Miljörapport 2008 R 2009:11. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN X

Transkript

1 Miljörapport 2008 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:11 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Förord Att något är hållbart brukar förknippas med lång livslängd och hög kvalitet. Satsar man på kvalitet, så blir det oftast billigare i längden, mindre krångel och mindre slit och släng. Det håller de flesta med om. Men är det likadant för ett samhälle, för en stad som Göteborg? På samhällsnivå brukar hållbarhet delas upp i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Tre dimensioner som alla behöver uppfyllas för att kunna skapa ett gott samhälle. Göteborg är just nu inne i ett arbete där man tar ett helhetsgrepp kring den ekologiska dimensionen. Detta sker genom att hela stadens miljöarbete samlas under ett tak i form av lokala miljökvalitetsmål. Arbetet initierades av Göteborgs Stad år 2006, men riktar sig till hela göteborgssamhället. Utgångspunkten för de lokala målen är de sexton nationella miljömålen. Tretton av dessa har valts ut som de mest angelägna ur göteborgsperspektiv. Målen ska formulera en kvalitet som ska nås - Hur ser det ut i Göteborg ut när det är bra? Målen ska vara tuffa, men samtidigt rimliga och realistiska utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Arbetet inleddes med att ta sig an en av vår tids största utmaningar att begränsa klimatpåverkan. Ett efter ett har sedan olika miljöområden behandlats. För varje mål har arbetsgrupper tillsats för att utifrån dagens kunskaper skapa en bild av vilken kvalitet det är vi behöver uppnå i framtiden. Synpunkter har på olika sätt fångats in under resans gång från näringsliv, universitet, allmänhet och intresseorganisationer. Sedan har ett lokalt miljömål formulerats, som bearbetats av en grupp lokala politiker innan Göteborgs kommunfullmäktige blivit redo att anta målet. Och nu börjar resultaten komma! Under 2008 började fullmäktige anta de första miljökvalitetsmålen, så nu har vi mål för hur vi ska begränsa klimatpåverkan, skapa en giftfri miljö, få en frisk luft och ett slut på försurningen av vatten och skogar. Fler mål står på tur att bli antagna. Men de stora stegen återstår. Miljömålen måste bli kända, kännas angelägna och göra att kommunens anställda och resten av göteborgarna kavlar upp ärmarna för att genomföra en omfattande omställning av samhället. För att veta att vi är på rätt väg kommer vi behöva stanna upp och blicka bakåt och framåt ibland. Det är här som den miljörapport du just nu läser kommer in i bilden. Uppföljningen av Göteborgs miljömål sker för första gången i årets miljörapport. Miljörapporten fokuserar därför ännu mer på att kartlägga miljön ur ett Göteborgsperspektiv. Till de lokala målen kopplas en rad indikatorer med återkommande mätningar av något som återspeglar miljötillståndet på ett bra sätt. Hur är trenderna? Når vi en godtagbar nivå? Men indikatorer räcker inte. Vilka är de viktigaste åtgärderna som krävs för att nå ett visst mål? Vad planeras och vad tror vi om framtiden? Svaren på alla frågorna ska smältas ihop till en helhetsbild av om det går att nå miljömålen i Göteborg detta är miljörapportens huvuduppgift. I miljörapporten kommer du att kunna läsa uppföljningen av målen allteftersom de antas. Och runtom i Göteborg kommer vi förhoppningsvis att bygga något med hög kvalitet och lång hållbarhet! Christina Börjesson Miljödirektör Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

4 Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Svante Sjöstedt (projektledare), Pia Almbring, Ingmarie Englund, Per Haglind, Erik Hansson, Karin Kruse, Cecilia Mayer, Anne Svensson, Linus Theorin och Jenny Toth i samarbete med ett stort antal sakkunniga inom respektive ämnesområde. Karin Nordström, Sanja Peter, Tommie Vester och Ulf Ragnesten från Stadsmuseet svarar för avsnitten som berör kulturmiljö. Synpunkter och förslag till förbättringar tas tacksamt emot på e-post: svante.sjostedt@miljo.goteborg.se. Miljömålsillustrationer är modifierade efter Tobias Flygars original. 4 Miljörapport 2008

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord...3 Innehållsförteckning...5 Samlad bedömning och utgångspunkter Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Avfall Buller Energi Inomhusluft Kulturmiljö Naturmiljö Ett rikt växt- och djurliv Bilaga 1: Göteborgs Stads miljöpolicy Bilaga 2: Gröna indikatorer Bilaga 3: De nationella folkhälsomålen Bilaga 4: Miljöordlista Bilaga 5: Miljölänkar Bilaga 6: Referenser Referenser till texten återfinns i bilaga 6. Inne i texten ligger källhänvisningar som placerats olika beroende på vad hänvisningen gäller. Står den inne i en mening direkt efter ett ord eller ett uttryck gäller hänvisningen ordet eller uttrycket. Står den i slutet av en mening eller efter ett stycke gäller hänvisningen den enskilda meningen respektive hela stycket. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

6 Smilisar och trendpilar I miljörapporten används smilisar och trendpilar vid uppföljning av de lokala miljökvalitetsmålen. Definitionen av symbolerna är densamma som vid den nationella uppföljningen. Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ 6 Miljörapport 2008

7 Samlad bedömning och utgångspunkter Samlad bedömning av miljötillståndet Ambitionen med miljörapporten är att beskriva miljösituationen i Göteborg och jämföra den med de mål som finns inom miljöområdet. Kommunfullmäktige i Göteborg hade i juni 2009 antagit fem lokala miljökvalitetsmål som följs upp för första gången i denna miljörapport. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Levande skogar. Under 2009 förväntas flertalet miljökvalitetsmål bli antagna på lokal nivå. Nedan följer en övergripande sammanfattning och bedömning av situationen för respektive miljökvalitetsmål. För de miljökvalitetsmål som ännu inte finns på lokal nivå, görs tillsvidare en jämförelse med de nationella miljökvalitetsmålen. De miljökvalitetsmål som bedöms som svårast att nå i Göteborg är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans och God bebyggd miljö. Lokalt mål Begränsad klimatpåverkan 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid Det lokala målet för Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt att uppnå. En hållbar och globalt rättvis utsläppsnivå till 2050 behöver ligga under två ton koldioxidekvivalenter per person och år för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. År 2008 var utsläppen inom kommunens gränser cirka 5,9 ton fossil koldioxid per person. Sett över en längre period har utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg legat på en konstant nivå, vilket gör det mycket svårt att nå det lokala delmålet om minskade koldioxidutsläpp till år Utsläppsmängden per person har minskat marginellt. För att nå målet krävs en genomgripande övergång till energieffektiva och fossilfria lösningar. Förändringarna behöver omfatta transporter, energiförbrukning i bostäder och lokaler, liksom konsumtionen av varor och tjänster. En transporteffektiv stadsplanering och en fortsatt satsning på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafikanter, liksom en fortsatt satsning på spårbunden godstrafik, är förutsättningar för att nå målet. Den enskilda Göteborgarens val av exempelvis transporter och mat kommer att ha en betydande roll i arbetet med klimatmålet. Lokalt mål Frisk luft Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Det lokala målet för Frisk luft är mycket svårt att uppnå. Den största källan till luftföroreningar i marknivå där människor exponeras är vägtrafiken. Minskar inte utsläppen från vägtrafiken kommer inte heller halterna av luftföroreningar att minska. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. Det lokala delmål som är svårast att nå är minskningen av kvävedioxidhalter i luften. Delmålet för lägre partikelhalter är möjligt att nå, men förutsätter bland annat ett minskat användande av dubbade vinterdäck. Delmålet Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

8 Samlad bedömning och utgångspunkter för minskade utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) har också en positiv trend, men är beroende av minskade utsläpp från industriell oljehantering och från privatpersoner. De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för luft är också svåra att nå. Normen för kvävedioxid, som gäller sedan januari 2006, överskreds i stora delar av centrala Göteborg under Lokalt mål Bara naturlig försurning Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Det sura nedfallet minskar i Göteborg, men återhämtningen i naturen går långsamt. Detta gör att det övergripande lokala målet kommer ta lång tid att nå. Försurade vattendrag och våtmarker i Göteborg kalkas varje år. Utan kalkningen skulle en stor del av vattendragen i Göteborg vara kraftigt försurade. Det lokala delmålet för att upprätthålla en bra försurningsstatus i kommunens sötvatten (ph 6), klaras tack vare kalkningen. De största orsakerna till surt nedfall i Göteborg är utländska utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Delmålen för minskade lokala utsläpp har en positiv trend. Sjöfarten står för största delen av våra lokala svaveldioxidutsläpp, men lokala initiativ och internationella bestämmelser om renare bränslen kommer att minska utsläppen. Utsläppen av kväveoxider kommer däremot att öka från sjöfarten, medan de förväntas minska från vägtrafiken och arbetsfordon tack vare strängare avgasreningskrav. Det kommer emellertid att ta lång tid innan utsläppsminskningarna är ett faktum. Lokalt mål Giftfri miljö Giftfritt Göteborg Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt Det lokala målet för Giftfri miljö är mycket svårt att uppnå inom den utsatta tidsramen. Den långa industritraditionen i Göteborg har medfört att mycket gifter finns lagrade i marken. I samband med nybebyggelse krävs därför nästan alltid sanering. Även dagens komplexa och omfattande kemikaliehantering kan medföra problem. Det finns idag ett stort antal kemiska produkter och varor vilket medför en omfattande och diffus spridning från varor och byggnader. Långlivade ämnen kommer att finnas kvar i miljön under lång tid. De lokala delmålen visar på en positiv utveckling med minskad förekomst vad gäller gifter i barns vardag, utfasningsämnen och förorenad mark. Utan omfattande åtgärder kan dock inget av delmålen nås. För att uppnå miljökvalitetsmålet behövs ett fortsatt omfattande internationellt arbete. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, som trädde i kraft 2007, är ett verktyg som kan öka chanserna att nå miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt sätt att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet är att lyfta fram konsumtion av miljömärkta varor och tjänster. Offentliga och privata organisationers inköp har extra stor påverkan. Göteborgs Stad kan behöva ta fram en kemikaliestrategi för sina inköp. 8 Miljörapport 2008

9 Samlad bedömning och utgångspunkter Nationellt mål Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier. Takten för återhämtningen av ozonskiktet är svårbedömd, men målet har goda förutsättningar att nås. Sedan förbudet av yrkesmässig användning av det ozonnedbrytande köldmediet CFC infördes den 1 januari 2000 har användningen helt upphört i kommunen. Användningen av köldmediet HCFC har minskat med drygt 80 procent de sista tio åren och kommer så småningom att upphöra eftersom det blev förbjudet att nyinstallera köldmediet sedan Ökade möjligheter att använda fjärrkyla medverkar också till att användningen av HCFC minskar. Nationellt mål Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs på nationell nivå och insatserna kan komma att justeras beroende på förändrad kunskap och därmed nya nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att bedöma den lokala situationen när det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen och individuellt dostillskott. Målet är möjligt att uppnå med undantag för antalet nya hudcancerfall. Risken att få hudcancer av strålning ökar vid upprepad och oklok exponering både för sol- och solariestrålning. För att antalet insjuknande i hudcancer inte ska öka mellan 2000 och 2020 krävs det tidiga, långsiktiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. De negativa konsekvenserna på människors hälsa kan förhindras bland annat med hjälp av skyddande kläder. Nationellt mål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökvalitetsmålet blir svårt att nå på grund av lång återhämtningstid i miljön, stor påverkan från andra länder samt kunskapsbrist angående vilken effekt olika åtgärder ger. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

10 Samlad bedömning och utgångspunkter Göta Älv är den största kvävekällan på västkusten. Kvävehalterna minskar i älvmynningen men är fortsatt höga. Göta älvs biflöden bidrar i många fall till en försämring av den näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisar en betydligt sämre kvalitet än Göta älv. I kommunen gäller detta framförallt Lärjeån och Mölndalsån. Kommunens sjöar är med få undantag näringsfattiga. Det är framförallt kustvattnet i Göteborg som påverkas av övergödningen med utbredning av syrefria bottnar, förändrade växtplanktonblomningar samt ökad utbredning av snabbväxande makroalger. EU kommer att bli en allt viktigare kraft genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Nationellt mål Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Det är osäkert om målet nås. Sjöarna i Göteborg kalkas för att motverka försurningens effekter, men försurningen har påverkat den ursprungliga floran och faunan och det är tveksamt om sjöarnas naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald kan återställas inom en generation. Arbetet med reservatbildning i anslutning till sjöar och vattendrag behöver prioriteras. Lärjeån är utpekat som nationellt viktigt ur naturvårdsperspektiv och särskilt värdefullt ur fiskeperspektiv och kommunen har en viktig del i arbetet med att skydda Lärjeån. För att få säkra bedömningar av vattenförekomsternas status behöver övervakning ske inom ramen för vattendirektivsarbetet. Ett regionalt problem är att kvicksilverhalterna ofta varit höga i de vattendrag man gjort mätningar i och det finns en risk att kvicksilverhalterna är för höga både i sjöar och vissa vattendrag i kommunen. Dessutom finns källor för prioriterade ämnen och miljögifter inom flera av våra avrinningsområden. Vidare behövs åtgärder för att förbättra den mikrobiologiska kvaliteten i Göta älv, som är Göteborgs råvattentäkt, och ett fortsatt arbete med riskanalyser och skyddsåtgärder är en förutsättning för måluppfyllelse. Nationellt mål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattentillgångarna i Göteborg är begränsade. Det finns inga stora grundvattentillgångar som kan användas som dricksvattentäkter för staden. För en säker bedömning av den kemiska statusen i de grundvattenförekomster som finns behövs provtagning inom ramen för vattendirektivsarbetet. Det är därför osäkert om målet kan nås. För att förebygga skador på grundvattenberoende ekosystem vid exploatering behövs mer kunskap om var i kommunen sådana ekosystem finns. Grundvattennivåerna i Göteborg är 10 Miljörapport 2008

11 Samlad bedömning och utgångspunkter påverkade på platser där man byggt tunnlar. Infiltration av vatten för att kompensera för detta kommer att behövas en lång tid framöver. Nationellt mål Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet blir mycket svårt att uppnå. Förändringarna i havet är storskaliga och flera havslevande djur har minskat kraftigt i antal på senare år. För måluppfyllelse krävs att fisket regleras på ett sådant sätt att uttagen, men också fiskemetoderna, är hållbara. Det behövs mer kunskap om de marina miljöerna och de landskap som finns på bottnarna både lokalt och i ett större perspektiv och arbetet med skydd av marina miljöer måste fortsätta. För att få säkrare bedömningar av vattenförekomsternas status behöver övervakning ske inom ramen för vattendirektivsarbetet. Det är främst övergödningen, men också för höga TBThalter som är identifierade som problem i våra kustvattenförekomster. Kustens och skärgårdens komplexa miljö är sedan länge utsatt för ett hårt exploateringstryck. Det är därför angeläget att omgående kartera och påvisa kustens och skärgårdens kulturvärden. Områden med ostördhet är viktiga för upplevelsekvaliteten i naturområden. Ett hänsynsområde har inrättats vid Yttre Tistlarna i Göteborgs södra skärgård. Nationellt mål Myllrande våtmaker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Göteborg finns ett stort antal våtmarker. Orremossen, som är det våtmarksområde som ingick i Myrskyddsplanen från 1994, har ett långsiktigt skydd inom Vättlefjälls naturreservat och kommer därmed bevaras för framtiden. Det har anlagts ett antal nya våtmarker i Göteborg under de senaste åren men det skulle behöva anläggas fler. De flesta småvatten i odlingslandskapet är skapade av människan och dessa måste skötas för att deras värden ska bevaras. Många befintliga dammar och småvatten hotas av igenväxning eller läckage på grund av bristande underhåll. Strandängar och mader behöver betas för att behålla sina naturvärden. Kommunen behöver en restaureringsstrategi där man pekar ut de mest värdefulla objekten och prioriterar vilka småvatten som bör åtgärdas först. Innan en sådan strategi finns är målet svårt att bedöma. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

12 Samlad bedömning och utgångspunkter Lokalt mål Levande skogar Skogens sociala värden, kulturmiljövärden och biologiska mångfald ska värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. Målet kan nås genom ytterligare satsningar på tillgänglighet och naturvårdanpassad skötsel av skogen. För att nå målet krävs att information om skogen och dess värden görs tydligare för göteborgarna. Handikappanpassade stigar bör anläggas i fler områden. Skötseln av skogarna behöver anpassas så att den blir mer naturvårdsinriktad. Det krävs särskilda insatser som exempelvis bränning av skogsområden, men också att större delar än idag delar undantas från konventionellt skogsbruk. Nationellt mål Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Tillståndet för åkermarken och dess långsiktiga produktionsförmåga är tillfredsställande. Under de senaste åren har andelen jordbruksmark, framför allt betesmark, ökat i Göteborg. Förändrade brukningsmetoder har lett till att många arter får det allt svårare att överleva i det moderna jordbrukslandskapet. För biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU stor betydelse. Målet är svårt att nå om inte dagens brukningsmetoder förändras. Nationellt mål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den samlade bedömningen är att målet blir mycket svårt att uppnå. Många människor är utsatta för höga trafikbullernivåer, trots de insatser som gjorts för att minska antalet bullerutsatta genom att byta fönster och bygga bullervallar och bullerplank. Riktvärdena för trafikbuller utomhus är svåra att klara i centrala Göteborg. Biltrafiken på vägarna utgör också barriärer som påverkar möjligheten och viljan att cykla och gå. En positiv förändring är det trendbrott med minskat bilåkande som har skett under För att uppnå en långsiktigt god bebyggd miljö krävs dock att andelen resor med kol- 12 Miljörapport 2008

13 Samlad bedömning och utgångspunkter lektivtrafik ökar kraftigt och att fler väljer att cykla eller gå. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil. Antalet lätta miljöfordon har ökat kraftigt under 2008, från till Fullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen ska vara miljöfordon år 2008 uppnåddes redan under Delmålet om minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler bedöms kunna nås. Genom utbyggnaden av fjärrvärme baserad på biobränslen kan koldioxidutsläpp och användningen av ändliga resurser minska. För att nå målen om återvinning av avfall måste utsorteringen av förpackningar, returpapper och biologiskt avfall i Göteborg ökas väsentligt. När det gäller radonsituationen i Göteborgs förskolor och skolor har omfattade insatser lett till att radonhalten i de flesta fall redan idag ligger på en acceptabel nivå. För bostäder är målet dock svårare att nå och det behövs ytterligare kartläggning av till exempel radonbidraget från marken. Radonsänkande åtgärder måste genomföras i större omfattning och riskerna med att samtidigt utsättas för radon och tobaksrök måste uppmärksammas. Delmålet om byggnaders påverkan på hälsan kommer inte att uppfyllas till år I Göteborg finns det goda möjligheter till friluftsliv i områden som Vättlefjäll och Nordre älvs mynningsområde. Även i mer centrala delar av staden finns fina rekreationsområden som till exempel Slottsskogen och Ruddalen. Tillgången till tätortsnära grönområden är viktig. Mindre grönområden behöver värnas och alla som bor i staden bör kunna cykla eller gå till ett grönområde i sin närhet. Nationellt mål Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och användas på ett ekologiskt hållbart sätt krävs bra underlag och strategier. Två exempel på bra underlag är Natur, Kultur och Sociotop samt Göteborgs artdataarkiv. Det finns också behov av en strategi för jordbrukslandskapet där man tar ställning till vilka marker som ska bevaras. Många hotade arter av till exempel växter, insekter och fåglar är knutna till odlingslandskapet. Det är viktigt att bevara olika landskapstyper och förvalta dem på lämpligt sätt. I Göteborg finns ett antal skyddade naturområden och arbete pågår för att skapa skydd för fler. Arbetet med att skydda nya områden går dock långsamt. Målet är svårt att nå med nuvarande insatser. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

14 Samlad bedömning och utgångspunkter Utgångspunkter Miljörapporten har sitt ursprung i den miljöpolicy som Göteborgs kommunfullmäktige antog i april Enligt detta beslut ska miljönämnden utarbeta årliga rapporter som underlag för kommunfullmäktiges beslut i miljöfrågor. Den första miljörapporten beskrev miljösituationen i Göteborg I december 1996 fastställde kommunfullmäktige en ny miljöpolicy med ansvar för varje nämnd och styrelse i stadens organisation att formulera egna miljömål och handlingsplaner, genomföra miljörevision och följa upp och årligen redovisa det egna miljöarbetet. En översyn av policyn gjordes senast i oktober Miljöpolicyn finns i bilaga 1. Miljörapporten ska ge en beskrivning av miljösituationen i Göteborg och jämföra den med bland annat mål och normer. Viktiga utgångspunkter är nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa, lagstiftning såsom miljöbalken, miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktvärden, samt bedömningsgrunder för miljökvalitet. Göteborgs Stad bedriver sedan 2006 ett arbete med att ta fram lokala anpassningar till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljningen av de lokala miljökvalitetsmålen sker i miljörapporten. Från och med detta års miljörapport följs för första gången ett antal lokala miljökvalitetsmål upp, som blivit fastställda av kommunfullmäktige. När samtliga miljökvalitetsmål har fått en lokal anpassning kommer uppföljningen av dessa helt ersätta jämförelsen med nationella miljökvalitetsmål. Sedan Miljörapport 2004 återfinns uppföljningen av Göteborgs energiplan 2005 i avsnittet Energi i kapitlet God bebyggd miljö. Avsikten är att miljörapporten ska vara ett faktaunderlag och fungera som uppslagsverk samt utgöra ett stöd för diskussion och planering för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling i staden. Den vänder sig till politiker och tjänstemän i kommunala nämnder, styrelser och förvaltningar samt andra intresserade inom exempelvis näringslivet, högskolor och bland övriga göteborgare. Miljörapporten är indelad i kapitel efter de nationella miljökvalitetsmålen. I kapitlen beskrivs bakgrunden för varje miljökvalitetsmål, situationen i Göteborg när det gäller miljökvalitet, utsläpp, åtgärder med mera. I de fall lokala miljökvalitetsmål blivit antagna följs dessa upp i respektive kapitel. I övriga fall sker en jämförelse mellan situation och de nationella delmålen. Viktiga händelser under året och kommande händelser redovisas i förekommande fall. Miljömedicinska aspekter diskuteras kapitelvis under rubriken Hälsoeffekter. Olika indikatorer har på senare år tagits fram som i sammanfattande form speglar miljösituation, resursanvändning och miljöarbete. I bilaga 2, Gröna indikatorer, presenteras olika indikatorer och nyckeltal som används i Göteborg. En miljöordlista finns i bilaga 4. Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) trädde i kraft den 1 januari Den är en samordnad miljölagstiftning som har som huvudmål att främja en ekologiskt hållbar utveckling, så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas 14 Miljörapport 2008

15 Samlad bedömning och utgångspunkter den biologiska mångfalden bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. De regleras i miljöbalkens femte kapitel. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och omgivningsbuller. Inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten kommer många miljökvalitetsnormer för vatten att fastställas. De nationella miljökvalitetsmålen År 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål som kompletterades 2005 med ett 16:e mål. Det övergripande miljöpolitiska målet är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. De 16 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 2. Frisk luft 11. Myllrande våtmarker 3. Bara naturlig försurning 12. Levande skogar 4. Giftfri miljö 13. Ett rikt odlingslandskap 5. Skyddande ozonskikt 14. Storslagen fjällmiljö 6. Säker strålmiljö 15. God bebyggd miljö 7. Ingen övergödning 16. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Miljökvalitetsmålen spelar också en viktig roll för tillämpningen av miljöbalken. De ska ge vägledning om vad inriktningen i balken innebär. Miljökvalitetsmålen ska uppnås till 2020 utom för Begränsad klimatpåverkan som ska uppnås till Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

16 Delmål För att göra miljöarbetet mer konkret har riksdagen antagit delmål till de olika miljökvalitetsmålen. De ska vara uppnådda vid olika årtal under perioden med undantag för den långsiktiga delen av delmålet till Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till år Några av delmålen utgör en avgränsad del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen för att nå målet. Regionala och lokala miljökvalitetsmål Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för att utveckla regionala respektive lokala mål grundade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå. Under våren 2008 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om nya och ändrade regionala delmål. Den 26 april 2006 beslutade Göteborgs kommunstyrelse om Program för arbete med lokala miljökvalitetsmål för Göteborg. Enligt programmet ska stadskansliet i samarbete med en politisk referensgrupp ta fram förslag till lokala miljökvalitetsmål och delmål för Göteborg. Målen ska fastställas av kommunfullmäktige. Arbetet följer de 16 nationella miljökvalitetsmålens struktur och behandlas ett i taget. Göteborgs kommunfullmäktige hade i juni 2009 antagit fem lokala miljökvalitetsmål som följs upp för första gången i denna miljörapport. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Levande skogar. Förslag till mål är framtagna till referensgruppen för Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap, som behandlas ihop med Myllrande våtmarker. Arbetet med att ta fram förslag till referensgruppen har inletts för alla de övriga målen. Undantagna är målen Storslagen fjällmiljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, som inte kommer att anpassas till lokal nivå. När samtliga mål är fastställda får Göteborgs Stad 13 lokala miljökvalitetsmål. Gränsvärden och riktvärden Ett gränsvärde anger den högsta eller lägsta tillåtna nivån, till exempel genomsnittskoncentrationen under en viss period av ett ämne i luft eller vatten. Riktvärden anger nivåer som inte bör över- eller underskridas. Riktvärden är alltså vägledande snarare än bindande. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Bedömningsgrunder för miljökvalitet är hjälpmedel för att tolka miljödata. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet och förorenade områden (R ). Med hjälp av bedömningsgrunder kan man avgöra om uppmätta värden är låga eller höga jämfört med genomsnittet för landet eller ursprungsnivån. Nationella mål för folkhälsan Riksdagen antog år 2003 de nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden ska utgöra grunden för uppföljningen och utvärderingen av folkhälsoarbetet. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 16 Miljörapport 2008

