Kustens utveckling. ÖP KRISTIANSTAD - Lägesrapport med idéer och diskussionsförslag

Transkript

1 Kustens utveckling ÖP KRISTIANSTAD - Lägesrapport med idéer och diskussionsförslag Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun,

2 2 Foto Kristianstads kommun.

3 1. Inledning Syfte Syftet med den här rapporten är att sammanställa material, i form av underlag, idéer och diskussionsförslag, som har tagits fram i kustplaneprojektet så här långt. Vi vill också rapportera om aktuellt läge i projektet och föreslå hur det fortsatta arbetet ska gå till och vad som behöver utredas ytterligare. Innehåll 1. Inledning 3 2. Om kustprojektet 5 3. Kustens framtida utveckling 7 4. Planeringsförutsättningar 9 5. Kustnära boende Rekreation och besöksnäring 41 Bilaga 1 Naturreservat och Natura 2000 Bilaga 2 Bebyggelseinventering Bakgrund Bakgrunden till arbetet är kommunstyrelsens uppdrag åt byggnadsnämnden och stadsarkitektkontoret att revidera den gällande kustplanen från Vi inledde projektet i januari Då bildade vi också en projektgrupp med representanter från stadsarkitektkontoret, mark- och exploateringskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, stadsingenjörskontoret, kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, C4 Teknik och Kristianstads Vattenrike. Vi delade in arbetet med att inventera och sammanställa underlag i tre temagrupper: turist- och fritidsaktiviteter, fysisk planering och bebyggelseregleringar. Avgränsningar Se den här rapporten som en lägesrapport med skissartade idéer och diskussionsförslag - inte som en färdig utredning med slutgiltliga lösningar. Kustplaneringen innehåller flera komplexa frågeställningar som kräver fördjupade utredningar. Några exempel på detta är konsekvenser av en ökad växthuseffekt och olika tekniska system för vatten- och avloppsförsörjningen. I det fortsatta arbetet måste också olika motstående intressen vägas mot varandra på ett tydligare sätt. Geografiskt omfattar utredningen området längs kommunens hela kuststräcka, det vill säga från Tosteberga ängar till Juleboda (se bild 1.1). Projektet fokuserar på landytan innanför strandlinjen. 3

4 Kristianstad Fjälkinge Guallöv Nymölla Viby Norra Åsum Rinkaby Landön Gärds Köpinge Åhus Yngsjö Tosteberga Furuboda Olseröd Maglehem Bild 1.1 Geografisk avgränsning av kustprojektet. 4

5 2. Om kustprojektet Uppdraget Kommunstyrelsen gav stadsarkitektkontoret och mark- och exploateringskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till en reviderad kustplan. Bakom uppdraget ligger bland annat kommunstyrelsens framhållan att en översyn bör ske för att tillgodose efterfrågan på kustnära, attraktivt boende. En annan aspekt är att gällande planbestämmelser leder till försämrad bostadskvalitet på grund av oförutsedda byggtekniska lösningar. Diskussioner vid Tosteberga hamn, foto Anders Siversson. Projektets syfte och mål Syftet med projektet är att ta fram underlag och rekommendationer som ger vägledning åt bygglov, detalj-/översiktsplanering, naturvårdsarbete, markoch exploateringsfrågor, etc om kustens framtida utveckling på översiktlig nivå. Vi vill också åtgärda brister i gällande planer. Projektets mål är ett program för hur kusten ska utvecklas och bevaras på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt. En samsyn om kustens långsiktiga utveckling är viktig. Medverkande i projektet I projektet medverkar representanter från flera kommunala förvaltningar. Projektgruppen består av Hans Cronert, Michael Dahlman, Linda Ekeroth, Mats Gustafsson, Tommy Gustavsson, Lars Harald, Ann Jönsson, Håkan Karlsson, Patrik Lindblom, Karin Magntorn, Kristina Mohlin, Göran Persson, Mats Persson, Anders Siversson, Stefan Strömbäck, Tomas Theander, Hanna Thelin och Lennart Welander. Kommunstyrelsens arbetsutskott och presidierna i tekiska utskottet, byggnads-, miljö- och hälsoskydds-, och kultur- och fritidsnämnden används som referensgrupp under arbetets gång. Projektledare är Anders Siversson, tfn 044/ Aktuell projektstatus Kustprojektet påbörjade arbetet våren 2005 med att ta fram planeringsunderlag och diskussionsförslag för den fysiska planeringen. Delar av fritidsbebyggelsen mellan Åhus och Juleboda har inventerats för att ge vägledning om hur nya fritidshusbestämmelser kan utformas. Olika turist- och fritidsaktiviteter vid kusten har också sammanställts med idéer om hur de kan utvecklas i framtiden. Parallellt med temagruppernas arbete har en övergripande mål- och visionsformulering diskuterats i projektgruppen. Innehållet i projektet har presenterats för referensgruppen i januari Fortsatt arbete Underlagsmaterialet innehåller idag ett antal osäkerhetsfaktorer som väsentligt kan påverka den framtida bebyggelseutvecklingen. För att kunna färdigställa förslaget krävs därför fördjupad kunskap bland annat om vatten- och avloppsfrågan, översvämningsrisken och skjutfältens framtida påverkan. Förslagsvis utreds detta i tre delprojekt under Materialet kan därefter färdigställas och skickas ut för synpunkter. Samrådet måste ske under sommaren för att vi även ska nå de boende i fritidsbebyggelsen, det vill säga maj-september

6 Utblick från Revhaken mot Stens Huvud, foto Anders Siversson. 6

7 3. Kustens framtida utveckling Vad vill vi egentligen med kusten i framtiden? Även om kommunen i många fall inte äger frågan fullt ut kan en gemensam målbild på övergripande nivå ge vägledning åt diskussioner och avvägningar på en mer detaljerad nivå. Ibland är helheten viktigare än delarna. Projektgruppen har parallellt med temagruppernas arbete diskuterat kustens utveckling på en principiell och övergripande nivå. Detta har lett fram till ett diskussionsförslag på en möjlig visions- och målformulering som till stora delar bygger på tankarna i kommunens övergripande visionsarbete (Kristianstad växer!). En vision måste följas upp av strategier för att kunna realiseras. I det fortsatta arbetet bör därför ett antal strategiska principer formuleras för kustens långsiktiga utveckling. Vision Projektgruppens diskussionsförslag till vision för kusten är: En genuin och naturskön kustbygd för boende och upplevelser. Det genuina och natursköna syftar på de kvaliteter som landskapet, människorna, naturen, kulturmiljöerna och rekreationsmöjligheterna utgör och som gör kusten så speciell och unik. Vi ser samtidigt att kusten har stora utvecklingspotentialer vad gäller boende och rekreation/besöksnäring. För att koppla till kommunens övergripande mål erbjuder kusten stora möjligheter för kommunens attraktivitet, tillväxt, tillgänglighet och goda livsmiljö för alla. Detta kan ske genom att förändra vissa delar av kusten och bevara andra som de är idag. Övergripande mål för kusten För att konkretisera visionen i mål som är mer uppfattningsbara har projektgruppen formulerat följande förslag till övergripande mål för kusten: Utökat kustnära boende. Fler besökare för rekreation och växande besöksnäring. Utveckling och bevarande som främjar kustens unika kvaliteter. Dessa går självklart att förtydliga och konkretisera ytterligare i det fortsatta arbetet. En god samhällsbyggnad som är hållbar på mycket lång sikt kräver dock utrymme för tolkning och flexibilitet. Ålafiske vid Revhaken, foto Tomas Theander. 7

8 8 Sjömärke vid Tosteberga hamn, foto Anders Siversson.

