Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X R 2007:13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13"

Transkript

1 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X R 2007:13

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Förord Vem vill inte ha bra miljö? Frisk luft, rent vatten, möjlighet att koppla av och prata med varandra utan att störas av buller, närhet till gröna områden för rekreation I takt med den tekniska utvecklingen ökar våra krav på livskvalitet. Vi vill inte bara ha snabbare datorer, vi vill också ha en höjd miljöstandard för att få ett gott liv. Vi förväntar oss att ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa ska leda till högre ambitioner på miljöområdet. Mycket har hänt, men det finns många stora uppgifter kvar att lösa. Från att ha handlat om att minska utsläppen från skorstenar och rör är det idag hela vår livsstil som står i fokus. Våra resvanor, maten vi äter, hur vi värmer upp våra bostäder och så vidare. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling finns 16 nationella miljökvalitetsmål som nu ska brytas ner till lokala miljömål. I Göteborg har vi snart slutfört arbetet med Begränsad klimatpåverkan och med Giftfri miljö. Arbetet med Frisk luft är i slutskedet. Vi kommer nu att arbeta vidare med ytterligare mål. I arbetet med miljörapporten kan vi åter konstatera att de målen som är svårast att nå är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Miljösituationen i havet är allvarlig och det kommer att krävas omfattande insatser för att nå målet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Under det senaste året har klimatfrågan blivit en del av vardagen för många fler än oss som arbetar med miljöfrågor. Det lovar gott inför framtiden. För den största utmaningen vi står inför är målet Begränsad klimatpåverkan. Det kommer att krävas åtgärder inom en lång rad områden, i vårt land och internationellt för att minska utsläppen av växthusgaser. Alla insatser är nödvändiga. Det första delmål som satts upp på nationell nivå är bara ett första litet steg i förhållande till det jättekliv vi måsta ta. Begränsad klimatpåverkan kan dessutom ses som det mål av de 16 som påverkar möjligheten att nå nästan alla de andra. Ett rikt växt- och djurliv och Hav i balans samt levande kust och skärgård är exempel på mål, där en temperaturökning på sikt kan medföra betydande förändringar i ekosystemen. Under många år har önskemålen om Frisk luft varit ett uppmärksammat miljöområde i Göteborg. Det beror kanske på att vi redan på 1960-talet gjorde regelbundna mätningar och tog initiativ till insatser som förbättrade luftens kvalitet. Vissa utsläpp till luften har också minskat drastiskt, men det finns fortfarande ett stort behov av att förbättra situationen. I en gammal industristad som Göteborg finns stora områden med gamla tiders synder. Genom okunnig och ovarsam hantering av kemiska ämnen har vi fått förorenade markområden. Idag är det också vår livsstil som Miljörapport

4 Förord påverkar möjligheten till Giftfri miljö. Användningen av kemikalier i olika sammanhang innebär en diffus spridning från produkter och material som vi har i våra hem, på våra arbetsplatser och när vi bygger. Vi blir alltfler och reser alltmer. Resandet påverkar miljön på många sätt. Inte bara genom utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar som påverkar luftkvaliteten. Den ökande trafiken innebär också högre ljudnivåer och att allt större ytor tas i anspråk. För att nå målet God bebyggd miljö måste stadsmiljön utformas så att det känns naturligt att förflytta sig på ett hållbart sätt. Att gå och cykla när avståndet är kort, och att annars välja kollektivtrafiken före den egna bilen. Om vi sorterar våra resor liksom vi sorterar vårt avfall och väljer goda energilösningar i våra hus som ger låg miljöbelastning utan att vi får problem med inomhusmiljön kommer vi att få en trivsammare, attraktivare stad för oss alla. En stadsutveckling som bygger på tankarna i förslaget till ny översiktsplan (ÖPXX), som nyligen varit föremål för samråd, är en god hjälp på vägen att nå målet. Christina Börjesson Miljödirektör Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Maria Strid (projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, Erik Hansson, Maria Hedqvist, Svante Sjöstedt, Micael Sundström, Jenny Toth och Ingegerd Åhström i samarbete med ett stort antal sakkunniga inom respektive ämnesområde. Synpunkter och förslag till förbättringar tas tacksamt emot på e-post: 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 1 Innehållsförteckning 3 Inledning och utgångspunkter 5 Jämförelse med miljökvalitetsmålen 9 Begränsad klimatpåverkan 17 Frisk luft 23 Bara naturlig försurning 37 Giftfri miljö 47 Skyddande ozonskikt 67 Säker strålmiljö 73 Ingen övergödning 83 Levande sjöar och vattendrag 97 Grundvatten av god kvalitet 119 Hav i balans samt levande kust och skärgård 125 Myllrande våtmarker 135 Levande skogar 141 Ett rikt odlingslandskap 147 God bebyggd miljö 153 Ett rikt växt- och djurliv 201 Bilaga 1: Göteborgs Stads miljöpolicy 213 Bilaga 2: Gröna indikatorer 217 Bilaga 3: De nationella folkhälsomålen 225 Bilaga 4: Miljöordlista 229 Bilaga 5: Miljölänkar 237 Referenser till texten återfinns i slutet av respektive kapitel. Inne i texten ligger källhänvisningar som placerats olika beroende på vad hänvisningen gäller. Står den inne i en mening direkt efter ett ord eller ett uttryck gäller hänvisningen ordet eller uttrycket. Står den i slutet av en mening eller efter ett stycke gäller hänvisningen den enskilda meningen respektive hela stycket. Miljörapport