17 Samlad bedömning och utgångspunkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Miljön i Sverige har på många sätt förbättrats under de senaste decennierna på grund av skärpta krav på utsläpp från industrier, förbränningsanläggningar och trafik. Den miljörelaterade ohälsan har därmed i flera fall sannolikt minskat, men många problem som kan medföra hälsorisker för befolkningen kvarstår. Nya problem tillkommer också, till exempel genom den ökade användningen av kemikalier i olika produkter. De miljömedicinska aspekterna lyfts fram i respektive kapitel under rubriken Hälsoeffekter. De nationella folkhälsomålen och en jämförelse mellan dem och miljökvalitetsmålen finns i bilaga 3. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

18 18 Miljörapport 2008

19 Begränsad klimatpåverkan Ett lokalt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige den 12 juni Når vi det lokala miljökvalitetsmålet? Lokalt mål 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid Målet kommer att bli mycket svårt att nå och trenden är negativ. En hållbar och globalt rättvis utsläppsnivå till 2050 behöver ligga under två ton koldioxidekvivalenter per person och år för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Göteborgs mål omfattar bara växthusgasen koldioxid, vilket innebär att vårt mål bör vara cirka 20 procent lägre. År 2008 var utsläppen inom kommunens gränser cirka 5,9 ton fossil koldioxid per person. Ett alternativt sätt att uppskatta utsläppen är att relatera till konsumtionen där även import av varor och svenskars utlandsresor omfattas. I Sverige beräknas dessa utsläpp vara drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket troligen är representativt även för Göteborgaren. Vad krävs för att nå målet? För att till 2050 minska utsläppen av koldioxid till en hållbar och rättvis nivå krävs det en genomgripande övergång till energisnåla och fossilfria lösningar. Förändringarna omfattar transporter, energiförbrukning i bostäder, liksom konsumtion av varor och tjänster. För detta krävs politiska beslut, teknik- och produktionsutveckling inom näringslivet, liksom förändringar på individnivå. För Göteborgs del krävs fortsatta satsningar på kollektivtrafik och andra miljövänliga transportsätt. Resor med bil måste bli mer energieffektiva och i större utsträckning ske med fossilfria drivmedel. Godstransporter behöver i större omfattning ske med sjöfart och järnväg. En medveten satsning på energieffektivitet och materialval vid om- och nybyggnation av fastigheter, liksom att bygga i kollektivtrafiknära lägen, ges förutsättningar för minskade utsläpp. På individnivå kommer det kräva förändrade konsumtionsmönster med val av varor och tjänster med liten miljöpåverkan. Vårt dagliga val av exempelvis transporter och mat kommer att vara en avgörande faktor. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

20 1. Begränsad klimatpåverkan Delmål 2020 ska utsläppen av koldioxid från den icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 30 procent jämfört med 1990 Målet kommer att bli mycket svårt att nå och trenden är neutral. I Göteborg var utsläppen av fossil koldioxid från den icke-handlande sektorn cirka 1,7 miljoner ton år Motsvarande utsläpp 2008 var 1,5 miljoner ton vilket motsvarar en minskning med knappt 9 procent jämfört med Minskningstakten är otillräcklig om målet ska nås 2020, vilket gör att trenden inte är positiv. Vad krävs för att nå delmålet? Fokus i delmålet ligger på transporterna, då de inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. De stora utsläpparna inom industrin och energiproduktionen omfattas inte av målet då dessa ingår i den handlande sektorn. Ökad energieffektivitet och övergång till fossilfria bränslen krävs för vägtrafik, sjöfart och arbetsmaskiner. Persontrafiken kan minskas genom fortsatta satsningar på kollektivtrafiken i Göteborgsregionen (K2020) och gång, cykel, pendelparkeringar och bilpooler. Konsekvent stadsplanering i kollektivtrafiknära och centrala lägen minskar bilberoendet. Ytterligare satsningar på godstransporter på järnväg, inte minst till och från Göteborgs hamn, behöver komma till stånd, liksom energieffektivare lastbilstransporter. För sjöfarten kan kajanslutning av fossilfri el reducera utsläppen i hamnen. Om Begränsad klimatpåverkan Växthusgaserna i atmosfären fungerar ungefär som glaset i ett växthus, de släpper igenom inkommande värmestrålning från solen och absorberar och reflekterar en del av jordens utgående värmestrålning. Om atmosfärens naturliga växthuseffekt inte fanns skulle det vara cirka 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag, och den naturliga växthuseffekten är därför en förutsättning för människans överlevnad på jorden. Den förstärkta växthuseffekten, orsakad av människan, beror på att vi släpper ut växthusgaser till atmosfären och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Av växthusgaserna är det framförallt utsläppen av fossil koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Fossil koldioxid frigörs vid förbränning av organiskt material som olja, naturgas och kol. Eftersom vi global sett baserar vår energianvändning på fossilt bränsle blir utsläppen av koldioxid gigantiska. Vid förbränning av fossila bränslen tillförs atmosfären det kol som organismer och växter har tagit upp och bundit i jordskorpan under miljontals år i form av kol, olja och naturgas. En del av koldioxidutsläppen tas upp av växter och djur och stora mängder tas även upp av världshaven, men utsläppen överstiger vida upptaget. Nettoöverskottet stannar i atmosfären, och eftersom koldioxid är en mycket stabil gas får alla utsläpp global verkan. Den globala medeltemperaturen har ökat med 0,7 C under 1900-talet. Merparten av den ökningen beror på människans utsläpp av växthusgaser. En fortsatt ökning av den globala medeltemperaturen kan innebära stora konsekvenser för människan och naturen. Temperaturen har fluktuerat över tiden, men den temperaturökning som skett under 1900-talet och fram tills idag avviker markant från klimatets tidigare utveckling. Mängden utsläpp och växthusgasernas långa uppehållstid i atmosfären gör att växthuseffektens förstärkning och en åtföljande temperaturhöjning kan fortsätta under hela detta århundrade, även om alla utsläpp skulle upphöra idag.[1] 20 Miljörapport 2008

21 1. Begränsad klimatpåverkan Växthusgaser De naturliga gaser som kallas för växthusgaser är främst vattenånga och koldioxid (CO 2 ), men även dikväveoxid (N 2 O, även kallat lustgas) och metan (CH 4 ) har växthusverkan. De av människan framställda ämnena är bland annat vissa fluorhaltiga ämnen, till exempel fluorkolväten (HFC), som används som köldmedium (se kapitel 5). Kyotoprotokollet, som ligger till grund för nationella och internationella miljömål, omfattar de växthusgaser som visas i tabell 1.1. Växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet GWP 100 -värde (koldioxidekvivlenter) Huvudsaklig källa Koldioxid 1 Förbränning av fossila bränslen Metan 21 Dikväveoxid 310 Utsöndring från idisslande boskap, läckage från avfallsupplag Avgång från jordbruksmark, förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Används även som smärtlindring på sjukhus. Flourkolväten (HFC 134a) Läckage från kylskåp, värmepumpar, brandsläckare Perflourkolväten (PFC) Förorening vid aluminiumframställning Svavelhexafluorid (SF 6 ) Läckage från tyngre elektrisk utrustning Tabell 1.1 Växthusgasernas GWP 100 -faktorer. Källa: [2] För att kunna jämföra de olika gasernas påverkan med varandra brukar man räkna hur mycket koldioxid som skulle krävas för att åstadkomma samma effekt på jordens strålningsbalans. Det mäts i storheten GWP, Global Warming Potential, med enheten koldioxidekvivalenter (tabell 1.1). GWP100 anger hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid sett ur ett hundraårsperspektiv. Hundraårsperspektivet används då de olika gaserna har olika lång livslängd i atmosfären. Miljöeffekter Det sker stora naturliga klimatskiftningar. Det är dock troligt att ökningen av vissa extrema väderhändelser kan förknippas med den globala uppvärmningen. Ett exempel är antalet intensiva tropiska cykloner som ökat de senaste 35 åren. Vid det fjärde mötet med IPCC, FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, slogs det fast att huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 mycket sannolikt är orsakad av de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. IPCC:s bedömningar pekar på en framtida global temperaturökning på 1,1 6,4ºC fram till år 2100 [3]. En fortsatt uppvärmning kan leda till störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat. Förutsättningarna för odling riskerar försämras i stora delar av världen. Risken för torka ökar och tillgången på vatten riskerar att bli knapp under längre perioder, särskilt i de tätbefolkade delarna i världen som är beroende av glaciärvatten. Samtidigt blir risken för översvämningar större när väl nederbörden kommer. Även stigande havsnivåer ökar risken för översvämningar i låglänta, befolkningstäta områden runt om i världen. Havsnivåförändringarna beror delvis på glaciärsmältning, delvis på termisk expansion av vattnet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

22 1. Begränsad klimatpåverkan En ökad temperatur innebär stora problem för djurlivet. Smältande isar i Arktis skapar problem för bland annat isbjörn och valross. Landlevande djur som behöver flytta för att anpassa sig till klimatförändringar har svårt ta sig förbi de barriärer i form av stängsel, vägar och städer som människan byggt. En ökad växthuseffekt kan också ge upphov till självförstärkande effekter. Exempel på sådana effekter är upptining av områden med permafrost. Permafrosten binder enorma mängder metan, vars växthuseffekt är 21 gånger större än koldioxid. Om permafrosten tinar avges det bundna metanet till atmosfären och den självförstärkande effekten är ett faktum. Den globala temperaturökningen fördelas inte jämnt över jorden utan väntas bli större närmare polerna. Det betyder att Sverige kommer att få en, relativt sett, större temperaturökning. Nederbörden kommer sannolikt att öka i hela landet vilket ökar risken för översvämningar. I södra Sverige ökar sommartorkan. Temperaturzonerna flyttar norrut och växtperiodens längd beräknas öka med 1-3 månader. Även havets ekosystem påverkas Högre koldioxidhalter i atmosfären leder inte bara till klimatförändringar utan kan också få andra negativa effekter. Havet tar upp koldioxid från atmosfären och till följd av det har oceanerna blivit 30 procent surare de senaste 200 åren. Om koldioxidutsläppen fortsätter oförändrat beräknas oceanerna bli tre gånger surare till år 2100 jämfört med idag [4]. Man vet inte så mycket om konsekvenserna av försurningen i de marina ekosystemen, men djur och växter som har kalk i skelett eller skal kan drabbas på olika sätt. Ett exempel är ögonkorall, en revbildande art som lever i relativt djupa och kalla vatten. När havens djupvatten blir surare kommer ögonkorallen få svårt att få tag på det kalk som behövs för att bygga sitt skelett [5]. Utbytet av koldioxid mellan atmosfären och oceanerna är en långsam process och det kommer att ta tiotusentals år för att komma tillbaks till den surhetsgrad som fanns i oceanerna före industrialismen, även om utsläppen upphörde idag. Att minska koldioxidutsläppen till atmosfären är det enda sättet att minimera storskaliga förändringar i haven [4]. Hälsoeffekter Hälsokonsekvenserna av ett långsiktigt varmare klimat är avsevärda och kan resultera i helt ändrade livsbetingelser för människan. Riskerna är bland annat förknippade med ändrad utbredning av vektorburna sjukdomar, värmeböljor och indirekt påverkan på matproduktion och vattentillgångar. Ny forskning visar att klimatförändringarna, globalt sett, kommer att vara det som påverkar folkhälsan mest. [6] situationen i Göteborg Utsläppen av fossil koldioxid i Göteborg minskar inte. Den generella trenden sedan 1990 är att utsläppen varit relativt konstanta. I Göteborg står industrin för den största delen av koldioxidutsläppen, men även vägtrafiken och energi/uppvärmning står för stora delar Av industrins utsläpp av koldioxid står raffinaderierna för merparten. 22 Miljörapport 2008

23 1. Begränsad klimatpåverkan Övriga växthusgaser och vår indirekta påverkan syns inte i statistiken Koldioxid är den enda växthusgasen som det finns någorlunda komplett utsläppsstatistik över på Göteborgsnivå. På nationell nivå står koldioxiden för knappt 80 procent av växthusgasutsläppen, räknat som koldioxidekvivalenter. Om det förhållandet gäller i Göteborg skulle vi behöva räkna upp våra utsläpp med 25 procent för att beskriva de totala produktionsbaserade utsläppen inom kommunen. Ett alternativt sätt att uppskatta utsläppen är att relatera till utsläppen från vår konsumtion. Det innebär att import av varor och svenskars utlandsresor omfattas, men att utsläppen från det Sverige exporterar dras ifrån. I Sverige beräknas dessa utsläpp vara drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket troligen är representativt även för Göteborgaren. [7] Göteborg anpassar sig En havsnivåhöjning kommer även att få konsekvenser i Göteborg. Utredningen Extrema vädersituationer Hur väl rustat är Göteborg? pekar ut förändringar i havsnivån som det största hotet för Göteborg. En höjd havsnivå, orsakad av klimatförändringar skulle vid extrema vädersituationer medföra större risk för störningar inom elförsörjning, VA-försörjning och transportsystemet [8]. Göteborgs Stads nya översiktsplan är nu antagen. I översiktsplanen finns stora ambitioner att förtäta centrala delar av staden som Gullbergsvass, Ringön och Södra älvstranden. Gemensamt för dessa områden är att de är låglänta och älvnära. För att anpassa sig till den ökade risken för översvämningar är lägsta golvnivå vid nybyggnation 2,8 meter över normalvattenstånd eller 1 meter över extremt högsta högvatten [9]. Trafikutveckling Antalet fordon på vägarna i Göteborg har räknats sedan början av 1970-talet. Det är framför allt över kommungränsen och på de stora lederna som trafiken ökar (figur 1.1). Trafiken i Göteborgs mest centrala delar har en minskande trend. Under 2008 minskade vägtrafiken i samtliga snitt för första gången på många år. Antal fordon Kommungränssnittet Götaälvsnittet Centrala stadssnittet Citysnittet Figur 1.1 Biltrafikutveckling i Göteborg (medelvardagsdygn). Källa: [10] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

24 1. Begränsad klimatpåverkan Resandet inom, till och från Göteborg har ökat sedan 60-talet. Personbilarna står för den största delen av ökningen. Resandet med kollektiva fordon ligger i princip på samma nivå i dag som i början av 60-talet (figur 1.2). Under 2008 skedde ett trendbrott med minskad biltrafik, men för att miljömålen ska kunna klaras måste biltrafiken minska ytterligare, vilket kan ske genom att fler reser med kollektivtrafik, cyklar eller går. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar för att fler ska kunna välja att färdas på andra sätt än med bil Antal resor Bilpassagerare Bilförare Kollektivtrafik Cykel Figur 1.2 Resandeutvecklingen inom och till/från Göteborg Källa: [10] Indikatorer för Begränsad klimatpåverkan Ett antal indikatorer är kopplade till det lokala miljökvalitetsmålet för Begränsad klimatpåverkan, se tabell 1.2. Indikatorerna är återkommande mätningar som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål. I detta avsnitt presenteras de indikatorer som det finns tillgänglig data för. CO 2 -utsläpp per capita Indikator CO 2 -utsläpp per sektor Transport/Industri och Energi CO 2 -utsläpp per handlande/ickehandlande sektor Energianvändning per capita och sektor Transport/Industri och Energi Flera års data finns Flera års data finns Flera års data finns Omfattning av data Data från SCB finns, osäkerheten är dock för stor Förnybar energi, andel per sektor Transport/Industri och Energi Statistik kommer att tas fram av SCB och SKL Tabell 1.2 Indikatorer kopplade till Begränsad klimatpåverkan 24 Miljörapport 2008

25 1. Begränsad klimatpåverkan CO 2 -utsläpp per capita De totala utsläppen av fossil koldioxid inom Göteborgs gränser minskar inte sett över de senaste 18 åren. Utsläppen per invånare visar däremot en svagt minskande trend. Kurvornas form är i princip identiska, skillnaden mellan dem beror på befolkningsökningen i Göteborg. Utsläpp totalt CO 2 (kton) Utsläpp CO 2 per invånare (ton) Utsläpp totalt Utsläpp per invånare lokalt mål 2050 per invånare Figur 1.3 Utsläpp av fossil koldioxid i Göteborg, totalt och per invånare Källa: [11] CO 2 -utsläpp per sektor Transport/Industri och Energi Transportsektorns utsläpp av fossil koldioxid är relativt konstant under perioden. Industrisektorns bidrag har ökat successivt under perioden. Energisektorns bidrag har minskat sedan 1990, de senaste årens ökning beror främst på Rya kraftvärmeverk som startades kton Transport Industri Energi Utsläpp av fossil koldioxid i Göteborg per sektor Transport, Industri och Energi Källa: [11, 12] Figur 1.4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

26 1. Begränsad klimatpåverkan CO 2 -utsläpp per handlande/ickehandlande sektor Sett över hela perioden visar den icke-handlande sektorn på en svagt neråtgående trend medan den handlande sektorn visar på en svagt ökande trend kton Handlande sektorn Icke-handlande sektorn Lokalt mål icke-handlande sektorn Utsläpp av fossil koldioxid i Göteborg per handlande och icke handlande sektor Källa: [11, 12] Figur 1.5 Åtgärder och projekt i Göteborg Den antagna översiktplanen för Göteborg är ett viktigt instrument för att begränsa klimatpåverkan. Här finns ett planeringsunderlag som ger förutsättningar för transportsnål stadsplanering, effektivare kollektivtrafik, energisnålt byggande och hållbar energiproduktion. Genom K2020 har göteborgsregionens kommuner tillsammans med trafikverken ett samarbete för att öka antalet kollektivtrafikresor, vilket har stor betydelse för att nå klimatmålet. Syftet med K2020 är att öka kollektivtrafikens andel, från dagens 24 procent till 40 procent år I april 2009 antog GR ett kollektivtrafikprogram för K2020, som konkretiserar hur en utveckling av kollektivtrafiken kan ske [13]. Det pågår mycket arbete med att förändra göteborgarnas resemönster. Bland annat arbetar trafikkontoret med projektet Nya Vägvanor där man bland annat hjälper företag med resecoaching. Det finns goda initiativ inom näringslivet. Volvo AB skapar tillsammans med Göteborg Energi en fossilfri fabrik med hjälp av en egen vindkraftspark. Projektet GoBiGas är ett samarbete mellan Göteborg Energi och E.ON som syftar till att förgasa biobränsle. Produktionen av fossilfri gas väntas motsvara behovet av energi till bilar årligen. Vilka åtgärder saknas? Klimatmålet är ett av de absolut svåraste målen att nå. För att närma sig målet är det viktigt att pågående åtgärder och projekt slutförs som planerat. Våra transporter har en stor roll för att nå klimatmålet. Det finns några större projekt som skulle förbättra förutsättningarna, bland annat en utbyggnad av hamnbanan för en ökad spårbunden godstransport till och från hamnen. Ett annat angeläget projekt är Västlänken, en pendeltågstunnel under Göteborg som skulle effektivisera kollektivtrafiktransporterna avsevärt. En mer restriktiv parkeringspolicy i kombination med fortsatt prioritering av gång- och cykelbanor och kollektivtrafiksatsningar är samverkande faktorer som kan minska klimatbelastningen. En annan nyckelfaktor som har bäring på hela fältet är det personliga valet. Göteborgarens dagliga val har betydelse. 26 Miljörapport 2008

27 Frisk luft Ett lokalt miljökvalitetsmål för Frisk luft fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige den 7 maj Nedan återfinns den första uppföljningen av målet. Når vi det lokala miljökvalitetsmålet? Lokalt mål Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Målet kommer att bli mycket svårt att nå och trenden är neutral. Utsläppen av luftföroreningar är fortfarande stora då Göteborg är en trafikintensiv stad samtidigt som vi har en stor hamn och tung industri. Idag överskrider halterna av kvävedioxid miljökvalitetsnormen på många platser i centrala Göteborg. Det innebär i praktiken att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan. Det är framförallt vägtrafiken som påverkar halterna av luftföroreningar i gatunivå. Sett över en längre period har trafiken ökat, vilket motverkat den positiva effekt som en allt renare bilpark medför. Socialstyrelsens enkätundersökningar visar att var tredje person, såväl vuxen som barn besväras återkommande av avgaslukter i en storstad som Göteborg. Prognoserna för utsläppen ser visserligen lovande ut, men hittills har de inte fått genomslag i luftkvaliteten. Vad krävs för att nå målet? För att nå målet om Frisk luft till 2020 krävs fortsatta satsningar på kollektivtrafik och andra utsläppseffektiva transporter. För att få ner luftföroreningsnivåerna i gatunivå måste utsläppen i gatunivå minska avsevärt. Partiklar och marknära ozon är de luftföroreningar som har störst hälsopåverkan. Partikelhalter kan sänkas generellt med hastighetsbegränsningar och dubbdäcksförbud. Även tillfälliga, väderberoende, toppar av partikelhalter kan sänkas med partikelbindningsmedel. Höga halter av marknära ozon beror oftast på intransport av ozonrik luft från kontinenten. För att begränsa effekterna krävs internationellt minskade utsläpp av kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska kolväten (VOC), som båda bidrar till en ökad bildning av marknära ozon. Även om vägtrafiken dominerar de luftföroreningar som förekommer i gatunivå är det viktigt att andra stora utsläppare som sjöfarten, industrin och energisektorn gör vad de kan för att minska sin påverkan i Göteborgsområdet. För att nå målet krävs förbättringar inom en rad områden. Inte minst på individnivå där det personliga valet av transporter kommer att bli avgörande. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

28 2. Frisk luft Delmål Partiklar Dygnsmedelvärde för partiklar (PM 10 ) ska underskrida 35 mikrogram/m 3 år Värdet får överskridas högst 37 dygn per år i marknivå. Årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) ska underskrida 12 mikrogram/m 3 år Värdet avser halten i taknivå. Delmålet för partiklar är möjligt att nå fullt ut med ytterligare åtgärder och trenden är positiv. Dygnsvärdena av PM 10 i gatunivå har överskridit det lokala miljömålet under de år som mätningarna i Haga pågått (figur 2.1). Mätplatsen ligger på Sprängkullsgatan i marknivå och representerar en trafikerad stadsmiljö. De senaste två åren har de genomsnittliga partikelhalterna sjunkit i Göteborg, vilket delvis kan förklaras av en sjunkande andel dubbade vinterdäck och partikeldämpande åtgärder Antal dygn µg/m 3 Lokalt delmål Antalet dygn över 35 µg/m 3 för partiklar (PM 10 ) i Gatunivå (Haga) Källa: [1] Lokalt delmål Årsmedelvärde av PM 2,5 i taknivå (Femman). Källa: [1] Figur 2.2 Halterna av finare partiklar (PM 2,5 ) i taknivå visar att det lokala delmålet har uppnåtts de tre år som mätningarna på Femman pågått (figur 2.2). Mätplatsen ligger i taknivå i Nordstaden och speglar bakgrundshalter i stadsmiljö. Vad krävs för att nå delmålet? Partikelproblematiken är, till skillnad mot övriga trafikrelaterade utsläpp, möjlig att bekämpa med fysiska metoder. Avgaspartiklar kan reduceras med hjälp av partikelfilter, som numera är standard på många nya dieselbilar. Partiklar som uppkommer på grund av slitage av bromsar och slitagepartiklar från vägbana kan dämpas med partikelbindningsmedel. Det finns stor kunskap om när under året och under vilka meteorologiska förhållanden som partikelhalterna riskerar att bli höga. Vid sådana tillfällen sprids idag partikelbindningsmedel på utsatta gator i Göteborg. Generella sätt att minska uppkomsten av partiklar är att sänka hastigheten eller att begränsa användandet av dubbdäck. Att testa olika metoder av partikeldämpande åtgärder och analysera resultaten av dem innebär att staden har en handlingsberedskap då problemen uppstår. Figur Miljörapport 2008

29 2. Frisk luft Delmål Kvävedioxid Årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO 2 ) ska underskrida 20 mikrogram/m 3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år Delmålet är mycket svårt att nå och trenden är neutral. Beräkningar för år 2007 visar att drygt 53 procent av bostäderna och knappt 67 procent av skolor och förskolor klarar målet. Det är framförallt i centrala Göteborg och längs trafikleder som delmålet är svårt att nå. Trots att enskilda fordon får allt lägre utsläpp av kväveoxider, så har inte en tydlig minskning av kvävedioxidhalter märkts. Situationen har bland annat kunnat förklaras med ökande trafikmängder. Vad krävs för att nå delmålet? Förutsättningarna för att nå målet är att utsläppen av kväveoxider minskar i den omfattning som prognostiserats. Det handlar främst om utsläppsminskningar som är knutna till hårdare emissionskrav inom transportsektorn. Sambandet mellan utsläpp och halter är inte linjärt, men med dagens utsläppsnivåer kommer inte halterna att bli nämnvärt lägre. Delmål Flyktiga organiska kolväten Utsläppen av flyktiga organiska kolväten (VOC) i Göteborg, exklusive metan, ska ha minskat till under ton/år till år 2015, vilket motsvarar minskning med 25 procent jämfört med år Delmålet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder och trenden är positiv. Utsläppen av VOC har minskat stadigt de senaste åren. År 1991 låg utsläppen på nästan ton och år 2008 var motsvarande siffra drygt ton, se figur 2.3. Största delen av utsläppen kommer från oljeindustrin, men en avsevärd del kommer också ifrån hushållssektorn. Vad krävs för att nå delmålet? ton Lokalt delmål Utsläpp av flyktiga organiska kolväten i Göteborg Källa: [1] Figur 2.3 Utsläppen från vägtrafik och arbetsmaskiner har minskat väsentligt på senare år. De största utsläppen sker idag från oljeindustrin och från hushållen. Oljeindustrin bedömer att de kan minska sina utsläpp med över 1000 ton till år Hushållens minskning är svårare att greppa. Det handlar om diffusa utsläpp från färger, lösningsmedel samt bilvårdsprodukter. Det sker även stora utsläpp från tvåtaktsmotorer, främst från småbåtar, men även från trädgårdsmaskiner. Ska målet nås till år 2015 är det viktigt att hushållens påverkan minskar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

