Miljörapport 2007 R 2008:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport 2007 R 2008:10. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X"

Transkript

1 Miljörapport 2007 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:10 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Förord Vem vill inte ha bra miljö? Frisk luft, rent vatten, möjlighet att koppla av och prata med varandra utan att störas av buller, närhet till gröna områden för rekreation Och vi är många i Göteborg som jobbar med miljöfrågor. Alla kommunala förvaltningar och bolag har ett miljöansvar för sin verksamhet. Utanför den kommunala organisationen pågår ett minst lika viktigt arbete. Många företag tar miljöansvar och blir allt bättre på att ta fram miljöanpassade tekniska lösningar, högskolor har sina specialkunskaper och föreningar bidrar med kunskap och engagemang, alla är med och drar sitt strå till stacken. Vi måste hela tiden samverka med vår omvärld för att nå resultat. Men allra viktigast är vårt eget agerande. Mycket har hänt, men det finns många stora uppgifter kvar att lösa. Från att ha handlat om att minska utsläppen från skorstenar och rör är det idag hela vår livsstil som står i fokus. Våra resvanor, maten vi äter, hur vi värmer upp våra bostäder och så vidare. För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling finns 16 nationella miljökvalitetsmål som nu ska brytas ner till lokala miljökvalitetsmål. I Göteborg har vi snart slutfört arbetet med Begränsad klimatpåverkan och med Giftfri miljö. Arbetet med Frisk luft är i slutskedet. Vi kommer nu att arbeta vidare med ytterligare mål. I arbetet med miljörapporten kan vi åter konstatera att målen som är svårast att nå är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Till den skaran fogar vi nu också målet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Rapporterna duggar allt tätare om ett svårt tillstånd i havet, med rovfiske, främmande arter och olika effekter av temperaturhöjningen. Det kommer att krävas omfattande insatser för att nå målet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Under de senaste åren har klimatfrågan blivit en del av vardagen för många fler än oss som arbetar med miljöfrågor. Det lovar gott inför framtiden. För den största utmaningen vi står inför är målet Begränsad klimatpåverkan. Det kommer att krävas åtgärder inom en lång rad områden, i vårt land och internationellt för att minska utsläppen av växthusgaser. Alla insatser är nödvändiga. Det första delmål som satts upp på nationell nivå är bara ett första litet steg i förhållande till det jättekliv vi måsta ta. Begränsad klimatpåverkan kan dessutom ses som det mål av de 16 som påverkar möjligheten att nå nästan alla de andra. Ett rikt växt- och djurliv och Hav i balans samt levande kust och skärgård är exempel på mål, där en temperaturökning på sikt kan medföra betydande förändringar i ekosystemen. Under många år har önskemålen om Frisk luft varit ett uppmärksammat miljöområde i Göteborg. Det beror kanske på att vi redan på 1960-talet gjorde regelbundna mätningar och tog initiativ till insatser som förbättrade luftens kvalitet. Vissa utsläpp till luften har också minskat drastiskt, men det finns fortfarande ett stort behov av att förbättra situationen. I en gammal industristad som Göteborg finns stora områden med gamla tiders synder. Genom okunnig och ovarsam hantering av kemiska ämnen har vi fått förorenade markområden. Idag är det också vår livsstil som påverkar möjligheten till Giftfri miljö. Användningen av kemikalier i olika sammanhang innebär en diffus spridning från produkter och material som vi har i våra hem, på våra arbetsplatser och när vi bygger. Vi blir alltfler och reser alltmer. Resandet påverkar miljön på många sätt. Inte bara genom utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar som påverkar luftkvaliteten. Den ökande Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4 Förord trafiken innebär också högre ljudnivåer och att allt större ytor tas i anspråk. För att nå målet God bebyggd miljö måste stadsmiljön utformas så att det känns naturligt att förflytta sig på ett hållbart sätt. Att gå och cykla när avståndet är kort, och att annars välja kollektivtrafiken före den egna bilen. Om vi sorterar våra resor liksom vi sorterar vårt avfall och väljer goda energilösningar i våra hus som ger låg miljöbelastning utan att vi får problem med inomhusmiljön kommer vi att få en trivsammare, attraktivare stad för oss alla. En stadsutveckling som bygger på tankarna i förslaget till ny översiktsplan, som nyligen varit utställd, är en god hjälp på vägen att nå målet. Christina Börjesson Miljödirektör Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Svante Sjöstedt (projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, Erik Hansson, Karin Kruse, Micael Sundström, Anne Svensson, Linus Theorin och Jenny Toth i samarbete med ett stort antal sakkunniga inom respektive ämnesområde. Karin Nordström, Sanja Peter, Tommie Vester och Ulf Ragnesten från Stadsmuseet svarar för avsnitten som berör kulturmiljö. Synpunkter och förslag till förbättringar tas tacksamt emot på e-post: Miljörapport 2007

