Remissvar - Förslag till fiskereglering i marina skyddade områden. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Remissvar - Förslag till fiskereglering i marina skyddade områden. KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Att översända nedanstående som kommunens yttrande. 2 Paragrafen justeras omedelbart. Arbetsutskottet beslutar 1 Revidera nedanstående förslag till yttrande genom att stryka andra stycket under rubriken Övervägande i kommunstyrelseförvaltningens förslag till yttrande, samt komplettera yttrandet enligt förslag (se bilaga 1). Beslutsunderlag Beslutsförslag Havs- och vattenmyndighetens remiss Sammanfattning av ärendet Havs- och vattenmyndigheten har skickat ett förslag om fiskereglering i marina skyddade områden för synpunkter. Förslaget kommer efter en hemställan om att införa fiskefria områden från Länsstyrelsen i Hallands län. De aktuella områdena är Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank, Morups bank samt Nidingen. Inom Falkenbergs kommun ligger Morups bank i sin helhet och en mycket lite del av Lilla Middelgrund. Stora Middelgrund och Röde bank ligger i svensk ekonomisk zon utanför Falkenbergs kommun. För Morups bank föreslås att inget annat fiske än burfiske efter skaldjur och handredskapsfiske ska vara tillåtet. Fisket som idag bedriv i området är framför allt bottentrålning efter havskräfta. För Lilla Middelgrund föreslås en helt fiskefri zon i den nordvästra delen och i övriga delen föreslås att inget annat fiske än burfiske efter skaldjur och handredskapsfiske ska vara tillåtet. Den del som berör Falkenbergs kommun ligger i den senare zonen. Bottentrålning efter fjärsing är det dominerande fisket idag men det förekommer även bottentrålning efter havskräfta och ett sill- och skarpsillsfiske. För Stora Middelgrund och Röde bank föreslås en helt fiskefri zon i den södra delen och i norra delen föreslås att inget annat fiske än burfiske efter skaldjur och handredskapsfiske ska vara tillåtet. Idag förekommer nätfiske efter sjurygg och ett visst fiske med bottentrål efter fjärsing och havskräfta. Förlaget innebär också att det ställs krav på att fiskefartyg i området ska utrustas med AIS och att systemet ska vara påslaget under hela fiskeresan. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 201 Ekonomi Förslaget till beslut påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Falkenbergs kommun ställer sig negativ till förslaget eftersom det är alldeles för långtgående och riskerar att slå hårt mot det kustnära småskaliga yrkesfisket. Det kustnära småskaliga fisket bedrivs redan idag på ett relativt hållbart sätt och det är en nödvändighet att möjligheterna till bland annat garnfiske och skonsam bottentrålning finns kvar. Det halländska kustnära småskaliga fisket är bevarandevärt och ett mycket bättre alternativ för vår livsmedelsförsörjning än import från länder med betydligt sämre hållbarhet i sitt fiske. Falkenbergs kommun önskar därför att Havs- och vattenmyndigheten gör en mycket bredare analys utifrån alla tre hållbarhetsaspekterna och även tar in de värden som finns i att bevara och utveckla det småskaliga kustnära fisket såväl till havs som förädling av fångst i land innan de föreslår så här långtgående åtgärder. Att införa fiskefria områden är en förhållandevis kraftig åtgärd för att skydda naturvärden. Åtgärden kommer utan tvekan att innebära mycket positiva effekter för den marina naturvården och de utvalda områdena har dokumenterat höga naturvärden. I materialet presenteras dock inte några slutsatser om de konsekvenser som förväntas för yrkes- och sportfisket. Utan en beskrivning av de konsekvenserna är inte beslutsunderlaget rättvisande. Falkenbergs kommun har få tidigare ställningstaganden om fiskefria områden i Kattegatt. I översiktsplan har kommunen ett ställningstagande att naturvårds- och friluftslivsanspråken bör förordas över andra intressen i Lilla Middelgrundsområdet. I samband med framtagandet och beslut om bevarandeplaner för Morups bank och Stora Middelgrund yttrade Falkenbergs kommun att framtagandet av detaljerade substrat och djupkartor borde prioriteras för att få till en mer precis avgränsning än de nuvarande schablonmässigt inritade avgränsningarna. Detta för att ge skyddet legitimitet. Motsvarande gäller för de fiskefria områdena; för att ge åtgärden legitimitet är det viktigt att de fiskefria områdena avgränsas till de områden där värdena som ska skyddas finns. Falkenbergs kommun betonade också vikten av att sammanhängande områden (t ex Stora Middelgrund på båda sidor nationsgränsen) behandlas lika. Yrkande Per Svensson (S) yrkar, med instämmande av Tore Holmefalk (C), att kommunstyrelseförvaltningens förslag till yttrande ändras i form av att andra stycket under rubriken Övervägande styrks, samt att tillägg i texten görs enligt förslag (se bilaga 1). Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 201 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Per Svenssons (S) ändringsyrkande om att det andra stycket under rubriken Övervägande stryks mot kommunstyrelseförvaltningens förslag, och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Per Svenssons (S) yrkande. Därefter ställer ordförande proposition på Per Svenssons (S) tilläggsyrkande om tillägg i texten enligt förslag (se bilaga 1) mot avslag, och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Per Svenssons (S) yrkande. Anteckning Jan Berge (MP) anmäler avvikande mening mot beslutet till förmån för förslaget från Havs- och vattenmyndigheten. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 Bilaga 1. Zon med krav på AIS Burfiske och handredskapsfiske tillåtet, övrigt fiske förbjudet Fiskefri zon Kilometers Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Esri, DeLorme, GEBCO, NOAA NGDC, and other contributors

21 Bilaga 1.2 Områdeskartor

22

23

24

25

26 Hemställan 1 (4) Havs och Vattenmyndigheten Box Göteborg Begäran om inrättande av fiskeregleringar i de marina skyddade utsjöområdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Nidingen, Stora Middelgrund och Röde bank i Kattegatt Länsstyrelsen i Hallands län hemställer om Havs- och Vattenmyndighetens initiativ till fiskeregleringar i de marina skyddade områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Nidingen, Stora Middelgrund och Röde bank i Kattegatt enligt nedanstående förslag. - Trålningsförbud inom områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Nidingen, Stora Middelgrund och Röde bank med buffertzon om 120 m runt områdena enligt bifogade kartor - Nätfiskeförbud inom områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Nidingen, Stora Middelgrund och Röde bank enligt bifogade kartor - Helt fiskefria zoner i delar av områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank enligt bifogade kartor Bakgrund Områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Stora Middelgrund och Röde bank ingår i tre nätverk av skyddade områden (Natura 2000, HELCOM och OSPAR). Nidingen ingår i nätverket av skyddade Natura 2000 områden och är naturreservat. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för att målsättningen för de skyddade områdena uppfylls samt att ta fram bevarandeplaner/förvaltningsplaner för områdena. Därtill har Länsstyrelsen ett särskilt regeringsuppdrag att vidta bevarandeåtgärder i de skyddade områdena. Vidare är Sverige anmält till EUkommissionen för att ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda områdena Fladen och Lilla Middelgrund. Förutsättningarna för att reglera fiske enligt miljöbalken eller fiskelagen har sedan lång tid varit föremål för diskussioner. Åtminstone i utsjön där andra länder kan ha fiskerättigheter har diskussionen landat i att man bör använda fiskerilagstiftningen i första hand, för att genomföra bevarandeåtgärder som rör fiske. Vidtagandet av föreliggande fiskeregleringar i områdena är en viktig bevarandeåtgärd för att säkerställa att områdena är långsiktigt skyddade så att Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

27 LÄNSSTYRELSEN Hemställan 2(4) områdenas naturvärden kan bevaras och utvecklas. Vidare är åtgärderna ett viktigt steg i arbetet med havsmiljödirektivets åtgärdsprogram och rör bl a deskriptorerna: havsbottnens integritet, marina näringsvävar och biologisk mångfald. Behov av regleringar i områdena Trålning förekommer i delar av områdena och har fysisk kontakt med botten (bottentrålning) eller riskerar att ha fysisk kontakt med botten (pelagisk trålning) vilket innebär en fysisk påverkan på botten och bottenfaunan. För att nå målsättningen att bottnarna har en naturlig topografi, sedimentstruktur och kan hysa välutvecklade bottenfaunasamhällen behöver trålning förbjudas. Trålning medför även: ett stort uttag av fisk, risk för spökfiske av förlorade trålar, att arter skadas fysiskt och bifångster av arter som stor kammussla, olika tagghudingar, sjöpennor med flera arter. För att nå målsättningen att artsammansättningen och storleksfördelningen hos fisk och andra organismer är naturlig behöver trålning förbjudas. En buffertzon om 120 m behöver inrättas runt områdena. Utformningen av buffertzoner följer anvisning från ICES om att anlägga en buffertzon med 3 x djupet. Medeldjupet runt områdena är ca 40 m. Ett undantag har gjorts i den sydligaste delen av Lilla Middelgrunds Natura 2000-område där buffertzonen har utgått och en mindre del av det sydvästra hörnet ej innefattas av trålningsförbudet. Detta för att inte förhindra trålning som bedrivs i ett längre stråk precis syd om gränsen av Lilla Middelgrund och som har en kortare passage inom området i det sydvästra hörnet. Inom områdena förekommer även nätfiske. För att nå målsättningen att sjöfågel och marina däggdjur som tumlare och säl kan utöva sina naturliga beteenden och ha en naturligt god tillgång på föda behöver nätfiske förbjudas. Tumlare och säl ska kunna simma fritt utan att riskera att fastna i fiskeredskap eller skrämmas bort. Sjöfågel ska kunna dyka för att söka föda utan att riskera att fastna i fiskeredskap. Vidare medför nätfiske ett stort uttag av fisk och risk för spökfiske av förlorade nät. Totalt tre stora fiskefria zoner inrättas och fördelas inom de större skyddade områdena Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank. Syftet är bland annat att gynna en naturlig artsammansättning och storleksfördelning med stora individer av bland annat rovfiskar i områdena på lång sikt då dessa toppredatorer har en viktig roll/betydelse i ekosystemets struktur och funktion. Zonerna innefattar alla naturtyper inom respektive område. En avvägning av placeringen av de helt fiskefria områdena har gjorts för att inte begränsa tillgången till de viktigaste sportfiskeplatserna. Dialogmöten Vid två tillfällen,13 maj och 16 december 2016, har gemensamma dialogmöten

28 LÄNSSTYRELSEN Hemställan 3(4) hållits i Havs och Vattenmyndighetens regi i Göteborg med Havs och Vattenmyndigheten, SLU aqua, Länsstyrelsen, yrkesfisket, naturvårdsorganisationer och sportfisket. Länsstyrelsen har under 2017 haft dialogmöten med Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Sportfiskarna och Lars Bengtsson (Fladenbåtarna) enligt nedanstående tabell. Datum Dialogmöte med: Övriga deltagare HKPO HaV, SLU Naturskyddsföreningen och HaV Greenpeace Sportfiskarna HaV Lars Bengtsson (Fladenbåtarna) Även skriftliga synpunkter har inkommit från Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Länsstyrelsen överlämnar härmed hemställan om fiskeregleringar i de aktuella områdena till Havs och Vattenmyndigheten för vidare behandling. Bl a behöver det skickas ut på remiss. Beslut i detta ärende har fattats av naturvårdsdirektör Henrik Martinsson. Marinbiolog Bo Gustafsson har varit föredragande. I handläggningen av ärendet har även fiskerikonsulent Erika Axelsson och naturvårdshandläggare Christian Harlos deltagit. Henrik Martinsson naturvårdsdirektör Bo Gustafsson marinbiolog Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga 1 Kartor 2 Skriftliga synpunkter Kopia Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation, info@hkpo.se