9 4. Planeringsförutsättningar Detta avsnitt redovisar ett urval av övergripande planeringsförutsättningar av betydelse för diskussionen om kustens bebyggelseutveckling. Ytterligare planeringsförutsättningar på mer detaljerad nivå (även dessa i urval) finns i avsnittet om bebyggelseutveckling. Avsikten är att materialet, utifrån behov, både ska breddas och fördjupas under det fortsatta arbetet. Landskapet Att fånga kustens identitet startar i första hand i en förståelse kring landskapet. Vilka landskapskaraktärer som bygger rum inom planområdet är viktig information för att kunna beskriva grundförutsättningarna för kustens attraktivitet och förstå bebyggelsemiljöernas sammanhang. Övergripande kan plan/kustområdets landskapsbild beskrivas med hjälp av två landskapstyper, Dynlandskapet och Kristianstadslätten. Större delen av planområdet är så kallat dynlandskap med långa sandstränder längs med kusten och innanför dessa sanddyner och tallskog. Landskapstypen är ovanlig i både Skåne och nationellt. Bitvis ger sandmiljöerna i dynlandskapet förutsättningar för en mycket speciell och ovanlig flora och fauna. Dynlandskapet omsluts av Kristianstadslättens storskaliga odlingslandskap, även det flackt Bild 4.1 Olika landskapstyper. och sandigt. I västra kanten av planområdet finns en bit slättlandskap med odlings- och betesmarker. Vid kusten i norra delen av planområdet, Tosteberga - Landön, utgörs slättlandskapet av stora, steniga strandängar med ett rikt fågelliv och en artrik flora. I denna del av planområdet bryts kusten upp i en långgrund skärgård med flera holmar och skär och höga naturvärden. Kustområdet har sedan de första människorna kom invandrande efter istidens slut varit utnyttjat i hög grad. Det landskap vi idag kan se längs kusten är därför starkt präglat av mänsklig aktivitet. Tallskogen är till exempel ett 1800-tals avtryck och ålabodskulturen medeltida. De torra, extensivt betade gräsmarkerna i odlingslandskapet är andra exempel på historisk kulturhävd. Men landskapet är ju också starkt påverkat av nutida mänsklig aktivitet, fritidshusbebyggelsen inte minst. De finns fem huvudsakliga rumskaraktärer som formar området, havet, sandstranden, sanddynerna med tallar på, tallskogen och odlings- och betesmarkerna. Rumskaraktärer som skapar öppna rum, slutna rum och halvöppna rum (se bild 4.3). Rumskaraktärer Hav och sandstrand Den långa sammanhängande sandstranden från Åhus ner mot Kivik är en av Sveriges längsta stränder. Också norrut, från Åhus till Fårabäck, finns en långsträckt strand. Obrutenheten längs med kustlinjen ger långa siktlinjer och tillsammans med de vida vyerna ut över Östersjön skapas ett mäktigt och storslaget rum. Samtidigt känns rumskaraktären anspråkslös på så vis att den formas av ett fåtal enkla element, sand, himmel, hav och tallskog. Sanddyner med tallar Stranden övergår gradvis i ett mer kuperat område med sanddyner. Oftast är denna övergång mjuk men emellanåt kan den till följd av erosionsprocesser vara brutal (se bild 4.2). De naturliga erosionsoch upplagringsprocesserna i strandzonen gör att kustlinjen kontinuerligt förändrar sitt utseende. 9

10 Bild 4.2 Stranderosion vid revhaken, foto Tomas Theander. Sanddynernas storlek och höjd varierar och skapar ett mjukt, böljande rum. Emellanåt kan sanddynerna vara riktigt stora och nå höjder upp emot meter. Rester och självetableringar från skyddstallskogen står som solitära träd och mindre trädgrupper utspridda över dynerna närmast havet. Inåt tätnar tallbeståndet och övergår gradvis i något som istället kan beskrivas som skog. Området innehåller en variation av halvöppna rumsligheter. Utblickar mot havet och blickpunkter i form av vackra, knotiga gamla träd gör rumskaraktären upplevelserik. Tallskog Tallskogen planterades i huvudsak under 1800-talet som en skyddsskog för att förhindra sandflykt. Idag är tallskogen ett starkt element i kustens landskapbild. Tallskogsbältet som sträcker sig mer eller mindre sammanhängande längs med hela kuststräckan fungerar både sammanbindande, avgränsande och självständigt. Emellanåt är tallskogen uppblandad med andra trädslag vilket ger en variation av rumskaraktärer. Till exempel finns här inslag av dungar med mäktiga ekar, alsnår och små vilda djungler. Lika stor variation ryms nästan inom begreppet tallskog. Inom området finns allt från krokig sagoskog till skog med pelarsalskaraktär vilket kan ge alltifrån intima omslutande rum med fantastiska mjuka mossgolv till luftiga, stora och generösa salar med vacker ljussilning genom krontaket. Odlings- och betesmark Utanför tallskogen, mot planområdets västra avgränsningslinje, öppnar sig Kristianstadsslättens odlings- och betesmarker. Markerna är inte fullt så storskaliga som närmare Kristianstad, men flackheten gör att utblickarna och rymderna blir stora ändå. Det finns en del gårdar och hus utspridda längs väg 118 och kring dessa ofta arealer med torra betesmarker. Slättlandskapet ter sig mer uppbrutet och innehållsrikt på kulturlandskapselement (såsom gärdsgårdar, rösen, trädridåer, alléer etc) Bild 4.3 Snitt och rumskaraktärer. 10

