MARIA &R. en bibliografi. ''Nuets fann : det förflutna. Nuets doft: framtiden." (Sándor Weöres)

Transkript

1 MARIA..-. MULLER

2 MARIA &R en bibliografi ''Nuets fann : det förflutna. Nuets doft: framtiden." (Sándor Weöres)

3 INLEDNING III.. HUVUDFORTECHNING: ANTGL.OGIER DCH EFJSHILDA FORFATTARES VERK I BOKFOW.1 SAMT ETT URVAL AV I IODICA PIJELICERADE ALSTER 1 ETT URVAL ~VERSIHTSARTIKLAR OM UUGERSr4 LITTERATUR, PUBLICERADE PA CVENSHA 71 BILAGA I: UPJGERSHA FGRF~ATTARES P-ER UPPF@RDA PA SVENSKR SCENER DM/EUSR I SVERIGES RADIO 72 EXAGA 2: ijlgeaska FORFATTARES!~KÖNLITTER&A VERK Si31 UYDWAG TILL SVENSKA fyilmer 87 BILAGA 3: UNGERSKA INVIWDRRRF~ATTARE I SVERIGE SAMT NAGRA OVERSATTARE AV &UMS 91

4 INLEDNING Föreliggande arbete ar en förteckning över ungersk skönlitteratur i svensk Översättning, publicerad mellan 1845 och Hittills har det, oss veterligen, bara gjorts två mindre försök på svenska på detta omrade. Det ena är en liten förteckning i Backman-Lefflers bok : Ungern i kultur och historia, 1924D san huvudsakligen tar upp bucker, utgivna fr o m 1800-talets senare del t o m 1922, några i periodica publicerade noveller från och 1920-talen, samt ger vissa uppgifter om ungersk teater i Sverige. Det andra är Ilera Brändhs specialarbete vid Bibliotekshigskolan : Litteraturen i Ungern efter 1945, 1977, som innehåller uppgifter om 23 till svenska översatta ungerska böcker under och 70-talen och som aven ger annotationer till dessa verk. vår avsikt har varit att. ge en bredare bild av den ungerska skenlitteraturens - principiellt möjliga - plats i svenskt kulturliv. Vi tar alltså inte bara upp böcker utgivna i svensk översättning under den nämnda tids- perioden, utan aven viissa alster som ingår i antologier med blandat innehåll. Dessutom ger vi ett ganska brett urval av noveller och dikter publicerade i svensk periodica. (För att ge en vidare orientering inom detta område har vi sammanställt en kort lista oversiktsartiklar, publicerade på svenska, om ungersk litteratur.) Vidare har vi samlat uppgifter om ungerska pjäser uppförda på svenska scener och/eller spelade i svensk radio, samt om svenska spelfilmer som bygger på ungerska skcnlitterara verk. Slutligen ger vi en sammanfattning av ungerska invandrarförfattares och översättares verksamhet i Sverige. L Vi ar fullt medvetna om att översattningar i sig inte innebar att de översatta ungerska verken verkligen är en levande del av svenskt kulturliv. Enklare och mer exakt uttryckt: vi vet precis, hur litet man vet,. aven bland mer orienterade läsare, om den ungerska litteraturen i Sverige. Dirför är det viktigt att öka kannedomen om de i Sverige tillgängliga ôversättningarna och genom detta öka kunskapen om ett litet folks ej så obetydliga litteratur - vilket är målsättningen med detta arbete, Vilka kan anses vara mqerska forfattare? Frågan ar inte så lätt att besvara som det verkar vid första anblicken. Ilngerska författare är. naturligtvis de som bor och a? verksma i Ungern och skriver på ungerska. Men ungerska rörfattare liksom folk i avrigt har i flera omgångar under landets komplicerade historia emigrerat från Ungern vid olika politiska omvälvningar. Att i varje enskilt fall avgöra, om och nar en emigrerad författares verk kan anses som ungersk skönlitteratur var bland de svåraste frågorna under arbetets gång. Ungerska exilförfattare tas med: - om de är kända som ungerska författare, oavsett var de bor och vilket språk de skriver på; - dm den dominerande clelen av deras verk ar skriven på ungerska. I dessa fall tar vi med aven sådana alster, som ar skrivna på annat språk an ungerska (t.ex. Jolán Földes); - Översättningarna til.1 svenska görs ofta från annat språk än ungerska. Ibland ar det svårt att bedöma om det kan finnas ett ungerskt Fullständig beskrivning av de i inledningen omnämnda kallorna se LitteraturförtecknLngen.

5 eller ej. ih det förmodligen finns ett sådant tar vi med verket ifraga (t.ex. Tibor Méray); - Ibland kan det vara helt klart att något verk inte har skrivits p8 ungerska. Vissa sådana tar vi anda med om de har någon anknytning till Ungern (t.ex. Ferenc Hálnay) ; - Ungerska invandrarförfattares skönlitterära verksamhet i Sverige tas med i sin helhet, utan hänsyn till verkens språk, i en särskild bilaga. Varemot utesluter vi ur bibliografin sådana exilförfattôre av ungersk harkomst, vilka huvudsakligen eller uteslutande producerar sig på annat språk an ungerska, även om de har vissa anknytningar till den ungerska litteraturen (t-ex. Paul Táhori, Georg Tábori, Georg Mikes). Vi har alltså försökt följa dessa grundprinciper. Bedömningen har skett frän fall till fall, och vi ar medvetna om, att det kan diskuteras om vissa verk eller författare skall tas med eller ej. Vi har valt att hellre ta med %n utesluta verk ur bibliografin. Bepränsninqar - huvudkällor Naturligtvis kan ingen bibliografi vara helt komplett. vår har också sina begränsningar på grund av att våra forskningsmöjligheter var tidsmässigt begränsade, samt på grund av de au oss använda kallornas ofiillkomligheter, Bibliografin består av en huvudförteckning och bilagor. I huvuddelen får alla ungerska skönlitterära böcker i svensk Översättning plats, utan hänsyn till deras litterära art, alltså både prosaverk, lyrik och dramatik, samt aven ungdomsböcker. Förutom skönlitterara böcker upptas några självbiografiska verk och böcker av annat innehåll vilka dock har ett visst skönlitterärt inslag. (I dessa fall anges bokens art i en anmärkning. ) Förteckningen över böckerna är i görligaste mån fullständig. (Vissa böcker ex. privata utgåvor, om vilka det är väldigt svårt att erhålla uppgifter, kan ha missats. ) Huvudkällor till dessa har varit : kortkataloger och bokbestånd på Kungl, biblioteket, Stockholms universitetsbibliotek och Edteborgs universitetsbibliotek, samt alla årgångar av Svensk bokkatalog/bokförteckning (18660) och Index translationum (41932-). Huvudlistan innefattar också några noveller och dikter, publicerade i antologier med blandat innehåll, (D. v. s. sådana antologier dsr det ungerska skönlitterära materialet inte ar dominerande. ) PA detta område hade vi ingen möjlighet att gara djupare efterforskningar, så de upptagna verken ar nästan slumpvis funna. (Vi har dock medtagit dessa att göra förteckningen så fullständig som möjligt.) Slutligen innehåller huvudlistan alster publicerade i periodica. Huvudkallor till dessa har varit: Svenskt pressregister (som avser tidningar från åren ), Svensk tidskrif tsindex ( ; skönlitterära bidrag registreras bara fr o m 7953), Svenska tidskriftsartiklar ( ), Svenska tidningsartiklar ( ; skönlitterära bidrag registreras ej under åren 1971, 1972, 79731, samt genomgång av tidskrifterna A l l varldens berättare ( ), Bonniers litterära magasin ( ) och Bonniers novellmagasin ( ,Q) Som det framgår av ovanstående kallffirteckning har i listan upptagits alster, publicerade i e tt flertal periodica under vissa bestämda perioder ( och efter 1953), samt sådana som har publicerats i namrigivna tidskrifter. Detta urval ger dock - enligt vår bedömning - en representativ bild av i svenska periodica publicerade ungerska Cma källor har använts för att erhålla uppgifter om medtagna recensioner. Detta galler aven översiktsartiklarna om ungersk litteratur samt artiklar som presenterax de enskilda författarna.