29 LÄNSSTYRELSEN Hemställan 4(4) Sveriges Fiskares Riksförbund, Fiskets Hus, Fiskhamnsgatan 33, Göteborg Sportfiskarna, Fladenbåtarna, Greenpeace Norden, Världsnaturfonden WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, OCEANA, Coalition Clean Baltic (CCB),

30 Översiktskarta Nidingen Fladen Lilla Middelgrund Morups bank Stora Middelgrund och Röde bank Hallands län Skala (A4):1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Fiskefri zon Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

31 Nidingen Hallands län Skala (A4): 1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

32 Fladen Hallands län Skala (A4):1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Fiskefri zon Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

33 Lilla Middelgrund Hallands län Skala (A4):1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Fiskefri zon Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

34 Morups bank Hallands län Skala (A4):1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

35 Stora Middelgrund och Röde bank Hallands län Skala (A4): 1: Teckenförklaring Nätfiskeförbud Trålningsförbud Fiskefri zon Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Sjöfartsverket

36 Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Sverige ek. för. hkpo.se Mastvägen 6, Träslövsläge Telefon +46(0) Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Synpunkter angående förslag om restriktioner för fisket i Natura 2000-områdena Nidingen, Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund, Röde Bank och Morups Bank Havs- och Kustfiskarnas PO önskar härmed lämna följande synpunkter med anledning av vad som framfördes och diskuterades på samrådsmöte den 13 maj om de marina skyddade områdena i Kattegatt. HKPO har i remissvaret till länsstyrelsen Halland angående utvidgningen av Natura 2000-områdena Balgö och Fladen beskrivit en stor del av svårigheterna för garnfisket och bottentrålfisket. Mycket av argumentationen gäller också för områdena i rubriken. Vi upprepar därför inte dessa synpunkter utan bifogar istället vårt remissvar. När det gäller övriga områden har vi en önskan om att ändra på vissa gränsdragningar. Det är inga större justeringar som det handlar om, men de är desto viktigare. Den här frågan finns det behov av att ytterligare diskutera med HaV och länsstyrelsen Halland om. En ingrediens i en lösning kan möjligen vara att särskilja vilket trålredskap som används i fisket och som begränsar en tillgång beroende av skivor/rullar på trålarna. Havs- och Kustfiskarnas PO kan acceptera begränsningar för bottentrålning i rubricerade Natura 2000-områden om en överenskommelse kan nås om för fisket viktiga justeringar. Våra fiskare har självmant valt att avstå från trålredskap som kan användas på hårdbottnarna. Fiske med garn vill vi ha kvar i den utsträckning som gäller idag, det finns lösningar till skydd för tumlare som SLU förordar, pingers. Det har framförts yrkande från WWF och Naturskyddsföreningen om att stoppa allt fiske, också med burar och krok. En sådan åtgärd skulle bli förödande för fritidsfisket, fisketurismen och därmed också för de många företag som lever av besöksnäringen, samt effektivt slå ihjäl de sista resterna av ett småskaligt yrkesfiske i Halland. Träslövsläge den 6 juni 2016 Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Tommy Lang Ordförande Bilaga: HKPO remissvar till länsstyrelsen Halland ( )

37 Efter referensgruppmötet/dialogforum om marint skydd den 13 maj - skriftliga synpunkter på fiskereglering i de marina skyddade områdena i Hallands län Synpunkterna gäller områdena Fladen, Nidingen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund, Röde bank och Morups bank. Åtgärderna som Hallands länsstyrelse har i åtanke är att förbjuda bottentrålning och nätfiske i hela området men tillåta bur- och krokfiske samt sportfiske. Detta för att främst skydda bottenhabitat samt sjöfågel och tumlare som finns i området. WWF och Naturskyddsföreningen vill här betona hur viktigt det är att se på hela ekosystemets funktion när man tittar på åtgärder i marint skyddade områden. Även om bottentrålning givetvis är den fiskemetod som mest direkt och påtagligt påverkar bottenhabitaten så är också sammansättningen och mängden fisk i området viktigt för hela ekosystements funktion. Det finns många vetenskapliga studier som pekar på hur djuren på bottnarna samverkar med djuren i de fria vattenmassorna och hur de påverkar varandra både top-down och bottom up. Att det finns tillräckligt med stor rovfisk påverkar tex mängden mindre fiskar som i sin tur påverkar mängden betare. I en äkta ekosystembaserad förvaltning bör dessa kunskaper integreras och tas hänsyn till. Kattegatt är idag i grunden ett förändrat ekosystem där många av de sturkurbildande arterna, tex haplops, musslor och sjöpennor, minskat dramatiskt i antal de senaste 50 åren. Det är kanske inte möjligt att helt få tillbaka dessa värden men det finns sannerligen ett stort behov av att försöka återskapa en del av dem genom att skapa refuger i ekosystemet där dessa arter kan återhämta sig. Sådana refuger bör i möjligaste mån skyddas från all mänsklig påverkan. Först då kan de förväntas bidra till att också omgivande vattenområden får en högre biologisk mångfald och mer fisk. Vilket i sin tur gynnar yrkesfisket. WWF och Naturskyddsföreningen ber nu Hallands länsstyrelse samt Havs och vattenmyndigheten att på riktigt använda sig av en ekosystembaserad förvaltning och se på hela ekosystemet. För att erbjuda ett verkligt skydd för dessa områden föreslår vi som utgångspunkt att de stängs helt för allt fiske. Ibland är konflikterna mellan olika nyttjare av fisk stora och då kan förvaltande myndigheter givetvis behöva ta särskild hänsyn till detta, men i de aktuella områdena är i alla fall det svenska yrkesfisket sedan länge sparsamt. Vad gäller sportfisket så är ett inneboende problem att sportfiskare ofta specifikt jagar de största och ekologiskt mest värdefulla

38 2/2 individerna. Det behövs klargöras om detta också är fallet i dessa områden och förvaltningen bör i så fall ta höjd för detta. Om det finns delområden inom områdena som framöver kommer att identifieras som väldigt viktiga för det småskaliga bur- och/eller krokfisket och/eller fritidsfisket så kan våra organisationer som kompromiss tänka oss att: Samtliga områden som helhet skyddas mot allt fiske, vindkraft etc I ett eller flera zonerade mindre områden tillåta ett visst fiske, tex sportfiske, småskaligt bur och eller krokfiske. Se exempel nedan: Zonerat område XY ej bottentrålning och nätfiske men sportfiske tillåtet. Område X - helt fiskefritt Zonerat område XW ej bottentrålning och nätfiske men bur och krokfiske samt sportfiske tillåtet. Stockholm 2 juni 2016 Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen, Inger Näslund, Världsnaturfonden WWF

39 sid 1 (6) Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad Synpunkter till Länsstyrelsen i Hallands län gällande fiskereglering på utsjöområden i Kattegatt. Bakgrund Länsstyrelsen i Hallands län arbetar med att införa fiskeregleringar i halländska marina skyddade områden. Förslaget ska överlämnas till Havs- och vattenmyndigheten under våren 2017 för vidare hantering. Under samrådsmötet i december 2016 presenterades förslag på att förbjuda nät- och trålfiske på flertalet utsjöbankar i Kattegatt, bland annat Fladen, Stora Middelgrund och Lilla Middelgrund. Dessa utsjöbankar är också Natura2000- områden, vars gränser också skulle utgöra avgränsningen för fiskeregleringen. Efter att länsstyrelsen i februari 2017 haft ett möte med representanter från miljöorganisationer (ej Sportfiskarna) presenterades ett nytt förslag på fiskereglering, där delområden inom flertalet Natura2000-områden gjordes helt fiskefria. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) önskar lämna följande synpunkter. Sportfiskarna vill tacka för god dialog med länsstyrelsen i frågan och poängterar att vi inte är emot att särskilt viktiga områden stängs helt för fiske. Det kan finnas flertalet motiv för detta, bland annat skydd av särskilt höga naturvärden (koraller, bubbelrev) eller att området är av särskild vikt för fiskreproduktion.

40 sid 2 (6) Värdet av fiskefria områdens positiva inverkan på fiskbeståndens återhämtning är väldokumenterad och kan hittas närmast i södra Kattegatt, men också i exempelvis Vättern. Sportfiskarna vill samtidigt understryka att den avgörande frågan vid reglering av eller skydd mot fiske ska vara metoders och redskapstypers faktiska påverkan på utpekade värden. Sportfiske får anses vara den mest skonsamma fiskemetoden redskap och metoder är fångstselektiva och skonsamma för den omgivande miljön och sportfisket ställer främst kvalitativa anspråk på resurserna. För Natura2000-områdena i Kattegatt finns, enligt vad Sportfiskarna erfar, inte samma mängd inventeringar som för utsjöområdet Bratten i Skagerrak. För Fladen finns inventeringar som visar på förekomst av bubbelrev och misstankar om förekomsten av bubbelrev finns i nuläget även för Stora Middelgrund. Förbundet står bakom att områden med dokumenterad förekomst av bubbelrev helt stängs för alla typer av fiske. För övriga områden är förbundet mer tveksamt och vill ifrågasätta motiven för att införa fiskefria områden i samtliga Natura2000-områden. Länsstyrelsens motiv med en skyddsgradient enligt Natura2000-begreppet struktur och funktion för att skydda toppredatorernas roll låter givetvis bra. Ett slutligt mål att skydda stor rovfisk är något som förbundet står bakom, och även jobbar för i andra sammanhang. Vår våtmarksrestaurering längs ostkusten för att stärka inte minst gäddbestånden är mycket omfattande och återkomsten av starka rovfiskbestånd är avgörande för vårt arbete med att få tillbaka friska kustekosystem, men en bättre inventering gällande sportfiskets påverkan och

41 sid 3 (6) fångstuttag i de aktuella områdena hade inneburit en bättre motivbild. Undantaget de för fysisk påverkan särskilt sårbara bubbelreven med sin omgivande höga biologiska diversitet så måste samtliga av de utpekade naturvärdena tumlare, djupa mjukbottnar, sjöfågel, knubbsäl, sublittorala sandbankar och rev (block eller hårdbotten) i sammanhanget anses vara mer eller mindre opåverkade av sportfiskets metoder. Vi ber därför länsstyrelsen att särskilt överväga nyttan av att införa totalstängda områden i samtliga föreslagna fall. Om länsstyrelsen anser att de har tillräckligt med underlag för att anta att påverkan från sportfisket är så pass stor att skyddsmotivet (toppredatorernas roll) uppfylls är Sportfiskarna nöjda. Sportfiskarna vill poängtera att det måste finnas en tydlighet i arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Havs- och vattenmyndighetens vägledning för fiskereglering i marina skyddade områden (referens 1) är därför ett stort steg i den riktningen. Vägledningen är tänkt att vara ett stöd för länsstyrelserna och kommunerna vid arbete med marint områdesskydd och ge tydliga riktlinjer för hur myndigheterna bör arbeta för att minska negativ påverkan från fiske i värdefulla miljöer. En stor brist i det underlaget är dock att vägledningen hanterar begreppet fiske i alldeles för generella termer. En viktig del av hela vägledningen borde vara att redogöra för olika fiskemetoders påverkan, och sportfisket finns knappt nämnt. I december 2016 släppte däremot EU:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF) rapporten Joint Recommendation for