11 ju längre söderut man kommer i planområdet. Här övergår landskapsbilden också sakta mot det mosaiklandskap som finns runt Linderödsåsen. Som rum domineras odlings- och betesmarkerna av himlen och horisontlinjen. Också jordbruket som aktivitet präglar rummet och bidrar bland annat till tydliga årstidsvariationer. Riksintressen Kustlandskapets natur- och kulturmiljöer har till stora delar bedömts som så värdefulla i ett nationellt perspektiv att de pekats ut som riksintressen enligt Miljöbalken. Riksintressanta områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada de värden som utgör grunden för riksintresset. Det är länsstyrelsen som, i samråd med berörd statlig myndighet, bedömer om ett riksintresse riskerar att påtagligt skadas. Kustområdet berörs av fyra olika riksintressen för naturvård enligt 3kap 6 MB. Kustområdet berörs också av riksintresse för friluftsliv enligt 3kap 6 MB samt riksintresse för rörligt friluftsliv och kustzon av riksintresse enligt 4kap MB (se bild 4.4). De senare har lite olika inriktning men alla handlar om att skydda de natur- och kulturvärden i landskapet som gör det attraktivt för friluftslivet. Checklista för bedömning av påtaglig skada på riksintresse för naturvård eller friluftsliv enligt 3kap 6 MB (Underlag till detta avsnitt har hämtats från Riksintresse för naturvård och friluftsliv, Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6, andra stycket, Naturvårdsverket 2005 Hur påverkas de värden som har motiverat att området är av riksintresse enligt länsstyrelsens registerblad? (För friluftslivet: tillgänglighet, storlek, ostördhet, skönhetsupplevelse, landskapsbild, särskilda aktiviteter m.m. För naturvård: landskapstyper, naturtyper, djur- och växtarter eller geologiska strukturer) På hur stor del av områdets areal kommer värdena att utplånas eller påverkas negativt? Innebär åtgärden att riksintresseområdet fragmenteras eller att barriärer skapas? Är kvarvarande areal tillräckligt stor och sammanhängande för att förutsättningarna för bevarade värden ska bibehållas? Finns det risk för att åtgärden senare kan följas av fler åtgärder som i framtiden sammantaget kan medföra större konsekvenser? Innebär åtgärden en tillfällig eller bestående skada? Om det är en tillfällig skada, har området då god eller dålig återhämtningsförmåga? När det gäller riksintresse för rörligt friluftsliv och kustzon av riksintresse enligt 4kap MB måste man gå till lagtexten med förarbeten för att få vägledning om vad som är påtaglig skada (Underlag till detta avsnitt har hämtats från rapporten Skånes kustområden ett nationallandskap, Länsstyrelsen i Skåne län 2001.) Inledande bestämmelser till 4kap MB: De områden som anges i 2-7 är, med hänsyn till de natur- och kulturmiljövärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-7 och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturmiljövärden. Bestämmelserna i första stycket och 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av sådana anläggningar som behövs för totalförsvaret. Foto Anders Siversson. 11

12 Tostebergakusten Ett för landet unikt kustlandskap med betade strandängar och Skånes enda skärgård. Artrik flora och ett mycket rikt fågelliv. Ramsarområde Helgeå Våtmarkslandskap kring Helge å med fuktlövskog, betesmarker och ängar. Mycket rikt fågelliv. Kusten mellan Åhus och Juleboda Dynlandskap med tallskog/ädellövskog eller öppen sandhed. Aktiva sandprocesser och dynbildningar. Intressant flora och fågelfauna. Linderödsåsens nordsluttning Sammanhängande lövskogsområde, främst bokskog. Stor variation av biotoper med sällsynta naturtyper och hotade arter. Bild 4.4 Riksintressen för kustzon, naturvård och rörligt friluftsliv, 12

13 Förtydliganden ur specialmotiveringen: Med utveckling av befintliga tätorter avses förändringar av bebyggelse eller anläggningar som behövs med hänsyn till normal befolkningsutveckling, förändringar i bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning etc. Område av riksintresse för rörligt friluftsliv (4kap 2 MB) Inom kustområdet från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Förtydliganden ur specialmotiveringen: Det är angeläget att utvecklingen av bebyggelse m.m. sker så att större sammanhängande områden som är relativt opåverkade av bebyggelse kan bevaras i detta skick. Det är angeläget att det utrymme för ytterligare bebyggelse som finns inom kustområdena i första hand nyttjas för andra fritidsboendeformer än traditionell enskilt ägd bebyggelse. Reservation av mark kan behöva göras för stugbyar, vandrarhem, campingplatser och fritidsbåtshamnar. Större turistanläggningar bör i första hand lokaliseras i anslutning till de befintliga tätorter som har särskilt goda förutsättningar för turism och rekreation. Foto Anders Siversson. Kustzon av riksintresse (4kap 4 MB) Inom kustområdena får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Förtydliganden ur specialmotiveringen: Foto Linda Kron. Med kompletteringar avses sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. Som komplettering räknas också förtätning inom befintliga bebyggelseområden. Andra skydd av naturvärden och rekreationsvärden Kustområdet omfattas också av en rad olika så kallade områdesskydd enligt Miljöbalken vilka syftar till att skydda naturvärden och/eller rekreationsvärden (se bilaga 1). Två mycket starka skydd mot exploatering är naturreservat och Natura områden. Ofta överlappar de varandra. Inom dessa områden är t.ex. bostadsbebyggelse inte aktuellt. Strandskydd är ett annat starkt skydd som omfattar marken inom 300 meter från havets strandlinje inom obebyggda områden. 13

14 Skjutfälten Ravlunda skjutfält Försvarsmakten hävdar riksintresse för totalförsvaret kring Ravlunda skjutfält med bullerkurvan 90 dbc Lx som yttre begränsningslinje. Sedan 1998 är detta riksintresseområde kraftigt utökat och sträcker sig norrut upp till gränsen för Furubodaområdet. Hittills har Försvarsmakten svarat nej på nästan alla förfrågningar om ny bostadsbebyggelse i området, men framtiden kan se annorlunda ut. Simrishamns kommun har tillsammans med Försvarsmakten arbetat fram ett mer nyanserat bedömningsunderlag för etablering av ny bostadsbebyggelse inom Ravlundafältets riksintresseområde. Genom en fördjupad översiktsplan för området bekräftas Försvarsmaktens nya förhållningssätt där man avser att medge ny bostadsbebyggelse inom befintliga tätorter. Kan Kristianstads kommun göra en liknande överenskommelse med Försvarsmakten öppnas möjligheter för att utveckla bl.a. Maglehems och Olseröds tätorter. Rinkaby skjutfält Liksom för Ravlunda skjutfält hävdar Försvarsmakten riksintresse för totalförsvaret kring Rinkaby skjutfält med bullerkurvan 90 dbc Lx som yttre begränsningslinje. Även detta riksintresse utökades kraftigt Enligt en ny ansökan från Försvarsmakten om tillstånd för skjutverksamhet på Rinkabyfältet kommer skjutningarna istället att minska väsentligt i framtiden. Det innebär att riksintresseområdet begränsas och möjligheter öppnas bland annat för en utveckling av Åhus tätort norrut. Rinkaby skjutfält Mycket tyder på att skjutningarna minskar väsentligt i framtiden och att riksintresseområdet kommer att begränsas kraftigt. Ravlunda skjutfält Riksintresseområdet innebär idag i princip totalstopp för ny bebyggelse i området. Försvarsmakten verkar dock vara beredd att se mer positivt på bebyggelseutveckling i området i framtiden. Bild 4.5 Nuvarande riksintresse runt Ravlunda och Rinkaby skjutfält. En översyn av gränserna kommer att göras, källa Försvarsmakten,

