilavgasföroreningar under sitt första levnadsår [5]. Att luftföroreningar inte bara påverkar luftvägarna och dess slemhinnor har igen bekräftats i Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

26 2. Frisk luft studier som redovisar ökad risk för blodpropp i benen bland storstadsbefolkning som exponeras för partikelhalter i luft i de nivåer som också förekommer i Sverige [6]. Beräkningar från det europeiska samarbetet APHEIS visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar (PM 10 ) med 5 µg/m 3 på sikt skulle minska antalet för tidiga dödsfall med cirka 2 procent. Det motsvarar ungefär 80 dödsfall per år i Göteborg och i medeltal skulle sänkningen medföra en livstidsvinst på cirka 2,5 månader för göteborgaren. Mer än tre fjärdedelar av de förtida dödsfallen sker i hjärt- och lungsjukdomar. Dessa siffror kan jämföras med att det är cirka tio personer som dör på grund av trafikolyckor per år i Göteborg. [7] I en studie från 2005 beräknas antalet förtida dödsfall i Sverige på grund av långväga partikelexponering uppgå till cirka per år och medföra en genomsnittlig livstidsförkortning med cirka sju månader. Lokala svenska partikelkällor medför ytterligare förtida dödsfall per år och medför en livstidsförkortning med cirka två månader. [8] Andra studier redovisar att de cancerframkallande ämnen som kan knytas till utsläpp från vägtrafiken förorsakar varje år cancerfall totalt i Sverige varav är lungcancer [9]. Även ozon anses ha stora hälsoeffekter. Enligt en rapport från Umeå universitet har cirka fall av sjukhusinläggningar i Sverige för andningsorganen på ett år samband med ozonexponering. Rapporten visar också att ozon orsakar cirka förtida dödsfall per år i Sverige [10]. 2.2 Situation Luftföroreningshalter I Göteborgsområdet mäts luftföroreningshalterna med fem fasta och tre mobila mätstationer. Mätningarna sker både i taknivå och i gatunivå. Mätningarna i taknivå ger en bild av hur luftkvaliteten i Göteborg varierar med tiden. Mätningar i gatunivå ger en bild av exponeringen där människor vistas. Parametrar Taknivå (Femman) Gatunivå (Haga) NO 2 (µg/m 3 ) Årsmedelvärde Antal dygn > Antal timmar > Partiklar, PM10 (µg/m3) Årsmedelvärde Antal dygn > Partikelmätningarna i Haga startade Kvävedioxidmätningarna i Haga saknar mätdata perioden Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning Tabell 2.3 Luftföroreningshalter i taknivå och gatunivå Trots att föroreningshalterna i luften har minskat utsätts befolkningen i Göteborg på vissa ställen för höga halter. Till exempel överskrids gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i hårt trafikerade miljöer i gatunivå. 24 Miljörapport 2007

27 2. Frisk luft Halter Svaveldioxid Långtidstrenden för svaveldioxid visar kraftigt minskande halter. De senaste 10 åren har halterna legat på ca 4 µg/m 3 i taknivå vid mätstationen Femman (figur 2.1). µg/m Årsmedelvärde SO Delmål Frisk luft Figur 2.1 Svaveldioxidhalter som årsmedelvärde i Göteborg Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning Kvävedioxid Kvävedioxidhalterna ligger på en relativt konstant nivå. Delmålet under Frisk luft för kvävedioxid klaras inte i Göteborg. Även MKN överskrids på flera platser i Göteborg. I taknivå är halterna generellt lägre och MKN för år klaras (figur 2.2), däremot klaras inte MKN för dygn varje år vid Femmans mätstation. µg/m Årsmedelvärde NO Delmål Frisk luft Figur 2.2 Kvävedioxidhalter som årsmedelvärde i Göteborg Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

28 2. Frisk luft Marknära ozon Ozon har lång livslängd i atmosfären och de ökande halterna beror till största delen på långväga intransport. MKN och delmålet för ozon, som båda gäller från 2010, överskreds inte Variationen i ozonhalt som årsmedelvärde samt antalet överskridande av det rullande 8-timmarsmedelvärdet vid mätstationen Femman i taknivå visas i figur 2.3. µg/m 3 /Antal. överskridande Antal överskridande Årsmedelvärde O Ozonhalter som årsmedelvärde och antal överskridande av rullande. 8-timmarsmedelvärdet i Göteborg Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning Figur 2.3 Partiklar Partikelhalterna i takhöjd i centrum har de senaste åren ofta legat över delmålet under Frisk luft för PM 10. Den aktuella miljökvalitetsnormen (PM 10 ) klaras i takhöjd. Däremot finns det risk för överskridande i vissa gaturum i Göteborg. Sedan 2006 görs mätningar av fina partiklar (PM 2,5 ) på bland annat Femman i taknivå (figur 2,4). µg/m Årsmedelvärde PM0 Årsmedelvärde PM, Delmål Frisk luft PM0 Delmål Frisk luft PM, Partikelhalten, PM 10 och PM 2,5 som årsmedelvärde i Göteborg Källa: Miljöförvaltningens luftövervakning Figur Miljörapport 2007

29 2. Frisk luft Kolväten (VOC) Halterna av flyktiga organiska kolväten (VOC) har sjunkit under senare år i Göteborg [11]. VOC är ett samlingsnamn för flera olika organiska kolväten. Två av dem, bensen och bens(a)pyren, är reglerade i MKN. Miljökvalitetsnormen för bensen klaras sannolikt (gränsvärdet 5 µg/m 3, år 2010). Nyligen publicerade mätningar vid Femman från vinterhalvåret 2004/2005 tyder på att föreslagen miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren uppnås (målvärde 0,5 µg/m 3, år 2010). Samma rapport visar att halter av eten ligger strax över generationsmålet för Frisk luft (1 µg/m 3, år 2020) [12]. I dag saknas det tillfredsställande mätning för ett flertal hälsofarliga kolväten. Det finns dock uppgifter om utsläppen av flyktiga organiska kolväten (figur 2.5). Kolmonoxid Kolmonoxid anses i första hand vara ett problem i mycket starkt trafikerade miljöer, exempelvis i biltunnlar och parkeringsgarage. Utsläppen av kolmonoxid har mer än halverats under de senaste tio åren Utsläpp Information om utsläppen av luftföroreningar har tagits fram med hjälp företagens miljörapporter och olika beräkningar och uppskattningar. Både tekniken för beräkningarna och kvaliteten på de uppgifter som behövs för beräkningarna förbättras ständigt. Detta dels genom att industrier gör bättre mätningar och uppskattningar av utsläppen från olika källor dels genom att fler utsläppskällor tas med. Att utsläppens storlek ändras från år till år kan alltså både ha verkliga och beräkningstekniska förklaringar. Trots osäkerheter är det möjligt att få en rimlig bild av trender inom utsläppsområdet. Beräkningarna bör dessutom efterhand ge en allt bättre bild av utsläppsnivåer och utvecklingstrender. Om det finns möjlighet sker även korrigering bakåt i tiden då nya uppgifter tagits fram. De till utsläppen sett största sektorerna, det vill säga vägtrafik, industri, energi och sjöfart, beräknas varje år. De övriga sektorerna bygger till stor del på äldre uppskattningar och beräkningar. Här föreligger ett behov av uppdatering. Källa SO 2 NO X VOC Fossil CO 2 Partiklar (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Vägtrafik Industri Energi/Uppvärmning Hushåll Sjöfart Jordbruk Arbetsfordon Motorredskap Bensinstationer 127 Totalt Inklusive Avfallskraftvärmeverk (Renova AB) 2 Partiklar från bränslet, inte från andra uppvirvlade partiklar Källor: Utsläppsvärden för vägtrafiken från Trafikkontoret. Data om industriutsläppen kommer från SMP, Svenska Miljörapporteringsportalen samt miljörapporter från övriga företag. Övriga utsläpp har beräknats med hjälp av Miljöförvaltningens emissionsdatabas år Tabell 2.4 Beräknade utsläpp av luftföroreningar i Göteborg 2007 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

30 2. Frisk luft Utsläppstrenderna av koldioxid redovisas i kapitel 1, trenderna för kväveoxider och svaveldioxid redovisas i kapitel 3. Utsläpp av kolväten (VOC) De enskilt största utsläppskällorna av flyktiga organiska kolväten (VOC) till luft är från raffinaderiernas process och avdunstningen från hanteringen av oljeprodukter i Göteborgs hamn (figur 2.5). Hushållens andel består mestadels av lösningsmedelsutsläpp från oljefärger, spolarvätska, glykol samt övriga bil- och båtvårdsprodukter. Trafikens VOC-utsläpp härstammar från bränslet och sjöfartens bidrag kommer främst från fritidsbåtar. Sjöfart 7% Övrigt % Trafik 0% Hushåll % Industri % Figur 2.5 Utsläpp av flyktiga organiska kolväten i Göteborg, andelar 2007 Trenden för utsläpp av VOC är minskande (figur 2.6). Minskningen det senaste året beror främst på nya beräkningar för vägtrafiken som visar att utsläppen från den sektorn tidigare varit överskattade. ton Utsläpp av flyktiga organiska kolväten i Göteborg Figur Miljörapport 2007

31 2. Frisk luft 2.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen och miljökvalitetsnormer för luft. Göteborgs Stad inledde under 2007 ett arbete med att ta fram lokala miljökvalitetsmål för Frisk luft De nationella delmålen Delmål Halter av svaveldioxid Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år Halterna ligger sedan 10 år tillbaka under 5 µg/m 3. Delmål Halter av kvävedioxid Halterna 60 µg/m 3 som timmedelvärde och 20 µg/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högts 175 timmar per år. Under 2007 överskreds timmedelvärdet på 60 µg/m gånger i taknivå (Femman) och 1364 gånger i gatunivå (Haga). Årsmedelhalterna av kvävedioxid i taknivå vid Femman har legat mellan 24 och 30 µg/m 3 de senaste 15 åren. Delmål Halter av marknära ozon Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde år Det uppmätta medelvärdet över åtta timmar överskreds inte vid Femman under Delmål Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) År 2010 skall utsläppen av VOC i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton. Under 2007 släpptes cirka ton VOC ut i Göteborg. Det är svårt att jämföra situationen med delmålet eftersom det inte finns nedbrutet till lokal nivå. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

32 2. Frisk luft Delmål Halter av partiklar Halterna 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 µg/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM 10 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 µg/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Under 2007 var årsmedelvärdet av PM 10 i taknivå (Femman) för första gången sedan 2001 under 20 µg/m 3. Dygnsmedelvärdet på 35 µg/m 3 klarades år 2007 i taknivå (Femman), men överskreds under 67 dygn i gatunivå (Haga). Under 2007 klarades både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet för PM 2,5 på Femman och i Haga. Delmål Halter av benso(a)pyren Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år Mätningar i taknivå (Femman) från vinterhalvåret 2004/2005 har ett medelvärde under 0,064 nanogram/m 3. Halter av benso(a)pyren är normalt högre vintertid. 2.4 Jämförelse med miljökvalitetsnormerna I detta avsnitt sker en jämförelse med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, som är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken MKN för kvävedioxid I många gaturum i centrala Göteborg klaras inte miljökvalitetsnormen. Mätningar i gatunivå vid Sprängkullsgatan i Haga visar att såväl års-, tim- som dygnsmedelvärden överskridits MKN för svaveldioxid Under 2007 klarades miljökvalitetsnormen för svaveldioxid i Göteborg MKN för bly I Göteborg klaras med största sannolikhet miljökvalitetsnormen för bly. Bly mäts som våtdeposition vid mätstation Femman (se kapitel 3) MKN för partiklar Under 2007 klarades miljökvalitetsnormen för partiklar i Göteborg MKN för bensen Under 2007 klarades miljökvalitetsnormen för bensen i Göteborg MKN för kolmonoxid I Göteborg klaras miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i taknivå med bred marginal. Med stöd av mätningar från de mobila stationerna bedöms även halterna i gatunivå klara miljökvalitetsnormen. 30 Miljörapport 2007

33 Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 3.1 Bakgrund Människan har bidragit till kraftigt ökade utsläpp av svavel- och kväveföreningar. En del av dessa utsläpp omvandlas i luften och bildar försurande ämnen som till slut blir surt nedfall. Surheten anges som ph-värde, där lägre ph-värde innebär surare miljö. Det sura nedfallet påverkar mark, vegetation och vatten. Det sura nedfallet drabbar särskilt Västsverige, där markernas motståndskraft mot försurning är dålig. Övervägande delen av nedfallet över Sverige har sitt ursprung från andra länder Miljöeffekter Luft Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider bidrar till försurningen av mark och vatten. I atmosfären omvandlas svaveldioxid och kväveoxider till svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa starka syror sönderdelas i sin tur i dels vätejoner, dels sulfat- respektive nitratjoner. När dessa ämnen faller ner till jordytan igen, via regn eller snö, kan de påverka markens eller vattnets phvärde. Det finns även andra ämnen som bidrar till försurning, bland annat ammoniak som avgår till luften från stallgödsel och gödslad åkermark. Nedfallet av kväveföreningarna bidrar även till övergödningen, se vidare kapitel 7. Lavar påverkas negativt av försurande ämnen, vilket gör dem till goda biologiska mätare. Tidigare har svaveldioxiden pekats ut som huvudorsaken till lavdöd. Halterna av svaveldioxid har numera sjunkit så kraftigt att de inte har någon större negativ inverkan på lavfloran. Lavarna är dock fortfarande påverkade och i dag anses utsläppen av kväveoxider vara den viktigaste orsaken till lavdöd. Lunglav är extra känslig för svaveldioxid. Mark Markförsurning uppstår dels på naturlig väg, dels genom hur marken används i skogs- och jordbruk eller genom nedfall av försurande ämnen. Med markförsurning menas en minskad förmåga hos marken att neutralisera syra. Den viktigaste orsaken till försurningen är nedfallet av försurande ämnen, främst svavelföreningar. Kväveföreningar har hittills till stor del utnyttjats som näringsämnen, men ett fortsatt förhöjt kvävenedfall medför risk för överskott av kväve i marken. Sulfathalten i nederbörden har dessutom sjunkit markant medan nitrathalten legat på relativt konstant nivå. Uttag av virke orsakar markförsurning, eftersom träden under sin tillväxt tar upp mer positiva än negativa joner. För att inte bli elektriskt laddade avger träden vätejoner, som också är positivt laddade men försurande. Marken försuras alltså när skogen växer. När träden dör bryts de ner Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