42 sid 4 (6) Natura 2000 sites under CFP Article 11, STECF (referens 2). I rapporten utvärderas Danmarks arbete med fiskeregleringar i sju Natura2000-områden. Områdena ligger både innanför och utanför 12 nm från kusten, alltså gränsen mellan territorialvattnet och ekonomisk zon. I samtliga sju områden föreslås förbud mot fiske med redskap med tydlig fysisk påverkan på botten bottentrål, skrapor och snurrevad. För tre av områdena, där bubbelrev dokumenterats, föreslås ett stärkt skydd med begränsningar som även gäller pelagisk trål, nätfiske, burar och fiske med lina inklusive sportfiske. För övriga revstrukturer vidtas inga åtgärder för att begränsa sportfiske. STECF fastslår att skyddet av reven med en buffertzon runt reven som motsvarar minst 6 ggr medelvattendjupet ligger i linje med Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommendation i frågan. I en mailkonversation (referens 3) mellan det danska sportfiskeförbundet och Danmarks Miljø- og Fødevareministerie bekräftas att Danmark avser att skydda revstrukturer genom bland annat trålförbud, och bubbelrev särskilt genom att göra områden runt utpekade bubbelrev till helt fiskefria områden. Sportfiskarnas europeiska organisation, European Anglers Alliance (EAA) med kontor i Bryssel, är också av den bestämda uppfattningen att förekomsten av bubbelrev motiverar en total stängning i ett område runt dessa känsliga strukturer, medan det i övrigt måste finnas särskilda skäl för att automatiskt förbjuda allt fiske inom ett Natura2000-område. Sportfiskarna vill att länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten tar detta i särskilt beaktande.

43 sid 5 (6) Utöver ovanstående har följande synpunkter samlats in efter samtal med sportfiskare som fiskar mycket i Kattegatt: Nidingen Få synpunkter från sportfiskare på en reglering i detta område, samtidigt som nyttan med att freda sportfisket i ett så litet område kan ifrågasättas. Fladen Stort skyddsvärde på de dokumenterade bubbelreven och inga synpunkter på en sådan reglering. I den sydvästra delen av det totalfredade området, på kanterna ut mot något djupare vatten, finns några intressanta toppar och djupbranter som frekventeras både av yrkesfiskare (främst makrillfiske tidigt under säsongen), turbåtsskeppare och sportfiskare. På grund av dålig upplösning på länsstyrelsens kartunderlag är det svårt att avgöra exakt hur ett helstängt område skulle hamna i förhållande till dessa positioner. Lilla Middelgrund De mest intressanta områdena ligger runt farledsbojen. Bojar och liknande navigationspunkter tjänar en viktig roll som samlingspunkt för sportfiskare och det är därför bra att välkända fiskeplatser, likt farledsbojen i detta fall, inte hamnar inom ett fiskefritt område om inte särskilda skäl föreligger. Morups bank Sedan de kustnära bestånden fiskats ut genom decennier av överfiske är det för en sportfiskare ofta långt ut till fiskeplatser. Morups bank är

44 sid 6 (6) välbesökt av sportfiskare då det är ett relativt kustnära grundområde. Samtliga tillfrågade sportfiskare anser att det hade varit särskilt olyckligt med ett fiskefritt område på Morups bank. Stora Middelgrund och Röde bank Inga särskilda synpunkter på nu föreliggande förslag. För Sportfiskarna, Markus Lundgren Fiskevårdschef Referenser 1) Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:13, version 2 2) +JR+for+Natura+2000+sites+under+CFP+art.11_JRCxxx.pdf 3) Mailkontakt mellan Danmarks Sportsfiskerforbund och Pernille Birkenborg Jensen, Miljø- og Fødevareministeriet,

45 Bevarandeplan för Fladen

46 Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000 där Europas mest betydelsefulla naturområden ingår. I Natura 2000 finns korkekslundar i Spanien, blommande alpängar i Österrike, vidsträckta ekskogar i England. Här ingår Europas mest värdefulla fågelmarker likväl som våtmarker med utrotningshotade grodor. Varje medlemsland ansvarar för att naturen inom landets områden får rätt skydd och skötsel så att naturvärdena bevaras på lång sikt. Grundprincipen är då att ängar även i framtiden ska skötas som ängar, skogar ska få utvecklas till naturskogar och laxen ska kunna vandra upp i vattendragen. Hittills har Eu-kommissionen godkänt 126 områden att ingå i Natura 2000 i Halland. De flesta områdena är naturreservat. Tillsammans täcker de ca hektar varav en stor del är vattenområde. Lagstiftning De EUregler som styr arbetet med Natura 2000 har införlivats i svensk lagstiftning. I miljöbalkens 7 kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Den som planerar att utföra åtgärder eller starta en verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen. Om verksamheten eller åtgärderna kan genomföras utan skadliga effekter på området, lämnar länsstyrelsen tillstånd. Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt. Så kan t. ex. byggnation av väg eller hus, avverkningar i eller i omedelbar närhet av ett område och alla åtgärder som kan förändra hydrologin i Natura 2000-området vara tillståndspliktiga. Verksamhet som startade före 2001 och som fortsätter utan ändring berörs inte av lagstiftningen. Om bevarandeplanen För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. I bevarandeplanen beskrivs området och dess utpekade naturtyper och arter. Bevarandesyfte och bevarandemål har formulerats med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna, för att utpekade arter och naturtyper skall kunna finnas kvar på lång sikt. Bevarandeplanen ska fungera som en hjälp för fortsatt bevarande av naturvärdena i Natura 2000-området och som ett underlag vid eventuella tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och den kommer att ändras och kompletteras med resultat bland annat från de inventeringar som genomförs i området och när ny kunskap erhålls om naturvårdsinriktad skötsel och om arters ekologi. Innehållet i bevarandeplanen Beskrivning av området Bevarandesyfte Bevarandestatus idag Vad kan skada områdets värden? - exempel Bevarandeåtgärder Befintligt skydd Beskrivning av naturtyper och arter: Referenser Rödlistade arter Kartor Omslagsfoto: Bo Gustavsson, Länsstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

47 LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Sida 2 av 7 D.nr Bevarandeplan för Fladen Områdeskod: SE Naturtyper: Sublittorala sandbankar (1110) Rev (1170) Areal: Kommun: Områdestyp: Fastställd: Ansvarig: Upprättad av: hektar Varberg och Kungsbacka Området antogs av regeringen enligt habitatdirektivet i november Bo Gustafsson Martin Broberg Fladen är ett grundområde i Kattegatt med ett djup mellan 5 och 65 meter beläget i utsjön ca 17 km från svenska kusten. Bottnarna utgörs av block, sten, grus, sand och skalgrus ner till ca 30 m djup och är fria från sedimentation på grund av bottenströmmar. Genom det stora avståndet till land är vattnet klart och salthalten högre jämfört med närmare kusten på grund av lägre grumlighet i vattnet och en mindre inverkan av den Baltiska ytströmmen. Området har en mycket rik och frodig makroalgflora med många sällsynta arter. En av Fladens viktigaste livsmiljöer är välutvecklade tareskogar vilka bildar en tredimensionell struktur liknande landträdens kronverk. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett rikt djurliv, genom den mängd mikromiljöer som bildas. Förekomsten av lösliggande kalkalger (maerl) på norra delen av Fladen är tillsammans med förekomsten av maerl på Lilla Middelgrund unik för Sverige. Makroalgerna har i allmänhet en mycket vid spännvidd i sin djuputbredningen. Även faunan är mycket rik med en stor andel filtrerande djur som musslor, ormstjärnor, sjöstjärnor och havsborstmaskar. Noterbart är den rika förekomsten av hästmusslor. Nyligen (juni 2005) har tio rödlistade djurarter noterats på Fladen, varav nagelkrabba var det första fyndet i Kattegatt. Detta visar på områdets betydelse som refug för känsliga arter. Fladen utgör ett viktigt lek- och uppväxtområde för de flesta av Kattegatts fiskarter och fungerar bl. a. som lekområde för sill. Området är också en viktigt födosöksplats för säl och av internationell betydelse för ett flertal fågelarter. Tumlare observeras stundom i området. Ett betydande fritidsfiske förekommer i området. Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper som finns i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje naturtyp ska bidra till att upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

48 Bevarandeplan för Natura 2000-området Fladen Sida 3 av 7 områden som Natura 2000 bygger på. Det främsta syftet i detta område är att bevara de marina naturtyperna i ett stort område av unik havsmiljö, som erbjuder livsbetingelser för en mycket speciell och artrik fauna och flora. Bevarandestatus idag Ej utredd Vad kan skada områdets naturvärden? - exempel Övergödning som påverkar artsammansättningen och kan ge ett antal sekundära effekter till exempel syrgasbrist, svårigheter för fisk att söka föda samt hinder för evertebrater med planktoniska larvstadier att bottenfälla. För stort uttag av fisk. Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk, makroalger och bottenlevande djur. Sandtäkt, algtäkt och annan exploateringsverksamhet. Uppförande och drift av vindkraftverk. Substratförhållandena blir härigenom förändrade med mer hårda ytor. Strömförhållandena kan påverkas. Fiskar kan även påverkas negativt av vibrationer som uppstår nära snurran. Under uppförandestadiet störs bottnen och uppvirvling av bottensediment kan störa primärproduktionen. Grumling, förorening av vattnet, utsläpp av olja och kemikalier. Närliggande fartygsled kan innebära en risk för oljeutsläpp/läckage. Många fågelarter påverkas negativt av oljeutsläpp både direkt och indirekt genom påverkan på bottenfaunan. Svall från fartyg kan påverka zoneringen. Nedskräpning. Bevarandeåtgärder Områdets naturvärden skyddas genom att området säkerställs som naturreservat senast Under 2005 sker en marinbiologisk inventering av Fladen. Befintligt skydd Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för naturvårdsinriktad skötsel och förvaltning av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Området ingår i riksintresseområden för naturvård och för friluftsliv samt för yrkesfiske som ett Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