15 Ökad växthuseffekt Majoriteten av väldens klimatforskare är numera eniga om att den globala uppvärmning som skett under 1900-talet till stor del kan förklaras med en ökad växthuseffekt. Denna ökade växthuseffekt beror i sin tur på en ökad andel växthusgaser i atmosfären, bland annat koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Budskapet från statliga myndigheter med ansvar för riskhänsyn är att de konsekvenser som kan väntas av en klimatförändring behöver definieras och tas på allvar i samhällsplaneringen. Fortfarande finns dock mycket lite underlagsmaterial att tillgå från myndighetshåll, även om situationen håller på att förbättras. Ännu finns också få exempel från kommunal nivå på hur frågan kan hanteras. Höjd medelvattennivå De uppgifter som finns tillgängliga om framtida medelvattennivåer i Östersjön kommer från Rossby Centre, SMHI:s klimatmodelleringscenter. Enligt Rossby Centres beräkningar kan medelvattennivån vintertid längs Skåne- och Blekingekusten i ett värsta scenario öka med 80 cm fram till I ett bästa scenario är ökningen så liten att samma område får ingen höjning alls. I ett mellanscenario höjs nivån med cm. Bakom Rossby Centres beräknade medelvattennivå finns i sin tur fyra klimatscenarier där man kombinerat två olika utsläppsscenarier från FN: s klimatpanel (ett med relativt stora och ökande utsläpp och ett med ett långsammare förlopp) med två olika globala klimatmodeller. Den stora skillnaden mellan bästa och värsta scenario speglar de stora osäkerheter som finns bland annat i hur de tillämpade klimatmodellerna är uppbyggda, hur stora utsläppsnivåerna av växthusgaser blir i framtiden och hur stora andelar av dessa växthusgaser som kommer att nå atmosfären. Ökade nederbördsmängder Totalt sett väntas nederbördsmängderna öka i hela Sverige. Det beror på mer nederbörd på hösten, vintern och våren. Dels regnar det oftare, men också kraftigare. Förändringarna sommartid är små i norra Sverige medan södra delarna av landet ser ut att få klart mindre mängder. Nederbörden blir dock intensivare även för sommaren. Bästa scenario Skåne 0 cm Mellanscenario Skåne cm Värsta scenario Skåne +80 cm Bild 4.6 Beräknat medelvattenstånd i Östersjön vintertid om 100 år. 15

16 16 Bild 4.7 Kartan visar områden under +5 m.ö.h. Den valda nivån beror främst på att mer detaljerad höjdinformation till stora delar saknas utanför tätortsområdena. Områdena ska alltså inte tolkas som definierade riskområden utan som en översiktlig redovisning av landskapets låglänta områden.

17 Extrema högvattenstånd Troligen kommer högvattenstånd att inträffa oftare utmed Skånes kuster i framtiden. Risker i den fysiska planeringen kopplade till en ökad växthuseffekt Delar av strandområdena kan försvinna genom höjd medelvattennivå och erosion. Hela kuststräckan bedöms som erosionskänslig men med nuvarande havsnivåer och klimatförhållanden är bara korta sträckor utsatta för erosion. Synbara förändringar finns vid Äspet. Lågt liggande markområden kan drabbas av tillfälliga översvämningar. Riskområden finns både utmed själva kustlinjen och inom det låglänta slättlandskapet kring Helge å. En nyligen genomförd översvämningskartering av Helge å visar att delar av Yngsjö riskerar att översvämmas i en situation med extrema vattennivåer. Grundvattennivån höjs. Vilka risknivåer bör gälla i bebyggelseplaneringen? Här återstår många frågor att besvara: Vilka tillfälliga högvattenstånd ska läggas till den höjda medelvattennivån 0-80 cm? Handlar det om dagens högsta uppmätta högvattennivå +1,33 meter eller mer? Höjs medelvattennivån i havet kommer också grundvattennivån att höjas. Med hur mycket och hur påverkas grundvattennivån vid tillfälliga högvattenstånd? Kommer kusten att utsättas för större erosion än idag? Hur påverkas i så fall sandvallen som skiljer stranden från de lågt liggande områdena innanför? Vilken tidshorisont ska gälla för denna typ av riskhänsyn i planeringen? Vilka möjligheter finns att bygga säkert inom riskområden? Reglerad lägsta grundläggningsnivå, vattentäta byggnadskonstruktioner eller i vissa fall invallning? Finns fler aspekter? (Se bild 4.8 och 4.9.) Högvatten vid Äspet, januari Vid högvatten vintertid översvämmas delar av strandområdena utmed kusten. Med nuvarande högsta havsnivå når vattnet inte bostadsbebyggelsen. 17

18 18 Bild 4.8 Översvämningskartering av Helge å med +1,33 meter i havet. Områden som kan komma att ställas under vatten vid ett 100-årsflöde (inträffar i genomsnitt vart 100:e år) och vid beräknat högsta flöde (värsta tänkbara scenario). Havsnivån förutsätts samtidigt ligga på +1,33 meter, vilket är den hittills högsta uppmätta högvattennivån. Källa: Översiktlig översvämningskartering längs Helge å Rapport nr , Räddningsverket.

19 Bild 4.9 Översvämningskartering av Helge å med +2,5 meter i havet. Områden som kan komma att ställas under vatten om en situation med beräknat högsta flöde i Helge å sammanfaller med en framtida högvattennivå på +2,5 meter i havet. Källa: Översvämningsytor vid Helge å vid beräknat högsta flöde med havsnivåerna +2,0 och +2,5 meter, DHI Water & Environment AB på uppdrag av C4 Teknik december