6 Innehållsförteckning 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Inledning och utgångspunkter Inledning och utgångspunkter Miljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgs kommunfullmäktige antog i april Enligt detta beslut ska miljönämnden utarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktiges beslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen i Göteborg I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy med ansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formulera egna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följa upp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyn gjordes senast i oktober Miljöpolicyn finns i bilaga 1. Miljörapporten är avsedd att vara ett verktyg i arbetet med att förverkliga miljöpolicyns tio punkter. Avsikten är att miljörapporten ska vara ett faktaunderlag och fungera som uppslagsverk samt utgöra ett underlag för diskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling i staden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunala nämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inom exempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare. Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg och jämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter är nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken, miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunder för miljökvalitet. Miljörapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen. I rapporten beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, aktuella delmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläpp etc. En jämförelse görs mellan situation och mål. Viktiga händelser under året och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinska aspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter. Sedan Miljörapport 2004 redovisas uppföljningen av Göteborgs energiplan 2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö. Olika indikatorer har på senare år tagits fram för att mäta om vi lever inom ramen för vad ekosystemen tål på lång sikt. I bilaga 2, Gröna indikatorer, presenteras olika indikatorer och nyckeltal som används i Göteborg. En miljöordlista finns i bilaga 4. MILJÖBALKEN Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari Den är en samordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskt hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att Miljörapport

8 Inledning och utgångspunkter människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkens femte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft (kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon, SFS 2001:527), fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) och omgivningsbuller (SFS 2004:675). DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN Den 28 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som i november 2005 kompletterades med ett 16:e, Ett rikt växt- och djurliv. Målen syftar till att främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen av miljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär. Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. De 16 miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande 2. Frisk luft kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv 9. Grundvatten av god kvalitet 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Inledning och utgångspunkter Generationsmål och delmål I början av varje kapitel i rapporten anges de så kallade generationsmålen. Generationsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsad klimatpåverkan där det ska uppnås till För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till de olika generationsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden med undantag för den långsiktiga delen av delmålet till Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år Några av delmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen för att nå målet. Den 25 november 2005 beslutade riksdagen om ett antal nya och förändrade delmål. Rapporten är uppdaterad med de nya målen och de gamla har tagits bort. Regionala och lokala miljökvalitetsmål Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionala respektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå och publicerat dem i Miljömålen i Västra Götaland (Länsstyrelsen Västra Götaland Rapport 2003:19). Länsstyrelsen Västra Götaland började 2006 arbeta med en revidering av de motsvarande regionala delmålen. Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program för arbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet ska stadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram lokala miljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Den första etappen av arbetet ska vara klar i slutet av 2007 och omfatta målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande skogar och Bara naturlig försurning. Hela arbetet med att anpassa de nationella målen till lokal nivå planeras vara klart GRÄNSVÄRDEN OCH RIKTVÄRDEN Ett gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempel genomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft eller vatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas. Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MILJÖKVALITET Bedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka och utvärdera miljötillstånd. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R ). De innehåller bedömningsmallar som anger inom vilka intervall halter ska bedömas som låga, höga, mycket höga etc. De bedömningar av halter som görs i denna rapport utgår från sådana bedömningsmallar när så är möjligt. Miljörapport