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...3 Samlad bedömning och utgångspunkter...5 Begränsad klimatpåverkan...15 Frisk luft...21 Bara naturlig försurning...31 Giftfri miljö...39 Skyddande ozonskikt...49 Säker strålmiljö...53 Ingen övergödning...59 Levande sjöar och vattendrag...67 Grundvatten av god kvalitet...81 Hav i balans samt levande kust och skärgård...85 Myllrande våtmarker...93 Levande skogar...97 Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Bilaga 1: Göteborgs Stads miljöpolicy Bilaga 2: Gröna indikatorer Bilaga 3: De nationella folkhälsomålen Bilaga 4: Miljöordlista Bilaga 5: Miljölänkar Bilaga 6: Referenser Referenser till texten återfinns i bilaga 6. Inne i texten ligger källhänvisningar som placerats olika beroende på vad hänvisningen gäller. Står den inne i en mening direkt efter ett ord eller ett uttryck gäller hänvisningen ordet eller uttrycket. Står den i slutet av en mening eller efter ett stycke gäller hänvisningen den enskilda meningen respektive hela stycket. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

6 Miljörapport 2007

7 Samlad bedömning och utgångspunkter Samlad bedömning av miljötillståndet Ambitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen i Göteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet. Bedömningen tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Från och med nästa års miljörapport kommer fler lokala miljökvalitetsmål för Göteborg vara fastställda och uppföljningen av dessa kommer då att göras i miljörapporten. Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning av situationen för respektive miljökvalitetsmål. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sett över en längre period har utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg legat på en relativt jämn nivå. Utsläppsmängden per person har minskat marginellt. Det nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet som ett medelvärde för perioden ska vara minst fyra procent lägre än utsläppet 1990, nås inte med nuvarande utveckling. Det långsiktiga nationella delmålet, att det totala växthusgasutsläppet per person och år ska vara mindre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter 2050, ser ut att bli mycket svårt att nå om inte omfattande åtgärder genomförs. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmålet Frisk luft är mycket svårt att uppnå i Göteborg. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människor exponeras är vägtrafiken. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. I Göteborg kommer stora utsläppsminskningar från vägtrafiken krävas för att klara delmålet för kvävedioxid. Även halten av partiklar (PM 10 ) är höga. De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för luft är också svåra att nå. Normen för kvävedioxid, som gäller sedan januari 2006, överskrids i Göteborg. Partikelhalterna är höga på många platser i Göteborg men miljökvalitetsnormen för PM 10 överskreds inte under Halterna av marknära ozon är tidvis höga men under 2007 överskreds varken delmålet för Frisk luft eller miljökvalitetsnormen, som båda gäller från Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utan kalkningen skulle en Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

8 Samlad bedömning och utgångspunkter stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigt försurade. Kalkningen löser inte försurningsproblemet men är en nödvändig åtgärd tills utsläppen av försurande ämnen minskar. De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Sjöfarten står för största delen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men lokala initiativ och internationella bestämmelser om renare bränslen kommer att minska utsläppen. Utsläppen av kväveoxider kommer däremot att öka från sjöfarten, medan de förväntas minska från vägtrafiken och arbetsfordon tack vare strängare avgasreningskrav. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i, eller utvunnits av, samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå inom den utsatta tidsramen. Den långa industritraditionen i Göteborg har medfört att mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybebyggelse krävs därför nästan alltid sanering. Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföra problem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilket medför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader. Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationellt arbete. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, som trädde i kraft 1 juni 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt sätt att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet är att lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier. Sedan förbudet av yrkesmässig användning av det ozonnedbrytande köldmediet CFC infördes den 1 januari 2000 har användningen helt upphört i kommunen. Användningen av köldmediet HCFC har minskat med 90 procent de sista tio åren och kommer så småningom att upphöra eftersom det blev förbjudet att nyinstallera köldmediet den 1 januari Ökade möjligheter att använda fjärrkyla medverkar också till att användningen av HCFC minskar. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs på nationell nivå och insatserna kan komma att justeras beroende på förändrad kunskap och därmed nya nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att bedöma den lokala situationen när det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen och individuellt dostillskott. 6 Miljörapport 2007