6 Bilaga 1 utgörs av ungerska skådespel uppförda p& svenska scener. Dn dessa har uppgifter huvudsakligen erhallits från kortkataloger på Drottningholm~ Teatermuseums bibliotek, p& Teaterhistoriska museets i Göteborg bibliotek, samt från Svenska Dagbladets årsbok och årsboken Anno. I denna del tas också upp ungerska pjäser och radiospel, spelade i svensk radio. Hällan har i detta fall varit kortkataloger på Sveriges Radios dokmentarkiv. Bilaqa 2 innehåller uppgifter om svenska spelfilmer som bygger på ungerska skönlitterära verk. Dessa uppgifter har tagits ur två utförliga filmografier samt en förteckning över författare till svenska långfilmer sarntliga sammanstillda av Sven G. Winqvist. I bilaqa 3 presenteras ungerska invandrarförfattares och översättares verksamhet i Sverige. Den listan är säkerligen inte fullständig. Förr i tiden höll man inte reda på invandrarförfattares verksamhet på samma sätt som idag och det verkar oerhört svårt att hitta uppgifter om dem. Medvetna om detta har vi koncentrerat oss på de sista årtiondena. Brister kan också förekomna t.ex. på grund av att någon författare kan ha ändrat sitt ursprungliga ungerska namn och då har vi inte kunnat kanna igen honomjhenne. Om de upptagna författarnas eventuella verksamhet utanför Sveriges gränser har vi bara kunnat erhålla några få uppgifter. Dessutom vill vi betona att även i denna del tas bara skönlitterära och vissa självbiografiska verk upp. Förteckningen täcker alltså inte hela deras verksamhet. Som huvudkällor till denna del har samma kallor använts som till huvudlistan. Dessutom har lexikon Över invandrarförfattare i Sverige (19773 av B. Diehl och G. StMomberg använts. I vissa fall fick vi fråga författarna personligen. Bibliografin innefattar uppgifter om de upptagna författarnas födelseoch eventuella dödsår, samt anger, m en författare är exilförfattare. Några, i Sverige tillgängliga ungerska uppslagsverk tjänade som huvudsakliga källor till dessa uppgifter, främst det ungerska litteraturlexikonet IiMagyar irodalmi lexikon" (utkom ). Det kan förekomma - särskilt vad galler mindre betydande författare - a tt vissa uppgifter ar inaktuella i fall vi inte kunnat erhålla farskare uppgifter an våra källor angivit. (Dödsår kan t.ex. saknas tmts att personen i fråga inte längre lever.) I görligaste man anges originaltitlar till de upptagna översatta verken samt originalets första publiceringsår. Uppgifter om detta har i vissa fall återfunnits i själva översättningen. Dessutom har vi gjort noggranna efterforskningar bland ungerska böcker som vi hade tillgång till i Sverige och även använt de ovannämnda ungerska uppslagsverken och lexikonen. Uppgifterna om originaltitlar och år ar dock ofta bristfälliga på grund av våra knappa möjligheter till jämförelse av översättningarna med originalet. Fiirteckninqens och referensernas uppbyqqnad Bibliografin, sam tidigare nämnts, består av en huvudlista och bi1;agor. Titlarna inom huvudlistan ar numrerade för sig och titlarna inom bilagorna for sig. Om en och samma författare förekommer både i huvuddelen och i någon/några av bilagorna använder vi korshänvisningar. Hänvisningen lt5e aven nr xxl1 avser huvudlistan. När det galler hänvisning till bilagor används llce även Bil. x nr xxtl.

7 Huvudlistan inleds av antologier bestående av endas t ungerska författares verk. Fiirst kommer diktantologier, sedan novellantologier, ordnade alfabetiskt, efter titeln, Direfter Töljer de enskilda författarna i alfabetisk ordning. Vissa ferfattare förekcmmer endast i någon eller några av antologierna. Även deras namn upptas bland de enskilda författarna, följt av en "SehänvisningN som hänvisar till respektive antologi. Lan en författare har både särskilt publicerade verk och aven förekomer i en antologi anges detta under hans/hennes namn med en "Se aven-hanvisning". Från en antologi till enskilda författare görs inga hänvisningar. Listan över enskilda författare ar uppbyggd på följande satt: Namnuppgift, (ev. uppgift om pseudonym), födelse- och ev. dödsår, eventuella hänvisningar samt ev, uppgift om personen ifrgga ar exilförfattare. Därefter uppräknas skrifter, artiklar, notiser m m som allmänt handlar om författarens verksamhet, Sedan Yöljer de enskilda verken, numrerade i en svit: rörst monografier i alfabetisk ordning, märkta med signum MON vid ordningsnumret; sedan alster som ingår i antologier med blandat innehåll eller i bocker som inte endast innehåller skonlitterart material, märkta med signum (MIN); slutligen verk, publicerade i tidskrifter eller tidningar, likaså ordnade i en alfabetisk %ljd för sig och märkta med signum. Vad gäller sistnämnda, numreras och beskrivs varje titel For sig, Tiven om flera verk av författaren har publicerats samtidigt dvs. i samma nummer av en tidskrift eller tidning. Detta g6rs för överskådlighetens skull. Då dikter ingår i antologi eller bok med blandat innehåll gäller följande: om boken innehåller färre än fem dikter av en författare ordnas dikterna under sina respektive titlar; om boken innehåller fem eller flera dikter blir det boken som beskrivs nch får ett ordningsnummer, sedan anges summan av de i boken återfunna dikterna i en anmärkning. Eventuella enstaka noveller som ingår i likartad antologi upptas under sina respektive titlar. De enskilda referenserna är uppbyggda p8 följande sätt: Bibliografisk beskrivning av böcker och andra alster sker enligt Svenska katalogiseringsregler, 1974 med vissa nödvändiga avvikelser. Uppgift om genre anges - om den inte frarngar av titeln - i en (ev. klamrad) undertitel eller i en anmärkning. Om en dikt eller novell, sw inordnas under sin egen titel, ingår i antologi med blandat innehall eller i bok av annan typ inleds källanvisningen med uttrycket "Ingår i". De viktigaste uppgifterna m kallan anges, som det ar brukligt i bibliografiska referenser. Dn ett verk är publicerat i periodica anges källan direkt efter beskrivningen, i en särskild rad, Tidskriftsnamn skrivs ut; för tidningsnamn används de vedertagna förkortningarna från Svenskt pressregister och Svenska tidningsartiklar. Nar det galler anmarkninqar till beskrivningarna har vi utarbetat ett eget system, anpassat till våra behov och förutsättningar.

