lagkunskap,sl3[1].notebook November 12, 2008 okt 5 19:39 okt 5 19:42 okt 5 19:55 okt 5 19:49 okt 5 19:58 okt 5 19:55 SL 3 LAGKUNSKAP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lagkunskap,sl3[1].notebook November 12, 2008 okt 5 19:39 okt 5 19:42 okt 5 19:55 okt 5 19:49 okt 5 19:58 okt 5 19:55 SL 3 LAGKUNSKAP"

Transkript

1 SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET (Söderströms) Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter och kunna underställa angelägenheter som berör henne själv myndigheternas behandling kunna handla sakligt och lagenligt och ifråga om kunskaper att studeranden skall förstå de centrala principerna i Finlands rättssystem och deras historiska rötter i huvuddrag känna de olika rättsområdena okt 5 19:39 okt 5 19:42 I kursen ingår många kapitel; RÄTTSORDNINGEN PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN (rättigheter och plikter) FAMILJEN (äktenskap, barnet, avvittring) KVARLÅTENSKAP (arv) LÖSÖREKÖP (konumentskyddslagen) BOSTAD (köpa, hyra) SKULDFÖRHÅLLANDEN ARBETSFÖRHÅLLANDEN BROTT OCH STRAFF RÄTTEGÅNG Dessutom borde man behandla offentlig förvaltning, förenings och företagsverksamhet ifall tiden räcker till. okt 5 19:49 1.ALLMÄNT OM JURIDIK OCH RÄTTSSYSTEMET Rättsordning Ett organiserat samhällsliv kräver egna spelregler, en RÄTTSORDNING, en helhet av rättsregler eller rättsnormer. En stor del av vår rätt är LAGAR som stiftats av riksdagen och republikens president tillsammans, förordingar som givits av presidenten samt beslut som givits av regeringen eller ministerierna. En hel lag eller förordning är en FÖRFATTNING medan en enskild paragraf är ett stadgande eller en bestämmelse. Många förfaranden i samhället klaras också av utan rättsnormer som uttrycks i lagar utan ordnas enligt gällande sed, t.ex. köbeteende. Medborgarnas rättsskydd förutsätter att man på förhand erhåller modeller för hur man skall gå till väga. Det andra målet med stadganden är att styra samhällsutvecklingen efter de värderingar som råder vilket förklarar varför lagstiftningen är en kontinuerlig process. Rättsordningen i en rättsstat är ett okränkbart normsystem, som medborgarna förutsett respektera. Rättsordningen kan knappast skapa absolut rättvisa för alla eftersom domstolarna har lämnats ett stort spelrum i att tillämpa lagen. Utöver lokala synsätt inverkar domarens livsuppfattning och värderingar på hur fallet avgörs (t.ex. skulle domen för sabotageverksamhet riktad mot pälsfarmare säkerligen variera mycket beroende på var rättegången skulle äga rum och vem som skulle vara domare). På grund av att det ofta uppkommer tolkningssituationer har man beslutat att den högsta rättsinstansen (HD) har till uppgift att bland annat fungera som prejudikatdomstol (Den amerikanska lagen omskrivs av den högsta domstolen genom prejudikat). okt 5 19:55 PRIVATRÄTT OCH OFFENTLIG RÄTT Vår rättsordning består i princip av två slags stadganden; PRIVATRÄTT Bestämmelserna reglerar huvudsakligen rättsförhållandena mellan samhällsmedlemmar (t.ex. familje och arvsrättsliga bestämmelser). OFFENTLIG RÄTT Berör offentliga samfund, stat, kommun och församlingar. Bestämmelserna gäller antingen samfundet och dess förhållande till ett annat offentligt samfund eller rättsförhållandet mellan samfundet och dess medlemmar (t.ex. skatteskyldighet eller värnplikt). Strafflagstiftningen är likaså en del av den offentliga rätten eftersom ett brott anses vara en handling som främst är riktad mot samhället. FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Medborgarna förutsätts känna till stadgandena i den gällande rätten (hur bra känner ni till lagen?) FINLANDS LAG Lagboken består av två delar. Dessa är indelade i avdelningar som innehåller författningar från samma rättsområde. Avdelningarna är vidare indelade i underavdelningar. Varje avdelning betecknas med en eller två bokstäver och varje författning med en siffra som används tillsammans med beteckningen för avdelningen t.ex. Äktenskapslagen Ci 13. Finlands lag finns även som CD rom som uppdateras tre gånger om året (men inte på svenska). EU Finlands rättsordning förändrades fr.o.m då landet blev medlem i EU. GEMENSKAPSRÄTTEN (Community law) blev vid sidan av vår nationella rätt en del av vår rättsordning. Gemenskapsrätten har prioritet framom nationell rätt. Om en medlemsstats rättsregel står i strid med bestämmelserna i gemenskapsrätten så efterföljs den senare. Som fullvärdig medlem i EU deltar Finland i unionens lagstiftningsarbete. Unionens lagstiftande makt kan inte heller gälla vilket rättsområde som helst. Dess huvudsyfte är att främja medlemsstaternas gemensamma marknad. okt 5 19:55 okt 5 19:58 1