10 Inledning och utgångspunkter NATIONELLA MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Riksdagen antog den 16 april 2003 de nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska utgöra grunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Miljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decennierna på grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningar och trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flera fall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsorisker för befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempel genom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter. De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel under rubriken Hälsoeffekter. De nationella folkhälsomålen och en jämförelse mellan dem och miljökvalitetsmålen finns i bilaga 3. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Jämförelse med miljökvalitetsmålen Jämförelse med miljökvalitetsmålen Ambitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen i Göteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet. Hela rapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen fattade beslut om i samband med propositionerna Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (Proposition 2000/01:130) och Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (Proposition 2004/05:150). Länsstyrelsen Västra Götaland har fattat beslut om regionala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, med undantag för det senaste målet Ett rikt växt- och djurliv. Flera av de nationella miljökvalitetsmålen handlar om att klara bestämda halter av föroreningar. I de fallen är det i regel möjligt att jämföra situationen med målen. Undantag kan vara de fall där mätmetoderna är osäkra eller där ingen övervakning sker. I de fall det handlar om att minska utsläppen med en viss procent, för att komma ner till samma nivå som vid ett angivet årtal, kan det vara möjligt att fastställa om Göteborg är på rätt väg. Dock kan förutsättningarna skilja sig i olika delar av Sverige. Ett problem kan också vara att det kan krävas ett stort arbete för att få fram uppgifter från tidigare år att jämföra dagens mätresultat med. Det finns också ett antal mål som handlar om att minska utsläppen i någon mängd, att minska antalet sjukdomsfall eller att skydda ett antal hektar av en områdestyp. I dessa fall är det ofta mycket svårt att räkna om de nationella målen till kommunnivå. När arbetet med de lokala miljömålen kommit längre blir det lättare att bedöma om man nått målen. Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning av situationen för respektive miljökvalitetsmål. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sett över en längre period har utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg legat på en relativt jämn nivå. Utsläppsmängden per person har minskat med ökande invånarantal. Det nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet som ett medelvärde för perioden ska vara minst fyra procent lägre än utsläppet 1990, är möjligt att nå. Det långsiktiga nationella delmålet, att Miljörapport

12 Jämförelse med miljökvalitetsmålen det totala växthusgasutsläppet per person och år ska vara mindre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter 2050, ser ut att bli mycket svårt att nå. Vägtrafiken står för en betydande del av utsläppen. Teknikutvecklingen har inneburit bränslesnålare bilar men den förbättringen motverkas av trafikökningen. FRISK LUFT Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Halten av kvävedioxid i Göteborgsluften överskrider miljökvalitetsnormen som gäller sedan januari Partikelhalterna är höga på många platser i Göteborg men miljökvalitetsnormen för PM 10 överskreds inte under Halterna av marknära ozon är höga och trenden är svagt ökande. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människor exponeras är vägtrafiken. Kunskaperna om hur luftföroreningar, speciellt små partiklar, påverkar människors hälsa ökar. De nuvarande exponeringsnivåerna i Sverige minskar människors medellivslängd med flera månader. BARA NATURLIG FÖRSURNING De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utan kalkningen skulle en stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigt försurade. Kalkningen löser inte försurningsproblemet men är en nödvändig åtgärd tills utsläppen av försurande ämnen minskar. De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp av svaveldioxid och lokala utsläpp av kväveoxider. Sjöfarten står för största delen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men internationella bestämmelser om renare bränslen kommer att minska utsläppen. Ökade transporter på väg och till sjöss kommer att medföra större utsläpp av kväveoxider inom kommunens gränser. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Jämförelse med miljökvalitetsmålen GIFTFRI MILJÖ Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i, eller utvunnits av, samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå inom den utsatta tidsramen. Den långa industritraditionen i Göteborg har medfört att mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybebyggelse krävs därför nästan alltid sanering. Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföra problem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilket medför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader. Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationellt arbete. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, som träder i kraft 1 juni 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt sätt att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet är att lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster. SKYDDANDE OZONSKIKT Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier. Sedan förbudet av yrkesmässig användning av det ozonnedbrytande köldmediet CFC infördes den 1 januari 2000 har användningen helt upphört i kommunen. Användningen av köldmediet HCFC har minskat med 90 procent de sista tio åren och kommer så småningom att upphöra eftersom det blev förbjudet att nyinstallera köldmediet den 1 januari Ökade möjligheter att använda fjärrkyla medverkar också till att användningen av HCFC minskar. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs på nationell nivå och insatserna kan komma att justeras beroende på förändrad kunskap och därmed nya nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att bedöma den lokala situationen när det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen och individuellt dostillskott. Miljörapport

14 Jämförelse med miljökvalitetsmålen Risken att få hudcancer ökar vid upprepad och oklok solexponering både för sol- och solariestrålning. För att antalet insjuknande i hudcancer inte ska öka mellan 2000 och 2020 krävs det tidiga, långsiktiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. De negativa konsekvenserna på människors hälsa kan förhindras bland annat med hjälp av skyddande kläder. INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att nå på grund av lång återhämtningstid i miljön, stor påverkan från andra länder samt kunskapsbrist angående vilken effekt olika åtgärder ger. Den främsta orsaken till övergödningen är utsläpp från enskilda och kommunala avlopp samt läckage från jordbrukets gödselhantering. I nuläget är målet för kväve och fosfor inte uppnått i något av de större vattendragen. Av de mindre vattendragen är det främst de i jordbrukslandskapet som är mycket näringsrika. Övergödningspåverkan förekommer även i Göteborgs kustvatten. Kvävetransporten i Göta älv motsvarar cirka hälften av tillförseln från svenska källor till Västerhavet. Sextio procent av dessa kväveutsläpp kommer från mänsklig aktivitet. Övergödningen i havet är ett av de riktigt svåra miljöproblemen. EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter. Men försurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan. Det är tveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald kan återställas inom en generation. Göta älv har ett stort antal fiskarter och det bör finnas goda förutsättningar för biologisk mångfald i älven. Det största hotet är olyckshändelser. Ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder är en förutsättning för måluppfyllelse. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Jämförelse med miljökvalitetsmålen Säveån och Mölndalsån går genom tätort och industriområden vilket ger föroreningsbelastning. Det finns inte tillräckligt med biologiska undersökningar för att bedöma om miljökvalitetsmålet uppfylls. Lärjeån har höga naturvärden och goda förutsättningar för biologisk mångfald. Trots detta är bedömningen att ytterligare åtgärder krävs för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempel inte klarlagt varför bestånden av flodpärlmussla är så svaga. Vissa av de mindre vattendragen har förhållandevis goda förutsättningar när det gäller försurning och närsaltsbelastning. Många av de små vattendragen är dock påverkade av försurning, övergödning eller andra föroreningar och i de fallen uppfylls inte miljömålen. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Göteborg har inga stora grundvattentillgångar som kan användas som dricksvattentäkter för staden. Kommunen arbetar för att råvattenförsörjningen i framtiden ska kunna kompletteras med infiltrerat grundvatten från naturgrusformationer i Gråbo. I enskilda brunnar förekommer problem med försurat grundvatten i kommunens höjdområden och med höga radon- och flouridhalter i områden med RA-granit. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Det finns många tecken på en storskalig förändring i havet. Många havslevande djur har minskat kraftigt i antal under senare år och klimatförändringar, överfiske, övergödning och utsläpp av olja och miljögifter kan vara några av orsakerna. Det finns ett stort behov av kartläggning av marina miljöer och de djur och växter som förekommer där. Uttag av fisk måste anpassas till hållbara nivåer och miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Giftfri miljö måste uppnås för att miljömålet för Hav i balans ska kunna uppnås. Miljörapport