8 m är en innehållsanmärkning och används vid antologier, bestäende av endast ungerska författares verk samt samlingsverk av.. enskilda författare, Vid diktantolopier anges de representerade poeternas namn. Med en siffra inom parentes efter namnet visas,hur manga dikter av resp. poet som star i boken. Vid enskilda poeters diktsamlingar anges summan av dikterna publicerade i boken, samt en eventuell uppgift om när originaldikterna har skriulits. Nar det gäller novellantologier och novellsamlingar ges en mer detaljerad innehållsredovisning, dvs. alla titlar upptas och parallellt med dessa anges i görligaste mån originaltitlar, samt ev. eriginalets första publiceringsår. Anmarkninq llb)ll avser olika svenska upplagor och publiceringstillfallen av det beskrivna verket. Clika svenska upplagor och publiceringstillfällen av ett och samma ungerska verk inordnas alltså under ett och sarma ordningsnummer. I anmärkningen anges bara de uppgifter om de olika upplagorna som skiljer sig f rån huvudbeskrivningen. Då det förekommer översättningar av samma verk med olika titlar, anvander vi titelhanvisning (utan ordningsnummer). Hänvisning till nummer används om det beskrivna verket aven ar publicerat i någon av antologierna eller i något av samlingsverken. Anmärkning rlc)tt anger originalets titel och första publiceringsår. (Vid antologier och samlingsverk anges dessa uppgifter i märkning "allf, som det förut beskrivits). Som tidigare ngmnts har vi ofta haft väldiga svårigheter att identifiera de översatta verken med originalen, sarskilt när det gäller noveller och dikter. Om uppgiften om originalets titel ar osäker sätter vi ett frågetecken efter den. Om verk av exilförfattare inte utgivits i Urigern,?ges titeln på det språk verket har utkummit på och Översatts ifrh. Artalet efter titeln kan avse första publiceringstillfallet antingen i ungersk periodica eller i bokform på ungerska, beroende på den tidigaste uppgiften som erhållits. Ian vi bara har hittat uppgift om, vilket/vilka år verket skrevs, anger vi detta. Tvivelaktig uppgift markeras även har med ett frågetecken efter årtalet. Enligt vår mening ar det viktigt, att verket placeras i tiden, åtminstone ungefärligen. Anmärkninq vd)11 innehåller olika slags upplysningar m bokens art m. m. 7t.e~. ungdomsroman, självbiografisk hak). I anmärkninq "e)" anges svenska recensioner av den beskrivna boken eller eventuell presentation av boken i något svenskt uppslagsverk, (Här används också de vedertagna förkortningarna för tidningsnamn). Efter anmarkningarna följer eventuella "Se a~en~~-hanvisningar till andra stallen i bibliografin, om det beskrivna verket förekommer i flera former (t.ex, om en dramatiserad variant av en roman spelats på teater). Bilagornas uppbyggnad grundar sig på sma principer som huvudlistans, men vissa skillnader finns på grund av de speciella förutsättningarna. I teaterbilaqan beskrivs pjäsens/radiospelets titel, upphovsman, ev. översättare, samt kompositör am p jäsen innehåller musik, Därefter följer

9 uppgifter om den svenska premiären (datum, ort, teater) och om senare. uppsättningar. - ~ngående originalet anges alla dess varianter. Om det först har funnits en roman anges först dess titel och utgivningsår. Sedan följer den dramatiserade variantens titel och urprerniar (år samt ev, ort och teater; det ungerska ordet "szfnházh betyder teater). Om uppgift inte har erhgllits am urpremiär, bara om pjäsens utgivningsår i bokform, anges detta årtal. I filmbilagan anges filmer, som bygger p2 ungerska skönlitterzra verk, under varje enskild författare. Filmens grunduppgifter beskrivs forst, daref ter uppgifter om originalet. De senase behandlas på liknande sätt som i teaterbilagan. I bilagan om invandrarförfattare ger vi fler uppgifter om författarria/ översättarna an i andra delar. Annu en skillnad ar, att har upptas verk, skrivna och publicerade på ungerska (men nästan alltid i Sverige). I dessa fall anges titeln i svensk Översättning i anmärkning "c)". Dessutom ger vi vid varje person en sammanställning av deras verksamhet som utgivare och oversattare, med hjälp av hänvisningar till resp, nummer i bibliografin. I alla andra hänseenden =ljer bilagan huvudlistans uppbyggnad. Om förhållandet mellan de till svenska översatta verken och den unqerska litteraturen som helhet. Proportioner, huvudlinjer, värderinqar Ar det möjligt att bedöma en nations litteratur genom verk man kan läsa i oversättning? Hur kan en sådan bedömning bli rättvis? Särskilt när det galler ett litet folks litteratur, skriven på ett isolerat språk och när själva språket utgör ett sv8rövervinnligt hinder, Vilka verk som utväljs till översattning paverkas av en lång rad faktorer och de utvalda verkens litterära kvalitet ar långt ifrån alltid det mest avgörande. rploderiktningar" inom litteratur, ämnen som ar på modet under vissa tidsperioder, översättares eller utgivares personliga litterära smak och aven andra orsaker spelar säkerligen in i valet. Man kan alltså knappast utgå ifrån, att de till svenska Översatta ungerska verken kan ge en rättvisande bild av ungersk litteratur som helhet och särskilt av dess verkliga kvaliteter. Enbart det Faktum att verket Översatts ger inte verket litterära meriter. Nedan försöker vi ge en knrt framställning av hur de svenska översattningarna förhåller sig till den ungerska litteraturens huvudlinjer, vilka tendenser sm gör sig gällande i översättningsverksamheten under olika perioder och sist men inte minst, vilka författare, vars verk föreligger på svenska, som ar verkligen betydande företrädare för ungersk litteratur, Först en liten statistik. Utav de 427 titlarna som bibliografins huvuddel innefattar ar 136 självständiga monografier: 5 antologier med endast ungerskt material ach 731 böcker av enskilda författare, (Olika svenska upplagor är ej inräknade), Bilaga 1 innehåller 82 titlar, bilaga 2 10 och bilaga titlar. I huvuddelen upptas 138 författare, vissa representerade med flera monografier, andra med en enda dikt eller novell i någon tidskrift eller tidning. Därtill kommer l8 nya (i huvuddelen ej namnda) namn i teaterbilagan, 4 dittills ej nämnda i filmbilagan och 13 invandrarförfattare (personer, verksamma endast som Översättare ej inraknade ).