30 2. Frisk luft Om Frisk luft Människans verksamhet kan medföra att luften förorenas på olika sätt. Det kan vara allt från vedeldning till industriprocesser och föroreningar från trafiken. Det finns även naturliga föroreningsorsaker, till exempel vulkanutbrott, skogsbränder och terpenutsläpp från barrträd. Luftföroreningarna kan ha lokal, regional eller global effekt. De kan påverka människors hälsa, naturen och klimatet. Ur ett hälsoperspektiv är de intressanta luftföroreningarna främst partiklar (PM 10, PM 2,5 ) och marknära ozon (O 3 ). Kväveoxider (NO X ) är en bra indikator för luftkvaliteten generellt och är, tillsammans med flyktiga organiska kolväten (VOC) också intressant att studera då den bland annat bidrar till bildandet av marknära ozon. Sambandet mellan utsläpp och halter är inte linjärt. Sjöfarten släpper visserligen ut mycket luftföroreningar i Göteborg, men bidraget till halterna i gatunivå är mycket litet eftersom utsläppen sker långt från marknivå. Vägtrafikens utsläpp är det helt dominerande bidraget till halterna av NO 2 i gatunivå, trots att vägtrafiken bara står för en tredjedel av utsläppen i Göteborg. Vädret spelar också en stor roll för hur höga halterna blir. Blåst och regn sänker halterna av luftföroreningar avsevärt, svag vind och torr väderlek medför ofta höga luftföroreningshalter. Det är alltså till stor del meteorologiska faktorer som avgör hur höga halterna blir. Miljöeffekter De miljöeffekter som utsläpp till luft bidrar till eller orsakar är klimatförändringar (se kapitel 1), försurning av mark, sjöar och grundvatten (se kapitel 3), uttunning av ozonskiktet (se kapitel 5) och övergödning (se kapitel 7). Dessutom medverkar luftföroreningar till att kulturvärden, till exempel statyer och husfasader, förstörs genom korrosion. Marknära ozon ger bland annat skador på vegetationen, vilket påverkar de naturliga ekosystemen och har betydelse för avkastningen från jord- och skogsbruk. Halterna är lägre i tätorter än på landsbygd eftersom stadsluften innehåller föroreningar med förmåga att bryta ner ozon. För att få ner halterna av marknära ozon i luften till sådana nivåer så att de varken påverkar känsliga växter eller människor behöver utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska kolväten (VOC) minskas avsevärt [2]. De olika luftföroreningarna, deras ursprung och miljöeffekter beskrivs i tabell Miljörapport 2008

31 2. Frisk luft Luftförorening Utsläppskällor Miljö- och hälsorisker Ammoniak (NH 3 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveoxider (NO och NO 2 ) Marknära ozon (O 3 ) Flyktiga organiska kolväten (VOC) Partiklar PM 10, Partiklar PM 2,5 Klor- eller brom-föreningar t ex CFC, HCFC Benso(a)pyren Kolmonoxid (CO) Tungmetaller t ex bly, kadmium Jordbrukets gödselhantering Förbränning av svavelhaltiga bränslen NO bildas vid förbränning från bland annat trafik och energiproduktion, NO omvandlas till NO 2 genom reaktion med ozon Bildas av reaktion mellan gaser (NO 2 och VOC) under inverkan av solljus Trafik, energiproduktion, lösningsmedel, industri (raffinaderier mm) Förbränning, slitagepartiklar från trafik, uppvirvlat markdamm, intransport (PM 2,5 ) Värmepumpar, kylskåp, kylanläggningar och cellplast Bildas vid förbränning, t ex trafik och vedeldning Trafik, ofullständig förbränning Metallframställning, korrosion, avfall och förbränning Bidrar till övergödning. Försurning av mark, sjöar och grundvatten Försurning, högre halter ger luftvägssjukdomar Reaktivt, påverkar luftvägarna. Bidrar till försurning, övergödning och bildning av ozon Mycket reaktivt, kan irritera slemhinnor och lungor. Skadar vegetation Cancerframkallande 1 eller skadligt för nervsystemet 2. Bidrar till bildning av ozon Kan orsaka andningsbesvär, ökad sjuklighet och dödlighet. En del innehåller giftiga eller cancerframkallande ämnen. Smutsar ner. Uttunning av ozonskiktet som ger skador på vegetation och ökad risk för mutationer hos djur och människor Cancerframkallande. Effekter för hjärt-kärlsystemet och hjärnan Människor, djur och växter kan skadas på en rad olika sätt Sot Förbränning Liknande som för partiklar Bensen Eten Trafik, förbränning, vedeldning och industri (lösningsmedel) Förbränning, trafik, uppvärmning och industri Cancerframkallande (leukemi) Cancerframkallande Formaldehyd Trafik Cancerframkallande Organiska miljögifter t ex PCB och dioxin Förbränningsprocesser, diverse varor och material samt bekämpningsmedel Gifteffekter på organismer och ekosystem 1 till exempel bensen, butadien, eten och propen 2 till exempel toluen och xylen Tabell 2.1 Luftföroreningar, ursprung och effekter Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

32 2. Frisk luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Den 1 januari 1999 infördes de första miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft. Idag finns ett antal luftföroreningar reglerade av MKN. En reviderad förordning om miljökvalitetsnormer håller för närvarande på att tas fram där fina partiklar (PM 2,5 ) ska ingå. Miljökvalitetsnormerna gäller där människor vistas. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 2.2. Ämne Kvävedioxid Gränsvärde µg/m 3 Medelvärdesperiod Får överskridas högst Senast år timme 18 tim/år timme 175 tim/år dygn 7 dygn/år år Får inte överskridas 2006 Svaveldioxid timme 175 tim/år dygn 7 dygn/ år 1999 Bly 0,5 1 år Får inte överskridas 1999 Partiklar 50 1 dygn 35 dygn/år år Får inte överskridas 2005 Bensen 5 1 år Får inte överskridas 2010 Ozon timmar Bör inte överskridas 2010 Kolmonoxid timmar Får inte överskridas 2005 Arsenik 0,006 1 år Ska eftersträvas 2013 Kadmium 0,005 1 år Ska eftersträvas 2013 Nickel 0,02 1 år Ska eftersträvas 2013 Bens(a)pyren 0,001 1 år Ska eftersträvas 2013 Tabell 2.2 Miljökvalitetsnormer för luftföroreningar i tätorter. Källa: [3] Hälsoeffekter Synen på luftföroreningars skadeverkningar har skärpts avsevärt under det senaste decenniet. Trots att luftföroreningssituationen på flera sätt förbättrats är dagens nivåer av luftföroreningar på många platser förknippade med negativa hälsoeffekter. Eftersom en stor del av befolkningen utsätts för luftföroreningar i nivåer som påverkar hälsan blir den sammanlagda effekten på folkhälsan stor. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. Kortsiktiga och långsiktiga variationer i luftföroreningsnivåer utomhus har i många studier visat sig samvariera med nedsatt lungfunktion, astma- och bronkitsymtom, symtom från nedre luftvägarna hos både barn [4] och vuxna, och med sjukhusinläggningar och förtida dödsfall. Det har inte gått att peka ut någon undre gräns för dessa effekter [5]. I såväl europeiska som nordamerikanska studier [6] har förhöjda luftföroreningshalter, framförallt mätt som partikelexponering PM 10, knutits till såväl akuta som långsiktiga effekter i form av akuta sjukhusinläggningar och ökad dödlighet. 32 Miljörapport 2008

33 2. Frisk luft I en under år 2009 publicerad studie uppgår de samlade kostnaderna av hälsoeffekten av höga halter PM 10 i Sverige till 26 miljarder kronor per år. Häri ingår kostnaden för förtidiga dödsfall, fall av kronisk bronkit, sjukhusinläggningar och ett stort antal sjukskrivningsdagar. [7] I en under år 2008 publicerad svensk studie (BAMSE) redovisas sänkt lungfunktion i 4-årsåldern hos barn som exponerats för bilavgasföroreningar under sitt första levnadsår [8]. Att luftföroreningar inte bara påverkar luftvägarna och dess slemhinnor har igen bekräftats i studier som redovisar ökad risk för blodpropp i benen bland storstadsbefolkning som exponeras för partikelhalter i luft i de nivåer som också förekommer i Sverige [9]. Beräkningar från det europeiska samarbetet APHEIS visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar (PM 10 ) med 5 µg/m 3 på sikt skulle minska antalet för tidiga dödsfall med cirka 2 procent. Det motsvarar ungefär 80 dödsfall per år i Göteborg och i medeltal skulle sänkningen medföra en livstidsvinst på cirka 2,5 månader för göteborgaren. Mer än tre fjärdedelar av de förtida dödsfallen sker i hjärt- och lungsjukdomar. Dessa siffror kan jämföras med att det är cirka tio personer som dör på grund av trafikolyckor per år i Göteborg. [10] I en studie från 2005 beräknas antalet förtida dödsfall i Sverige på grund av långväga partikelexponering uppgå till cirka per år och medföra en genomsnittlig livstidsförkortning med cirka sju månader. Lokala svenska partikelkällor medför ytterligare förtida dödsfall per år och medför en livstidsförkortning med cirka två månader. [11] Andra studier redovisar att de cancerframkallande ämnen som kan knytas till utsläpp från vägtrafiken förorsakar varje år cancerfall totalt i Sverige varav är lungcancer [12]. Även ozon anses ha stora hälsoeffekter. Enligt en rapport från Umeå universitet har cirka fall av sjukhusinläggningar för andningsorganen samband med ozonexponering under ett år i Sverige. Rapporten visar också att ozon orsakar cirka förtida dödsfall per år i Sverige [13]. situationen i Göteborg Generellt sett har luftkvaliteten i Göteborg blivit bättre de senaste åren. Stora punktutsläpp har åtgärdats eller flyttats och trafiken har, åtminstone delvis, fördelats till kringleder med effektivare trafikgenomströmning. Trots omfattande åtgärder klarar Göteborg inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och på vissa platser finns det även risk att partikelnormen inte klaras. Mätningar sker både i taknivå och i gatunivå. Mätningarna i taknivå ger en bild av hur luftkvaliteten i Göteborg varierar med tiden. Mätningar i gatunivå ger en bild av exponeringen där människor vistas. Nedan redovisas mätresultat för kvävedioxid och ozon. Varje år görs en årsrapport för luftföroreningar där betydligt fler mätningar i Göteborgsområdet redovisas [14] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

34 2. Frisk luft Halter av kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) har överskridits samtliga år vid mätstationen i Haga sedan mätningarna startade Halterna i taknivå på köpcentret Femmans tak har visserligen sjunkit sedan mätningarna inleddes 1976, men fortfarande överskrids normen ungefär vartannat år (figur 2.4). 120 µg/m Femman Haga MKN Dygn Kvävedioxidhalter som 98-percentil av dygnsvärdet i taknivå (Femman) och i gatunivå (Haga) i Göteborg Källa: [1] Figur 2.4 Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids, förutom för ozon där ansvaret ligger på nationell nivå. Om en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. I maj 2006 fastställde Länsstyrelsen Västra Götaland åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) för Göteborgs kommun. Åtgärdsprogrammen är nu genomförda, men fortfarande överskrids MKN för kvävedioxid. 34 Miljörapport 2008

35 2. Frisk luft Halter av marknära ozon Ozon har lång livslängd i atmosfären och de ökande halterna beror till största delen på långväga intransport. MKN för ozon, som gäller från 2010, överskreds sex gånger under Variationen i ozonhalt som årsmedelvärde samt antalet överskridande av det rullande 8-timmarsmedelvärdet vid mätstationen Femman i taknivå visas i figur 2.5. µg / m 3 /Antal överskridande Antal överskridande Årsmedelvärde O Ozonhalter som årsmedelvärde och antal överskridande av rullande 8-timmarsmedelvärdet i Göteborg. Källa: [1] Figur 2.5 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

36 2. Frisk luft Utsläpp Information om utsläpp av luftföroreningar har tagits fram med hjälp företagens miljörapporter och olika beräkningar och uppskattningar. Både tekniken för beräkningarna och kvaliteten på de uppgifter som behövs för beräkningarna förbättras ständigt. Detta dels genom att industrier gör bättre mätningar och uppskattningar av utsläppen från olika källor dels genom att fler utsläppskällor tas med. Att utsläppens storlek ändras från år till år kan alltså både ha verkliga och beräkningstekniska förklaringar. Trots osäkerheter är det möjligt att få en rimlig bild av trender inom utsläppsområdet. Beräkningarna bör dessutom efterhand ge en allt bättre bild av utsläppsnivåer och utvecklingstrender. Om det finns möjlighet sker även korrigering bakåt i tiden då nya uppgifter tagits fram. De till utsläppen sett största sektorerna, det vill säga vägtrafik, industri, energi, sjöfart och arbetsmaskiner, beräknas varje år. Utsläpp av VOC från hushåll och bensinstationer bygger på äldre bedömningar. Här föreligger ett behov av uppdatering. Källa SO 2 (ton/år) NO X (ton/år) VOC (ton/år) Fossil CO 2 (ton/år) Partiklar (ton/år) Vägtrafik Industri Energi/Uppvärmning Hushåll Sjöfart Arbetsmaskiner Bensinstationer 127 Totalt Inklusive Avfallskraftvärmeverk (Renova AB) 2 Partiklar från bränslet och uppvirvlade partiklar från vägtrafiken Tabell 2.3 Beräknade utsläpp av luftföroreningar i Göteborg Källor: [1, 15, 16] Utsläppstrender av koldioxid redovisas i kapitel 1, trenderna för kväveoxider och svaveldioxid redovisas i kapitel Miljörapport 2008

37 2. Frisk luft Indikatorer för Frisk luft Ett antal indikatorer är kopplade till det lokala miljökvalitetsmålet för Frisk luft, se tabell 2.4. Indikatorerna är återkommande mätningar som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål. I detta avsnitt presenteras de indikatorer som det finns tillgänglig data för. Indikator Andelen barn och vuxna som återkommande besväras av luftföroreningar Hur färdas barn huvudsakligen till skola/förskola? Andel miljöanpassade resor hos göteborgarna Färdsätt till jobbet/arbetsresor Andel Göteborgare som har mindre än 400 meter till kollektivtrafik Andel elanslutna fartygsanlöp Andel gods som transporteras med tåg till och från Göteborgs hamn Andel fjärrvärmeanslutna hushåll i Göteborg Omfattning av data Återkommande data på VGR-nivå Flera års data från stadsmiljöenkät Flera års data från trafikkontoret Flera års data från trafikkontoret Statistik framtagen av stadsbyggnadskontoret Årlig data från Göteborgs Hamn och Stena Line Årlig data från Göteborgs Hamn Årlig data från Göteborg Energi Förekomst av vissa lavarter Undersökningar 1999 och 2004 Andel dubbade vinterdäck på personbilar Andel fartygsanlöp med Nox-certifikat Utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken Utsläpp av flyktiga organiska kolväten från industriell oljehantering Årlig data från trafikkontoret Årlig data från Göteborgs Hamn Årlig data från trafikkontoret Årlig data från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Tabell 2.4 Indikatorer kopplade till Frisk luft Andelen barn och vuxna som återkommande besväras av luftföroreningar Socialstyrelsen har genomfört nationella miljöhälsoenkäter år 1999 och år I enkäterna, som skickades till åldersgruppen år, undersöktes bland annat hur många som besvärades av lukter (ofta eller ibland) från bilavgaser. För storstadsområdena (där Göteborg ingår) var cirka 26 procent besvärade av bilavgaser år Motsvarande andel 2007 var 32 procent. [5] 2003 gjordes en motsvarande barnmiljöenkät. Denna enkät förtätades på VGR-nivå och andelen barn (12-åringar) som besvärades av lukter (ofta eller ibland) från bilavgaser i Göteborg var cirka 36 procent. [17] Hur färdas barn huvudsakligen till skola och förskola? Hur barn huvudsakligen tar sig till och från förskola och skola ingår som fråga i stadens stadsmiljöenkät som går ut vartannat år. Enkäten går ut till cirka personer och svarsfrekvensen ligger på drygt 50 procent. Frågan om barns färdsätt berör cirka procent av dem som svarar på enkäten, vilket är ett relativt stort statistiskt underlag. Figur 2.6 är en sammanslagning av samtliga svar från stadsdelarna. Andelen gående uppvisar en ökande trend och andelen ensambilresor minskar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

38 2. Frisk luft % Går Kollektivtrafik Bilskjuts Cyklar Samåker (inkl taxi) Hur färdas barn huvudsakligen när de ska till förskola/skola år 2004, 2006 och Källa: [18] Figur 2.6 Andelen miljöanpassade resor hos Göteborgarna Miljöanpassade resor är ett sammanvägt index för resor till åtta olika resmål, bland annat skola, matinköp och sällanhandel. Miljöanpassade resor ingår som fråga i stadens stadsmiljöenkät som går ut vartannat år. Det sammanvägda indexet för hela Göteborg har ökat från 63 till 66 mellan år 2006 och år Det är stora skillnader mellan de olika stadsdelarna. Färdsätt till jobbet och arbetsresor Indikatorn bygger på resvaneundersökningar som utförs av trafikkontoret. Under 2008 var det lite drygt hälften av de tillfrågade som åkte bil, knappt var fjärde åkte kollektivt och runt 10 procent cyklade respektive gick. Staplarna övrigt är kombinerade färdsätt (figur 2.7). Mellan 2005 och 2008 har bilresornas andel minskat och kollektivtrafikens, cykelns och de gåendes andelar ökat. % Bil Kollektivt Cykel Går Övrigt Färdsätt till jobbet/arbetsresor i Göteborg 2005 och Källa: [15] Figur Miljörapport 2008

39 2. Frisk luft Andel Göteborgare med mindre än 400 meter till god kollektivtrafik Med god kollektivtrafik avses hållplatser som trafikeras av buss eller spårvagn med högst 20 minuters mellanrum under lågtrafik ( ). Närhet till kollektivtrafik är en förutsättning för att den skall nyttjas. Undersökningen är ett par år gammal och då hade 75 procent av Göteborgarna mindre än 400 meter till god kollektivtrafik. Det är emellertid stor skillnad inom Göteborg. Vissa stadsdelar, som till exempel Linnéstaden, ligger på 100 procent, medan det i Torslanda bara är 32 procent som har mindre än 400 meter till god kollektivtrafik. Andel elanslutna fartygsanlöp Elanslutning vid kaj minskar alla typer av utsläpp till luft från sjöfarten. Elanslutning av fartyg har blivit allt vanligare under senare år. Under 2008 var andelen elanslutna fartygsanlöp i Göteborg 22 procent. [19] Andel gods som transporteras med tåg till och från Göteborgs hamn Hamnens verksamhet får indirekta effekter på anslutande transporter. För luftkvaliteten inne i Göteborg är det viktigt att så stor andel som möjligt fraktas med tåg. Hamnens egna mål är att minst hälften av ökningen i godstrafiken skall gå med tåg. Under 2008 fraktades 40 procent av containertrafiken med tåg. [19] Andel fjärrvärmeanslutna hushåll i Göteborg Fjärrvärmeutbyggnaden har stor betydelse för luftkvaliteten i Göteborg eftersom många små utsläpp då kan ersättas med ett fåtal energieffektiva källor med bra rökgasrening. Idag är ungefär 90 procent av flerbostadshus och lokaler i Göteborg anslutna till fjärrvärmenätet. För villor är andelen cirka 20 procent. [20] Förekomst av vissa lavarter Lavar är känsliga organismer som kan användas som indikator för luftföroreningar. I Göteborg har lavar inventerats av Miljöförvaltningen 1999 och Inventeringarna har studerat känsligheten, kvävepåverkan och täckningsgraden på lavvegetationen. Resultaten från inventeringarna visar att lavfloran är kraftigt påverkad i Göteborgs tätort. Känsligheten har inte förändrats nämnvärt mellan 1999 och 2004 vilket tros bero på att det inte skett så stora förändringar av utsläppen, framförallt från vägtrafiken. Mellan 1999 och 2004 har inslaget av kvävegynnade arter ökat samtidigt som täckningsgraden minskat. Dessa förändringar är dock för små för att dra säkra slutsatser. [21] Andel dubbade vinterdäck på personbilar % Andelen dubbade vinterdäck i Göteborg Källa: [15] förhållandet ungefär som när mätningarna startade (figur 2.8). Figur 2.8 Minskning av andelen dubbade vinterdäck är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska partikelhalterna (PM 10 ). Mätningar av dubbdäcksandelen har pågått sedan Vid mätningarnas början vad dubbdäcksandelen cirka 70 procent, men då det blev lagkrav på vinterdäck steg andelen till 80 procent. De senaste åren har andelen odubbade vinterdäck ökat och den senaste vinterperioden var Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

40 2. Frisk luft Andel fartygsanlöp med NO x -certifikat NO x -certifierade fartyg har avgasrening och släpper ut betydligt mindre kväxeoxider än motsvarande fartyg utan rening. Ett incitament för att få fler att gå över till NO x -certifikat är det svenska systemet med differentierade farledsavgifter. År 2008 hade 21 procent av fartygsanlöpen till Göteborgs hamn NO x -certifikat. [19] Utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken ton Utsläpp av kväveoxider från vägtrafiken i Göteborg Källa: [15] Figur 2.9 Kväveoxider är en bra indikator på luftkvaliteten generellt och vägtrafiken är den sektor som påverkar luftkvaliteten i gatunivå mest. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av utsläppen men bidrar till mer än 90 procent till de halter som Göteborgaren utsätts för i gatunivå. Vägtrafikens utsläpp har minskat betydligt sedan år 1990, men utsläppens storlek är svårbedömd. Utsläppen från vägtrafiken bygger på beräkningar som Trafikkontoret i Göteborg gör varje år. Under 2008 har en ny beräkningsmodell tagits fram och i samband med det justerades vägtrafikens utsläpp av kväveoxider upp med nästan 50 procent (figur 2.9). Utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) från industriell oljehantering ton Utsläpp av VOC från industriell oljehantering i Göteborg Källa: [16] Figur 2.10 Lagring av oljeprodukter samt raffinaderiernas verksamhet är de största källorna till utsläppen av VOC och tillsammans står de för mer än 90 procent av industriutsläppen och mer än hälften av de totala utsläppen i Göteborg. Utsläppen har inte minskat under perioden Den största förklaringen till ökningen är att nya mätningar på de diffusa utsläppen från oljelagringen visat på högre utsläpp än tidigare (figur 2.10). Åtgärder och projekt i Göteborg Trafiksektorn är inte den största utsläpparen av luftföroreningar, däremot är vägtrafiken den dominerande källan till luftföroreningshalterna i gaturummen där halterna är höga. Ett av de främsta instrumenten för att få bättre luftkvalitet är den fysiska planeringen. Den antagna översiktplanen för Göteborg ger förutsättningar för transportsnål stadsplanering och effektivare kollektivtrafik. Genom K2020 har göteborgsregionens kommuner ihop med trafikverken ett samarbete för satsningar på kollektivtrafik, vilket har stor betydelse för att nå målet om Frisk luft. K Miljörapport 2008

41 2. Frisk luft syftar till att öka kollektivtrafikens andel, från dagens 24 procent till 40 procent år I maj 2006 fastställde Länsstyrelsen Västra Götaland åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) för Göteborgs kommun. Åtgärdsprogrammen är nu genomförda, men fortfarande överskrids MKN för kvävedioxid. År 2006 antog trafiknämnden ett nytt miljöprogram för hur Göteborgs stad, med fokus på trafiken i staden, bör arbeta för att bidra till en bättre miljö, både lokalt och globalt. Programmet omfattar bland annat åtgärder för att förändra Göteborgarnas resvanor. Stora upphandlare har möjligheter att bedriva bra miljöarbete. Ett exempel är Göteborgs Stad, som tillsammans med Stockholm, Malmö och Vägverket har ställt hårda utsläppsvillkor för entreprenadmaskiner. Sjöfarten är en av de största utsläpparna. Renare bränslen, elanslutning vid kaj och differentierade avgifter för fartyg med NO x -certifikat är de viktigaste åtgärderna. Länsstyrelsen i Västra Götaland driver sedan 2006 projektet Clean Shipping för att få stora export- och importföretag att ställa krav på redare vad gäller bland annat utsläpp av svavel och kväveoxider. Vilka åtgärder saknas? Våra transporter är det som påverkar luftkvaliteten i störst utsträckning. Det finns några större projekt som skulle förbättra förutsättningarna för Frisk luft, bland annat en utbyggnad av hamnbanan för en ökad spårbunden godstransport till och från hamnen. Ett annat angeläget projekt är Västlänken, en pendeltågstunnel under Göteborg som skulle effektivisera kollektivtrafiktransporterna avsevärt. En mer restriktiv parkeringspolicy i kombination med fortsatt prioritering av gång- och cykelbanor och kollektivtrafiksatsningar är samverkande faktorer som kan minska utsläppen av luftföroreningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