20 Vinderosion och skyddsskog Tallskogen utmed kusten söder om Åhus är planterad och härrör till största delen från slutet av talet. Planteringar genomfördes då för att stoppa den omfattande sandflykt som varit ett stort problem för traktens invånare under flera århundraden. Sandflykten var till stor del ett resultat av att tidigare skogsbestånd skövlats under senare delen av 1600-talet. Ek och bok var troligen dominerande trädslag i de ursprungliga skogarna. De sanddyner som skapades genom sandflykten har sedan stabiliserats av träd, buskar, lavar, gräs och örter. Vinderosion omformar fortfarande dynlandskapet nära stranden, men i begränsad omfattning. Enligt skogsvårdslagen utgörs skogsmarken utmed kustområdet av s.k. skyddsskog. Definitionen på skyddsskog är mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ner. Skyddsskog får inte avverkas utan tillstånd från Skogsvårdsstyrelsen. Detta gäller även inom detaljplanelagda områden men i praktiken är det inte många tillståndsansökningar per år som skickas in till Skogsvårdsstyrelsen. Det ska finnas mycket uppenbar risk för sand- eller jordflykt för att tillstånd ska nekas. Risken för sandflykt är inget stort problem så länge sanden binds på annat sätt, t.ex. genom anlagda trädgårdar, men tas alltför många träd ner ökar vinden som då kan ta tag i den sand som trots allt finns blottad. Risken kan också öka för att de träd som står kvar faller vid en storm. Foto Linda Kron. Områden med torv, kärr eller gyttja Inom en zon från Yngsjö och väster om Lillesjö väg / Furubodavägen / Frisebodavägen övergår marken enligt jordartskartan från sand till torv, kärr eller gyttja, jordarter som är problematiska eller direkt olämpliga att bebygga. Delar av området var längre tillbaka kärr (Yngsjö kärr och Åhus kärr) men har dikats ut för jordbruksändamål. Vattenförsörjning Foto Anders Siversson. Större delen av kustbebyggelsen söder om Åhus har kommunal vattenförsörjning. Yngsjöstrand försörjs av ett privat vattenverk. Därutöver finns spridd bebyggelse med egna brunnar. Det kommunala vattnet kommer från täkter i Åhus och Friseboda, till viss del även från en täkt i södra Furuboda ( Yngsjö skärgårdstomter ). Skyddsområdet för Friseboda vattenverk har av C4 Teknik och Miljö- och hälsoskyddskontoret bedömts behöva revideras inom några år, troligen med en utvidgning västerut. Den privata vattentäkten vid Yngsjöstrand saknar skyddsområde. Sammanfattningsvis finns idag inga kända vattenförsörjningsproblem utmed kusten. Vattnet till de gemensamma ledningsnäten tas från stort djup under kalklagret och har sitt ursprung från landskapet västerut. 20

21 21 Bild 4.10 Områden med torv, kärr eller gyttja, källa SGU 2001.

22 Bild 4.11 Områden med kommunalt avlopp mellan Åhus och Furuboda, källa C4 Teknik. 22

23 Avloppsförsörjning Var finns kommunalt avlopp? Kommunalt avlopp finns utbyggt inom flera större bebyggelseområden söder om Åhus (se bild 4.11), dock inte alls i samma omfattning som kommunalt vatten. För några mindre bebyggelsegrupper finns gemensamma infiltrationsanläggningar i privat regi. Övriga kustområdet, en stor andel, har enskilda avlopp. Dessa består nästan uteslutande av infiltrationsanläggningar. Varför är infiltrationsanläggningarna inom kustområdet ett problem? Enskilda avloppsanläggningar är avsedda för spridd bebyggelse på landet. En tumregel är att en bebyggelsegrupp med mer än permanenthushåll eller fritidshus som används som bostad en stor del av året bör ha en kommunal avloppslösning. En ökande andel av de ursprungliga fritidshusen används på dessa sätt. Utmed kusten är avståndet från infiltration till grundvatten och vidare till ytvatten (havet) ofta kort, vilket gör det problematiskt att anlägga väl fungerande infiltrationsanläggningar. Tillstånd till infiltrationsanläggningar gäller tills vidare och många gamla anläggningar har en försämrad reningseffekt. Konsekvenser för miljö och hälsa Betydande läckage av fosfor och kväve till havet. Enskilda avlopp står för ca 20% av utsläppen av fosfor från Sverige till Östersjön. Det motsvarar den mängd som alla Sveriges reningsverk släpper ut tillsammans. Risk för spridning av smittoämnen i grundvatten och badvatten. Provtagningar på badvattnet och en stickprovsundersökning som genomfördes på grundvattnet i Äspet under 2005 har inte visat på några sådana problem utmed Åhuskusten. Något förhöjda bakteriehalter har uppmätts vid Snickarehaken och Revhaken men det är osäkert om provresultaten beror på enskilda avlopp. Vad säger lagstiftningen? Lag om allmänna vatten och avloppsanläggningar 1970:244 2 Behöver med hänsyn till hälsoskyddet vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse ordnas i ett större sammanhang, skall kommunen sörja för eller tillse, att allmän va-anläggning kommer till stånd, så snart det kan ske. Länsstyrelsen kan vid vite ålägga kommunen att fullgöra skyldighet enligt första stycket. Förslag till lag om allmänna vattentjänster (fr.o.m. januari 2007) 3 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses genom en allmän va-anläggning. Miljöbalken 9 kap 1 Med miljöfarlig verksamhet avses 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, Foto Linda Kron. 23

24 9 kap 7 Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Plan- och bygglagen 2 kap 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp. 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar Var bör kommunalt avlopp byggas ut? Här återstår avgörande frågor att besvara: Eftersom en ökande andel av de ursprungliga fritidshusen används för permanentboende eller som bostad under en stor del av året kan enskilda infiltrationsanläggningar som avloppslösning ifrågasättas redan idag. Hur stor andel av fastigheterna inom kustens olika bebyggelseområden kan nyttjas under dessa förutsättningar utan att krav bör ställas på kommunalt avlopp? Kanske blir svaret olika för olika områden? Under avsnittet bebyggelseutveckling diskuteras ökade byggrätter inom kustens fritidshusområden. Sannolikt ökar detta intresset för att bosätta sig i sitt fritidshus under hela eller delar av året. Hur påverkar detta behovet av utbyggt kommunalt avlopp? För nya bebyggelsegrupper bör kravet alltid vara gemensam avloppslösning. Kostnader för att bygga ut avlopp med konventionell teknik Bild 4.12 visar en mycket översiktlig bedömning av kostnaderna för utbyggnad av avlopp eller i vissa fall både vatten och avlopp inom ett antal områden från Östra Sand i norr till Nyehusen i söder. Beräkningarna grundar sig på konventionell avloppsteknik med självfall. De stora nivåskillnaderna inom områdena fördyrar utbyggnaderna åtskilligt. Enligt beräkningarna blir den genomsnittliga kostnaden per fastighet ca kr vilket är ungefär dubbelt så mycket som kommunen normalt tar för anslutning till vatten och avlopp inom nybyggnadsområden. Finns det andra alternativ till konventionellt kommunalt avlopp? Områden nära kommunalt avloppsledningsnät men med stora nivåskillnader: Här kan kanske så kallade tryckavloppssystem, där en liten pump vid varje fastighet ersätter självfallsteknik till större pumpstationer, visa sig vara ett mindre kostsamt alternativ. Det innebär också mindre ingrepp i naturmiljön vid anläggandet. En nackdel är en högre risk för driftsstörningar. Små grupper av bostadshus långt ifrån det kommunala avloppsledningsnätet: Här är kanske ett lokalt ledningnät som ansluts till ett icke kommunalt men gemensamt minireningsverk ett alternativ. Minireningsverk är en relativt ny teknik för enskilda avloppsanläggningar med en betydligt bättre reningskapacitet än infiltrationsanläggningar. Villkoret är naturligtvis att anläggningen sköts på rätt sätt vilket är svårt att säkerställa när varje fastighetsägare ansvarar för sin anläggning. Hur finansieras en utbyggnad av kommunalt avlopp? Foto Linda Kron Enligt VA-lagen kan kommunen bygga ut nätet i ett område och sedan debitera varje fastighetsägare deras andel av utbyggnadskostnaden, t.ex kr. Enligt VA-lagen får kommunen inte låta utbyggnadskostnaderna för nya verksamhetsområden belasta VA-kollektivet. När fastighetsägaren faktiskt ansluter sig till nätet börjar även driftskostnaden debiteras. 24