10 Det första av oss funna verket utkom 1845 i svensk översattning.,författaren Hároly Kisfaludy ( ) var sin tids populäraste teaterförbttare och en framstaende litterär organisatör. Det översatta stycket (Brott och straff) ar i sitt originalskick ett av hans kända romantiska dramer. I Översättningen blir det nämligen en novell, fast med många dialoger, något som tyder på verkets ursprungliga forn. Går vi i fortsättningen igenom stoffet efter litterära arter ar det lämpligt att börja med lyrik, kanske det viktigaste inom ungersk litteratur. Det ungerska folkets historia, dess situatinn som nation genom historiens gång och ständiga samhälleliga forandringar bidrar till att just poesin, den snabbast och mest kansligt reagerande litterära arten fått en utomordentlig betydelse, utvecklats högt och i minst tre skalders verk (Sándor Petófi, Endre Ady, Attila József) uppnatt världslitterar klass. Hur vittnar de svenska översättningarna om detta? SBndm Petgf i, nationalskalden, en av ledarfigurerna i 1848drs revolution, frihetskampen och förnyaren av ungersk lyrik är den poet sdm är mest representerad på svenska, med ca 150 dikter. (Låt oss anmärka att inte ens denna relativt höga siffra står i proportion till hans litterära betydelse). Han Zr också den som tidigast översatts. I början av 1870-talet väcktes några svenskars intresse för honom och många av hans dikter publicerades, främst i olika antologier och periodica under det nämnda och därpå följande årtiondena. Särskilt berömvärda är en självständig Pet8fi-diktsamling, "60 dikter" (1879), som samtidigt ar den första ungerska diktsamlingen på svenska, och Birger Schöldströms utmärkta Petófibok ttharposlag och svardsklang" ('MM), en nsannsagagl orn diktaren, en biografi sam innehåller många dikter. PetBfi aktualiseras åter p& 1900-talet i två diktantologier, vilka innehåller 32 respektive 10 ~etgfi-dikter och nu senast med en förträfflig bok, rl~etöfi - ett minnesalbumt1 (19731, som utkom i samband med firandet av 150-års jubileet av diktarens föddse. Vi har hittat ännu en ung~rsk diktare, som redan under 1800-talet fanns att 1Zsa på svenska. Det är János Arany, Petófis v&, den störste ungerske mästaren i objektiv lyrik och realistisk epik, representerad med enbart tre dikter i en antologi, (Enligt vissa källor blev några få dikter av andra ungerska poeter ocksa översatta under förra århundradet, men dessa lyckades vi inte att belägga), Sedan dröjer det länge innan svenska läsare Par bekanta sig med ungersk dikt igen. Ar i922 utkomner den första antologin med bara ungerska skalders dikter, sammanställd av ungraren 8éla Leffler (både gamla och nya översättningar ingår i boken). Har presenteras 1800-talspoeter, fr o m rokokoskalden och formvirtuosen Csokonai ( ), vars diktkonst rönte inflytande av upplysningens filosofiska och sociala idger, t E m några sekelskiftesdiktare. Mer än hälften av samlingen utgörs av Petofis dikter och har förekommer symbolisten Endre Aby_ första gången, den moderna ungerska lyrikens centrala gestalt, Nästa antologi, Ungersk dikt utkom Den är en ypperlig, koncis presentation av ungersk diktkonst från de tidigaste perioderna ända fram till 1930-talet. Nästan alla har upptagna diktare ar av verkligt stor betydelse, fr o m renassanspoeten Bálint Balassa ( ) t o m proletärskalden Attila József, som vid sidan a-i och Ady ar det tredje stärsta namnet II i ungersk lyrik, med verk av världslitterär klass. Under 60- och 70-talen följer en relativ blomstringstid beträffande översättning av ungersk poesi, Två tendenser gör sig gällande nu. A ena sidan,

11 att i viss mån fylla ut tidigare brister främst med Översättningar av ansenliga 1900-talspoeter, å andra sidan att presentera dagens betydande skalder och aven anmärkningsvarda unga diktare. Nya Översättningar, nya namn uppvisas nästan kontinuerligt i periodiska skrifter. 'i968 utkom en fin antologi med dikter av sex moderna ungerska poeter. Attila Jbzsefs namn dyker upp har igen. Har möter vi också flera dikter av ~grinc Szab6, en av de mest intressanta ungerska skalderna efter Ady, en individurnisk, självplågande poet med stark sensualism och ovanlig formbegåvning; och några dikter av den inte länge sedan bortgångne Lászl6 Nagy, en av de största efterkrigspoeterna, vars poesi förenar en modern livsinställning med återupplivandet av folkkonstens traditioner. De tre andra poeterna upptagna i denna antologi har aven presenterats i sjalvstsndiga svenska diktsamlingar. En filosofi med negativ inställning till livet, irrationalism, inflytelser från Fjärran Österns mystiska läror och en oförliknelig formell perfektion präglar Sándor Weöres' rika, "kosmiskali diktkonst. Gyula Illyés, en poet av bondesläkt betraktas numera som den siste europeiske nationalskalden; en poet som i sin lyrik lyckas blznda en bondes folkliga synsätt med en hög grad av europeisk kultur. Den tredje diktaren med egen diktsamling på svenska ar Ferenc -. Juhász, vars vag från den enkla lyriska fonen till komplicerade, langa, of ta morktnnade dikter hör till det mest intressanta i modern ungersk lyrik. FOrutorn de nyss nämnda tre poeternas självständiga samlingar och ~etfifis t160 diktern från 1879 har en femte diktsamling nyligen utkommit. Boken innehåller ett bredare urval dikter av Endre Ady än som hittills funnits på svenska. Dessutom ingår två essäer av filosofen György Lukács m Ady, vilken denn8 kallar "sin tids störste lyriske diktaren. Det finns ingen möjlighet att presentera alla remarkabla ungerska poeter, vilkas dikter har publicerats i svensk perindica under de senaste två årtiondena. Vi hanvisar istallet till de allmänna artiklarna om författarna i bibliograf in för vidare läsning. Låt oss också nämna två brister beträffande lyriköversättningarna. Den ena ar, att Attila Jbzsefs epokbildande poesi, som starkt influerade ganerationer av ungerska skalder och som åtnjuter stort anseende även ute i världen, ännu inte ar presenterad på svenska i egen diktsamling. Den andra stora bristen är, att det inte finns en enda dikt på svenska av martyrpoeten Miklbs Radnóti (i ), som med oerliknelig kraft och klassicistisk renhet besjöng sina lidanden i nazisternas koncentrationsläger och sin längtan efter en mänskligare värld. Vi får alltjämt hoppas att den relativt yppiga floran av lyriköversattningar från ungerskan blir rikare med årens lopp. Fotsatter vi vår genomgång med ungerska dramtiska verk, som föreligger på svenska i tryckt form hittar vi endast tre blygsamma titlar. llhyssentl av Lajos Dóczi utkom 1884 på svenska, en lätt och obetydlig komedi på vers, n- som pa sin tid blev en stor succk både i Ungern och utomlands, tydligen även i Sverige, eftersom pjäsen både spelades p% teater och utkom i tryckt fon. Den nästa utgivna pjasen ar däremot ett klassiskt verk, det mest betydande i den ungerska dramatiska litteraturen: ttmänniskans tragedift av 1800-talsdramatikern Imre Madách (1936 på svenska). Pjäsen ar en poetisk sammanfattning av grundläggande f ilosof iska frågor om historiens utveckling och den materiella världen, dar samtidens mest diskuterade fragor behandlas på ett sätt som påminner om Goethes "Faustw. Slutligen har vi t*hästen"av Gyula a, nutidens kanske förnämste ungerske dramatiker. Den korta pjäsen, som publicerades i ett ungerskt specialnummer av tidskriften Horisont 1967, ar en historisk satir med klara ;antydningar till personkultens maktmissbruk.