9 Samlad bedömning och utgångspunkter Risken att få hudcancer ökar vid upprepad och oklok exponering både för sol- och solariestrålning. För att antalet insjuknande i hudcancer inte ska öka mellan 2000 och 2020 krävs det tidiga, långsiktiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. De negativa konsekvenserna på människors hälsa kan förhindras bland annat med hjälp av skyddande kläder. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökvalitetsmålet blir svårt att nå på grund av lång återhämtningstid i miljön, stor påverkan från andra länder samt kunskapsbrist angående vilken effekt olika åtgärder ger. Göta Älv är den största kvävekällan på västkusten. Kvävehalterna minskar i älvmynningen men är fortsatt höga. Göta älvs biflöden bidrar i många fall till en försämring av den näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisar en betydligt sämre kvalitet än Göta älv. Övergödningspåverkan förekommer i Göteborgs kustvatten. EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Lärjeån är utpekat som nationellt viktigt ur naturvårdsperspektiv och särskilt värdefullt ur fiskeperspektiv. Kommunen har en viktig del i arbetet med att skydda Lärjeån. Ån har höga naturvärden och goda förutsättningar för biologisk mångfald, men ytterligare åtgärder krävs för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är till exempel inte klarlagt varför bestånden av flodpärlmussla är så svaga. Säveån och Mölndalsån går genom tätort och industriområden vilket ger föroreningsbelastning. Det finns inte tillräckligt med biologiska undersökningar för att bedöma om miljökvalitetsmålet uppfylls. I Göta älv är ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder en förutsättning för måluppfyllelse. En del av de mindre vattendragen har förhållandevis goda förutsättningar när det gäller försurning och närsaltsbelastning, men många är påverkade av försurning, övergödning eller andra föroreningar och i de fallen uppfylls inte miljömålen. Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter. Men försurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan och det är tveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald kan återställas inom en generation. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Samlad bedömning och utgångspunkter livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Göteborg har inga stora grundvattentillgångar som kan användas som dricksvattentäkter för staden. Grundvattennivåerna i Göteborg är påverkade på platser där man byggt tunnlar. Infiltration av vatten för att kompensera för detta kommer att behövas en lång tid framöver. Det behövs mer kunskap om grundvattenberoende ekosystem för att förebygga skador vid framtida exploatering. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att uppnå. Det finns många tecken på en storskalig förändring i havet och flera havslevande djur har minskat kraftigt i antal på senare år. Det viktigaste för havsmiljön i nuläget är att vi agerar på ett sätt så att vi får ett fiske som är hållbart, nationellt och internationellt. Här kan snabba insatser ge resultat på relativt kort sikt. Det behövs också mer kunskap om de naturvärden som finns i havet. Vi behöver veta mer om var vi har olika miljöer och arter, men det behövs också bättre redskap för att bedöma vad som är skyddsvärt. Begreppet nyckelarter har börjat användas i marin miljö men kunskapen om dessa behöver utvecklas och spridas. När det gäller skydd av kulturmiljöer bör en genomgång av gällande detaljplaner med fokus på skydd enligt plan- och bygglagen genomföras omgående. Det är också nödvändigt att genomföra kompletterande inventeringar av andra kulturhistoriskt intressanta lämningar såsom fyr- och lotsplatser, hamnar, befästningar med mera. En sammanställning av genomförda inventeringar kan sedan ligga till grund för framtida skyddsåtgärder och delges boende, besökare och exploatörer för en förbättrad förståelse. Tributyltenn (TBT) är ett starkt giftigt ämne som använts som tillsats i båtbottenfärger men som nu är förbjudet. Att det finns kvar i sediment i havet är ett problem som det inte går att bortse från. En möjlig källa till fortsatt spridning är att TBT-haltig färg, som sitter kvar under lager av nyare färg, lossnar när skroven tvättas. Det är viktigt att så många småbåtshamnar som möjligt installerar spolplattor med slamavskiljare som används när båtar bottenspolas. Hantering av avfall vid blästring av fartyg måste också ske på ett sätt så att ingen spridning sker. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Göteborg har det anlagts ett antal nya våtmarker under de senaste tio åren men det skulle behöva anläggas fler. Orremossen, som är det våtmarksområde som ingick i Myrskyddsplanen från 1994, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjälls naturreservat. Miljörapport 2007