49 Bevarandeplan för Natura 2000-området Fladen Sida 4 av 7 reproduktions- och uppväxtområde för fisk. Beskrivning av naturtyper Sublittorala sandbankar Naturvårdsverkets definition Sandbankar som är permanent täckta av havsvatten. De ligger vanligen på relativt grunt vatten. Vattendjupet överstiger sällan 20 meter. Bankarna är fria från vegetation eller täckta av ålgrässamhällen. Områdena är viktiga lekplatser för fiskar. Karaktärsarter: Bandtång (ålgräs). Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Strömförhållanden som garanterar bra vattenomsättning och ger större siktdjup. Ingen eller ringa sedimentation. Det är viktigt att vattnet är klart utan stor förekomst av partiklar, vilket gynnar makroalger och filtrerande djurarter. Ständig vattentäckning. Rik bottenfauna och epifauna. Ingen påtaglig minskning av populationen av lösliggande kalkalger (maerl). Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Area Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst X (3110) hektar. Strukturer och funktioner Arealen av lösliggande kalkalger (maerl) ska vara minst Y hektar. Typiska arter (Mål för typiska arter ej klart.) Rev Naturvårdsverkets definition Undervattensklippor med en zonering av växt- och djursamhällen från den nedre delen av strandzonen till havsbottnen nedanför. Karaktärsarter: Bland växter märks olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Bland evertebrater är musslor och havstulpaner väl företrädda. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

50 Bevarandeplan för Natura 2000-området Fladen Sida 5 av 7 Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus God vattenkvalitet. Liten eller ringa sedimentation. Förekomst av strukturer som sten eller biologiska bildningar t. ex. hästmusselbankar eller rev av trekantsmask. Intakt zonering av bentiska växtsamhällen med hög primärproduktion. Speciellt täta och välmående tareskogar. Ingen eller liten förekomst av fintrådiga alger. Artrik fisk- mjukbotten- och hårdbottenfauna. Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Area Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst X (4150) hektar. Arealen av undergruppen biogena rev (hästmusselbankar) ska vara minst Y hektar. Strukturer och funktioner I minst 90 % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering. Typiska arter Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda makroalger (ektång, fingertare, stortare och skräppetare) ska bibehållas eller öka i minst 90 % av arealen. (Mål för typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klart.) Referenser Hjerpe, J., Bergström, U., och Florin, A-B Bakgrundsmaterial för utredning av möjligheten att införa fiskestopp i ett skyddat marint område. Finfo 2004:4 Nilsson, H. C. och Gustafsson, B Marinbiologisk undersökning av Fladens rev. Marine Monitoring AB vid Kristineberg. Pedersén, M., och Snoeijs, P Patterns of macroalgal diversity, community composition and long-term changes along the Swedish west coast. Hydrobiologia, 489 (1-3), pp Rödlistade arter Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

51 Bevarandeplan för Natura 2000-området Fladen Sida 6 av 7 Sjöborrar -Echinocyamus pusillus (Dvärgsjöborre) (NT)* Sjöstjärnor -Hippasteria phrygiana (DD)* -Stichastrella rosea (LC)* (Första fyndet i Kattegatt) Kräftdjur -Thia scutellata (Nagelkrabba) (DD)* (Första fyndet i Kattegatt) -Pinnotheres pisum (Musselväktare) (DD)* -Inachus dorsettensis (DD)* -Eurynome aspera (NT)* -Ebalia cranchii (DD)* -Corystes cassivelaunus (Skråpukskrabba) (DD)* Musslor -Timoclea ovata (Radiärstrimmig venusmussla) (DD)* Snäckor -Epitonium clathratulum (DD)* * Kategorier enligt "Rödlistade arter i Sverige 2000". NT: missgynnad DD: kunskapsbrist LC: Livskraftig Inga makroalger tas upp här på grund av att rödlistan för makroalger är ofullständig. Detta beror på att för få arter blivit bedömda hittills av Artdatabanken, vilka är ansvarig för rödlistan. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

52 Skala 1: Bevarandeplan för Natura 2000-området Fladen Sida 7 av 7 Skala 1: Lantmäteriet, Ur GSD översiktskartan, /188-N, fastighetskartan, /188-N och ortofotot, /188-N.. 2 Skala 1: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

53 Bevarandeplan för Lilla Middelgrund

54 Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000 där Europas mest betydelsefulla naturområden ingår. I Natura 2000 finns korkekslundar i Spanien, blommande alpängar i Österrike, vidsträckta ekskogar i England. Här ingår Europas mest värdefulla fågelmarker likväl som våtmarker med utrotningshotade grodor. Varje medlemsland ansvarar för att naturen inom landets områden får rätt skydd och skötsel så att naturvärdena bevaras på lång sikt. Grundprincipen är då att ängar även i framtiden ska skötas som ängar, skogar ska få utvecklas till naturskogar och laxen ska kunna vandra upp i vattendragen. Hittills har Eu-kommissionen godkänt 126 områden att ingå i Natura 2000 i Halland. De flesta områdena är naturreservat. Tillsammans täcker de ca hektar varav en stor del är vattenområde. Lagstiftning De EUregler som styr arbetet med Natura 2000 har införlivats i svensk lagstiftning. I miljöbalkens 7 kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Den som planerar att utföra åtgärder eller starta en verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen. Om verksamheten eller åtgärderna kan genomföras utan skadliga effekter på området, lämnar länsstyrelsen tillstånd. Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt. Så kan t. ex. byggnation av väg eller hus, avverkningar i eller i omedelbar närhet av ett område och alla åtgärder som kan förändra hydrologin i Natura 2000-området vara tillståndspliktiga. Verksamhet som startade före 2001 och som fortsätter utan ändring berörs inte av lagstiftningen. Om bevarandeplanen För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. I bevarandeplanen beskrivs området och dess utpekade naturtyper och arter. Bevarandesyfte och bevarandemål har formulerats med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna, för att utpekade arter och naturtyper skall kunna finnas kvar på lång sikt. Bevarandeplanen ska fungera som en hjälp för fortsatt bevarande av naturvärdena i Natura 2000-området och som ett underlag vid eventuella tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och den kommer att ändras och kompletteras med resultat bland annat från de inventeringar som genomförs i området och när ny kunskap erhålls om naturvårdsinriktad skötsel och om arters ekologi. Innehållet i bevarandeplanen Beskrivning av området Bevarandesyfte Bevarandestatus idag Vad kan skada områdets värden? - exempel Bevarandeåtgärder Befintligt skydd Beskrivning av naturtyper och arter: Referenser Rödlistade arter Kartor Omslagsfoto: Bo Gustavsson, Länsstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

55 LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Sida 2 av 9 D.nr Bevarandeplan för Lilla Middelgrund Områdeskod: Areal: Kommun: Ansvarig: SE Naturtyper: Sublittorala sandbankar (1110) Rev (1170) Arter: Områdestyp: Fastställd: Upprättad av: Sillgrissla (A199) Tordmule (A200) Tretåig mås (A188) hektar Varberg, Falkenberg Området antogs av regeringen både enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet i november Bo Gustafsson Martin Broberg Lilla Middelgrund är ett grundområde i Kattegatt med ett djup mellan 6 och 55 meter beläget i utsjön ca 20 km från svenska kusten. Bottnarna utgörs av block, sten, grus, sand och skalgrus ner till ca 30 m djup och är fria från sedimentation på grund av bottenströmmar. Genom det stora avståndet till land är vattnet klart och salthalten högre jämfört med närmare kusten på grund av lägre grumlighet i vattnet och en mindre inverkan av den Baltiska ytströmmen. Området har en mycket rik och frodig makroalgflora med många sällsynta arter. En av Lilla Middelgrunds viktigaste livsmiljöer är välutvecklade tareskogar vilka bildar en tredimensionell struktur liknande landträdens kronverk. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett rikt djurliv, genom den mängd mikromiljöer som bildas. Förekomsten av lösliggande kalkalger (maerl) på Lilla Middelgrund är tillsammans med förekomsten av maerl på Fladen unik för Sverige. Makroalgerna har i allmänhet en mycket vid spännvidd i sin djuputbredningen. Även faunan är mycket rik med en stor andel filtrerande djur som musslor, ormstjärnor, sjöstjärnor och havsborstmaskar. Noterbart är den rika förekomsten av hästmusslor. Nyligen (juni 2005) har 14 rödlistade djurarter noterats på Lilla Middelgrund och dessutom gjordes första fyndet i Skandinavien av kräftdjuret, Upogebia pusilla. Detta visar på områdets betydelse som refug för känsliga arter. Lilla Middelgrund utgör ett viktigt lek- och uppväxtområde för de flesta av Kattegatts fiskarter och fungerar bl. a. som lekområde för sill. Området är också betydelsefullt som övervintringsområde för sjöfågel inom Östersjön och Kattegatt. Lilla Middelgrund är bland annat världens viktigaste kända övervintringsområde för tordmule. Områdets oftast isfria läge samt stora födoproduktion gör att stora delar av flera arters totala bestånd ansamlas här på en liten yta. Vidare är det en viktigt födosöksplats för säl. Tumlare observeras ibland men områdets betydelse för arten är fortfarande okänt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

56 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 3 av 9 Ett betydande fritidsfiske förekommer i området. Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper som finns i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje naturtyp ska bidra till att upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Det främsta syftet i detta område är att bevara de marina naturtyperna i ett stort område av unik havsmiljö, som erbjuder livsbetingelser för en mycket speciell och artrik fauna och flora. Bevarandestatus idag Ej utredd Vad kan skada områdets naturvärden? - exempel Övergödning som påverkar artsammansättningen och kan ge ett antal sekundära effekter till exempel syrgasbrist, svårigheter för fisk att söka föda samt hinder för evertebrater med planktoniska larvstadier att bottenfälla. För stort uttag av fisk. Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk och bottenlevande djur. Sandtäkt, algtäkt och annan exploateringsverksamhet. Uppförande och drift av vindkraftverk. Substratförhållandena blir härigenom förändrade med mer hårda ytor. Strömförhållandena kan påverkas. Fiskar kan även påverkas negativt av vibrationer som uppstår nära snurran. Under uppförandestadiet störs bottnen och uppvirvling av bottensediment kan störa primärproduktionen. Grumling, förorening av vattnet, utsläpp av olja och kemikalier. Närliggande fartygsled kan innebära en risk för oljeutsläpp/läckage. Många fågelarter påverkas negativt av oljeutsläpp både direkt genom nedkylning och toxicitet samt indirekt genom påverkan på bottenfaunan. Svall från fartyg kan påverka zoneringen. Nedskräpning. Bevarandeåtgärder Områdets naturvärden skyddas genom att området säkerställs som naturreservat senast Under 2005 sker en marinbiologisk inventering av Lilla Middelgrund. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

57 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 4 av 9 Befintligt skydd Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för naturvårdsinriktad skötsel och förvaltning av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Området ingår i riksintresseområden för naturvård och för friluftsliv samt för yrkesfisket som ett reproduktions- och uppväxtområde för fisk. Beskrivning av naturtyper Sublittorala sandbankar Naturvårdsverkets definition Sandbankar som är permanent täckta av havsvatten. De ligger vanligen på relativt grunt vatten. Vattendjupet överstiger sällan 20 meter. Bankarna är fria från vegetation eller täckta av ålgrässamhällen. Områdena är viktiga lekplatser för fiskar. Karaktärsarter: Bandtång (ålgräs). Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Strömförhållanden som garanterar bra vattenomsättning och ger större siktdjup. Ingen eller ringa sedimentation. Det är viktigt att vattnet är klart utan stor förekomst av partiklar, vilket gynnar makroalger och filtrerande djurarter. Ständig vattentäckning. Rik bottenfauna och epifauna. Ingen påtaglig minskning av populationen av lösliggande kalkalger (maerl). Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Area Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst X (5360) hektar. Strukturer och funktioner Arealen av lösliggande kalkalger (maerl) ska vara minst Y hektar. Typiska arter (Beskrivningen av mål med typiska arter är ej klarlaggd och behöver därför kompletteras senare). Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