12 Den ungerska dramatiken har längt ifrån nått så långt i sin utveckling som lyriken. Ända ar den med dessa tre titlar alltför underrepresenterad 3 svensk översättning, Även om vi inräknar skådespel uppförda pa svenska scener (de behandlas senare) ger det anda inte en riktig bild av kvaliteten hos ungersk dramatik. Den stsrsta delen av översättningarna från ungersk skönlitteratur utgers sjzlvklart nog av'prosa som %r den mest lasta litterära arten. En ganska intensiv översättningsverksamhet påbhjades på prosa-området under 1870-talet, ungefgr samtidigt som på lyrikens område med ~et8i'iöversattnin~zr Författaren, som väckte svenskarnas intresse, var Mbr Jókai, den störste ungerske romantikern, kallad "den store sagoberittarentv, som efterhand närmade sig realismen. Jhkai var och är oerhört populär i Ungern an idag (enligt lisarundersökningar, gjorda under 60-talet, ar han fortfarande den mest läste författaren i Ungern). Han blev omtyckt på sin tid även utomlands bl. a, i Sverige, det visar det stora antalet översatta böcker. Inte färre an 22 monografier (romaner och novellsamlingar) blev översatta till svenska utav hans drygt hundratal romaner från mitten av 1870-talet till första årtiondet av vårt sekel. Med denna siffra Överglänser han alla andra ungerska författare som finns att läsa på svenska, fram till våra dagar, Hans popularitet berodde nog p8 den flödande återgivningen au verkligheten. Den otroliga variationen av intrigerna, hans svepande skildring, hans fantasi och historieberättartalang, hans muntert anekdotiserande stil, är något som ger hans verk ett bestående varde. En sådan koppling av hög litterär kvalitet och popularitet kom att senare bli alltmer sällsynt. Nästa stora namn från 1800-talets sista årtionden är Hálmán Mikszáth, ackså väldigt populär i Ungern. Hans kritisk-satiriska, r e a l i s t i s k ~ l s - skildringar av de halvfeodala förhallandena i det dåtida Ungern gör honom till en klassiker i ungersk litteratur. Visserligen har hara en enda roman av honom översatts till svenska, - %t Peters paraplyt1, 1899: en fantasifull, trevlig liten historia, med sagolika motiv,nm en kärlek - men en lång rad av hans berättelser har publicerats i samtida svensk press. Dessa berättelser bör framhållas, eftersom det mestadels Mr sig om hans tidiga fina, lyriska, ofta ballad-liknande noveller, vilka skildrar vardagliga tzagedier i folkets liv, på ett nytt satt i ungerska litteraturen. Vid vårt sekels begynnelse hörjar de svenska prosaöversättningarna så småningom skilja sig från den ungerska litteraturens huvudlinjer, vad beträffa^ kvaliteten. (När de t galler kvantiteten av den dåtida litteraturutgivningen i Ungern, som huvudsakligen utgjordes av medelmåttig litteratur, är de svenska Översättningarna förhållandevis representativa). En - om an inte uteslutande - tlkonservativ våg1# följer nu i svenska Översättningar,,.som i. shbrt håller i sig anda till 50-talet. Den fdrste "herren på tippanfr var Ferenc Herczeg, en si<icklig och begåvad författare, som så småningom kallades Vörfattarfurstentt, blev ledargestalten i den ungerska konservativa litteraturen. Han skrev lätt, roligt och underhållande, men - och det ar det som hans konservatism består i - de flesta av hans romaner har inte mycket att göra med samtida ungersk verklighet. Verkliga, ödesdigra problem, vilka t,ex. Ady reagerade så känsligt på går honom förbi. Hernzeg blev enormt populär i Sverige under 19UO-talets första två årtionden. Han kommer näst efter Jókai med sina l1 översatta böcker,i-ians mest framgångsrika böcker utkom i många upplagor. Herczeg gjorde stor succé aven på svenska scener och några av hans verk filmatiserades också. Som exempel kan nämnas boken "Flickorna Gyurkovicsw, som har genomgått alla dessa tre faser.

13 Parallellt med Herczeg och senare, under mellankrigstiden blir en medel-. mattig litteratur, med inslag av underh8llningslitteratur, dominerande. Nu finns det inte längre någon central figur, utan en rad andra- och tredjerangsförfattare var och en med 3-7 Översatta böcker, b1.a. den franskinfluerade Vaszary, Jolán Földes' tidsbundna kvinnoromaner och Harsányis romantiserade biografier. Den karakteristik, san Artur Lundkvist använder om Ferenc Körmendi i en recension, tycks vara betecknande för nastan hela den tendens som giller under denna period: "Han gr skicklig och vlltempererat modem, utan markant personlighet". (BWI 8(1939), s. 484). Detta ar alltså ingen uttryckligt tldåligtl litteratur. finnu mindre hör vissa verk av t-ex. BIr6, Heltai eller Zilahy till dålig litteratur. Det frågan gäller är att under samma tid finns en verkligt förstklassig litteratur i Ungern, vilken knappt sätter sin prägel p; samtida svenska Översättningar. Författarna omkring tidskriften Nyugat (Vastern), diet noderna genombrottets litterära huvudorgan under mellankrigstiden, ar nästan inte alls representerade på svenska. Sak samma galler författarna inom den s. k. populiströrelsen, vilka i sina Illitterara sociograf iiertf och andra verk gjorde betydande försök att upptäcka samtida ungersk verklighet... S åt oss titta på några guldkorn, som ändå finns under dessa årtionden. Ett sådant är "Stork-kalifentf, en djuppsykologisk roman om schizofreni, skriven av c_i Babits, den ungerska litteraturens "poeta doctus". Vidare romaner av den finslipade skribenten Sándor -9Márai och Ferenc - M6ras l1saden susar", en psykologisk roman med tragisk ton om hur kriget fortsätter att påverka mänskliga öden, även efter krigets slut. För att inte glömma en märklig bok au Karinthy, "En resa runt min hjässan, som kan vara sarskilt intressant ur svensk synvinkel. Karinthy ar mest känd som originell humorist, men också bemärkt som romanförfattare, novellist och lyriker. I denna bok ger han en kuslig realistisk skildring av en hjärnoperation som professor Olivecrona utförde på honom i Stockholm. Det årtionde som fdljer närmast efter andra världskriget kan noteras som en period då antalet utgivna monografier ar minimalt. Förmodligen är det en följd på litteraturens område av det kalla kriget. De f& monografier som nu utkommer har i de flesta fall till medelmåttig litteratur som var dominerande under mellankrigstiden. Med ett viktigt undantag ges en värdefull samling ut av Zsigmond Móricz, en klassiker inom 1900-talets ungerska prosa. Hans kraftfulla, realistiska skildringar av bondelivet, hans starkt kritiska romaner om ungersk lågadel, hans historiska romaner och fina noveller hör till det basta som har skrivits på ungerska under detta sekel. Mbricz9 digra produktion är endast representerad på svenska med den nämnda samlingen - ett skickligt urval främst av hans tidiga noveller - och några få i periodica publicerade berättelser. Bland de senaste återfinns novellen Sju kreuzer, ett oöverträffligt litet mästerverk ar en vändpunkt i svenskarnas förhållande till Ungern. Revolten väckte stort genklang i västerlandet, som följdes av intresse för litteraturen. Det var dock först och främst ett intresse av politisk karaktär och det satte sin prägel på översattningsurvalet. (Detsamma galler, och kanske i ännu högre grad ifriga om diktöversättningar under 50-talets senare del). Under denna tid verkar all skrift vara intressant för västerlandet som kritiserar de ungerska förhållandena eller som sörjer Över revoltens utgång. Men långt ifrån all sådan skrift har ett värde ur litterär synvinkel. Tvärtom, det finns ratt mycket undermalig litteratur bland den tidens Översättningar.

14 Här vill vi saga några ord om ungersk exillitteratur. De flesta författarna som nu lever i exil, lämnade Ungern Bland dem fanns en del vars-verk i västerlandet betraktades som verklig litteratur endast på grund av det ovan namnda politiska skalet. P:en om man bortser från dessa visa5 peras alster inte nagon litterar begåvning. Vi kan som exempel ta Dezso Arvays till svenska översatta romaner, vars Hverklighetsski2dTi~*4 och litterara medel ar jamstallbara med massmarknadlitteraturenc. Samtidigt finns inom den ungerska exillitteraturen några verkligen intressanta författare, ex. Vic$or Határ och László Cs. Szabó. Intresset för ungersk litteratur som väcktes i svenskt kulturliv av revolten, speglades under 50-talets senare del främst genom verk publicerade i periodica och genom nagra romaner, huvudsakligen av exilförfattare, som utgavs i början av 60-talet. Fr o m början av 60-talet har karaktären av detta intresse sa småningom modifierats och blivit mer mångsidig, fast i vissa drag lever den kvar an idag. Det finns nämligen ett typiskt västerländskt synsätt på all litteratur som kommer från östlander, som ratt ofta ar skönjbart aven i svensk dagspress. s ånga recensenter, när de riktar sitt intresse mot någon bok därifran, tar upp och bedömer en synpunkt som viktigare an andra möjliga förtjänster hos boken. Synpunkten de tar upp ar vad som avslöjas i det socialistiska samhället. Under 60- och 70-talen har flera intressanta böcker sett dagens ljus i Ungern, vars författare givit ingående analyser av mänskliga öden och konflikter i det socialistiska samhällets förutsättningar och därigenom givit en kritisk bild av samhällets brister eller motsättningar. I bästa fall är det frågan om en komplex verklighetsbild, ur vilken kritiken så att saga växer fram. Dm recensenten framhäver - ett moment ur en sådan komplexitet, nämligen det avslöjande momentet, kan det resultera i en - kanske oavsiktlig - förvrängning av den verklighetsbild och det budskap som boken innehåller. (En sådan bedömning kan innebära begränsningar t.ex. genom att den försvårar att uppfatta de skildrade mänskliga Ödenas och konflikternas eventuella allmängiltighet). I och med 60- och 70-talen intensifieras översättningsverksamheten beträffande ungersk prosa och samtidigt får den en positiv inriktning. Två tendenser gör sig gällande här, p8 ett liknande satt som på lyriköversattningarnas område under samma period. Man strävar efter att å ena sidan tillgängliggöra betydande verk av ungersk litteratur från 1900-talets tidigare artionden och å andra sidan att presentera det viktigaste och mest intressanta i dagens ungerska litteratur. Nu utväl js kvalitetslitteratur till Översättning och det gäller både alster publicerade i periodica och utgivna i bokform. Hur dessa tendenser löper parallellt och kopplas ihop visar en utmärkt novellsamling, vuderna ungerska berättare, 1966 i vilken presenteras noveller utvalda bland de basta som har skrivits på ungerska mellan 30- och 60-talen. En något äldre ungersk litteratur representeras av exempelvis två framstående psykologiska romaner av László Mérneth, en gång ledande person i 30- och 40-talens populiströrelse. Ett annat exempel ar översättningen av spirituella, ironiska noveller av Antal Szel, en betydande litteraturhistoriker och författare med utomordenttig kulturell bildning. Ändå ar det den samtida ungerska prosan sam översatts flitigast. Nar det galler antalet översatta böcker är det Magda Szabó son leder 0- under denna tidsperiod, med 6 romaner. Hon är en begavad ftjrfattare som med omsorgsfullt utpenslad psykologi skildrar mänskliga relationer, vardagliga konflikter och tragedier. Hennes berättarteknik är modern, med inre

15 monologer, tidsförskjutningar och associativt bestamda utvikningar, Hennes ämnen och sätt att berätta faller tydligen svenska läsare i maken, Av Tibor Dkrys verk föreligger tre romaner och några berättelser på svenska. Dgry ar en av Ungerns största moderna författare och anses vara en av förgrundsgestalterna inom den europeiska 1900-talslitteraturen. Mest känd bland hans böcker ar l1niki1i, en vemodig och underfundig berättelse om en hund och dess öde i 50-talets Ungern. Romanen IfGuds gisself1 är en historisk satir Sver intoleransen, uch lfhare svarfar" ar en roman med sj2ilvironisk ton om åldrandet. Bland hans till svenska översatta noveller utmarker sig den poetiska novellen tlkiirlekll, en hyllning till mänsklig samhörighet scm ger kraft mot förtrycket utifrån. Forfattare av en yngre generation som t-ex. Endre -9Fejes György HonrEd, Sándor Somoqyi T6th eller Akos Kertész hör till de mest spännande gestalterna idag, De böcker av dem som utgivits på svenska var livligt omdebatterade i Ungen och mottogs med intresse i Sverige. De ger djupgående analyser av olika sidor av dagens ungerska samhälle, uppvisar motsättningar mellan det socialistiska samhallets ideal och dess verklighet, skildrar mänskliga öden och konflikter som ar typiska för Ungern, men som ar lika lätta att känna igen - kanske i andra former - i västerlandet, Genom att uppfånga och förkroppsliga sådana känslor och upplevelser som desilluslon, kontaktlöshet, fr2mlingskap ger dess författare en levande bild av livets olika sidor inte bara i Ungern. Dessa problem är lika centrala och angelägna också utanför Ungerns gränser, Bland den nya generationens författare bör Géza Ottlik och György Hardos G. också nämnas. I sin roman "Skola vid gränsenh vars handling utspelas i en militärskola i 20-talets Lhgern, ger ettlik en lysande analys av förtryckets mekanism. Den andre författaren, Hardos, levde efter andra världskriget några &r i Israel och återvände sedan till Ungern; han formar sina dåtida erfarenheter och upplevelser till spännande romaner och därigenom ger han sitt bidrag till ett aktuellt och omdiskuterat ämne, åt oss sluta vår lilla översikt över 60- och 70-talens översättningar med att rikta uppmärksamheten på en nyutkommen bok, NRosenutställningenn av István Örk8ny. Denne författare och hans sätt att ijverranskande blanda resignerad humanism och "rationell absurditetw, grotesk ironi och livserfaren pessimism, fick svenska läsare lära känna redan tidigare, genom hans nenrninutsnovellerff. I sin nya kortroman skildrar han ett mycket allvarligt ämne och han gör det med mördande ironi: vårt förhållande till döden i den moderna manipulerade världen, Nu några ord om ungdomslitteraturen, som upptar endast en liten plats bland översättningarna. Tva namn ar varda att nämnas på detta område, Det ena ar Ferenc ~olnár, vars i hemlandet klassiska ungdomsroman, "På liv och dödr1 utkom i tre svenska upplagor mellan 30- och 60-talen, något som visar att romanen inte heller i Sverige verkar vara tidsbunden. Boken skildrar en grupp storstadspojkars liv vid sekelskiftet. Författaren beskriver med utomorden$lig inlevelse barnens relationer sinsemellan. Den andra författaren ar Eva Janikovszky. Sa många som 5 av hennes roliga barnböcker, skrivna under 70-talet, har Översatts till svenska. Alla handlar om barnens vardagliga upplevelser idag, med star förståelse och utmärkt sinne för barnens tankesatt, Uigenkapjaser som uppförts på svenska scener och svenska filmer san byggts pa ungerska författares verk har vi inte heller särsmycke% att saga om. På dessa områden marker man huvudsakligen samma tendenser som inom mellankrigstidens prosaöversattningar. Det är roliga, ofta skickligt uppbyggda salongskomedier som dominerar bland pjäserna, vilkas syfte var att underhålla utan större litterära ambitioner.