11 Samlad bedömning och utgångspunkter Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Andelen skyddad skogsmark i Sverige är för närvarande sex procent och ska enligt ett delmål öka till tio procent. I Göteborg är cirka 20 procent av skogsmarken skyddad och andelen stiger efter hand som nya naturreservat bildas. Det finns ett särskilt ansvar för att säkerställa bevarandet av tätortsnära skogar, framför allt för deras viktiga roll för friluftsliv och folkhälsa. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga är tillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det moderna jordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den samlade bedömningen är att målet blir mycket svårt att uppnå. Resandet med bil ökar såväl inom samt till och från Göteborg. Det innebär bland annat att många människor är utsatta för höga trafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antalet bullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar och bullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara i centrala Göteborg. Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjligheten och viljan att cykla och gå. För att uppnå en långsiktigt god bebyggd miljö krävs att andelen resor med kollektivtrafik ökar och att fler väljer att cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil. Antalet miljöfordon i kommunen är tre gånger fler 2007 än Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordon år 2008 uppnåddes redan under Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärme baserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen av ändliga resurser minska. För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen av förpackningar, returpapper och bioavfall i Göteborg ökas väsentligt. I kommunens förskolor och skolor har omfattade insatser lett till att radonhalten i de flesta fall redan idag ligger på en acceptabel nivå. Vid utförda kontrollmätningar har det visat sig att detta också gäller de fristående förskolorna och skolorna i Göteborg. För bostäder är målet dock svårare att nå och det behövs ytterligare kartläggning av till exempel radonbidraget från Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

12 Samlad bedömning och utgångspunkter marken. Radonsänkande åtgärder måste genomföras i större omfattning och riskerna med att samtidigt utsättas för radon och tobaksrök måste uppmärksammas. Delmålet om byggnaders påverkan på hälsan kommer inte att uppfyllas till år I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden som Vättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delar av staden finns fina rekreationsområden som till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindre grönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cykla eller gå till ett grönområde i sin närhet. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ett ekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel på bra underlag är Natur och kultur ett kunskapsunderlag samt Göteborgs artdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapet där man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotade arter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna till odlingslandskapet. En viktig insats är arbetet för att förbättra miljön för flodpärlmusslan i Lärjeån. Utöver sådana särskilda insatser är det viktigt att bevara olika landskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ett antal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd för fler. Utgångspunkter Miljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgs kommunfullmäktige antog i april Enligt detta beslut ska miljönämnden utarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktiges beslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen i Göteborg I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy med ansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formulera egna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följa upp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyn gjordes senast i oktober Miljöpolicyn finns i bilaga 1. Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg och jämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter är nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken, miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunder för miljökvalitet. I april 2006 gav kommunstyrelsen stadskansliet i uppdrag att ta fram lokala anpassningar till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljningen av de lokala miljökvalitetsmålen ska ske i miljörapporten. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Från och med nästa års miljörapport kommer ett flertal lokala miljökvalitetsmål vara fastställda av kommunfullmäktige. Sedan Miljörapport 2004 återfinns 10 Miljörapport 2007