42 2. Frisk luft 42 Miljörapport 2008

43 Bara naturlig försurning Ett lokalt miljökvalitetsmål för Bara naturlig försurning fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige den 4 december Nedan återfinns den första uppföljningen av målet. Når vi det lokala miljökvalitetsmålet? Lokalt mål Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Det övergripande målet kommer inte att nås under överskådlig tid om inte utsläppen av försurande ämnen fortsätter att minska och efter det håller sig på låga nivåer. Nedfallet i Göteborg härstammar till stora delar från utsläpp utanför kommunens gränser, men våra egna utsläpp påverkar också vår närmiljö. Göteborgsområdet är idag kraftigt påverkat av försurningen och det beror dels på att nedfallet fortfarande är stort, dels på att berggrunden är svårvittrad och därmed har dålig motståndskraft mot försurningen. Utsläppstrenderna är positiva, särskilt för svaveldioxid, men nedfallet av försurande ämnen har inte minskat i samma utsträckning som de lokala utsläppsminskningarna och återhämtningen i mark och vatten går långsamt. Det finns fortfarande mycket att göra för att minska utsläppen från framförallt sjöfarten och vägtrafiken. Göteborgs stad äger och förvaltar hälften av skogsmarken i kommunen och har därmed stor rådighet över att bedriva ett skogsbruk som inte bidrar till försurning. Vad krävs för att nå målet? För att minska nedfallet av försurande ämnen krävs internationellt minskade utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid. Sjöfartens utsläppsbidrag är stort och inom denna sektor krävs ett fortsatt arbete med att minska svavelinnehållet i fartygsbränslet, öka kvävereningen och öka andelen elanslutningar vid kaj. Vägtrafiken behöver också minska sina utsläpp. Det bästa sättet att minska utsläppen från denna sektor är att minska personbils- och lastbilstrafiken och satsa vidare på utbyggnaden av kollektiva färdsätt och godtransporter på järnväg. Eftersom försurningsproblematiken till en stor del beror på utsläpp utanför kommunens och Sveriges gränser är det mycket viktigt med internationella överenskommelser om minskade utsläpp. Det som framförallt styr är EU:s takdirektiv om nationella utsläppstak för bland annat svaveldioxid och kväveoxider. Nivån på det nya takdirektivet som gäller fram till år 2020 kommer att påverka försurningsutvecklingen i Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

44 3. Bara naturlig försurning Delmål Försurning av vatten De sötvatten som år 2007 ingår i den regionala kalkningsplanen ska ha ett ph som inte underskrider 6,0. De sötvatten som ingick i kalkningsplanen 2007 klarade statusen ph 6 under år Under 2008 fanns 29 provtagningsplatser för att kontrollera sötvattnet i Göteborgs kommun. Av dessa hade samtliga ett ph-värde på 6,0 eller högre under provtagningarna (Figur 3.1). ph 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Oxsjön Krogarebäcken Härlanda Tjärn St Björketjärn V Långevattnet Ö Långevattnet Bergsjön Smörvattnet Älsjön Kvarnabäcken Bredvattnet Gäddevatten P3 utlopp Holmesjön v108 utlopp Hällebäcken kvarnakullen L28 Hultabäcken L18 L Kroksjön L20 utlopp Långevatten L31 utlopp Långevattnet L3 utlopp Mölnebäcken L7 Rellsjön L36 utlopp Skulevatten utlopp Skyrsjön L22 utlopp St Kroksjön L21 utlopp St Stentjärnen L23 utlopp Hållsjön P6 utlopp St Björsjön P10 utlopp Trollsjön P11 utlopp Plogfoten M5 utlopp Sisjön utlopp ph i sötvatten som provtogs år Delmålet är att värdet inte ska underskrida ph 6. Källa: [1] Vad krävs för att nå delmålet? Så länge som nedfallet av försurande ämnen överskrider gränsen för vad sötvattnet i Göteborg tål kommer kalkning av vattendragen att behövas. Sannolikt kommer kalkningen att behövas längre än så eftersom vattendragens omkringliggande marker också är kraftigt försurade. Minskat nedfall förutsätter en minskning av utsläpp på internationell nivå. För att på sikt kunna hålla en hög vattenstatus i sötvatten utan kalkning behövs sannolikt sänkta utsläppstak för landutsläppen i Europa och fler frivilliga åtaganden inom sjöfarten. Figur Miljörapport 2008

45 3. Bara naturlig försurning Delmål Utsläpp av svaveldioxid De totala utsläppen av svaveldioxid i Göteborg ska minska till under 670 ton/år till år 2015, vilket innebär 60 procents minskning jämfört med år Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid ska minska till under 100 ton/år under samma period (90 procents minskning). Utsläppen av svaveldioxid har halverats under den senaste tioårsperioden (figur 3.2). Vägtrafiken och arbetsmaskiner har i princip eliminerat sina utsläpp. Energisektorn har också gjort omfattande minskningar trots att den ökande andelen biobränsle innebär mer svavelutsläpp. Idag står energisektorn för cirka 10 procent av utsläppen. Industrisektorn står för cirka 20 procent av utsläppen, i princip allt kommer från raffinaderierna. De resterande 70 procenten av utsläppen står sjöfarten för. Förklaringen till de stora utsläppen är att fartygen fortfarande tillåts använda bränslen med mycket hög svavelhalt jämfört med andra sektorer. Sjöfartens utsläpp som redovisas i figur 3.3 beräknas sedan 2005 med en ny metod och med ett underlag som avspeglar årliga variationer i sjöfartstrafiken. Vad krävs för att nå delmålet? ton Lokalt delmål totalt Utsläpp av svaveldioxider har minskat kraftigt från de flesta sektorer. I princip är det bara sjöfarten som fortfarande släpper ut lika mycket som man gjorde för 20 år sedan och idag står sjöfarten för omkring 70 procent av utsläppen i Göteborg. 0 ton Totala utsläpp av svaveldioxid i Göteborg Källor: [2, 3] Lokalt delmål sjöfart Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid i Göteborg Källa: [2] Figur 3.2 Figur 3.3 IMO, International Maritime Organization, har beslutat om en ny internationell överenskommelse om sänkt svavelhalt i fartygsbränslen. Överenskommelsen innebär en stegvis sänkning av dagens svavelhalt på 1,5 procent till 1,0 procent år 2010 och därefter en vidare sänkning till 0,1 procent år 2015 [4]. Beslutet fattades i oktober En fullt ut genomförd överenskommelse skulle innebära en reduktion på närmare 90 procent av svavelutsläppen från sjöfarten i Göteborg och mer än en halvering av Göteborgs totala svavelutsläpp Ett initiativ som har stor potential att minska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från sjöfarten är projektet Clean Shipping. Projektet, som är initierat av bland annat Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, syftar bland annat till att få stora import- och exportföretag Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45

46 3. Bara naturlig försurning att ställa hårdare krav på rederiernas sjötransporter. Idag är 21 företag anslutna, varav flera fraktar bland de största volymerna i Göteborgs hamn. Kraven på utsläppen bygger på stegvisa minskningar under olika perioder fram till [5] Delmål Utsläpp av kväveoxider Utsläppen av kväveoxider i Göteborg ska minska till under 7500 ton/år till år 2015 jämfört med år 2006 (30 procents minskning). Idag står sjöfarten för knappt 50 procent av utsläppen, vägtrafiken för knappt 40 procent och industrin samt energiproduktionen för resten. Trenden för utsläpp av kväveoxider under 1990-talet har varit sjunkande för att sedan plana ut under 2000-talet (figur 3.4). Vad krävs för att nå delmålet? ton Lokalt delmål Utsläpp av kväveoxider i Göteborg Källor: [2, 3] Figur 3.4 Liksom för svaveldioxiden är sjöfarten den sektor som förväntas bidra med mest för att nå målet med minskade utsläpp av kväveoxider. För att sjöfarten skall minska sina utsläpp krävs flera olika frivilliga åtaganden, som drar åt samma håll - rena och effektivisera. Rökgasrening är inte självklart inom sjöfarten, men det blir allt vanligare. Incitament är bland annat differentierade farledsavgifter och krav från upphandlare av sjötransporter, genom till exempel Clean Shipping Criteria. En fortsatt ökande andel fartygsanlöp med rökgasrening och en alltmer utbyggd elanslutning vid kaj är sjöfartens bidrag till att klara utsläppsmålet till Vägtrafikens utsläpp kommer att sjunka drastiskt fram till 2015 om man ser till de nationella prognoserna, framförallt på personbilssidan. Ännu mer omfattande minskningar förväntas från arbetsmaskiner. Industrisektorn, där raffinaderierna dominerar, prognostiserar minskade utsläpp. 46 Miljörapport 2008

47 3. Bara naturlig försurning Om Bara naturlig försurning Människan bidrar till stora utsläpp av svavel- och kväveföreningar. En del av dessa utsläpp omvandlas i luften och bildar försurande ämnen som till slut blir surt nedfall. Surheten anges som ph-värde, där lägre ph-värde innebär surare miljö. Det sura nedfallet påverkar mark, vegetation och vatten. Det sura nedfallet drabbar särskilt Västsverige, där markernas motståndskraft mot försurning är dålig. Övervägande delen av nedfallet över Sverige har sitt ursprung från andra länder. Miljöeffekter Luft Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider bidrar till försurningen av mark och vatten. I atmosfären omvandlas svaveldioxid och kväveoxider till svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa starka syror sönderdelas i sin tur i dels vätejoner, dels sulfat- respektive nitratjoner. När dessa ämnen faller ner till jordytan igen, via regn eller snö, kan de påverka markens eller vattnets ph-värde. Det finns även andra ämnen som bidrar till försurning, bland annat ammoniak som avgår till luften från stallgödsel och gödslad åkermark. Nedfallet av kväveföreningarna bidrar även till övergödning, se kapitel 7. Mark Markförsurning uppstår dels på naturlig väg, dels genom hur marken används i skogs- och jordbruk eller genom nedfall av försurande ämnen. Med markförsurning menas en minskad förmåga hos marken att neutralisera syra. Den viktigaste orsaken till försurningen är nedfallet av försurande ämnen, främst svavelföreningar. Kväveföreningar har hittills till stor del utnyttjats som näringsämnen, men ett fortsatt förhöjt kvävenedfall medför risk för överskott av kväve i marken. Uttag av virke orsakar markförsurning, eftersom träden under sin tillväxt tar upp mer positiva än negativa joner. För att inte bli elektriskt laddade avger träden vätejoner, som också är positivt laddade men försurande. Marken försuras alltså när skogen växer. När träden dör bryts de ner och processen går åt motsatt håll. I ett opåverkat system blir slutresultatet inte någon nämnvärd försurning, men transporteras biomassan bort bidrar det till försurning. [6] Försurningen medför att skogsmarkens näringsförråd utarmas, träden skadas, giftiga tungmetaller frigörs, den biologiska mångfalden utarmas samt att kväve lakas ut vilket kan leda till övergödning. Vatten En liten del av vattnet som finns i sjöarna har hamnat där i form av nederbörd direkt på vattenytan. Resten har kommit dit via marken. Vilken kvalitet vattnet har beror alltså till stor del på de omgivande markernas kvalitet. Det naturliga buffertsystemet i sjöar och vattendrag byggs upp av vätekarbonat, som tillförs vattnet från markerna runtomkring. Vätekarbonat frigörs när markens mineraler vittrar samt vid nedbrytning av organiskt material. De sjöar och vattendrag som ligger i områden med lättvittrade jordarter eller jordbruksmark tillförs hela tiden betydande mängder vätekarbonat och har i regel god motståndskraft mot försurningen. Vattendrag från utpräglade skogs- och bergsområden är oftast försurade, medan vattendragen i dalgångarna inte är försurade. Exempel på försurade vattendrag är Hultabäcken i Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 47

48 3. Bara naturlig försurning Vättlefjällsområdet och bäcken från Långevattnet vid Gråbacka. Dessa biflöden till Lärjeån är starkt påverkade av försurning, medan Lärjeåns huvudflöde har ett normalt ph-värde. De skador på fiskbeståndet som uppkommer i sura vatten beror till stor del på förhöjda halter av giftiga aluminiumföreningar, vilka kommer från de omgivande markerna och har frigjorts genom försurningen. Sjöar med ph-värden kring 4,5 kan vara helt tomma på fisk. Hälsoeffekter Ett försurat vatten medför urlakning av i första hand aluminium från omgivande mark, men även kadmium och andra lättrörliga metaller kan urlakas. Kadmium kan lagras i njurarna under lång tid och kan ge upphov till njurskador. Ett försurat vatten ökar också korrosionen på rörledningar av koppar. situationen i Göteborg Luft Utvecklingen av reningsprocesser har generellt sett medfört mindre utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. En ökande andel biobränsle i energiproduktionen har dock i vissa fall medfört ökade utsläpp av svaveldioxid. Inom transportsektorn har det enskilda fordonet blivit mer effektivt och miljöanpassat, men eftersom transportmängden ökar gör detta att utsläppen av kväveoxider från transportsektorn inte minskar i så stor omfattning. Sjöar och vattendrag samt skogsmark I Göteborg är det de höglänta områdena som är försurningskänsliga, till exempel Vättlefjäll. Försurningen påverkar ständigt markerna och sjöarna i dessa områden, vilket medför läckage av metaller till grundvatten, vattendrag och sjöar. I stort sett alla sjöar i Göteborg är försurningsdrabbade. Genom kalkningsåtgärderna motverkar man effekten av försurningen, men de löser inte problemet. Den enda hållbara lösningen är att nedfallet av försurande ämnen minskar till den nivå som naturen själv klarar av, tills dess måste kalkningen fortsätta. År 2001 antogs EU:s takdirektiv för minskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Varje land har tilldelats ett utsläppstak med åtaganden som ska nås Situationen med återkommande kalkningar ger inte en opåverkad vattenmiljö. Dessutom är fauna och flora påverkad av lång tids försurning. Belastningen av försurande ämnen är långt högre än vad marken och vattnet tål för att allvarliga förändringar inte ska ske. Trots att svaveldioxidutsläppen i Europa minskat kraftigt krävs ytterligare minskningar för att nedfallet ska komma under den kritiska belastningsgränsen. Även när detta skett kommer det att ta åtskilliga decennier innan försurade vatten kan bli helt återställda, eftersom den försurade marken fördröjer sjöarnas återhämtning. Nedfallet av både svavel och kväve över Göteborgstrakten har under en lång tid legat över den kritiska belastningsgränsen, det vill säga den mängd ett ekosystem tål utan att några negativa effekter uppstår på lång sikt. För Götaland bedöms den kritiska belastningsgränsen till cirka 3 kg per hektar och år för svavel, motsvarande mängd för kväve är cirka 5 kg per hektar och år [7]. 48 Miljörapport 2008

49 3. Bara naturlig försurning Indikatorer för Bara naturlig försurning Ett antal indikatorer är kopplade till det lokala miljökvalitetsmålet för Bara naturlig försurning, se tabell 3.1. Indikatorerna är återkommande mätningar som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål. I detta avsnitt presenteras de indikatorer som det finns tillgänglig data för. Indikator Omfattning av data Indikator Nedfall av kväve Nedfall av svavel Kemisk status referenssjöar Markkemisk status Krondropp Näringskompensation vid uttag av GROT Kantzoner vid avverkning Clean Shipping Criteria Andel elanslutna fartygsanlöp Utsläpp av svaveldioxid från raffinaderier Utsläpp av kväveoxider från sjöfart, vägtrafik och arbetsfordon Andel fartygsanlöp med certifikat för NOx-rening Omfattning av data Flera års data på Göteborgsnivå Flera års data på Göteborgsnivå Flera års data på Göteborgsnivå Flera års data från Härryda Flera års data från Härryda Data saknas Data saknas Viss data finns Årlig data från Göteborgs Hamn Flera års data på Göteborgsnivå Flera års data på Göteborgsnivå Årlig data från Göteborgs Hamn Tabell 3.1 Indikatorer kopplade till Bara naturlig försurning Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 49

50 3. Bara naturlig försurning Nedfall av kväve och svavel Nedfallsmätningar av svavel och kväve på mätstationen Femman i centrala Göteborg visas i figur 3.5. Nedfallet varierar ganska kraftigt mellan åren (delvis beroende av hur stor nederbörden är), men för både svavel och kväve är trenden något sjunkande. År 2008 låg svavelnedfallet på drygt 7 kg/ha och kvävenedfallet på drygt 11 kg/ha. Trenderna under de senaste 20 åren visar på minskade nedfall av både svavel och kväve. Nedfallet minskar däremot inte i samma utsträckning som de lokala utsläppen. kg/ha, år Svavel 6 Kväve 4 Linjär (Kväve) 2 Linjär (Svavel) Figur 3.5 Nedfall av svavel och kväve i Göteborg Källa: [2] Kemisk status referenssjöar 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Sulfat (IC mekv/l) Figur 3.6 Under de senaste åren har tillståndet sakta förbättrats i de försurade sjöar som inte kalkas. Minskade svavelutsläpp har gett mindre nedfall av svavelsyra vilket ger lägre sulfathalter i sjöarna. Härsvatten är en okalkad referenssjö i Svartedalen norr om Göteborg. Sulfathalterna i Härsvatten har minskat märkbart sedan slutet av 1980-talet (figur 3.6). Sulfathalt i Härsvatten Rullande 3 årsmedelvärden. Källa: [8] 50 Miljörapport 2008

51 3. Bara naturlig försurning ph 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Figur 3.7 Vissa tendenser till minskad surhet är nu också märkbara. Förbättringen i de försurade vattnen går dock långsamt eftersom den omgivande marken fortfarande är kraftigt försurad. I Härsvatten har ph-värdena (rullande 3-årsmedelvärden) ökat från 4,4 till 4,9 den senaste 20-årsperioden (figur 3.7). ph i Härsvatten Rullande 3 årsmedelvärden. Källa: [8] Markkemisk status Markkemisk status, det vill säga grundvattenstatus, mäts i Klippan i Härryda kommun öster om Göteborg. Sedan 1990-talet har ph-värdena långsamt förbättrats. Sambandet mellan phförändringarna och urlakningen av oorganiskt aluminium syns tydligt i figur 3.8 ph Al (mg/l) 5,0 2,5 4,9 4,8 2,0 4,7 1,5 4,6 4,5 1,0 4,4 4,3 0,5 4,2 4,1 0, ph Oorganiskt aluminium Figur 3.8 Markkemisk status från Klippan (Härryda kommun). Källa: [9] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 51

52 3. Bara naturlig försurning Krondropp Nedfallet av svavel och kväve har minskat markant och ligger nära eller under den kritiska belastningsgränsen (figur 3.9). Minskningstakten av nedfallet i Klippan i Härryda kommun är betydligt snabbare än vad nedfallsmätningarna från Femman i centrala Göteborg visar. Krondropp speglar det totala nedfallet (våt- och torrdepostion) av luftföroreningar till mark och undervegetation i trädbestånd. kg/ha, år Svavel Kväve Figur 3.9 Krondropp från Klippan (Härryda kommun). Källa: [9] Clean Shipping Criteria År 2007 var tolv företag anslutna, i september 2008 var 21 företag anslutna, varav flera fraktar bland de största volymerna i Göteborgs hamn. Clean Shipping är ett projekt med syftet att få stora import- och exportföretag att ställa miljökrav på sjöfartsredare vad gäller bland annat utsläpp av svavel- och kväveoxider till luft. Om projektet får genomslagskraft kommer det innebära stora minskningar av försurande utsläpp. Andel elanslutna fartygsanlöp Elanslutning vid kaj minskar alla typer av utsläpp till luft från sjöfarten. Elanslutning av fartyg har blivit allt vanligare under senare år. Under 2008 var andelen elanslutna fartygsanlöp i Göteborg 22 procent. [10] Utsläpp av svaveldioxid från raffinaderier ton I början av 1990-talet släppte raffinaderierna ut mer än 1000 ton svaveldioxid per år. Utvecklingen de senaste åren går fortfarande mot minskade utsläpp (figur 3.10) Figur 3.10 Utsläpp av svaveldioxid från Shell, Preem och Nynäs raffinaderier i Göteborg Källa: [3] 52 Miljörapport 2008

53 3. Bara naturlig försurning Utsläpp av kväveoxider från sjöfart, vägtrafik och arbetsfordon De sektorer som har störst utsläpp av kväveoxider i Göteborg är sjöfart, vägtrafik och arbetsmaskiner (figur 3.11). Vid slutet på 1980-talet fick personbilar krav på katalytisk avgasrening och sedan slutet på 1990-talet har nya arbetsmaskiner reningskrav. Kraven har stor påverkan på utsläppen av kväveoxidutsläpp från dessa sektorer. För sjöfarten finns inte motsvarande krav på avgasrening idag ton Vägtrafik Sjöfart Arbetsfordon Figur 3.11 Utsläpp av kväveoxider från vägtrafik, sjöfart och arbetsfordon i Göteborg Källor: [10, 11] Andel fartygsanlöp med certifikat för NOx-rening NOx-certifierade fartyg har avgasrening och släpper ut betydligt mindre kväxeoxider än motsvarande fartyg utan rening. Ett incitament för att få fler att gå över till NOx-certifikat är att ha differentierade farledsavgifter, som vi har i Sverige. År 2008 hade 21 procent av fartygsanlöpen till Göteborgs hamn NOx-certifikat. [10] Åtgärder och projekt i Göteborg Sjöfarten är en av de största utsläpparna. Elanslutning vid kaj och differentierade avgifter för fartyg med NOx-certifikat är områden där mycket arbete pågår. Ett initiativ som har potential att minska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från sjöfarten är projektet Clean Shipping. Projektet, som är initierat av bland annat Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, syftar bland annat till att få stora import- och exportföretag att ställa hårdare krav på sjötransporterna. I nuläget är 21 företag anslutna, varav flera fraktar bland de största volymerna i Göteborgs hamn. Förutom utsläppen till luft tittar Clean Shipping på många andra miljöfaktorer, exempelvis smörjoljor, båtbottenfärger och ballastvatten. Kraven på utsläppen till luft bygger på stegvisa minskningar under olika perioder fram till Om projektet får genomslagskraft innebär det stora utsläppsminskningar. [5] Intentionerna i Göteborgs nya översiktsplan stödjer förändrade transportmönster och samarbetet i göteborgsregionen genom K2020, om framtidens kollektivtrafik, är central för att åstadkomma det. Länsstyrelsens åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar är, tillsammans med Trafikkontorets miljöprogram, viktiga arbeten för att minska vägtrafikens utsläpp i kommunen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 53

54 3. Bara naturlig försurning Omkring hälften av all skog i Göteborg ägs av kommunen och förvaltas av antingen fastighetskontoret eller park- och naturförvaltningen. I dessa skogar bedrivs ett skogsbruk som bland annat ska minimera försurningen. Det handlar bland annat om att ha kantzoner mot vattendrag vid avverkning, öka andelen äldre lövskog och öka andelen död ved. Vilka åtgärder saknas? Försurningsproblematiken har varit uppmärksammad länge. Sett över en längre period har också stora förbättringar noterats. Det tar emellertid mycket lång tid för försurade marker att återhämta sig och bygga upp en motståndskraft mot försurande ämnen. Många förbättrande åtgärder är igång och det viktigaste är att dessa åtgärder genomförs och att utsläppen minskar och förblir låga. Först då kan vi nå målet. 54 Miljörapport 2008

55 Giftfri miljö Ett lokalt miljökvalitetsmål för Giftfri miljö fastställdes av Göteborgs kommunfullmäktige den 11 september Nedan återfinns den första uppföljningen av målet. Tidsperspektivet som det övergripande målet strävar mot är år 2050 och delmålen år 2020/2025. Når vi det lokala miljökvalitetsmålet? Lokalt mål Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Målet är mycket svårt att nå men trenden är positiv. Göteborgssamhället är en del av det globala samhället och kemikalieproblemen är globala. Svårigheterna beror framför allt på den diffusa spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från varor, på att oavsiktliga ämnen bildas och på att långlivade och bioackumulerande ämnen som redan finns spridda i miljön kommer att finnas kvar under lång tid. Med REACH har EU fått den mest omfattande och långtgående kemikalielagstiftningen i världen. Denna lagstiftning kommer att ha stor betydelse för att nå målet, då den kommer att medföra kunskap om kemiska ämnens egenskaper och spridning, som är en förutsättning för att förstå på vilka sätt ämnen kan skada människors hälsa och miljön och för att förhindra att skadorna uppstår. Vad krävs för att nå målet? REACH-lagstiftningen kommer inte räcka ända fram då regelverket på varuområdet är relativt svagt. Företagen har här ett stort ansvar för att välja ämnen i sin utveckling av varor och kemiska produkter. Produktionskedjorna måste också säkras så att inte skadliga kemiska ämnen avgår under varans livscykel. Långlivade och bioackumulerande ämnen finns redan spridda i Göteborgsmiljön. Det är viktigt att begränsa deras eventuella skadeverkning genom sanering och att ha god kunskap om problembilden genom miljöövervakning Medvetna konsumenter, kemikaliekrav i stadens upphandlingar, pådrivande miljöorganisationer, aktiv tillsyn och dialog med företag kan spela en stor roll för arbetet mot en giftfri miljö i Göteborg Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 55