2 1.1. Juristyrket 1. JURIST allmän benämning på en person med juris kandidat, licentiat eller doktorsexamen (eller motsvarande utländsk examen. Det är dock inte en självklarhet att en person med utländsk examen skulle ha rätt att utöva sitt yrke i Finland). 2. ADVOKAT medlem i Finlands advokatförbund. För att godkännas måste man uppfylla vissa kriterier; EES medborgare 25 år, juristutbildning, 4 års arbete med juridiska uppgifter inget straffsregister ej försatt i konkurs ej domare (alltså ej i statlig eller kommunal tjänst) eller bolagsjurist 3. DOMARE tjänteman vid en domstol 4. JUSTITIERÅD domare i Högsta Domstolen. 5. REFERENDARIERÅD, JUSTITIESEKRETERARE föredraganden vid Högsta domstolen (föreslår men fattar inte beslut). 6. HOVRÄTTSRÅD hovrättsdomare. 7. HOVRÄTTSFISKAL föredragande i hovrätten. 8. LAGMAN chef vid tingsrätten. 9. TINGSDOMARE domare vid tingsrätten. DEN JURIDISKA SVARSTEKNIKEN Svaret skall bestå av tre element; 1) Norm skribenten skall redogöra för den på fallet tillämpliga rättsregeln t.ex. det straffsrättliga ansvaret. (ex. Den som olovligen tillägnar sig lös egendom som någon annan har i sin besittning skall för stöld dömas till böter eller fängelse i högst...) 2) Fakta en redogörelse för de för fallet relevanta fakta. (ex. Kalle har har tagit egendom som varit i någon annans besittning) 3) Slutsats konstaterar man hur saken skall avgöras. (ex. Således skall Kalle dömas för stöld) En välskriven dom skall motiveras på samma sätt. 10. VICEHÄRADSHÖVDING (varatuomari) en juris kandidat som arbetat ett år på en tingsrätt och där avgjort olika ärenden. 11. RÄTTSBITRÄDE/OMBUD för någon persons talan i rätten. Behöver inte vara jurist. Det finns inget tvång att anlita jurist när man skall föra sin talan i rätten. 12. HOVRÄTTSAUSKULTANT en jurist som avlagt domareden men inte slutfört auskulteringen. okt 5 20:00 okt 5 20:02 RÄTTSKÄLLELÄRAN Det finns regler som säger vilka s.k rättskällor som får användas som tolkningsmaterial och regler som säger hur normerna skall tolkas. En viktig princip i det västerländska rättssystemet är förusebarheten, därför finns det regler som säger dels ur vilka källor man skall och får ta information (rättskälleläran) när man avgör vilket innehåll en rättsnorm har, dels hur normerna skall tolkas (lagtolkning). De olika rättskällorna är följande: 1. Lag 2. Sedvana 3. Lagstiftarens avsikt 4. Domstolsavgöranden 5. Rättsjämförande argument 6. Rättshistoriska argument 7. Rättsdogmatiken 8. Teleologiska argument 9. Värderingar 10. Analogiargument okt 5 20:05 okt 5 20:10 Domstolarna i Finland ( s ) RÄTTEGÅNG Målen handläggs i regel vid de allmänna domstolarna. I de allmänna domstolarna behandlas tvistemål, brottmål och ansökningsärenden (exempel), Specialdomstolar, såsom arbetsdomstolen handlägger vissa, i lagen särskilt nämnda ärenden. Ett mål handläggs först vid en underrätt. De allmänna underrätterna är TINGSRÄTTERNA. Vilken tingsrätt som behandlar ärendet bestäms oftast av var svaranden bor eller var brottet ägt rum (eftersom ett brott alltid är riktat mot staten). Ändring söks i hovrätt (6 st.) och högsta domstolen. Tingsrätten verkar inom en domkrets, som består av en eller flera kommuner. Tingsrättens sammansättning beror på vilket slag av ärende som handläggs Det finns tre alternativ; a) en lagfaren domare som ordförande och tre nämndemän b) tre lagfarna domare, av vilka en är ordförande c) endast en lagfaren domare Nämndemännen är förtroendemän som utses av kommunfullmäktige. I nämndemanna sammansättning handläggs främst allvarliga brottsmål. I andra mål är tingsrätten beslutför i juristsammansättning. Ordföranden fungerar ensam som tingsrätt i mindre brottsmål och ansökningsärenden. Tingsrättens chef kallas lagman. De övriga lagfarna ledamöterna är tingsdomare. (se bilden s.18) TVISTEMÅL Vid tingsrätten handläggs tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Parterna i ett tvistemål är KÄRANDE och SVARANDE. Kärande anhängiggör ärendet genom en skriftlig STÄMNINGSANSÖKAN vid tingsrätten på svarandens hemort. Stämningsansökan omfattar tre huvudpunkter; a) kärandens krav och den dom käranden yrkar på b) omständigheterna käranden grundar sitt yrkande på c) bevis som han tänker lägga fram samt en förklaring vad han vill bevisa. okt 8 10:08 okt 8 10:54 2