25 Östra Sand avlopp kr/tomt Äspet avlopp kr/tomt Södra Äspet avlopp kr/tomt Norra Yngsjö vatten och avlopp kr/tomt Södra Yngsjö vatten och avlopp kr/tomt Kaptenens väg vatten och avlopp kr/tomt Bild 4.12 Kostnader för att bygga ut avlopp med konventionell teknik. OBS! Siffrorna grundar sig på en mycket grov bedömning, källa C4 Teknik. 25

26 Dagvatten Dagvatten från villabebyggelse infiltreras enkelt i kustområdets genomsläppliga sand- och moränlager och är ingen fråga som styr lokalisering av ny bebyggelse i området. Kollektivtrafik - Linje 551 (Pendeln) trafikerar Kristianstad Åhus. Cirka hälften av turerna trafikerar västra delen av Äspet via Äspetvägen Åvägen Nyponvägen. - Skåneexpressen linje 4 trafikerar Kristianstad Åhus och vidare söderut på väg 118 mot Ystad. - Yngsjö trafikeras även av linje 552 från Kristianstad via Åsumtorp och Åhus(Äspet). Enligt Skånetrafikens stråkstudie för expressbussarna mellan Kristianstad och Simrishamn/ Ystad kommer Skåneexpressen linje 4 istället att trafikera väg 19 för att tillsammans med Skåneexpressen linje 3 skapa en bättre tillgänglighet till flygplatsen i Everöd med halvtimmestrafik. Linje 552 till Yngsjö dras in och istället förlängs vissa av linje 551:s turer ner till Yngsjö. Förslaget innebär att sträckan mellan Yngsjö by och väg 19 blir utan busslinje. Kustområdet norr om Åhus saknar kollektivtrafik. Service Åhus är kustområdets stora serviceort men även Yngsjö by har viss service som egen skola och dagligvarubutik. För kustområdet längst i söder är Degeberga närmsta serviceort. Tosteberga i norr har närmst till Bromölla tätort. Skola/förskola Kusten ner till Åhuskärr ingår i Åhus skolområde med skolor och barnomsorg i Åhus och Yngsjö, övriga kustområdet söderut tillhör Degeberga/ Tollarp skolområde. Tosteberga ingår i Nosaby/ Fjälkinge skolområde. Äldreomsorg Omsorgsförvaltningen räknar med att antalet vårdtagare inom fritidshusbebyggelsen ökar i framtiden eftersom många pensionärer bosätter sig permanent i sina fritidshus. Generellt kräver spridda vårdtagare på landsbygden mer personalresurser eftersom den s.k. kringtiden blir större, speciellt om vårdtagaren har insatser flera gånger per dygn. Foto Hans Krohn. 26

27 Befolkningsstruktur Bild 4.13 och 4.15 visar fördelningen mellan åretrunt och fritidsboende inom planlagda områden med fritidshusbestämmelser. En jämförelse mellan befolkningsstatistik från arbetet med Kustplan-95 och idag visar att andelen åretruntboende ökat betydligt inom alla bebyggelsegrupperna. I jämförelse med kommungenomsnittet har fritidsbebyggelsen en betydligt större befolkningsandel i åldrarna år (se bild 4.14). Andelen barn och unga är samtidigt klart underrepresenterade. Mest utmärker sig Nyehusen-Juleboda. Vi vet inte exakt hur många som använder fritidshusen enbart för fritidsboende (det vill säga de som inte är folkbokförda på fastigheten). Genom att vi känner till antalet fritidshus och antar en hushållsstorlek på 2-3 personer får vi en ungefärlig uppskattning enligt följande: Östra Sand: Äspet: Yngsjö: Nyehusen - Juleboda: Totalt: pers pers pers pers personer Obebyggda Fritid Åretrunt Östra Sand Äspet Yngsjö Nyehusen - Juleboda Bild 4.13 Fördelning mellan antal fritidshus, åretruntbostäder och outnyttjade byggrätter i de studerade fritidsområdena. Källa: Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun % 50% 40% 0-19 år år år år 80år - 30% 20% 10% 0% Östra Sand Äspet Yngsjö Nyehusen - Juleboda Tot kommunen: Bild 4.14 Åldersfördelning bland de permanent bosatta i fritdsområdena jämfört med hela kommunen. Hur ser kurvorna ut om 15 år? Källa: Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun Bild 4.15 Åretrunt och fritidsboende inom planer med fritidshusbestämmelser. 27

28 Fritidsbebyggelsens karaktär Stadsarkitektkontoret har under 2005 inventerat delar av fritidsbebyggelsen mellan Åhus och Juleboda. Syftet är att beskriva fritidsbebyggelsen mellan Åhus och Juleboda - dess utbredning, karaktär och reglering - för att ge vägledning åt nya planbestämmelser. Studien bygger på fältinventering av 200 slumpvis utvalda fastigheter inom områden med fritidshusbestämmelser (70-30) längs kusten. Bilaga 2 visar resultatet av inventeringen. Naturkvaliteter på tomten Bilderna nedan illustrerar skillnader mellan fritidstomter med naturkaratär (bild 4.17) och villaträdgårdliknande med klippt gräsmassa (bild 4.18). Inventeringen visar att större delen av tomterna inom fritidsbebyggelsen är av naturkaraktär. I områden med större andel permanent bosatta är andelen villaträdgårdar större, till exempel Äspet och Östra Sand (se bild 4.16). Vegetationen domineras av tallskog och en mindre andel björk. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Naturtomt Villaträdgård Tall Björk Gran Ek 0% Östra Sand Äspet Yngsjö Nyehusen- Juleboda Totalt Bild 4.16 Huvudsaklig vegetation på tomten och grov bedömning av naturkvaliteterna inom fritidsbebyggelsen. Källa: Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun Bild 4.17 Fritidstomt med naturkaraktär, foto Viveka Åkerman. Bild 4.18 Fritidstomt med villakaraktär, foto Viveka Åkerman. 28

29 Bebyggelsens utformning Det genomsnittliga typhuset i fritidsbebyggelsen från Östra Sand till Juleboda är ett gult 1-plans trähus med svart sadeltak och betongtakpannor. Tomten är i snitt ca 860 m 2 stor och av naturkaraktär i ett småkuperat dynlandskap med tallskog. Typhuset används för fritidsboende, har inga komplementbyggnader och är ej anslutet till kommunalt avlopp. 1 plans fritidshus Typhuset sadeltak med svarta betongtakpannor tallskog tomtstorlek ca 857 m2 gul träpanel naturtomt enskilt avlopp småkuperat dynlandskap inga komplementbyggnader Fasadbeklädnad och takbeläggning 120% 100% Åretrunt Fritidshus 45% 40% 35% Åretrunthus Fritidshus 80% 30% 60% 25% 20% 40% 15% 20% 10% 5% 0% Trä Tegel Puts 0% Tegel Btgtakpannor Plåt Papp Eternit 29

30 30 Foto Tommy Gustavsson.