56 4. Giftfri miljö Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag Delmål Gifter i barns vardag Målet kan nås och trenden är positiv. Barn ska ägnas extra uppmärksamhet i arbetet för en giftfri miljö då barn på ett helt annat sätt än vuxna kommer i direktkontakt med mark och föremål som gör att intaget eller påverkan av farliga ämnen kan bli omfattande. Barn har också fått extra uppmärksamhet genom lagstiftning som leksaksdirektivet. Vad krävs för att nå delmålet? Tillverkare och återförsäljare av varor som är avsedda för barn och varor som används i barns närhet måste aktivt arbeta för att minska kemiska hälsorisker för barn. Barns hud blir exponerad för kemiska ämnen som är allergiframkallande, genom till exempel kosmetiska och hygieniska produkter och smycken. Ökad kunskap hos föräldrar om allergiframkallande ämnen kan innebära ett aktivt val av produkter som inte innehåller sådana ämnen Hänsyn till kemiska hälsorisker bör tas när nya skolor, lekplatser och idrottsanläggningar för barn planeras. Byggmaterial, utrustning och varor som inte innebär kemiska hälsorisker bör alltid väljas i första hand. Riktlinjer för anläggning, byggnation och inköp bör tas fram om det inte redan finns. Andra åtgärder på den lokala arenan för att nå delmålet är tillsyn och analyser av varor och kosmetiska produkter avsedda för barn. För att nå delmålet krävs även här internationella insatser. Kemikalieinspektionen måste även fortsättningsvis verka för att varor som är avsedda att användas av barn inte innehåller hälsofarliga ämnen, inom aktuella regelverk som leksaksdirektivet, begränsningsdirektivet och REACH. Kemikalieinspektionen bör verka för skärpta regler när det gäller krav på information om farliga ämnen i varor. Delmål Utfasningsämnen Utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborg Målet kommer att bli mycket svårt att nå men trenden är positiv. Utfasningsämnena är ämnen med särskilt allvarliga egenskaper och används av tillståndspliktiga verksamheter i Göteborg. Användningen minskar då många företag arbetar aktivt med att fasa ut sådana ämnen ur tillverkning och produktion. Utfasningsämnen återfinns i slammet på Ryaverket och visar att ämnena används och släpps ut i Göteborg. Halterna har överlag minskat. Vad krävs för att nå delmålet? Miljöförvaltningen har via sitt tillsynsarbete en löpande dialog med verksamheter som använder utfasningsämnen, dialogen är viktig för att nå delmålet. 56 Miljörapport 2008

57 4. Giftfri miljö REACH-lagstiftningen kommer troligtvis också innebära ytterligare minskning i användningen. Utfasningsämnena kommer att omfattas av auktoriseringsregler och begränsningsregler. Tillämpningen av lagstiftningen är dock ännu osäker då det är oklart hur reglerna kommer att tolkas och tillämpas. Detaljhandel har ett ansvar för att utfasningsämnen inte ingår i de varor som sätts ut på marknaden. Även om många långlivade och bioackumulerande ämnen förbjuds i EU, så kommer Göteborgsmiljön förorenas på grund av spridning från andra länder. Det är därför viktigt med globala åtgärder mot farliga ämnen med långväga spridning. Delmål Förorenade områden Förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö Målet kommer att bli svårt att nå men trenden är positiv. År 2008 fanns cirka 1500 identifierade objekt som potentiellt är förorenade. Av dessa är cirka 700 placerade i de två högsta riskklasserna. Om målet anses uppnått när objekten i de två högsta branschriskklasserna (riskklass 1 och 2) är undersökta och vid behov åtgärdade innebär det att cirka 600 undersökningar ska göras på dessa objekt fram till år Takten ska därmed ligga på minst 36 undersökningar per år om målet ska uppnås, att jämföra med dagens takt på Många av de registrerade objekten kommer inte att beröras av exploatering utan kräver en aktiv insats från tillsynsmyndigheten och incitament för fastighetsägare som stimulerar egna initiativ till undersökningar, till exempel delfinansiering från staten. Antalet registrerade potentiellt förorenade objekt kommer att öka under tidsperioden. Förutom de registrerade objekten finns det i Göteborg mycket föroreningar i fyllnadsmaterial samt i tjärhaltig asfalt och beläggningar. Vad krävs för att nå delmålet? För att till år 2025 nå målet måste takten på undersökningar och åtgärder öka. Vidare måste en annan kategori av undersökningar genomföras, till exempel av nedlagda kemtvättar där ansvariga ofta saknas. Delmålet har bättre förutsättningar att nås om exploateringen av centrala delar av Göteborg fortsätter, eftersom saneringar ofta genomförs i samband med omvandling av industriområden till bostäder eller handel. Det är också viktigt att den kompletterade översiktplanen för förorenade områden tillämpas. Takten i att ställa krav på tidigare verksamhetsutövare att undersöka och åtgärda förorenade områden måste öka om vi ska kunna nå delmålet. Krav på undersökning och åtgärd kan bara ställas om en ansvarig för föroreningarna finns. Ökade incitament för fastighetsägare att undersöka och åtgärda fastigheter på frivillig väg skulle förbättra möjligheterna att uppnå målet. För att nå delmålet krävs att arbetet med identifiering och inventering fortsätter. Det behövs också ett aktivt arbete med verksamheter som är i drift, dels för att kartlägga befintliga Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 57

58 4. Giftfri miljö föroreningar, dels för att undvika att nya föroreningar orsakas. Vidare måste snabba insatser göras då verksamheter lägger ner. Vid utfyllnader och återanvändning av massor krävs tillsyn så att inte nya förorenade områden skapas. Om Giftfri miljö Kemikalier spelar en viktig roll i dagens samhälle. Vi använder kemiska produkter i många sammanhang. Kemiska ämnen ingår också i varor såsom kläder, möbler och datorer. Samtidigt som kemikalierna har bidragit till vårt välstånd har de också vållat hälso- och miljömässiga problem. Farliga ämnen har spridits i miljön under lång tid. Det finns många områden i Sverige där halterna av farliga ämnen i till exempel mark och sediment är kraftigt förhöjda till följd av industriell verksamhet. En volymmässigt stor del av de kemiska ämnen som hanteras i samhället har farliga egenskaper i något avseende. När människa och miljö exponeras för dessa ämnen kan det leda till hälso- eller miljöeffekter. Effekter kan uppstå som ett resultat av exponeringen av ett enskilt ämne. Det sker också en kontinuerlig exponering för ett stort antal ämnen i stora doser, där orsakssambanden mellan exponering och effekt är svårare att kartlägga. Överkänslighet och allergier orsakade av kemiska ämnen är också ett växande problem. Ämnen med farliga egenskaper kan vara avsiktligt tillverkade. Farliga ämnen kan också uppkomma oavsiktligt, till exempel som ett resultat av förbränning. Kunskaperna om oavsiktligt bildade ämnen är låg. [1] Hälso- och Miljöeffekter De så kallade utfasningsämnena är ämnen med särskilt allvarliga egenskaper (tabell 4.1). Ett utfasningsämne anses ha sådana egenskaper att det oberoende av hur det används inte bör förekomma. En del av dessa ämnen är redan förbjudna i Sverige. I den nya EU-lagstiftningen REACH kommer sådana ämnen att successivt bli föremål för auktorisation och ytterligare begränsningar. [2] Egenskap Kommentar Exempel på ämnen Cancerframkallande Mutagent Reproduktionstoxiskt Ämnen som kan ge cancer eller kan ge cancer vid inandning Ämnen som kan ge ärftliga genetiska skador Ämnen som kan ge nedsatt fortplantningsförmåga eller som kan ge fosterskador Kromföreningar som krom(vi)-oxid, PAH:er, Dioxin Akrylamid m fl Ftalater Hormonstörande Det finns ännu inga allmänt vedertagna kriterier för hormon-störande ämnen. Bedömning görs från fall till fall. Tennorganiska föreningar Särskilt farliga metaller, Kvicksilver, kadmium och bly Kvicksilver kadmium och bly och föreningar med dessa metaller är alla utfasningsämnen Kvicksilver, kadmium och bly PBT /vpvb Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska / mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Kriterier för att bedöma om ett ämne är PBT/vPvB. Se Prioriteringsguiden PCB, DDT, PFOS Ozonstörande ämnen Ämnen som bryter ner ozonskiktet i stratosfären, se mer kapitel 5 Freoner mm, se mer kapitel 5 Tabell 4.1 Egenskaper hos utfasningsämnen. Källa: 58 Miljörapport 2008

59 4. Giftfri miljö situationen i Göteborg Regional miljöövervakning Bohuskustens vattenvårdsförbund genomför undersökningar regionalt i marin miljö. Tungmetaller och organiska miljögifter mäts i organismer utmed Bohuskusten. Resultaten visar att ett stort antal ämnen är spridda utmed Bohuskusten, med en tydlig övervikt i miljögiftsbelastning. Sammantaget kan konstateras att förhållandena med avseende på miljögifter i sediment och biologiskt material har förbättrats under 90-talet. Ett resultat som visar att arbetet med att minska kemikaliespridningen gett resultat, även om det är långt kvar. På den negativa sidan är ökande PAH-halter samt en omfattande spridning av flamskyddsmedlet (PBDE) och den påväxthämmande kemikalien TBT som numera är förbjuden i båtbottenfärger. [3] Sedimentprovtagning i Göta älv Göta Älvs Vattenvårdsförbund övervakar miljögifter i Göta älv genom sedimentprovtagning i Göta älvs mynningsområde och i älven uppströms Kungälv. Resultaten visar att Göta älv framförallt förorenas nedströms Nödinge och sannolikt till största delen genom tillskott från Göteborgs industri- och hamnområde. Enligt svenska bedömningsgrunder för kust- och havssediment uppvisade älvens mynningsområde år 2000 en hög halt (klass 4 av 5 möjliga klasser där klass 1 motsvarar en icke förorenad miljö) av många metaller och organiska miljögifter. Förhållandena har dock förbättrats sedan 1990 då halterna låg på en mycket hög nivå, klass 5. Detta visar att vidtagna reningsåtgärder gett resultat.[4] Lokal miljöövervakning Marine Monitoring vid Kristineberg har på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun analyserat nätsnäckor från 7 olika marinor med avseende på förekomst av imposex som en effekt av exponering av organiska tennföreningar som tidigare användes i båtbottenfärger. Effekter sågs vid alla marinorna och utifrån ett klassificeringssystem som är kalibrerat mot EU:s vattendirektiv så klassas 5 marinor som otillfredsställande och övriga två som måttliga. [5] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 59

60 4. Giftfri miljö Indikatorer för Giftfri miljö I samband med att det lokala miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö fastställdes av kommunfullmäktige i Göteborg, bestämdes ett antal indikatorer för uppföljning av målet, se tabell 4.2. Indikatorerna är återkommande mätningar, som visar en positiv eller negativ trend kopplad till ett mål. I detta avsnitt presenteras de indikatorer som det finns tillgänglig data för. Indikator Mål som ska följas upp Omfattning av data Kadmium i urin hos kvinnor Övergripande mål Enskild undersökning PBDE, PCB och dioxin i bröstmjölk Övergripande mål Enskild undersökning Andel 12-åringar med nickelallergi Övergripande mål Enskild undersökning Flourokinoloner (antibiotika) i slam Övergripande mål Mätningar påbörjas 2009 Antal och typ av tillbud i Göteborg rapporterade till Giftfinformationscentralen Andel inköpta ekologiska livsmedel i skola och förskola Andel miljödiplomerade skolor och förskolor, verksamhetsdiplomering resp. fastighetsdiplomering Övergripande mål Delmål om barns vardag Delmål om barns vardag Data saknas Flera års data finns Flera års data finns Metaller i slam (silver och koppar) Delmål om barns vardag Flera års data finns Organiska ämnen i slam (LAS, triclosan, tennorganiska föreningar) Delmål om barns vardag Mätningar påbörjas Enstaka äldre data finns Metaller i slam (kadmium, bly och kvicksilver) Delmål om utfasningsämnen Flera års data finns Organiska ämnen i slam (nonylfenol, PCB, bromerade flamskyddsmedel, PFOS, ftalater) Delmål om utfasningsämnen Flera års data finns för några ämnen. För övriga ämnen finns enstaka data och mätningar påbörjas Utfasningsämnen i tillståndspliktig verksamhet i Göteborg Delmål om utfasningsämnen Data för ett år finns Antal identifierade förorenade områden i Göteborg Delmål om förorenad mark Data för ett år finns Antal undersökta förorenade områden i Göteborg Delmål om förorenad mark Data för ett år finns Antal åtgärdade förorenade områden i Göteborg Delmål om förorenad mark Data för ett år finns Tabell 4.2 Indikatorer kopplade till Giftfri miljö Kadmium i urin hos kvinnor Kadmium kan ge skadliga effekter på njurar och skelett, som minskad bentäthet. I tidigare svenska studier har en minskad bentäthet visats vid U-Cd-halter större än 0,5 µg/g kreatinin. Huvudkällan till kadmiumexponering för icke-rökare är kosten. Kadmiumhalter i urin (U-Cd) har bestämts hos medelålders och yngre kvinnor boende i Göteborgsområdet år De flesta kvinnorna var i boende i förorter till Göteborg. För kvinnor i åldern år har kadmium i urin uppmätts hos 104 kvinnor. För de som aldrig rökt var medelvärdet 0,3 µg/g kreatinin och för aktiva rökare 0,57 µg/g kreatinin. För kvin- 60 Miljörapport 2008

61 4. Giftfri miljö nor i åldern år har mätningar gjorts hos 85 kvinnor. För de som aldrig rökt var medelvärdet 0,17 µg/g kreatinin och för aktiva rökare 0,17 µg/g kreatinin. [6,7] Användningen av kadmium i varor har begränsats i Sverige och utsläppen till luft och vatten har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Tillförseln av kadmium till åkermark via handelsgödsel och rötslam har också minskat. Det sker dock fortfarande en genomsnittlig nettoökning av kadmiuminnehållet i åkermark framförallt via nedfall från luften. Nuvarande intag av kadmium via föda i Sverige ligger vid de nivåer som ger negativa effekter på njurar och skelett, enligt populationsbaserade studier i Sverige. [8] PBDE, PCB och dioxin i bröstmjölk Halterna av PCB och PBDE i modersmjölk speglar barnets intag av långlivade organiska miljöföroreningar under amningsperioden. Mjölkhalterna speglar också moderns kroppsbelastning, vilken kan påverka barnet under fostertiden. Organiska miljögifter i bröstmjölk har uppmätts i bröstmjölk från Göteborg år Medelvärdet för summa PCB-halter i bröstmjölk från 37 förstföderskor var 137 ng/g mjölkfett. Medelvärdet för polybromerade difenyletrar, PBDE, i bröstmjölk från 33 förstföderskor var 3,20 ng/g mjölkfett. Dioxin har inte ingått i mätningarna. [9] Mätningarna i modersmjölk från förstföderskor boende i Uppsalaregionen visar att PCB och PBDE förekommer i modersmjölk. Mellan åren 1996 och 2006 minskade halterna PCB med 4 10 procent per år. När det gäller PBDE finns ingen synbar trend. Halterna av dessa föroreningar i modersmjölk minskar endast långsamt trots att användning och spridning begränsats. PCB är sedan lång tid förbjudet och användningen har upphört. Vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU. [10] Långlivade ämnen som dessa som redan är spridda i varor, byggnader och miljö bidrar till att det är särskilt svårt att nå det lokala miljömålet Giftfri miljö. Andel 12-åringar med nickelallergi Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi och allergiskt kontakteksem. Till följd av detta införde man under 1990-talet regler som begränsade nickel i smycken och andra produkter inom EU. Dessa regler skärptes ytterligare under Antalet produkter på marknaden som avger eller innehåller nickel över gällande gränsvärden har sedan dess påtagligt minskat. [10] I Västra Götalandsregionen hade 9 procent av de 12-åriga flickorna nickelallergi och 3 procent av de 12-åriga pojkarna. [11] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 61

62 4. Giftfri miljö Andelen inköpta ekologiska livsmedel i skola och förskola Indikatorn avser andelen inköpta ekologiska livsmedel i skola och förskola. Redovisningen till stadskansliet är inte tillräckligt uppdelad på områdena förskola och skola. I nuläget får det totala genomsnittliga inköpet av ekologiska livsmedel i Göteborgs stadsdelar spegla trenden för indikatorn (figur 4.1). Andelen var 12,5 procent 2008 och trenden är positiv. Genom att handla ekologiska livsmedel stödjer Göteborg Stad produktion av livsmedel som odlats utan kemiska bekämpningsmedel. 15% 10% 5% 0% Figur 4.1 Genomsnittliga andelen inköpta ekologiska livsmedel i Göteborgs 21 stadsdelar. Källa: Stadskansliet Göteborg Andelen miljödiplomerade skolor och förskolor, verksamhetsdiplomering respektive fastighetsdiplomering Verksamhetsdiplomering innebär bland annat att verksamheten vid sin diplomering listar de kemikalier som används i verksamheten och tar reda på vilka risker som är förenade med användningen av den kemiska produkten. Verksamheten byter också ut sådana kemiska produkter som inte är miljömärkta. Andelen miljödiplomerade förskolor var 3,1 procent år 2008 och trenden är positiv. För grundskolor har andelen miljödiplomering legat på 1,3 procent de senaste åren (figur 4.2). För andelen skolor och förskolor med fastighetsdiplomering saknas uppgifter. Andel (%) 4% 3% 2% Förskolor Grundskolor 1% 0% Andel miljödiplomerade skolor och förskolor i Göteborg (verksamhetsdiplomering). Källa: Miljöförvaltningen Göteborg Figur Miljörapport 2008

63 4. Giftfri miljö Metaller och organiska ämnen i slam Nedan följer en redovisning för ett antal indikatorer avseende metaller och organiska ämnen i slam. Kvaliteten på avloppslammet är en spegel av samhället. De ämnen som används i samhället återfinns i slammet. Allt avloppsvatten från Göteborg, undantaget Donsö och de relativt få enskilda anläggningar som finns i Göteborg, avleds till det regionala reningsverket Ryaverket som ägs och drivs av Gryaab AB. För att få använda slam på åkermark, grönytor och i skogsbruket måste slammet och slamanvändningen uppfylla vissa kvalitetskrav. Gränsvärden har därför införts för hur höga metallhalter slammet får innehålla för att kunna användas på åkermark samt hur stora mängder metaller som får tillföras åkermarken med avloppsslam. Det finns ett förslag på att skärpa dessa gränsvärden. När det gäller tungmetaller så har halten i avloppsslam varit stadigt sjunkande under de cirka 35 år som avloppsslam uppkommit i Göteborg, det vill säga så länge Ryaverket har existerat. För vissa metaller har minskningen bromsat upp eller planat ut de senaste 10 åren. För kadmium kan detta sannolikt förklaras med att användningen inom områden som kan bidra till kadmium i avloppsvatten i stort sett har upphört. Kvar är diffusa utsläpp och bidrag till dagvattnet från förzinkade detaljer. Även äldre utomhusfärger innehöll kadmium som färgpigment. Konstnärsfärg är undantaget från det svenska kadmiumförbudet. Detta innebär att avloppsvatten från konstskolor kan innehålla kadmium. Även halten bly och kvicksilver är stadigt sjunkande sannolikt beroende på att bensin idag är fri från bly samt att det finns hårda restriktioner mot användning av kvicksilver (figur 4.3). Pb (mg/kg TU) 120 Hg, Cd (mg/kg TU) Bly Gränsvärde Bly Kvicksilver Gränsvärde Kvicksilver Kadmium Gränsvärde Kadmium Figur 4.3 Bly, kvicksilver och kadmium i avloppsslam från Ryaverket. Källa: Gryaab Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 63

64 4. Giftfri miljö Halten koppar har inte sjunkit de senaste tio åren, utsläppen härstammar från dricksvattenledningar av koppar och kopparplåt utomhus. [12] Orsaken till att halten av silver åter stiger kan vara användningen av silver som baktericid i till exempel textilier, tvättmaskiner och andra konsumentprodukter. [13] Se figur 4.4. Cu (mg/kg TU) Ag (mg/kg TU) Koppar Gränsvärde Koppar Silver Figur 4.4 Koppar och silver i avloppsslam från Ryaverket. Källa: Gryaab Nonylfenoletoxylat bildar vid nedbrytning nonylfenol. Nonylfenoletoxylat är ett känt miljögift, och inom Europa finns lagstiftning som kraftigt begränsar möjligheten att använda ämnet. Sverige har sedan slutet av 80-talet, främst genom frivilliga åtgärder, fasat ut ämnet. Trots detta hittas nonylfenol i slammet vid svenska reningsverk (figur 4.5) och i svenska vatten finns det så höga halter att Sverige har problem med att klara de gränsvärden för vatten som definieras i EU:s vattendirektiv. Naturskyddsföreningen gjorde 2007 en produktundersökning och hittade höga halter av nonylfenoletoxylat i handdukar. Beräkningar visar att om de halter som uppmättes i textilproverna är representativa så kan innehållet av nonylfenoletoxylat i importerade textiler förklara de mängder nonylfenol som återfinns i slam. [14] PCB (mg/kg TU) 0,14 Nf (mg/kg TU) 80 0, ,10 0,08 0,06 0,04 0, PCB Nonylfenol 0, Figur 4.5 PCB och nonylfenol i avloppsslam från Ryaverket. Källa: Gryaab 64 Miljörapport 2008

65 4. Giftfri miljö Utfasningsämnen i tillståndspliktig verksamhet i Göteborg För år 2008 har 31 stycken tillståndspliktiga verksamheter redovisat att de använt utfasningsämnen, där det totala antalet är ett drygt hundratal utfasningsämnen. Resultatet är i stort sett detsamma som redovisades år Uppgifterna är hämtade från verksamheternas kemikalieredovisningar och inrymmer ett antal osäkerheter varför det är svårt att dra några slutsatser om hur substitutionsarbetet fortskrider. År 2008 var det ett större antal verksamheter som redovisar tillräckliga uppgifter för att kunna avgöra om de hanterar utfasningsämnen eller inte, 70 stycken jämfört med 37 stycken för år Fortfarande är det dock ett antal tillståndspliktiga verksamheter som inte redovisar tillräckliga uppgifter. Miljöförvaltningen kommer att förelägga dessa verksamheter om att redovisa uppgifterna. Antal identifierade förorenade områden (riskklass 1 och 2) i Göteborg I Göteborg har 697 potentiellt förorenade områden i riskklass (branschklass) 1 och 2 identifierats. Totalt har 1554 objekt identifierats som potentiellt förorenade. I statistiken saknas statliga objekt från Banverket, Försvarsmakten, Vattenfall och Statens oljelager. De flesta identifierade objekten har en generell riskklassning en så kallad branschklass. Inventering av de identifierade områdena pågår och resulterar i en mer specifik riskklassning av respektive objekt. Arbetet genomförs av länsstyrelsen. I nuläget har 457 områden inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metod Inventering Förorenade Områden). Naturvårdsverkets och länsstyrelsens målsättning är att inventeringen ska vara slutförd senast år Identifiering och inventeringsarbetet utgår från verksamheter som bedrivits. Mer diffusa förorenade områden hamnar utanför identifierings- och inventeringsarbetet. Det gäller till exempel utfyllda områden där inga specifika verksamheter bedrivits. Ett exempel är höga halter av föroreningar som upptäcktes i anslutning till Säveån i samband med arbetet med Marieholmsförbindelsen. Det finns även många områden med tjärasfalt och med stenkolstjära indränkta bärlager som bland annat förekommer på vägar, gator, parkeringar, bostadsområden och skolor. Branschklassen ändras oftast inte i registret när en undersökning eller åtgärd utförs till skillnad från MIFO riskklassningen som kan ändras när mer information finns om objektet till exempel efter en undersökning. Antal undersökta förorenade områden (riskklass 1 och 2) i Göteborg På 110 MIFO registrerade objekt i riskklass (branschklass) 1 och 2 har det genomförts undersökningar. I Göteborg genomförs oftast undersökning av marken i samband med exploateringar. Totalt sett finns det cirka 700 registrerade markundersökningar på miljöförvaltningen. Årligen genomförs cirka 100 markundersökningar, de flesta på områden som inte registrerats i MIFO databasen. I Göteborg har totalt sett endast fyra bidragsfinansierade undersökningar genomförts. Nedlagda bensinstationer har under ett antal år på frivillig väg undersökts av oljebolagen själva genom Spimfab. Antal åtgärdade förorenade områden (riskklass 1 och 2) i Göteborg 46 MIFO registrerade objekt i riskklass (branschklass) 1 och 2 är åtgärdade. Statistik är inte framtagen över hur många åtgärder som genomförts totalt på förorenade områden. I Göteborg har ingen sanering genomförts med bidrag från staten. Åtgärder och projekt i Göteborg Miljöförvaltningen jobbar aktivt med tillsyn av hantering och märkning av kemiska produk- Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 65