34 3. Bara naturlig försurning och processen går åt motsatt håll. I ett opåverkat system blir slutresultatet inte någon nämnvärd försurning, men transporteras biomassan bort bidrar det till försurning [1]. Försurningen medför att skogsmarkens näringsförråd utarmas, träden skadas, giftiga tungmetaller frigörs, den biologiska mångfalden utarmas samt att kväve lakas ut vilket kan leda till övergödning. Vatten En liten del av vattnet som finns i sjöarna har hamnat där i form av nederbörd direkt på vattenytan. Resten har kommit dit via marken. Vilken kvalitet vattnet har beror alltså till stor del på de omgivande markernas kvalitet. Det naturliga buffertsystemet i sjöar och vattendrag byggs upp av vätekarbonat, som tillförs vattnet från markerna runtomkring. Vätekarbonat frigörs när markens mineraler vittrar samt vid nedbrytning av organiskt material. De sjöar och vattendrag som ligger i områden med lättvittrade jordarter eller jordbruksmark tillförs hela tiden betydande mängder vätekarbonat och har i regel god motståndskraft mot försurningen. Vattendrag från utpräglade skogs- och bergsområden är oftast försurade, medan vattendragen i dalgångarna inte är försurade. Exempel på försurade vattendrag är Hultabäcken i Vättlefjällsområdet och bäcken från Långevattnet vid Gråbacka. Dessa biflöden till Lärjeån är starkt påverkade av försurning, medan Lärjeåns huvudflöde har ett normalt ph-värde. De skador på fiskbeståndet som uppkommer i sura vatten beror till stor del på förhöjda halter av giftiga aluminiumföreningar, vilka kommer från de omgivande markerna och har frigjorts genom försurningen. Sjöar med ph-värden kring 4,5 kan vara helt tomma på fisk Hälsoeffekter Ett försurat vatten medför urlakning av i första hand aluminium från omgivande mark, men även kadmium och andra lättrörliga metaller kan urlakas. Kadmium kan lagras i njurarna under lång tid och kan ge upphov till njurskador. Ett försurat vatten ökar också korrosionen på rörledningar av koppar. 3.2 Situation Luft Utvecklingen av reningsprocesser har generellt sett medfört mindre utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. En ökande andel biobränsle i energiproduktionen har dock i vissa fall medfört ökade utsläpp av svaveldioxid. Inom transportsektorn har det enskilda fordonet blivit mer effektivt och miljöanpassat, men eftersom transportmängden ökar gör detta att utsläppen av kväveoxider från transportsektorn totalt sett ökar. Undersökningar under 1990-talets början visade att lavarna var helt eller delvis utslagna i centrala staden. I de yttre delarna av kommunen var lavarna oväntat opåverkade. Fram till 1999 skedde en tydlig förbättring både i Göteborgs tätort och i de mindre förorenade ytterområdena [2]. Sedan dess har påverkan på lavarna förändrats mycket litet [3]. Försök med återinplantering av lunglav har gjorts sedan 1994 och en inventering 2006 visar att arten idag kan överleva och i vissa fall föryngra sig [4]. Utsläpp av svaveldioxid Utsläppstrenden för svaveldioxid har under och 1990-talet varit kraftigt minskande för att under 2000-talet plana ut. Minskningarna under 2000-talet (se figur 3.1) beror bland annat 32 Miljörapport 2007

35 3. Bara naturlig försurning på förbättrad rening vid några av Göteborgs största industrier. Från och med 19 maj 2006 omfattas fartyg som anlöper Göteborgs hamn av en miljözon, SOxECA, som omfattar Östersjön och Kattegatt, vilket innebär att de bränslen som fartygen använder får innehålla maximalt 1,5 procent svavel. Under 2007 utvidgades zonen till att även omfatta Nordsjön. EU har dessutom angivit i ett direktiv att fartyg från år 2010, som ligger vid kaj ska drivas med bränslen som innehåller maximalt 0,1 procent svavel. Ett annat initiativ som kan minska svaveldioxid och kväveoxider från sjöfarten är projektet Clean Shipping. Projektet, som är initierat av bland annat Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, syftar bland annat till att få stora import- och exportföretag att ställa hårdare krav på sjötransporterna. Idag är tolv företag anslutna, varav flera fraktar bland de största volymerna i Göteborgs hamn. Kraven på utsläppen bygger på stegvisa minskningar under olika perioder fram till Om projektet får genomslagskraft innebär det stora utsläppsminskningar [5]. IMO, International Maritime Organization, har föreslagit en ny internationell överenskommelse om sänkt svavelhalt i fartygsbränslet. Förslaget innebär en stegvis sänkning av dagens svavelhalt på 1,5 procent till 1,0 procent år 2010 och därefter en vidare sänkning till 0,1 procent år 2015 [6]. Beslutet om en eventuell överenskommelse fattas i oktober En fullt ut genomförd överenskommelse skulle innebära 90 procents reduktion av svavelutsläpp från sjöfarten i Göteborg och mer än en halvering av Göteborgs totala svavelutsläpp ton Beräknade utsläpp av svaveldioxid i Göteborg Figur 3.1 Trenden för svavelutsläppen är minskade utsläpp. Det är framförallt energisektorn som minskat sina utsläpp. De största utsläppskällorna idag är sjöfart och industrier (figur 3.2). Sjöfarten har stor potential att minska sina utsläpp medan energisektorns prognos är något ökade utsläpp på grund av en ökad andel biobränsle. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

36 3. Bara naturlig försurning Övrigt % Trafik % Industri % Sjöfart 63% Energi/uppvärmning % Figur 3.2 Utsläpp av svaveldioxid i Göteborg, andelar 2007 Utsläpp av kväveoxider Trenden för kväveoxidutsläpp är avtagande fram till 2000-talet, därefter stabiliserade utsläppsmängder (figur 3.3). Under 1980-talet och i början av 1990-talet minskade utsläppen främst från energi- och uppvärmningssektorn samt inom industrin. Under 1990-talet är det vägtrafiken som står för den huvudsakliga minskningen genom att allt fler bensindrivna fordon är försedda med katalytisk avgasrening. Ökningen 2006 beror på att underlaget för sjöfartens utsläpp har förbättrats. Rökgasrening som minskar kväveoxidutsläpp från sjöfarten är fortfarande ovanligt. ton Beräknade utsläpp av kväveoxider i Göteborg Figur 3.3 De största utsläppskällorna för kväveoxider är bränsleförbränning vid sjöfart, vägtrafik och arbetsfordon (figur 3.4). 34 Miljörapport 2007

37 3. Bara naturlig försurning Arbetsfordon 16% Övrigt % Trafik 0% Industri % Energi/uppvärmning % Sjöfart % Figur 3.4 Utsläpp av kväveoxider i Göteborg, andelar Sjöar och vattendrag samt skogsmark I Göteborg är det de höglänta områdena som är försurningskänsliga, till exempel Vättlefjäll. Försurningen påverkar ständigt markerna och sjöarna i dessa områden, vilket medför läckage av metaller till grundvatten, vattendrag och sjöar. I stort sett är alla sjöar i Göteborg försurningsdrabbade. Genom kalkningsåtgärderna motverkar man effekten av försurningen, men de löser inte problemet. Den enda hållbara lösningen är att nedfallet av försurande ämnen minskar till den nivå som naturen själv klarar av, tills dess måste kalkningen fortsätta. År 2001 antogs EU:s takdirektiv för minskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Varje land har tilldelats ett utsläppstak med åtaganden som ska nås Situationen med återkommande kalkningar ger inte en opåverkad vattenmiljö. Dessutom är fauna och flora påverkad av lång tids försurning. Med denna tolkning av uttrycket drabbade av försurning kommer inte målet att klaras till Belastningen av försurande ämnen är långt högre än vad marken och vattnet tål för att allvarliga förändringar inte ska ske. Trots att svaveldioxidutsläppen i Europa minskat kraftigt krävs ytterligare minskningar för att nedfallet ska komma under den kritiska belastningsgränsen. Även när detta skett kommer det att ta åtskilliga decennier innan försurade vatten kan bli helt återställda, eftersom den försurade marken fördröjer sjöarnas återhämtning. Nedfallet av både svavel och kväve över Göteborgstrakten har under en lång tid legat över den kritiska belastningsgränsen. Kritisk belastningsgräns är den mängd ett ekosystem tål utan att några negativa effekter uppstår på lång sikt. Nedfallet av svavel behöver minskas till cirka 3 kg/ha (hektar) årligen i sydvästra Sverige. Kvävenedfallet behöver minska till cirka 5 kg/ha årligen, mest i de kustnära områdena i sydväst. Nedfallsmätningar av svavel och kväve på mätstationen Femman i centrala Göteborg visas i figur 3.5. Nedfallet varierar ganska kraftigt mellan åren (delvis beroende av hur stor nederbörden är), men för både svavel och kväve är trenden något sjunkande. År 2007 låg svavelnedfallet på knappt 7 kg/ha och kvävenedfallet på drygt 8 kg/ha år Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

38 3. Bara naturlig försurning kg/ha,.år Svavel Kväve Linjär (Kväve) Linjär (Svavel) Figur 3.5 Nedfall av svavel och kväve i Göteborg Källa: [7] Under de senaste åren har tillståndet sakta förbättrats i de försurade sjöar som inte kalkas. Minskade svavelutsläpp har gett mindre nedfall av svavelsyra vilket ger lägre sulfathalter i sjöarna. Härsvatten är en okalkad referenssjö i Svartedalen norr om Göteborg. Sulfathalterna i Härsvatten har minskat märkbart sedan slutet av 1980-talet (figur 3.6). Sulfat.(IC.mekv/l) 0, 0, 0, 0, 0, Figur 3.6 Sulfathalt i Härsvatten Rullande 3 årsmedelvärden. Källa: [8] Vissa tendenser till minskad surhet är nu också märkbara. Förbättringen i de försurade vattnen går dock långsamt eftersom marken fortfarande är kraftigt försurad. I Härsvatten har ph-värdena (rullande 3-årsmedelvärde) ökat från 4,4 år 1988 till 4,9 år 2007 (figur 3.7). 36 Miljörapport 2007

39 3. Bara naturlig försurning ph,0,,,7 4,6,,,,, Figur 3.7 ph i Härsvatten Rullande 3 årsmedelvärden. Källa: [8] 3.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. Göteborgs Stad inledde under 2007 ett arbete med att ta fram lokala miljökvalitetsmål för Bara naturlig försurning De nationella delmålen Delmål Försurade sjöar och vattendrag År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Kalkade sjöar räknas inte som försurade eftersom de är åtgärdade men räknas in i totalantalet sjöar vilket procentsiffran grundas på [9]. Sportfiskarna i Göteborg har i uppdrag från park- och naturnämnden att sköta fiskevården i Göteborg, bland annat genom återkommande kalkningsinsatser. I dagsläget är det cirka 60 procent av sjöarna i Göteborg som kalkas regelbundet, antingen direkt i sjön eller genom tillrinnande vatten. Kalkningsinsatser har pågått sedan 1980-talet. Bland de viktigaste vattensystemen är Lärjeåns biflöden i Vättlefjäll. Det är inte utrett om man klarar delmålet för vattendragen inom Göteborg i dag. De stora vattendragen Göta Älv, Mölndalsån och Lärjeån är inte försurade men vissa av de mindre vattendragen är det. Till exempel är vattendrag i höglänta områden som regel försurningspåverkade. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

40 3. Bara naturlig försurning Delmål Försurad skogsmark Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. Delmålet innebär bland annat att markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten måste motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. De data som finns nationellt och regionalt visar inte på fortsatt försurning av skogsmark, utan snarare på en tendens till förbättring. Åtgärder som har en positiv effekt är tillförsel av aska, skyddande kantzoner mot sötvatten samt ökad andel lövträdsodling. Delmål Svaveldioxidutsläpp År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. Utsläppen i Sverige av svaveldioxid (SO 2 ) var 2006 knappt ton exklusive utsläpp från utrikes flyg och sjöfart och dessa trafikslag ökar [10]. Utsläppen av svaveldioxid i Göteborg var knappt ton år Det är svårt att jämföra situationen med målet eftersom det inte är nedbrutet till lokal nivå. Delmål Kväveoxidutsläpp År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. Utsläppen i Sverige av den försurande gasen kväveoxider var år 2006 cirka ton exklusive utsläpp från utrikes flyg och sjöfart. Den nationella prognosen för 2010 är ton [9]. Utsläppen i Göteborg var cirka ton kväveoxider år Eftersom det inte finns några lokalt anpassade mål är det svårt att jämföra situationen mot målet. 38 Miljörapport 2007

41 Giftfri miljö Miljökvalitetsmål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 4.1 Bakgrund Giftfri miljö är ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att nå. Det internationella arbetet är avgörande för att miljömålet Giftfri miljö ska kunna nås. Kemikalier sprids över nationsgränserna med varor och kemiska produkter, men också via föroreningar i luft och vatten. Det finns idag cirka kemiska ämnen registrerade i Kemikalieinspektionens produktregister. Ämnena ingår i omkring kemiska produkter, som i sin tur finns i till exempel bilar, plastartiklar, kläder och byggnadsmateriel [1]. Ett okänt antal ämnen som kommer in via importerade varor tillkommer. Dessutom bildas oönskade kemiska ämnen i industriella processer Varuproblematiken Alla varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att uppnå vissa funktioner i varan, till exempel för att göra en plast mjuk eller en textil mer brandsäker. När ett kemiskt ämne finns i en vara, kan det under vissa omständigheter avgå från varan, till exempel under tillverkningen av varan, när den används eller när varan blir till avfall. Om det kemiska ämne som avgår från en vara har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det orsaka negativa effekter på människors hälsa och på miljön. För kemiska ämnen och kemiska produkter finns föreskrivna regler om att risk- och skyddsinformation ska lämnas till alla som använder produkten. De regler som gäller för varor är inte alls lika omfattande som reglerna för kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under en längre tid arbetat med att lyfta fram varuperspektivet när det gäller risker med kemikalier. I EU: s kemikalieförordning, REACH, är kraven inte lika långtgående på kemiska ämnen i varor som på de rena kemiska ämnena. Sverige har arbetat aktivt för att kraven i förordningen ska omfatta även kemiska ämnen i varor REACH REACH (Registration Evaluation Authorisation and Restriction of Chemicals) är en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Förordningen trädde i kraft inom hela EU den 1 juni 2007, men bestämmelserna i REACH börjar gälla stegvis. REACH grundas på principen att det är tillverkare, importörer och så kallade nedströmsanvändare som bär ansvaret för att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Betydligt fler företag kommer att omfattas av kraven i REACH jämfört med tidigare kemikalielagstiftning. REACH kommer att medföra väsentliga förbättringar för skydd av människors hälsa och miljön, jämfört med tidigare gällande lagstiftning. REACH räcker dock inte hela vägen för att nå målet Giftfri miljö. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