13 Samlad bedömning och utgångspunkter uppföljningen av Göteborgs energiplan 2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö. Avsikten är att miljörapporten ska vara ett faktaunderlag och fungera som uppslagsverk samt utgöra ett stöd för diskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling i staden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunala nämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inom exempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare. Miljörapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen. I rapporten beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, aktuella delmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläpp med mera. En jämförelse görs mellan situation och mål. Flera av de nationella delmålen är av olika skäl inte möjliga att utvärdera på en lokal nivå. När arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen kommit längre blir det lättare att bedöma om man nått målen. Viktiga händelser under året och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinska aspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter. Olika indikatorer har på senare år tagits fram för att mäta om vi lever inom ramen för vad ekosystemen tål på lång sikt. I bilaga 2, Gröna indikatorer, presenteras olika indikatorer och nyckeltal som används i Göteborg. En miljöordlista finns i bilaga 4. Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari Den är en samordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskt hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tilllämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkens femte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och omgivningsbuller. Inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten kommer många miljökvalitetsnormer för vatten att fastställas. De nationella miljökvalitetsmålen År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som kompletterades 2005 med ett 16:e, Ett rikt växt- och djurliv. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Samlad bedömning och utgångspunkter Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. De 16 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande 2. Frisk luft kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv 9. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen av miljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär. I början av varje kapitel i rapporten anges den övergripande formuleringen av miljökvalitetsmålen enligt riksdagen. Miljökvalitetsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsad klimatpåverkan som ska uppnås till Delmål För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till de olika miljökvalitetsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden med undantag för den långsiktiga delen av delmålet till Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år Några av delmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen för att nå målet. Regionala och lokala miljökvalitetsmål Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionala respektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå och publicerat dem i Miljömålen i Västra Götaland (Länsstyrelsen Västra Götaland Rapport 2003:19). Under våren 2008 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om nya och ändrade regional delmål. Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program för arbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet ska stadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram förslag till lokala miljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Målen ska fastställas av kommunfullmäktige. Arbetet följer de 16 nationella miljökvalitetsmålens struktur och behandlas ett i taget. Förslag till miljökvalitetsmål för Begränsad Klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Levande skogar och Bara naturlig försurning är framtagna till referensgruppen. Det lokala målet för Begränsad klimatpåverkan fastställdes i juni 2008 av kommunfullmäktige och de övriga 12 Miljörapport 2007

15 Samlad bedömning och utgångspunkter målen kommer successivt behandlas. Arbetet har även inletts med att fram mål för Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Hela arbetet med att anpassa de nationella målen till lokal nivå planeras vara klart Gränsvärden och riktvärden Ett gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempel genomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft eller vatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas. Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Bedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka och utvärdera miljötillstånd. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R ). De innehåller bedömningsmallar som anger inom vilka intervall halter ska bedömas som låga, höga, mycket höga etc. De bedömningar av halter som görs i denna rapport utgår från sådana bedömningsmallar när så är möjligt. Nationella mål för folkhälsan Riksdagen antog år 2003 de nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska utgöra grunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Miljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decennierna på grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningar och trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flera fall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsorisker för befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempel genom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter. De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel under rubriken Hälsoeffekter. De nationella folkhälsomålen och en jämförelse mellan dem och miljökvalitetsmålen finns i bilaga 3. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 14 Miljörapport 2007