66 4. Giftfri miljö ter. Tillsynen avser riktig hantering av kemiska produkter ur miljösynpunkt, användning av utfasningsämnen hos tillståndspliktig verksamhet, kontroll av att endast godkända kemiska bekämpningsmedel finns för överlåtelse i handeln. Miljöförvaltningen har också tillsyn över kosmetiska och hygieniska produkter och gör viss tillsyn vad gäller kemikalier i varor. Miljöförvaltningen driver också ett kemikaliearbete kallat Giftfritt Göteborg med målet att användningen av farliga kemikalier ska minska. Arbetet har mer och mer inriktats på kemikalier i varor såsom antibakteriella ämnen och ftalater i textilier. Ett annat exempel på ett framgångsrikt arbete är Västra Götalandsregionens upphandlingar, och vad gäller kemikaliefrågor då främst upphandling av inredning som klarar miljömärkning, sortimentet har fått namnet Gröna listan. Inköp genom Gröna listan bidrar till minskad användning av giftiga kemikalier, mindre utsläpp av tungmetaller såsom koppar, bly, krom, kobolt, nickel och kadmium, textilier och möbler utan bromerade flamskyddsmedel. Swerea IVF jobbar aktivt med den så kallade Kemikaliegruppen, en kunskapsplattform för att hjälpa medlemsföretagen att motverka förekomsten av farliga ämnen i deras produkter. Kemikaliegruppen har ett trettiotal medlemmar, många med säte i Göteborgsområdet, främst inom textil-, möbel- och detaljhandel. Arbetet sker genom utbyte av erfarenheter och information inom aktuella miljö- och kemirelaterade frågor. Älvstranden utvecklings AB:s har ett kemikaliearbete som främst fokuserar på ämneskrav vid inköps- och upphandlingsarbete. Detaljerade listor redovisar vilka ämnen som ska undvikas och begränsas och detta gäller all verksamhet, även entreprenörer och leverantörer i byggprojekt och förvaltning. Dessa ämneskrav har nu även blivit vägledande för upphandling inom Göteborgs Stad. Under den gemensamma plattformen Grön Kemi som drivs av GR, länsstyrelsen, BRG och Västra Götalandsregionen redovisas resultat från projekten som visar att stora positiva produktförändringar kan uppnås utan traditionella myndighetsåtgärder. Även det senaste projektet Rent skepp kommer lastat har rönt stor uppmärksamhet. Vilka åtgärder saknas? Kunskap Ökad kunskap om farliga ämnen är avgörande i arbetet för en giftfri miljö, både kunskap om ämnens effekter, enskilda som samverkande och kunskap om deras förekomst i varor och spridningen i miljön. Kunskapen behöver också spridas till allmänhet och organisationer. Vidare kan en tydligare konsumentinformation med innehållsförteckningar och bättre märkning möjliggöra giftfria val. Detta måste till största del ske på frivillig basis eftersom lagkrav saknas. Samhällsplanering Samhällsplaneringen kan bidra på många olika sätt, genom att välja bra material vid byggnation, genom att planera miljöer efter användare, exempelvis genom att ha ett genomtänkt helhetsgrepp med avseende på farliga ämnen vid planering av barns miljöer. Vidare behövs en väl fungerande infrastruktur för att samla in farligt avfall så att det inte hamnar fel. Inköp Inköpare i offentlig och privat verksamhet behöver bli mer medvetna med avseende på farliga ämnen. De behöver ställa mera frågor för att få leverantörerna att öka sin kunskap och för att kunna göra medvetna val. Göteborgs Stad kan behöva ta fram en gemensam strategi där 66 Miljörapport 2008

67 4. Giftfri miljö till exempel materialvals- och produktvalspolicys ingår. Vid inköp behövs vägledning om varornas innehåll av kemikalier, så att det bästa miljövalet ur ett långsiktigt perspektiv görs och inte åsidosätts av kortsiktigare krav på ekonomisk lönsamhet. Produktutveckling Produktutveckling krävs för att få säkrare produkter med tillsatser av mindre farliga ämnen. Resultaten från projekten Ren smörja, Miljöanpassade däck, Säkra stryktips, Mindre gift på drift med flera initiativ visar att positiva produktförändringar kan uppnås utan traditionella myndighetsåtgärder. Sanering Mer förorenad mark behöver saneras, vid exploatering, men även annars. För områden som inte ska exploateras behövs sannolikt saneringsmedel från Naturvårdsverket. Sanering kan även krävas av utfasningsämnen som till exempel kvicksilver i avloppsledningar hos tandläkare. Påverka lagstiftningen Det finns ett stort behov av att reglera hur varor innehållsdeklareras med avseende på farliga ämnen. Vi bör verka för att REACH för in detta krav i kommande revideringar. Samverka Många åtgärder inom giftfri miljö är övergripande och samverkan och gemensam fokusering krävs. Göteborgs Stad kan behöva ta fram en gemensam strategi för hur man ska jobba med frågorna, som stöd åt förvaltningar och bolag. Policys för materialval och produkter kan vara delar av en sådan samverkan. [12] Tillsyn När inte frivilliga åtgärder och information räcker krävs också ett arbete med tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynen är viktig på många olika områden, till exempel vad gäller utfasningsämnen inom industrin, bland annat för att höja kunskapen om dessa ämnen. Utökad tillsyn mot exempelvis handeln och marknader vad gäller innehåll av farliga ämnen i varor, ökad tillsyn för att förbättra slamkvaliteten och tillsyn för ökad sanering av förorenad mark är några viktiga exempel. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 67

68 68 Miljörapport 2008

69 Skyddande ozonskikt Göteborgs Stad planerar inte att ta fram något lokalt miljökvalitetsmål för Skyddande ozonskikt. Nedan sker en jämförelse med de nationella delmålen för Skyddande ozonskikt. Jämförelse med det nationella delmålet Delmål Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Miljömålsrådet bedömer att delmålet kommer att klaras till 2010 då de svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen mellan 1990 och 2006 har minskat drastiskt. Bedömningen förutsätter dock att åtgärdsförslaget för farligt avfall (rivningsplaner och rivningslov) genomförs. De största mängderna av ozonnedbrytande ämnen som finns kvar i landet finns i isoleringsmaterial som har lång livstid. [4] Om Skyddande ozonskikt Merparten av ozonet, cirka 90 procent, finns i stratosfären på mellan 10 och 50 kilometers höjd och kallas för ozonskiktet. Cirka 10 procent finns i troposfären under 10 kilometers höjd och kallas marknära ozon (se kapitel 2). Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen innehåller klor eller brom och är mycket långlivade. Det innebär att om utsläppen stoppas helt nu så fortsätter uttunningen en lång tid framöver. Internationell överenskommelse Köldmedierna CFC och HCFC är ozonnedbrytande och ska enligt nationell och internationell målsättning successivt fasas ut. Det har slutits en internationell överenskommelse, Montrealprotokollet, om att användningen ska upphöra. Avvecklingsplanen omfattar både i- och u-länder och beslutet har undertecknats av fler än 180 länder. Svensk avvecklingsplan Den svenska avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen är, med vissa undantag, genomförd. I dag är i stort sett all yrkesmässig användning av CFC förbjuden. Ersättningsmedlet HCFC har betydligt mindre påverkan på ozonskiktet, men även detta håller på att avvecklas. Förbud för påfyllnad finns men något totalt användningsförbud är ännu inte beslutat. [1, 2] God prognos för miljökvalitetsmålet Naturvårdsverkets bedömning är att miljökvalitetsmålet kommer att klaras till Man ser i dag att Montrealprotokollet har haft en effekt på koncentrationerna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. Men den totala mängden ozon ligger fortfarande 3,5 procent under ozonhalterna före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 69

70 5. Skyddande ozonskikt Uttunningen har varit konstant under vilket antyder att halterna har slutat sjunka. Något som talar för att det verkligen är en positiv utveckling är att denna förändring kan kopplas till en samtidig minskning av halterna ozonnedbrytande ämnen i den övre atmosfären. Enligt prognoserna kommer man att kunna observera en vändpunkt av uttunningen omkring år Man kan därefter förvänta sig en återhämtning av ozonskiktet. En full återhämtning kan uppnås först bortom Prognosen förutsätter dock att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. [3] Miljöeffekter Ozonlagret behövs för att det absorberar skadlig ultraviolett strålning (UV-strålning) från solen och är en förutsättning för allt liv på jorden. Under perioder när ozonskiktet är uttunnat ökar UV-strålningen vid jordytan. För mycket UV-strålning är skadligt för allt levande eftersom den bryter ned biologiska vävnader. Ekosystem på land, som jordbruksgrödor och skog, men även i vatten kan skadas. Hälsoeffekter Ökad UV-strålning innebär förhöjd risk för olika typer av hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador. Läs mer om strålningens hälsoeffekter i kapitel 6. situationen i Göteborg Köldmedieanläggningar Fasta aggregat samt enhetsaggregat som innehåller över tre kg köldmedier ska årligen genomgå en kontroll för att förebygga läckage. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg HCFC/HFC, är anmälningspliktiga, och ska även lämna en årlig rapport över vad som skett med anläggningen till den lokala tillsynsmyndigheten. [1, 2] I Göteborg finns omkring köldmedieanläggningar anmälda hos miljöförvaltningen. Dessutom finns troligen dubbelt så många mindre anläggningar som också ska kontrolleras årligen, men som inte behöver rapporteras. I figur 5.1 redovisas användningen av köldmedierna CFC, HCFC och HFC i anmälningspliktiga anläggningar i Göteborg åren Uppgifterna kommer från de årliga kontrollrapporterna från verksamheter med kyl- eller värmepumpanläggningar. Diagrammet visar tydligt att de lagstiftade avvecklingsplanerna har gett önskat resultat. 70 Miljörapport 2008

71 5. Skyddande ozonskikt Kg HFC HCFC CFC Figur 5.1 Installerad köldmediemängd vid anmälningspliktiga anläggningar Källa: Miljöförvaltningens tillsynsregister En övergång från användandet av CFC och HCFC till HFC syns även tydligt under de senaste åren. Den 31 december 1999 infördes ett förbud för användning av CFC (freon) på grund av dess egenskaper att bryta ner ozon i atmosfären. Det framgår också att användningen av köldmediet HCFC under tiden minskat med ungefär 83 procent från cirka 60 ton till knappt 10 ton. Anledningen till att det i dag fortfarande finns HCFC som köldmedium är att det ännu inte finns något användningsförbud på HCFC i köldmedieanläggningar. Men det är förbjudet att använda HCFC som köldmedium vid nyinstallationer, samt för påfyllning vid läckage. Detta innebär att när en köldmedieanläggning med HCFC som köldmedium går sönder, blir man tvungen att konvertera till ett annat köldmedium och därmed kommer användningen av HCFC som köldmedium i framtiden att minska. En annan orsak till minskad användning av köldmediet HCFC är att användningen och tillgången av fjärrkyla ökat i Göteborg. HFC ökade något under 2007, HFC har ingen ozonuttunnande effekt men bidrar till växthuseffekten. Sedan 1995 har antalet anmälningspliktiga anläggningar ökat från cirka 800 till cirka 1400 stycken. Den totala rapporterade användningen av köldmedium har dock inte ökat, en liten minskning under 2007 jämfört med 2006 kan observeras. Miljöförvaltningen bedömer att detta trendbrott kan bero på förändringar i lagstiftningen vilket bland annat medfört förändringar i rapporteringsplikt samt att myndigheterna endast i begränsad omfattning kunnat besluta om miljösanktionsavgift. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 71

72 72 Miljörapport 2008

73 Säker strålmiljö Göteborgs Stad planerar inte att ta fram något lokalt miljökvalitetsmål för Säker strålmiljö. Nedan sker en jämförelse med de nationella delmålen för Säker strålmiljö. Jämförelse med de nationella delmålen Delmål Utsläpp av radioaktiva ämnen År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Tidigare Statens strålskyddsinstitut, numera Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarar för ett program för miljöövervakning i syfte att kartlägga strålmiljön i Sverige. Miljömålsrådet bedömer att arbetet med detta delmål går i rätt riktning, och målet bör kunna nås [1]. Delmål Hudcancerfall orsakade av solen År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år Delmålet kräver tidiga insatser i miljöarbetet. Effekterna av åtgärder som genomförs nu kan konstateras först om år. Den senaste officiella cancerstatistiken är från år Miljömålsrådet bedömer att detta delmål blir mycket svårt att nå inom tidsramen, även om ytterligare åtgärder sätts in [1]. Delmål Risker med elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Strålsäkerhetsmyndigheten, tidigare Statens strålskyddsinstitut, kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, och rapporterar årligen om kunskapsläget [2]. Miljömålsrådet bedömer att detta delmål är uppnått [1]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 73

74 6. Säker strålmiljö Om Säker strålmiljö Sedan flera år pågår en diskussion om eventuella hälsorisker på grund av att människor utsätts för olika typer av strålning. Detta gäller joniserande strålning från rymden och från radioaktiva ämnen i omgivningen, men också elektromagnetiska fält som alstras runt elektriska apparater, kraftledningar, radio- och TV-stationer, mobiltelefoner, basstationer med mera. Även riskerna med att utsätta sig för alltför mycket UV-strålning från solen och solarier är aktuella. UV-strålning i naturen Solen ger ljus och värme. I solljuset ligger den ultravioletta strålningen (UV-strålningen) utanför skalan av regnbågens färger som människan kan se. UV-strålningen gör att huden bildar brunt pigment. Kortvågig ultraviolett strålning (UVB) är energirikare och påverkar huden mer än UV-strålning med längre våglängd (UVA). UVB varierar starkt med solens höjd på himlen. Solens höjd är beroende av breddgrad, tid på dagen och årstid. UVB har en våglängd på nanometer (nm) och absorberas till stor del av ozonlagret i atmosfären. UVA-strålningen har längre våglängd, nm, och absorberas nästan inte alls i atmosfären. UVB gör att pigmentbildningen sätter igång och att överhuden blir tjockare. UVA mörkfärgar sedan det bildade pigmentet [3] Det är känt sedan länge att D-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen som fosfor och kalcium och kan motverka vissa sjukdomar. D-vitamin kan kroppen få via föda eller kosttillskott, men det bildas också när huden exponeras för solens UVB-strålar. UV-strålning i solarier Solarier ger främst UVA-strålning och endast ringa mängd UVB. Bildningen av D-vitamin i huden efter solariesolning är därför liten. Det finns däremot solarier i Sverige som ger lika mycket UVB-strålning som solen i Mellaneuropa. UVA-strålning får i solarier vara 3-4 gånger intensivare än i naturlig sol. I vissa solarier kan den totala UV-strålningen vara lika stark som i tropikerna. [3] Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) finns i naturen. De elektromagnetiska fält som människan åstadkommer är generellt mycket kraftigare, men ändå oftast relativt svaga. Miljöexponering för konstgjorda EMF ökar stadigt. Gränsvärden och andra bestämmelser UV-strålning Sedan många år gäller en rad föreskrifter [4] om solarier och dessa reglerar bland annat solariers strålningsegenskaper så att rörens UV-strålning inte ska vara alltför olik solens. Föreskrifterna ställer också krav på solarieägarna att informera sina kunder. Elektriska och magnetiska fält (EMF) De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för och motiverar inte några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för lågfrekventa EMF. Beträffande eventuella långsiktiga skador av EMF, till exempel förhöjd cancerrisk, anser Internationella kommissionen för skydd mot icke joniserande strålning (ICNIRP) att tillgängliga data inte ger anledning att fastställa gränsvärden. Eftersom tillräckligt underlag för att ta fram gränsvärden saknas har fem svenska myndigheter valt att formulera en så kallad försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Denna princip innebär att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera 74 Miljörapport 2008

75 6. Säker strålmiljö fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön [5]. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i omgivningen, för att minska risken att människor eventuellt skadas. Statens strålskyddsinstituts Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [6] fastställer att elektriska eller magnetiska fenomen som kan uppträda i kroppen inte skall störa funktioner i nervsystemet eller ge upphov till skadlig värmeutveckling. De rekommenderade referensvärdena för allmänheten visas i tabell 6.1. Samma värden anges också i rekommendationer från ICNIRP. Mobiltelefonisystem Frekvens (MHz) Strålningstäthet (W/m2) Fältstyrka (V/m) GSM ,5 41 GSM UMTS eller 3G Tabell 6.1 Rekommenderade referensvärden för strålning från mobiltelefonisystem. Källa: [3] För mobiltelefoner finns det ett rekommenderat värde för hur mycket strålning en användare får absorbera. Detta värde kallas SAR-värdet (Specific Absorption Rate), och är satt med stora säkerhetsmarginaler [3]. Hälsoeffekter UV-strålning UVB kan ge brännskador om man solar för mycket och både UVA och UVB ger cellskador i huden. Hud som utsätts för långvarig solexponering åldras dessutom fortare än hud som är skyddad från solen. Andra effekter som kan uppkomma på grund av UV strålning är soleksem, DNA-skador och hämmande effekter på immunsystemet [7]. Den effekt på ögats hornhinna/ bindhinna, som tydligast kan kopplas till UV-exponering är snöblindhet och de ögonsjukdomar som drabbar linsen. Olika former av hudcancer har under andra hälften av 1900-talet ökat snabbast av alla cancerformer i Sverige, liksom i många andra länder med övervägande ljushyad befolkning. Huvudskälet till det ökande antalet hudcancerfall i Sverige anses vara förändrade solvanor och ett ökat resande till sydligare länder. [7] Mellan 300 och 400 personer avlider varje år i den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom. Skivepitelcancer i huden och basalcellscancer är cancerformer som sällan leder till döden, men drabbar närmare personer varje år och medför ett betydande vårdbehov. [7] Statens strålskyddsinstitut och andra expertmyndigheter har ansvar för att öka allmänhetens kunskaper om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker. Det är också viktigt att informationen sprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I detta arbete bör även de risker som kan relateras till uttunningen av ozonskiktet beaktas. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet och utsatthet för UVstrålning uppmärksammas särskilt. [7] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 75

76 6. Säker strålmiljö Risken att få hudcancer ökar vid långvarig och oklok solexponering. Den viktigaste faktorn är tiden. Barn och människor med ljus hy är känsligast och ska inte utsätta sig för solljus så att huden blir rodnad och brännskadad. Födelsemärken och andra hudförändringar bör återkommande kontrolleras. Även regelbundet solande i solarier ökar risken för cancerutveckling i huden. Strålskyddsinstitutet har tillsammans med andra myndigheter arbetat fram en strategisk handlingsplan för ultraviolett strålning och hudcancer [8]. Målet för de åtgärder som Statens strålskyddsinstitut föreslår i handlingsplanen är att bryta trenden av det ökade antalet fall av hudcancer så att antalet nya fall år 2020 inte är högre än år Åtgärderna syftar på kort sikt till att ta bort risken för brännskador i solen och att minska den totala dosen ultraviolett strålning (UV) och att på lång sikt förändra livsstilsmönster, skönhetsideal och attityder till solbränna. Elektriska och magnetiska fält (EMF) Människor utsätts för EMF varje dag, på olika sätt. Apparater i köket, datorskärmar på kontoret, säkerhetssystem i butiker och på flygplatser, radio- och TV-stationer samt mobiltelefoni gör att exponering för EMF inte kan undvikas. Cancerriskerna med elektromagnetiska fält från kraftledningar har återkommande diskuterats. En överrisk för leukemi hos barn boende nära kraftledningar har setts i bland annat en svensk studie. I Sverige inträffar årligen omkring 80 fall av leukemi hos barn. Med den exponeringsförekomst från kraftledningar som gäller för Sverige skulle mindre än ett fall per år kunna hänföras till exponering nära kraftledningar. Vad gäller högfrekventa fält från basstationer och mobiltelefoner har ICNIRP gjort uttalanden om hälsofrågor med avseende på cancerrisk. Organisationen drar slutsatsen att det inte finns några klara bevis för en sådan risk, men att vissa experimentella studier motiverar ytterligare undersökningar. Sammanställningar av internationella och svenska myndigheter och institutioner rörande forskningsresultat och kunskapsfronten finner inga vetenskapliga belägg för hälsorisker vid användning av mobiltelefoner. Vidare anses allmänhetens normala exponering på grund av basstationer för mobiltelefoni, andras användning av mobiltelefoner eller radio- och TV-utsändningar vara mycket låg i jämförelse med nuvarande rekommendationer och gränsvärden. [7] Det finns studier som antyder att biologiska effekter skulle kunna förekomma även vid exponeringsnivåer under ICNIRP:s riktlinjer. Dessa studier behöver upprepas och utvecklingen inom dessa forskningsområden följas noga. Det är dock viktigt att komma ihåg att biologiska effekter inte behöver innebära skadliga hälsoeffekter hos människor. [7] Den enda i dag kända mekanismen för hälsoeffekter från mobiltelefonins frekvensområde är temperaturstegring till följd av den energi som absorberas i kroppen. Befintliga gränsvärden är tillräckligt restriktiva med hänsyn till risken för sådana effekter. Beträffande andra tänkbara effekter, till exempel hjärntumörer eller förändringar i blod-hjärnbarriären, har det diskuterats om de aktuella elektromagnetiska fälten skulle kunna verka genom någon annan ännu okänd mekanism, och att mer eller mindre långvarig exponering skulle kunna medföra en ökad risk. De flesta utförda epidemiologiska studier är i stort sett negativa, det vill säga visar inga eller låga risker. Flera epidemiologiska studier är på väg att publiceras, och omfattande forskning pågår. 76 Miljörapport 2008

77 6. Säker strålmiljö Utvecklingen av mobiltelefonin har gått snabbt och i dag använder procent av befolkningen i de nordiska länderna mobiltelefon. Den utbredda användningen innebär att även en mycket liten risk skulle kunna få konsekvenser för folkhälsan. Om det finns enkla och billiga sätt att minska exponeringen bör man göra det även om den vetenskapliga misstanken om hälsoeffekter är svag eller osäker. Många myndigheter menar att det är klokt att till exempel använda handsfreeutrustning som avsevärt minskar huvudets exponering för elektromagnetiska fält. Denna information bör riktas till vuxna, ungdomar och barn. Vad gäller frågan om elkänslighet har flera svenska studier inte kunnat visa på någon enskild faktors betydelse för uppkomst av dessa besvär hos de drabbade individerna. [7] situationen i Göteborg UV-strålning Var tionde brännskada inträffar i ett solarium. Flera studier har också visat ett samband mellan solariebruk och olika former av hudcancer. Försäljningen per år av solarielysrör i Sverige motsvarar tio solariebesök för 25 procent av befolkningen [10]. Någon exakt uppgift på hur många solarier som finns i Göteborg finns inte, men enligt miljöförvaltningens register rör det sig om drygt 100 stycken. Miljöförvaltningen har på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut för ett par år sedan mätt strålning från solariebäddar i Göteborg. Uppdraget var ett forskningsprojekt som syftade till att ge en bild av hur mycket det solas på solarier och hur mycket UV-strålning Göteborgs befolkning i medeltal utsätts för från solarier. Generellt kan sägas att gränsvärdena för UVA och UVB-strålning sällan väsentligt överskreds. Medelstrålningen från de uppmätta solarierna beräknas till cirka 2,7 MED/h, vilket ungefär motsvarar solstrålningen mitt på dagen under en solig sommardag i juli månad i Sverige. [11] Elektriska och magnetiska fält Statens strålskyddsinstitut har presenterat en rapport (SSI 2001) om allmänhetens exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni. Mätningar av exponeringen för radiofrekventa fält mellan 30 och MHz har genomförts på 31 platser i Sverige. Exponeringsnivåerna varierade starkt mellan platserna, med högsta värden i storstad utomhus och i närheten av radio- och TV-master. Som mest uppgick värdena till 3 mw/m 2 (mått på strålningstätheten), det vill säga under en tusendel av de rekommendationer som utarbetats av ICNIRP och som antagits av EU. Dominerande bidrag till denna exponering kom från basstationer för mobiltelefoni och från TV-sändningar. Statens folkhälsoinstitut har i en under år 2009 publicerad rapport gjort beräkningar av hur exponeringen för radiovågor kommer att öka i Sverige och gör därvid bedömningen att exponeringen ökar från år 2004 till år 2010 med endast någon procent av referensvärdet [12]. I ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Chalmers har elektriska och magnetiska fält från bland annat mobiltelefoner och basstationer uppmätts i samband med EM i friidrott i Göteborg år Jämförande mätningar genomfördes med ett fåtal människor respektive stora folksamlingar om cirka människor i samband med invigningen och tävlingarna på Ullevi. Resultaten visar att exponeringen från radiofrekventa fält ökade vid ansamling av stora folksamlingar. Exponeringsnivåerna låg ändå tusen gånger lägre än de av ICNIRP föreslagna gränsvärdena. [9] Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 77

78 6. Säker strålmiljö Byggnadsnämnden i Göteborg beslutade 2001 om vissa råd och riktlinjer för utbyggnad av mobiltelenätet i Göteborg. Där framgår att denna utbyggnad är känslig i flera avseenden. Dels måste antenner på tak och fasader placeras och utformas så att de inte stör människors upplevelse av stadsrum och byggnadernas kvaliteter, dels finns många värdefulla naturmiljöer i och kring staden där nya master och torn kan utgöra ett allvarligt ingrepp. Till detta kommer den osäkerhet och ibland oro som många människor känner inför hälsoriskerna med de elektromagnetiska fälten. Förhållandena understryker behovet av dels samordning operatörerna emellan, dels kontinuerliga diskussioner mellan stadsbyggnadskontoret och operatörerna. [13] Radioaktiv strålning Sedan 1989 mäts den lokala naturliga bakgrundsstrålningen var sjunde månad på drygt 900 referensplatser i Sverige. Miljöförvaltningen har till uppgift att utföra dessa mätningar på fyra referensplatser i Göteborg. Dessa är placerade i centrum, nordost, nordväst och sydväst och resultaten från mätningarna rapporteras in till länsstyrelsen. Av mätningarna framgår att det är mycket små variationer i strålning mellan olika tidpunkter och platser. De värden som uppmätts vid de olika referenspunkterna ligger i genomsnitt mellan 0,09 och 0,12 µsv/h (mikrosievert per timme). Normal bakgrundsstrålning är ungefär 0,1 µsv/h. 78 Miljörapport 2008

79 Ingen övergödning Göteborgs Stad inledde i oktober 2008 arbetet med att ta fram lokalt miljökvalitetsmål för Ingen övergödning. Det lokala målet har ännu inte fastställts. Nedan sker en jämförelse med de nationella delmålen för Ingen övergödning. Jämförelse med de nationella delmålen Delmål Utsläpp av fosforföreningar Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsättning att fler åtgärder sätts in. Utsläppen har minskat med 14 procent mellan 1995 och Minskningarna har framförallt skett inom de kommunala reningsverken och industrin men även inom jordbruk och från enskilda avlopp [1]. Delmål Utsläpp av kväveföreningar till havet Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Miljömålsrådet bedömer att delmålet kan nås till år 2010 om fler åtgärder sätts in. Utsläppen har minskat med 24 procent mellan 1995 och Stora minskningar har skett inom kommunala reningsverk, industri och jordbruk. Kväveutlakningen från åkermark har minskat med två tredjedelar av sektorsmålet för jordbruket till år 2010 [1]. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 79