16 Jämförelse med miljökvalitetsmålen MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Orremossen, som är det våtmarksområde i Göteborg som ingår i Myrskyddsplanen för Sverige, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjälls naturreservat. I Göteborg har det anlagts ett antal nya våtmarker under de senaste tio åren och av dem ligger åtminstone ett, Hökälla, på tidigare jordbruksmark. Det skulle trots detta behöva anläggas fler våtmarker i kommunen. LEVANDE SKOGAR Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Andelen skyddad skogsmark i Sverige är för närvarande sex procent och ska enligt ett delmål öka till tio procent. I Göteborg är cirka 20 procent av skogsmarken skyddad och andelen stiger efter hand som nya naturreservat bildas. Det finns ett särskilt ansvar för att säkerställa bevarandet av tätortsnära skogar, framför allt för deras viktiga roll för friluftsliv och folkhälsa. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga är tillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det moderna jordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse. GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Resandet med bil ökar såväl inom samt till och från Göteborg. Det innebär bland annat att många människor är utsatta för höga 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Jämförelse med miljökvalitetsmålen trafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antalet bullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar och bullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara i centrala Göteborg. Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjligheten och viljan att cykla och gå. För att uppnå en långsiktigt god bebyggd miljö krävs att andelen resor med kollektivtrafik ökar och att fler väljer att cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil. Antalet miljöfordon i kommunen var 80 procent fler 2006 än Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordon år 2008 uppnåddes redan under Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärme baserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen av ändliga resurser minska. Det är dock osäkert om den totala energianvändningen minskar. EU-direktivets regler om byggnaders energiprestanda som trädde i kraft i oktober 2006 blir en viktig faktor i arbetet för att minska energianvändningen. För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen av förpackningar, returpapper och bioavfall i Göteborg ökas väsentligt. I kommunens förskolor och skolor har omfattade insatser lett till att radonhalten i de flesta fall redan idag ligger på en acceptabel nivå. Vid utförda kontrollmätningar har det visat sig att detta också gäller de fristående förskolorna och skolorna i Göteborg. För bostäder är målet dock svårare att nå och det behövs ytterligare kartläggning av till exempel radonbidraget från marken. Radonsänkande åtgärder måste genomföras i större omfattning och riskerna med att samtidigt utsättas för radon och tobaksrök måste uppmärksammas. Delmålet om byggnaders påverkan på hälsan kommer inte att uppfyllas till år I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden som Vättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delar av staden finns fina rekreationsområden som till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindre grönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cykla eller gå till ett grönområde i sin närhet. Miljörapport

18 Jämförelse med miljökvalitetsmålen ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ett ekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel på bra underlag är Natur och kultur ett kunskapsunderlag samt Göteborgs artdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapet där man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotade arter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna till odlingslandskapet. En viktig insats är arbetet för att förbättra miljön för flodpärlmusslan i Lärjeån. Utöver sådana särskilda insatser är det viktigt att bevara olika landskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ett antal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd för fler. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 1. Begränsad klimatpåverkan 1.1 MILJÖKVALITETSMÅL Halten av växthusgaser i atmosfären skall, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 1.2 BAKGRUND Växthusgaserna (gaser som bidrar till växthuseffekten) släpper igenom den kortvågiga strålningen som kommer från solen. Denna strålning värmer upp jordytan. Jorden sänder i sin tur ut värmestrålning vilken delvis absorberas av växthusgaserna och reflekteras tillbaka till jorden. Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, vilket skulle innebära en global medeltemperatur på -18ºC. Växthusgaser har alltid funnits i atmosfären, men halterna av flera av dem har ökat på senare år. Dessutom har nya ämnen med växthuseffekt, framställda av människan, tillkommit. Den mänskligt orsakade ökningen av växthusgaser leder till att den naturliga växthuseffekten förstärks. Detta kan i sin tur leda till att jordens medeltemperatur ökar, vilket på sikt medför förändringar i det globala klimatsystemet. De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga och koldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, lustgas) och metan (CH 4 ) har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annat vissa fluorhaltiga ämnen, till exempel HFC (fluorkolväten), som används som köldmedium (se kapitel 5). Halterna av koldioxid i atmosfären är mycket högre än halterna för de övriga växthusgaserna. De övriga gaserna har dock en mycket större växthuseffekt per enhet Miljöeffekter För att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukar man räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkomma samma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP, Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter (tabell 1.1). GWP 100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivet används då de olika gaserna har olika lång uppehållstid i atmosfären. Miljörapport

20 Begränsad klimatpåverkan Tabell 1.1 Växthusgasernas GWP 100 -faktorer Växthusgaser GWP 100 -värde (koldioxidekvivalenter) Huvudsaklig källa Koldioxid 1 Förbränning av fossila bränslen Metan 21 Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag Dikväveoxid 310 Avgång från jordbruksmark, förbränning av fossila bränslen och biobränslen Fluorkarbon, ex CF Förorening vid aluminiumframställning Ofullständigt fluorerade kolväten, ex HFC 134a Läckage från kylskåp, värmepumpar, brandsläckare Svavelhexafluorid Läckage från tyngre elektrisk utrustning Källa: [1] Problemet i dag är att växthuseffekten förstärks, framförallt på grund av att luftens halt av koldioxid blir högre. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med drygt 35 procent sedan mitten av 1800-talet. Koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material. På grund av användandet av fossilt bränsle blir det ett överskott av koldioxid. Atmosfären tillförs via denna förbränning det kol som organismer och växter har tagit upp under miljontals år. Koldioxid tas också i dag upp av växter och djur, men de kan inte binda mer än en liten del av koldioxidöverskottet i luften. Att det i tätbefolkade områden skett en omfattande avverkning av skog medför att koldioxidupptaget blir mindre än det skulle ha varit om skogen fanns kvar. Koldioxidhalten ökar i regel lika mycket överallt, eftersom koldioxiden har så lång livslängd i atmosfären att den får global spridning oavsett var den släpps ut. Koldioxiden är nästan oförstörbar och även om utsläppen skulle minska skulle koldioxidhalten i både luft och hav stiga och växthuseffekten förstärkas. Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock ganska troligt att ökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med den globala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiska cykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPPC, FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt är orsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,74ºC de senaste 100 åren. Under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. IPPC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på 1,8 4,0ºC under perioden [2]. Om temperaturen fortsätter att stiga kommer förutsättningarna för odling att försämras i vissa delar av världen. Temperaturökningen kan även orsaka översvämningar av låglänta kustområden runt om i världen. Under perioden har världshavens nivå stigit med knappt åtta 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Begränsad klimatpåverkan centimeter. Denna stigning kan dels förklaras med expansion av havsvattnet i samband med uppvärmningen av världshaven och dels avsmältningen av glaciärer. IPCC:s bedömningar pekar på en havsnivåhöjning på 0,18 0,58 meter under perioden [2]. Det som går att göra för att minska klimatpåverkan är bland annat att reducera utsläppen av koldioxid, vilket innebär att användningen av fossila bränslen måste minska. EU har lovat att minska sina sammanlagda utsläpp av växthusgaser med åtta procent under åren , vilket skulle fördela sig mellan de olika länderna i EU. Sverige fick rätten att öka utsläppen av växthusgaser med fyra procent från 1990 till Våren 2002 beslutade riksdagen dock att de svenska utsläppen i stället ska minska med minst fyra procent under den aktuella perioden. Under 2007 enades EU-länderna om att ytterligare höja ambitionsnivån genom att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år År 2020 ska också 20 procent av all energi i EU-länderna komma från förnyelsebara bränslen, 10 procent av bränsleförbrukningen inom transportsektorn ska vara biobränsle och en energieffektivisering på 20 procent ska komma till stånd Hälsoeffekter Hälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda och kan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna är bland annat förknippade med ändrad utbredning av vattenburna sjukdomar och infektionssjukdomar, sjukdomsspridande insekter och fästingar, naturkatastrofer, temperaturbelastning och ultraviolett strålning. 1.3 SITUATION Naturvårdsverket redovisar årligen de svenska utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid samt fluorhaltiga ämnen. Under år 2005 var Sveriges totala utsläpp 67 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 7 procent jämfört med utsläppen 1990 [3]. kton Figur 1.1 Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung i Göteborg Miljörapport

22 Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg var högre år 2006 jämfört med Utsläppsmängderna har varierat relativt lite under åren och det finns ingen minskande trend för perioden (figur 1.1). Det har däremot skett förändringar inom de olika sektorerna. Ökningen av utsläppen under 2006 förklaras av uppstarten av Rya kraftvärmeverk, som drivs med naturgas. Detta har medfört att sektorn energi/uppvärmning ökar sina utsläpp av växthusgaser. I Göteborg står industrin för den största delen av koldioxidutsläppen, men även vägtrafiken och energi/uppvärmning står för stora delar (figur 1.2). Av industrins utsläpp av koldioxid står raffinaderierna för merparten. Vägtrafiken i Göteborg ökar. Samtidigt har motoreffektiviteten och biobränsleandelen hos fordonen ökat, vilket gör att trenden med ökade koldioxidutsläpp kan brytas. Läs mer om vägtrafiken i avsnitt 14.9 och om miljöfordon i avsnitt Sjöfart 11% Arbetsfordon 4% Övrigt 1% Trafik 23% Energi/ uppvärmning 21% Industri 40% Figur 1.2 Koldioxidkällor i Göteborg, andel 2006 Statistiken för Göteborg är produktionsbaserad. Det innebär exempelvis att raffinaderiernas utsläpp, som är knappt 40 procent av Göteborgs totala koldioxidutsläpp, helt tillskrivs Göteborgs kommun trots att merparten av produkterna konsumeras utanför kommunens gränser. På samma sätt räknas inte koldioxidutsläppen som genererats av elimporten till kommunen. Det finns inga beräkningar av utsläpp av övriga växthusgaser i Göteborgs kommun. Det totala utsläppet beräknas därför utifrån de uppskattningar Naturvårdsverket använder sig av i de nationella beräkningarna. Av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) beräknas cirka 80 procent komma från koldioxidutsläpp, 9 procent från metan, 10 procent från dikväveoxid och resten från övriga växthusgaser. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Begränsad klimatpåverkan 1.4 JÄMFÖRELSE MED MILJÖKVALITETSMÅLEN I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Göteborgs Stad inledde under 2006 ett arbete med att ta fram lokala miljömål för Begränsad klimatpåverkan Det nationella delmålet Minskade utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid cirka 2,86 miljoner ton Det är 5,5 procent högre än utsläppen Figur 1.3 visar Göteborgs utsläpp av fossil koldioxid i förhållande till det nationella, tillika det regionala målet. Under tre av de senaste 15 åren har koldioxidutsläppen varit mer än 4 procent lägre än 1990 års nivå. % 8 6 Procentuell skillnad mot 1990 Mål Figur 1.3 Utsläpp av fossil koldioxid jämfört med miljömålet 2008/2012 Den aktuella utsläppsmängden av fossil koldioxid tillsammans med övriga växthusgaser innebär att det totalt i Göteborg släpps ut 3,6 miljoner ton växthusgaser räknat som koldioxidekvivalenter bodde det cirka människor i Göteborg, vilket innebär 7,3 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Detta innebär att det är långt kvar innan det nationella målet till 2050 kan uppnås för Göteborgs kommun. Miljörapport

24 2. Frisk luft 2.1 MILJÖKVALITETSMÅL Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. 2.2 BAKGRUND Människans verksamhet kan medföra att luften förorenas på olika sätt. Det kan vara allt från vedeldning till industriprocesser och föroreningar från trafiken. Det finns även naturliga föroreningsorsaker, till exempel vulkanutbrott, skogsbränder och terpenutsläpp från barrträd. Luftföroreningarna kan ha lokal, regional eller global effekt. De kan påverka människors hälsa, naturen och klimatet. De luftföroreningar som främst är intressanta är kväveoxider (NO X ), partiklar (PM 10, PM 2,5 ), flyktiga organiska kolväten (VOC), marknära ozon (O 3 ) och svaveloxider (SO X ) Miljöeffekter De miljöeffekter som utsläpp till luft bidrar till eller orsakar är klimatförändringar (se kapitel 1), försurning av mark, sjöar och grundvatten (se kapitel 3), uttunning av ozonskiktet (se kapitel 5) och övergödning (se kapitel 7). Dessutom medverkar luftföroreningar till att kulturvärden, till exempel statyer och husfasader, förstörs genom korrosion. Marknära ozon ger bland annat skador på vegetationen, vilket påverkar de naturliga ekosystemen och har betydelse för avkastningen från jordoch skogsbruk. De olika luftföroreningarnas miljöeffekter beskrivs i tabell 2.1 och utsläppskällorna framgår av tabell 2.2. Miljörapport