42 4. Giftfri miljö Miljö och hälsoeffekter Dioxiner Dioxiner är klorerade organiska föreningar som bildas vid förbränning av organiskt material tillsamman med material som innehåller klor till exempel PVC-plast. Problemet med dioxiner uppmärksammades under 1970-talet. Tack vare åtgärder, som förbättrad avfallsförbränning, har de kända svenska utsläppen idag minskat till en bråkdel av den nivå som rådde i början av 1980-talet. Från hälsosynpunkt är halterna fortfarande så höga att intaget generellt är i nivå med vad som bedöms kunna ge upphov till hälsoeffekter. För kontinuerlig lågdosexponering via födan har cancer, påverkan på immunförsvaret och reproduktionsstörningar identifierats som kritiska effekter i djurförsök. Medelintaget av dioxiner och dioxinlika PCB:er i Sverige ligger idag under EU:s värde för högsta tolerabla dagliga intag (TDI). Drygt 10 procent av befolkningen överskrider emellertid TDI för dioxiner och dioxinlika PCB:er. I livsmedel finns dioxiner främst i kött- och mejeriprodukter och i fet fisk. [2] Kadmium Användningen av kadmium i varor har begränsats i Sverige och utsläppen till luft och vatten har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Tillförseln av kadmium till åkermark via handelsgödsel och rötslam har också minskat. Det sker dock fortfarande en genomsnittlig nettoökning av kadmiuminnehållet i åkermark framförallt via nedfall från luften. Nuvarande intag av kadmium via föda i Sverige ligger vid de nivåer som ger negativa effekter på njurar och skelett, enligt populationsbaserade studier i Sverige. Intaget är därför sannolikt för högt för särskilt känsliga grupper som personer med låg järnstatus, vilket är vanligt hos kvinnor i fertil ålder. Den största exponeringskällan för kadmium hos den ickerökande delen av befolkningen är kosten. Spannmålsprodukter, rotfrukter och grönsaker bidrar igenomsnitt med 75 procent av det totala intaget av kadmium. [2] Nonylfenoletoxylat Nonylfenoletoxylat bildar vid nedbrytning nonylfenol, som är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan vara hormonstörande för fiskar och groddjur. Nonylfenoletoxylat är ett känt miljögift, och inom Europa finns lagstiftning som kraftigt begränsar möjligheten att använda ämnet. Sverige har sedan slutet av 80-talet, främst genom frivilliga åtgärder, fasat ut ämnet helt från användning. Trots detta hittas nonylfenol i slammet vid svenska reningsverk, och i svenska vatten finns det så höga halter att Sverige har problem med att klara de gränsvärden för vatten som definieras i EU:s vattendirektiv. Naturskyddsföreningen gjorde 2007 en produktundersökning och hittade höga halter av nonylfenoletoxylat i handdukar. Beräkningar visar att om de halter som uppmättes i textilproverna är representativa så kan innehållet av nonylfenoletoxylat i importerade textiler förklara de mängder nonylfenol som återfinns i slam. [3] Tennorganiska föreningar Det finns fyra huvudgrupper av tennorganiska föreningar beroende på antal ingående organiska grupper: tetra-, tri-, di- och monoorganotennföreningar. Triorganiska tennföreningar, till exempel tributyltenn (TBT), fungerar som biocider och används i träskyddsmedel och båtbottenfärger och som konserveringsmedel. Mono- och diorganiska tennföreningar används främst som stabilisatorer i plast. TBT har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper och användningen är starkt begränsad 40 Miljörapport 2007

43 4. Giftfri miljö genom olika förbud. Ett förslag till hälso- och miljöfarlighetsklassificering av dioktyl- och dibutyltennföreningar är under diskussion inom EU. Data tyder på att dibutyltennföreningar kan ha reproduktionsstörande och mutagena effekter [4]. Tennorganiska föreningar har under flera år ingått i Naturvårdsverkets screeningprogram. En preliminär riskuppskattning i detta program visar att nivåerna är nära eller över de nivåer som är acceptabla ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt i vissa områden [5]. Höga halter tributyltenn har bland annat uppmätts i Göteborgs hamn (se kapitel 10). Perfluorerade ämnen, PFAS Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna bland ökar snabbt. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Perfluorerade ämnen används för att utnyttja ämnenas förmåga att bilda släta, vatten-, fettoch smutsavvisande ytor. Vanliga produkter där perfluorerade ämnen kan ingå är impregnerat papper och textilier. Det finns ingen primär produktion av PFAS i Sverige. Utsläpp kommer främst från konsumentanvändning av produkter som innehåller ämnena [6]. Läkemedel Läkemedel i miljön har uppmärksammats mycket under de senaste åren. Men kunskaperna om spridning och effekter av olika läkemedel är fortfarande mycket begränsade. I ett regeringsuppdrag har Naturvårdsverket bedömt de kommunala avloppsreningsverkens förmåga att ta hand läkemedelsrester. Denna utredning presenterar också en sammanställning av dagens kunskap om uppmätta halter av läkemedelsrester i utgående avloppsvatten, avloppsslam, sediment och fisk, samt om kända effekter av läkemedelsrester i miljön. Slutsatsen är att det finns risk för att vissa läkemedelsrester kan bioackumuleras och orsaka effekter hos fisk. Det finns flera studier där man i laboratorieförsök funnit effekter av läkemedel i koncentrationer nära de nivåer som uppmätts i vattenmiljön. De effekter som observerats i akvatiska miljöer i närområdet utanför reningsverk är främst reproduktionsstörningar hos fisk. Dessa effekter tillskrivs hormonstörande ämnen i avloppsvatten. [6] Nanopartiklar Nanomaterialen kategoriseras inte efter kemisk sammansättning och struktur eller användningsområde. Nanomaterial inbegriper många olika strukturer och storlekar och de har det gemensamt att de är under 100 nm (nanometer) i minst en dimension. Befintliga nanomaterial utgör en heterogen grupp, från organiska molekyler till metalloxider och så kallade kvantprickar som är metaller i olika föreningar. I många tillämpningar används nanopartiklar på ett sätt som innebär direkt kontakt med människor, som i kosmetika och läkemedel. Väldigt lite är känt om nanomaterials tendens att tas upp av organismer i miljön. Studier på djur indikerar att vissa nanomaterial kan tas upp i biologisk vävnad. De studier som gjorts pekar på att spridning, omvandling och upptag i miljön är mer komplicerade för nanomaterial än för ämnen som förekommer i molekylär form. 4.2 Situation Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att sammanfatta kunskapsläget rörande möjliga gifteffekter på bestånd av bland annat fisk och fågel i såväl marin som limnisk miljö. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

44 4. Giftfri miljö I rapporten redovisas kunskapsläget avseende historiska och aktuella effekter av miljögifter på fiskar, fåglar och däggdjur i svenska akvatiska miljöer. Sammanfattningsvis konstateras att sedan 1970-talet har spridningen av giftiga metaller och organiska miljögifter begränsats kraftigt. De åtgärder som vidtagits har haft en positiv effekt och har resulterat i successivt minskande koncentrationer av flera metaller och klassiska organiska miljögifter i fiskar och andra vattenlevande organismer i våra havsområden, sjöar och vattendrag. Bland metallerna utgör kadmium och kvicksilver undantag. Kadmiumhalterna i Östersjöfisk är lika höga som i början av 1980-talet och kvicksilverhalterna visar inte någon entydig sänkning i flera sjöar, utan till och med ökar i vissa skogssjöar. För de klassiska organiska miljögifterna DDT och PCB, liksom för en del andra halogenerade organiska föreningar, har kraftiga minskningar av halterna i biota observerats sedan 1970-talet. Halterna av dioxiner minskar dock inte sedan mitten av 1980-talet vare sig i sillgrissleägg från Stora Karlsö eller i strömming från flera olika platser. Halterna av det bromerade flamskyddsmedlet HBCD och olika perfluorerade ämnen visar på oroande ökningar hos flera arter. Exempelvis har koncentrationerna av ett 20-tal perfluorerade ämnen ökat med mellan 7 och 32 procent årligen i svenska uttrar sedan början av 1970-talet. Den omfattande spridningen av organiska tennföreningar och dessa föreningars höga halter i sediment i svenska havs- och kustområden är också oroande, liksom den ständiga och diffusa tillförsel av PAH:er som sker till vattenmiljön i urbaniserade områden. Det finns också nya möjliga problemämnen som läkemedel och nanomaterial där kunskapen om spridning och eventuella toxiska effekter är mycket begränsad. [7] Regional miljöövervakning Miljögifter i sediment och biologiskt material Bohuskustens vattenvårdsförbund genomför undersökningar regionalt i marin miljö. Undersökningarna utförs i sediment, vatten, växter och djur enligt fastställt kontrollprogram. Tungmetaller och organiska miljögifter mäts i organismer (blåmussla, fisk, krabba och blåstång) på fem lokaler och i sediment på 14 stationer utmed Bohuskusten. Resultaten visar att ett stort antal ämnen är spridda utmed Bohuskusten, med en tydlig övervikt i miljögiftsbelastning för Göteborgsområdet vilket inte är helt överraskande eftersom området är det mest urbaniserade och industrialiserade området utmed Bohuskusten. Sammantaget kan konstateras att förhållandena med avseende på miljögifter i sediment och biologiskt material, med några få undantag, har förbättrats utmed Bohuskusten under 90-talet. Ett resultat som visar att arbetet med att minska kemikaliespridningen gett resultat, även om det är långt kvar. På den negativa sidan är ökande PAH-halter samt en omfattande spridning av flamskyddsmedlet (PBDE) och den påväxthämmande kemikalien TBT som numera är förbjuden i båtbottenfärger. [8] Sedimentprovtagning i Göta älv Göta Älvs Vattenvårdsförbund övervakar miljögifter i Göta älv. Detta sker genom sedimentprovtagning på två fasta stationer, dels i Göta älvs mynningsområde (Eriksberg/Älvsborgsbron), dels i älven uppströms Kungälv. Sammantaget visar resultaten att Göta älv framförallt förorenas nedströms Nödinge och sannolikt till största delen genom tillskott från Göteborgs industri- och hamnområde. Enligt 42 Miljörapport 2007

45 4. Giftfri miljö svenska bedömningsgrunder för kust- och havssediment uppvisade älvens mynningsområde år 2000 en hög halt (klass 4 av 5 möjliga klasser där klass 1 motsvarar en icke förorenad miljö) av många metaller och organiska miljögifter. Förhållandena har dock förbättrats sedan 1990 då halterna låg på en mycket hög nivå, klass 5. Detta visar att vidtagna reningsåtgärder gett resultat. Vissa ämnen fortsätter dock att öka, varför ytterligare åtgärder krävs innan miljön i älvens mynningsområde kan betraktas som bra. [9] Biologisk miljögiftsövervakning i Göta älv Sedan våren 2004 bedrivs ett projekt i Göta älv där biomarkörer hos odlad regnbåge används för att detektera miljöstörande ämnen och dess effekter. Fisken exponeras för vatten från Göta älv. Ett större försök genomfördes under åren 2006 och 2007 där fem lokaler jämfördes. Resultaten visade att aktiviteten av det så kallade avgiftningsenzymet EROD var högre i närheten av Göteborg än uppströms nära Lödöse. [10] Lokal miljöövervakning Metallbelastning i vattendrag Under hösten 2007 har miljöförvaltningen låtit undersöka metallbelastningen vid 30 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningar görs genom analys av tolv olika metaller i vattenmossa. Provresultat för 2007 visade att i de flesta provpunkterna var metallhalterna låga eller måttligt höga under provtagningsperioden. Provpunkterna bedömdes därför inte vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade. I Krogabäcken uppmättes en hög halt av zink. I Önneredsbäcken (övre) uppmättes höga halter av koppar och zink. I tillflödet till Stora ån uppmättes höga halter av koppar. I bäcken vid skjutbanan i Säve, i Otterbäcken vid skjutbanan i Askim, samt i utloppet från våtmarken till Rällsjön vid skjutbanan i Bergum, uppmättes höga halter av bly. [11] Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg Miljöförvaltningen har genom samarbete med Sportfiskarna genomfört en undersökning av kvicksilver i gädda under för att få en bild av om föroreningssituationen har förändrats jämfört med en tidigare under-sökning från , då det visade sig att halterna av kvicksilver i fisk var höga. Analysvärdena visade att halten av kvicksilver i gäddorna är lägre nu än vid den tidigare undersökningen och slutsatsen är att kvicksilverhalten i fisk från sjöarna har minskat sedan den undersökningen. Den allmänna bilden i Sverige är dock att man inte ser någon tendens till minskade halter av kvicksilver i den aktuella typen sjöar. En förklaring till den särskilda bilden för sjöarna i Göteborg kan vara tidigare kraftiga lokala kvicksilverutsläpp. [12] Projekt i Göteborg Miljönämndens kemikalieprojekt Giftfritt Göteborg startade Målet är att minska användningen av farliga kemikalier i Göteborg, med särskilt fokus på de skadligaste ämnena och där insatserna kan ge stora resultat. Kartläggning av utfasningsämnen Genom ett examensarbete utfört 2007 inom projektet Giftfritt Göteborg finns kunskap om användning av utfasningsämnen hos Göteborgs tillståndspliktiga företag. Sammanlagt används cirka 100 utfasningsämnen av företagen. Under 2006 förbrukades totalt 225 ton utfasningsämnen, exklusive petroleumnaftor, smörjoljor och kolväten. Av dessa 100 ämnen är det cirka 25 som förekommer i mängder över 1 kilo. De huvudsakliga ämnesområ- Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