3 lagkunskap,sl3[1].notebook Stämningsansökan skall innehålla alla kärandens krav, eftersom käromålet inte får ändras under processens gång. När stämningsansökan inkommer till tingsrättens kansli, blir ärendet anhängigt och förberedelsen börjar. Förberedelsen är i det första skedet skriftlig. Tingsrätten undersöker stämningsansökan och utfärdar därefter en stämning. I stämningen meddelas svaranden att ett käromål mot honom anhängig gjorts vid tingsrätten. Samtidigt uppmanas svaranden att inom utsatt tid ge sitt skriftliga svaromål på stämningen. Svaranden skall i sitt svaromål meddela om han medger eller bestrider käromålet. När svaranden bestrider käromålet helt eller delvis, skall han ange sina motiveringar och meddela vilka bevis han tänker framföra och vad han vill bevisa med dem. Ifall svaranden inte svarar på käromålet inom utsatt tid, kan domstolarna avkunna TREDSKODOM domen enligt kärandens krav om kravet inte är uppenbart grundlöst (vanligt i indrivningsärenden). November 12, 2008 Den skriftliga förberedelsen avslutas när svaranden ger sitt svaromål. Ifall det efter detta finns förutsättningar för förlikning försöker man hitta en kompromiss och ifall man är framgångsrik avslutas handläggningen här. Om svaranden i sitt svaromål bestridit käromålet är saken stridig. Då fortsätter handläggningen med en muntlig förberedelse, till vilken domstolen kallar parterna. Avsikten med det är att inför huvudförhandlingen utreda på vilka punkter parterna inte är överens och vilka bevis som kommer att framläggas. Samtidigt sonderar man ifall en förlikning är möjlig. Tredskodom kallas i svensk rätt </wiki/svensk_r%c3%a4tt> en dom </wiki/dom> som avkunnas mot någon som av tredska (motsträvighet, trots, trilska) underlåtit att exempelvis inkomma med svaromål </wiki/svarom%c3%a5l> eller att infinna sig okt 8 14:09 En skild huvudförhandling hålls på en dag som utsätts av tingsrätten. I tvistemål består domstolen i regel av en ordförande ensam. Förhandlingen är muntlig. Efter att käromålet och svaromålet framförts fortsätter rättegången med en diskussion, där parterna kompletterar och preciserar sina uppfattningar och genast tar ställning till motpartens påståenden. Ett vittnes skyldighet är att berätta sanningen. Ett vittne som ger falskt vittnesmål gör sig skyldig till mened och kan få ett strängt straff. Man kan inte vägra att vittna. Bara ett vittne som är partens make eller nära anhörig har rätt att vägra. Vid slutpläderingen framför parterna sina uppfattningar om bevisen och hur saken borde avgöras. Tingsrättens dom med sina motiveringar avkunnas i regel genast efter att handläggningen avslutats. okt 8 14:19 PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN Samhällets spelregler för den enskilda individen (se boken, ex. rättigheter). Rättigheter och förpliktelser dikterar en persons förhållande till omvärlden. Enligt Finlands rättsordning kan alla fysiska personer vara rättssubjekt eller innehavare av rättigheter och bärare av förpliktelser. Men även JURIDISKA PERSONER kan inneha rättigheter och förpliktelser. Med juridiska personer menar man bl.a. staten, kommunerna, församlingarna, föreningar, bolag, stiftelser, andelslag,aktiebolag m.m. okt 12 20:13 okt 8 14:15 BROTTMÅL Ett brottmål handläggs vid den domstol, inom vars område brottet har förövats. Rättegången förs mellan åklagare och den åtalade. Den som blivit föremål för brottet är närvarande i egenskap av målsägande. Åklagaren inleder rättegången med att i sin åtalsskrift yrka på straff. Härefter kan målsäganden meddela om han förenar sig med åtalet och framlägga sitt krav på att den skada brottet orsakat skall ersättas. Efter det får den åtalade svara på yrkandena. Han kan medge eller bestrida helt eller delvis. Rättegången fortsätter med vittnesförhör. Åklagaren är den som i första hand har bevisskyldighet. Den åtalade kan framlägga motbevis. I utslaget konstaterar rätten vilket brott den åtalade gjort sig skyldig till och fastställer straffet. Dessutom bestäms skadeståndet till målsäganden. Om utslaget är frikännande, förkastas åtalet och ersättningskraven. okt 8 14:24 RÄTTSFÖRMÅGA Fysiska och juridiska personer förmåga att ha rättigheter och förpliktelser. Fysiska personers rättsförmåga börjar vid födseln och avslutas vid döden. Under vissa förutsättningar kan en försvunnen person förklaras död av en domstol, varvid personens rättsförmåga upphör. Juridiska personers "föds" då de t.ex. införs i ett register och "dör" då de avförs ur samma register. okt 12 20:17 3