17 Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 1.1 Bakgrund Om växthuseffekten Växthusgaserna i atmosfären släpper igenom den kortvågiga strålningen som kommer från solen. Denna strålning värmer upp jordytan. Jorden sänder i sin tur ut värmestrålning vilken delvis absorberas av växthusgaserna och reflekteras tillbaka till jorden. Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, vilket skulle innebära en global medeltemperatur på -18ºC. Den naturliga växthuseffekten är således en förutsättning för människans överlevnad på jorden. Den förstärkta växthuseffekten, orsakad av människan, innebär att vi släpper ut växthusgaser till atmosfären och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Av växthusgaserna är det framförallt utsläppen av koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material och på grund av vår användning av fossilt bränsle som olja, naturgas och kol blir det gigantiska utsläpp av koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen tillförs atmosfären det kol som organismer och växter har tagit upp och bundit i jordskorpan under miljontals år i form av kol, olja och naturgas. En del av koldioxidutsläppen tas upp av växter och djur, men utsläppen överstiger vida upptaget. Nettoöverskottet stannar i atmosfären, och eftersom koldioxid är en mycket stabil gas med lång livslängd spelar det ingen roll var på jorden som utsläppen sker. Lokala utsläpp har alltså global verkan. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,8 C sedan slutet av 1800-talet. Merparten av den ökningen beror på människans utsläpp av växthusgaser. En fortsatt ökning av den globala medeltemperaturen kan innebära stora konsekvenser för människan och naturen. Temperaturen har fluktuerat över tiden, men den temperaturökning som skett under 1900-talet avviker markant från klimatets tidigare utveckling. Mängden utsläpp och växthusgasernas långa uppehållstid i atmosfären gör att växthuseffektens förstärkning och en åtföljande temperaturhöjning kan fortsätta under hela detta århundrade, även om alla utsläpp skulle upphöra idag.[1] Växthusgaser De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga och koldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, även kallat lustgas) och metan (CH 4 ) har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annat vissa fluorhaltiga ämnen, till exempel HFC (fluorkolväten), som används som köldmedium (se kapitel 5). Kyotoprotokollet, som ligger till grund för nationella och internationella miljömål, omfattar de växthusgaser som visas i tabell 1.1. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 1. Begränsad klimatpåverkan Växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet GWP100-värde. (koldioxidekvivalenter) Huvudsaklig källa Koldioxid 1 Förbränning av fossila bränslen Metan 21 Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag Dikväveoxid 310 Flourkolväten (HFC 134a) Perflourkolväten (PFC) Svavelhexafluorid (SF6) Källa: [2] Avgång från jordbruksmark, förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Används även som smärtlindring på sjukhus. Läckage från kylskåp, värmepumpar, brandsläckare Förorening vid aluminiumframställning Läckage från tyngre elektrisk utrustning Tabell 1.1 Växthusgasernas GWP 100 -faktorer För att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukar man räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkomma samma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP, Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter (tabell 1.1). GWP 100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivet används då de olika gaserna har olika lång livslängd i atmosfären Miljöeffekter Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock troligt att ökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med den globala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiska cykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPCC, FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt är orsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. Under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. IPCC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på 1,8 4,0ºC under perioden [3]. Om temperaturen fortsätter att stiga kan förutsättningarna för odling försämras i stora delar av världen. Tillgången på vatten riskerar att bli knapp, särskilt i de tätbefolkade delarna i världen som är beroende av glaciärvatten. Temperaturökningen kan även orsaka översvämningar av låglänta kustområden runt om i världen. Under perioden har världshavens nivå stigit med knappt åtta centimeter. Havsnivåhöjningen kan dels förklaras med expansion av havsvattnet i samband med uppvärmningen av världshaven och dels avsmältningen av glaciärer. IPCC:s bedömningar pekar på en havsnivåhöjning på 0,18 0,58 meter under perioden [3]. För människan kan en ökad växthuseffekt orsaka skördekatastrofer och svält som i sin tur kan ge upphov till konflikter och massflykt. En höjning av havsnivån kommer bland annat att påverka många människor bland annat i Nilens floddelta och Bangladesh. En fortsatt förstärkt växthuseffekt kan innebära stora problem för djurlivet. Smältande isar i Arktis skapar problem för bland annat isbjörn och valross. Landlevande djur som behöver 16 Miljörapport 2007