46 4. Giftfri miljö dena är till exempel drivmedel, mjukgörare i PVC, ytbehandling, tillverkning av rostskyddsfärg, biocider och korrosionsskydd. Den största mängden av ämnena har egenskaper som är cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska, så kallade CMR-ämnen. Den största mängden utfasningsämnen används framförallt inom kemisk industri och fordonsindustri. Ser man till antalet utfasningsämnen kan ytterligare branscher identifieras som sjukhusen, kemisk industri och ytbehandlare. [13] Jobba giftfritt Trenden hos yrkesmässiga användare av kemikalier är att utfasning och utbyte av de allra farligaste kemikalierna pågår. Kunskapen om målet Giftfri miljö och arbetet med utfasningsämnen är god bland överlåtare av kemikalier och företag som har tillstånd att överlåta särskilt farliga kemikalier. [14] Förorenade områden Förorenade områden omfattar föroreningar i mark, sediment, vatten samt byggnader och anläggningar. Förorening kan ha skett genom läckage, spill, olyckshändelser, utfyllnader och på andra sätt i samband med olika verksamheter, trafik med mera. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet för förorenade områden [15]. Det finns många områden i Göteborg där marken är förorenad. Ibland kan det vara så omfattande att det är förknippat med mycket höga kostnader att sanera. I samband med detaljplaner, nyetablering, förändrad markanvändning och i vissa fall av ombyggnad krävs markundersökning. Detta gäller då det finns miljöstörande verksamhet på platsen eller där marken kan misstänkas vara förorenad. De föroreningar som upptäcks varierar beroende på vilken verksamhet som funnits på platsen, men ofta handlar det om tungmetaller som arsenik, bly, kadmium, koppar, krom och zink eller olja i olika former. Följden av höga föroreningshalter kan bli begränsningar i markanvändningen eller sanering med behandling eller deponering av förorenade massor. Markmiljöundersökningar och saneringsåtgärder pågår eller har genomförts inom ett stort antal områden. Exempel på större exploateringsområden är Norra Älvstranden, Amhult, Centrum, Partihallsområdet, kvarteret Venus och Gamlestadens fabriker. För närvarande bedöms cirka 200 ärenden pågå och cirka 150 till 200 nya ärenden förväntas starta under I februari 2006 antog Kommunfullmäktige en komplettering av riktlinjerna i översiktsplanen för Göteborg, Förorenade områden i Göteborg. Inventering av förorenade områden Kartläggningsarbete är ett viktigt redskap för att kunna prioritera åtgärder för efterbehandling och sanering. Resultatet blir också ett viktigt underlag till planarbete och bedömningar i samband med bygg- och rivningslov. Kartläggningen innebär att information om tidigare verksamheter tas fram genom arkivstudier, men även genom intervjuer och platsbesök. Vissa objekt riskklassas. Alla inventeringar förs in i en databas som har upprättats av miljöförvaltningen. I denna inventeringsdatabas är cirka stycken områden registrerade. [16, 17] I den nationella MIFO-databasen finns 637 objekt registrerade för Göteborg. En komplettering till tidigare inventeringsarbete har utförts 2005 med hjälp av länsstyrelsen genom identifiering av misstänkta objekt. Mycket material om tidigare verksamheter finns ännu obearbetad hos länsstyrelsen. 44 Miljörapport 2007

47 4. Giftfri miljö Tjärasfalt Tjärhaltiga vägbeläggningar har under de senaste åren uppmärksammats som ett miljöproblem. Med anledning av att det för närvarande saknas centrala riktlinjer har miljöförvaltningen i samarbete med Stockholm och Malmö arbetat med att ta fram riktlinjer för hantering och återanvändning av dessa material. Projekt Mark 500 Under året har arbetet med kartläggning av ansvarsfrågan gällande fastigheter med markföroreningar och där exploatering just nu inte är aktuell intensifierats genom projektet Mark 500. Ansvarsfrågan är viktig att klarlägga inför eventuella behov av undersökningar och saneringsåtgärder. Arbetet är inriktat på högt riskklassade objekt inom Göteborg ur den nationella MIFO-databasen. 4.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. Göteborgs Stad inledde under 2006 ett arbete med att ta fram lokala miljökvalitetsmål för Giftfri miljö De nationella delmålen Delmål Kunskap om kemiska ämnen Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som till exempel efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena. Delmålet bedöms inte uppnås i tid. Via REACH införs nya regler som innebär viktiga steg på vägen men dessa får genomslag i huvudsak efter målåret För kemiska ämnen som tillverkas eller importeras i volymer över tio ton per år och företag ska kunskap tas fram om ämnenas hälso- och miljöfarlighet, ungefär motsvarande delmålets krav. För ämnen som tillverkas eller importeras i mindre volymer krävs dock bara en begränsad testning av vissa prioriterade ämnens hälso- och miljöfarlighet. [18] Delmål Information om farliga ämnen i varor Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Delmålet bedöms inte uppnås i tid. Genom införandet av REACH har förutsättningarna visserligen förbättrats, men informationskraven för farliga ämnen behöver utvecklas ytterligare. Enligt de nya reglerna ska företagen lämna information till yrkesmässiga användare av varor som innehåller särskilt farliga ämnen. Även konsumenter har rätt till motsvarande information, men enbart på begäran. [18] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45

48 4. Giftfri miljö Delmål Utfasning av farliga ämnen Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från - nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande - arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet - övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly senast år Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten i Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Med REACH införs ett system med tidsbegränsade tillstånd för särskilt farliga kemiska ämnen. All annan användning än den som anges i tillståndet blir förbjuden. Systemet med tillstånd kommer att öka trycket på företag att ersätta farliga ämnen med mindre farliga alternativ. Delmålet bedöms trots detta inte kunna uppnås i tid. [18] Delmål Minskning av hälso och miljörisker Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål tre. Delmålet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs. REACH innebär en skärpning av kraven på företagens egen kemikaliekontroll och därmed ökade möjligheter att nå delmålet. Användande företag kommer att få bättre information om risker och om hur en säker hantering ska utformas för varor och arbetsmiljö. [18] 46 Miljörapport 2007

49 4. Giftfri miljö Delmål Riktvärden för miljökvalitet För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Delmålet är uppnått. [18] Delmål Förorenade områden utreds Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Bedömningen har ändrats, målet bedöms inte kunna nås i tid. Antalet områden som idag innebär akuta risker för miljö och hälsa uppskattas till ett trettiotal. Även om merparten av dessa är kända och en majoritet troligen kommer att vara under åtgärdande eller åtminstone vara temporärt åtgärdade till år 2010, kommer samtliga områden inte att hinnas med. Ytterligare nya riskområden kommer dessutom hittas i det fortsatta inventeringsarbetet. [18] Omfattande inventerings- och identifieringsarbete har genomförts i Göteborg. I och med kompletterande identifiering som utfördes 2005 anses riksdagens delmål, att samtliga eventuellt förorenade områden ska vara identifierade innan 2010 års slut, vara uppfyllt i Göteborgs kommun. Identifieringen i Göteborgs kommun anses nu avslutad. Delmål Åtgärder i förorenade områden Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Bedömningen har ändrats sedan föregående år, delmålet bedöms som möjligt att uppnå. I Sverige finns cirka 1500 områden som kan utgöra mycket stora risker för människors häls och miljön, och cirka områden som kan utgöra stora risker. Ungefär hälften av dessa har nu riskklassats i det nationella inventeringsarbetet. Riskklassningen ger ett bra underlag för prioritering av vilka områden som bör undersökas först och vid behov åtgärdas. [18] Länsstyrelsernas och kommunernas tillsynsarbete är viktigt för måluppfyllelsen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 47

50 4. Giftfri miljö Delmål Dioxiner i livsmedel År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Delmålet bedöms kunna nås i tid, men för att kunna ange ytterligare effektiva åtgärder behövs mer kunskap om olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel. [18] Delmål Kadmium År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Delmålet bedöms inte kunna uppnås. Halterna i livsmedel och åkermark förväntas visserligen minska, men det finns stora osäkerheter om vad som är en säker exponeringsnivå och vilka åtgärder som behövs i förhållande till detta. [18] 48 Miljörapport 2007

51 Skyddande ozonskikt Miljökvalitetsmål Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 5.1 Bakgrund Merparten av ozonet, cirka 90 procent, finns i stratosfären på mellan 10 och 50 kilometers höjd och kallas för ozonskiktet. Cirka 10 procent finns i troposfären under 10 kilometers höjd och kallas marknära ozon (se kapitel 2). Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen innehåller klor eller brom och är mycket långlivade. Det innebär att om utsläppen stoppas helt nu så fortsätter uttunningen en lång tid framöver. Internationell överenskommelse Köldmedierna CFC och HCFC är ozonnedbrytande och ska enligt nationell och internationell målsättning successivt fasas ut. Det har slutits en internationell överenskommelse, Montrealprotokollet, om att användningen ska upphöra. Avvecklingsplanen omfattar både i- och u-länder och beslutet har undertecknats av fler än 180 länder. Svensk avvecklingsplan Den svenska avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen är, med vissa undantag, genomförd. I dag är i stort sett all yrkesmässig användning av CFC förbjuden. Ersättningsmedlet HCFC har betydligt mindre påverkan på ozonskiktet, men även detta håller på att avvecklas. Förbud för påfyllnad finns men något totalt användningsförbud är ännu inte beslutat. [1, 2] Miljöeffekter Ozonlagret behövs för att det absorberar skadlig ultraviolett strålning (UV-strålning) från solen och är en förutsättning för allt liv på jorden. Under perioder när ozonskiktet är uttunnat ökar UV-strålningen vid jordytan. För mycket UVstrålning är skadligt för allt levande eftersom den bryter ned biologiska vävnader. Ekosystem på land, som jordbruksgrödor och skog, men även i vatten kan skadas Hälsoeffekter Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador. En modellberäknad ökning i UV-strålning baserad på utvecklingen av ozonskiktet resulterar i en ökad frekvens av hudcancer som beräknas nå en kulmen år 2070, cirka 50 år efter det att UVstrålningen börjat avta. I modellen uppskattas antalet hudcancerfall i Sverige öka med cirka 90 fall per år jämfört med år Personer med känslig hudtyp är två till tre gånger känsligare än personer med tåligare hudtyp. Läs mer om strålningens hälsoeffekter i kapitel 6. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 49

52 5. Skyddande ozonskikt 5.2 Situation God prognos för miljökvalitetsmålet Naturvårdsverkets bedömning är att miljökvalitetsmålet kommer att klaras till Man ser i dag att Montrealprotokollet har haft en effekt på koncentrationerna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. Men den totala mängden ozon ligger fortfarande 3,5 procent under ozonhalterna före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Uttunningen har varit konstant under vilket antyder att halterna har slutat sjunka. Något som talar för att det verkligen är en positiv utveckling är att denna förändring kan kopplas till en samtidig minskning av halterna ozonnedbrytande ämnen i den övre atmosfären. Enligt prognoserna kommer man att kunna observera en vändpunkt av uttunningen omkring år Man kan därefter förvänta sig en återhämtning av ozonskiktet. En full återhämtning kan uppnås först bortom Prognosen förutsätter dock att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. [3] Köldmedieanläggningar Fasta aggregat samt enhetsaggregat som innehåller över tre kg köldmedier ska årligen genomgå en kontroll för att förebygga läckage. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg HCFC/HFC, är anmälningspliktiga, och ska även lämna en årlig rapport över vad som skett med anläggningen till den lokala tillsynsmyndigheten. [1, 2] I Göteborg finns omkring köldmedieanläggningar anmälda hos miljöförvaltningen. Dessutom finns troligen dubbelt så många mindre anläggningar som också ska kontrolleras årligen, men som inte behöver rapporteras. ton HFC HCFC CFC Figur 5.1 Användning av köldmedia i Göteborg Källa: Miljöförvaltningens tillsynsregister I figur 5.1 redovisas användningen av köldmedierna CFC, HCFC och HFC i anmälningspliktiga anläggningar i Göteborg åren Uppgifterna kommer från de årliga kontrollrapporterna från verksamheter med kyl- eller värmepumpanläggningar. Diagrammet visar tydligt att de lagstiftade avvecklingsplanerna har gett önskat resultat. 50 Miljörapport 2007

53 5. Skyddande ozonskikt En övergång från användandet av CFC och HCFC till HFC syns även tydligt under de senaste åren. Den 31 december 1999 infördes ett förbud för användning av CFC. Det framgår också att användningen av köldmediet HCFC under tiden minskat med ungefär 90 procent från cirka 100 ton till knappt 10 ton. Anledningen till att det i dag fortfarande finns cirka 10 ton HCFC som köldmedium är att det ännu inte finns något användningsförbud på HCFC i köldmedieanläggningar. Men det är förbjudet att använda HCFC som köldmedium vid nyinstallationer, samt för påfyllning vid läckage. Detta innebär att när en köldmedieanläggning med HCFC som köldmedium går sönder, blir man tvungen att konvertera till ett annat köldmedium och därmed kommer användningen av HCFC som köldmedium i framtiden att minska. En annan orsak till minskad användning av köldmedierna HCFC är att användningen och tillgången av fjärrkyla ökat i Göteborg. HFC ökade något under 2006, HFC har ingen ozonuttunnande effekt men bidrar till växthuseffekten. 5.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen De nationella delmålet Delmål Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Naturvårdsverkets bedömning är att delmålet kommer att klaras till 2010 då de svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen mellan 1990 och 2006 har minskat drastiskt. Bedömningen förutsätter dock att åtgärdsförslaget för farligt avfall (rivningsplaner och rivningslov) går igenom. De största mängderna av ozonnedbrytande ämnen som finns kvar i landet, finns bl.a. som isoleringsmaterial. [3] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 51