4 RÄTTSHANDLINGAR En rättshandling är en viljeförklaring, genom vilken rättigheter grundas, ändras eller upphävs. Ömsesidiga rättshandlingar kallas AVTAL (t.ex. köp, arbetsavtal) Rättshandlingen kan också vara en ensidig viljehandling (gåva, säga upp ett arbetsavtal). Giltiga rättshandlingar får utföras av en person som har RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA (t.ex. myndighet) Det är viktigt att skilja mellan rättsförmåga och rättshandlingsförmåga (en minderårig kan t.ex. äga men får inte sälja). Rättssubjektens förmåga att själva vidta sådana åtgärder som kan ha rättslig betydelse. Beträffande juridiska personer är det enklare eftersom varje juridisk person som har rättsförmåga även har rättshandlingsförmåga. Omyndig är en person som inte har fyllt 18 eller omyndigförklarats av domstol (oförmåga att sköta sina egna ärenden). Domstolen utser då en förmyndare. Den omyndige bestämmer dock själv över det han förtjänat med eget arbete. Rättshandlingsförmåga är förmåga att utföra rättshandlingar. RÄTTSLIG ANSVARIGHET Ansvar för följderna av ens handlingar. Detta ansvar börjar före man uppnår rättsliog handlingsförmåga så att en omyndig kan t.ex. göras skadeståndsansvarig. Skadeståndslagen innehåller inte ens någon bindande nedre åldersgräns för en omyndig. En omyndig är också ansvarig för ett brott som han begår, med den begränsningen att straffbarheten inträder först vid 15 års ålder. Den som uppnått denna ålder kan straffas för brott. Tidigare avvek juridiska personers ansvarighet från fysiska personers därigenom att samfund inte var straffbara. Enligt den nya strafflagen kan även juridiska personer straffas (t.ex. böter för ett miljöbrott). okt 12 20:22 okt 12 20:23 OMYNDIGHET a) minderårig eller person som inte har fyllt 18. b) person som genom domstolsbeslut har förklarats omyndig. Domstolen utser då en förmyndare. En minderårigs förmyndare är hans vårdnadshavare eller föräldrar. Enligt lagen om förmynderskap tillåts även en omyndig handha vissa rättshandlingar; mindre uppköp på föräldrarnas uppmaning, han får bestämma över det han själv förtjänat, den som fyllt 15 får själv ingå och säga upp ett arbetsavtal. FULLMAKT en person med rättshandlingsförmåga överlåter åt någon annan att utföra en rättshandling. (Se boken s. 30) innehavare av fullmakten ges rätt att företräda fulmaktsgivaren individualiserad fullmakt fullmaktens uppgift framgår klart. Öppen fullmakt innehavaren representerar fullmaktsgivaren (ex. se boken s.30 31) Fullmakt kan inte alltid användas t.ex. vid ingången av äktenskap eller som vittne. okt 8 14:38 okt 12 20:29 AVTAL För ett avtal krävs två samstämmiga viljeförklaringar d.v.s ett anbud och ett godkännande. Ett avtal är bindande, även ett muntligt. Enda undantag är då det i köpeavtalet är stadgat att varan kan återlämnas inom en utsatt tid. De facto ingår vi en mängd avtal varje dag t.ex då vi köper något eller färdas någonstans (med kommunaltrafik). Trots att anbudet är bindande är det inte i kraft hur länge som helst. Anbudsgivaren bestämmer hur länge anbudet gäller. Det är viktigt att noggrannt läsa genom anbudsvillkor eftersom de kan innehålla villkor som är orimliga ur kundens synvinkel, de är ändå bindande då de undertecknats. I vår rätt råder AVTALSFRIHET vilket innebär att både fysiska och juridiska personer fritt får ingå avtal. Avtalsfriheten är dock i vissa fall begränsad. I lagen uttrycks det genom TVINGANDE REGLER, som avtalsparterna måste efterfölja. Den tvingande regeln finns ofta för att skydda den svagare avtalsparten. När det är förbjudet att avtala annorlunda än på ett bestämt sätt så kan inte den starkare avtalsparten utnyttja sin starkare position. Vanligen är ingående av avtal formfritt men detta gäller inte alla avtalstyper. Men ifall det i lag finns reglerade formkrav måste de följas för att avtal skall vara giltiga. Fastighetsköp eller arrendeavtal måste ingås skriftligen. Köpebrevet måste undertecknas i närvaro av offentligt vittne medan arrendeavtal inte kräver vittnens närvaro. Man kan använda sig av ombud vid ingående av avtal (kräver fullmakt). okt 19 20:32 okt 19 20:33 4

5 lagkunskap,sl3[1].notebook En ytterligare förutsättning för ett giltigt avtal är att det inte finns någon så kallad ogiltighetsgrund 1) Brist på rättshandlingsförmåga, vanligtvis myndighet samt att personen inte är satt under förmynderskap. Undantaget är att personer över 15 år får förvalta det han tjänat på eget arbete. 2) Tvång 3) Svikligt förledande, motparten har informerat felaktigt. 4) Ocker, ifall någon har utnyttjat annans "trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom". 5) Tro och heder, omständigheterna lagvidriga. 6) Förklaringsmisstag, ifall det skett ett skrivfel och motparten (försäljaren) måste ha insett att det är ett skrivfel. okt 19 20:38 1) INGÅENDE AV ÄKTENSKAP Enligt gällande äktenskapslag (1987) är äktenskapsåldern för både kvinnor och män 18 år. Justitieministeriet kan dock av särskilda skäl bevilja en person under 18 år tillstånd att gifta sig sedan ministeriet erhållit vårdnadshavarens samtycke. Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. okt 20 10:54 Vigseln är en formbunden rättshandling. Parterna skall vara samtidigt närvarande och svara jakande på frågan om de vill ingå äktenskap med varandra. Vigseln förrättas i närvaron av vittnen. Den som förrättar borgerlig vigsel är skyldig att förrätta vigsel oberoende av var de förlovade har sin hemkommun eller till vilket religiöst samfund de hör. Som gemensamt släktnamn kan makarna anta det släktnamn som någondera av dem hade som ogift. Det är också möjligt att använda sitt släktnamn tillsammans med det tidigare släktnamnet. Makarna är sinsemellan likställda. Äktenskapet upplöses när den ena maken dör eller dödförklaras eller då makarna döms till äktenskapsskillnad. okt 20 10:59 November 12, 2008 Ifall man är berusad vid ingåendet av ett avtal så kan avtalet möjligtvis ogiltigförklaras medan berusning ALDRIG är en förmildrande orsak i straffrätt. På grund av motpartens väsentliga avtalsbrott kan man häva avtalet. Dessutom kan den som häver avtalet vara berättigad till skadestånd om han lidit skada. Det krävs ett väsentligt avtalsbrott för att ett avtal skall hävas. Vid långvariga avtal (hyres, arbetsavtal) finns det en möjlighet att uppsäga avtalet (oftast tidsbestämt) Uppsägningen innebär att avtalsparten kan avvekla avtalet utan att behöva åberopa avtalsbrott. okt 19 20:42 Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. Kusiner får gifta sig med varandra men inte halvsyskon) eller i kraft varande äktenskap. Detta sker antingen i församlingen eller befolkningsregistret, där mannen och kvinnan är införd. Enligt den nya äktenskapslagen från den , skall utlänningar inlämna ett av främmande stats behöriga myndighet utfärdat intyg för prövning av hinder mot det äktenskap som skall ingås. Efter utförd hindersprövning kan vigsel förrättas, antingen kyrkligt eller borgerligt (man kan också välsignas i kyrkan efter en borgerlig vigsel). Vigselförrättaren måste förvissa sig om att hindersprövningen har utförts och den får inte vara äldre än fyra månader. okt 20 10:56 EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt principen om EGENDOMSÅTSKILLNAD innehar vardera parten i ett äktenskap privat egendom (den egendom man förvärvat före eller under äktenskapet). Dessutom förvärvar man vanligen gemensam egendom såsom bostad eller lösöre. Ifall man inte kommit överens om någon delningsgrund anser man då att bägge parter äger hälften. MEN Då man ingår ett äktenskap erhåller man samtidigt giftorätt till den andras egendom (i regel hälften av boets behållning vid äktenskapets upplösning). Man betraktar äktenskapet som ett slags samföretag. okt 20 11:01 5