19 1. Begränsad klimatpåverkan flytta för att anpassa sig till klimatförändringar har svårt ta sig förbi de barriärer i form av stängsel, vägar och städer som människan byggt. En ökad växthuseffekt kan också ge upphov till självförstärkande effekter. Exempel på sådana effekter är upptining av områden med permafrost. Permafrosten binder enorma mängder metan, vars växthuseffekt är 21 gånger större än koldioxid. Om permafrosten tinar avges det bundna metanet till atmosfären och den självförstärkande effekten är ett faktum. Den globala temperaturökningen fördelas inte jämnt över jorden utan väntas bli större närmare polerna. Det betyder att Sverige kommer att få en, relativt sett, större temperaturökning. Nederbörden kommer sannolikt att öka i hela landet vilket ökar risken för översvämningar. I södra Sverige ökar sommartorkan. Temperaturzonerna flyttar norrut och växtperiodens längd beräknas öka med 1-3 månader. En havsnivåhöjning kommer även att få konsekvenser i Göteborg. Utredningen Extrema vädersituationer Hur väl rustat är Göteborg pekar ut förändringar i havsnivån som det största hotet för Göteborg. En höjd havsnivå, orsakad av klimatförändringar och/eller hårda västvindar medför risk för störningar inom elförsörjning, VA-försörjning och transportsystemet [4]. Även havets ekosystem påverkas Högre koldioxidhalter i atmosfären leder inte bara till klimatförändringar utan kan också få andra negativa effekter. Havet tar upp koldioxid från atmosfären och till följd av det har oceanerna blivit 30 procent surare de senaste 200 åren. Om koldioxidutsläppen fortsätter oförändrat beräknas oceanerna bli tre gånger surare till år 2100 jämfört med idag [5]. Man vet inte så mycket om konsekvenserna av försurningen i de marina ekosystemen, men djur och växter som har kalk i skelett eller skal kan drabbas på olika sätt. Ett exempel är ögonkorall, en revbildande art som lever i relativt djupa och kalla vatten. När havens djupvatten blir surare kommer ögonkorallen få svårt att få tag på det kalk som behövs för att bygga sitt skelett [6]. Utbytet av koldioxid mellan atmosfären och oceanerna är en långsam process och det kommer att ta tiotusentals år för att komma tillbaks till den surhetsgrad som fanns i oceanerna före industrialismen, även om utsläppen upphörde idag. Att sänka nivåerna på koldioxidutsläpp är det enda sättet att minimera storskaliga förändringar i haven [5] Hälsoeffekter Hälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda och kan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna är bland annat förknippade med ändrad utbredning av vattenburna sjukdomar och infektionssjukdomar, sjukdomsspridande insekter och fästingar, naturkatastrofer, temperaturrelaterad stress och ultraviolett strålning. 1.2 Situation Naturvårdsverket redovisar årligen de svenska utsläppen av de växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet (se tabell 1.1). Under år 2006 var Sveriges totala utsläpp cirka 66 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med nästan 9 procent jämfört med utsläppen 1990 [7]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 1. Begränsad klimatpåverkan 00 kton Figur 1.1 Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung i Göteborg Utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg minskar inte. Den generella trenden sedan 1990 är att utsläppen varit relativt konstanta (figur 1.1). I Göteborg står industrin för den största delen av koldioxidutsläppen, men även vägtrafiken och energi/uppvärmning står för stora delar (figur 1.2). Av industrins utsläpp av koldioxid står raffinaderierna för merparten. Det har däremot skett förändringar inom de olika sektorerna. Ökningen av utsläppen under 2007 kommer främst från energisektorn där Rya Kraftvärmeverk varit i drift under hela Vägtrafiken i Göteborg ökar. Samtidigt har motoreffektiviteten och biobränsleandelen hos fordonen ökat, vilket gör att trenden med ökade fossila koldioxidutsläpp kan brytas. Läs mer om vägtrafiken i avsnitt 14.8 och om miljöfordon i avsnitt Sjöfart % Arbetsfordon % Trafik % Energi/uppvärmning 7% Industri % Figur 1.2 Koldioxidkällor i Göteborg, andel Miljörapport 2007