54 52 Miljörapport 2007

55 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 6.1 Bakgrund Sedan flera år pågår en diskussion om eventuella hälsorisker på grund av att människor utsätts för olika typer av strålning. Detta gäller joniserande strålning från rymden och från radioaktiva ämnen i omgivningen, men också elektromagnetiska fält som alstras runt elektriska apparater, kraftledningar, radio- och TV-stationer, mobiltelefoner, basstationer med mera. Även riskerna med att utsätta sig för alltför mycket UV-strålning från solen och solarier diskuteras. UV-strålning i naturen Solen ger ljus och värme. I solljuset ligger den ultravioletta strålningen (UV-strålningen) utanför skalan av regnbågens färger som människan kan se. UV-strålningen gör att huden bildar brunt pigment. Kortvågig ultraviolett strålning (UVB) är energirikare och påverkar huden mer än UVstrålning med längre våglängd (UVA). UVB varierar starkt med solens höjd på himlen. Solens höjd är beroende av breddgrad, tid på dagen och årstid. UVB har en våglängd på nanometer (nm) och absorberas till stor del av ozonlagret i atmosfären. UVA-strålningen har längre våglängd, nm, och absorberas nästan inte alls i atmosfären. UVB gör att pigmentbildningen sätter igång och att överhuden blir tjockare. UVA mörkfärgar sedan det bildade pigmentet [1] Det är känt sedan länge att D-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen som fosfor och kalcium och kan motverka vissa sjukdomar. D-vitamin kan kroppen få via föda eller kosttillskott, men det bildas också när huden exponeras för solens UVB-strålar. UV-strålning i solarier Solarier ger främst UVA-strålning och endast ringa mängd UVB. Bildningen av D-vitamin i huden efter solariesolning är därför liten. Det finns däremot solarier i Sverige som ger lika mycket UVB-strålning som solen i Mellaneuropa. UVA-strålning får i solarier vara 3 4 gånger intensivare än i naturlig sol. I vissa solarier kan den totala UV-strålningen vara lika stark som i tropikerna. [2] Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) finns i naturen. De elektromagnetiska fält som människan åstadkommer är generellt mycket kraftigare, men ändå oftast relativt svaga. Miljöexponering för konstgjorda EMF ökar stadigt Gränsvärden och andra bestämmelser UV-strålning Sedan år 1999 gäller en rad föreskrifter [3] om solarier och dessa reglerar bland annat solariers strålningsegenskaper så att rörens UV-strålning inte ska vara alltför olik solens. Föreskrifterna ställer också krav på solarieägarna att informera sina kunder. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 53

56 6. Säker strålmiljö Elektriska och magnetiska fält De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för och motiverar inte några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för lågfrekventa EMF. Beträffande eventuella långsiktiga skador av EMF, till exempel förhöjd cancerrisk, anser Internationella kommissionen för skydd mot icke joniserande strålning (ICNIRP) att tillgängliga data inte ger anledning att fastställa gränsvärden. Eftersom tillräckligt underlag för att ta fram gränsvärden saknas har fem svenska myndigheter valt att formulera en så kallad försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Denna princip innebär att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i omgivningen, för att minska risken att människor eventuellt skadas. [4] De rekommenderade referensvärdena för allmänheten visas i tabell 6.1. Samma värden anges också i rekommendationer från ICNIRP. Statens strålskyddsinstituts Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [6] fastställer att elektriska eller magnetiska fenomen som kan uppträda i kroppen inte skall störa funktioner i nervsystemet eller ge upphov till skadlig värmeutveckling. Mobiltelefonisystem Frekvens (MHz) Strålningstäthet (W/m 2 ) Fältstyrka. (V/m) GSM ,5 41 GSM UMTS eller 3G Källa: [7] Tabell 6.1 Rekommenderade referensvärden för strålning från mobiltelefonisystem För mobiltelefoner finns det ett rekommenderat värde för hur mycket strålning en användare får absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet (Specific Absorption Rate), och är satt med stora säkerhetsmarginaler [7] Hälsoeffekter UV-strålning UVB kan ge brännskador om man solar för mycket och både UVA och UVB ger cellskador i huden. Hud som utsätts för långvarig solexponering åldras dessutom fortare än hud som är skyddad från solen. Andra effekter som kan uppkomma på grund av UV strålning är soleksem, DNA-skador och hämmande effekter på immunsystemet [8]. Den effekt på ögats hornhinna/ bindhinna, som tydligast kan kopplas till UV-exponering är snöblindhet och de ögonsjukdomar som drabbar linsen. Olika former av hudcancer har under andra hälften av 1900-talet ökat snabbast av alla cancerformer i Sverige, liksom i många andra länder med övervägande ljushyad befolkning. Huvudskälet till det ökande antalet hudcancerfall i Sverige anses vara förändrade solvanor och ett 54 Miljörapport 2007

57 6. Säker strålmiljö ökat resande till sydligare länder. [9] Mellan 300 och 400 personer avlider varje år i den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom. Skivepitelcancer i huden och basalcellscancer är cancerformer som sällan leder till döden, men drabbar närmare personer varje år och medför ett betydande vårdbehov. [9] Statens strålskyddsinstitut och andra expertmyndigheter har ansvar för att öka allmänhetens kunskaper om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker. Det är också viktigt att informationen sprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I detta arbete bör även de risker som kan relateras till uttunningen av ozonskiktet beaktas. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet och utsatthet för UV-strålning uppmärksammas särskilt. [9] Risken att få hudcancer ökar vid långvarig och oklok solexponering. Den viktigaste faktorn är tiden. Barn och människor med ljus hy är känsligast och ska inte utsätta sig för solljus så att huden blir rodnad och brännskadad. Födelsemärken och andra hudförändringar bör återkommande kontrolleras. Även regelbundet solande i solarier ökar risken för cancerutveckling i huden. Strålskyddsinstitutet har tillsammans med andra myndigheter arbetat fram en strategisk handlingsplan för ultraviolett strålning och hudcancer [10]. Målet för de åtgärder som Statens strålskyddsinstitut föreslår i handlingsplanen är att bryta trenden av det ökade antalet fall av hudcancer så att antalet nya fall år 2020 inte är högre än år Åtgärderna syftar på kort sikt till att ta bort risken för brännskador i solen och att minska den totala dosen ultraviolett strålning (UV) och att på lång sikt förändra livsstilsmönster, skönhetsideal och attityder till solbränna. Elektriska och magnetiska fält (EMF) Människor utsätts för EMF varje dag, på olika sätt. Apparater i köket, datorskärmar på kontoret, säkerhetssystem i butiker och på flygplatser, radio- och TV-stationer samt mobiltelefoni gör att exponering för EMF inte kan undvikas. Cancerriskerna med elektromagnetiska fält från kraftledningar har återkommande diskuterats. En överrisk för leukemi hos barn boende nära kraftledningar har setts i bland annat en svensk studie. I Sverige inträffar årligen omkring 80 fall av leukemi hos barn. Med den exponeringsförekomst från kraftledningar som gäller för Sverige skulle mindre än ett fall per år kunna hänföras till exponering nära kraftledningar. Vad gäller högfrekventa fält från basstationer och mobiltelefoner har ICNIRP gjort uttalanden om hälsofrågor med avseende på cancerrisk. Organisationen drar slutsatsen att det inte finns några klara bevis för en sådan risk, men att vissa experimentella studier motiverar ytterligare undersökningar. Sammanställningar av internationella och svenska myndigheter och institutioner rörande forskningsresultat och kunskapsfronten finner inga vetenskapliga belägg för hälsorisker vid användning av mobiltelefoner. Vidare anses allmänhetens normala exponering på grund av basstationer för mobiltelefoni, andras användning av mobiltelefoner eller radio- och TV-utsändningar vara mycket låg i jämförelse med nuvarande rekommendationer och gränsvärden. [11] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 55

58 6. Säker strålmiljö Det finns studier som antyder att biologiska effekter skulle kunna förekomma även vid exponeringsnivåer under ICNIRP:s riktlinjer. Dessa studier behöver upprepas och utvecklingen inom dessa forskningsområden följas noga. Det är dock viktigt att komma ihåg att biologiska effekter inte behöver innebära skadliga hälsoeffekter hos människor. [7] Den enda i dag kända mekanismen för hälsoeffekter från mobiltelefonins frekvensområde är temperaturstegring till följd av den energi som absorberas i kroppen. Befintliga gränsvärden är tillräckligt restriktiva med hänsyn till risken för sådana effekter. Beträffande andra tänkbara effekter, till exempel hjärntumörer eller förändringar i blod-hjärnbarriären, har det diskuterats om de aktuella elektromagnetiska fälten skulle kunna verka genom någon annan ännu okänd mekanism, och att mer eller mindre långvarig exponering skulle kunna medföra en ökad risk. De flesta utförda epidemiologiska studier är i stort sett negativa, det vill säga visar inga eller låga risker. Flera epidemiologiska studier är på väg att publiceras, och omfattande forskning pågår. Utvecklingen av mobiltelefonin har gått snabbt och i dag använder procent av befolkningen i de nordiska länderna mobiltelefon. Den utbredda användningen innebär att även en mycket liten risk skulle kunna få konsekvenser för folkhälsan. Om det finns enkla och billiga sätt att minska exponeringen bör man göra det även om den vetenskapliga misstanken om hälsoeffekter är svag eller osäker. Många myndigheter menar att det är klokt att till exempel använda handsfreeutrustning som avsevärt minskar huvudets exponering för elektromagnetiska fält. Denna information bör riktas till vuxna, ungdomar och barn. Vad gäller frågan om elkänslighet har flera svenska studier inte kunnat visa på någon enskild faktors betydelse för uppkomst av dessa besvär hos de drabbade individerna. [11] 6.2 Situation UV-strålning Var tionde brännskada inträffar i ett solarium. Flera studier har också visat ett samband mellan solariebruk och olika former av hudcancer. Försäljningen per år av solarielysrör i Sverige motsvarar tio solariebesök för 25 procent av befolkningen [12]. Någon exakt uppgift på hur många solarier som finns i Göteborg finns inte, men enligt miljöförvaltningens register rör det sig om drygt 100 stycken. Miljöförvaltningen har på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut för ett par år sedan mätt strålning från solariebäddar i Göteborg. Uppdraget var ett forskningsprojekt som syftade till att ge en bild av hur mycket det solas på solarier och hur mycket UV-strålning Göteborgs befolkning i medeltal utsätts för från solarier. Generellt kan sägas att gränsvärdena för UVA och UVB-strålning sällan väsentligt överskreds. Medelstrålningen från de uppmätta solarierna beräknas till cirka 2,7 MED/h, vilket ungefär motsvarar solstrålningen mitt på dagen under en solig sommardag i juli månad i Sverige. [13] Elektriska och magnetiska fält Statens strålskyddsinstitut har presenterat en rapport (SSI 2001) om allmänhetens exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni. Mätningar av exponeringen för radiofrekventa fält mellan 30 och MHz har genomförts på 31 platser i Sverige. Exponeringsnivåerna varierade starkt mellan platserna, med högsta värden i storstad utomhus och i närheten av radiooch TV-master. Som mest uppgick värdena till 3 mw/m2 (mått på strålningstätheten), det vill säga under en tusendel av de rekommendationer som utarbetats av ICNIRP och som antagits av EU. Dominerande bidrag till denna exponering kom från basstationer för mobiltelefoni 56 Miljörapport 2007

59 6. Säker strålmiljö och från TV-sändningar. I ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Chalmers har elektriska och magnetiska fält från bland annat mobiltelefoner och basstationer uppmätts i samband med EM i friidrott i Göteborg år Jämförande mätningar genomfördes med ett fåtal människor respektive stora folksamlingar om cirka människor i samband med invigningen och tävlingarna på Ullevi. Resultaten visar att exponeringen från radiofrekventa fält ökade vid ansamling av stora folksamlingar. Exponeringsnivåerna låg ändå tusen gånger lägre än de av ICNIRP föreslagna gränsvärdena. [14] Byggnadsnämnden i Göteborg beslutade 2001 om vissa råd och riktlinjer för utbyggnad av mobiltelenätet i Göteborg. Där framgår att denna utbyggnad är känslig i flera avseenden. Dels måste antenner på tak och fasader placeras och utformas så att de inte stör människors upplevelse av stadsrum och byggnadernas kvaliteter, dels finns många värdefulla naturmiljöer i och kring staden där nya master och torn kan utgöra ett allvarligt ingrepp. Till detta kommer den osäkerhet och ibland oro som många människor känner inför hälsoriskerna med de elektromagnetiska fälten. Förhållandena understryker behovet av dels samordning operatörerna emellan, dels kontinuerliga diskussioner mellan stadsbyggnadskontoret och operatörerna. [15] Radioaktiv strålning Sedan 1989 mäts den lokala naturliga bakgrundsstrålningen var sjunde månad på drygt 900 referensplatser i Sverige. Miljöförvaltningen har till uppgift att utföra dessa mätningar på fyra referensplatser i Göteborg. Dessa är placerade i centrum, nordost, nordväst och sydväst och resultaten från mätningarna rapporteras in till länsstyrelsen. Av mätningarna framgår att det är mycket små variationer i strålning mellan olika tidpunkter och platser. De värden som uppmätts vid de olika referenspunkterna ligger i genomsnitt mellan 0,09 och 0,12 µsv/h (mikrosievert per timme). Normal bakgrundsstrålning är ungefär 0,1 µsv/h. 6.4 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen De nationella delmålen Delmål Utsläpp av radioaktiva ämnen År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Sedan år 2001 arbetar Statens strålskyddsinstitut med ett program för miljöövervakning i syfte att kartlägga strålmiljön i Sverige. Miljömålsrådet bedömer att arbetet med detta delmål går i rätt riktning, och målet bör kunna nås [16]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 57

60 6. Säker strålmiljö Delmål Hudcancerfall orsakade av solen År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år Delmålet kräver tidiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. Den senaste officiella cancerstatistiken är från år Miljömålsrådet bedömer att detta delmål blir mycket svårt att nå inom tidsramen, även om ytterligare åtgärder sätts in [16]. Delmål Risker med elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Statens strålskyddsinstitut kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, framförallt genom sitt vetenskapliga råd för EMF och hälsorisker, vilket årligen rapporterar om kunskapsläget. Miljömålsrådet bedömer att detta delmål är uppnått [16]. 58 Miljörapport 2007