16 Sammanlagt 82 titlar upptas i teaterbilagan. 20 pjäser av dessa har skrivits av Ferenc Molnár, scm nyss nämnts i samband med ungdcmslitteraturen. Molnár var ett scenkonstens tekniska geni. Han slog igenom som dramatiker åren före 1910 och under de följande årtiondena gjorde han stora succber med sina pjäser över så gott som hela verlden. Förutom betydande tekniska förtjänster utmarker sig hans p~gser. för sin intima ton och spirituella kvickhet. Några utav Molnárc efterfaljare och Erjungar, som t-ex. den skicklige László Fodor 6nte också framgångar ute i världen, även i Sverige. Den moderna ungerska dramatiken ar representerad på svenska teatrar med en enda pjiis, "Familjen T6t" av den tidigare behandlade Istvsn Orkkny. Detta ar en grotesk, absurd tragikomedi som utspelar sig under andra världskriget och handlar om av kriget orsakade galenskaper i manniskors liv. Varda att nämnas bland radios elen ar de son har skrivits av moderna för- _%_ fattare - Fejes, Gyárfás, Kert sz, Vbszi osv. - under 60- och 70-talen. Dessa verk kompletterar på ett positivt sätt bilden av modern ungersk litteratur i Sverige. Bland de 10 svenska filmerna, i vilka ungerska författare medverkade utmärker sig två. Den -1 ~e j-s9 film passar egentligen inte helt in i vår förteckning. Här finns inget skönlitterärt underlag. Kanuset, har delvis skrivits av ~ejgs, som också var filmens ene regissör. Filmen var ingen egentlig spelfilm, snarare ett reportage med dokumentära inslag. Men eftersom det finns s8 få värdefulla exempel på filmens område ville vi inte utelämna denna inticessanta film. Om ej% bör noteras att han var en ansenlig mästare inom f ilmkansten under ljudfilmens förs ta årtionde. Den andra nämnvärda filmen är ylerotikonlt, ett masterverk från den svenska stumfilmstiden. Dess värde berodde dock inte s8 mycket på Ferenc Hmczeq (författare till verket), utan på regissören Mauritz Stillers talang och speciella filmiska berättarteknik. Låt oss slutligen säga några ord om ungerska inuandrarfiirfattare i Sverige. Sammanlagt upptas 106 titlar i bilasan som behandlar deras verksamhet. varav 20-monografier utgivna på svenska och 7 monografier utgivna på ' ungerska i Sverige. Större delen av titlarna utgörs av noveller publicerade i svensk periodica. En del av dessa verk ar värda att uppmärksammas, t.ex. Géza Thinszl dikter, Eva Lundqvists självbiografiska skildring och Lászl6 Hámoris ungdomsrnmaner. Deras översattarverksamhet verkar dock ofta mer betydande an deras egna skönlitterära produktion. Därmed har vi kommit frarn till vårt sista ämne: en kort presentation av Översättarna och karaktären av deras arbete. Om oversattare och översättningsmetoder Den främsta orsaken till att ungersk litteratur aldrig nått ut i varlden - i proportion till sin betydelse - a r språkbarriären. Den gör att ungersk litteratur under en lång tidsperiod finner vägen till svenska lasare nästan bara genom andrahandsöversattningar. Direktöversattningar från ungerska originaltexter var ps 1800-talet rentav sällsynta. Ken en stor - om än inte dominerande - del av all på svenska publicerad ungersk litteratur har, anda fram till 196fl-talet, översatts från annat språk an ungerska (främst fran tyska, men också fran engelska och franska).

17 Om en översättare använder ett förmedlarspråk påverkar det naturligtvis översattningens kvalitet: missförstånd, felaktigheter kan latt uppstg. om man inte har originalet till hands. Men ett 6nnu större problem är att s jalva urvalsmö jligheterna blir begränsade. eversättaren kan bara valja bland de verk vilka redan finns översatta till något av världsspråken, och eftersom både det svenska och det ungerska kult~irlivet under en lång period var starkt tyskorienterat blev nftast tyskan furmedlarspråket. Det hände bara i enstaka fall, at.t n8ian svensk person kom i närmare kontakt med Ungern och dess språk, s8 att han kunde göra tolkningar från originalet. Birger SchCldström var en. Han var den som gjorde inest for populariseri-ngen av ~ettfi under 1800-talet. Det var i samband med 1848 års revolution och petafis dramatiska livsöde som hans intresse vacktes för Lhgern. Han agnade sig åt seriösa studier av den ungerska historien och det uncerska språket och lärde sig det senare så bra att han kunde oversätta ~etófis dikter frzn nriginalet, Vid sidan av Schöldström kan vi namna Viktor E, man, en annan samvetsgrann ~etfifi-tolkare. Fast han inte Eversatte från ungerskan tog han ändå hansyn till originaltexterna och just det ger ett särskilt vzrde åt hans tolkningar, jämfört med samtidens vanliga Översättningsmetoder. En annan svensk Översättare som inte behövde gå via förmedlarspråk var Valdemar Langlet. Mellan 1932 och 1944 var han svensk lektor vid universitetet i Budapest och tjänstgjorde samtidigt på svenska generalkonsulatet, Många av honom översatta verk hör till medelmåttig underhållningslitteratur, men han bidrog också till spridningen av värdefullare ungerska verk, t.ex. genom översättning av Márai och!%ra. Parallellt med andrahandsöversattningar och dessa svenskars tolkningar fick några ungrares översättningsverksamhet stor betydelse, redan f rån början av vårt sekel, både kvalitativt och kvantitativt. De kunde inte bara utföra direktöversättningar, utan också själva välja ur den ungersk2 litteraturens rika flora, efter egen bedömning och smak. Först Kör BBla Leffler nämnas har, som från slutet av 10-talet bodde i Stockholm och bedrev en betydande verksamhet, främst som utgivare men även som Översättare, ända till sin död 1936, Han samarbetade med sin svenskfödda hustru Signe Leffler-Liljekrantz som oftast uppges som översättare. Leffler var en litterärt högt bildad person (tidigare universitetslärare i Ungern), men han var i hög grad sin tids barn ifråga om litterar smak. Han gjorde mycket f"9r att popularisera klassiker, men var lika ivrig förespråkare för den samtida konservativa litteraturen. Därmed bidrog han till, att den typen av litteratur fick så stor plats bland de svenska översättningarna, till nackdel för progressiva verk av hög kvalitet. Nästa betydande översattare ar Cálmán de p6ndy. Han har bott i Sverige sedan 1937 och ar verksam an idag. Hans kanske största prestation är antologin ffungersk dikttt (1944), CJ jord i samarbete med Hans-Eric Stenborg. "bversättningarna ar i allmanhet gjorda med originalets rimflätning och på ett versmått, som i möjligaste mån återger originalettt, vilket står i antologins förord, Resultatet blev oöverträffligt genom att översättarna lyckades aterge såval originaldikternas poetiska innehåll som dess form, Uider 30- och &O-talen möter vi några andra ungerska namn bland översättarna, men det ar bara från början av 60-talet, som ungrarnas översättningsverksamhet får en verkligt avgörande betydelse. Sedan dess har direktöversa ttningar f rån originaltexter blivi t dominerande, fast andrahandsöversättningar forekommer an idag (oftast då originalet inte har utkomnit på ungerska).

18 'XVII Det är så att säga en ny ÖversSttargeneration som äs verksam nu. De Sr valorienterade, har en modern syn på litteratur, god smak, seker Sedimningsförmåga och levande kontakter med dagens ungerska litteratur. Till följd därav verkar de för att verklig kvalitetslitteratur översattes till svenska och att de mest intressanta verken i madern ungersk litteratur återges, De samarbetar ofta med betydande svenska fgrfattare och paeter och ilstadkomrner derigenon översättningar av hög kvalitet. Bland de ungrare, som kom till Sverige förtjanar Géza Thinsz störst uppmärksamhet, Han är verksam både ps lyrikens nch prosans område uch kan samtidigt betraktas som en slags organisattjr bland ungerska och svenska litteratörer i Sverige, i syftet att skapa översättningar p: h52 niva. Hans fruktbara samarbete med ex. Tornas Tranströmer har resulterat i en rad förstklassiga dikttolkningar. Till Thinsz ansluter sig János Csatl6s, Miklós Gulyás, Peter Kádár och andra. Alla är de kanske inte lika aktiva som Thinsz, icke desto mindre har de stora förtjsnster, inte bara gencm sina översättningar, utan ocksa genom sina esseer och artiklzr om ungersk litteratur. Maria Ortmzn ar värd att sarskilt omnämnas, Hon 2r född i Sverige, av t jeckoslovakisk-ungerska föraldrar, uppväxt har och har således både ungerskan och svenskan som sitt modersmål. Hon har översatt de flesta moderna romaner som utkommit under 60- och 70-talen, med gott tolkningssinne och på hög nivå. I dessa Översättares verksamhet finns det en försäkring om att svenska läsare även i fortskittningen kan få, inte bara smakprov p& enstaka ungerska verk, utan också ett så översiktligt cch fullstandigt tvärsnitt, som möfligt, av gårdagens och dagens ungerska litteratur.

19 ANTOLOGIER OCH EMSKXDR FORFATTARES VERK I BOKFORM SAMT ETT URVAL AV f IODICA PUBLICERADE ALSTER

20 ANTOLOGIER - A) Diktantologier MON 1 MON 2 Sex ungerska poeter : mudem ungersk lyrik / i med forors av =a Thinsz ; dikter av Attila Jbzsef.,, ; tolkningar av Werner Aspenström... ; Erned efterord av Jan ~tolpg. - Stockholm : Bonnier, i37 s. - (Svalans lyrikklubb ) a) Innehåll: Dikter av Attila Józsaf (V), S6ndor Weöres (15), ~6rinc Czab6 (14), Gyula Illyés (11), Lászl6 Nagy (6), Ferenc Suhász (1). e) Rec.: AH (19) H. Aspelin HvP A. Pleijel BoråsT P-O. Ohlson DN (59) Franzén Hbl(102f L. Hamberg Ungersk dikt / i svensk tolkning av Cslmán de Pándy och Hans-Eric Stenborg ; med 23 originalträsnitt av P81 Moln6r-C. ; och litteraturhistoriska ingresser av János Lotz. - Stockholm, s, : ill- - (Ungerska institutets publikationer, A ; 1) a) Innehåll: Folkballader (4); Anonyma dikter från talen (2); Dikter av Balint Balassa (3), Ferenc Kazinczy (l), S6ndor Kiafaludy (l), Nihály Vitéz Csokonai (Z), Dániel Berzsenyi (3), Fersnc Hölcsey (2), Mihály Vari5enarty (5), S6ndor ~et8f-i (lo), JBnos Arang (31, Mihály Tompa (Z), 3bos Vajda (l), Gyula Reviczky (11, Jeno Fjáthy (l), Endre Ady (7), Mihály Babits (2), Dezsó Kosztolányi (Z), Arpád T6tt-i (21, Géza Eyóni (21, Gyula Vargha (l), SBndor Rednyik (Z), Attila J6zsef (3). Ungersk lyrik i svensk översättning / saml, och försedd med inl, av 861a Leffler. - Stockholm : Ungerska sällskapet, s, a) Innehåll: Dikter av Mikael Csokonay (l), Alexander Hisfaludy (l), Mikael UörEsmarty (31, Alexander ~et8fi (321, Mikael Tompa (l), Johan Arany (31, Johan Vajda (l), Josef Kiss (l), Andreas Ady (51, Géza Gyóni (11, samt ungerska folkvisor (8). E) Novellantulogier Modena ungerska berättare : en antologi / samanst, av Eka Thinsz och ~ s a t l ó; s b d 208 s, a) Innehall: Orig :s titlar: Livräddare på Donau / Gyula Pirhdy ; Dunai életment8 ijvers, av Isabella Thinsz, Systrarna / Gyula Hrfidy ; Jbzsefv6rosi emlék övers. av Jbos Csatlós, Barbarer / Zsigmond Móricz ; Barbhok, vers. av Jsnos Csatlós, Hyreshus i Budapest / Lajos Nagy ; Bérház, 1931 övers. av János Csatl6s. Bad / ~ ezs6 Hosztolányi ; FiirdBs, 'J936 övers. av Isabella och Géza Thinsz, Alfa / ~eza8 Kosztol5nyi ; Alfa, i936 avers, av Isabella och Ggza Thinsz, Cirkusen / Frigyes Karinthy ; A cirkusz övers. av Bo Wickman, Lek med elden / andor Endre Gelleri ; A ftfszeresn81 övers, av János Csatlbs. f orts, fornrd av Géza Thinsz]. - Stockholm : Norstedt,