25 Frisk luft Tabell 2.1 Luftföroreningarnas effekter Förorening/ämne Effekter på klimat, natur och hälsa Spridning av förorening/effekt Ammoniak CFC, HCFC och andra klor- eller bromföreningar Flyktiga organiska kolväten (VOC) Koldioxid från förbränning av fossila bränslen Kolmonoxid Kväveoxider Marknära ozon Organiska miljögifter, till exempel PCB, dioxin Partiklar/sot Svaveldioxid Bidrar till övergödning. Försurning av mark, sjöar och grundvatten Uttunning av ozonskiktet som ger: Skador på vegetation Fara för ögonskador (t ex grå starr) Försämring av immunförsvaret Ökad risk för hudcancer Bidrar till bildning av marknära ozon. Vissa är cancerframkallande 1. Vissa påverkar centrala nervsystemet 2 Ökande växthuseffekt som medför klimatförändringar Minskar blodets förmåga att ta upp och transportera syre. Kan påverka hjärt- och kärlsystemet Försurning av mark, sjöar och grundvatten. Korrosion på material. Bidrar till övergödning. Kan påverka luftvägarna. Bidrar till bildning av marknära ozon Skador på vegetation. Kan irritera slemhinnor och lungor. Korrosion av material Gifteffekter på organismer och ekosystem Kan orsaka andningsbesvär, ökad sjuklighet och dödlighet. En del innehåller giftiga eller cancerframkallande ämnen. Smutsar ner Försurning av mark, sjöar och grundvatten. Korrosion på material. Andningsbesvär och irritation i luftvägarna lokal, regional global lokal, regional global lokal lokal, regional, långväga lokal, regional, långväga lokal, regional, långväga, global lokal, regional, långväga lokal, regional, långväga Tungmetaller, till exempel bly, kadmium Gifteffekter på organismer och ekosystem lokal, regional, långväga 1 till exempel bensen, butadien, eten och propen 2 till exempel toluen och xylen 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

26 Frisk luft Tabell 2.2 Luftföroreningarnas huvudsakliga utsläppskällor Förorening/ämne Huvudsakliga utsläppskällor Främsta ursprung i Göteborgsluften Ammoniak Jordbrukets gödselhantering regional CFC Värmepumpar, kylskåp, kylanläggningar lokalt och cellplast Flyktiga organiska kolväten (VOC) Industriprocesser t ex raffinaderier, trafik, energiproduktion, lösningsmedelsanvändning, bensinhantering m m lokalt Koldioxid All förbränning av fossila bränslen lokalt, regionalt, långväga Kolmonoxid Förbränning (ofullständig). Bilavgaser och tobaksrök lokalt Kväveoxider Förbränning, främst från transporter, industri och energiproduktion lokalt Marknära ozon Organiska miljögifter, till exempel PCB och dioxin Partiklar Svaveldioxid Tungmetaller Bildas i luften genom reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska kolväten under inverkan av solljus Förbränningsprocesser, diverse varor och material samt bekämpningsmedel Förbränning, främst från transporter, arbetsfordon, industri och energiproduktion. Uppvirvlat markdamm och slitagepartiklar från vägtrafik Förbränning av svavelhaltiga bränslen t ex olja Gruvdrift, metallindustri, energiproduktion, avfallsanläggningar m m regionalt, långväga lokalt, regionalt, långväga lokalt, regionalt, långväga långväga långväga Gräns-, rikt- och tröskelvärden Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Våren 2001 fattade regeringen beslut om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10 ) i utomhusluft och i juni 2003 infördes normer för bensen och kolmonoxid. I augusti 2004 beslutade regeringen om normer för marknära ozon. Ett EU-direktiv om miljökvalitetsnormer för bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel har antagits och ska införlivas i svensk lagstiftning. I ett EU-förslag till nytt luftdirektiv ingår normer för partiklar (PM 2,5 ). Miljökvalitetsnormerna gäller där människor vistas. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 2.3. Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids, förutom ozon där ansvaret ligger på nationell nivå. Om en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för detta ligger hos staten, men kan delegeras till kommunerna. I maj 2006 fastställde Länsstyrelsen Västra Götaland åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) för Göteborgs kommun. Miljörapport

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljörapport 2007 R 2008:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X

Miljörapport 2007 R 2008:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X Miljörapport 2007 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:10 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

De nationella miljömålen med preciseringar

De nationella miljömålen med preciseringar De nationella miljömålen med preciseringar Sammanställning av Miljö- och byggnadsförvaltningen december 2012 Datum: 2012-12-17 Sida: 2 (26) Inledning Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer