Snabb tillväxt för Krönt Vägval

Transkript

1 FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT BILLERUDKORSNÄS: JÄMNARE VIRKESFLÖDE MED MODERN MÄTTEKNIK FJÄRRMÄTNING PÅ FRAMMARSCH I SÖDRA SVERIGE PILOTFÖRETAG PLOGAR VÄGEN FÖR VIOL 3 Snabb tillväxt för Krönt Vägval 1 EN TIDNING FRÅN SDC 2/2017

2 EN TIDNING FRÅN SDC 2/ Ledare BILLERUDKORSNÄS: JÄMNARE VIRKESFLÖDE MED MODERN MÄTTEKNIK FJÄRRMÄTNING PÅ FRAMMARSCH I SÖDRA SVERIGE PILOTFÖRETAG PLOGAR VÄGEN FÖR VIOL 3 Snabb tillväxt för Krönt Vägval FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT Innehåll 2/2017: s.3 Trenden fortsätter Träbyggandet vinner mer och mer mark s.4 Fjärrmätning på frammarsch i södra Sverige s.8 Ny standard för kvalitetssäkrad skördarmätning s.9 Microsoft på besök s.10 Snabb tillväxt för Krönt vägval s.16 Pilotföretag plogar vägen för VIOL 3 s.18 Kundbesök BillerudKorsnäs Tidningen trycks på Tom&Otto Silk 150 g. Papperet är FSC-certifierat. I takt med skogsnäringen mot 2020 I DETTA NUMMER av Login får vi läsa om hur SDC nu mobiliserar skogsnäringen i riktning mot vårt just nu största gemensamma mål att kunna gå över till VIOL 3 i början av 2020! Det är en stor utmaning för SDC att nå ut med all den kunskap och information som alla företag som gör virkesaffärer i Sverige måste få för att övergången ska bli smidig. Från SDCs sida jobbar vi med de aktiviteter som går ut på att klara övergången från VIOL 2 till VIOL 3 i ett samlat projekt som vi kallar Forest Storm. Vi tycker att denna benämning väl beskriver den stora insats som krävs för att vi ska lyckas med vår ansats! Först ut är några s.k. Pilotföretag som redan nu är igång med att förbereda övergången och med att testa tillgängliga delar av systemet. En del av VIOL-förnyelsen har handlat om att standardisera sättet att kommunicera data mellan SDC och branschen. Den nya kommunikationslösningen bygger på standarden papinet som redan tidigare tillämpas inom andra delar av skogsindustrin. Målet är att alla branschföretag ska ha gått över till att kommunicera via papinet senast 31:a januari I skrivande stund har SCA och några mindre aktörer runt om i landet redan framgångsrikt genomfört övergången och planer finns för att alla berörda företag ska lyckas med samma resa. SOM VI TIDIGARE BERÄTTAT i Login så går det en våg över landet där företagen tillsammans med VMF ersätter stora delar av arbetet ute på industrimätplatserna med mätning som baseras på fjärranalys; s.k. Fjärrmätning. Vågen har startat i norr och rör sig nu snabbt söderut. Detta är en viktig del i en automatiseringsprocess inom virkesmätningen som är nödvändig för att hålla nere branschens kostnader i logistikkedjan från skog till industri. Den pågående utvecklingen i denna riktning har även bidragit till att vi på ett helt nytt sätt hittat vägar för att effektivisera även andra delar i transportflödet före och efter själva mätningsoperationen. Vi kallar detta flöde av information för den digitala kedjan och intressanta projekt pågår nu på SDC för att exempelvis automatisera identifikationen av fordon och last vid ankomsten till industrierna. På SDC gläds vi åt att en allt större andel av virkestransporterna i landet utförs med automatiserat stöd för ruttstyrning och kilometerberäkning genom vår tjänst Krönt Vägval. Vi är nu uppe i ett användande av tjänsten som motsvarar över 70% av de samlade rundvirkestransporterna till skogsindustrin. Mer att läsa om detta också i denna upplaga av Login! VI PÅ SDC tycker att det är fantastiskt intressant, men förstås även en stor utmaning, att få vara med att leda skogsbranschen in i en allt mer digitaliserad värld med sikte på 2020 och framtiden! ANDERS RIXON VD SDC Ansvarig utgivare: Redaktion: Anders Rixon Magnus Hedin, Fredrik Swahn, Margita Sahlberg, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Sundsvall Upplaga: Omslagsfoto: Petra Berggren 2

3 UTBLICK TRENDEN FORTSÄTTER Träbyggandet vinner mer och mer terräng Med kostnadseffektivitet, korta byggtider och samhällets strävan att nå klimatmålen som drivkrafter fortsätter det svenska träbyggandet sin frammarsch i oförminskad takt. INGEN ANNAN byggteknik har utvecklats så snabbt som det moderna träbyggandet, och intresset för trä som byggmaterial för höga hus är på topp. I Sverige står träbyggandet av flervåningshus idag för en marknadsandel på tio procent. I en framtidsprognos konstaterar professor Staffan Brege, Linköpings Universitet, att cirka 50 procent av Sveriges flerbostadshus kan komma att byggas i trä år Om hälften av våra lägenheter 2025 byggs i trä istället för i andra material minskas klimatbelastningen i byggskedet med cirka 40 procent per år, konstaterar Staffan Brage. Branschens produktionskapacitet har varit en begränsning men efter de investeringar som genomförts av ledande aktörer som Derome, Lindbäcks bygg, Moelven, Stora Enso, Martinsson BILD: KJELLANDER SJÖBERG Kvarteret Tunet i Salabacke, Uppsala. trä med flera framstår prognosen som realistisk. Beslut om storsatsningar på CLT och annat träbyggmaterial vid t ex Gruvöns Sågverk och i Södras kombinat i Väröbruk, har förstärkt den positiva bilden ytterligare. Stefan Sjöberg, arkitekt och partner på Kjellander Sjöberg POSITIVT ÄR också att många av fabriker som levererar moduler med mera för industriellt träbyggande ligger i regioner med brist på andra arbetstillfällen. De indirekta sysselsättningseffekterna är också betydande, som en följd av ökad aktivitet inom skogsbruket, transportbranschen och det lokala näringslivet. För landets skogsägare är detta förstås goda nyheter. Ökad efterfrågan på virke från hållbart brukade skogar används för att bygga klimatsmarta hus. Samtidigt som det lindrar landets bostadsbrist skapas nya jobb. Snacka om en flerfaldig winwin-situation. Arkitektbyrån Kjellander Sjöberg, bekräftar att intresset för träbyggande är på uppgång även i den svenska arkitektbranschen. Trä är inspirerande. Vid sidan av de konkreta fördelarna, som vikt, flexibilitet och klimataspekter, tror jag att många av oss har en känslomässig relation till trä som material, säger Stefan Sjöberg, arkitekt och partner på Kjellander Sjöberg. Ett uttryck för detta är att flervåningshus av trä inte längre bara byggs med trästomme utan också med fasad i trä, istället för de gamla vanliga putsfasaderna. Både byggherrar och arkitekter är stolta över att man valt trä och vill att det ska synas. Det finns också en trend att behandla träfasaderna på ett mer naturligt sätt. Till exempel med slamfärger, pigmentering, tjära eller värmebehandling så att träet kan åldras på ett både vackert och kontrollerat sätt, säger Stefan Sjöberg. KJELLANDER SJÖBERG är involverade i ett stort antal träbyggnadsprojekt runt om i landet. Valet blir svårt, men som ett exempel väljer man att lyfta fram kvarteret Tunet i Sala Backe i centrala Uppsala, för vilket Kjellander Sjöbergs förslag vann en markanvisningstävling för två bostadshus, se bild. Där har vi jobbat mycket med korslimmat trä för att kunna skapa rundade former som ger ett varmt och sinnligt intryck. Till exempel är balkongerna rundade på ett sätt som bara går att göra i trä. Husen konstrueras i massivträ med fönsterluckor och fasader av trä. Tanken är att träytan ska kännas så varm och skön att man vill ta på den, säger Stefan Sjöberg. FLEXIBILITET ÄR en bärande idé i Tunet liksom i de allra senaste projekten som Kjellander Sjöberg arbetat med. Husen i Tunet har yttre bostads- och balkongdelar som lätt kan omdisponeras. Jag tycker det är viktigt att bygga in sådan flexibilitet där det är möjligt. Våra byggnader ska stå i hundra år och ingen vet vilka behoven är då. Jag hoppas att det tankesättet blir vanligare i framtiden, och även det talar för att bygga mer i trä, säger Stefan Sjöberg. ANDERS THORÉN 3

4 FJÄRRMÄTNING Södra Sverige fjärrmäter mer Med de nya virkesmätningsteknikerna kan vi serva våra kunder på ett ännu mer effektivt sätt. Ökad produktivitet och ett högre nyttjande av fordon och anläggningar ger företagen värdefulla fördelar, säger Anders Svensson, VD i VMF Syd. TEXT: ANDERS THORÉN FOTO: ANDERS THORÉN Anders Svensson UNDER DE SENASTE ÅREN har ny virkesmätningsteknik som fjärrmätning genom bildanalys och automatisk travmätning fått sitt stora genombrott. Flest anläggningar har byggts i Norrland och i Mellansverige, men den nya tekniken är nu på stark frammarsch även i södra Sverige. Vid Södras virkesterminal i Falköping finns sedan flera år en anläggning för fjärrmätning. Vid Stora Ensos bruk i skånska Nymölla startades nyligen en bildmätningsanläggning med Cindteknik. Då det gäller automatisk travmätning var Braviken Bruk först ut med en Mabema GPV-anläggning. I början av november tog Södra i drift en Mabema-GPV-anläggning vid Värökombinatet. I småländska Alvesta bygger sågverkskoncernen VIDA en ny Mabema GPV-anläggning för automatisk travmätning av sågkubb, vilken ska vara klar inom kort. Om allt går som förväntat kommer liknande anläggningar sannolikt att byggas även vid andra VIDA-bruken. Det är väldigt positivt att det byggs fjärrmätningsanläggningar såväl vid terminaler och massabruk som vid sågverk. Om några år är vi sannolikt uppe i 8 10 mätplatser med olika typer av sådan automatiserad teknik här i Sydsverige, säger Anders Svensson. VMF SYD HAR IDAG cirka 200 virkesmätare men teknikutvecklingen kommer att leda till personalneddragningar. Anders Svensson, som tillträdde som VD den 1 november 2017, framhåller att det är ledsamt för varje enskild person som drabbas. Han tror dock att neddragningsprocessen inte kommer att bli alltför dramatisk. På grund av VMF Syds åldersstruktur och normala personalomsättning kommer mycket att ske genom naturliga avgångar. För oss i företagsledningen är det förstås en väldigt viktig uppgift att hantera den här omställningen så att de negativa konsekvenserna för dem som berörs blir så små som möjligt, säger han. ANDERS UNDERSTRYKER också att det bland medarbetarna finns förståelse för att VMF måste ligga i framkant av teknikutvecklingen. Svensk skogsnäring verkar på den internationella marknaden och våra medarbetare är väl medvetna om branschens krav på konkurrenskraft och effektivisering. Det gäller förstås också mätningstekniken som är en viktig del i kedjan från skogen till kunden. Många medarbetare kommer att uppleva teknikomställningen som positiv, genom mer intressanta arbetsuppgifter och en förbättrad arbetsmiljö. Samtidigt som behovet av manuell travmätning minskar, ökar VMF Syd sin verksamhet inom andra område. Det kan t ex gälla uppdragen med kvalitetssäkring av skördare, utbildning mm. Vi har en spännande tid framför oss då vi säkert får uppleva stora, positiva förändringar av VMF Syds verksamhet. Till exempel hoppas jag att vi i en inte alltför avlägsen framtid får se nya koncept för stockmätning vid sågverk, säger Anders Svensson. Vad gäller virkesmätningen och virkesredovisningen i landet som helhet är han också optimistisk. Jag är övertygad om att vi redan om några år i hela skogsnäringen har en virkesmätning och redovisning som inte bara är mer rationell än idag utan också ännu mer enhetlig och noggrann. Då har vi vunnit mycket både när det gäller effektivitet och trovärdighet gentemot skogsägare och virkesköpare, säger Anders Svensson. 4

5 och mer Den 29 september körde den första virkesbilen igenom den nya bildmätningsanläggningen vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. FOTO: ERIC BJÖRKMAN ELIN KARLSSON, MÄTPLATSCHEF: Den nya tekniken är ett spännande inslag Vid Södras Värökombinat i Varberg finns en av landets större virkesmottagningsplatser. Sedan 2015 finns där också en fjärrmätningscentral som ombesörjer virkesmätningen vid Södras terminal i Falköping. HÄR PÅ STATIONEN är vi 16 medarbetare som arbetar omväxlande med traditionell bryggmätning och bildmätning. Vi hanterar ett brett sortiment av såväl sågtimmer som massaved av gran, tall och löv som transporteras hit med både bil, tåg och båt. Därmed har vi omväxlande arbetsuppgifter där den nya tekniken för fjärrmätning är ett spännande inslag, säger Elin Karlsson, som är mätplatschef anställd av VMF Syd. Under hösten kommer en Mabema GPV-anläggning för automatisk travmätning att vara i drift i Värö. Vi räknar med att därmed få snabbare genomflöden, vilket är viktigt eftersom vi tar emot cirka 300 lastbilar per dygn. Förhoppningsvis ska mätningen inte längre vara en flaskhals. Strategin är att ta ett steg i taget. Den nya anläggningen är inledningsvis endast godkänd för fallande barrmassaved, men om allt går enligt plan kommer den successivt att godkännas även för sågtimmer, lövmassaved och övriga sortiment. Införandet av den nya mättekniken är välkommen. Södra har under de senaste åren investerat många miljarder i Värökombinatet, så det gäller att även virkesmätningen ligger i framkant då det gäller effektivitet, säger Elin Karlsson. ERIC BJÖRKMAN, UTVECKLINGSINGENJÖR: Branschen har en stark tro på den här tekniken Mycket är på gång då det gäller teknikutveckling av såväl bildmätning som automatisk travmätning. Som exempel på det senare pekar Eric Björkman på de projekt som nu genomförs av Södra och VIDA. MABEMA-GPV-TEKNIKEN har efter intensivt utvecklingsarbete och pilottestning varit i skarp drift på Bravikens Bruk i Norrköping sedan januari Att Värö Bruk och VIDA:s sågverk i Alvesta nu satsar på Mabema- GPV är kvitton på att det i branschen finns en stark tro på det här teknikspåret, säger Eric Björkman, som är utvecklingsingenjör på VMF Syd. En fördel med Mabema GPV-tekniken är att den gör en automatisk beräkning av virkestravarnas bruttovolym. Tekniken är alltså mer intelligent och tillför information som andra mätsystem ännu inte erbjuder, framhåller Eric. Denna beräkning är till god hjälp för den virkes mätare som på mätplatsen eller fjärrmätningscentralen ska slutföra mätningen genom att lägga in information om vrak och rötskador. Då det gäller bildmätning tar Eric CIND-tekniken som exempel på intressant teknikutveckling. En skillnad gentemot SDCs kamerarigg är att lastbilen inte behöver stanna utan kan långsamt köra igenom en rigg där lasten filmas. Systemet väljer därefter ut stillbilder från filmen, vilka skickas till en fjärrmätningscentral. Den senaste uppstarten av en CIND-anläggning gjordes nyligen vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Leverantörens ambition är att utveckla CIND-tekniken så att den, likt Mabema-GPV, ska kunna göra automatisk mätning av travarnas virkesvolym. Lyckas man med det kan bildmätningstekniken ta ytterligare ett stort steg framåt genom att systemet då tillför information som underlättar mätningen, säger Eric Björkman. 5

6 FJÄRRMÄTNING FJÄRRMÄTNINGSCENTRALEN GÅR PÅ HÖGVARV Accelererande tillväxt Från noll till elva miljoner kubikmeter på åtta månader. Sedan starten den 1 april 2017 har verksamheten vid den nationella fjärrmätningscentralen accelererat med rekordfart. DÅ LOGIN i oktober besöker SDCs nationella fjärrmätningscentral i Sundsvall är verksamheten inne i en fas av stark tillväxt. Tre nya mätplatser Stora Enso Nymölla, Karskärsverken i Gävle och Trätågsterminalen i Hällefors har nyligen anslutit sig. I november december kommer ytterligare stora volymtillskott från Stora Ensobruken Kvarnsveden och Fors och efter årsskiftet är det dags för Skutskär. Vi är jätteglada för den här utvecklingen och stolta över att ha levt upp till de tuffa krav som branschen ställt på oss. Jag vill inte sticka under stol med att det inledningsvis har varit en del logistikproblem vid vissa fjärrmätningsstationer. Den situationen är mycket bättre nu och det finns fortfarande mycket att göra, säger Stefan Backman, som är chef för fjärrmätningscentralen. Sedan starten har man successivt byggt upp verksamheten och arbetsstyrkan har ökat från 8 till 21 specialutbildade fjärrmätare. Centralen håller öppet dygnet runt, sju dagar i veckan, så vi har kapacitet att växa vidare, säger Stefan Backman. Det goda samarbetet med fjärrmätningscentralen i Östersund har bidragit till den fina starten för vår anläggning här i Sundsvall. Vi var faktiskt startklara före tidsplanen, säger Stefan Backman. Filmtajm: Fjärrmätning MED EN volym på snart 11 miljoner kubikmeter har fjärrmätningscentralen redan nått upp till cirka 25 procent av den totala volymen massaved som travmäts i landet. Många talar om att den volymen kommer att dubbleras under de närmaste åren som en följd av att de nuvarande användarna fortsätter att investera i kamera- och laserbaserade mätningsanläggningar. Samtidigt får nya användargrupper upp ögonen för fjärrmätningens fördelar. Det kan gå snabbare än vi tror. Utöver massaindustrin är andra delbranscher också intresserade. Ett par bioenergiföretag och sågverk är på gång att ansluta sig till vårt system och de blir säkert många fler. Att travmäta sågtimmer kommer förmodligen ganska snart att vara en etablerad metod, inte för alla sågverk men för en stor del av företagen och sortimenten, säger Stefan Backman. STEFAN BACKMAN välkomnar en fortsatt snabb volymutveckling, men samtidigt framhåller han att en snabb expansion innebär betydande utmaningar för alla inblandade. Den kanske största utmaningen är att öka takten i teknikutvecklingen. Bild- och lasermätningen är på väg att till viss del automatiseras, vilket gör att de som arbetar på fjärrmätningscentralerna kan öka sin produktivitet. För att hantera de mycket stora volymer som vi ser framför oss måste automatiseringsgraden emellertid öka ytterligare och ett effektivare teknikstöd till fjärrmätarna måste tas fram. Detta bör ske snabbt, vilket förstås blir en utmaning för teknikleverantörerna, säger Stefan Backman. ANDERS THORÉN VILL DU BERÄTTA OM fjärrmätning för medarbetare, medlemmar, skogsägare, transportörer, kunder eller samarbetspartners? Vi har tagit fram en film som handlar om bakgrund, hur det fungerar och fördelarna för både större och mindre aktörer i skogsbranschen. Filmen ligger på vår youtube-kanal SDC Ek för och finns både i en lång och kort version. Den långa filmen (14 minuter) ger en utförlig bild med presentation av mättekniken, hur det går till på en fjärrmätningscentral, fördelar och framtid. Medverkar i filmen gör VMF Syd, Nord och Qbera tillsammans med olika kundföretag som tror på och använder den nya tekniken. Använd filmen som start på ett möte, en informationsträff eller liknande där fjärrmätning finns på dagordningen. Den korta filmen (4 minuter) bygger mer på bilder och är tänkt att delas i sociala kanaler och visas på mässor. 6

7 Klassning av skogsbränslen effektiviserar handeln Tillsammans med skogsbränslebranschen samverkar SDC och Skogforsk i ett nytt projekt Produktifiera för optimal bränslebas. Målet är att effektivisera handeln med skogsbränslen. TILL STOR DEL HANDLAR projektet om att skapa förutsättningar och former för en enklare och bättre affärskommunikation mellan köpare och säljare. Vi ska ta fram konkreta förslag till klassning av skogsbränslen samt förslag till enhetliga mätmetoder och prismodeller. Tydliga spelregler alltså, säger projektets ledare Lars Fridh, forskare på Skogforsk. Genom att skogs- och energiföretagen enas om en struktur för att klassificera, mäta och redovisa skogsbränslen blir det möjligt att skapa en sammanhållen digital informationskedja från skog till energianläggning. Det ska ge ökad resurs- och kostnadseffektivitet. Till exempel ska framtida bränsleleveranser kunna göras med ökad jämnhet och mer förutsägbara egenskaper. Möjligheterna till transportoptimerande byten i stil med de som sedan länge sker med med massaved och timmer kommer också att FOTO SKOGFORSK Lars Fridh förbättras, vilket minskar transportkostnader och miljöpåverkan. ATT UTVECKLA och anpassa de branschgemensamma informations- och redovisningssystemen samt ITstöden till en ny klassificering av skogsbränslen blir en central del av projektet, i vilken SDC har en nyckelroll. Även där öppnas möjligheter till effektiviseringsvinster. Projektet är ett utmärkt exempel på värdet av branschsamverkan. Skogsnäringen har ju gjort stora investeringar i VIOL 3, som blir helt nödvändigt i det sammanhanget, och genom resultaten från det här projektet får branschen en möjlighet att realisera en del av nyttan av dessa satsningar, säger Lars Fridh. Produktifiera för optimal bränslebas inleds med en uppstartskonferens i Uppsala den 21 november och kommer att pågå till februari Projektet, medfinansieras av Energiforsk och Energimyndigheten. Skogforsk leder projektet med delaktighet från aktörerna på skogsbränslemarknaden. ANDERS THORÉN Norge bygger högt i trä BYGGNATIONEN AV ETT 18 våningar högt hus i trä i norska Mjøsa, Mjøsatornet, pågår som bäst. Huset, som beräknas bli 81 meter högt, ska andas trä och naturliga träfärger. Det kläs både in- och utvändigt med träpanel. Den bärande stommen baseras på ett system av limträ och fanerträ, med KLträ i schaktet. Huset ska användas till kontor, träningslokal och hotell. Den övre tredjedelen är reserverad för lägenheter. Byggnaden beräknas stå färdig i början av 2019 och är då det högsta trähuset i världen. Krönt vägval dubbelt prisat SDC-tjänsten Krönt Vägval fick stor internationell uppmärksamhet då det belönades med forskningspriset Wagner Prize for Excellence in Operations Research Practice. PRISET DELADES UT i vid en forskningskonferens i Las Vegas. I prismotiveringen framhålls såväl den vetenskapliga kvaliteten som den praktiska nytta som Krönt Vägval gör för att effektivisera logistiken inom skogsbruket. Priset är en bekräftelse på att vi skapat en kvalificerad produkt med stor praktisk nytta, ett exempel när samverkan mellan forskning och praktik fungerar mycket bra, säger Lars-Erik Jönsson. I juni 2017 belönades Krönt Vägval med två innovationspriser vilka ingår i det österrikiska Schweighofer Prize. Priset delas ut till innovativa idéer, teknologi, produkter och tjänster som kan få stor betydelse för den europeiska skogsindustrin. Genomskinligt trä FORSKARE VID Wallenberg Wood Science Center på KTH har tagit fram trä som är genomskinligt. Det är som en typ av träfaner där beståndsdelen lignin på kemisk väg tagits bort. Sedan har träet impregnerats med en transparent polymer som matchar träet. En tänkbar applikation kan vara husfasader som samtidigt utgör solcellspaneler, med sänkta energikostnader som resultat. Det går också att tillverka fönster av det genomskinliga träet. 7

8 Ny standard för kvalitetssäkrad skördarmätning I takt med att skogsmaskinerna blir bättre, kraven på råvaran ökar och tekniken utvecklas har det uppstått ett behov av en ny och vassare standard för skördarens mätningskvalitet. Sveaskogs Mattias Forsberg har lett arbetet. Vi siktar mot högre kvalitet och bättre transparens, summerar han. EN ALLT MER rationell och kundanpassad produktion av sågat virke ställer höga krav på råvaran. Den plattform för mätning och uppföljning av skördarens produktion som las för tio år sedan går inte riktigt i takt med omvärldens utveckling. RMR, eller Rådet för Mätning och Redovisning, där representanter från SDC, VMF och skogsföretag ingår, arbetar med att samordna branschens regler och standarder för virkesmätning. Man tillsatte där en grupp med uppgift att se över den standard som fanns för kontroll av skördarmätning. Ansvarig för arbetet har varit Mattias Forsberg som är kundansvarig på Sveaskog och även ingår som ordinarie ledamot i RMR. Att i samråd med skogsbranschens olika aktörer var uppdraget att vässa kontrollen av skördarens mätsystem, berättar han. När en beställning av stockar med specifik längd och diameter ska levereras är det av stor vikt att apteringen håller en hög träffsäkerhet, med minsta möjliga felmarginal för minimalt spill. Pierre Qvist, virkeskvalitetschef på Vida Skog, konstaterar också att allt mer specifika och detaljerade beställningar från sågverken ställer höga krav på råvara. Vi måste ha en träffsäkerhet som ligger en bra bit över Mattias Forsberg 90 procent, säger han. Att mäta rätt har blivit oerhört viktigt. Moderna maskiner får också allt mindre avvikelser. Men elektroniken kan luras, sågmotorn kan trassla, mäthjulet kan trilskas. Bra koll på maskinens mätning, med ständig uppföljning och fortlöpande kalibrering, är därför fortsatt viktigt för att höja kvaliteten på råvaran. Under sommaren har SDCs styrelse godkänt den nya nationella standard för kontroll av skördarmätning som Mattias Forsberg och hans arbetsgrupp tagit fram. Vi vill förstärka drivkrafterna för att jobba med skördarens mätkvalitet, säger han. Dels genom att lyfta fram nya mål för de riktigt duktiga maskinlagen, dels genom en mer flexibel standard så att fler företag kan använda den. SOM TIDIGARE används en slumpgenerator som talar om när maskinföraren ska göra en manuell kontrollmätning av stocken. En viktig skillnad mot tidigare är emellertid ett större inslag av flexibilitet vad gäller kontrollen av skördarens mätutrustning. Enklare och snabbare är meningen. Tidigare har det varit enbart VMFs revisorer som utfört kontrollerna, berättar Mattias Forsberg. Nu har vi öppnat upp så att fler externa aktörer kan sköta arbetet i fält men med VMF som ansvarig för att vidimera resultatet. Med fler skördarlag som arbetar med kvalitetssäkrad kontrollmätning hoppas Mattias Forsberg även på större transparens i virkesaffären så att kunden kan se om maskiner med bra mätnoggrannhet har använts för att tillverka deras beställning. En effektiv kvalitetssäkring av skördarens arbete gynnar alla parter, försäkrar Mattias Forsberg. MATS WIGARDT FAKTA Fotnot: Texten har till viss del även varit publicerad i Sveaskogs tidning Forum RMR: Det finns tre nationella råd för beredning av frågor som rör virkesmarknaden. Ett av dessa är RMR, Rådet för mätning och redovisning. De andra två är Rådet för produktion och transport (RPT) och IT-rådet. VIDA är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med bland annat nio sågverk. Vida Skog är koncernens eget inköpsbolag som svarar för att försörja de egna sågverken med råvara vilket innebär leverans av omkring 3,8 miljoner kubikmeter rundvirke. SVEASKOG är Sveriges största skogsägare med 14 procent av den produktiva skogsmarken. Kärnverksamheten är att sälja timmer och massaved samt biobränsle. Sveaskog har 130 kunder, främst svenska sågverk, pappers- och massabruk. 8

9 I juni var representanter från Microsoft på besök hos SDC i Sundsvall för att stämma av status för förnyelsen och det kommande VIOL 3. Chandru Shankar, Industry director och Daniel Åge, Solution Sales Professional, träffade ledningen för förnyelsen och passade samtidigt på att besöka en avverkningsplats och Tunadals sågverk. Chandru är baserad i spanska Barcelona och basar för det Business Solution-team som ansvarar för tillverkande kunder i Europa, mellanöstern och Afrika. Tillsammans med det svenska teamet är han med och fattar beslut kring den bästa Microsoftlösningen för SDCs affärsbehov. Login ställde tre frågor till Chandru för att sätta VIOL 3 i ett större sammanhang. Microsoft på besök 1 Vilka skillnader och likheter finns mellan VIOL 3 och andra stora branschöverskridande projekt? SDCs affärsmodell med produkter och tjänster i flera led av värdekedjan är ganska unik. Det finns dock likheter med andra företagskunder vars externa intressenter också använder Microsoft Dynamics 365. Våra lösningar har visat sig ha en bra passform för att stödja affärskritiska funktioner och det skapar värde för organisationer och deras kunder. 2 3 Vad tänker du om samarbetet mellan skogsbranschens alla företag? Skogsindustrin är progressiv när det gäller att skapa hållbara lösningar för framtiden, samtidigt som den ligger i framkant när det gäller teknisk innovation. Samarbetet mellan de olika parterna i värdekedjan är viktigt för att uppnå framgång, och det är här SDC spelar en viktig roll. Vi är stolta över att SDC har valt Microsoft Dynamics 365 som plattform för utveckling och distribution av sina tjänster till skogsindustrin. Reflektioner efter studiebesöket? Jag hade en bild av att skogsbranschen bara avverkade. Istället har jag lärt mig att man på olika sätt arbetar för att minska koldioxidutsläppen, bland annat genom ett högt kunnande och strategisk precision i både avverkning och återplantering. Antalet träd i Sverige har faktiskt ökat med 50% sedan början av 1900-talet. Vi är väldigt glada och stolta över partnerskapet med SDC, och vi ser fram emot att vara en del av industrins fortsatta arbete för en positiv inverkan på miljön. Collaboration between the different parties in the value chain is essential to achieve success, and this is where SDC plays an important role. 9

10 KRÖNT VÄGVAL Användningen av SDC-tjänsten Krönt Vägval ökar kraftigt. Alla skogsbolag använder tjänsten och en klar majoritet nyttjar Krönt Vägval som direkt grund för transportaffären. Idag används Krönt Vägval för att räkna fram de prisgrundande transportavstånden för mer än 70 procent av skogsbranschens råvarutransporter. Krönt Vägval är alltså på god väg att bli en de facto standard, vilket är branschens målsättning, säger Magnus Ulin, ansvarig för SDCs tjänsteområde Transport. TEXT : ANDERS THORÉN FOTO: PETRA BERGGREN Snabb tillväxt för Krönt Vägval I SVERIGE UTFÖRS årligen mer än två miljoner transporter av skogsråvara från avlägg i skogen till hundratals industrier och terminaler. Köravståndet mellan avlägg och inmätningsplats är en viktig parameter vid fastställandet av betalningen för dessa transporter. Exakt vilken väg bilen ska köra kan emellertid vara en svårbedömd fråga. Ofta är den kortaste och/eller den snabbaste rutten inte den effektivaste. En rad andra faktorer som vägarnas bredd, bärighet, backighet och kurvighet måste också vägas in, liksom miljöaspekter, trafiksäkerhet med mera. ENKELT OCH EFFEKTIVT För att skogsbolag och åkerier ska få Lars-Erik Jönsson ett enkelt och effektivt sätt att enas om det optimala vägvalet och därmed om det ersättningsgrundande avståndet har Skogforsk på uppdrag av SDC utvecklat algoritmerna i Krönt Vägval. Förr fanns det ett flertal olika sätt att bestämma körrutter och prisgrundande transportavstånd, vilket skapade osäkerhet och onödiga förhandlingssituationer. Med Krönt Vägval har branschen fått ett gemensamt, mer rättvis och transparent system, säger Lars-Erik Jönsson, tjänsteutvecklare på SDC med ansvar för Krönt Vägval. AVANCERAD MATEMATIK Krönt Vägval baseras främst på information från Trafikverkets nationella vägdatabas och på Facitrutter*, som gemensamt tagits fram och underhålls av branschen. Med hjälp av denna information och avancerad mate- matik beräknar programmet motståndsvärden* för varje delsträcka. Dessa värden vägs samman och resulterar i valet av den optimala rutten. SPAR KOSTNADER OCH MILJÖ Genom Krönt Vägvals ruttoptimering öppnas möjligheter till kostnadsbesparingar och minskad miljö- och klimatpåverkan. Dessa besparingar sker som en följd av t ex minskad körtid, lägre drivmedelsförbrukning och ett effektivare utnyttjande av fordonen. Även de administrativa kostnaderna minskar, som en följd av att avståndsberäkningen automatiseras och behovet av prisförhandling om enskilda transporter minimeras. I ett större perspektiv har Krönt Vägval också utvecklats till en betydelsefull länk i den alltmer digitaliserade kedjan från skog till industri. Kostnaderna för branschens lastbilstransporter av rundved uppgår till uppemot åtta miljarder kronor per år. En enda procents effektivisering ger alltså en årlig besparing på 80 miljoner kronor. Tillsammans med SDCs övriga tjänster bidrar Krönt Vägval till en sådan effektivisering, säger Magnus Ulin. STARKT GENOMSLAG Krönt Vägval har, särskilt under de senaste två åren, fått ett starkt genomslag i branschen. Dels har tidigare användare börjat nyttja tjänstens möjligheter i större omfattning, dels har nya användare tillkommit. Till exempel har företag som SCA Skog, HäradSkog, Nätraälvens Virkesförsäljningsförening, ATA Timber, Norra Skogsägarna och Billerud Korsnäs kraftigt ökat 10

11 Krönt vägval väljer den effektivaste, men inte alltid den kortaste eller snabbaste, vägen mellan skogen och industrin. sin användning. Det fåtal andra företag, som tidigare bara nyttjat Krönt Vägval för ruttning, planerar alla att öka sin användning och basera sina transportaffärer på avstånden från Krönt Vägval. Förbättrad tillgänglighet har i hög grad bidragit till tillväxten för Krönt Vägval. Tidigare hade vi brister i tekniken, med de har successivt åtgärdats. Vi betraktar Krönt Vägval som en verksamhetskritisk tjänst som aldrig får stanna. Därför har vi infört dygnet runt övervakning av tjänsten 365 dagar om året. Idag är Krönt Vägval en synnerligen pålitlig tjänst, konstaterar Magnus Ulin. Nya funktioner har också i hög grad bidragit till starkt ökade användningssiffror. MILJONTALS ANROP Under 2017 kommer 90 miljoner fastkubikmeter skogsråvara att transportredovisas i VIOL hos SDC. Det motsvarar 2,6 miljoner fullastade timmerbilar, vilka i ökande omfattning får både sin rutt och ersättningen för körningen framtagen med hjälp av Krönt Vägval. Statistiken visar att Krönt Vägval nyttjas i genomsnitt två gånger per körning, vilket ger hela 5,6 miljoner kundanrop per år till Krönt Vägval. Kundanropen görs i olika situationer. Dels i planerings- och uppföljningssammanhang före och efter transporten och dels under själva transporten, där Krönt Vägval fungerar som ett direkt stöd för det operativa utförandet. Här har vi ambitionen att åstadkomma en ökning av andelen transportstödjande anrop och där är den ökade realtidsorienteringen av tjänsten ett viktigt medel, betonar Magnus Ulin. För att utvärdera tjänsten följer SDC kontinuerligt upp anropsstatistiken. En annan viktig parameter är i vilken utsträckning Krönt Vägval fungerar som den direkta informationskällan för det prisgrundande avståndet. Efter att ha legat nästan stilla i många år har den andelen stigit snabbt under perioden , från 45 procent till mer än 70 procent. Det visar att Krönt Vägval är på väg att bli det effektiva system för standardiserad avståndsmätning som branschen efterfrågar, konstaterar Magnus Ulin. FORTSATT HÖG TILLVÄXT Den snabbaste tillväxten har skett under 2017 och mycket talar för att den positiva utvecklingen fortsätter under de kommande åren, som en följd av de planerade förbättringarna av Krönt Vägvals funktioner. Hundra procent är förstås inte realistiskt, men vår ambition är att successivt närma oss den siffran. Ju fler aktörer som använder Krönt Vägval för att ta fram de ersättningsgrundande transportavstånden, desto större blir branschnyttan, säger Magnus Ulin. ORDFÖRKLARINGAR Facitrutter beskriver hur branschens aktörer för en given transport brukar köra. Krönt Vägval baseras på 1725 Facitrutter fördelade över hela landet och relaterade till storleken på de regionala virkesflödena. Genom att Facitrutter ingår som en grund för ruttningen tar Krönt Vägval alltså hänsyn till transportaktörernas praktiska erfarenheter av vägnätet. Motståndsvärden beräknas, med hjälp av Facitrutter och en matematisk modell, fram för varje aktuell delsträcka. I det förenklade exemplet får en smal och krokig skogsbilväg ett högt motståndstal, medan en bredare och rakare väg får ett lägre motståndstal. Motståndstalen multipliceras med avstånden och resultatet ligger till grund för Krönt Vägvals val av optimal rutt. 11

12 KRÖNT VÄGVAL För att finna den optimala rutten väger Krönt Vägval samman ett stort antal vägegenskaper och andra parametrar. STRESS Att nya funktioner kontinuerligt tillförs systemet är en framgångsfaktor i arbetet med Krönt Vägval. Utvecklingsarbetet bedrivs utifrån de riktlinjer som branschen gemensamt har dragit upp, säger Lars-Erik Jönsson, tjänste utvecklare på SDC med ansvar för Krönt Vägval. SÄKERHET BACKIGHET Målmedvetna satsningar på utveckling och nya funktioner NYINFÖRD FUNKTIONALITET RUTTNING FÖR LASTBILAR MED OLIKA TOTALVIKTER. Krönt Vägval tar hänsyn till timmerbilarnas faktiska vikt, inklusive last. På så sätt kan det optimala vägvalet tas fram beroende på vilken typ av ekipage och last som är aktuell. Sommaren 2017 kompletterades Krönt Vägval så att tjänsten även hanterar 74-tons lastbilar. BEGRÄNSNINGAR PÅ BROAR OCH VÄGAR. Under 2016 genomfördes förbättringar i Krönt Vägval så att vid ruttberäkningar tas hänsyn till gällande vikt- och tryckbegränsningar. ORDFÖRKLARING: Expanderat nätverk innebär förenklat att vägar kan återspeglas med högre upplösning vilket i sin tur ger förfinade ruttningsmöjligheter. ILLUSTRATION: SKOGFORSK UNDERHÅLL AVSTÅND KOMMANDE UTVECKLING SDC och Skogforsk arbetar kontinuerligt vidare med att komplettera och förfina Krönt Vägval-tjänsten. Bland de nya funktioner, uppdateringar och tekniska förbättringar som är planerade under 2018 pekar Lars-Erik Jönsson ut följande: REALTID. Krönt Vägval ska utvecklas i riktning mot mer realtidsinformation. På sikt är ambitionen att komplettera systemet med information om vägarbeten och tjällossning och dagsaktuella uppgifter om olyckor med mera. UPPDATERADE FACITRUTTER. Under 2017 har en översyn av Facitrutterna genomförts, för att bättre spegla företagens delvis förändrade preferenser. Det finns indikationer på att branschen i större omfattning vill undvika smala vägar i några regioner jämfört med vad fallet var vid den senaste översynen, som gjordes Resultaten av översynen ny förbättrad motståndsinställning kommer efter omsorgsfulla tester, att läggas in i Krönt Vägval. START OCH STOPP. Genom införande av expanderat nätverk och med hjälp av vidareutvecklad beräkningsmodell kommer effekten av start och stop i olika typer av korsningar att inkluderas i Krönt Vägval. Detta betyder att tid- och bränsleåtgång beaktas i korsningar. 12

13 Kort om Krönt Vägval KÖRTID RÄTTVISA KURVIGHET BRÄNSLEFÖRBRUKNING NY KARTBILD. Under 2018 kommer en ny förbättrad kartklient att lanseras. Klienten är direkt anpassad till mobiltelefon och läsplatta, vilket bland annat ger chaufförerna förbättrade användningsmöjligheter. VIOL 3-ANPASSNING. För att ta tillvara på de möjligheter som skapas av VIOL 3 görs flera funktionella anpassningar av Krönt Vägval. Bland annat införs nya plats begrepp, vilket gör det möjligt att med större upplösning och precisions mäta avstånd till mätplatser, mottagningsplatser och hämtplatser. REDUCERA TOMKÖRNING. På några års sikt finns planer på att tillföra funktioner i Krönt Vägval som bidrar till reduktion av tomkörning. I samband med anpassningen till VIOL 3 görs en genomgripande modernisering av Krönt Vägval. Ett flertal program varor byts ut vilket skapar bättre utvecklingsförutsättningar för tjänsten. Branschens bedömning är att Krönt Vägval har stor potential för breddad funktion, vilket gör att utvecklingsarbetet kommer att intensifieras ytterligare, säger Lars-Erik Jönsson. ANDERS THORÉN MÅLSÄTTNINGEN med Krönt Vägval är att erbjuda skogsbranschen ett gemensamt sätt att ta fram ett ersättningsgrundande avstånd för råvarutransporterna. Krönt Vägval är alltså en standardmodell med vilken skogsbolag och åkerier på ett enkelt och objektivt sätt beräknar det optimala vägvalet och därmed också avståndet. På så sätt effektiviseras administrationen och onödiga förhandlingssituationer undviks. KRÖNT VÄGVAL SKA INTE i första hand ta fram den kortaste eller snabbaste vägsträckan, utan beräkningsmodellens uppgift är att väga samman bränslekostnader, körtid, trafiksäkerhet, miljö med mera till det mest effektiva vägvalet. FÖR ATT FINNA DEN optimala rutten tar Krönt Vägval hänsyn till viktiga vägegenskaper som vägklass, maxhastighet, bredd, bärighet, kurvighet med mera. Beräkningarna baseras på information från Trafikverkets nationella vägdatabas, och på Facitrutter. Utifrån sådan information beräknar programmet Motståndsvärden (vikter) för varje vägegenskap (t ex vägbredd 4 m). Egenskapens värde multipliceras med dess längd och summeras för varje vägsträcka till en total. För att bestämma den optimala rutten väljer systemet ut den kombination av delsträckor som ger den lägsta summan av vikter. Resultatet blir det krönta vägvalet. SDC-TJÄNSTEN KRÖNT VÄGVAL är en webbaserad tjänst som kan integreras i företagens egna transportsystem. SDC ÄGER OCH DRIVER Krönt Vägval och har ett nära samarbete med Skogforsk främst då det gäller utvecklingsarbetet. Rådet för Produktion och Transport (tidigare Logistikrådet) har tillsatt en särskild nämnd, KV-nämnden, för att skapa en god förankring av Krönt Vägval i hela landet. KV-nämnden hanterar bland annat branschens rapportering av avvikelser och beslutar om åtgärder, exempelvis införande av rekommenderade leder etc. En annan viktig uppgift för KV-nämnden är att dra upp riktlinjer för och medverka i vidare utveckling av Krönt Vägval. Till exempel har KV-nämnden varit starkt engagerad i den översyn av Facitrutter som genomförts under I KV-nämnden ingår sju branschledamöter. Ordförande är Anders Järlesjö, Sveaskog. 13

14 TIS Allt fler åkerier använder TIS Genom SDC-tjänsten TIS får företagen den information som behövs för att följa upp, analysera och bättre styra sin verksamhet. Åkeriernas ambition att på så sätt äga sin affär blir allt starkare, säger Lina Sundberg, marknadsansvarig för SDC i södra Sverige. UNDER 2017 har 40 åkerier som inte tidigare använt SDCs Transportinformationssystem, TIS anslutit sig till tjänsten. De allra flesta finns i södra Sverige. Åkeribranschen här i söder är ganska småskalig och traditionellt har de flesta inte varit så involverade i transportadministrationen. Den har skötts av skogsbolagen, men nu är situationen på väg att förändras, säger Lina Sundberg. Genom TIS har befraktare och transportör tillgång till samma information. Tjänsten uppdateras omedelbart när ny information sänds in från en mätstation. Båda parter har också möjlighet att ta ut statistik om medeltransportavstånd, medelpriser med mera. Transportföretagens behov av att bättre kunna styra sin verksamhet ökar som en följd av skärpta krav från industrin. Lite tillspetsat kan man säga att allt mer av råvaran ska lagras på lastbilarna, istället för på vedgårdarna. Det har lett till att åkerierna verkligen inser värdet av bra informationssystem. MARIA ANSPACH är både chaufför och administratör på Fröjds åkeri i Kisa. Meningen var att hon skulle köra lastbil på heltid, men när ägaren behövde hjälp på kontoret fick Maria rycka in där också. 5Fem fina fördelar TIS GER: Snabbhet. När mätningen är godkänd syns utfallet direkt i TIS. Snabb och korrekt redovisning av både virkes- och bränsletransporter Båda parter får samma information transparens. Statistik på utförda transporter, som medelavstånd, transportarbete och medelpriser. Stöd för uppföljning. T ex av transporterade volymer, transportkostnader, kvoter, specifik mottagningsplats eller liknande. SOM VERKSAMHETSUTVECKLARE och rådgivare på organisationen Träfrakt kan Pehr Sundblad bekräfta åkeriernas ökande intresse för TIS. Till viss del kan det bero på att vår rådgivning till medlemmarna synliggjort värdet av den här typen av verktyg. Men det grundläggande är behovet av effektivisering. Till exempel är det inte ovanligt att mindre skogstransportkunder fortfarande använder manuella faktureringsrutiner. Då är det förstås mycket enklare att kunna fakturera utifrån en digital lista som SDC skickar ut till låg kostnad, säger han. Möjligheten att få statistik om företa- Att växla mellan jobben som chaufför och administratör är lärorikt eftersom man ser helheten. Administrationen har effektiviserats, men våra program kan bli mer användarvänliga. Därför ser jag fram mot VIOL 3, som ska medföra förbättringar, säger Maria Anspach på Fröjds Åkeri I Kisa. Jag var ju van vid datorer och inte rädd för lära mig SDC-programmen. Nu har jag skött sådan administration i 6-7 år, men fortfarande sitter jag minst lika mycket i lastbilen som på kontoret, säger Maria. Med program som Transportredovisning och TIS har administrationsjobbet effektiviserats, vilket underlättat för Maria att hinna med sina dubbla arbetsuppgifter. Förr fick hon sitta och bläddra i tjocka pärmar med avräkningsnotor. Hade något blivit fel kunde det ta timmar att rätta till. Idag behöver jag bara knappa in ett redovisningsnummer så får jag den information som behövs. MED 18 BILAR i drift gäller de att ha full koll på logistiken, men också på affärerna. Vi jobbar mycket med statistik och då är TIS ett utmärkt verktyg. Till exempel investerade vi i en 74-tons bil som har kört på dispens i snart två år. Hur den bilen gått och hur investeringen betalat sig har vi järnkoll på. Så bra att resultaten använts i ett forskningsprojekt. Det skulle aldrig varit möjligt utan den nya tekniken, säger Maria. TEXT: ANDERS THORÉN Statistiken är värdefull för företagen Pehr Sundblad gets affärsverksamhet är minst lika värdefull. Allt fler av Träfrakts medlemmar gör nu sådana uppföljningar med hjälp av data från TIS. Ett 10-tal Träfraktmedlemmar har gått ytterligare ett steg och tagit över rollen som transportadministratör. Detta har möjliggjorts med hjälp av Träfrakt, som då står för delar av arbetet. Poängen för åkeriet är att man ger kunderna ett mervärde. Många transportköpare är glada att slippa sådan administration. Därför tror jag att vi i framtiden får se mer av denna nya rollfördelning, säger Pehr Sundblad. 14

15 SCA + papinet = SANT SCA har officiellt gått över till papinet. Ingenting syns på ytan, det tillför ingen funktionalitet än så länge, men bakom kulisserna är en stor milstolpe nådd på resan mot VIOL 3. Vi har ansträngt oss för att övergången inte ska påverka vardagen, berättar Magnus Tjärnskog, projektledare IT på SCA Skog. FÖR ATT DEN KOMMANDE systemförnyelsen från VIOL 2 till VIOL 3 ska bli så smidig som möjligt har den föregåtts av en integrationsförnyelse. Det handlar alltså om att förnya det sätt som kundernas egna system kopplas ihop med SDC. PapiNet heter den globala meddelandestandard som gäller för integrationer med VIOL 3 och nu är den inom kort på plats hos samtliga berörda företag. Det här projektet har pågått i 2,5 år, berättar Ted Danielsson, projektledare på SDC. Vi och 130 företag har gjort resan mot papi- Net tillsammans och SCA är bland dom första i mål. De övriga har följt SCAs produktionssättning med spänning. Snart är det även dags för dem att ta steget. CGI och Evry som tillsammans har 80 unika kunder i sina respektive system, är dom största aktörerna. Sista januari 2018 ska samtliga kunder som ska integrera med VIOL 3 ha gått över till papinet. PAPINET ett lugn i förändringen har varit viktigt. Det har blivit ett givande, tagande och dragande, men resultatet blir bra. Även om alla företagen i grunden har olika lösningar och angreppssätt har det under resans gång växt fram en gemensam kompetens kring standarden. Både Ted och Magnus konstaterar att den höjda kunskapsnivån bådar gott inför VIOL 3. Riskerna kan elimineras, säger Magnus. När vi startade visste vi inget om papinet, nu har vår grupp på totalt 12 personer bra koll. Inför övergången har SCA under lång tid haft parallella tester kring mätdatat. När flera månader passerat utan differenser kändes det bra. Jag kände mig lugn, så det var bara att ta steget, fortsätter Magnus. Och det har gått riktigt bra. TEXT OCH FOTO: LENA SJÖDIN VILKA ÄR DÅ ERFARENHETERNA LÄNGS VÄGEN? I ett sådant här omfattande projekt ändras förutsättningarna hela tiden och därmed också planeringen, fortsätter Ted. Att hitta Efficture först av alla Allra först ut i processen att integrera sina system med SDC via papinet blev IT-företaget Efficture Consulting i Åmotfors. Företagets system för virkesadministration är helt nytt vilket avsevärt underlättat arbetet. Det har flutit på bra, med god hjälp av SDC, säger Thomas Svensson. THOMAS SVENSSON INSÅG tidigt att det behövdes ett eget fristående system för att kunna leva upp till de nya krav som SDCs förnyelseprocess innebar. Redan hösten 2014 sparkade jag igång arbetet med att från grunden ta fram ett nytt administrationssystem för skogsråvara, berättar han. Och den 1 januari 2016 var det färdigt att driftsättas. Efficture Virke, som hans system heter, är moln/webbaserat vilket gör att det är enkelt att installera, att det går att använ- Thomas Svensson da överallt, från surfplatta eller smartphone, och att det körs på centrala servrar som ger bra support och hög säkerhet. Men kanske viktigast i nuläget är att det är integrerat med SDC och VIOL via papinet, säger Thomas Svensson. Han var därmed först ut med att ta det komplexa språnget från ett gammalt format till ett helt nytt. Han var till och med så snabb i starten att han under en tid manuellt fick föra över uppgifter från VIOL till sina kunders system eftersom introduktionen av papinet sköts fram en tid. En jobbig period, konstaterar Thomas Svensson. Å andra sidan fick jag då tid att sätta mig in i all information om volym och pris för att se hur allt hängde ihop. Nu rullar det emellertid på. Flera av hans kunder, mindre och medelstora spelare verksamma inom skog och transport, är helt integrerade i papinet och tankas digitalt från VIOL. Och fler följer i deras spår. När sedan VIOL 3 införs behövs förvisso ett antal förändringar, men grunden är lagd och den ser ut att vara tillräckligt stabil för att ha ett långt liv framför sig. Jag är väldigt nöjd med den hjälp och information jag fått för att räta ut de fråge tecken som uppstått, försäkrar Thomas Svensson. Nu kör jag för fullt. MATS WIGARDT 15

16 Pilotföretag plogar När ett av Sveriges största och mest intressanta IT-projekt, SDCs uppgradering till VIOL 3, ska sjösättas är det en handfull stora och viktiga aktörer som krattar manegen för Sveriges samlade skogsnäring. Nu är det allvar, konstaterar Lars Jonsson på SCA Skog. TEXT: MATS WIGARDT VEM MAN ÄN PRATAR med om övergången från VIOL 2 till VIOL 3 möts man av en nervös, men behärskad, målmedvetenhet. Mycket tid och tankemöda läggs ner på att få hela processen då 90 miljoner kubikmeter virke ska passera en helt ny plattform för integration och kommunikation att klara sig utan grundkänning. Hela Skogs-Sverige berörs av omställningen. Allt till ett värde av 70 miljarder kronor. Det här är så mycket mer än ett IT-projekt, det är ett verksamhetsprojekt med många nya lösningar, säger Christer Hörnfeldt på Holmen Skog. Och bygget av nya VIOL 3 pågår för fullt, med ny teknik, ny standard, nya funktioner, nya begrepp och nya gränssnitt. För att inte hela förnyelseprocessen ska haverera redan från start finns många frågeställningar att besvara. För att alla SDCs 600 kundföretag inte ska göra samma misstag samtidigt har sex pilotföretag utsetts. Deras uppgift är att driva på och bana väg för övriga Skogssverige. Dessa är Holmen, SCA, Södra, Stora och Sveaskog. Dessutom ingår IT-företaget CGI i kretsen av pilotföretag som testar och verifierar VIOL 3. Vi anordnar seminarier, gör besök och för en kontinuerlig dialog med våra pilotföretag, säger Tomas Karlsson på SDC som är projektledare för Forest Storm, som är det galghumoristiska namnet på övergången till VIOL 3. Men, betonar han, det är ändå det arbete som pågår ute på företagen som är viktigast, då man bland annat identifierar och specificerar kraven på de egna systemen. Och Tomas Karlsson tycker att pilotföretagen kommit igång bra, trots att skogsnäringen genom åren inte alltid utmärkt sig för att agera på de allra snabbaste fötterna. STORA RESURSER i form av tid och personal läggs ner på anpassning, omställning och verifiering. Det viktiga är att få med alla nivåer på tåget, att alla förstår fördelarna med VIOL 3 och att alla förstår vikten av att förberedelserna blir klara i tid. Det är verkligen ett jätteprojekt, konstaterar Tomas Karlsson. Och det har man nu börjat inse. Lars Jonsson på SCA har tillsammans med kollegor och externa konsulter länge ägnat en stor del av sin SDCs informationskampanj fokuserar mer och mer på att stödja kunderna i den förestående verifieringsfasen Fortsatt utveckling av VIOL 3 Kundföretagen börjar gå över till det nya sättet (papinet) att skicka/ta emot information Fortsatta kundbesök hos både pilotföretag och övriga kunder 15/8 Pilotföretagen i Forest Storm startar anpassning, omställning och verifiering mot VIOL 3 31/12 En betaversion av VIOL 3 är klar och tillgänglig för pilotföretagen SDC fokuserar på att stödja kundföretagen i Forest Storm med anpassning, omställning och verifiering mot VIOL 3 Anpassning, omställning och verifiering mot VIOL 3 startar för samtliga kundföretag SDC genomför användarutbildningar i VIOL 3 31/1 Samtliga kundföretag med integration ska ha genomfört sin övergång till standardgränssnittet papinet för VIOL 2 31/3 En första version av VIOL 3 levereras och övriga företag (förutom piloterna) startar anpassning, omställning och verifiering mot VIOL 3 31/5 PapiNet-specifikationer för integrationer mot VIOL 3 färdiga för kunderna att börja utveckla mot 16

17 vägen för VIOL 3 arbetstid åt alla nya pusselbitar som ingår i VIOL 3. Det har bland annat varit interna system som ska matcha den nya plattformen. Och att lära sig arbeta med en ny standard för elektronisk kommunikation, papinet. DEN STORA UTMANINGEN, som han ser det, är att få hela Sveriges skogsnäring att komma igång samtidigt med övergången till VIOL 3. Jag tycker att vi själva kommit en bra bit på väg, men jag är lite orolig att man på andra håll underskattat den nödvändiga arbetsinsatsen, säger han. I den här processen måste alla kavla upp ärmarna och gå i takt, ingen orkar jobba med två parallella system. Han tycker att upplägget med pilotföretag som plogar vägen är bra. Det ger en tidig förståelse och god inblick i hur det nya verktyget är tänkt att fungera. Pilotföretagens uppgift är, säger han, att praktiskt visa på fördelarna med VIOL 3 och därmed medverka till en lösning att utvecklas i. VIOL 3 är en positiv förändring och vi lägger ner omkring timmar på att identifiera och undanröja alla skavanker på vägen dit, säger Lars Jonsson. Men, tillägger han, då får vi också ett modernt och flexibelt verktyg som underlättar för vår framtida verksamhet: att leverera de virkesspecifikationer som våra kunder vill ha. I samma län, men norr om Skuleberget, känner sig Christer Hörnfeldt och Oscar Hägglund på Holmen Skog i Örnsköldsvik väl insatta i innebörden av SDCs förnyelseprocess. I likhet med SCA är Holmen ett av de pilotföretag som i god tid involverats i övergången till VIOL 3. Holmen insåg också tidigt behovet av att få en överblick över sina interna system för att få en uppfattning om hur de skulle påverkas av det nya formatet. Men, säger Christer Hörnfeldt, ibland känns det ändå lite grann som att vi står och stampar. Det är en process med stor komplexitet, som får påverkan på alla processer och som berör många personer. Vi får lägga ner mycket arbete på att förstå vad det egentligen innebär för oss. DEN VIKTIGASTE FRÅGAN att besvara är var man ska börja. Och vilka konsekvenser det för med sig vad gäller integrationerna till egna förändringar i verksamheten. Vad som kan byggas om eller bytas ut och vad kan vi leva vidare med, summerar han. Att nu ro hela projektet i land innebär fortsatt hårt arbete. Budskapet de vill förmedla till alla de som påverkas av övergången till VIOL företag, 400 mätplatser, användare - är: Börja arbeta genast! Det går inte att skjuta upp längre. Alla måste gå i takt när allt väl är på plats. Christer Hörnfeldt framhåller att de möjligheter som VIOL 3 innebär mer än väl kompenserar de eventuella inkörningsproblem som övergången till ett nytt affärssystem för med sig. Vi har stora förhoppningar på hela förnyelseprocessen, avslutar han Verifieringsfasen avslutas och SDC och kundföretagen förbereder för driftstart av VIOL 3 Kundernas anpassningar i egna system ska vara genomförda Fortsatta användarutbildningar i VIOL 3 Förberedelser inför driftstart av VIOL 3 31/5 Pilotföretagen och VMF klara med anpassning, omställning och verifiering mot VIOL 3. (Minst en pilot och ett VMF ska vara klara redan 31/3.) 15/9 Hela branschen klar för övergång till VIOL 3 Hela branschen går från VIOL 2 till VIOL 3 1/2 Driftstart av VIOL 3 17

18 KUNDBESÖK: BILLERUDKORSNÄS Jämnare FOTO: BILLERUDKORSNÄS virkesflöde med modern mätteknik Med kameror installerade och fjärrmätning införd på fyra bruk och modern mätteknik planerad att tas i bruk på ytterligare en produktionsanläggning i början av 2018 är BillerudKorsnäs långt framme i virkesmätningens nya vardag. Vi står inför en spännande utveckling, säger Stig Jonsson. TEXT & FOTO: MATS WIGARDT DET ÄR GAMMAL industrimark vi befinner oss på under besöket i Bomhus, strax utanför Gävle, i BillerudKorsnäs stora massa- och kartongbruk. Det som 1855 startade som ett sågverk i Korsnäs utanför Falun har idag förvandlats till en modern anläggning där det tillverkas tillräckligt för att producera omkring 200 miljoner portionsstora dryckesförpackningar, varje dag. Flytten 1899 av såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Dalarna till Gävle var en av Sveriges största industriflyttar någonsin. Efter bara tio år byggdes en sulfitfabrik som fem år senare kompletterades med en sulfatfabrik. En första pappersmaskin köptes 1925 och efter ytterligare ett kvarts sekel var det dags 18

19 Virkesmätning på distans innebär sänkta kostnader, snabbare hantering och ett jämnare råvaruflöde. BillerudKorsnäs har i likhet med skogsbranschen i övrigt länge intresserat sig för att rationalisera och effektivisera virkesmätningen. Man visste att det hos SDC fanns teknik för att med hjälp av kameror på mätstationen mäta in virke från industri på distans och ställde sig frågan om det kunde vara något att titta närmare på. Vi tillsatte 2014 en utredning som konstaterade att virkesmätning på distans kunde vara bra för oss, berättar Stig Jonsson. Inte minst för att det innebar sänkta kostnader, snabbare hantering och ett jämnare råvaruflöde. Det fanns två olika tekniklösningar att välja mellan. I SDCs väl beprövade modell används nio kameror som tar bilder av travarna på den stillastående timmerbilen. att ta Sveriges första kraftpappersmaskin i bruk. Idag ingår fabriken i Gävle i en koncern med produktionsanläggningar runt om i Sverige, i Finland och i England. Närmare 60 procent av försäljningen utgörs av smarta och hållbara förpackningslösningar för mat och dryck. TILL DETTA BEHÖVS enbart i Gävle ungefär kubikmeter fiberråvaraper dygn. Vi är en stor fiberköpare, konstaterar Stig Jonsson som i många år arbetat med logistik och virkesflöden vid fabriken i Gävle. Idag arbetar han med olika förbättringsprojekt gällande frågor som rör virkesförsörjning och mätning. ETT ALTERNATIV till SDCs kamerarigg är ett system som tagits fram av Cind AB, ett litet teknikföretag i Jönköping som knoppats av från SAAB med syfte att utveckla civila applikationer för bland annat stereokamerateknik. Cinds system, TimSpect, tar fram högupplösta bilder i 3D där man med stor säkerhet kan avläsa hur massavedstravarna ser ut. Dessutom behöver inte bilen stå still, den kan istället sakta rulla genom kamerariggen samtidigt som bilderna tas och skickas sedan vidare till en central mätplats. I samarbete med Trätåg AB gjordes under hösten 2016 ett fullskaligt försök vid timmerterminalen i Lomsmyren utanför Mora som gav lyckat utfall och manade till en fortsättning. BillerudKorsnäs beslutade att ge Cind i uppdrag att leverera utrustning för virkesmätning på distans till sina industrier. 19

20 KUNDBESÖK: BILLERUDKORSNÄS Stig Jonsson, Billerud Korsnäs och Agneta Johansson, VMF Qbera i samtal om fjärrmätningen. 20 Det finns fördelar med deras teknik, som att den är lättare att placera på mätplatsen och att det blir en billigare etablering, säger Stig Jonsson. Under det gångna året har kamerariggar från Cind installerats vid fyra av BillerudKorsnäs svenska anläggningar, i Skärblacka, Frövi, Gruvön och Gävle. Återstår Karlsborg som får bildmätning under Och Stig Jonsson är nöjd. Bildmätningen får allt större acceptans inom skogsnäringen, med mätplatser över hela Sverige utrustade med olika typer av modern kamerateknik. Det har varit ett stort steg, men allt har fungerat hos oss, med samma teknik för alla våra anläggningar, säger han. Bilderna skickas sedan till fjärrmätningscentralen i Sundsvall för mätning. HAN VILL samtidigt framhålla betydelsen av att den opartiska virkesmätningens goda rykte inte naggas i kanten, att virket mäts enhetligt över hela landet så att skogsägare och leverantörer kan känna sig fortsatt trygga, även när branschen nu går över till ny teknik. Leverantören Cind har även utlovat en uppgradering av systemet till automatisk volymberäkning vilket ytterligare underlättar virkesmätning på distans. Stig Jonsson pekar också på att man nu, beroende på mätcentralens öppethållande i Sundsvall, kan hålla inmätningen tillgänglig under fler av dygnets timmar, med mindre köer och ett jämnare inflöde av råvara till industrier och terminaler. Vi har överlag en positiv inställning till ny teknik som innebär logistiska lösningar som ger effektivare transporter, kortare terminaltid och jämnare transporter över dygnet, säger han. Fjärrmätning är ett exempel, digital leveransavisering som i förväg registrerar information om bil och last i mätplatssystemet är ett annat. INVID MÄTBRYGGANS nymonterade kamerarigg träffar vi Agneta Johansson, VMFs distriktsledare med ansvar för sex mätstationer i och i närheten av Gävle. Även om det finns inkörningsproblem med fjärrmätningen, som att det saknas vältlappar på travarna eller att det uppstår svårigheter att mäta delade lass, ser hon också stora fördelar med den nya tekniken, trots att antalet virkesmätare blir färre. Smidigt och effektivt, säger hon, men initialt leder alltid ny teknik till många frågetecken att räta ut, framför allt hos chaufförerna. Det kan ta lite tid innan allt flyter som det ska. Då gäller det att ha lite tålamod. FAKTA BILLERUDKORSNÄS: Åtta produktionsanläggningar: Beetham, Frövi, Rockhammar, Gruvön, Gävle, Karlsborg, Pietersaari, Skärblacka. Nettoomsättning 2016: 22 miljarder SEK Rörelseresultat 2016: två miljarder SEK Antal medarbetare: Nyckelsegment: Förpackningar för mat & dryck, industri, konsument & lyxvaror, läkemedel & hygien.