31 5. Utveckling av kustnära boende De förslag som presenteras i detta avsnitt ska betraktas som mer eller mindre väl underbyggda idéer kring kustens framtida bebyggelseutveckling. Fortfarande saknas alltför mycket underlagsmaterial för att kunna utforma ett färdigt förslag. Två olösta men samtidigt viktiga frågor att ta ställning till är exempelvis behovet av utbyggt kommunalt avlopp och risker i samband med en framtida ökad växthuseffekt. I avsnittet behandlas två olika sätt att uppfylla målsättningen ett utökat kustnära boende. Det handlar dels om att öka byggrätterna inom befintlig fritidshusbebyggelse, dels om möjligheten att skapa ny tomtmark för bostadsbebyggelse. Ökade byggrätter inom fritidshusbebyggelsen Varför behöver kustområdet nya fritidshusbestämmelser? Sammanfattningsvis finns fyra skäl att se över kustens fritidshusbestämmelser: 1. Möta efterfrågan på större och bekvämare fritidshus. 2. Möta efterfrågan på att bosätta sig permanent i sitt fritidshus. 3. Stoppa pågående utveckling där man skapar ytor med 1,89 meters rumshöjd. 4. Rätta till andra brister i nuvarande planbestämmelser. Senast fritidsbebyggelsens planbestämmelser sågs över var i samband med Kustplan-95. Då fanns sedan många år tillbaka en enhetlig byggrätt för kustens fritidshusbebyggelse. Med utgångspunkt ifrån Kustplan-95 ändrades planbestämmelserna till vissa delar, bland annat ersattes högsta tillåtna byggnadsarea m² med nuvarande högsta tillåtna bruttoarea m² (70 m² huvudbyggnad och 30 m² komplementbyggnad). Målsättningen har hela tiden varit att med små byggrätter försöka hålla tillbaka permanentboendet inom alla kustens fritidshusområden. Det förslag till nya planbestämmelser som presenteras här innebär relativt stora förändringar i förhållande till gällande bestämmelser. Grundtanken är att permanentboende uppmuntras inom vissa delar av kustens fritidshusbebyggelse genom en rejäl ökning av byggrätten. Bedömningen är att Äspet och delar av Yngsjöområdet genom närheten till serviceutbudet i Åhus respektive Yngsjö by lämpar sig bäst för en sådan utveckling. Målsättningen för övriga områden är en liten ökning av byggrätten med avsikten att bebyggelsen även fortsättningsvis främst ska användas för fritidsboende. Förslaget till nya planbestämmelser innehåller också en del andra förändringar som bygger på de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser. Negativa erfarenheter av nuvarande fritidshusbestämmelser För att kringgå högsta tillåtna bruttoarea m² skapas bostadsytor i källare och på vind med 1,89 meters rumshöjd. (Enligt Boverkets byggregler måste åtminstone en del av en vindsvåning eller suterrängvåning ha rumshöjden 2,30 meter. Ytor under 1,90 meter räknas inte som bostadsyta.). Se exempel på bild 5.1. Höga plank och murar får uppföras i tomtgränser. Ej reglerad öppenarea ger stora husvolymer. Fri takvinkel riskerar att splittra en ganska väl sammanhållen takutformning. Den äldre fritidsbebyggelsen har nästan alltid 27 graders takvinkel. Positiva erfarenheter av nuvarande fritidshusbestämmelser Uppdelning av byggrätter i huvudbyggnad och komplementbyggnad ger småskalighet. Minsta tomtstorlek 1500 m² och lovplikt för trädfällning bevarar naturprägel. Endast träfasader på ny bebyggelse bidrar till att bevara områdenas karaktär. 31

32 Bild 5.1 Exempel på bygglov med 1,89 meters rumshöjd i källare och på vind. Källa: Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun

33 Nya fritidshusbestämmelser Högsta tillåtna byggnadsarea föreslås vara m². Därutöver tillåts m² öppenarea. Bostadsytor undviks på vindsvåningen genom att största tillåtna takvinkel begränsas till 27 grader. Suterrängvåning får anordnas där så prövas lämpligt. Syfte: Möta efterfrågan på ett modernt och bekvämt fritidsboende. Bestämmelser som hjälper till att bevara bebyggelsens karaktär: Största tillåtna takvinkel 27 grader. (nytt) Plank och murar regleras. (nytt) Uppdelning av byggrätter i huvudbyggnad och komplementbyggnad ger småskalighet. Minsta tomtstorlek 1500m² och lovplikt för trädfällning. Ny bebyggelse ska utformas med träfasad. Avlopp: Kan byggrätten utökas utan att kommunalt avlopp byggs ut? Risker i samband med en ökad växthuseffekt: Hur påverkar framtida risker för översvämning, högt grundvatten och erosion lämpligheten för ökade byggrätter inom befintliga bebyggelseområden? Omsorg: De nya bestämmelserna kan ge fler spridda vårdtagare för hemtjänsten än nuvarande fritidshusbestämmelser. Skola: De nya bestämmelserna lockar troligen inte många barnfamiljer. Permanentboende med fritidshuskaraktär Högsta tillåtna byggnadsarea föreslås vara 250 m². Syfte: Möta efterfrågan på ett bekvämt permanentboende i kustområdet. Ger en delvis förändrad bebyggelsekaraktär: Största tillåtna takvinkel 45 grader. (27 graders takvinkel dominerar idag) Betydligt större byggnader än tidigare, vilket delvis kompenseras av att tomterna fortfarande är stora. Bestämmelser som hjälper till att bevara bebyggelsens karaktär: Uppdelning av byggrätter i huvudbyggnad och komplementbyggnad. Plank och murar regleras (nytt) Minsta tomtstorlek 1500 m² och lovplikt för trädfällning bevarar naturprägel (även om delar av tomtytorna sannolikt förvandlas till vanliga villaträdgårdar). Ny bebyggelse ska utformas med träfasad. Avlopp: Kräver utbyggt kommunalt avlopp! Risker i samband med en ökad växthuseffekt: Hur påverkar framtida risker för översvämning, högt grundvatten och erosion lämpligheten för ökade byggrätter inom befintliga bebyggelseområden? Omsorg: Kan ge fler vårdtagare för hemtjänsten än nuvarande fritidshusbestämmelser. Skola: En bostadsyta som kan locka barnfamiljer. 33

34 Vilka områden får vilka bestämmelser? Eftersom mycket underlagsmaterial fortfarande saknas presenteras här endast resonemang kring var de olika planbestämmelserna bör tillämpas. Observera att kommentarer kring risker i samband med en framtida ökad växthuseffekt saknas helt, men frågan är relevant inom alla områden. Östra Sand Saknar kommunalt avlopp. Mycket nära Rinkaby skjutfält m²? Äspet års plan Områden med 1946 års plan Ny byggrätt motsvarande vanlig villabebyggelse. Äspet - fritidshusplan Områden med fritidshusplan 250 m² där avlopp byggs ut Annars m²? 34

35 Yngsjö norra delen 250 m² där kommunalt avlopp finns eller byggs ut? Annars m²? Stora Ekens väg Saknar kommunalt avlopp m²? Yngsjö södra delen Trafikmatas via Lillesjö väg Störningar vid passagen genom byn Stora delar saknar kommunalt avlopp m²? Eventuellt 250 m² norr om Saltsjöbadsvägen? Kaptenens väg Saknar kommunalt avlopp m²? Julebodaområdet Nära till Ravlunda skjutfält Långt ifrån kommunalt avlopp Avstånd till Degeberga ca 10 km Skolskjuts Saknar kollektivtrafik m²? Furubodaområdet Skolskjuts Saknar kollektivtrafik Avstånd till Yngsjö by 3-6 km Utbyggt avlopp m² 35

36 Nya tomter Möjligheterna att exploatera ny mark utanför befintliga bebyggelsegrupper är mycket begränsade med hänsyn till de riksintressen, naturreservat m.m. som skyddar landskapets värden. En stor andel av dessa restriktioner tillkom under 70-talet. Sedan den stora utbyggnaden av kustens fritidsbebyggelse under och 70-talen har också få nya tomter tillkommit inom området. I Kustplan-95 lyder målsättningen för nya bebyggelseområden enligt följande: Inga nya områden för fritids- eller permanenthus ska tillkomma inom den riksintressanta kustzonen eller på jordbruksmark mellan väg 118 och skogen längs Furubodavägen. Det finns dock en smal zon vid Furubodavägen som kan vara möjlig att bebygga. (Detta område är idag delvis utbyggt, planläggning pågår av södra delarna.) Planlagda utbyggnadsområden inom kustområdet söder om Åhus efter planläggning pågår!

37 Flötövägen 25 tomter Täppetledsområdet tomter om bullerzonen kring skjutfältet ändras. Landön Möjlighet finns att bebygga ett planlagt område från Tosteberga Utvecklingsmöjligheter finns men ingen efterfrågan. Ripafältet Förfrågan om 30-tal hästtomter. Ej utrett. Transval tomter Åvägen tomter Hela området mellan väg 118 och Helgeå (Ratkebron-Yngsjö) Bör kunna kompletteras med spridd bostadsbebyggelse, t.ex. hästgårdar. Grävlingevägen ca 25 tomter på kommunal parkmark Sammanställning antal nya tomter Täppetledsområdet: ca Flötövägen: ca 25 Transval: ca Åvägen: ca Yngsjö Grävlingevägen: ca 25 Yngsjö by (på längre sikt): ca 40 Furubodavägen: ca 40 Olseröd-Maglehem:? Outnyttjade byggrätter: ca 250 (inom fritidsbebyggelsen) Summa: ca Strax NV Yngsjö Förfrågan finns om att anlägga stora tomter för hästhållning. Ej utrett. Furubodavägen 40 tomter planläggning pågår Yngsjö by ca 40 tomter på längre sikt enligt programmet för Yngsjö by. Förtätningsprojekt och obebyggda planlagda tomter i Åhus är inte med i sammanställningen. Dessutom finns ett oräknat antal delbara tomter. Olseröds sommarby Förfrågan om nya tomter vid Olseröds sommarby. Ej utrett. Maglehem Kan Maglehem utvecklas med nya bostäder? Ej utrett. 37

38 Kan bebyggelsen inom fritidshusområdena förtätas mer? Med goda naturliga förutsättningar och tillsammans med en gles bebyggelsestruktur byggs bebyggelsemiljöerna längs kusten huvudsakligen upp med en grönstruktur bestående av sparad naturmark och naturtomter. Här finns alltså inga traditionellt anlagda parker men en och annan lekplats och bollplan. Bebyggelsemiljöernas stora kvalité, framförallt i fritidshusområdena, är således känslan av att byggnaderna är placerade i naturen och inte i ett bostadsområde. Den detaljplanelagda grönstrukturen, naturmarken, som finns sparad i bebyggelsemiljöerna är då inte alltid visuellt urskiljbar från den privata tomtmarken utan de formar tillsammans rumskaraktären. Frågeställningen kring förtätning handlar om grönstrukturens många olika funktioner och värden. Nedan påbörjas en mer ingående beskrivning av respektive bebyggelseområdes grönstruktur och värden. Den detaljplanelagda grönstrukturen, naturmarken inom bebyggelseområdena, är i vissa fall kommunägd, i vissa fall privatägd. Äspet Bebyggelsen i Äspet befinner sig huvudsakligen inom rumskaraktären tallskog även om krontaket på sina håll inom området på privat tomtmark glesats ut betydligt och relativt stora gläntor skapats. Detta är särskilt tydligt i den nordöstra delen av Äspet. Inom Äspets bebyggelseområde är Foto Vivika Åkerman. andelen planlagd naturmark liten. Man kan skönja en struktur av smala stråk från väster längs med kustlinjen. Tyvärr bryts dessa av och blir till små fragment i sydöst. I nordöst finns ingen som helst detaljplanelagd grönstruktur inom ett bebyggelseområde på nästan 30 ha. Yngsjöområdet Rumskaraktären i Yngsjöområdet är tallskog. Naturtomternas krontak är uppbrutet men inte alls i så stora gläntor som i Äspet utan uppfattas mer som en naturlig variation. Också i Yngsjöområdet är andelen planlagd naturmark relativt liten i förhållande till andelen tomtmark. De sparade naturmarkerna är till ytan större och mer sammanhållna är de i Äspet men bortsett från ett stråk i söder även här fragmenterade. Furubodaområdet: Foto Kristianstads kommun. I Furubodaområdet råder delvis helt andra rumsliga förhållanden än för de båda andra bebyggelseområdena. I Furuboda ligger en del av bebyggelseområdet i ett betydligt mer öppet rum med sanddyner, sandhedar och grupper av tallar. Bebyggelsen är planlagd i mindre grupperingar med väl tilltagna stråk av naturmark emellan. Planläggningen tar hänsyn till den öppna rumskaraktären och bidrar till en upplevelse av landskap och inte av bebyggelse. Detta är värdefullt sett ur rekreationsperspektivet då bebyggelsen i princip upptar hela det tillgängliga området mellan jordbruksmarken och strandzonen. 38