21 1. Begränsad klimatpåverkan Vår konsumtion syns inte i statistiken Statistiken för Göteborg är produktionsbaserad. Det innebär exempelvis att raffinaderiernas utsläpp, som är knappt 40 procent av Göteborgs totala koldioxidutsläpp, helt tillskrivs Göteborgs kommun trots att merparten av produkterna konsumeras utanför kommunens gränser. På samma sätt räknas inte koldioxidutsläppen som genererats av elimporten till kommunen. Våra indirekta utsläpp av koldioxid till följd av konsumtion av varor som producerats utanför kommunens gränser är inte medräknade. Det är svårt att säja exakt hur stor denna del är, men beräkningar på nationell nivå visar att utsläppen av fossil koldioxid kan bli upp till dubbelt så hög om man inkluderar import och konsumtion [8]. Göteborg anpassar sig Göteborgs Stads nya översiktsplan är just nu i utställningsskedet. I förslaget till översiktsplan finns stora ambitioner att förtäta centrala delar av staden som Gullbergsvass, Ringön och södra älvstranden. Gemensamt för dessa områden är att de är låglänta och älvnära. Rekommendationerna i översiktsplanen anger lägsta golvhöjd till 2,8 meter över normalvattenstånd eller 1 meter över extremt högsta högvatten [9]. Större ambitioner inom EU Under 2007 enades EU-länderna om att ytterligare höja ambitionsnivån genom att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år År 2020 ska också 20 procent av all energi i EU-länderna komma från förnyelsebara bränslen, 10 procent av bränsleförbrukningen inom transportsektorn ska vara biobränsle och en energieffektivisering på 20 procent ska komma till stånd. 1.3 Jämförelse med miljökvalitetsmålen I detta avsnitt sker en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. Den 12 juni 2008 fastställde kommunfullmäktige lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan. Detta kommer att utvärderas från och med nästa års miljörapport Det nationella delmålet Delmål Utsläpp av växthusgaser De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid cirka 2,95 miljoner ton Det är drygt 8 procent högre än utsläppen Utsläpp per capita Figur 1.3 visas Göteborgs utsläpp av växthusgaser per capita (räknat som koldioxidekvivalenter) i förhållande till det nationella målet och det som anses vara ett globalt hållbart och rättvist utsläppsutrymme. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 1. Begränsad klimatpåverkan ton. CO 2-ekvivalenter 7 6 Göteborgaren Nationellt mål 00 Rättvist globalt utrymme Figur 1.3 Utsläpp av växthusgaser i Göteborg per capita. Den aktuella utsläppsmängden av fossil koldioxid tillsammans med övriga växthusgaser innebär att det totalt i Göteborg släpps ut 3,7 miljoner ton växthusgaser räknat som koldioxidekvivalenter. För år 2007 innebär det ca 7,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Teoretiskt sett är befolkningsökningen positiv om man vill minska utsläppen per capita, eftersom man då är fler som kan dela på effektiv fjärrvärme och kollektivtrafik. Göteborg har ökat i invånarantalet med drygt personer jämfört med Den positiva trenden för utsläppen per capita har dock uteblivit. En osäkerhet med beräkningen i figur 1.3 är att det inte finns några utsläppsberäkningar av övriga växthusgaser i Göteborgs kommun. Det totala utsläppet har därför beräknats utifrån de uppskattningar Naturvårdsverket använder sig av i de nationella beräkningarna. Av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) beräknas cirka 80 procent komma från koldioxidutsläpp, 9 procent från metan, 10 procent från dikväveoxid och resten från övriga växthusgaser. 20 Miljörapport 2007

23 Frisk luft Miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 2.1 Bakgrund Människans verksamhet kan medföra att luften förorenas på olika sätt. Det kan vara allt från vedeldning till industriprocesser och föroreningar från trafiken. Det finns även naturliga föroreningsorsaker, till exempel vulkanutbrott, skogsbränder och terpenutsläpp från barrträd. Luftföroreningarna kan ha lokal, regional eller global effekt. De kan påverka människors hälsa, naturen och klimatet. Ur ett hälsoperspektiv är de intressanta luftföroreningarna främst kväveoxider (NO X ), partiklar (PM 10, PM 2,5 ), flyktiga organiska kolväten (VOC), marknära ozon (O 3 ) och svaveloxider (SO X ) Miljöeffekter De miljöeffekter som utsläpp till luft bidrar till eller orsakar är klimatförändringar (se kapitel 1), försurning av mark, sjöar och grundvatten (se kapitel 3), uttunning av ozonskiktet (se kapitel 5) och övergödning (se kapitel 7). Dessutom medverkar luftföroreningar till att kulturvärden, till exempel statyer och husfasader, förstörs genom korrosion. Marknära ozon ger bland annat skador på vegetationen, vilket påverkar de naturliga ekosystemen och har betydelse för avkastningen från jord- och skogsbruk. Halterna är lägre i tätorter än på landsbygd eftersom stadsluften innehåller föroreningar med förmåga att bryta ner ozon. För att få ner halterna av marknära ozon i luften till sådana nivåer så att de varken påverkar känsliga växter eller människor behöver utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska kolväten (VOC) sammantaget minskas med procent i hela Europa [1]. De olika luftföroreningarna, deras ursprung och miljöeffekter beskrivs i tabell 2.1. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

De nationella miljömålen med preciseringar

De nationella miljömålen med preciseringar De nationella miljömålen med preciseringar Sammanställning av Miljö- och byggnadsförvaltningen december 2012 Datum: 2012-12-17 Sida: 2 (26) Inledning Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer