Miljörapport 2009 R 2010:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X

Transkript

1 Miljörapport 2009 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:10 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Förord Årets miljörapport visar vilka miljöfrågor som är viktigast ur ett göteborgsperspektiv det handlar om stora utmaningar som att fasa ut fossilbränslen och gifter, energieffektivisera byggandet och ställa om till ett hållbart transportsystem. Dessutom följer rapporten upp miljötillståndet i staden och beskriver hur det går med de lokala miljökvalitetsmål som har antagits av kommunfullmäktige. Årets miljörapport följer upp åtta av de totalt tolv mål, som kommer antas. Med de lokala miljömålen och uppföljningen av dessa har politikens ettåriga budgetmål för miljön kompletterats med långsiktighet och bredd. Med all den nya kunskap som miljömålsarbetet medfört växer det nu fram en helhetsbild över miljötillståndet i Göteborg. Miljönämnden har med miljörapporten den viktiga rollen att summera och analysera. Miljönämnden ska också blicka framåt och föreslå åtgärder. Uppföljningen i miljörapporten ska ge en överblick, som visar var det brister, för att kunna styra rätt. Kopplat till målen finns en mängd indikatorer, som med återkommande mätningar ska fungera som underlag för uppföljningen. Precis som övriga världen står Göteborg inför den stora utmaningen att ställa om till ett samhälle fritt från fossila bränslen och gifter. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö är svåra att nå bland annat för att målen är beroende av både globalt, nationellt och lokalt agerande. Detsamma gäller för mål som berör biologisk mångfald och inte minst målet om havsmiljön. Havet visar sig allt mer påverkat, inte bara av hur vi agerar lokalt, utan även av klimatförändringar, överfiske, nedskräpning, spridning av gifter och sjöfartens spridning av arter. Andra utmaningar bottnar mer i det som är typiska storstadsproblem. Stadsutveckling är ett komplext pussel där vi först i efterhand har facit över om vi lyckats göra staden människooch miljövänlig. De val vi gjort genom historien när vi byggt och levt i vår stad har visat sig ge oönskade effekter som dålig luftkvalitet, buller, barriärer och bristande energieffektivitet. Arbetet med målen Frisk luft och God bebyggd miljö är extra stora utmaningar i en stad som fungerar både som en kärna för arbetsmarknaden och som nav för transporter i ett stort geografiskt område. Att Göteborg som stad dessutom är glest bebyggt och att bilberoendet är utbrett gör inte saken enklare. Men det finns många goda tecken på förändring. Ett exempel är en tydlig inriktning mot att nya bostäder byggs energisnålt och kollektivtrafiknära. Ett annat exempel är att de stora satsningarna på förbättrad infrastruktur ser ut att bli verklighet. Detta kommer att skapa förutsättningar för ett mer hållbart transportsystem i hela regionen. Hundratals kunniga personer, såväl inom kommunen, som i resten av göteborgssamhället bidrar till miljörapportens innehåll. Med så mångas bidrag kan vi ge en bättre helhetsbild. En bild som bland annat kommunfullmäktige behöver för att skapa förutsättningarna för en bättre miljö. Men det räcker så klart inte för att lösa miljöproblemen. För att göra det krävs engagemang från många; Göteborgs institutioner, näringsliv och sist men inte minst alla som bor och verkar i vår stad. Christina Börjesson Miljödirektör Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Svante Sjöstedt (projektledare), Karolina Källstrand (biträdande projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, Erik Hansson, Karin Kruse, Cecilia Mayer, Anne Svensson, Linus Theorin och Jenny Toth i samarbete med ett stort antal sakkunniga inom respektive ämnesområde. Karin Nordström, Sanja Peter, Tommie Vester och Ulf Ragnesten från Stadsmuseet svarar för avsnitten som berör kulturmiljö. Synpunkter och förslag till förbättringar tas tacksamt emot på e-post: svante. sjostedt@miljo.goteborg.se. Miljömålsillustrationer är modifierade efter Tobias Flygars original. Inlagan är redigerad av Grafiska Gruppen, Göteborgs Stad. 2 Miljörapport 2009

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Når vi de lokala miljömålen?... 5 Samlad bedömning av miljötillståndet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Avfall Buller Energi Kulturmiljö Naturmiljö Ett rikt växt- och djurliv Bilaga 1: Gröna indikatorer Bilaga 2: Miljöordlista Bilaga 3: Miljölänkar Bilaga 4: Referenser Referenser till texten återfinns i bilaga 4. Inne i texten ligger källhänvisningar som placerats olika beroende på vad hänvisningen gäller. Står den inne i en mening direkt efter ett ord eller ett uttryck gäller hänvisningen ordet eller uttrycket. Står den i slutet av en mening eller efter ett stycke gäller hänvisningen den enskilda meningen respektive hela stycket. Förklaringar till svåra ord i rapporten återfinns i bilaga 2. Länkar som det hänvisas till i rapporten återfinns i bilaga 3. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Smilisar och trendpilar I miljörapporten används smilisar och trendpilar vid uppföljning av de lokala miljökvalitetsmålen. Definitionen av symbolerna är densamma som vid den nationella uppföljningen. Målet bedöms kunna nås inom tidsramen. Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in. Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. 4 Miljörapport 2009

7 Samlad bedömning och utgångspunkter Når vi de lokala miljömålen? Kommunfullmäktige i Göteborg kommer att fastställa tolv lokala miljökvalitetsmål. Här redovisas en översikt över de åtta mål med tillhörande delmål som var antagna i mars Prognosen för målen visas i form av smilisar och trenderna som pilar. Når vi målet? Trend 1. Begränsad klimatpåverkan Delmål - Utsläpp av koldioxid 2. Frisk luft Delmål - Halter av partiklar Delmål - Halter av kvävedioxid Delmål - Utsläpp av flyktiga kolväten 3. Bara naturlig försurning Delmål - Försurning av vatten Delmål - Utsläpp av svaveldioxid Delmål - Utsläpp av kväveoxider1 4. Giftfri miljö Delmål - Gifter i barns vardag Delmål - Utfasningsämnen Delmål - Förorenade områden 5. Ingen övergödning Delmål - Fosforutsläpp till vatten Delmål - Kväveutsläpp till vatten Delmål - Utsläpp av kväveoxider till luft1 7. Grundvatten av god kvalitet Delmål - Dricksvatten Delmål - Grundvattennivåer 9. Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Delmål - Natur- och kulturvärden Delmål - Hög tillgänglighet Delmål - Ekologisk odling 10. Levande skogar Delmål - Hög tillgänglighet Delmål - Biologisk mångfald Delmål - Hållbart skogsbruk 1 Delmålet är gemensamt för miljökvalitetsmål 3 och 5 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8

9 Samlad bedömning och utgångspunkter Samlad bedömning av miljötillståndet Ambitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen i Göteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet. Kommunfullmäktige i Göteborg hade i mars 2010 antagit åtta lokala miljökvalitetsmål som följs upp i denna miljörapport. Vid utgången av 2010 förväntas alla tolv miljökvalitetsmålen vara antagna. Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning av situationen för respektive miljökvalitetsmål. För de miljökvalitetsmål som ännu inte finns på lokal nivå, görs tillsvidare en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som bedöms som svårast att nå i Göteborg är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans och God bebyggd miljö. Lokalt mål Begränsad klimatpåverkan 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. Det lokala målet för Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt att uppnå. En hållbar och globalt rättvis utsläppsnivå till 2050 behöver ligga under två ton koldioxidekvivalenter per person och år för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Utsläppsmängden per person har minskat marginellt och år 2009 var utsläppen inom kommunens gränser cirka 5,9 ton fossil koldioxid per person. Utsläppen från den icke-handlande sektorn var 16 procent lägre år 2009 jämfört med Det är dock stora variationer över åren och den generella minskningstakten är inte tillräcklig för att nå delmålet till år För att nå målet krävs en genomgripande övergång till energieffektiva och fossilfria lösningar. Förändringarna behöver omfatta transporter, energiförbrukning i bostäder och lokaler, liksom konsumtionen av varor och tjänster. En transporteffektiv stadsplanering och en fortsatt satsning på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafikanter, liksom en fortsatt satsning på spårbunden godstrafik, är förutsättningar för att nå målet. Den enskilda göteborgarens val av exempelvis transporter och mat kommer att ha en betydande roll i arbetet med klimatmålet. Lokalt mål Frisk luft Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Det lokala målet för Frisk luft är mycket svårt att uppnå. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människor exponeras är vägtrafiken. Minskar inte utsläppen från vägtrafiken kommer inte heller halterna av luftföroreningar att minska. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. Det lokala delmål som är svårast att nå är minskningen av kvävedioxidhalter i luften. Delmålet för lägre partikelhalter är möjligt att nå, men förutsätter bland annat ett minskat användande av dubbade vinterdäck. Delmålet för minskade utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) har en positiv trend, men är Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Samlad bedömning och utgångspunkter beroende av minskade utsläpp från industriell oljehantering och konsumentprodukter. De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för luft är också svåra att nå. Normen för kvävedioxid, som gäller sedan januari 2006, överskreds i stora delar av centrala Göteborg under Lokalt mål Bara naturlig försurning Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Det sura nedfallet minskar i Göteborg, men återhämtningen i naturen går långsamt. Detta gör att det övergripande lokala målet kommer ta lång tid att nå. Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utan kalkningen skulle en stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigt försurade. Det lokala delmålet för att sjöar och vattendrag i kommunen inte ska vara försurade (ph 6), klaras i nästan samtliga sötvatten tack vare kalkningen. De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Delmålen för minskade lokala utsläpp har en positiv trend. Sjöfarten står för största delen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men lokala initiativ och internationella bestämmelser om renare bränslen kommer att minska utsläppen. Utsläppen av kväveoxider kommer däremot att öka från sjöfarten, medan de förväntas minska från vägtrafiken och arbetsfordon tack vare strängare avgasreningskrav. Det kommer emellertid att ta lång tid innan utsläppsminskningarna är ett faktum. Lokalt mål Giftfri miljö Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Det lokala målet för Giftfri miljö är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Trenden är neutral och det saknas nödvändig kunskap om kemiska ämnens effekter på människor och miljö. Den långa industritraditionen i Göteborg har medfört att mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybyggnation krävs därför nästan alltid sanering. Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföra problem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilket medför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader. Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid. De lokala delmålen visar på en positiv eller neutral utveckling med minskad förekomst vad gäller gifter i barns vardag, utfasningsämnen och förorenad mark. Utan omfattande åtgärder kan dock inget av delmålen nås. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationellt arbete. EU:s kemikalielagstiftning REACH, som trädde i kraft 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt sätt att bidra 8 Miljörapport 2009

11 Samlad bedömning och utgångspunkter till att uppnå miljökvalitetsmålet är att lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster. Offentliga och privata organisationers inköp har extra stor påverkan. Göteborgs Stad kan behöva ta fram en kemikaliestrategi för sina inköp. Lokalt mål Ingen övergödning Utsläppen av gödande ämnen i mark och vatten i Göteborg ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Det är tveksamt om vi når målet. Det tar lång tid för naturen att återhämta sig från övergödningen. Det är framförallt kustvattnet i Göteborg som påverkas av övergödningen med utbredning av syrefria bottnar, algblomningar samt ökad utbredning av snabbväxande makroalger. Halterna och effekterna av övergödningen har inte minskat nämnvärt de senaste 5 10 åren. Men det har skett en positiv trend av minskade kvävehalter vid Älvsborgsbron och i Rivöfjorden. Trenden har dock brutits under senare år, troligen beroende på ökade utsläpp i samband med Ryaverkets utbyggnad samt en ökad vattenföring i Göta älv. EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Delmålen, minskade fosfor- och kväveutsläpp till vatten, är möjliga att nå men det krävs ytterligare åtgärder. Det pågående arbetet på Ryaverket med en utbyggd kväve- och fosforrening kommer att spela stor roll. Men även efter utbyggnaden kommer Ryaverket vara den största källan till näringsämnen i kommunen. Det krävs fortsatta åtgärder inom jordbruket, på enskilda avlopp och inte minst måste bräddningarna och dagvattenutsläppen av näringsämnen minska. En långsiktig åtgärdsplan för avloppsavledning (spill- och dagvatten) ska tas fram av kretsloppsnämnden och Göteborg Vatten tillsammans med Gryaab. Planen, som ska omfatta åtgärder som påverkar det avledda vattnets kvalitet, volymer och flödesvariationer, är ett viktigt arbete för att minska övergödningen i kommunen. Nationellt mål Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Det är osäkert om målet nås. Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter, men försurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan och det är tveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald kan återställas inom en generation. I flera vattendrag finns vandringshinder, vilka bör åtgärdas för att ge fisken fria vandringsvägar. Arbetet med reservatsbildning i anslutning till sjöar och vattendrag behöver prioriteras. Lärjeån är utpekat som nationellt viktigt ur naturvårdsperspektiv och särskilt värdefullt ur fiskeperspektiv och kommunen har en viktig del i arbetet med att skydda Lärjeån. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Samlad bedömning och utgångspunkter Inom ramen för vattendirektivet har vissa sjöars och vattendrags status klassats. För att få säkra bedömningar behöver ytterligare övervakning ske. Ett regionalt problem är att kvicksilverhalterna ofta varit höga i de vattendrag man gjort mätningar i och det finns en risk att halterna är för höga både i sjöar och vissa vattendrag i kommunen. Dessutom finns källor för prioriterade ämnen och miljögifter inom flera av våra avrinningsområden. För Göteborgs råvattentäkt Göta älv behövs åtgärder för att förbättra den mikrobiologiska kvaliteten samt fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder. Lokalt mål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet bidrar till goda livsmiljöer för människor, djur och växter, samt utgör ett säkert och hållbart råvatten för enskild vattenförsörjning i Göteborg Det lokala miljömålet för grundvatten av god kvalitet bedöms som svårt att nå om inte ytterligare insatser görs för att minska påverkan från deponier som ligger i före detta grustäkter. Föroreningsgraden är tydlig i recipienten till Ekereds avfallsupplag och bottenfaunan är påverkad. Halten av vissa metaller i vattenmossa är stigande. Det finns inga stora grundvattentillgångar som kan användas som dricksvattentäkter för staden. För en säker bedömning av den kemiska statusen i de grundvattenförekomster som finns behövs provtagning inom ramen för arbetet med vattendirektivet. Mer kunskap skulle behövas när det gäller vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter som används av privata hushåll. Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter som används av livsmedelsverksamheter bedöms som god. Bedömningen av delmålet om grundvattennivåer är osäker. En sammanställning och analys av resultat från kommunens provtagningsprogram för grundvattennivåer kommer att utföras under 2010, varefter en säkrare bedömning kan göras. Nationellt mål Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att uppnå. Förändringarna i havet är storskaliga och flera havslevande djur har minskat kraftigt i antal på senare år. För måluppfyllelse krävs att fisket regleras på ett sådant sätt att uttagen och fiskemetoderna är hållbara. Det behövs mer 10 Miljörapport 2009

13 Samlad bedömning och utgångspunkter kunskap om de marina miljöerna och de landskap som finns på bottnarna både lokalt och i ett större perspektiv. Arbetet med skydd av marina miljöer måste fortsätta och ges hög prioritet. För att få säkrare bedömningar av vattenförekomsternas status behöver övervakning ske inom ramen för vattendirektivsarbetet. Det är främst övergödningen, men också för höga TBT-halter som är identifierade som problem i våra kustvattenförekomster. Det är viktigt att planläggning och prövning sker så att miljökvalitetsnormerna uppnås och att man i tillsynsarbetet prioriterar de områden som inte uppnår god ekologisk status. Kustens och skärgårdens komplexa miljö är sedan länge utsatt för ett hårt exploateringstryck. Det är därför angeläget att kartera och påvisa kustens och skärgårdens kulturvärden. Lokalt mål Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Natur-, kultur- och sociala värden i Göteborgs odlingslandskap och våtmarker ska bevaras och utvecklas samtidigt som produktionsförmågan behålls. Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga är tillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det moderna jordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse. Målet är svårt att nå om inte dagens brukningsmetoder förändras. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Göteborg finns ett stort antal våtmarker. Orremossen, som är det våtmarksområde som ingick i Myrskyddsplanen från 1994, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjälls naturreservat och kommer därmed bevaras för framtiden. Det har anlagts ett antal nya våtmarker i Göteborg under de senaste åren men det skulle behöva anläggas fler. De flesta småvatten i odlingslandskapet är skapade av människan och dessa måste skötas för att deras värden ska bevaras. Många befintliga dammar och småvatten hotas av igenväxning eller läckage på grund av bristande underhåll. Strandängar och mader behöver betas för att behålla sina naturvärden. Kommunen behöver en restaureringsstrategi där man pekar ut de mest värdefulla objekten och prioriterar vilka småvatten som bör åtgärdas först. Innan en sådan strategi finns är målet svårt att bedöma. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Samlad bedömning och utgångspunkter Lokalt mål Levande skogar Skogens sociala värden, kulturmiljövärden och biologiska mångfald ska värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. Målet kan nås genom ytterligare satsningar på tillgänglighet och naturvårdanpassad skötsel av skogen. För att nå målet krävs att information om skogen och dess värden görs tydligare för göteborgarna. Handikappanpassade stigar bör anläggas i fler områden. Skötseln av skogarna behöver anpassas så att den blir mer naturvårdsinriktad. Det krävs särskilda insatser som exempelvis bränning av skogsområden, men också att större delar än idag undantas från konventionellt skogsbruk. Nationellt mål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den samlade bedömningen är att målet blir mycket svårt att uppnå. Många människor är utsatta för höga trafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antalet bullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar och bullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara i centrala Göteborg. Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjligheten och viljan att cykla och gå. En positiv förändring är det trendbrott med minskat bilåkande som har skett under de två senaste åren. För att uppnå en långsiktigt god bebyggd miljö krävs dock att andelen resor med kollektivtrafik ökar kraftigt och att fler väljer att cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil. Antalet lätta miljöfordon har ökat kraftigt under 2009, från till Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordon år 2008 uppnåddes redan under Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärme baserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen av ändliga resurser minska. För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen av förpackningar, returpapper och biologiskt avfall i Göteborg ökas väsentligt. Svårast är troligen att stoppa ökningen av den totala mängden avfall. I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden som Vättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delar av staden finns fina rekreationsområden 12 Miljörapport 2009

15 Samlad bedömning och utgångspunkter som till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindre grönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cykla eller gå till ett grönområde i sin närhet. Nationellt mål Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ett ekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel på bra underlag är Natur, Kultur och Sociotop samt Göteborgs artdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapet där man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotade arter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna till odlingslandskapet. Det är viktigt att bevara olika landskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ett antal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd för fler. Arbetet med att skydda nya områden går dock långsamt. Målet är svårt att nå med nuvarande insatser. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Samlad bedömning och utgångspunkter Utgångspunkter Miljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgs kommunfullmäktige antog i april Enligt detta beslut ska miljönämnden utarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktiges beslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen i Göteborg I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy med ansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formulera egna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följa upp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyn gjordes senast i oktober Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg och jämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter är nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken, miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunder för miljökvalitet. Göteborgs Stad bedriver sedan 2006 ett arbete med att ta fram lokala anpassningar till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljningen av de lokala miljökvalitetsmålen sker i miljörapporten. I årets miljörapport följs åtta lokala miljökvalitetsmål upp, som blivit fastställda av kommunfullmäktige. När samtliga tolv miljökvalitetsmål har fått en lokal anpassning kommer uppföljningen av dessa helt ersätta jämförelsen med nationella miljökvalitetsmål. Sedan Miljörapport 2004 återfinns uppföljningen av Göteborgs energiplan 2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö. I framtiden är det tänkt att uppföljningen av Borgmästaravtalet och åtgärdsprogrammet för buller ska ske i miljörapporten. Avsikten är att miljörapporten ska vara ett faktaunderlag och fungera som uppslagsverk. Den är också tänkt att fungera som ett stöd för diskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling i staden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunala nämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inom exempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare. Miljörapporten är indelad i kapitel efter de lokala miljökvalitetsmålen. I kapitlen beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläpp, åtgärder med mera. De lokala miljökvalitetsmålen som blivit antagna följs upp i respektive kapitel. I övriga fall sker en jämförelse med de nationella delmålen. Viktiga händelser under året och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinska aspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter. Olika indikatorer har tagits fram som är kopplade till de lokala miljömålen. Dessa redovisas under respektive kapitel. Indikatorer är mätdata som i sammanfattande form speglar miljösituation, resursanvändning och miljöarbete. I bilaga 1, Gröna indikatorer, presenteras även andra indikatorer och nyckeltal som används i Göteborg. En miljöordlista finns i bilaga Miljörapport 2009

17 Samlad bedömning och utgångspunkter Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari Den är en samordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskt hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkens femte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och omgivningsbuller. Inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv fastställdes i december 2009 nya miljökvalitetsnormer för de största sjöarna, vattendragen, grundvattenförekomsterna och kustområdena i bland annat Göteborg. De nationella miljökvalitetsmålen År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som kompletterades 2005 med ett 16:e mål. Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. De 16 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 2. Frisk luft 11. Myllrande våtmarker 3. Bara naturlig försurning 12. Levande skogar 4. Giftfri miljö 13. Ett rikt odlingslandskap 5. Skyddande ozonskikt 14. Storslagen fjällmiljö 6. Säker strålmiljö 15. God bebyggd miljö 7. Ingen övergödning 16. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen av miljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär. Miljökvalitetsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsad klimatpåverkan som ska uppnås till Delmål För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till de olika miljökvalitetsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden med undantag för den långsiktiga delen av delmålet till Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år Några av delmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen för att nå målet. Regionala och lokala miljökvalitetsmål Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionala respektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå. Under våren 2008 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om nya och ändrade regionala delmål. Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program för arbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet ska stadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram förslag till lokala miljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Målen ska fastställas av kommunfullmäktige. Arbetet följer de 16 nationella miljökvalitetsmålens struktur och behandlas ett i taget. Göteborgs kommunfullmäktige hade i mars 2010 antagit åtta lokala miljökvalitetsmål som följs upp i denna miljörapport. Förslag till resterande fyra mål är framtagna men ännu inte antagna. När samtliga mål är fastställda får Göteborgs Stad tolv lokala miljökvalitetsmål. Ett av de lokala målen är en sammanslagning av de nationella målen Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker. De nationella målen Storslagen fjällmiljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö kommer inte att anpassas till lokal nivå. De två sistnämnda målen ingår av den anledningen inte i miljörapporten från och med årets utgåva. Gränsvärden och riktvärden Ett gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempel genomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft eller vatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas. Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Bedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka miljödata. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R ). Med hjälp av bedömningsgrunder kan man avgöra om uppmätta värden är låga eller höga jämfört med genomsnittet för landet eller ursprungsnivån. Bedömningsgrunderna används numera också i arbetet med att bedöma vattenförekomsternas status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. 16 Miljörapport 2009

19 Samlad bedömning och utgångspunkter Nationella mål för folkhälsan Riksdagen antog år 2003 de nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska utgöra grunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Miljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decennierna på grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningar och trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flera fall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsorisker för befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempel genom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter. De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel under rubriken Hälsoeffekter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20

21 Begränsad klimatpåverkan Ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige den 12 juni Nedan återfinns uppföljningen av målet. Når vi det lokala miljökvalitetsmålet? Lokalt mål 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. Målet kommer att bli mycket svårt att nå och trenden är negativ. En hållbar och globalt rättvis utsläppsnivå till 2050 behöver ligga under två ton koldioxidekvivalenter per person och år för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Göteborgs mål omfattar bara växthusgasen koldioxid, vilket innebär att vårt utsläppsmål bör vara ännu lägre för att även inkludera övriga växthusgaser. År 2009 var utsläppen inom kommunens gränser cirka 5,9 ton fossil koldioxid per person. Ett alternativt sätt att uppskatta utsläppen är att relatera till konsumtionen där även import av varor och svenskars utlandsresor omfattas. I Sverige beräknas dessa utsläpp vara drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket troligen är representativt även för göteborgaren. Vad krävs för att nå målet? För att minska utsläppen av koldioxid till en hållbar och rättvis nivå 2050 krävs det en genomgripande övergång till energisnåla och fossilfria lösningar. Förändringarna omfattar transporter och energiförbrukning i bostäder, liksom konsumtion av varor och tjänster. För detta krävs politiska beslut och teknik- och produktutveckling inom näringslivet, liksom förändringar på individnivå. För Göteborgs del krävs fortsatta satsningar på kollektivtrafik och andra miljövänliga transportsätt. Resor med bil måste bli mer energieffektiva och i större utsträckning ske med fossilfria drivmedel. Godstransporter behöver i större omfattning ske med sjöfart och järnväg. En medveten satsning på energieffektivitet och materialval vid om- och nybyggnation av fastigheter, liksom att bygga i kollektivtrafiknära lägen, skapar förutsättningar för minskade utsläpp. På individnivå kommer det krävas förändrade konsumtionsmönster med val av varor och tjänster med liten miljöpåverkan. Vårt dagliga val av exempelvis transporter och mat kommer att vara en avgörande faktor. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 1. Begränsad klimatpåverkan Delmål 2020 ska utsläppen av koldioxid från den icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 30 procent jämfört med Delmålet kommer att bli mycket svårt att nå och trenden är neutral. Målet omfattar inte utsläppen från den industri- och energiproduktion som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid från den icke-handlande sektorn knappt 1,7 miljoner ton år Motsvarande utsläpp 2008 var 1,4 miljoner ton vilket motsvarar en minskning med cirka 15 procent jämfört med Trenden är inte positiv eftersom förändringarna varierar stort mellan åren och den generella minskningstakten är otillräcklig för att målet ska nås år Vad krävs för att nå delmålet? Den icke-handlande sektorn domineras av transportsektorn. För att nå målet krävs ökad energieffektivitet och övergång till fossilfria bränslen för vägtrafik, sjöfart och arbetsmaskiner. Persontrafiken kan minskas genom fortsatta satsningar på kollektivtrafiken i Göteborgsregionen (K2020) och gång, cykel, pendelparkeringar och bilpooler. Konsekvent stadsplanering i kollektivtrafiknära och centrala lägen minskar bilberoendet. Ytterligare satsningar på godstransporter på järnväg, inte minst till och från Göteborgs hamn, behöver komma till stånd, liksom energieffektivare lastbilstransporter. För sjöfarten kan kajanslutning av fossilfri el reducera utsläppen. Om Begränsad klimatpåverkan Växthusgaserna i atmosfären fungerar ungefär som glaset i ett växthus. De släpper igenom inkommande strålning från solen och absorberar och reflekterar en del av jordens utgående värmestrålning. Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, och den naturliga växthuseffekten är därför en förutsättning för människans överlevnad på jorden. Den förstärkta växthuseffekten, orsakad av människan, beror på att vi släpper ut växthusgaser till atmosfären och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Av växthusgaserna är det framförallt utsläppen av fossil koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Fossil koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material som olja, naturgas och kol. Eftersom vi globalt sett baserar vår energianvändning på fossilt bränsle blir utsläppen av koldioxid gigantiska. Vid förbränning av fossila bränslen tillförs atmosfären det kol som organismer och växter tagit upp och bundit i jordskorpan under miljontals år i form av kol, olja och naturgas. En del av koldioxidutsläppen tas upp av växter och djur och stora mängder tas även upp av världshaven, men utsläppen överstiger vida upptaget. Nettoöverskottet stannar i atmosfären, och eftersom koldioxid är en mycket stabil gas får alla utsläpp global verkan. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,7 C under 1900-talet. Merparten av den ökningen beror på människans utsläpp av växthusgaser. En fortsatt ökning av den globala medeltemperaturen kan innebära stora konsekvenser för människan och naturen. Temperaturen har fluktuerat över tiden, men den temperaturökning som skett under 1900-talet och fram till idag avviker markant från klimatets tidigare utveckling. Sedan tillförlitliga temperaturmätningar inleddes i mitten av 1800-talet har de 10 varmaste åren inträffat från Miljörapport 2009

23 1. Begränsad klimatpåverkan och framåt. Mängden utsläpp och växthusgasernas långa uppehållstid i atmosfären gör att växthuseffektens förstärkning och en åtföljande temperaturhöjning kan fortsätta under hela detta århundrade, även om alla utsläpp skulle upphöra idag.[1] Växthusgaser De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga och koldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, även kallat lustgas) och metan (CH 4 ) har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annat vissa fluorhaltiga ämnen, till exempel fluorkolväten (HFC), som används som köldmedium. Kyotoprotokollet, som ligger till grund för nationella och internationella miljömål, omfattar de växthusgaser som visas i tabell 1.1. Växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet GWP100-värde (koldioxidekvivalenter) Huvudsaklig källa Koldioxid 1 Förbränning av fossila bränslen Metan 21 Dikväveoxid 310 Fluorkolväten (HFC 134a) Perfluorkolväten (PFC) Svavelhexafluorid (SF 6 ) Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag Avgång från jordbruksmark, förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Används även som smärtlindring på sjukhus. Läckage från kylskåp, värmepumpar, brandsläckare Förorening vid aluminiumframställning Läckage från tyngre elektrisk utrustning Tabell 1.1 Växthusgasernas GWP100-faktorer Källa: [2] För att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukar man räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkomma samma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP, Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter. GWP 100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivet används då de olika gaserna har olika lång livslängd i atmosfären. Miljöeffekter Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock troligt att ökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med den globala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiska cykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPCC, FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt är orsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. IPCC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på 1,1 6,4ºC fram till år 2100 [3]. En fortsatt uppvärmning kan leda till störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat. Förutsättningarna för odling riskerar försämras i stora delar av världen. Risken för torka ökar och tillgången på vatten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 1. Begränsad klimatpåverkan riskerar att bli knapp under längre perioder, särskilt i de tätbefolkade delarna i världen som är beroende av glaciärvatten. Samtidigt blir risken för översvämningar större när nederbörden väl kommer. Även stigande havsnivåer ökar risken för översvämningar i låglänta, befolkningstäta områden runt om i världen. Havsnivåförändringarna beror delvis på glaciärsmältning, delvis på termisk expansion av vattnet. En ökad temperatur innebär stora problem för djurlivet. Smältande isar i Arktis skapar problem för bland annat isbjörn och valross. Landlevande djur som behöver flytta för att anpassa sig till klimatförändringar har svårt att ta sig förbi barriärer i form av stängsel, vägar och städer som människan byggt. En ökad växthuseffekt kan också ge upphov till självförstärkande effekter. Exempel på sådana effekter är upptining av områden med permafrost. Permafrosten binder enorma mängder metan, vars växthuseffekt är 21 gånger större än koldioxid. Om permafrosten tinar avges det bundna metanet till atmosfären och den självförstärkande effekten är ett faktum. Den globala temperaturökningen fördelas inte jämnt över jorden utan väntas bli större närmare polerna. Det betyder att Sverige kommer att få en, relativt sett, större temperaturökning. Nederbörden kommer sannolikt att öka i hela landet vilket ökar risken för översvämningar. I södra Sverige ökar sommartorkan. Temperaturzonerna flyttar norrut och växtperiodens längd beräknas öka med 1-3 månader. Även havets ekosystem påverkas Högre koldioxidhalter i atmosfären leder inte bara till klimatförändringar utan kan också få andra negativa effekter. Havet tar upp koldioxid från atmosfären och till följd av det har oceanerna blivit 30 procent surare de senaste 200 åren. Om koldioxidutsläppen fortsätter oförändrat beräknas oceanerna bli tre gånger surare till år 2100 jämfört med idag [4]. Man vet inte så mycket om konsekvenserna av försurningen i de marina ekosystemen, men djur och växter som har kalk i skelett eller skal kan drabbas på olika sätt. Ett exempel är ögonkorall, en revbildande art som lever i relativt djupa och kalla vatten. När havens djupvatten blir surare kommer ögonkorallen få svårt att få tag på det kalk som behövs för att bygga sitt skelett [5]. Utbytet av koldioxid mellan atmosfären och oceanerna är en långsam process och det kommer att ta tiotusentals år för att komma tillbaks till den surhetsgrad som fanns i oceanerna före industrialismen, även om utsläppen upphörde idag. Att minska koldioxidutsläppen till atmosfären är det enda sättet att minimera storskaliga förändringar i haven [4]. Hälsoeffekter Hälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda och kan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna är bland annat förknippade med ändrad utbredning av vektorburna sjukdomar, värmeböljor och indirekt påverkan på matproduktion och vattentillgångar. Ny forskning visar att klimatförändringarna, globalt sett, kommer att vara det som påverkar folkhälsan mest. [6] Situationen i Göteborg Utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg minskar inte. Den generella trenden sedan 1990 är att utsläppen varit relativt konstanta. Fördelningen av utsläppen förändras över åren, bland annat beroende på konjunktur och varierande uppvärmningsbehov. Under 2009 stod industrin, transportsektorn och energisektorn för ungefär var sin tredjedel av utsläppen. Industrisektorn domineras av raffinaderierna och transportsektorn domineras av vägtrafiken. 22 Miljörapport 2009

25 1. Begränsad klimatpåverkan Övriga växthusgaser och vår indirekta påverkan syns inte i statistiken Koldioxid är den enda växthusgasen som det finns någorlunda komplett utsläppsstatistik över på Göteborgsnivå. På nationell nivå står koldioxiden för knappt 80 procent av växthusgasutsläppen, räknat som koldioxidekvivalenter. Det förhållandet gäller inte Göteborg. En kartläggning av RUS (Regionalt UppföljningsSystem) visar att koldioxidutsläppen står för cirka 95 procent av de totala växthusgasutsläppen i kommunen. Den främsta orsaken tros vara att vi har betydligt mindre jordbruk än en genomsnittlig kommun och därmed också lägre utsläpp av metan och lustgas.[7] Ett alternativt sätt att uppskatta utsläppen är att relatera till utsläppen från vår konsumtion. Det innebär att import av varor och svenskars utlandsresor omfattas, men att utsläppen från det Sverige exporterar dras ifrån. I Sverige beräknas dessa utsläpp vara drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket troligen är representativt även för göteborgaren. [8] Göteborg anpassar sig En havsnivåhöjning kommer även att få konsekvenser i Göteborg. Utredningen Extrema vädersituationer Hur väl rustat är Göteborg? pekar ut förändringar i havsnivån som det största hotet för Göteborg. En höjd havsnivå, orsakad av klimatförändringar, skulle vid extrema vädersituationer medföra större risk för störningar inom elförsörjning, VA-försörjning och transportsystemet [9]. En ny översiktsplan för Göteborg antogs under I översiktsplanen finns stora ambitioner att förtäta centrala delar av staden som Gullbergsvass, Ringön och Södra älvstranden. Gemensamt för dessa områden är att de är låglänta och älvnära. För att anpassa sig till den ökade risken för översvämningar är lägsta golvnivå vid nybyggnation 1 meter över extremt högsta högvatten. Motsvarande rekommendationer för samhällsviktiga funktioner är 2 meter över extremt högsta högvatten [10]. Trafikutveckling Antalet fordon på vägarna i Göteborg har räknats sedan början av 1970-talet. Det är framför allt över kommungränsen och på de stora lederna som trafiken ökar (figur 1.1). Trafiken i Göteborgs mest centrala delar har en minskande trend. Under 2008 minskade vägtrafiken i samtliga snitt för första gången på många år, denna trend fortsatte Antal fordon Centrala stadssnittet Kommungränssnittet Götaälvsnittet Citysnittet Figur 1.1 Biltrafikutveckling i Göteborg (medelvardagsdygn) Källa: [11] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23