6 Under äktenskapet innebär detta i praktiken att man har en förpliktelse att vårda egendomen i.o.m att den man är gift med har giftorätt till egendomen. Utanför giftorätten faller egendom som maken fått som gåva eller testamente, ifall överlåtaren har bestämt att den andra maken inte har giftorätt i egendomen. Makar kan även utesluta giftorätt till egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord. Förordet kan gälla antingen viss eller all egendom (måste uppgörasskriftligt och bevittnas av två ojäviga vittnen). För att träda i kraft bör äktenskapsförordet lämnas in till tingsrätten (på någonderas hemort) Äktenskapet begränsar i vissa fall makens rätt att förfoga över sin enskilda egendom. Det gemensamma hemmet får inte överlåtas, säljas eller hyras ut utan båda parters samtycke (detta gäller också bostadslösöre, arbetsredskap eller lös egendom som är avsedd för makens eller barnens personliga bruk). Makarna har inte heller rätt att som gåva ge den andra en betydande del av sin egendom. Detta stadgande skyddar makens fodringsägare. Vardera maken är ensam ansvarig för den skuld som han eller hon har skaffat före eller under äktenskapet. Därför kan t.ex. hustruns egendom inte utmätas för mannens skulder. Makarna har också vanligen gemensam skuld som de ansvarar för solidariskt. Detta kan vara en skuld som de tillsammans har skaffat sig men hit räknas också s.k underhållsskuld; kreditköp av varor och tjänster för familjens underhåll. Äktenskapslagens stadganden om underhåll tryggar makens rätt att få underhåll av den andra maken. Efter en skilsmässa kan den ena maken vara i behov av underhållsbidrag. Bidragets storlek kan makarna komma överens om eller så ålägger en domstol den ena att betala underhållsbidrag. okt 20 11:05 okt 22 10:10 UPPLÖSNING AV ÄKTENSKAPET Makarna har rätt till skilsmässa efter en viss betänketid. Ansökan om skilsmässa kan göras av makarna gemensamt eller av den ena maken och man behöver inte motivera varför man vill upplösa äktenskapet såsom tidigare var fallet. Efter att ansökan lämnats in skall en 6 månaders lång betänketid förflyta. Efter att betänketiden har löpt ut skall domstolen döma till äktenskapsskillnad om de tillsammans eller den ena yrkar på det. Yrkandet måste framställas inom ett år från betänketidens början. Domstolen kan samtidigt ta ställning till vilkendera som får bo kvar i det gemensamma hemmet. Utan ovan nämnda 6 månaders betänketid har makarna rätt till omedelbar äktenskapsskillnad, om de utan avbrott har bott åtskils de två senaste åren. Ifall makarna inte kommer överens om hur vårdnaden av barnen skall skötas så är det domstolens sak att komma fram till ett beslut i frågan (gäller också umgängesrätten). okt 22 10:15 okt 22 10:17 Så kallad AVVITTRING (delning) av egendomen kan verkställas. Avvittring förrättas i samband med att äktenskapet upplöses och innebär att makarnas egendom åtskils och makarnas giftorätt i varandras egendom träder i kraft. Ifall äktenskapet upplösts p.g.a den ena makens död så är det dennas arvingar som är den andra parten vid avvittringen. Avvittring skall förrättas ifall an make eller en avliden makes arvinge kräver det. Avvittringen går i praktiken till så att vardera makens egendom och skulder förtecknas (detta gäller inte egendom eller skuld som genom äktenskapsförord är någonderas privata). Av makarnas gemensamma egendom och skuld beaktas hälften för vardera maken. Därefter beräknas vardera makens nettoegendom (skillnaden mellan tillgångar och skulder). Makarnas sammanlagda nettoegendom divideras med två och kvoten utgör värdet på vardera makens giftorättsandel. Om detta värde är större än makens nettoegendom, har maken rätt att erhålla skillnaden som utjämning av den andra maken. Givaren får bestämma hur utjämningen skall erläggas. Se s.68 Det finns ett viktigt undantag från skyldigheten att erlägga utjämning, nämligen när avvittring förrättas efter den ena makens död. Här säger lagen att den efterlevande maken inte är skyldig att överlåta egendom till den avlidne makens arvingar okt 22 10:20 okt 22 10:24 6