21 Hur ser ni på SDC och skogsbranschen? Anny: Det är mycket större än jag trodde och det blir mer och mer intressant. Ida: Det är jättekul att få insikt i en för mig helt ny bransch. Våra unga är vår framtid Ida Eriksson och Anny Sihlén. Vad har ni lärt er hittills? Anny: Vi får se hur allt är i verkliga livet och det är jättebra! Även om läroböckerna är bra, fungerar det ju inte riktigt som det står. Ida: Jag lär mig hela tiden nya saker som t ex att tänka på andra sätt och inte bara efter skolboken. SDC satsar på den yngre generationen för att säkra kompetensförsörjningen. Studenter får möjlighet att komma in i arbetslivet redan under studietiden och val av inriktning styrs av behov inom organisationen. ANNY SIHLÉN OCH IDA ERIKSSON studerar på Mittuniversitetet i Sundsvall. Anny studerar andra året på Personaloch arbetslivsprogrammet och Ida är inne på tredje året på Ekonomiprogrammet. Under den kvarstående studietiden har de möjlighet att arbeta på SDC någon dag i veckan. Som arbetsgivare får SDC med hjälp av studenterna tillgång till ny kunskap, stöd i verksamheten och möjlighet att rekrytera. Studenterna utvecklas praktiskt och får samtidigt en chans till anställning. Hur ser ni på att få komma ut i arbetslivet under studietiden? Anny: Jag trodde inte att jag skulle få arbeta så specifikt med det jag vill arbeta med. Det jag har med mig från studierna kan jag applicera och använda här i praktiken och det känns jätteroligt. Ida: Det är en jättebra komplettering till skolan och jag får se hur det fungerar i verkligheten. Att det skulle bli så specifikt när det gäller arbetsuppgifterna hade jag inte förväntat mig. Hur fick ni vetskap om SDC och hur kom det sig att ni kom hit? Anny: Jag fick ett tips om att SDC sökte någon inom Personal- och Arbetslivsprogrammet. Jag kontaktade SDCs HR-chef och nu är jag här. Ida: Jag hade kontakt med Academic Work eftersom jag sökte jobb inom ekonomi. SDC hade ett jobb som skulle passa mig och jag har nu varit här sedan september Vad tror ni att ni kan bidra med? Vi kommer förhoppningsvis in med ett nytt sätt att tänka och ser annorlunda på saker och ting. Hur ser planerna ut i framtiden? Anny: Jag har två år kvar och vill gå ut skolan och arbeta. Målet är att få bli personalchef någon gång i framtiden. Ida: Jag har en plan på att bli revisor men det är många år dit. Det kan hända mycket på vägen. Att jobba med ekonomi känns i alla fall som ett rätt val! Skulle ni rekommendera andra studenter att söka sig till SDC? Ja, absolut! SDC är ett väldigt bra företag att få komma till och här har vi fått en flexibilitet som gör att vi kan styra arbetstiden efter studierna. TEXT & FOTO: LENA KJELLBERG Kundtjänst förbereder sig SDC Kundtjänst: DET PÅGÅR ETT INTENSIVT ARBETE för skiftet från VIOL 2 till VIOL 3. Kunder, partners och SDC är mitt i förberedelserna. Det innebär att även SDCs kundtjänst behöver tid att vässa kompetensen för att under verifieringsfasen inför driftstart kunna erbjuda en supportfunktion med hög kvalitet och service. Från 1 oktober är SDCs kundtjänst därför tillgänglig på telefon vardagar mellan och Övriga tider lämnar du ditt ärende till ärendemottagningen och mail går såklart att skicka dygnet runt. - Du kan alltid ringa, förklarar Margita Sahlberg, ansvarig för kundtjänst. Förändringen innebär att handläggningstiden för ärenden som utredningar och beställningar påverkas. 21

22 Noterat Guld i Timbersport FERRY SVAN LYCKADES nyligen knipa guldet i junior-vm i Timbersport i Hamburg. Innan dess hade 21-åringen från Skamhed vunnit de nordiska mästerskapen. Timbersport är en uppvisningsgren som handlar om att såga, hugga och klyva stockar på tid. Två moment med 1 yxa, två med såg, allt på tid. Fokus ligger på snabbhet, styrka, uthållighet och precision. Till detta använder man speciella, handgjorda yxor och sågar som beställs från Nya Zeeland. Yxorna är stora och tunga, med längre skaft än svenska yxor, och med eggen vinklad för att inte fastna. Nästa mål är att komma med i seniorlandslaget, med slutmålet att bli bäst i världen. Ferry Svan hoppas på sikt kunna leva på sporten, och tränar på heltid hemma hos pappa Gunde Svan. Framtiden i en flaska TÄNK OM EN nedbrytbar flaska av formgjuten träfiber kunde ersätta alla glas och plastflaskor som skräpar ner i naturen. Inom kort kan det vara verklighet. Världens första fiberbaserade, helt nedbrytbara flaska för kolsyrade drycker utvecklas nu av svenskt trä i danska Slangerup. Green Fiber Bottle heter flaskan som tagits fram av EcoXpac och som är tänkt att revolutionera förpackningsindustrin. I handen känns flaskan som en vanlig 50-centiliters plastflaska, men är hårdare när man klämmer på den. I mitten av 2018 planeras lanseringen av en testomgång, därefter är drömmen att göra en fullskalig lansering i samband med Tokyo- OS Biobaserat förband CHALMERS I SAMARBETE med bland annat Sahlgrenska sjukhuset arbetar med ett projekt, Onskin-3D, som syftar till att utveckla innovativa material baserade på skogsråvara som lämpar sig för 3D-printing av avancerade sårförband. De består av förnybara och ickegiftiga så kallade cellulosa nanofibriller, CNF, avsedda för svensk sjukvård. Primär målgrupp är patienter som behandlas på plastikkirurgen för brännskador på svåråtkomliga ställen på kroppen, som armhålan, näsa och hals. Det är första gången man lyckats skriva ut och torka tredimensionella objekt helt av cellulosa med hjälp av en 3D-bioskrivare. Medvind för korslimmat trä KL-TRÄ ÄR EN prefabricerad massiv träskiva som består av hyvlat granvirke som limmats ihop med vartannat skikt krysslagt för ökad formstabilitet. Tekniken togs fram i Schweiz på 90-talet och var länge ett ganska smalt material med begränsad användning. Men i takt med en ökande oro för klimatförändringarna har ett behov av nya klimatsmarta byggsystem uppstått. I Sverige blev Martinson i Bygdsiljum först med att tillverka KL-trä. Företagets produkter har bland annat använts i stommen till Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg. Häromåret kunde Martinsons inviga en ny anläggning där produktionen av KL-trä tredubblas. Ikeanyckeln snart passé MED EN HELT NY teknik ska monteringstiden av IKEAs möbler förkortas avsevärt. Med hjälp av klicktekniken sätter man ihop möblerna utan både verktyg, skruvar, lim eller annat. Metoden kommer att introduceras gradvis för att till slut omfatta hela sortimentet. Det blir både bättre för miljön och enklare och billigare produkter. Samt lättare att ta isär och sätta ihop vid flyttar, återvinning och liknande. Men det bästa av allt, som alla kunder kommer att älska, är tiden. Enligt Ikea kommer monteringen av en Paxgarderob att förkortas från en och en halv timme till endast tre minuter. Den största innovationen sedan det platta paketet hävdar Torbjörn Lööf, vd för Inter Ikea. 22 ILLUSTRATIONER: PER MATSSON

23 Fredrika Ek, som cyklar runt jorden för att samla in pengar och bidra till en bättre värld. Efter att ha cyklat två hundra mil genom Saharaöknen kunde Fredrika Ek i början av oktober lägga motvind och sanddyner bakom sig. Från staden Guelmim i södra Marocko konstaterar hon att hennes långa resa nu närmar sig slutet. Hallå där! Fredrika snart hemma igen men äventyret fortsätter Berätta vad det var som fick dig att på vägen hem välja Afrika framför Nordamerika. Det var ett beslut som sakta växte fram. Under hela tiden i Sydamerika hade jag en gnagande olustkänsla inför den avslutande transportsträckan genom USA. Jag ville inte att äventyret skulle vara slut, lockades inte det minsta av en epilog bestående av asfalt och hamburgare. När jag insåg att det fanns ett alternativ till den resrutt jag hade lagt redan innan jag lämnade Sverige pirrade det till i hela kroppen. Jag var faktiskt helt fri att höja ribban ytterligare och öka dosen upplevelser ännu lite mer. Då blev beslutet väldigt lätt att fatta. Efter att ha flugit över Atlanten till Togo har du cyklat norrut längs Afrikas västkust. Vad är din bild? Jag har ju bara sett ett litet hörn av en otroligt spännande kontinent som jag inte hade velat missa, och jag kan säga att jag är otroligt glad över att jag ändrade mina planer. Afrika är nyckeln till allt, nära livet, och en del av världen som ligger långt bortom den bekvämlighetszon jag fostrats i. Men att under min resa ta det steget är också skälet till att jag fått uppleva så mycket. I Afrika har jag blivit släppt in på livet av människor som utåt sett inte har mycket att erbjuda. Det har varit det lilla och enkla mötet. Att få dela en skål med ris i en by, att sjunga tillsammans, att känna kontinentens hjärtslag. Och att få ett barn uppkallat efter sig - det har varit magiskt. Men det finns också en annan bild. Mauretaniens apartheidsamhälle med sitt öppna slaveri, till exempel. Den misär och det hopplösa klassamhälle som många lever i var svårt att se. Du har också träffat några av de människor som fått del av de pengar som samlats in under din resa. Kollekten som samlats in var tusende mil som jag lagt bakom mig överstiger nu kronor, mot beräknade kronor. Helt fantastiskt! I Senegal besökte jag en by där man fått ett helt nytt liv tack vare de pengar som människor i Sverige bidragit med. En brunn, några enkla skörderedskap, en lokal och en ugn har satt ett helt samhälle på fötter, med ett framgångsrikt arbete mot kvinnlig könsstympning som kronan på verket. Och nu, efter 30 månader, 41 länder och mil är du på väg hemåt. Hur känns det? Otroligt bra. Jag längtar hem så det skriker om det. Samtidigt saknar jag redan det här livet, trots att hela Europa återstår. Och den långa cyklingen längs norrlandskusten innan jag är hemma igen. Men äventyret fortsätter, Men riktigt vad jag ska göra vill jag inte berätta än. Men ett är säkert, det blir utan cykel. MATS WIGARDT Se även thebikeramble.com och actionaid.se 23

24 SDC, Sundsvall Krönt Vägval Det effektivaste vägvalet för din skogstransport Det Krönta Vägvalet bygger på en mängd faktorer som körtid, avstånd, bränsleförbrukning, trafiksäkerhet, kurvighet och backighet. Använd skogsnäringens standard och basera dina transportaffärer på Krönt Vägval! Läs mer om Krönt Vägval i detta nummer av Login.