61 Ingen övergödning Miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 7.1 Bakgrund Tillförseln av näringsämnen utöver den mängd som naturen tål leder till att människors hälsa, den biologiska mångfalden och naturresurserna hotas. Kväve och fosfor är de ämnen som reglerar växtproduktionen och är de närsalter som avses med begreppet gödande ämnen. Fosfor och kväve Fosfor är normalt ett bristämne i sötvatten. Varje tillskott av fosfor medför därför ökad tillväxt av alger och annan vegetation. Fosfor är med andra ord det tillväxtbegränsande ämnet i sjöar, vattendrag och i vissa kustområden med begränsad vattenomsättning. I havet är ibland kväve, ibland fosfor det tillväxtbegränsande näringsämnet. Källor Den främsta orsaken till övergödningen är utsläpp från enskilda och kommunala avlopp samt läckage från jordbrukets gödselhantering. Övergödning av skogsmark, hedar, naturbetesmarker och myrmark orsakas till stor del av luftburna kväveföreningar som kan transporteras över stora avstånd Miljöeffekter Övergödning av ekosystem som skogar och ängs- och betesmarker som ursprungligen varit mer eller mindre näringsfattiga, leder till ökad biologisk produktion, förändrad artsammansättning och i många fall till minskad biologisk mångfald. Att dessa marker nu blivit mer kväverika har gynnat enstaka kväveälskande arter såsom hundkäx, brännässlor och mjölkört. Lavar och mossor missgynnas i många fall av kvävetillskottet via atmosfären. Trädstammar och andra ytor som förr varit lav- eller mosstäckta kan nu i stället vara överdragna med encelliga grönalger som gynnas av riklig kvävetillförsel. Även i sjöar, vattendrag och hav leder övergödningen till förändring i artsammansättningen, minskad biologisk mångfald och igenväxning. Bottenvegetationen får för lite ljus vilket slår ut vissa arter. Mängden växtplankton ökar, vilket i sin tur gynnar planktonätande fiskar som mört och strömming medan andra arter som abborre och laxfiskar minskar. Den ökande produktionen av växtplankton och fintrådiga alger leder till en ökad sedimentation av döda växtdelar vilket i sin tur leder till att syrebrist kan uppstå i bottnarna. Inte minst när det gäller havsmiljön befarar man att vatten med tidigare goda syreförhållanden i allt större omfattning kommer att bli syrefattiga och att svavelväte kan bildas i bottnarna. Övergödning är ett allvarligt miljöproblem och Ingen övergödning är ett miljökvalitetsmål som blir mycket svårt att nå inom en generation på grund av lång återhämtningstid i miljön, Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 59

62 7. Ingen övergödning kunskapsbrist angående åtgärders effekter samt stor påverkan från andra länder. Sverige kan vidta ett flertal åtgärder för att förbättra situationen i vissa kustområden, men övergödningen i havet är en internationell, regional fråga. De regionala marina konventionerna, OSPAR (för Västerhavet) och HELCOM (för Östersjön) spelar en viktig roll i detta arbete. EU kommer att bli en allt viktigare kraft för havsmiljöarbetet, särskilt efter utvidgningen, genom sitt arbete med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Vattendirektivets genomförande i länderna runt Östersjön och Västerhavet kommer också att bli ett viktigt verktyg för att nå målet Ingen övergödning i våra gemensamma hav [1] Hälsoeffekter I sjöar och hav kan kraftig tillväxt av giftiga alger även orsaka hälsofara för människor och djur. Blågröna alger (cyanobakterier) är encelliga organismer som finns i söt- eller bräckvatten och som kan producera olika typer av toxiner. Toxinerna är lever- och/eller nervgifter. Vid gynnsamma förhållanden kan masstillväxt, blomning, ske. Blomningen kan förorsaka lukt- och smakproblem i dricksvattnet. Drygt hälften av cyanobakteriernas blomningar i Sverige är toxinbildande. Hundar har blivit förgiftade när de druckit sjövatten som innehåller toxiner, eller ätit ilandflutna sjok av Cyanobakterier. 7.2 Situation Fosfor- och kvävehalter i vatten Göta älv Göta älvs vattenvårdsförbund har genomfört regelbundna provtagningar av närsalter sedan 70-talet. Provtagningarna 2007 visar att samtliga stationer har halter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [2] ligger på en måttlig till hög kvävehaltsnivå. Kväveläckaget från det svenska jordbruket har minskat under senare år. Göta älv är den största kvävekällan på västkusten med bland annat ett intensivt jordbruk runt Vänern. Ett minskat läckage syns i de mätningar som görs i älvmynningen. Både koncentration och transport av kväve är runt 10 procent lägre under perioden 1996 till idag om man jämför med tioårsperioden innan. Men kvävehalten är fortsatt hög. För att klara miljökvalitetsmålet till 2020 krävs fortsatta insatser i hela Göta älvs vattensystem [3]. Halterna av totalfosfor har minskat i olika grad i de olika provpunkterna 2007 jämfört med Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [2] visar medelhalterna vid samtliga stationer på ett näringsfattigt till måttligt näringsrikt tillstånd [4]. Göta älv övergår från att vara näringsfattig vid Vänerns utlopp till att bli måttligt näringsrik i utloppet vid Älvsborgsbron. Det är tydligt att Göta älvs biflöden i många fall bidrar till en försämring av den näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisat en betydligt sämre kvalitet än Göta älv [4]. Säveån Uppströms Mjörn är Säveåns näringstillstånd näringsfattigt till mycket näringsrikt. Nedströms Mjörn ligger nivåerna ur regional synvinkel på en låg nivå och bedöms som näringsfattiga men fosforhalten ökar igen och bedöms i utloppet till Göta älv som måttligt näringsrikt. Halten totalkväve är i de flesta mätpunkter hög till mycket hög [4]. Mölndalsån Vid Stensjöns utlopp i Mölndal är Mölndalsån näringsfattig och har måttligt höga kvävehalter. 60 Miljörapport 2007

63 7. Ingen övergödning Vid Nya Ullevi är ån näringsrik med avseende på fosfor och har höga kvävehalter. Totalkvävehalten har legat på en relativt oförändrad nivå de senaste 20 åren. Årsmedelvärdena för totalfosfor har inte heller förändrats nämnvärt under drygt 20 år med undantag för provpunkten vid Nya Ullevi där halterna har varierat mycket över tiden [4]. Lärjeån Halterna av kväve vid samtliga provpunkter bedöms som höga. Fosforhalterna visar på näringsrika eller mycket näringsrika förhållanden. I samtliga punkter har årsmedelvärdet för både totalkväve och totalfosfor minskat jämfört med 2006 [4]. De mindre vattendragen Närsaltsbelastningen i två mindre vattendrag i kommunen, Kvillebäcken på Hisingen och Krogarbäcken i Askim, undersöks årligen sedan I stort sätt alla mindre vattendrag som undersökts har ett näringsrikt till mycket näringsrikt tillstånd. Detta styrks även av Västra Götalands miljöövervakningsprogram som under en lång tid mätt transporten av kväve och fosfor i 36 vattendrag. Den generella bild man får, är att kvävesituationen i bäckarna är relativt god medan fosforsituationen är långt ifrån godtagbar. Det stora flertalet bäckar löper stor risk att inte uppnå vattendirektivets krav på god status innan 2015 när det gäller fosfor [5]. Sjöar Kommunens sjöar är med få undantag näringsfattiga. I Göteborg finns ett 70-tal sjöar som är 1 hektar (ha) eller större. Av dessa är Svarttjärn, Svarte Mosse vid Biskopsgården, Svarte Mosse vid Halleröd och Holmdammen näringsrika. För Härlanda Tjärn, Lilla Delsjön och Storesjön (mindre än 1 ha) är näringsstatusen osäker. Slutsatsen är att av Göteborgs cirka 70 sjöar över 1 ha är uppskattningsvis 5 näringsrika. Kustvatten och hav Kväveutsläpp till Bohuskusten domineras av de stora älvarna Glomma, Göta och Nordre älv. Göta och Nordre älv transporterar tillsammans omkring ton totalkväve varje år till kustvattnet. Alla andra utsläpp tillsammans (alla åar, bäckar, reningsverk och industri, förutom de stora älvarna) överstiger inte ton/år, eller mellan 5 och 17 procent av totalkvävetillförseln. Variationen beror mycket på väder. Höga flöden i älvarna ger mycket mer kväve [6]. År 2006 gjorde SMHI en trendutvärdering för perioden längs Bohuskusten. Det konstaterades att halterna av total-kväve, oorganisk fosfor och oorganiskt kväve (speciellt ammonium) har minskat i hela området. Total-fosfor har minskat på flertalet stationer från Byfjorden och söderut. Både partikulärt organiskt kol och partikulärt organiskt kväve har överlag minskat [7]. SMHI har i en ny rapport uppdaterat trendutvärderingen med data till och med Den positiva trenden med minskande halter av näringsämnen ser ut att fortgå i de flesta områden [8]. Det finns många problem som berör Västerhavsområdet. Under de senaste decennierna har stora ansträngningar gjorts för att minska näringstillförseln till Västerhavet. Trots kraftfulla och kostsamma insatser för att minska näringsläckage från jordbruket och förbättrad teknik i reningsverk, lider fortfarande många kustområden av allvarliga övergödningsproblem. Vattenmyndigheten Västerhavet gör bedömningen att övergödningen är ett mycket stort problem i Västerhavsområdet [9]. Läs mer om havet i kapitel Ekologisk status Utbredning av fintrådiga grönalger De grunda bottnar som finns utefter kusten är biologiskt högproduktiva, med stor artrikedom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 61

64 7. Ingen övergödning av både växter och djur. Under de senaste 20 åren har dessa viktiga områden längs Bohuskusten genomgått en storskalig förändring som innebär att stora delar av botten i dag är täckt av snabbväxande fintrådiga grönalger under sommarmånaderna. I stället för stor artrikedom blir det artfattiga samhällen, med få eller inga möjligheter för fisk att livnära sig. Inom Göteborg finns den största förekomsten av fintrådiga alger i Göteborgs södra kustområde och skärgården utanför. Flyginventeringar, för att studera förekomst och utbredning av grönalger, har genomförts vid ett flertal tillfällen efter Inventeringarna visar en tydlig minskning av såväl täckningsgrad som biomassa av fintrådiga grönalger mellan åren 1999 till Men resultatet 2007 visar en ökad förekomst och utbredning av fintrådiga grönalger. Fortfarande är det norra Bohuskustens grundområden som uppvisar höga förekomster av fintrådiga alger, medan de är sparsamma i södra och mellersta Bohuskusten, om man undantar några få och karakteristiska vikar. Fördelningen av algförekomsterna är svåra att förklara enbart med utgångspunkt från tillgången på kväve och fosfor, vilket tidigare har varit de självklara parametrarna i övergödningssammanhang [10]. Ålgräsängar De grunda områdenas ålgräsvegetation har stor betydelse för bland annat fiskreproduktion. Ålgräset har tidvis fått en så kraftig påväxt av fintrådiga alger att ålgräsängarna i vissa fall hotats. Dessa förändringar anses ha en direkt eller indirekt koppling till övergödning av havsområdena. En tydlig och fortgående förbättring har kunnat noteras under senare år [10]. Övriga bottenförhållanden Inom Göta älvs och Nordre älvs mynningsområden är förhållandena på bottnarna generellt relativt goda. Detta beror till stor del på att de ingående bottenströmmarna för in saltare och oftast klarare vatten. I Nordre älvs mynningsområde har en mycket värdefull bottenmiljö med ålgräs och blåmusslor bildats. I Göta älvs mynningsområde är algvegetationen på grunt vatten ner till två meters djup tydligt påverkad av övergödning. Den kraftigaste påverkan av närsaltbelastning uppträder på båda sidor av Björköfjorden. I södra skärgården är bottnar på mer än fyra meters djup och med dålig vattenomsättning påverkade [11]. Bottenfauna Under år 2003 inventerades bottenfaunan på 17 platser i mindre vattendrag i kommunen. Undersökningar gjordes bland annat på fem platser i kanalerna i Göteborgs innerstad. Dessa visade alla på förekomst av arter som gynnas vid näringsrika förhållanden. Ytterligare sex bäckar/åar visade betydlig påverkan av näringsämnen. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och är därmed känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag [12]. Hösten 2006 undersöktes bottenfaunan i tre bäckar i kommunen, Kvillebäcken vid Hökälladammen, Böneredsbäcken samt på två platser i Krogarbäcken. För alla platser utom en, Krogarbäcken, bedömdes bottenfaunan vara negativt påverkad av näringsämnen eller organiskt material. Tre av platserna är nya och har inte undersökts tidigare [13] Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor Kustvattnen i Västerhavet tillförs kväve och fosfor från vattendrag och punktkällor på land. 62 Miljörapport 2007

65 7. Ingen övergödning Till detta kommer nedfall av framför allt kväve från luften direkt på havsytan och transporter av både kväve och fosfor från andra havsområden. Naturvårdsverket genomförde under 2005 en utvärdering om vilket av näringsämnena fosfor och kväve som det är mest angeläget att minska i Västerhavet. Fem världsledande experter anlitades vilka alla ansåg att för att förbättra förhållandena krävs betydande minskningar av kväve. Minskad tillförsel av fosfor är också positivt, men endast om kvävet minskas samtidigt eftersom det för närvarande är en hög tillförsel av båda näringsämnena. För att nå uppsatta mål om minskad övergödning anser experterna att det är nödvändigt med en betydande minskning i tillförseln av kväve via diffusa källor och atmosfäriskt nedfall. Minskningen av punktkällornas kvävetillförsel kommer att bidra, men är inte tillräckligt för att målen ska uppnås [14]. Ryaverket Ryaverket, Göteborgsregionens avloppsreningsverk, tar emot hushållsspillvatten från drygt personer i regionen. Ryaverket tillförs också avloppsvatten (cirka 10 procent) från industrier, tippar och andra verksamheter inom Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille. Den totala belastningen beräknas till nästan personekvivalenter. Dessutom kommer ungefär lika mycket eller mer vatten från dränering, inläckage och dagvatten. Det regnade mer än normalt under Hög tillrinning, 130 miljoner kbm, ledde till att stora mängder vatten inte kunde genomgå fullständig rening. Under 2007 har den nya anläggningen för direktfällning varit i drift hela året. Vid höga flöden genomgår viss del av det inkommande vattnet kemisk fällning och leds ut till havet utan att behandlas biologiskt i reningsverket. Detta kallas förbilett vatten. Mängden förbilett vatten uppgick under 2007 till 9,6 procent av den totala tillrinningen. Av det förbiledda vattnet direktfälldes 8,7 procent medan den mängd vatten som enbart gått igenom det första reningssteget och sedan ut i havet uppgick till 0,9 procent. Gryaabs länge planerade utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening påbörjades under 2006 och ska pågå under några år. Arbetena under 2007 har i hög grad påverkat driftsförhållandena. På årsbasis klarades utsläppskraven för organiskt material och fosfor men inte för kväve. Även utsläppen av fosfor överskreds för tremånadersperioden mars-maj. Problemet med att klara fastställda utsläppsvillkor berodde på pågående byggarbeten med begränsad kapacitet samtidigt som mycket höga flöden förekom på grund av intensiv nederbörd. Miljöprövningsdelegationen har beslutat om en tillfällig ändring av Gryaabs miljövillkor under utbyggnadstiden. Gränsvärdesvillkor har ersatts med riktvärdesvillkor. Med ett riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet att vidta sådana åtgärder att värdet kan klaras. Fosforkravet per kalenderår har mildrats från 0,3 mg/l till 0,4 mg/l och gäller till och med år 2010 [15]. I tabell 7.1 visas Ryaverkets utsläpp av närsalter. Generellt har Ryaverket minskat sina utsläpp till havet kraftigt under senare år. Rening, % Utsläpp, halt mg/l Utsläpp mängd ton BOD (11) 1270 (1498) COD (48) 5504 (6380) Fosfor 89 0,4 (0,5) 52 (61) Kväve (10) 1513 (1375) Siffror inom parentes är föregående års siffror. Källa: [15] Tabell 7.1 Rening för Ryaverket under 2007 samt utsläpp. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 63

66 7. Ingen övergödning Jordbruk och skogsmark Göteborgsspecifika siffror för läckage av närsalter saknas. Utvecklingen i Göteborg har gått mot ett ökat antal djurenheter (en ökning av drygt 40 procent sedan mitten på 1970-talet), vilket kan tyda på att utvecklingen inte går åt rätt håll. Den brukade arealen har minskat något, men betesmarken har ökat beroende på att en ökning av de djurslag som går ute mycket, får och hästar, har skett. Mellan 1995 och 2005 har kväveutlakningen från det svenska jordbruket minskat med ton. Detta förklaras främst av att lantbrukarna odlar betydligt mer fånggrödor, att kväveeffektiviteten förbättrats och att åkerarealen minskat. Lantbrukarna i Västra Götalands län anlägger skyddszoner, odlar fånggröda och brukar åkrarna under våren mer än i något annat län och mängden har ökat de senaste åren. Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna har i samverkan drivit projektet Greppa Näringen. Projektet har visat att rådgivning och utbildning är en fungerande väg att arbeta med miljöfrågor jämte lagstiftning och ekonomiska styrmedel [16]. Utsläpp av ammoniak bidrar till både övergödning och försurning. Den största utsläppskällan är djurhållning inom lantbruket. Den kväverika gasen avges från gödsel och urin i djurstallarna och vid spridning. Lagstiftningen har bidragit till mindre ammoniakavdunstning genom olika krav på gödselhanteringen. Den kritiska belastningsgränsen i de lågproduktiva landekosystemen i Göteborg har uppskattats till 3 6 kg kväve/ha årligen och för den produktiva skogsmarken till 6 10 kg kväve/ha årligen. Medelvärdet vid miljöförvaltningens mätstation på Femman var 8,4 kg/ha under år För vidare genomgång av förändringar i kväveutsläppen, se kapitel Jämförelse med miljökvalitetsmålen De nationella delmålen Delmål Utsläpp av fosforföreningar Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsättning att fler åtgärder vidtas. Utsläppen har minskat med 14 procent mellan 1995 och Minskningarna har framförallt skett inom de kommunala reningsverken och industrin men även inom jordbruk och från enskilda avlopp [17]. Delmål Utsläpp av kväveföreningar till havet Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. 64 Miljörapport 2007

67 7. Ingen övergödning Miljömålsrådet bedömer att delmålet kan nås till år 2010 om fler åtgärder sätts in. Utsläppen har minskat med 24 procent mellan 1995 och Stora minskningar har skett inom kommunala reningsverk, industri och jordbruk. Kväveutlakningen från åkermark har minskat med två tredjedelar av sektorsmålet för jordbruket till år 2010 [17]. Delmål Utsläpp av ammoniak Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Delmålet uppnåddes redan Enligt de senaste utsläppssiffrorna har utsläppen av ammoniak minskat med 15 procent sedan Utsläppen väntas dessutom minska ytterligare. Jordbruket står för den största delen av utsläppen, cirka 85 procent, men där har utsläppen minskat med 18 procent sedan 1995, vilket gör att målet för jordbruket är nått [17]. Delmål Utsläpp av kväveoxider till luft Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. Samma delmål finns för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. En jämförelse med delmålet finns att läsa i det kapitlet, avsnitt Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 65

68 66 Miljörapport 2007

69 Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 8.1 Bakgrund Det finns ett stort antal typer av påverkan som inverkar på sjöars och vattendrags status, till exempel fysiska ingrepp som fiske, muddring, utfyllnad, vattenregleringar och byggnationer som hindrar fiskens vandring. Andra typer av påverkan är försurning (kapitel 3), övergödning (kapitel 7) och utsläpp av miljögifter (kapitel 4). Ett förändrat klimat (kapitel 1) kommer med stor sannolikhet att påverka sjöar och vattendrag i Göteborg i framtiden. Hur sårbart Göteborg är för extremt väder behandlas i stadskansliets rapport Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg?. Risker som bedöms vara troliga är högt vattenstånd, extrema regnmängder samt långvarig torka [1]. Långvarig torka kan leda till att vissa vattendrag torkar ut med följder för den biologiska mångfalden. Höjda temperaturer kan också påverka artsammansättningen. Högt vattenstånd och extrema regnmängder kan leda till ökad erosion, skred och översvämningar, med ökad grumlighet som följd. Översvämningar kan leda till att eventuella föroreningar i marken löses ut och når vattendraget. Översvämningar innebär också hot mot omkringliggande områden genom att det till exempel kan uppstå skador på egendom, problem med el- och telenät, framkomligheten påverkas och att vatten- och avloppssystem kan slås ut. I slutet av 2006 översvämmades Mölndalsån efter en period med mycket nederbörd. För att förhindra framtida översvämningar samordnar Göteborg, Mölndal, Härryda och Bollebygd förebyggande insatser i ån. För Göteborgs Stads del har det handlat om att bredda och rensa ån, ett arbete som till största delen var klart våren En del av de föroreningar som finns i kommunens sjöar och vattendrag kommer utifrån, till exempel från utsläpp uppströms i vattensystemen eller från luftnedfall som kan ha transporterats hit långväga ifrån. För att uppnå god miljökvalitet kan det därför behövas åtgärder i ett betydligt större område än kommunen. En annan komplikation är att det kan finnas föroreningar i bottensedimenten från mycket gamla utsläpp. Det finns en gällande förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten [2]. Normerna gäller i fiskvatten för de sjöar och vattendrag som Naturvårdsverket föreskriver [3] och i de musselvatten (kustvatten eller bräckt vatten) i Västra Götaland som länsstyrelsen föreskriver [4]. För Göteborgs del är förordningen tillämplig på Göta älv, Säveån och Lärjeån. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om hur normerna ska kontrolleras [5]. Naturvårdsverket har även tagit fram bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag anpassade till Vattendirektivets krav [6]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 67

70 8. Levande sjöar och vattendrag Sverige har infört en vattenförvaltning som har sin grund i ramdirektivet för vatten [7] och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön [8]. Målet är att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten omfattas av en bättre förvaltning samt att alla typer av vatten ska uppnå god vattenkvalitet till år Vattenvårdsarbete ska ske inom avrinningsområdena och i Sverige har fem vattenmyndigheter utsetts som sedan 2004 ansvarar för att ramdirektivet för vatten genomförs. Ett vattenråd för Göta älv har bildats och bildande av delvattenråd för Säveån och Mölndalsån är på gång. Vattenmyndigheten har gjort en preliminär bedömning av ekologisk status i Göta älvs avrinningsområde och detta material har vattenrådet fått lämna synpunkter på. 8.2 Situation Sjöar De flesta sjöarna i Göteborg ligger i de mer höglänta bergsområdena i kommunens yttre delar som Vättlefjäll, Delsjöområdet och Sandsjöbacka. Det är framför allt försurningen som under senare delen av 1900-talet kraftigt påverkat livsmiljön i sjöarna med allvarliga konsekvenser för deras fauna och flora. Omfattande kalkningsinsatser gör att de allvarligaste effekterna av försurning motverkas. Den onaturliga situationen med en försurningspåverkan och motverkande kalkningar ger variationer i surhetsgrad som i sig kan vara skadliga för vissa organismer. Det minskande nedfallet av försurande ämnen innebär en långsam förbättring. Det är tveksamt om detta är tillräckligt för att sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald ska kunna återställas inom en generation. Läs mer om försurning i kapitel 3, Bara naturlig försurning. I bergsområdenas sjöar fann man i början av 1990-talet mycket höga kvicksilverhalter i fisk. Analyser av gäddor infångade i Stora Kroksjön, Lilla Delsjön och Härlanda tjärn visar att kvicksilverhalten i de undersöka sjöarna nu är lägre. Gäddorna från Lilla Delsjön och Härlanda Tjärn har enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder låga halter, medan gäddorna från Stora Kroksjön har höga halter [9]. Läs mer om miljögifter i sjöar i kapitel 4, Giftfri miljö. Sjöarna i bergsområdena är med få undantag näringsfattiga. Läs mer om övergödning i sjöar i kapitel 7, Ingen övergödning Göta älv Göta älv rinner från Vänern till Göteborg, en sträcka på 93 km. Vid Kungälv delar sig älven i två grenar: Nordre älv och Göta älv. Den senare grenen har cirka 25 procent av vattenföringen och rinner genom Göteborg. Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv med en medelvattenföring på 550 m 3 /s. Under 2007 har medelvattenflödet varit högre än normalt, 630 m 3 /s vid Lilla Edet. Miljöövervakning Göta älvs vattenvårdsförbund utför kontinuerlig mätning av ett antal parametrar vid sju fasta stationer längs Göta älv. Metaller analyseras minst en gång per månad i samtliga mätstationer. Utöver det tas månatliga stickprover på sju punkter i älven. Ett pågående projekt, som utförs i samverkan med Göteborgs universitet och Göteborg Vatten, är miljöövervakning av älven med hjälp av fisk [10]. Göteborg Vatten utför även provtagning och analys av vattenkvaliteten i Göta älv. Sedimenten i Göta älv har undersökts 1990, 1995 och Undersökningen omfattar två 68 Miljörapport 2007

71 8. Levande sjöar och vattendrag stationer, en i Göteborgs hamn och en uppströms Göteborg i höjd med Nödinge. Halterna av flera av de analyserade ämnena är betydligt högre i hamnen än i provpunkten uppströms Göteborg vilket anses visa på påverkan från tätorten [11]. Läs mer om miljögifter i kapitel 4. Vattenkvalitet Göta älvs vatten har en viss grumlighet som orsakas av slam och partiklar som tillförs genom erosion. Vattnets syresättning är god. Göta älv har under de senaste decennierna förbättrats avsevärt vad gäller kemisk kvalitet och värdena av exempelvis syreförbrukande ämnen är nere på samma nivåer som i början av 1900-talet. Den mikrobiologiska kvaliteten har inte förbättrats i samma utsträckning. Bakterier och andra mikroorganismer kan tillföras älven vid regn genom avspolning från mark och bräddningar på avloppssystemen [12]. Även pappers- och massaindustrin kan ge betydande bidrag av koliforma bakterier vid driftstörning. Göteborg Vatten analyserar koliforma bakterier och E. coli tre gånger i veckan vid Lärjeholm. Dessutom mäts E. coli automatiskt vid Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm. Medianhalten för E. coli har under 2007 varit ovanligt hög i flera mätstationer, bland annat Lärjeholm. Totalt har råvattenintaget vid Lärjeholm varit stängt 2700 timmar och vid 80 procent av denna tid var orsaken mikrobiologisk påverkan. Långa utdragna nederbördstillfällen och nederbörd i form av regn i stället för snö under vintern tros vara bidragande orsaker. Det behövs kraftfulla åtgärder för att förbättra den mikrobiologiska kvaliteten i Göta älv. [10] När det gäller älvens vattenkvalitet för det biologiska livet och för användningen som råvatten bedöms inte närsalter eller miljögifter vara något problem. Ett undantag från detta kan vara förekomsten av förorenad mark och sediment längs älven och lokal påverkan av utsläpp. En översiktlig inventering av risker och riskanalyser för Göta älv genomfördes Slutsatsen blev att det saknas riskanalyser för många riskobjekt längs älven. [13] Fauna och flora Göta älv är ett vattendrag med många fiskarter. Under 1999 gjordes en sammanställning av de fiskarter som finns eller har funnits i Göta älv eller dess biflöden. Av Sveriges 59 arter av sötvattensfisk har 37 arter vid minst något tillfälle påträffats i Göta älvs vattenområde [14]. Undersökningar av bottenfaunan visar generellt sett på naturvärden i övrigt, vilket är den lägsta klassen i en tregradig skala. Den största påverkan på bottenfaunan finns i älvens huvudfåra och orsakas av vågsvall och erosion från fartygstrafiken. Ett par lokaler, till exempel Lärjeholm, bedöms vara påverkade av näringsämnen eller organiskt material. [15] Det stora antalet fiskarter i älven och resultaten av bottenfaunaundersökningarna tyder på goda förutsättningar för biologisk mångfald i älven. Det största hotet är olyckshändelser. En förutsättning för måluppfyllelse är därför ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder Säveån Säveån är ett relativt stort vattendrag med en medelvattenföring på cirka 18 m 3 /s. Avrinningsområdet sträcker sig österut till Borås och ån avvattnar eller passerar ett antal större sjöar. Från Aspen i Lerums kommun rinner ån genom Partille och Göteborg till mynningen i Göta älv vid Gullbergsvass. Ån går genom tätort och industriområden, vilket ger en föroreningsbelastning. Miljöövervakning Nedströms Aspen tar Göta älvs vattenvårdsförbund stickprover på fyra punkter i ån, varav Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 69

72 8. Levande sjöar och vattendrag två i Göteborg. En av punkterna i Göteborg provtas varje månad, den andra varannan månad. Proverna analyseras med avseende på totalt ett tiotal parametrar. Metallhalter i vattenmossa har undersökts mellan 1993 och Vattenkvalitet Säveåns vatten är relativt grumligt. Vattnet är inte försurat och syresättningen är god. Tidigare undersökningar har visat att bakteriehalterna ökar från Aspens utlopp nedströms mot mynningen. Ån bedöms vid utloppet som måttligt näringsrik. Vid en undersökning av metallhalter i vattenmossa bedömdes halterna av koppar, kvicksilver och krom vara måttligt höga i Säveåns nedre lopp. Jämfört med nationella bakgrundshalter är föroreningsgraden liten [16]. Säveån uppfyllde miljökvalitetsnormen för fiskevatten i de punkter som Länsstyrelsen provtog Fauna och flora Säveån är av riksintresse för naturvården och vissa sträckor ingår i Natura 2000, bland annat den nedre delen som ligger i Göteborg. Säveån har höga naturvärden, med till exempel en mycket värdefull fiskfauna. Ån utgör ett viktigt reproduktionsområde för lax och havsöring. Laxen i Säveån är en stor tillgång för den biologiska mångfalden då den är genetiskt skild från övriga stammar och även har stor genetisk variation. Under 2007 undersöktes bottenfaunan i Säveån på fyra platser i Göteborg. På samtliga undersökta platser förekom ovanliga arter och i provtagningspunkterna vid Utbynäsgatan, Kviberg och Gamlestaden bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden. I den provtagningspunkt som låg längst nedströms, Partihallarna, bedömdes bottenfaunan ha naturvärden i övrigt vilket är den lägsta klassen av tre. Ingen av punkterna var försurningspåverkade men vid Gamlestaden och Partihallarna var påverkan av näringsämnen betydlig. Dessa två provtagningspunkter bedömdes också sannolikt vara påverkade av dagvatten. Alla fyra punkterna bedömdes dock ha hög ekologisk status [17]. En tidigare undersökning vid mynningen visade på en förhållandevis artrik fauna som inte var påverkad av föroreningar i åns djupare delar. Längs stränderna var dock faunan relativt kraftigt påverkad av föroreningar. [18] För att få ett helhetsgrepp kring förvaltningen av Säveån driver Länsstyrelsen i samverkan med bland andra miljöförvaltningen Säveåprojektet. Målet är att få en långsiktigt hållbar utveckling av samhällena i anslutning till Säveån och projektet pågår till och med år Några av delprojekten som pågick i Göteborg 2007 var: en översyn av bräddningssystemet, en inventering av miljöfarliga verksamheter och en inspektions- och informationsinsats där verksamheter informeras om Säveåns värden och hur avfall ska hanteras inom avrinningsområdet. [19] Mölndalsån Mölndalsån har en medelvattenföring på 2 3 m 3 /s. Efter att ha passerat Gröen, Rådasjön, Stensjön och fallen vid Mölndals Ström följer ån Göteborgsvägen och Mölndalsvägen mot utloppet vid Gullbergsvass. Som nämnts tidigare har åtgärder för att förebygga översvämningar gjorts i Mölndalsån under Miljöövervakning Nedströms Stensjön tar Göta älvs vattenvårdsförbund stickprover på fyra punkter i ån, varav en i Göteborg vid Nya Ullevi. Punkten vid Nya Ullevi provtas varje månad och proverna analyseras med avseende på ett tiotal parametrar. Undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfauna har gjorts tidigare men inte efter [10] 70 Miljörapport 2007

73 8. Levande sjöar och vattendrag Vattenkvalitet Mölndalsåns vatten är inte försurat. Syresättningen av vattnet är varierande men låga syrehalter har inte uppmätts sedan Under 2007 har syrehalten legat på en jämn tillfredsställande nivå i samtliga provpunkter [10]. Vattnet blir grumligt efter regn. En undersökning av bakterier i Mölndalsån 1996 visade att det förekom anmärkningsvärt höga halter. Situationen var betydligt sämre än i Göta älv och Säveån. Kompletterande undersökningar visade att halterna är låga vid utloppet från Stensjön men att halterna är högre i punkterna nedströms [20]. I sitt nedre lopp genom Göteborg är ån näringsrik. I en undersökning av metallhalt i vattenmossa 2002 bedömdes Mölndalsån vid Ullevi vara tydligt föroreningspåverkat av koppar [16]. Fauna och flora Mölndalsån var under en stor del av 1900-talet kraftigt påverkad av utsläpp och helt tom på fisk. Under senare decennier har ån haft en mycket positiv utveckling och tack vare ett omfattande miljö- och fiskevårdsarbete finns återigen fisk i ån. Fiske efter lax och öring förekommer. Vid bottenfaunaundersökningar har Mölndalsån vid Nya Ullevi bedömts vara obetydligt påverkad och ha höga naturvärden, trots att artsammansättningen tydde på näringsrika förhållanden. [11, 21] Lärjeån Lärjeån rinner i en dalgång från Gråbo till utloppet vid Lärjeholm. Åns huvudsakliga källområde är Vättlefjäll med ett stort antal sjöar norr om dalgången. Medelvattenföringen är cirka 1,7 m 3 /s. Lärjeån kan i en nödsituation användas som råvattentäkt. Miljöövervakning Göteborg Vatten tar varannan månad stickprover i Lärjeån i fyra punkter. Proverna analyseras på ett drygt 20-tal parametrar. Vid en punkt nära utloppet tas prover varje månad för analys av närsalter. Metallhalter i vattenmossa har tidigare undersökts i Göta älv vattenvårdsförbunds regi men 2005 gjordes detta av Göteborgs Stad [22]. Bottenfaunaundersökningar har utförts 2003 och 2005 [23, 24]. Vattenkvalitet Lärjeåns vatten är starkt grumligt, främst beroende på erosion i området. Syresättningen är förhållandevis god. Vattnet är mycket näringsrikt med avseende på fosfor och kvävehalterna är höga. Alkaliniteten visar på en god buffertförmåga mot försurning längs hela åns lopp. Lärjeån uppfyllde miljökvalitetsnormen för fiskevatten i de punkter som Länsstyrelsen provtog I en undersökning av metallhalt i vattenmossa 2002 var halterna kvicksilver, koppar och krom måttligt höga i Lärjeåns nedre del. Vid en jämförelse med nationella bakgrundshalter är föroreningsgraden liten [16]. Bakteriehalterna kan tidvis vara höga. Fauna och flora Lärjeån har höga naturvärden och är av riksintresse för naturvården och Natura 2000-område. Fågellivet är rikt med bland annat förekomst av kungsfiskare. Lärjeån är av stort regionalt intresse för fiskreproduktionen. I ån finns bland annat lax, havsöring, stationär öring och flodpärlmussla. Beståndet av flodpärlmussla är mycket svagt och löper en uppenbar risk att försvinna. Inom ramen för ett EU-projekt arbetar man med att förbättra förutsättningarna för musslorna i Lärjeån, under 2007 har förbättrande åtgärder utförts längs en sträcka vid Gunnilse. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 71

74 8. Levande sjöar och vattendrag Bottenfaunaundersökningar i Lärjeån har visat att arter som är känsliga mot övergödning och försurning förekommer. Artantalet är högt och det förekommer sällsynta och rödlistade arter, och detta ger Lärjeån ett högt naturvärde. Trots detta är bedömningen att ytterligare åtgärder krävs för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempel inte klarlagt varför bestånden av flodpärlmussla är så svaga. Påverkan från jordbruket eller utsläpp av dagvatten är tänkbara orsaker. [23, 24] Mindre vattendrag I Göteborg finns ett stort antal mindre vattendrag till exempel Delsjöbäcken, Haga å, Krogarbäcken, Kvibergsbäcken, Kvillebäcken, Kvillen, Otterbäcken, Osbäcken och Stora ån. Dessa och några fler finns beskrivna i vattenplanen för Göteborg [25]. Miljöövervakning Aktuell miljöövervakning som rör mindre vattendrag inom kommunen och utförs eller samordnas av miljöförvaltningen är: närsalter i Kvillebäcken och Krogarbäcken (se kapitel 7) metaller i vattenmossa undersöks sedan 1994 i olika vattendrag (se kapitel 4) bottenfaunaundersökningar har utförts sedan slutet av 1990-talet i ett stort antal vattendrag. Vattenkvalitet Vattendragen i de utpräglade skogs- och bergsområdena är oftast försurningspåverkade medan de mindre vattendragen i jordbruksområdena oftast har ett näringspåverkat tillstånd. Föroreningsgraden av metaller är i många fall liten eller obetydlig. I vissa fall är dock påverkan kraftig beroende på lokala källor. Exempel på sådan lokal påverkan är höga blyhalter i bäckar med avrinning från skjutbanor [26]. Läs mer om metaller i kapitel 4. Fauna och flora Åren 1997 och har bottenfaunaundersökningar genomförts i vattendrag inom Göteborg. Bottenfaunaundersökningarna har visat att det finns vattendrag inom kommunen med förhållandevis goda ekologiska förutsättningar när det gäller försurningspåverkan och närsaltsbelastning. I andra vattendrag finns en tydlig påverkan på faunan. Man finner också påverkan som sannolikt orsakas av annat än försurning och övergödning, till exempel metalller. De små vattendragen är extra känsliga för utsläpp av till exempel dagvatten eller bräddat avloppsvatten. [26] Några av de undersökta vattendragen, till exempel större delen av Haga å och Delsjöbäcken är inte påverkade av utsläpp av näringsämnen eller försurning. De uppvisar goda förhållanden med ett måttligt högt artantal och en måttligt hög individtäthet. I Delsjöbäcken, Haga å, Kvibergsbäcken och Osbäcken har man hittat arter som innebär höga naturvärden. I Kvibergsbäcken, Kvillebäcken, Stora ån och Böneredsbäcken är bottenfaunan påverkad av näringsämnen. I Kvillebäcken vid Backaplan tyder det låga art- och individantalet på att bottenfaunan även är starkt påverkad av något annat än näringsämnen/organiskt material (till exempel metaller). Trots detta finns en viktig lokal för den hotade arten knölnate i Kvillebäckens nedre del. Hultabäcken (Vättlefjäll), Lillhagsbäcken och bäcken i Vitsippsdalen har avrinning från mer höglänta och försurningspåverkade områden. Bottenfaunan i dessa vattendrag är oftast påverkad av försurning, vilket yttrar sig i ett lågt artantal, låg individtäthet och genom att försurningskänsliga arter saknas. 72 Miljörapport 2007

75 8. Levande sjöar och vattendrag Sportfiskarna är engagerade i fiskevårdsprojekt i kommunens vattenområden. Ett exempel på projekt som utförts 2007 är att den 80 meter långa kulverten i Krogarbäcken under Billdalsvägen med medel från Gatukontoret och hjälp av park- och naturförvaltningen har åtgärdats så att havsöring kan simma upp för att leka Kanalerna och vallgraven Hamnkanalerna, Vallgraven, Rosenlundskanalen och Fattighusån i centrala Göteborg har under lång tid belastats med föroreningar från avlopp och dagvatten. Under senare decennier har avlopp överförts till Ryaverket och bräddningarna har, genom omfattande miljöinsatser från Göteborg Vattens sida, i stort sett upphört. Vattenkvalitet Det finns ingen systematisk miljöövervakning i kanalerna och Vallgraven, men riktade specialundersökningar har förekommit. Bottensedimenten är som regel näringsrika och har höga halter av olika tungmetaller [27]. En bottenfaunaundersökning 2003 som omfattade Stora Hamnkanalen, Fattighusån och Vallgraven visade på näringsrika förhållanden, en god syresituation och en förhållandevis hög biologisk mångfald. I Vallgraven fann man en viss påverkan av miljögifter medan bottenfaunan i Stora Hamnkanalen var påverkad av bräckt vatten från Göta älv. 8.3 Dricksvattnet och hälsan Göteborg Vatten svarar för dricksvattenförsörjningen i Göteborg genom att bereda och distribuera dricksvatten. För detta används Göta älv som huvudråvattentäkt, med Delsjöarna och Rådasjön som reservvattentäkter. Även Ale och Öckerö är direkt beroende av Göta älv eftersom de försörjs via Göteborgs system medan Partille och Mölndal endast delvis baserar sin vattenförsörjning på göteborgsvatten. Göta älv är också en betydelsefull farled för fritidsbåtar och yrkestrafik med transporter av bland annat oljeprodukter och miljöfarliga kemikalier. Älven utnyttjas även som kraftkälla, recipient med mera. I Miljövårdsprogram vatten [28] anges att råvattentäkterna ska skyddas och förekomsten av hälsofarliga ämnen i kommunens råvatten vara så låg att skador vid dricksvattenkonsumtion inte behöver befaras vare sig på kortare eller längre sikt. Skyddsområde för Göta älv I augusti 1998 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Göta älv. Skyddsområdet utgörs av områden med avrinning till älvsträckan från råvattenintaget vid Lärjeholm till södra delen av Surte (figur 8.1). Vattnets rinntid från skyddsområdets övre gräns ner till råvattenintaget är tre timmar vid högvattenföring. Skyddsföreskrifterna berör på olika sätt verksamheter inom följande områden: hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen, särskild tillståndsplikt för vissa miljöfarliga verksamheter, djurhållning, jord- och skogsbruk, industriell verksamhet, vägar och transporter, uppställningsplatser för fordon, markarbeten, avloppsvattenhantering, avfallshantering och sjöfart. Hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen kan till exempel vara lagring av petroleumprodukter, användning av bekämpningsmedel, fasadtvätt, fordonstvätt och uppställning av farligt gods. Särskilda bestämmelser har införts för verksamheter som hanterar hälso- och miljöfarliga Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 73

76 8. Levande sjöar och vattendrag ämnen i mer än obetydlig omfattning. Skyddsföreskrifterna reviderades av länsstyrelsen i maj Bland de nya regler som införts finns kravet på riskanalys. Alla verksamheter inom området ska bedöma och värdera risken för olyckor eller brand i verksamheten. Det finns också skyddsföreskrifter fastställda för Delsjöarna 1995 och för Rådasjön Figur 8.1 Skyddsområde för Göta älv Figur 8.1 Skyddsområde Göta älv Dricksvattenberedning Göta älv utgör råvattentäkt för cirka människor. Från älven pumpas råvattnet dels till Alelyckans vattenverk och dels till Delsjöarna som fungerar som råvattenmagasin. Från Delsjöarna tar Lackarebäcks vattenverk sitt råvatten. Alelyckans vattenverk kan även ta råvatten från Delsjöarna, i de fall när intaget vid Göta älv måste hållas stängt. Reservråvattentäkt är Rådasjön som via tunnlar kan förse Lackarebäcks vattenverk med råvatten. Vatten kan även pumpas från Rådasjön upp till Delsjöarna. Lärjeån kan i en nödsituation användas som råvattentäkt, men kvaliteten på vattnet är låg och tillgången begränsad. I vattenverken används mekaniska, kemiska och biologiska reningsmetoder under kontrollerade förhållanden. Råvattnet silas för att ta bort partiklar. Aluminiumsulfat tillsätts för att bilda flockar, som fångar det mesta av föroreningarna inklusive bakterier och virus. Flockarna 74 Miljörapport 2007