7 I äktenskapslagen finns även bestämmelser om jämkning av avvittring. Jämkningsstadgandena gör det möjligt att åstadkomma ett skäligt avvittringsresultat i synnerhet då äktenskapet varit kortvarigt och likadelning av makarnas egendom skulle leda till ett oskäligt resultat. Likaså gör stadgandena möjligt att i vissa fall eliminera oskäligheter som kan uppkomma när en avsevärd del av den ena makens egendom har undandragits giftorätt genom t.ex äktenskapsförord. Ifall makarna inte kan enas om avvittring, förrättas den av skiftesman som utses av domstolen. Eftersom det saknas lagstiftning om samboende kan detta medföra tråkiga överraskningar då ett förhållande upphör. Ingendera parten har t.ex. giftorätt i den andras egendom utan vardera behåller sin egendom. Någon arvsrätt föreligger inte heller, för det måste man i så fall upprätta ett testamente. SAMBOENDE Samboende regleras inte i en särskild lag, och man tillämpar inte heller äktenskapslagen. Samboende har ingen juridisk rätt i varandras egendom okt 22 10:27 okt 22 10:30 REGISTRERING AV PARTNERSKAP Personer av samma kön kan registrera sitt partnerskap i Finland. Före registreringen måste man ta reda på om det finns eventuella hinder som motsvarar äktenskapshinder. Partnerskap kan registreras i tingsrätten eller magistraten och i kyrkan kan man erhålla välsignelse. Räätsverkningarna av en registrering är i det närmaste samma som för äktenskap. På ett regitrerat partnerskap tillämpas t.ex giftorätt och bestämmelser om makes rätt till arv men namnlagen tillämpas inte utan man behåller sina gamla namn. I praktiken kan parterna få gemensamt efternamn genom att den ena parten ändrar sitt efternamn. Det är inte heller möjligt för parterna att adoptera varandras barn. Uppgift: Vera och Ville har skilt sig. Räkna ut hur avvittringen skall förrättas utgående från uppgifterna nedan: Makarnas gemensamma egendom uppgår till e och deras gemensamma skulder till e. Ville äger en motorbåt vars värde är e och som han skaffat genom att ta ett lån i sitt namn på e. Vera äger en bil vars värde är e. Vera äger dessutom en skogstomt som är värd e. Hon har fått den i gåva av sin farbror som bestämde att Ville inte har giftorätt i tomten. VR tvingade att ge 'familjerabatt' åt homosexuellt par med barn. okt 22 10:31 okt 23 08:42 7

okt 5 19:42 okt 5 19:39 okt 5 19:49 okt 5 19:55 okt 5 19:58 okt 5 19:55 SL 3 LAGKUNSKAP

okt 5 19:42 okt 5 19:39 okt 5 19:49 okt 5 19:55 okt 5 19:58 okt 5 19:55 SL 3 LAGKUNSKAP SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET (Söderströms) Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter och kunna underställa angelägenheter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 17 december 2001 Nr 1226 1229 INNEHÅLL Nr Sidan 1226 Lag om ändring av äktenskapslagen... 3445 1227 Lag om upphävande av vissa bestämmelser i

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik

Läs mer

Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 187)

Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 187) SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN (Söderströms) 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 187) Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 128)

Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 128) SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN (Söderströms) 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 128) Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter

Läs mer

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi 15.6.2010 Publikationens titel Domstolspraktikanters behörighet Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för tingsrätternas sammansättning Ordförande: lagstiftningsrådet

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap Источник: https://lagen.nu/1904:26_s.1. Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap Departement Justitiedepartementet L2 Utfärdad 1904-07-08 Ändring

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP

Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP Företagsekonomi och turism 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Fanny Eriksson

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 68/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 17 tingsrättslagen och 8 lagen om häradsåklagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2008 Utgiven i Helsingfors den 26 november 2008 Nr 104 105 INNEHÅLL Nr Sidan 104 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 mars 2013 Ö 3334-11 KLAGANDE TL Ombud: Advokat PA MOTPART JA Ombud: Advokat NL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN En introduktion ANDRA UPPLAGAN Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Del I Aktenskap, partnerskap och samboende 13 1. Inledning 13 2. Aktenskap

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:4 till åklagarna Dnr 38/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.1006 AÅL 3 2 mom. Upphäver I kraft RÅ:1998:3 1.1.2007 - tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt 1 Bakgrunden till

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2008 Ö 1139-08 KLAGANDE ME MOTPART HE Ombud: Advokat MA SAKEN Avvisande av ansökan om försäljning enligt lagen (1904:48 s.

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Genomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010

Genomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010 20.4.2010 Publikationens titel Genomförande av medlingsdirektivet Författare Justitieministeriets publikation Medlingsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare lagstiftningsrådet Maarit Leppänen Betänkanden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Lag. om beviljande av vigselrätt. Tillämpningsområde

Lag. om beviljande av vigselrätt. Tillämpningsområde Lagförslag 1. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om beviljande av vigselrätt 1 Tillämpningsområde Rätt att förrätta kyrkliga vigslar inom registrerade religionssamfund (vigselrätt) får beviljas

Läs mer

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m.

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m. SFS 1942:740 Källa: Rixlex Utfärdad: 1942-07-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:401 Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] FÖRSTA AVDELNINGEN Om domstolsväsendet 1 Kap. Om allmän underrätt 1 Tingsrätt

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 1 ets innehåll: 4 Vi 2 Parter 3 Makens namn Adress Makans namn Adress skall gifta oss med varandra. är gifta med varandra Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 och avtalar härigenom ett äktenskapsförord

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av rättegångsbalken

Beslut. Lag. om ändring av rättegångsbalken RIKSDAGENS SVAR 5/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av bestämmelserna om forum i tvistemål Ärende Regeringen har till 2008 års riksmöte överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

1. ANVISNINGAR FÖR SKÖTSEL AV KYRKOHERDEÄMBETE UPPDATERADE

1. ANVISNINGAR FÖR SKÖTSEL AV KYRKOHERDEÄMBETE UPPDATERADE 10.6.2003 Nr 19/2003 1 (7) Innehåll: 1. Anvisningar för skötsel av kyrkoherdeämbete uppdaterade 2. Den nya religionsfrihetslagen 1.8.2003 och den av kyrkomötet godkända ändringen av 1 kap. 3 2 mom. kyrkolagen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN

2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Delgivningsarbetsgruppen Ordförande: lagstiftningsrådet Tatu Leppänen Sekreterare:

Läs mer

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010 30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet

Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet I. Om rättegången i tvistemål 10 kap. Om laga domstol 1 [4181] Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013) This document was reproduced from http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{html}=sfst_lst&%24{oohtml}=sfst_dok&%24{snhtml}=sfst_err&% 24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 847-07 KLAGANDE KC Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BK MOTPART HAB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om patent- och marknadsdomstolar; SFS 2016:188 Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST SFST Law (1987-230) on marriage Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström Familjerätt Ekonomiska frågor Docent Margareta Brattström Disposition Verkningar av äktenskap respektive samboende Företrädare för den som saknar egen rättshandlingsförmåga Sambo eller gift? Spelar det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Shari a och familjerätt Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Vad är shari a? Vägen till vattenkällan Den gudomliga lagen fullständig lag Jfr sekulär rätt Lagsystem Regler som hör till religion

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2012 B 2895-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER Efterlevande till US 1. A-BS 2. HS SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

Hur du väcker talan vid fredsdomaren

Hur du väcker talan vid fredsdomaren Enligt en allmän grundlagsfäst princip (artikel 24 i Italiens konstitution) fordras biträde i rättegångar. Huvudregeln är att personer ska företrädas av ett ombud. Det finns dock undantag från kravet på

Läs mer