80 7. Ingen övergödning Delmål Utsläpp av ammoniak Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Delmålet uppnåddes redan Enligt de senaste utsläppssiffrorna har utsläppen av ammoniak minskat med 15 procent sedan Utsläppen väntas dessutom minska ytterligare. Jordbruket står för den största delen av utsläppen, cirka 85 procent, men där har utsläppen minskat med 18 procent sedan 1995, vilket gör att målet för jordbruket är nått [1]. Delmål Utsläpp av kväveoxider till luft Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. Delmålet finns nedbrutet till göteborgsnivå för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning (kapitel 3). En jämförelse med delmålet finns att läsa i det kapitlet. Om Ingen övergödning Tillförseln av näringsämnen utöver den mängd som naturen tål leder till att människors hälsa, den biologiska mångfalden och naturresurserna hotas. Kväve och fosfor är de ämnen som reglerar växtproduktionen och är de näringsämnen som avses med begreppet gödande ämnen. Fosfor och kväve Fosfor är normalt ett bristämne i sötvatten. Varje tillskott av fosfor medför därför ökad tillväxt av alger och annan vegetation. Fosfor är med andra ord det tillväxtbegränsande ämnet i sjöar, vattendrag och i vissa kustområden med begränsad vattenomsättning. I havet är ibland kväve, ibland fosfor det tillväxtbegränsande näringsämnet. Källor Den främsta orsaken till övergödningen är utsläpp från kommunala reningsverk samt läckage från jordbruksmark. Övergödning av skogsmark, hedar, naturbetesmarker och myrmark orsakas till stor del av luftburna kväveföreningar som kan transporteras över stora avstånd. Miljöeffekter Övergödning av ekosystem som skogar och ängs- och betesmarker som ursprungligen varit mer eller mindre näringsfattiga, leder till ökad biologisk produktion, förändrad artsammansättning och i många fall till minskad biologisk mångfald. Lavar och mossor missgynnas i många fall av kvävetillskottet via atmosfären. Trädstammar och andra ytor som förr varit lav- eller mosstäckta kan nu i stället vara överdragna med encelliga grönalger som gynnas av riklig kvävetillförsel. 80 Miljörapport 2008

81 7. Ingen övergödning I sjöar, vattendrag och hav leder övergödningen till förändring i artsammansättningen, minskad biologisk mångfald och igenväxning. Bottenvegetationen får för lite ljus vilket slår ut vissa arter. Mängden växtplankton ökar, vilket i sin tur gynnar planktonätande fiskar som mört och strömming medan andra arter som abborre och laxfiskar minskar. Den ökande produktionen av växtplankton och fintrådiga alger leder till en ökad sedimentation av döda växtdelar vilket i sin tur leder till att syrebrist kan uppstå och att svavelväte kan bildas i bottnarna. Övergödning är ett allvarligt miljöproblem och Ingen övergödning är ett miljökvalitetsmål som blir svårt att nå inom en generation på grund av lång återhämtningstid i miljön, kunskapsbrist angående åtgärders effekter samt stor påverkan från andra länder. Sverige kan vidta ett flertal åtgärder för att förbättra situationen i vissa kustområden, men övergödningen i havet är en internationell, regional fråga. De regionala marina konventionerna, OSPAR (för Västerhavet) och HELCOM (för Östersjön) spelar en viktig roll i detta arbete. EU kommer att bli en allt viktigare kraft för havsmiljöarbetet genom arbetet med ramdirektivet för vatten och en gemensam marin strategi. Vattendirektivets genomförande i länderna runt Östersjön och Västerhavet kommer också att bli ett viktigt verktyg för att nå målet Ingen övergödning i våra gemensamma hav [2]. Hälsoeffekter I sjöar och hav kan kraftig tillväxt av giftiga alger även orsaka hälsofara för människor och djur. Blågröna alger (cyanobakterier) är encelliga organismer som finns i söt- eller bräckvatten och som kan producera olika typer av toxiner. Toxinerna är lever- och/eller nervgifter. Vid gynnsamma förhållanden kan masstillväxt, blomning, ske. Blomningen kan förorsaka lukt- och smakproblem i dricksvattnet. Drygt hälften av cyanobakteriernas blomningar i Sverige är toxinbildande. Hundar har blivit förgiftade när de druckit sjövatten som innehåller toxiner, eller ätit ilandflutna sjok av Cyanobakterier. Bakterier av släktet Vibrio kan växa till i bräckt havsvatten eller sötvatten med högt näringsinnehåll och ökad vattentemperatur. Dessa kan bl a orsaka s k badsårsfeber och har varit ett problem under senare år och kan i värsta fall vara livshotande. situationen i Göteborg Göta älv Göta älvs vattenvårdsförbund har genomfört regelbundna provtagningar av närsalter sedan 70-talet. Provtagningarna visar att samtliga stationer har halter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [3] ligger på en måttlig till hög kvävehaltsnivå. Göta älv är den största kvävekällan på västkusten. Ett minskat kväveläckage syns i de mätningar som görs i älvmynningen. Både koncentration och transport av kväve är runt 10 procent lägre under perioden 1996 till idag om man jämför med tioårsperioden innan. Men kvävehalten är fortsatt hög. För att klara miljökvalitetsmålet till 2020 krävs fortsatta insatser i hela Göta älvs vattensystem [4]. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [2] visar medelhalterna vid samtliga Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 81

82 7. Ingen övergödning stationer på ett näringsfattigt till måttligt näringsrikt tillstånd [5]. Göta älv övergår från att vara näringsfattig vid Vänerns utlopp till att bli måttligt näringsrik i utloppet vid Älvsborgsbron. Det är tydligt att Göta älvs biflöden i många fall bidrar till en försämring av den näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisat en betydligt sämre kvalitet än Göta älv [5]. Göta älv inom Göteborgs kommun har enligt Vattenmyndighetens förslag till klassificering god status avseende fosfor [6]. Säveån Fosforhalten ökar nedströms i Säveån och i utloppet till Göta älv bedöms tillståndet som måttligt näringsrikt[4]. Säveån har enligt Vattenmyndighetens förslag till klassificering god status med avseende på fosfor [6]. Halten totalkväve är i de flesta mätpunkter hög till mycket hög [5]. Mölndalsån Vid Nya Ullevi är ån näringsrik med avseende på fosfor och har höga kvävehalter. Totalkvävehalten har legat på en relativt oförändrad nivå de senaste 20 åren. Medelvärdena för totalfosfor har inte heller förändrats nämnvärt under drygt 20 år med undantag för provpunkten vid Nya Ullevi där halterna har varierat mycket över tiden [5]. Och det är även här som statusen är måttlig avseende fosfor enligt Vattenmyndighetens förslag till klassificering. Detta innebär att enligt vattendirektivet måste åtgärder vidtas så att god status uppnås på sikt [6]. Lärjeån Halterna av kväve vid samtliga provpunkter bedöms som höga. Fosforhalterna visar på mycket näringsrika förhållanden [5]. Ån har enligt Vattenmyndighetens förslag till klassificering måttlig status avseende fosfor och åtgärder måste vidtas så att god status uppnås innan år 2015 [6]. De mindre vattendragen Närsaltsbelastningen i två mindre vattendrag i kommunen, Kvillebäcken på Hisingen och Krogarbäcken i Askim, undersöks årligen sedan I stort sätt alla mindre vattendrag som undersökts har ett näringsrikt till mycket näringsrikt tillstånd. Detta styrks även av Västra Götalands miljöövervakningsprogram som under en lång tid mätt kväve och fosfor i 36 vattendrag. Den generella bild man får, är att kvävesituationen i bäckarna är relativt god medan fosforsituationen är långt ifrån godtagbar [7]. Under år 2003 inventerades bottenfaunan på 17 platser i mindre vattendrag i kommunen. Undersökningar gjordes bland annat på fem platser i kanalerna i Göteborgs innerstad. Dessa visade alla på förekomst av arter som gynnas vid näringsrika förhållanden. Ytterligare sex bäckar/åar visade betydlig påverkan av näringsämnen. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och är därmed känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag [8]. Hösten 2006 undersöktes bottenfaunan i tre bäckar i kommunen, Kvillebäcken vid 82 Miljörapport 2008

83 7. Ingen övergödning Hökälladammen, Böneredsbäcken samt på två platser i Krogarbäcken. För alla platser utom en, Krogarbäcken, bedömdes bottenfaunan vara negativt påverkad av näringsämnen eller organiskt material. Tre av platserna är nya och har inte undersökts tidigare [9]. Småvatten och sjöar I oktober 2008 genomfördes bottenfaunaundersökning i 12 småvatten - dammar, mossar och kärr, i kommunen. Endast ett ställe, i Holmdammen, vid Stora Holm, visade påverkan av näringsämnen. Syftet med undersökningen var att inventera bottenfaunan samt att bedöma eventuella biologiska effekter av bland annat näringsämnen [10]. Kommunens sjöar är med få undantag näringsfattiga. I Göteborg finns ett 70-tal sjöar som är 1 hektar (ha) eller större. Av dessa är Svarttjärn, Svarte Mosse vid Biskopsgården, Svarte Mosse vid Halleröd och Holmdammen näringsrika. För Härlanda Tjärn, Lilla Delsjön och Storesjön (mindre än 1 ha) är näringsstatusen osäker. Slutsatsen är att av Göteborgs cirka 70 sjöar över 1 ha är uppskattningsvis 5 näringsrika. Kustvatten och hav Sedan 70-talet har miljöförändringarna i kustzonen på västkusten blivit allt mer tydliga med utbredning av syrefria bottnar, förändrade växtplanktonblomningar samt ökad utbredning av snabbväxande makroalger. Problemen kopplas till förhöjd näringsbelastning av kväve och fosfor. I utsjöområdet i Kattegatt och Skagerack är tecken på övergödning mindre framträdande. Tillståndet i det inre kustvattnet uppvisar sämre förhållande särskilt där belastningen av näringsämnen från land är hög och vattenutbytet begränsat. Tillförseln av kväve och fosfor till Skagerack och Kattegatt visar ingen tydlig förändring under perioden trots att en rad åtgärder genomförts. Detta förklaras med att det är en tröghet i systemet och att vi haft en högre vattenavrinning under senare år. Beräkningar visar dock att trenden i dag är att totalkväve och totalfosfor minskar i vattenmassan i Kattegatt och sydöstra Skagerrak. Detta uppmuntrar till fortsatt effektivt miljöarbete, samtidigt som vi ännu inte ser effekten i till exempel minskad algproduktion i de grunda vikarna. Grunda kustekosystem utgör komplexa ekosystem. De har en avgörande betydelse för kustens produktionsförmåga. Försämrad tillgång eller förändringar i dessa grundområden kan därför få stora konsekvenser för rekrytering och djurpopulationers tillväxt och förekomst. De grunda vikarna är också viktiga för näringsretentionen och fungerar som buffertzoner i transporten av näring från land till hav. Denna funktion är kopplad till sjögräs och mikroalger samt till bakteriell upptagning av kväve. De grunda kustekosystemen med mjukbotten skiljer sig från djupare och icke solbelysta sediment i flera avseenden. Då vattendjupet i grunda vikar är begränsat sker många av ekosystemets nyckelfunktioner (till exempel primärproduktion, omsättning av organiska material och närsalter) huvudsakligen i sedimentet. En ökad tillgång av näringsämnen leder till en ökad total primärproduktion (till Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 83

84 7. Ingen övergödning exempel växtplankton) och en ökad mängd organiskt material. Men i grunda vikar ökar normalt inte den totala primärproduktionen vid ökad näringsbelastning. I stället sker ett skifte från en dominans av bottenlevande primärproducenter till en dominans av primärproducenter i vattenmassan såsom plankton och flytande makroalger. Detta skifte kan medföra att den långsiktiga förmågan hos grunda vikar att filtrera bort näringsämnen blir mindre och en större andel näringsämnen exporteras till djupare områden där primärproduktionen därmed ökar. Det finns en mycket begränsa kunskap om näringsstatusen i Västerhavets grunda vikar samt relationen mellan näringsstatus och dessa områdens ekologiska tillstånd. Mätdata finns framförallt från utsjöområden. I de enstaka fall där det finns mätdata i grunda vikar har dessa uppvisat en mellan 3 och 9 gånger högre näringskoncentration jämfört med närliggande utsjöstationer. Detta indikerar en kraftig påverkan på havsmiljön i det allra innersta kustvattnet från transporten av näring från land. Vattenmyndigheten anser att det är av största vikt att genomföra mätningar på näringsämnens status i grunda vikar med avsikten att undersöka kopplingen mellan faktiska mätdata från tillrinnade vattendrag med näringsämnesstatus i de grunda vikarna och övergödningstillståndet i de kustnära vattenbassängerna. Preliminära analyser indikerar en positiv korrelation mellan ökande halt av ammonium i vattenmassan med täckningsgrad av snabbväxande makroalger. Innestängda kustvattenförekomster (exempelvis Kosterfjorden) med begränsat vattenutbyte är generellt mer känsliga för lokal belastning av näringsämnen. Kustvattenförekomster med stort vattenutbyte kan på just bassängskalan visa liten påverkan i till exempel klorofyllkoncentrationen och syreförhållanden även om belastningen av näringsämnen från land är stor. I grunda vikar eller sund kan lokala utsläpp, men även utbytet med bottensedimenten spela stor roll i näringsdynamiken. Det är också till denna typ av områden som förekomsten av fintrådiga alger kopplas. Effekterna av åtgärder mot övergödning på framförallt kustvattenförekomst och vikar är i högsta grad beroende på vattenomsättningen, det vill säga systemets förmåga att göra sig av med lokalt tillförd näring, systemets känslighet. Vid åtgärder är det därför viktigt att identifiera om området är känsligt eller okänsligt för övergödningseffekter. Vilket näringsämne som är begränsande för primärproduktionen varierar både i tid och rum. Det är därför viktigt att reducera både kväve och fosfor. Viktigt är också att ha kunskap om i vilken form primärproduktionen sker. [11] Naturvårdsverket genomförde under 2005 en utvärdering om vilket av näringsämnena fosfor och kväve som det är mest angeläget att minska i Västerhavet. Fem världsledande experter anlitades vilka alla ansåg att för att förbättra förhållandena krävs betydande minskningar av kväve. Minskad tillförsel av fosfor är också positivt, men endast om kvävet minskas samtidigt eftersom det för närvarande är en hög tillförsel av båda näringsämnena. För att nå uppsatta mål om minskad övergödning anser experterna att det är nödvändigt med en betydande minskning i tillförseln av kväve via 84 Miljörapport 2008

85 7. Ingen övergödning diffusa källor och atmosfäriskt nedfall. Minskningen av punktkällornas kvävetillförsel kommer att bidra, men är inte tillräckligt för att målen ska uppnås [12]. På uppdrag av Bohuskustens vattenvårdsförbund gjorde SMHI 2009 en sammanställning och utvärdering av de hydrografiska mätningarna längs Bohuskusten. Bland annat gjordes analys av trender av näringsämnen. Vid Älvsborgsbron och Skalkorgarna syntes en signifikant nedåtgående trend för total-kväve under perioden Vid Danafjord syntes en signifikant nedåtgående trend för total-fosfor under perioden Skalkorgarna och Danafjord ligger båda i Göta älvs estuarie [13]. Under de senaste decennierna har stora ansträngningar gjorts för att minska näringstillförseln till Västerhavet. Trots kraftfulla och kostsamma insatser för att minska näringsläckage från jordbruket och förbättrad teknik i reningsverk, lider fortfarande många kustområden av allvarliga övergödningsproblem. Vattenmyndigheten Västerhavet gör bedömningen att övergödningen är ett mycket stort problem i Västerhavsområdet [14]. Läs mer om havet i kapitel 10. Större källor till kväve- och fosforutsläpp i Göteborg Kustvattnen i Västerhavet tillförs kväve och fosfor från vattendrag och punktkällor på land. Till detta kommer nedfall av framför allt kväve från luften direkt på havsytan och transporter av både kväve och fosfor från andra havsområden. I tabell 7.1 redovisas de största källorna, inom Göteborgs kommun, till belastningen av näringsämnen på vattendragen och havet. För de uppgifterna som härrör från Bohuskustens Vattenvårdsförbund är mängderna från år Större källor Kväve (ton/år) Fosfor (ton/år) Kväveutsläpp till luft inom kommunen Ryaverket Läckage jordbruksmark 147 3,3 Industrier Bräddning avloppsnätet 1, 2 26,4 4,1 Enskilda avlopp 20,5 2,6 Donsö ARV1 2,6 0,1 För utsläpp till luft redovisas endast kväve, övriga källor anger vattenutsläpp. 1 Bohuskustens Vattenvårdsförbund (2005) Utredning av effekterna av fosforutsläpp från Ryaverket. Slutrapport mars Kodammarna 10,8 ton kväve, 1,7 ton fosfor övriga 15,6 ton kväve 2,4 ton fosfor Tabell 7.1 De största källorna till kväve- och fosforutsläpp inom Göteborgs kommun Den klart dominerande källan till kväve är luftutsläpp från fartygstrafik och övrig trafik inom kommunen. Dessa utsläpp påverkar indirekt våra sjöar, vattendrag och havet då en del av denna kvävekälla hamnar inom kommunen. Övriga stora källor i ovanstående tabell är utsläpp till vatten där Ryaverket är den dominerande källan både till Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 85

86 7. Ingen övergödning kväve- och fosforutsläpp. Totalt bidrar de största källorna med cirka 1670 ton kväve och drygt 69 ton fosfor till vatten årligen i kommunen. Under följande rubriker beskrivs de större källorna samt de åtgärder som görs för att minska belastningen av näringsämnen. Ryaverket Den klart dominerande källan till kväve och fosfor till vatten är Ryaverket. Till Ryaverket är avloppsvatten från kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille, Ale och Kungälv anslutet. År 2011 kommer även avloppsvatten från delar av Lerums kommun att anslutas var personer anslutna till Ryaverket. Till det kommer industrier och andra verksamheter som motsvarar cirka personer. Tillsammans blir det personekvivalenter. Tillflödet till Ryaverket varierar med nederbörd och årstid. Eftersom regnvatten är anslutet från de centrala stadsdelarna ökar tillflödet vid nederbörd. Till det kommer en betydande tillförsel av dräneringsvatten och vatten som läcker in i avloppsledningar och tunnlar. Den årliga tillförseln har de senaste 20 åren varierat mellan 104 och 142 miljoner kubikmeter. Det är lika mycket vatten som det som rinner i Mölndalsån under ett år. Reningen vid Ryaverket sker i flera olika steg och avlägsnar partiklar, lättnedbrytbara organiska ämnen, fosfor och kväve. Tekniken som används är mekanisk rening (sedimentering), mikrobiologisk nedbrytning och omvandling samt kemisk fällning. Reningsgraden för olika föroreningar framgår av tabell 7.2. Ämne Utsläppt mängd (ton/år) Koncentration (mg/l) Procentuell avskiljning Fosfor 48 0,35 90 % Kväve % Tabell 7.2 Reningsresultat avseende fosfor och kväve för Ryaverket Källa: Gryaab 2009 Just nu pågår en stor utbyggnad av Ryaverket som kommer att slutföras När utbyggnaden är klar kommer reningsgraden att förbättras, för fosfor ökar den till procent och för kväve förväntas reningsgraden förbättras till 67 procent. Även efter utbyggnaden kommer Ryaverket att vara den ojämförligt största punktkällan för utsläpp av näringsämnen och organisk substans till Västerhavet. Jämfört med situationen 1970 då avloppsvatten släpptes ut mer eller mindre orenat från stora delar av regionen har det regionala avloppssystemet inneburit stora förbättringar. Mängden organisk substans, partiklar och fosfor som släpps ut i älvmynningen idag är bara en bråkdel av det som släpptes ut 1970 innan Ryaverkets tillkomst. [15] Läckage från jordbruksmark I Göteborg finns drygt ha jordbruksmark. På och 1970-talet köpte Göteborgs kommun ett stort antal lantgårdar för att få mer mark till framtida bebyggelse. I dag ingår ett 60-tal gårdar med totalt cirka 3100 hektar jordbruksmark (varav 1000 ha utgörs av hagmarksbete) i den kommunala markreserven. Närmare 40 procent av jordbruksmarken ägs alltså av Göteborgs kommun. Små hästgårdar dominerar 86 Miljörapport 2008

87 7. Ingen övergödning och bara tio gårdar omfattar mer än 50 hektar åker. Huvuddelen av jordbruksmarken ligger på centrala/nordvästra Hisingen och utefter Lärjeåns dalgång. Mindre arealer finns i södra Askim och i skärgården. Utvecklingen i Göteborg har gått mot ett ökat antal djurenheter (en ökning av drygt 40 procent sedan mitten på 1970-talet). Den brukade arealen har minskat något, men betesmarken har ökat beroende på att en ökning av de djurslag som går ute mycket - får och hästar, har skett. Vilket ut övergödningssynpunkt är positivt då läckaget av näringsämnen från jordbruksmarken har minskat läckage från betesmark är lägre än läckage från brukad mark. Enligt SCB:s studie av växtnäringsbalanser för jordbruksmark år 2003 var det genomsnittliga kväveläckaget cirka 18 kg per hektar. Det genomsnittliga totala läckaget av kväve från jordbruksmarken inom kommunen är då cirka 147 ton årligen. Förlusterna av fosfor från jordbruksmark var enligt ovanstående studie i genomsnitt cirka 0,4 kg per hektar och år. För Göteborgs del innebär detta ett fosforläckage på cirka 3,3 ton årligen från jordbruksmarken. Länsstyrelsen bedriver aktiv rådgivning, genom bland annat projektet Greppa Näringen, som syftar till att öka lantbrukarnas kunskaper om hur man kan minska lantbrukets miljöpåverkan. Miljönämnden bedriver miljötillsyn på gårdar i kommunen och stor vikt läggs då bland annat på hur hanteringen av gödsel sker för att minska näringsläckaget. För att påskynda utvecklingen med att minska övergödningen kan jordbrukare få miljöersättning för åtgärder som minskar näringsläckaget. De åtgärder som kan ge ersättning avseende övergödningen är; fånggröda, vårbearbetning, skyddszoner och anläggning av våtmarker. Utsläpp från bräddningar på avloppsnätet Nederbörden varierar högst avsevärt under ett år. Under nederbördsrika perioder fylls mark och ledningssystem på med vatten. Det finns en gräns för avloppsledningarnas kapacitet att transportera bort allt vatten. När denna nås måste det avloppsvatten som inte får plats i ledningssystemet avledas till recipient utan rening, så kallad bräddning. Den förorening i bräddvattnet som kan antas ha störst inverkan på recipienten är fosfor. Mängderna som bräddas varierar från år till år beroende på nederbörden. Som exempel kan nämnas 2002, ett år med normal nederbörd, då bräddades 4,1 ton fosfor från Göteborgs avloppssystem. Det ska jämföras med de 58 ton fosfor som släpptes ut med det renade vattnet från Ryaverket. Kvalitetsmässigt är dock bräddvattnet betydligt sämre än det vatten som genomgått behandling vid Ryaverket [16]. Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret har påbörjat ett arbete med att ta fram en långsiktig åtgärdsplan för avloppsavledning. Planen ser bland annat över möjligheterna att minska bräddningen till vissa recipienter samt förutsättningarna att aktivt styra spillvattenflödena vid höga flöden, så att mer förorenat vatten kan ledas till Ryaverket. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 87

88 7. Ingen övergödning Utsläpp från industrier Industriella verksamheter i Göteborg med större utsläpp av näringsämnen är till största delen anslutna till Ryaverket. Men det finns några få stora verksamheter med utsläpp till vattenrecipient. Dessa är Renovas avfallskraftvärmeverk (33 ton kväve), Shell Raffinaderi (34 ton kväve 0,8 ton fosfor) och Preem Raffinaderi (5 ton kväve 0,2 ton fosfor). Utsläppsvärden är från år Vattenmyndigheten Västerhavet har i underlagsmaterialet för åtgärdsprogram föreslagit att länsstyrelserna och kommunerna ska göra en översyn av befintliga tillståndspliktiga verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden där god status inte uppnås. Utsläpp från enskilda avlopp Arbete med att inventera och kvalitetsgranska enskilda avloppsanläggningar pågår i kommunen. Miljöförvaltningen uppskattar att det finns cirka 3000 fastigheter med enskilt avlopp i Göteborg. År 2008 var 1760 stycken anläggningar godkända av miljönämnden. Av dessa var 1400 anläggningar med WC och 360 anläggningar för enbart bad- disk- och tvättvatten (BDT-vatten). De godkända anläggningarna har mer eller mindre avancerad behandling av avloppsvattnet innan det släpps till recipient. Det kan vara två eller trekammarbrunnar med efterföljande markbädd eller infiltration eller minireningsverk. Reningen i dessa anläggningar är inte så effektiv som vid Ryaverket, men bättre än för det vatten som bräddas på ledningsnätet. När det inte finns möjlighet att anlägga minireningsverk, infiltrera eller bygga markbädd kan den från miljösynpunkt sämre lösningen med sluten tank i stället vara lösningen. Cirka 350 stycken fastigheter har sluten tank för vattentoalett, bad, disk och tvättvatten. 300 hade sluten tank för enbart toalettvattnet. Avloppsvattnet från slutna tankar transporteras till Ryaverket för rening. Cirka 1100 fastigheter har okända avloppslösningar, uppskattningsvis har cirka 90 procent av dessa fastigheter WC. Det finns dessutom ett okänt antal kolonistugor med enkla diskbänksavlopp och torra toalettlösningar. I dagsläget prioriterar miljöförvaltningen tillsyn på de fastigheter där orenat WC-vatten släpps ut. Sedan år 2005 har miljöförvaltningen i sin tillsyn inventerat 780 fastigheter och förbud har lagts på de med bristfälliga avloppslösningar. Cirka 900 fastigheter beräknas återstå att ställa krav på. Tillsyn bedrivs på cirka 200 fastigheter per år. [17] Med hjälp av Naturvårdsverkets riktlinjer och schablonvärden för utsläpp av näringsämnen har en uppskattning av utsläpp från enskilda avlopp i kommunen år 2008 gjorts; 21 ton kväve och 2,6 ton fosfor. När miljöförvaltningen cirka år 2015 har ställt krav på de närmare 1700 hushåll som hade bristfälliga avlopp år 2005 beräknas cirka 13,5 ton mindre kväve och 2,3 ton mindre fosfor än år 2005 att släppas ut per år. 88 Miljörapport 2008

89 7. Ingen övergödning Åtgärder och projekt som även påverkar Göteborg Förutom riksdagens beslutade arbete med det nationella miljökvalitetmålet Ingen övergödning pågår flera internationella överenskommelser som har stor betydelse för hur det svenska åtgärdsarbetet bedrivs. Havsaktionsplanen Övergödningen i Göteborgs kommun påverkar framförallt havet. Havsaktionplanen, Baltic Sea Action Plan, för att uppnå en hållbar förvaltning av Östersjön och Kattegatt, är därför av stor vikt för Göteborgs del. Planen innebär att alla nationer runt Östersjön och Kattegatt ska ta fram nationella planer och strategier för att minska utsläppen av kväve och fosfor, strategin ska vara färdig Det är ännu inte fastlagt hur mycket utsläppen av näringsämnen behöver minska till havet, men av havsaktionsplanen framgår att det är ett stort beting som återstår för Kattegatt. Flera projekt med ursprung i havsaktionsplanen pågår just nu med syfte att ta fram underlag till åtgärder. EG:s ramdirektiv för vatten För svensk del innebär ramdirektivet för vatten några viktiga förändringar mot vårt tidigare sätt att vårda vattnen. Det har bland annat skapats en ny administrativ organisation - vattenmyndigheten. Det är inte längre de administrativa gränserna mellan till exempel kommuner och län, utan vattnets naturliga gränser mellan vattensystemen, vattendelarna, som avgränsar de avrinningsområden som är utgångspunkt för arbetet. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för beslut och samordning inom respektive regionalt ansvarsområde. Göteborgs kommun ingår i Vattenmyndigheten Västerhavet. Vattenmyndigheten har kartlagt alla vatten för att se dagens status. Målet är att allt vatten ska nå god status till år Kustvattenförekomsterna i Göteborg har bedömts nå måttlig status. Sötvattenförekomsterna har till största delen bedömts ha god status med undantag för Lärjeån och delar av Mölndalsån som föreslås klassas med måttlig status. Förslag till klassningen och åtgärdsprogram har tagits fram av vattenmyndigheten och är nu ute på samråd. Beslut ska fattas under Vattenmyndigheten har i arbetet med åtgärdsprogram valt att arbeta med miljöproblem som påverkar statusklassningen. Utgångspunkten är att om god status uppnås för respektive miljöproblem så uppnås också god ekologisk och kemisk status i avrinningsområdet. Myndigheten gör bedömningen att de mest kostnadseffektiva åtgärderna i Västerhavets vattendistrikt bör inriktas på industrier och avloppsreningsverk samt anläggande av våtmarker. [18] Stor tillförsel av näringsämnen under lång tid har gjort att många sjöar och vattendrag men också kusten uppvisar problem, till exempel algblomning, som är kopplade till övergödning. Problematiken kring övergödningen och dess effekter är komplex. Det kan konstateras vara såväl ekonomiskt orimligt som tekniskt omöjligt att åtgärda problemen till I vissa fall kan det även finnas naturliga orsaker till varför det inte går att åtgärda problemen till 2015, exempelvis lång återhämtningstid. För vattenförekomster som bedömts ha övergödningsproblem har därför vattenmyndigheten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 89

90 7. Ingen övergödning föreslagit ett undantag i form av en tidsfrist till 2021, som är nästa cykel inom vattenförvaltningen [19]. Kopplingar finns mellan de nationella miljökvalitetsmålen och vattendirektivets krav på åtgärdsprogram. De nationella delmålen för utsläpp till vatten berörs tydligt av förslagen i åtgärdsprogrammet. Övergödningen är ett stort problem i vattendistriktet men de föreslagna åtgärderna kommer att stärka möjligheterna till att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet [20]. 90 Miljörapport 2008

91 Levande sjöar och vattendrag Göteborgs Stad inledde i januari 2009 arbetet med att ta fram lokalt miljökvalitetsmål för Levande sjöar och vattendrag. Det lokala målet har ännu inte fastställts. Nedan sker en jämförelse med de nationella delmålen för Levande sjöar och vattendrag. Jämförelse med de nationella delmålen Delmål Skydd av natur- och kulturmiljöer Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställt en nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer. Kommunerna har en viktig del i arbetet med att skydda natur i samverkan med länsstyrelser och andra intressenter [1]. Lärjeån, Säveån, Göta älv och Nordre älv hör till de vattendrag som är värdefulla ur nationellt perspektiv. Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer under år 2009 att ta fram en regional plan för skydd av natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kommer att arbeta med skydd av de miljöer som pekats ut som särskilt värdefulla i den nationella planen samt Natura 2000-objekt, i övrigt är det upp till kommunerna att skydda värdefulla områden. Länsstyrelsen har ett antal prioriterade objekt men inget av dessa ligger i Göteborg. I Översiktsplan för Göteborg (antagen februari 2009) listas ett antal områden föreslagna för reservatsbildning, bland dessa finns Lärjeåns dalgång. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 91

92 8. Levande sjöar och vattendrag Delmål Restaurering av vattendrag Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. På grund av den stora mängden vandringshinder och restaureringsobjekt blir det mycket svårt att uppnå delmålet till 2010 [2]. En regional åtgärdsplan för biologisk återställning och fiskevård blev klar under Bland föreslagna åtgärder som berör kommuner finns: I översiktsplan redovisa vattendrag med värdefulla reproduktionsområden och hur man tänker skydda dessa. Inventera kulvertering av vattendrag. Verka för att restaurering av vandringsvägar för fisk genomförs med hänsyn till kulturhistoriska värden. Lärjeån pekas ut som särskilt värdefull ur fiskeperspektiv. Där finns ett antal hinder för havsöring och åtgärder föreslås. [3] Redovisning enligt första punkten ovan finns inte i gällande översiktsplan för Göteborg, eller i vattenplanen. För kulvertering av vattendrag finns kartmaterial för de 25 större bäckarna. Restaurering av vandringsvägar för fisk utförs i Göteborg av Sportfiskarna, på uppdrag av kommunen eller med egna medel, och de har uppmärksammat att det finns vandringshinder i Krogarbäcken och Haga å som bör åtgärdas. Kulverten under Billdalsvägen i Krogarbäcken har åtgärdats men det behövs ytterligare åtgärder för att fisken ska kunna vandra förbi Brottkärrsmotet. De åtgärder som utförts i Lärjeån för att förbättra förutsättningarna för flodpärlmussla gynnar också öringen [4]. Delmål Vattenskyddsområden Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. På lokal nivå ska kommunala vattenförsörjningsprogram tas fram och alla större ytvattentäkter ska ha skyddsområden med skyddsföreskrifter [2]. Åtgärder för Göteborg när det gäller vattenförsörjningen redovisas i Göteborgs Stads kretsloppsplan Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har upprättat en vattenförsörjningsplan för sina kommuner [5]. Vattenskyddsområde för Göta älv som råvattentäkt för Göteborg finns sedan I ett kortare perspektiv är målet att öka skyddet för Göteborgs vattenresurser till exempel genom utökade områden med skyddsföreskrifter för Göta älv uppströms Göteborg och eventuellt också för Lärjeån. I huvudsak är detta delmål uppfyllt för Göteborgs del. 92 Miljörapport 2008

93 8. Levande sjöar och vattendrag Delmål Utsättning av djur och växter Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. Nationellt bedöms målet vara uppnått då inga lagliga utsättningar strider mot miljömålet. Regionalt tar man dock med illegala utsättningar i beräkningen och med hänsyn till att sådana sker gör man istället bedömningen att målet är svårt att uppnå. Kommunen har under år 2007 inte drivit något projekt med utsättning av djur eller växter. Det är okänt i vilken omfattning olagliga eller oavsiktliga utsättningar sker. Delmål Åtgärdsprogram för hotade arter Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Målet bedöms vara uppnått nationellt. Om Levande sjöar och vattendrag Människans användande av mark och vatten kan medföra olika former av påverkan på sjöar och vattendrag. Det kan till exempel röra sig om vattenregleringar, exploatering av strandzoner, introduktion av främmande arter eller utsläpp av gödande, försurande eller förorenande ämnen. Påverkan på vattendragen kan vara av lokal karaktär men påverkan i en punkt kan i många fall ge effekter för stora delar av vattendraget. Många av landets kommuner tar sitt dricksvatten från ytvattentäkter. Det är därför viktigt att det finns vattenskyddsområden för att säkerställa vattenkvaliteten. Miljöeffekter De största miljöproblemen i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter. Andra miljöproblem är klimatförändring, introduktion av främmande arter (hotar naturlig biologisk mångfald) och att intensivt fiske av vissa arter påverkar beståndens struktur på alla nivåer. Vissa av dessa problem har lyfts ut till egna miljökvalitetsmål som behandlas i egna kapitel: Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Exempel på fysisk påverkan är olika former av exploatering av vattendrag. Det kan vara fördämningar som spärrar vägen för vandrande fisk och som på så sätt slår ut lax- och öringbestånd. Andra exempel är dikning och kulvertering av vattendrag som bland annat påverkar landskapets vattenhushållande funktion eller exploatering av strand- och kantzoner som leder till att biotoperna splittras upp så att förutsättningarna för biologisk mångfald försämras. Idag finns 226 rödlistade arter som förekommer helt eller delvis i sötvattensmiljöer [6]. Många av landets kommuner tar sitt dricksvatten från ytvattentäkter och i många fall saknas Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 93

94 8. Levande sjöar och vattendrag skyddsområden och skyddsföreskrifter. Det främsta hotet mot dessa vattentäkter är användning av bekämpnings- och gödningsmedel på angränsande mark. Miljöfarliga transporter och läckage från förorenad mark är också hot mot en säker dricksvattenförsörjning. Många kulturhistoriska miljöer och anläggningar i anslutning till vatten hotas av förfall eller förändrat markbruk och exploateringar. Exempel på sådana kulturvärden är boplatslämningar, kvarnar, sågar, kraftverk och dammanläggningar. Ett förändrat klimat (kapitel 1) kommer med stor sannolikhet att påverka sjöar och vattendrag i framtiden. Hur sårbart Göteborg är för extremt väder behandlas i stadskansliets rapport Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg?. Risker som bedöms vara troliga är högt vattenstånd, extrema regnmängder samt långvarig torka [7]. Högt vattenstånd och extrema regnmängder kan leda till ökad erosion, skred och översvämningar, med ökad grumlighet som följd. Risken för att råvattenintaget vid Lärjeholm behöver stängas ökar. Långvarig torka kan leda till att vissa vattendrag torkar ut med följder för den biologiska mångfalden. Höjda temperaturer kan också påverka artsammansättningen. Översvämningar kan leda till att eventuella föroreningar i marken löses ut och når vattendraget. Översvämningar innebär också hot mot omkringliggande områden genom att det till exempel kan uppstå skador på egendom, problem med el- och telenät, framkomligheten påverkas och att vatten- och avloppssystem kan slås ut. Föroreningar som finns i sjöar och vattendrag kan ha sitt ursprung långt bort, till exempel från utsläpp uppströms i vattensystemen eller från luftnedfall som kan ha transporterats över stora avstånd. För att uppnå god miljökvalitet kan det därför behövas åtgärder i ett betydligt större område än kommunen. En annan komplikation är att det kan finnas föroreningar i bottensedimenten från mycket gamla utsläpp. Hälsoeffekter Hälsoeffekterna kring levande sjöar och vattendrag kan delas in i de positiva effekter som kan fås när man utnyttjar sjöar och vattendrag för rekreation, till exempel vid fritidsfiske, och de effekter som kan komma av olika ämnens förekomst i dricksvatten. Positiva hälsoeffekter av att vistas i naturen beskrivs i kapitlet God bebyggd miljö. Vattenburna sjukdomsutbrott rapporteras frivilligt till Livsmedelsverket och/eller Smittskyddsinstitutet. Enligt statistiken förekommer en till två vattenburna utbrott av mag-tarmsjukdomar varje år i Sverige. Antalet människor som rapporterats blivit sjuka på grund av vattenburen smitta har varierat mellan några tiotal och upp till per år. [8] Allmänt sett har Sverige en bra kvalitet på råvattnet och dricksvattnet. Genom ett omfattande kontrollprogram med regelbundna provtagningar och analyser av vattenkvaliteten, såväl på vattenverken som på distributionsnätet, kontrolleras att dricksvattnet håller livsmedelskvalitet. En göteborgare använder i genomsnitt 170 liter vatten om dygnet. Hälsorisker förknippade med ledningsnätet I Göteborg är ledningsnätet för dricksvatten km långt och inkluderar 14 reservoarer och 66 tryckstegringsstationer. Ledningsnätet läcker ut dricksvatten, cirka 17 m 3 /km och dygn under år 2005 [9]. Vatten från omgivande mark kan också läcka in i ledningsnätet. Detta kan inträffa om trycket i vattenledningen försvinner, till exempel vid en större läcka eller om en ledningssträcka behöver stängas för reparation. Särskilt allvarligt är det om avloppsvatten läcker in. Tillväxt av bakterier eller svamp kan ske i ledningar eller i reservoarer, särskilt vid tempera- 94 Miljörapport 2008

95 8. Levande sjöar och vattendrag turer över 12 C. Det klor som tillsatts vattnet minskar dock risken för sådan tillväxt. För att hindra fåglar och andra smådjur att ta sig in och förorena i reservoarer skyddas alla öppningar, till exempel luftintag, med galler eller nät, som kontrolleras regelbundet. Metaller och andra ämnen kan lakas ut från ledningsnätet i en fastighet, särskilt i varmvattenberedaren. Varmvatten betraktas därför inte som livsmedel och omfattas inte av dricksvattenföreskrifterna. Hälsorisker förknippade med klor Klor tillsätts vattnet för att förhindra spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Det är angeläget att klormängden i dricksvatten hålls så låg som möjligt utan att riskera människors hälsa. Vid överdosering finns risk för bildning av klorerade organiska föroreningar, vilket kan medföra hälsorisker. I Göteborg anpassas klorhalten efter vattentemperaturen och är mellan 0,15 och 0,25 mg/l i vattnet som lämnar vattenverken [9]. Klorförbrukningen i dricksvattenberedningen i Göteborg har mer än halverats sedan början av 1980-talet. Hälsorisker med mikroorganismer och smittspridning Mikroorganismer finns överallt i miljön i jord, luft och vatten. Flertalet är harmlösa och nödvändiga för nedbrytningen. För vattenburen smitta är det i första hand sjukdomsframkallande organismer i form av bakterier, virus och protozoer (encelliga djurliknande organismer) som är av betydelse. Sådana kan finnas i tarmen hos både djur och människor och utsöndras via avföring. De vanligaste sjukdomsalstrarna i vattenburna utbrott i Sverige under de senaste 20 åren har varit Campylobacter, Giardia lamblia och Calicivirus, men även utbrott med enterohemorragisk Echerichia coli (EHEC), Entamoeba histolytica och Cryptosporidium parvum har rapporterats. Under år 2007 inträffade ett dricksvattenburet sjukdomsutbrott i Västsverige. Totalt insjuknade 293 konsumenter och man konstaterade notovirus, rotavirus och campylobakter vid detta tillfälle. Hälsorisker med bekämpningsmedelsrester Användningen av bekämpningsmedel i bland annat jordbruket, sport- och idrottsanläggningar och trädgårdsskötsel har medfört att resthalter av dessa ämnen påträffats i grund- och ytvatten. Orsaken till föroreningen kan vara slarv eller oförsiktig användning, men det har visat sig att förorening också kan uppstå vid vad som betraktas som normal användning. Livsmedelsverkets principiella inställning är att förekomst av bekämpningsmedel i dricksvatten inte kan accepteras ens när halterna är mycket låga och inte innebär hälsorisker. Dricksvatten bedöms som otjänligt om halten är 0,1 µg/l eller högre för ett enskilt bekämpningsmedel eller högre än 0,5 µg/l totalt. Livsmedelsverket [10] konstaterar att det reella intaget av bekämpningsmedelsrester via mat och dricksvatten i Sverige är sannolikt mindre än några få procent av de värden som av WHO anses som tolerabla och säkra exponeringsnivåer [11]. Andelen anläggningar i Sverige med otjänligt dricksvatten på grund av bekämpningsmedel har minskat under de senaste åren, från 19 år 2004 till fyra år Såväl råvattnet som dricksvattnet i Göteborg kontrolleras med avseende på bekämpningsmedelsrester och andra föroreningar inom ramen för egenkontrollprogrammet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 95

96 8. Levande sjöar och vattendrag Hälsorisker förknippade med fluorid och med vattnets hårdhetsgrad Måttliga halter av fluorid under gränsvärdet har normalt en positiv effekt på tandstatus. Skillnaden i halt när fluorid övergår från att ha en positiv till en negativ effekt är liten. Halter över gränsvärdet (1,5 mg/l) innebär en ökad risk för tandemaljfläckar hos små barn. Göteborgs dricksvatten innehåller låga halter fluorid, mindre än 0,1 mg/l. Sedan slutet på 1950-talet har teorin att ett mjukare dricksvatten skulle kunna vara relaterat till högre förekomst av kranskärlssjukdomar diskuterats. Tidigare studier har varit otillräckliga, men senare studier förefaller kunna bekräfta sambandet. Vattnets hårdhetsgrad bestäms huvudsakligen av dess kalcium- och magnesiuminnehåll. Vattnet brukar benämnas som hårt när det innehåller kalcium och magnesium i halter över cirka 70 mg/l tillsammans. Ytvatten i sjöar och vattendrag tenderar i allmänhet att vara mjukt. Grundvatten är generellt hårdare än ytvatten. Göta älv har ett mjukt vatten med kalciumhalter på 8 mg/l och magnesiumhalter på 2 mg/l. För att förhindra järnkorrosion höjs alkaliniteten vid vattenverken genom tillsats av bland annat kalk. Kalciumhalten ökas därigenom till 20 mg/l i dricksvattnet, medan magnesiumhalten är i stort oförändrad. Den största delen av människans totala magnesiumintag kommer från olika födoämnen, särskilt fiberrika sådana. Bidraget av magnesium från dricksvatten kan emellertid vara betydelsefullt för kroppens totala magnesiumstatus (cirka tio procent av det totala intaget), speciellt för dem med lågt kostintag av magnesium. Detta kan förklaras av att magnesium i dricksvatten kan ha en högre biotillgänglighet än magnesium från födoämnen. Aktuella svenska studier tyder på att det kan finnas ett samband rörande dricksvattnets magnesiumhalt och dödlighet i akut hjärtinfarkt. I områden med magnesiumhalter över 9 10 mg/l i dricksvatten har man noterat att dödligheten i hjärtinfarkt varit betydligt lägre än i områden med lågt magnesiuminnehåll. Beträffande kalciuminnehållet i dricksvatten och dess betydelse för hjärtkärlsjukdom är osäkerheten större. Utifrån de populationsbaserade svenska studierna på vattnets hårdhetsgrad har försök gjorts att extrapolera resultaten till hela befolkningen. Om halten magnesium i dricksvatten skulle höjas till mer än 9,8 mg/l skulle dödligheten i hjärtinfarkt kunna minskas på ett tydligt sätt. På motsvarande sätt skulle den akuta dödligheten i hjärtinfarkt hos kvinnor också kunna minskas något om kalciuminnehållet ökades till mer än 70 mg/l. Ett ytterligare stöd för rekommendationer att producera dricksvatten med högre magnesiumhalt kan erhållas av erfarenheterna från Umeå, där vattenförsörjningen byttes i början på 1980-talet. Detta resulterade i att magnesiumhalten i dricksvattnet ändrades från 1 mg/l till 7 mg/l och de epidemiologiska analyserna tydde på att det kan finnas ett samband mellan dricksvattnets magnesiumhalt och den sjunkande dödligheten i hjärtinfarkt, som noterades bland yngre män. Kopplingar till omvärlden Livsmedelsverket har sedan år 1983 det nationella ansvaret för att utfärda anvisningar om tekniska anordningar, gränsvärden för mikrobiologiska och kemiska ämnen samt för hantering och kontroll av dricksvatten. I dricksvattenföreskrifterna [12] anger Livsmedelsverket vilka analyser som ska göras och vilka värden som gör dricksvattnet otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Vissa av dessa värden har inget direkt med hälsofara att göra såsom till 96 Miljörapport 2008

97 8. Levande sjöar och vattendrag exempel lukt, smak, grumlighet och färg. Föreskrifterna anger att den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska ha ett egenkontrollprogram, som fastställs av den kommunala kontrollmyndigheten. Dricksvatten analyseras bland annat med avseende på vissa indikatorbakterier, vilkas förekomst betyder att vattnet kan ha påverkats av avföring från djur eller människor. Påvisas sådana bakterier i dricksvatten är risken stor att även sjukdomsalstrande bakterier och virus kan förekomma. Sedan många år bedriver Göta älvs vattenvårdsförbund ett omfattande kontrollprogram med mätningar och övervakningssystem i Göta älv med biflöden. Skyddsområdet för Göta älv (figur 8.1) utgör ett skydd mot föroreningar för vattentäkterna. Kommunerna ska också i sin översiktsplan ta upp vattenförsörjningsfrågan. Det finns en förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten [13]. Normerna gäller i fiskvatten för de sjöar och vattendrag som Naturvårdsverket föreskriver [14] och i de musselvatten (kustvatten eller bräckt vatten) i Västra Götaland som länsstyrelsen föreskriver [15]. Miljökvalitetsnormer för fiskvatten gäller i Göta älv, Säveån och Lärjeån. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om hur normerna ska kontrolleras [16]. Sverige har infört en vattenförvaltning som har sin grund i ramdirektivet för vatten [17] och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön [18]. Målet är att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten omfattas av en bättre förvaltning samt att alla typer av vatten ska uppnå god vattenkvalitet till år Naturvårdsverket har tagit fram en handbok med vägledning om klassificering och bedömning av ekologisk status i sjöar och vattendrag [19]. Vattenvårdsarbete sker inom avrinningsområdena och fem vattenmyndigheter ansvarar för att ramdirektivet för vatten genomförs. Ett vattenråd för Göta älv och delvattenråd för Säveån och Mölndalsån har bildats. Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljöbedömning är ute på remiss under situationen i Göteborg Dricksvattnet Göteborg Vatten svarar, på uppdrag från kretsloppsnämnden, för dricksvattenförsörjningen i Göteborg genom att bereda och distribuera dricksvatten. För detta används Göta älv som huvudråvattentäkt, med Delsjöarna och Rådasjön som reservvattentäkter. Samtliga av dessa vattentäkter har skyddsområden. Även Ale och Öckerö är direkt beroende av Göta älv eftersom de försörjs via Göteborgs system medan Partille och Mölndal endast delvis baserar sin vattenförsörjning på göteborgsvatten. Göta älv är också en betydelsefull farled för fritidsbåtar och yrkestrafik med transporter av bland annat oljeprodukter och miljöfarliga kemikalier. Älven utnyttjas även som kraftkälla, recipient med mera. I Miljövårdsprogram vatten [20] anges att råvattentäkterna ska skyddas och förekomsten av hälsofarliga ämnen i kommunens råvatten vara så låg att skador vid dricksvattenkonsumtion inte behöver befaras vare sig på kortare eller längre sikt. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 97

98 8. Levande sjöar och vattendrag Skyddsområde för Göta älv I augusti 1998 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Göta älv. Skyddsområdet utgörs av områden med avrinning till älvsträckan från råvattenintaget vid Lärjeholm till södra delen av Surte (figur 8.1). Vattnets rinntid från skyddsområdets övre gräns ner till råvattenintaget är tre timmar vid högvattenföring. Skyddsföreskrifterna berör på olika sätt verksamheter inom följande områden: hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen, särskild tillståndsplikt för vissa miljöfarliga verksamheter, djurhållning, jord- och skogsbruk, industriell verksamhet, vägar och transporter, uppställningsplatser för fordon, markarbeten, avloppsvattenhantering, avfallshantering och sjöfart. Hantering av hälso- och miljöfarliga ämnen kan till exempel vara lagring av petroleumprodukter, användning av bekämpningsmedel, fasadtvätt, blästring, fordonstvätt och uppställning av farligt gods. Särskilda bestämmelser har införts för verksamheter som hanterar hälso- och miljöfarliga ämnen i mer än obetydlig omfattning. Skyddsföreskrifterna reviderades av länsstyrelsen i maj Bland de nya regler som införts finns kravet på riskanalys. Alla verksamheter inom området ska bedöma och värdera risken för olyckor eller brand i verksamheten. Det finns också skyddsföreskrifter fastställda för Delsjöarna från år 1995 och för Rådasjön från år Figur 8.1 Skyddsområde för Göta älv 98 Miljörapport 2008