58 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 5 av 9 Rev Naturvårdsverkets definition Undervattensklippor med en zonering av växt- och djursamhällen från den nedre delen av strandzonen till havsbottnen nedanför. Karaktärsarter: Bland växter märks olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Bland evertebrater är musslor och havstulpaner väl företrädda. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus God vattenkvalitet. Liten eller ringa sedimentation. Förekomst av strukturer som sten eller biologiska bildningar t. ex. hästmusselbankar eller rev av trekantsmask. Intakt zonering av bentiska växtsamhällen med hög primärproduktion. Speciellt täta och välmående tareskogar. Ingen eller liten förekomst av fintrådiga alger. Artrik fisk- mjukbotten- och hårdbottenfauna. Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Area Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst X (3570) hektar. Arealen av undergruppen biogena rev (hästmusselbankar) ska vara minst Y hektar. Strukturer och funktioner I minst 90 % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering. Typiska arter Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda makroalger (ektång, fingertare, stortare och skräppetare) ska bibehållas eller öka i minst 90 % av arealen. (Beskrivningen av mål med typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klarlaggd och behöver därför kompletteras senare). Beskrivning av områdets arter Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

59 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 6 av 9 Sillgrissla Sillgrissla häckar i stora kolonier på kustklippor i norra Atlanten och norra Stilla havet. I Sverige häckar den på Karlsöarna med några tusen par samt sparsamt på klippskär i Östersjön samt på Hallands Väderö. Utanför häckningstiden lever sillgrisslan ett pelagiskt liv. I Kattegatt ansamlas Sillgrisslor under vinterhalvåret både från norra Atlanten och Östersjön. Sillgrisslan äter i huvudsak fisk. De dyker från ytan och kan vara under vatten i ca en minut. De dyker ofta ned till 30 meters djup men kan dyka betydligt djupare. Vuxna fåglar äter mellan 20-30g föda om dagen. Storleken på byten är mindre än 17 cm. Förutom fisk äter sillgrisslan även en mängd olika ryggradslösa djur. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas inom området i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som födoresurs. För att utvärdera Lilla Middelgrund såsom en viktig lokal för sillgrissla kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En tidsserieanalys kan göras av den proportion sillgrisslor som återfinns här jämfört med övriga lokaler. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Tordmule Tordmule är en alka som framför allt häckar i större kolonier i norra atlanten men återfinns även i kolonier på Karlsöarna i Östersjön. Längs Svenska västkusten häckar den, eller har häckat, i ett litet antal på ett fåtal klippöar i yttersta skärgården. Företrädelsevis är det därför flyttande och rastande fåglar som förkommer på Lilla Middelgrund. Grundområden i Kattegatt och Skagerack är viktiga övervintringsplaster. Lilla Middelgrund bedöms vara en för arten mycket viktig rast- och övervintringslokal. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas inom området i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som födoresurs. För att utvärdera Lilla Middelgrund såsom en viktig lokal för tordmule kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En tidsserieanalys kan göras av den proportion sillgrisslor som återfinns här jämfört med övriga lokaler. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Tretåig mås Tretåigmås är en måsart som häckar i stora kolonier på kustklippor i norra Atlanten. Närmst Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

60 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 7 av 9 belägna häckningslokal från Lilla Middelgrund är ön Nidingen i norra Halland. Kolonin på Nidingen är i jämförelse liten men är tämligen unik på grund av det stora avstånd som råder till närmsta koloni. Utanför häckningssäsong är tretåigmås tämligen allmän i Skagerack och Kattegatt men ses i lugnt väder sällan från kusterna. Lilla Middelgrund bedöms vara en mycket viktig födoplats för den tretåiga måsen som är beroende av småfisk som fångas nära ytan. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas inom området i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som födoresurs. För att utvärdera Lilla Middelgrund såsom en viktig lokal för tretåig mås kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En tidsserieanalys kan göras av den proportion tretåiga måsar som återfinns här jämfört med övriga lokaler. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Referenser Falkenbergs kommun Naturvårdsprogram för Falkenbergs kommun, Hallands län. Remissutgåva. Hjerpe, J., Bergström, U., och Florin, A-B Bakgrundsmaterial för utredning av möjligheten att införa fiskestopp i ett skyddat marint område. Finfo 2004:4 Karlsson,J Inventering av marina makroalger i Halland 1997: Lilla middelgrund. Tjärnö marinbiologiska laboratorium. SE STRÖMSTAD Pedersén, M., och Snoeijs, P Patterns of macroalgal diversity, community composition and long-term changes along the Swedish west coast. Hydrobiologia, 489 (1-3), pp Rödlistade arter Sjöborrar -Echinocyamus pusillus (Dvärgsjöborre) (NT)* Sjögurkor -Ocnus lacteus (VU)* -Panningia hyndmani (VU)* -Thyone fusus (VU)* Kräftdjur -Pinnotheres pisum (Musselväktare) (DD)* -Inachus dorsettensis (DD)* -Eurynome aspera (NT)* -Ebalia cranchii (DD)* -Upogebia pusilla (Första fyndet i Skandinavien) Musslor Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

61 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 8 av 9 -Ensis ensis (Rakknivsmussla) (DD)* -Moerella pygmaea (DD)* -Timoclea ovata (Radiärstrimmig venusmussla) (DD)* -Lima loscombi (DD)* -Limatula gwyni/subauriculata (DD)* Snäckor -Amauropsis islandica (DD)* * Kategorier enligt "Rödlistade arter i Sverige 2000". VU: sårbar, NT: missgynnad DD: kunskapsbrist Inga makroalger tas upp här på grund av att rödlistan för makroalger är ofullständig. Detta beror på att för få arter blivit bedömda hittills av Artdatabanken, vilka är ansvarig för rödlistan. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

62 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lilla Middelgrund Sida 9 av 9 Skala 1: Lantmäteriet, Ur GSD översiktskartan, /188-N, fastighetskartan, /188-N och ortofotot, /188-N.. Skala 1: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

63 Bevarandeplan för Natura 2000-området samt marin förvaltningsplan för HELCOM och OSPAR MPA-området Stora Middelgrund och Röde bank

64 Vad betyder Natura 2000? Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. Syftet är att EU:s medlemsländer ska ta ett gemensamt ansvar för att bevara de arter och naturtyper som förekommer naturligt i Europa. EU-direktiven har sin grund i Bernkonventionen som var först med att rättsligt skydda arter och deras livsmiljöer i Europa. Direktiven fastställer principen att naturtyper har ett bevarandevärde i sig själva och inte enbart för att de utgör hemvist för vissa arter. Direktiven är EU:s bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden så som det lades fast i Konventionen om biologisk mångfald i Rio Natura 2000-nätverket är en av grundstenarna i EU:s arbete för biologisk mångfald. Varje medlemsland ska peka ut Natura 2000-områden för att skydda de fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv och de arter och naturtyper som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de värden som pekats ut i området ska bevaras långsiktigt genom rätt skydd och skötsel. Vad är en bevarandeplan? För varje Natura 2000-område ska Länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan. I bevarandeplanen ska det finnas en beskrivning av området med dess arter och naturtyper samt ett bevarandesyfte och bevarandemål. Tänkbara hot mot Natura 2000-områdets arter och naturtyper, samt behov av bevarandeåtgärder som t. ex. skydd och skötsel, ska beskrivas. Planen ska underlätta förvaltning av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. I bevarandeplanen redovisas gränser, arter och naturtyper enligt bästa tillgängliga kunskap, vilket för vissa områden skiljer sig något från vad som är beslutat av regeringen. Länsstyrelsen har för avsikt att föreslå dessa ändringar till regeringen. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen, som även är ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Planen ska tas fram i dialog med berörda intressenter och det är värdefullt om den som har ny information som berör området kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas som exempelvis skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

65 Viktigt att tänka på Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillståndsplikten gäller även för verksamheter eller åtgärder utanför Natura 2000-området om dessa kan innebära att miljön inne i området påverkas. Detta regleras i miljöbalken (7 kap ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen på ett tidigt stadium. Detta underlättar en eventuell tillståndsprövning. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med, eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av Natura 2000-området. Enligt övergångsbestämmelserna krävs inte särskilt Natura 2000-tillstånd för verksamheter som påbörjats före 1 juli 2001 under förutsättning att de vid denna tidpunkt hade tillstånd enligt 9 eller 11 kap miljöbalken (eller motsvarande äldre bestämmelser). De tillståndsgivna verksamheterna skyddas av rättskraften i tillståndet. Däremot aktualiseras tillståndsplikten både vid ändring av verksamheten och vid nyanläggning. Påverkan från areella näringar och andra pågående verksamheter är förutsägbara och förebyggs därför i första hand i arbetet med bevarandeplaner och genomförandet av nödvändiga bevarandeåtgärder. Tillståndsprövning kan vara nödvändig om dessa åtgärder inte är tillräckliga. Vid planerade verksamheter eller åtgärder som kan komma att påverka miljön i ett Natura 2000-område bör samråd ske med Skogsstyrelsen gällande skogsmark och med Länsstyrelsen för övriga areella näringar. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

66 Läsanvisningar De hot som redovisas under rubriken Vad kan påverka negativt i bevarandeplanen, ska ses som exempel på åtgärder som kan skada utpekade arter och naturtyper. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning huruvida den planerade åtgärden är sådan att den kan skada områdets naturvärden. Hot som är övergripande och gäller för många av naturtyperna, men som inte kan avvärjas genom skötselåtgärder inom det enskilda Natura 2000-området, tas inte upp i bevarandeplanen. Sådana hot kan vara; - Försurning och övergödning till följd av nedfall av kemiska ämnen. - Global uppvärmning. - Storskaliga förändringar av markanvändning där t. ex. naturbetesmarker och slåtterängar växer igen och variationsrik skog omvandlas till produktionsskog. - Omvandling av skötseln av landskap från småskaligt till storskaligt. De bevarandemål som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna i bevarandeplanen beskriver det tillstånd som är önskvärt för arten/naturtypen inom Natura 2000-området. Det bevarandetillstånd som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna anger tillståndet för arten/naturtypen i Natura 2000-området vid den tidpunkt då denna bevarandeplan togs fram. Mer information om Natura 2000 Länsstyrelsens hemsida eller telefon Naturvårdsverkets hemsida: Omslagsfoto Sillgrissla överst: Anders Wirdheim, tumlare mitten: Markus Lundgren, kuddsjöstjärna nere vänster och hästmussla nere höger: Bo Gustafsson. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

67 BEVARANDEPLAN 1 (16) Bo Gustafsson Bevarandeplan och marin förvaltningsplan för Natura 2000-, HELCOM MPA- och OSPAR MPA-området Stora Middelgrund och Röde bank Natura 2000-område: HELCOM MPA OSPAR MPA Läge: Beskrivning: Områdes areal: Namn: Stora Middelgrund och Röde bank Kod: SE Föreslaget av regeringen 2008, antaget av EU 2009 Namn: Stora Middelgrund och Röde bank Kod: 296 Beslutat av regeringen 2009 Namn: Stora Middelgrund och Röde bank Kod: Beslutat av regeringen 2008 Sveriges ekonomiska zon (utanför Båstads, Halmstads och Falkenbergs kommun). Marina utsjöbankar ha Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 1110 Sublittorala sandbankar 1170 Rev 1180 Bubbelrev (vid förekomst) 1351 Tumlare, Phocoena phocoena A199 Sillgrissla, Uria aalge A200 Tordmule, Alca torda Övriga naturtyper Djupa mjukbottnar Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

68 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 2 (16) Bevarandeplanen/Förvaltningsplanens omfattning Området Stora Middelgrund och Röde bank ingår i tre nätverk av skyddade områden (Natura 2000, HELCOM och OSPAR ). Föreliggande bevarandeplan/förvaltningsplan är en gemensam plan för dessa tre områdesskydd. Bevarandesyfte För Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank är syftet att bevara ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet av området samt för sjöfågel och eventuell förekomst av bubbelrev (1180). Bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För HELCOM och OSPAR MPA-området Stora Middelgrund och Röde bank är syftet att långsiktigt skydda och stärka området enligt de två konventionerna. Prioriterade bevarandevärden Sublittorala sandbankar, rev och mjukbottnar samt den biologiska mångfald som är knuten till dessa naturtyper. Även tumlare och sjöfågel är prioriterade. Prioriterade åtgärder Reglera fiske genom Natura 2000 tillstånd (7 kap 28 a miljöbalken) eller EU:s gemensamma fiskeripolik. Beskrivning av området Stora Middelgrund och Röde bank är beläget i södra Kattegatt utanför territorialgränsen i svensk ekonomisk zon. Området ingår i tre olika nätverk av skyddade naturområden nämligen Natura 2000, HELCOM (Marine Protected Areas, MPA) och OSPAR (Marine Protected Areas, MPA). Hela området ligger inom fredningsområdet för torsk i Kattegatt som inrättades 2009 i syfte att skydda torskbeståndet. Området angränsar till det danska Natura området Store Middelgrund. Området består av två grund, där Röde bank är en mindre djupt liggande bank med ett minsta djup på 22,5 m. Stora Middelgrund är en stor bank som ligger både i svensk- och dansk ekonomisk zon. Den svenska delen av Stora Middelgrund är som grundast ca 9 m. Grunden utgörs till största delen av Natura 2000-naturtypen sublittorala sandbankar ner till ca 30 m bestående främst av silt, sand och grus med inslag av skal, sten och block. Områden som domineras av block och sten finns också och bildar rev. Området mellan grunden utgörs främst av mjukbottnar ner till ca 50 m djup.

69 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 3 (16) Förutom Natura 2000-naturtyperna sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170) kan bubbelrev (1180) förekomma i området. Bubbelrev har påträffats på den danska sidan av Stora Middelgrund, men den enda kända svenska förekomsten finns på Fladen ca 50 km norrut. Natura 2000-naturtyperna sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170) är komplexa naturtyper med varierande artsammansättning och täthet beroende på de naturliga förutsättningarna. HELCOM och OSPAR använder en mer detaljerad indelning av naturmiljöerna som utgår från biotoper. I området finns åtminstone 16 HELCOM-biotoper och 2 OSPAR-habitat (se bilaga 3 och 4). Makroalger finns framförallt på de grundare block- och stenreven på Stora Middelgrund där de kan vara dominerande, antingen som tareskogar eller rödalgssamhällen. På djupare rev som vid Röde bank förekommer de mer sparsamt. Största djup som upprättväxande alger har noterats på är 26 m för Stora Middelgrund och 27 m för Röde bank. Vid Stora Middelgrund har noterats 36 taxa av makroalger varav 5 grönalger, 9 brunalger och 22 rödalger. Vid Röde Bank har 14 taxa av makroalger påträffats, mestadels rödalger. Nämnvärt är att fynd av den lösliggande formen av kalkalgen taggig skorpalg (Lithothamnion glaciale) gjorts på två platser på Stora Middelgrund. Faunan på bottnarna är mycket rik och divers. Hittills har över 300 taxa av ryggradslösa djur påträffats i området, varav 11 är rödlistade (se bilaga 5). Vidare påträffas många arter som trängts undan eller minskat på andra håll, vilket gör att området fungerar som en refug för känsliga arter. Bottenfaunasamhället består framförallt av hårdbottenarter på reven och mestadels mjukbottenarter på sublittorala sandbankar och djupa mjukbottnar. Hårdbottenarter finns även i de sistnämnda två miljöerna på de platser där det finns inslag av block och sten. Vidare finns det arter som inte direkt är knutna till ett specifikt substrat. Stora Middelgrund har ett rikligt bestånd av hästmussla (Modiolus modiolus) och är ett mycket viktigt område för arten. Hästmusslor kan bilda biogena rev som i sin tur är en viktig miljö för en mängd associerade arter. Hästmusselbankar finns upptagna på OSPARs lista över hotade miljöer. De har påträffats från 13,5 m djup på Stora Middelgrund och ner till åtminstone 30 m djup, men finns antagligen djupare om förutsättning ges. På grunda sandiga och grusiga bottnar är de ofta till hälften nedgrävda. På djupare bottnar med finare bottensubstrat kan de ligga mer direkt på botten, ofta i kluster. Noterbart är att krabban musselväktare (Pinnotheres pisum) påträffats i flertalet individer vid kontroll av hästmusslor på Stora Middelgrund. Rapporter från kustnära hästmusselbestånd indikerar att musselväktaren (P. pisum) blivit mer sällsynt. Andra fynd av storväxta arter av musslor är stor kammussla (Pecten maximus) på Röde Bank och hoppmussla (Aequipecten opericularis) på Stora Middelgrund. Tagghudingar, i det här fallet sjöstjärnor, ormstjärnor och

70 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 4 (16) sjöborrar, förekommer talrikt både med avseende på arter och med individer. Här kan nämnas tistelsjöborren (Strongylocentrotus droebachiensis) som påträffats mycket på Stora Middelgrund och till viss del på Röde Bank. Ett unikt fynd för den här delen av Kattegatt är förekomsten av kuddsjöstjärnan (Porania pulvillus) på de djupa reven på Röde bank. Kallvattenarten hästsjöstjärnan (Hippasteria phrygiana) förekommer talrikt på Röde bank. Läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) är ett fastsittande ryggradslöst djur och är dominerande på djupa rev. Andra iögonfallande fastsittande djur på denna miljö är hydroider, mossdjur och sjöpungar. En stor andel av mjukbottenfaunan finns helt eller delvis nere i sedimentet och domineras av havsborstmaskar, tagghudingar, blötdjur (musslor och snäckor) och kräftdjur. Här kan nämnas grävande sjöborrar och havskräftor. På sedimentet kan arter som ex stor kammussla (P. maximus), hoppmussla (A. opericularis), kamsjöstjärna (Astropecten irregularis) och ormstjärnor tillhörande släktet Amphiura återfinnas. Vissa arter är förankrade i botten och sticker upp som t ex liten piprensare (Virgularia mirabilis), sjöpenna (Pennatula phosphorea). Stora Middelgrund är livshistoriskt betydelsefull för fisk. Fisksammansättningen vid botten utgörs huvudsakligen av olika plattfiskar, knotfiskar och torskfiskar. Tungor, varar och sjökockar är också vanligt förekommande. Vid reven påträffas bl a berggylta (Labrus berggylta) och stensnultra (Ctenolabrus rupestris). Vid en inventering 2009 konstaterades betydande mängder sillgrissla och tordmule förekomma vid Stora Middelgrund, och området bedöms vara av internationell betydelse som rast- och övervintringsområde för dessa alkor. Området är ett av de viktigaste i Kattegatt för tumlare (Bälthavspopulationen). Stora Middelgrund nyttjas av könsmogna honor och som födosöksområde samt som migrationskorridor. Utsjöbankar anses vara produktiva områden och detta tillsammans med det mindre djupet kan bidra till att området fungerar väl för honor med diande kalvar. Det har även påträffats mänskligt tillverkade föremål från äldre stenåldern (ca 9000 år sedan) på de grundare delarna av Stora Middelgrund. Enligt befintliga strandlinjeberäkningar låg detta området över strandlinjen under denna period, vilket indikerar att viss verksamhet har förekommit i området och det kan därför även finnas fornlämningar i form av till exempel boplatsspår. Vad kan påverka negativt Nedan redovisas exempel på åtgärder som riskerar att påverka utpekade naturvärden negativt. Innan en åtgärd genomförs måste verksamhetsutövaren ta

71 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 5 (16) ställning till om den specifika åtgärden riskerar att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. I så fall ska kontakt tas med Länsstyrelsen. Exploatering av området Alla typer av exploateringsföretag, byggnation, grävning, schaktning, muddring och täkt etc. i eller utanför området kan förstöra eller skada naturtypen. Påverkan kan t.ex. ske genom att naturtyp tas i anspråk samt genom påverkan på vattenutbytet, substratförhållanden, strömförhållanden, ökad grumling, vibrationer, undervattensbuller och nattbelysning. Exploateringen kan även leda till att mer folk rör sig i området vilket i sig kan störa djurlivet. Vindkraft Uppförande, drift och avveckling i eller utanför området kan förstöra eller skada utpekade naturtyper och arter. Substratförhållandena blir förändrade med mer hårda ytor. Strömförhållandena kan påverkas. Fiskar kan även påverkas negativt av vibrationer som uppstår vid vindkraftverken. Under uppförandestadiet störs bottnen och uppvirvling av bottensediment kan störa primärproduktionen samt att undervattensbuller kan uppstå som stör djurlivet. Sjöfågel kan drabbas av en utestängningseffekt pga höga konstruktioner vilket innebär att arealen för övervintrande fågel kan minska. Fiske Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk, makroalger och bottenlevande djur. Uttag av fisk i sådan omfattning att det påverkar artsammansättningen och/eller storleksfördelningen vilket i sin tur kan orsaka förödande kaskadeffekter i födokedjan. Fartygstrafik Djupgående fartyg som passerar grunda bottnar riskerar att virvla upp bottensediment eller att gå på grund. Buller från fartyg mm kan störa ljudkänsliga djurarter. Främmande arter Främmande arter kan ändra konkurrensförhållanden och sprida smitta.. Föroreningar och utsläpp Förorening av vattnet till exempel i form av grumling och utsläpp av olja och kemikalier. Närliggande fartygsleder innebär en risk för oljeutsläpp/läckage.

72 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 6 (16) Många fågelarter påverkas negativt av oljeutsläpp både direkt och indirekt genom påverkan på bottenfaunan. Läckage, utsläpp eller nedfall av näringsämnen, vilket resulterar i ökad planktonproduktion, minskat siktdjup, igenväxning och förändrad artsammansättning samt syrebrist. Nedskräpning Sjöfåglar och marina däggdjur kan fastna i rep och övergivna fiskeredskap och drunkna. Djur som äter skräp istället för mat hindras i sin tillväxt eller förgiftas och kan svälta ihjäl. Bevarandeåtgärder Reglera fiske genom Natura 2000 tillstånd (7 kap 28 a miljöbalken) eller EU:s gemensamma fiskeripolik. Begränsa uppkomsten av undervattensbuller. Föreslå att området även blir ett SPA-område med bl a tordmule och sillgrissla som utpekade arter. Ta fram detaljerade substrat och djupkartor för att bl a få kunskap om var mindre rev finns. Göra eftersök efter eventuella bubbelrev (1180). Göra detaljrika kartläggningar av hästmusslors förekomst.

73 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 7 (16) Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet 1170 Rev Areal: 570 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut. Ny areal: 520 ha. Ny areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut. Beskrivning De grunda block- och stenreven på Stora Middelgrund är mer eller mindre dominerade av makroalger bestående av framförallt brun- och rödalger, med inslag av grönalger. Dominerande arter är bl a av skräppetare (Saccharina latissima), fingertare (Laminaria digitata), kärringhår (Desmarestia aculeata) tandskåring (Odonthalia dentata), ribbeblad (Delesseria sanguinea), ekblading (Phycodrys rubens), köttblad (Dilsea carnosa) och kalkalger. Andra iögonfallande arter på de grunda reven är ektång (Halidrys siliquosa), blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides), kilrödblad (Coccotylus truncatus), karragenalg (Chondrus crispus) och stortare (Laminaria hyperborea). Vanligt förekommande ryggradslösa djur på de grunda reven är Tångborre (Psammechinus miliaris), tistelsjöborre (Strongylocentrotus droebachiensis) och kalkrörsmaskar (Serpulidae sp). De vanligaste fiskarna är stensnultra (C. rupestris) och torsk (G. morhua). På de djupare reven, bestående av block och sten, som påträffats på Röde bank är läderkorallen död mans hand (A. digitatum) dominerande. Andra iögonfallande fastsittande djur på denna miljö är hydroider, mossdjur, sjöpungar och solfjädermaskar (Sabella sp). Större mobila ryggradslösa djur som påträffas här är bl a krabbtaska (Cancer pagurus), ätlig sjöborre (Echinus esculentus) och flera arter av sjöstjärnor. Speciellt nämnvärd är förekomsten av kuddsjöstjärnan (Porania pulvillus) vilket är ett unikt fynd för den här delen av Kattegatt. Täckningsgraden av makroalger förutom kalkalger är relativt låg på de djupare reven och största djup som upprättväxande alger har noterats på är 26 m för Stora Middelgrund och 27 m för Röde bank. De vanligaste fiskarna är stensnultra (C. rupestris), berggylta (L. berggylta), blågylta (Labrus mixtus), glyskolja (Trisopterus minutus) och torsk (G. morhua). Stora Middelgrund har ett rikligt bestånd av hästmussla (M. modiolus) och är ett mycket viktigt område för arten. Hästmusslor kan bilda biogena rev som i sin tur är en viktig miljö för en mängd associerade arter. Hästmusselbankar finns upptagna på OSPARs lista över hotade miljöer. De har påträffats från 13,5 m djup på Stora Middelgrund och ner till åtminstone 30 m djup, men finns antagligen djupare om förutsättning ges. På grunda sandiga och grusiga bottnar är de ofta till hälften nedgrävda. På djupare bottnar med finare bottensubstrat

74 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 8 (16) kan de ligga mer direkt på botten, ofta i kluster. Noterbart är att krabban musselväktare (Pinnotheres pisum) som lever i musslan har påträffats i merparten av undersökta hästmusslor på Stora Middelgrund. Rapporter från kustnära hästmusselbestånd indikerar att musselväktaren (P. pisum) blivit mer sällsynt. Bevarandemål Målet är att block- och stenreven är bibehållna och präglas av en naturlig zonering med förekomst av makroalger och ryggradslösa djur samt en naturlig förekomst och storleksfördelning hos fisksamhället. Den helt övervägande delen av de 520 hektaren rev är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. Reven är opåverkade från fysisk skada samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Vattenutbytet och strömförhållanden är naturliga. Typiska arter som skräppetare (S. latissima), fingertare (L. digitata), stortare (L. hyperborea), ektång (H. siliquosa) och död mans hand (A. digitatum) har en naturlig djuputbredning och täckningsgrad. Populationsstorleken för typiska arter som ätlig sjöborre (E. esculentus), krabbtaska (C. pagurus), berggylta (L. berggylta) och torsk (G. morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Biogena rev av hästmusslor förekommer och utvecklas under naturliga förutsättningar på grus, sand eller finare bottensubstrat. Fysisk störning som trålning, täkt, schaktning, grävning, dumpning eller liknande förekommer ej och är därför inte begränsande för hästmusslornas utbredning. Bevarandetillstånd Makroalgssamhället bedöms som tillfredställande men upprättväxande alger saknas i förväntad omfattning. Det kan bero på betning av tistelsjöborre (S. droebachiensis). Överbetning av sjöborrar är ett fenomen som kan ha samband med utfiskning av torsk (G. morhua) som är en predator på mindre sjöborrar. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även övriga Kattegatt.

75 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 9 (16) Sublittorala sandbankar Areal: 6250 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut. Ny areal: 8100 ha. Ny areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut. Beskrivning De två grunden utgörs till största delen av sublittorala sandbankar ner till ca 30 m bestående främst av silt, sand, grus med inslag av skal, sten och block. Andelen filtrerande arter är stor. Tack vare de stundom kraftiga bottenströmmar som råder här återfinns sand, grus och skalbottnar med hög kvalité som skapar förutsättning för flera ovanliga ryggradsdjur. Här återfinns bl a sällsynta kräftdjur. På Stora Middelgrund finns en riklig förekomst av hästmussla (Modiolus modiolus) vilken kan bilda biogena rev (se avsnittet om rev). De vanligaste fiskarterna som påträffas på bottnarna är bl a torsk (G. morhua), glyskolja (T. minutus), sandskädda (Limanda limanda), rödspotta (Pleuronectes platessa), äkta tunga (Solea solea), knot (Eutrigla gurnardus) och fjärsing (Trachinus draco). Exempel på typiska arter som påträffas är: liten piprensare (V. mirabilis), stor kammussla (P. maximus), tagghjärtmussla (Acanthocardia echinata), purpursjömus (Spatangus purpureus), tångborre (Psammechinus miliaris), kamsjöstjärna (Astropecten irregularis), rödspotta (P. platessa) och torsk (G. morhua). Bevarandemål Målet är att de sublittorala sandbankarna är bibehållna och präglas av naturlig vattenomsättning och naturlig variation av sand, grus och silt som dominerande substrat samt en artrik och varierad vegetation och fauna. Sandbankarna fungerar som refug för arter som trängts undan från andra områden. Hästmusslor finns i riklig förekomst och dess utbredning begränsas endast av naturliga förutsättningar. Sandbankarna har betydelse som reproduktions- och uppväxtområde för fisk. Artsammansättningen och storleksfördelningen hos fisk och andra organismer är naturlig. Den helt övervägande delen av de 8100 hektaren sandbankar är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. Sandbankarna är opåverkade av fysisk störning som trålning, sandtäkt, schaktning, grävning, dumpning, anläggning av kabel eller liknande samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Typiska arter som liten piprensare (V. mirabilis), stor kammussla (P. maximus), tagghjärtmussla (A. echinata), purpursjömus (S. purpureus), tångborre (P. miliaris) och kamsjöstjärna (A. irregularis) har en naturlig utbredning och täthet. Populationsstorleken för typiska arter som rödspotta (P. platessa) och torsk (G. morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Främmande arter eller

76 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 10 (16) populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för sandbankarna bedöms som tillfredställande men på de platser där sandtäkt förekommit kan gropar ha bildats där syrebrist kan uppstå. Viss trålning förekommer inom naturtypen och där missgynnas trålningskänsliga arter. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även övriga Kattegatt.

77 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 11 (16) Djupa mjukbottnar (ej Natura 2000-naturtyp) Areal: 2770 ha Beskrivning Djupa mjukbottnar dominerar i de delar av området som är djupare än 30 m. Bottensubstratet domineras av lera och silt. Bottenfaunan lever på och nere i sedimentet. Djuren domineras av havsborstmaskar, tagghudingar, blötdjur (musslor och snäckor) och kräftdjur. Ormstjärnor ur släktet Amphiura kan vara mycket talrika. Här finns viktiga arter som bidrar till att strukturera bottnarna som havskräfta (Nephrops norvegicus) och stora grävande arter av sjöborrar. Andra viktiga arter som kan förekomma här är sjöpenna (Pennatula phosphorea), liten piprensare (V. mirabilis) och hästmussla (M. modiolus). På den här typen av djupa mjukbottnar påträffades tidigare kräftdjurssamhället Haploops i södra Kattegatt, men nu påträffas bara enstaka individer. Bevarandemål Målet är att de djupa mjukbottnarna har en naturlig topografi, sedimentstruktur och vattenomsättning samt en artrik och varierad fauna. Bottnarna har betydelse som reproduktions- och uppväxtområde för fisk, som ex rödspotta (P. platessa) och torsk (G. morhua). Artsammansättningen och storleksfördelningen hos fisk och andra organismer är naturlig. De djupa mjukbottnarna har förutsättningar att hysa välutvecklade bottenfaunasamhällen av typerna sjöpennor och grävande megafauna samt kräftdjursamhället Haploops. Även bestånd av hästmusslor (M. modiolus) har möjlighet att etableras och utvecklas under naturliga förutsättningar. Typiska arter som liten piprensare (V. mirabilis), sjöpenna (P. phosphorea), blind grävkräfta (Calocaris macandreae), lyrsjöborre (Brissopsis lyrifera), hjärtsjöborrar (Echinocardium spp) och purpursjömus (S. purpureus) har en naturlig utbredning och täthet. Populationsstorleken och storleksfördelningen för typiska arter som havskräfta (N. norvegicus), rödspotta (P. platessa) och torsk (G. morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Målet är även att den helt övervägande delen av de 2770 hektaren djupa mjukbottnar är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. De djupa mjukbottnarna är opåverkade av fysisk störning som trålning, schaktning, grävning, dumpning, anläggning av kabel eller liknande samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna.

78 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 12 (16) Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för djupa mjukbottnar bedöms som otillfredsställande. Trålning förekommer på de djupa mjukbottnarna och därför missgynnas trålningskänsliga arter som är typiska för skyddsvärda bottenfaunasamhällen. Vidare saknas kräftdjursamhället Haploops. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även övriga Kattegatt. Positivt är att syrehalterna vid botten är relativt god, den senaste omfattande syrebristen var 2002.

79 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 13 (16) Tumlare, Phocoena phocoena Beskrivning av arten Tumlare är en liten tandval vanligtvis ca 1,4 1,7 m långa och i Sverige finns tre olika populationer varav Bälthavspopulationen finns i Natura 2000-området Stora Middelgrund och Röde bank. Området har de högsta tätheterna under våren och sommaren. Området nyttjas av könsmogna honor och som födosöksområde samt även som migrationskorridor. Utsjöbankar anses vara produktiva områden och detta tillsammans med det mindre djupet kan bidra till att området fungerar väl för honor med diande kalvar. Tumlare blir sällan över 12 år gamla och de blir könsmogna kring 3 4 års ålder. Honorna blir sällan dräktiga samma år som de blir könsmogna, men föder därefter i genomsnitt ca 0,6 0,7 kalvar per år. Dräktigheten varar i ca 10,4 månader och honorna ger kalvarna di i ca 8 10 månader. Tumlare tillbringar hela sitt liv i vattnet. De kan dyka ned till över 200 m djup, men de flesta dyken är grundare än m och de tillbringar ca % av sin tid vid eller nära ytan. Tumlaren uppträder vanligen ensam eller i små grupper, oftast en hona och hennes avkomma eller ungdomsgrupper. Tumlare ekolokaliserar med högfrekventa klickljud för att orientera sig, jaga och kommunicera. Detta innebär att de är helt beroende av att höra ekot från sina egna ljud för att överleva. Födovalsstudierna visar att tumlare är opportunistiska i sin diet och att de skiftar till de arter som har högst näringsinnehåll för säsongen. I Skagerrak och Kattegatt domineras födan av torskfiskar och smörbultar. Även pirål utgör en väsentlig del av födan för könsmogna honor. Bevarandemål Stora Middelgrund och Röde bank ska vara ett område där ett livskraftigt bestånd av tumlare kan utöva sina naturliga beteenden som t ex födosök, parning, kalvning och digivning utan att störas av antropogena verksamheter. De ska kunna simma fritt utan att riskera att fastna i fiskeredskap eller skrämmas bort/stressas av undervattensbuller. Området ska ha en naturligt god tillgång på föda. Bevarandestatus I den svenska rödlistan är tumlaren som art klassad som sårbar (VU) och i den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet är statusen angiven som dålig (U2) i både den atlantiska och baltiska regionen.

80 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 14 (16) A199 Sillgrissla, Uria aalge Arten förekommer men har ännu inte rapporterats för Natura 2000-området Beskrivning av arten Sillgrissla häckar i stora kolonier på kustklippor i norra Atlanten och norra Stilla havet. I Sverige häckar den på Karlsöarna med några tusen par samt sparsamt på klippskär i Östersjön samt på Hallands Väderö. Utanför häckningstiden lever sillgrisslan ett pelagiskt liv. I Kattegatt ansamlas sillgrisslor under vinterhalvåret från både norra Atlanten och Östersjön. Stora Middelgrund bedöms ha en internationell betydelse som rast- och övervintringslokal för sillgrissla. Sillgrisslan äter i huvudsak fisk. De dyker från ytan och kan vara under vatten i ca en minut. De dyker ofta ned till 30 meters djup men kan dyka betydligt djupare. Vuxna fåglar äter mellan g föda om dagen. Storleken på byten är mindre än 17 cm. Förutom fisk äter sillgrisslan även en mängd olika ryggradslösa djur. Bevarandemål Området ska vara attraktivt som födoresursplats utanför häckningstiden. De ska kunna vistas i området i ostördhet utan att riskera stängas ute av anläggningar/ antropogena verksamheter och kunna dyka för att söka föda utan att riskera att fastna i fiskeredskap. Området ska ha en naturligt god tillgång på föda. Bevarandestatus Vid en inventering 2009 konstaterades betydande mängder sillgrissla förekomma vid Stora Middelgrund.

81 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 15 (16) A200 Tordmule, Alca torda Arten förekommer men har ännu inte rapporterats för Natura 2000-området Beskrivning av arten Tordmule är en alka som framförallt häckar i större kolonier i norra Atlanten men återfinns även i kolonier på Karlsöarna i Östersjön. Längs Svenska västkusten häckar den, eller har häckat, i ett litet antal på ett fåtal klippöar i yttersta skärgården. Företrädelsevis är det därför flyttande och rastande fåglar förkommer på Stora Middelgrund. Grundområden i Kattegatt och Skagerack är viktiga övervintringsplatser. Stora Middelgrund bedöms ha en för arten internationell betydelse som rast- och övervintringslokal. Den livnär sig genom att dyka efter fisk, men också på havslevande kräftdjur och maskar. Bevarandemål Området ska vara attraktivt som födoresursplats utanför häckningstiden. De ska kunna vistas i området i ostördhet utan att riskera stängas ute av anläggningar/ antropogena verksamheter och kunna dyka för att söka föda utan att riskera att fastna i fiskeredskap. Området ska ha naturligt god tillgång på föda. Bevarandestatus Vid en inventering 2009 konstaterades betydande mängder tordmule förekomma vid Stora Middelgrund. Dokumentation Carlström, J. & Carlén, I Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2015: sid. Dahl, K Effekter af fiskeri på stenrevs algvegetation ett pilotprojekt på Store Middelgrund i Kattegatt. Faglig rapport fra DMU nr 526. Dahl, K., Lundsteen, S. & Helmig, S. A Stenrev havets oaser. Danmarks Miljøundersøgelser, Gads Förlag. Naturvårdsverket Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Rapport Naturvårdsverket Undersökning av utsjöbankar. Inventering, modellering och naturvärdesbedömning. Rapport Naturvårdsverket Utbredning av marina arter och naturtyper på bankar i Kattegatt. En modelleringsstudie. Rapport 6489.

82 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 16 (16) Pedersén, M. & Snoeijs, P Patterns of macroalgal diversity, community composition and long-term changes along the Swedish west coast. Hydrobiologia, 489 (1-3), pp Sveegaard. S., Teilmann, J., Tougaard, J. & Dietz, R. 2011b. High-density areas for harbor porpoises (Phocoena phocoena) identified by satellite tracking. Marine Mammal Science 27(1), Teilmann, J., Sveegaard, S., Dietz, R., Petersen, I.K., Berggren, P. & Desportes, G High density areas for harbour porpoises in Danish waters. National Environmental Research Institute, University of Aarhus. 84 pp. - NERI Technical Report No Bilagor 1 Översiktskarta 2 Karta över naturtyper 3 HELCOM-biotoper 4 OSPAR habitat 5 Naturvårdsintressanta ryggradslösa djur i området Stora Middelgrund och Röde bank

83 Översiktskarta Bilaga 1 Stora Middelgrund och Röde bank Natura 2000-område Natura 2000-område naturreservat Kilometers Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

84 Naturtypskarta Bilaga 2 Stora Middelgrund och Röde bank Natura 2000-område Naturtyp Område dominerat av djupa mjukbottnar Område dominerat av sublittorala sandbankar Område dominerat av rev Kilometers Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

85 BILAGA 3 1 (1) HELCOM-biotoper som förekommer i området Baltic photic rock and boulders characterized by perennial algae Baltic photic rock and boulders characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic photic coarse sediment characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic photic sand characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic photic mixed substrate characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic rock and boulder characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic muddy sediment characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic muddy sediment characterized by infaunal crustaceans Baltic aphotic muddy sediment characterized by infaunal echinoderms Baltic aphotic muddy sediment dominated by Amphiura filiformis Baltic aphotic muddy sediment dominated by Brissopsis lyrifera and Amphiura chiajei Baltic aphotic coarse sediment characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic sand characterized by mixed epibenthic macroscopic community Baltic aphotic mixed substrate characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic Sea Photic Pelagic above halocline oxic Baltic Sea Aphotic Pelagic below halocline oxic

86 BILAGA 4 1 (1) OSPAR-habitat som förkommer i området Modiolus modiolus beds Sea-pen and burrowing megafauna communities

87 BILAGA 5 1 (1) Artlista för naturvårdsintressanta ryggradslösa djur i Natura området Stora Middelgrund och Röde bank I listan nedan tas rödlistade samt andra naturvårdsintressanta arter upp. Under kolumnen hotkategori anges vilken kategori arten har i den nationella rödlistan. Rödlistningskategorier i ordning från lägst till starkast: nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Därutöver finns även kategorin kunskapsbrist (DD) vilket betyder det ej är känt vilken av de övriga kategorierna den ska tillhöra. Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotkategori Tagghudingar Hästsjöstjärna Hippasteria phrygiana NT Kuddsjöstjärna Porania pulvillus Naturvårdsintressant Mollusker Hästmussla Modiolus modiolus DD Långsprödmussla Abra prismatica NT Colus jeffreysianus Naturvårdsintressant Knivmussla Ensis ensis DD Melanella alba DD Moerella pygmaea DD Trubbig sandmussla Mya truncata VU Limea loscombii Naturvårdsintressant Radiärstrimmig venusmussla Timoclea ovata Naturvårdsintressant Decapoder Musselväktare Pinnotheres pisum DD Långbent spindelkrabba Inachus dorsettensis NT Korthornad knölkrabba Eurynome aspera VU Rundad rombkrabba Ebalia cranchii Naturvårdsintressant Maskeringskrabba Hyas coarctatus Naturvårdsintressant Skråpukskrabba Corystes cassivelaunus NT

88 Bevarandeplan för Natura 2000-området samt marin förvaltningsplan för HELCOM och OSPAR MPA-området Morups bank

89 Vad betyder Natura 2000? Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. Syftet är att EU:s medlemsländer ska ta ett gemensamt ansvar för att bevara de arter och naturtyper som förekommer naturligt i Europa. EU-direktiven har sin grund i Bernkonventionen som var först med att rättsligt skydda arter och deras livsmiljöer i Europa. Direktiven fastställer principen att naturtyper har ett bevarandevärde i sig själva och inte enbart för att de utgör hemvist för vissa arter. Direktiven är EU:s bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden så som det lades fast i Konventionen om biologisk mångfald i Rio Natura 2000-nätverket är en av grundstenarna i EU:s arbete för biologisk mångfald. Varje medlemsland ska peka ut Natura 2000-områden för att skydda de fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv och de arter och naturtyper som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de värden som pekats ut i området ska bevaras långsiktigt genom rätt skydd och skötsel. Vad är en bevarandeplan? För varje Natura 2000-område ska Länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan. I bevarandeplanen ska det finnas en beskrivning av området med dess arter och naturtyper samt ett bevarandesyfte och bevarandemål. Tänkbara hot mot Natura 2000-områdets arter och naturtyper, samt behov av bevarandeåtgärder som t. ex. skydd och skötsel, ska beskrivas. Planen ska underlätta förvaltning av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. I bevarandeplanen redovisas gränser, arter och naturtyper enligt bästa tillgängliga kunskap, vilket för vissa områden skiljer sig något från vad som är beslutat av regeringen. Länsstyrelsen har för avsikt att föreslå dessa ändringar till regeringen. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen, som även är ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Planen ska tas fram i dialog med berörda intressenter och det är värdefullt om den som har ny information som berör området kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas som exempelvis skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

90 Viktigt att tänka på Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillståndsplikten gäller även för verksamheter eller åtgärder utanför Natura 2000-området om dessa kan innebära att miljön inne i området påverkas. Detta regleras i miljöbalken (7 kap ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen på ett tidigt stadium. Detta underlättar en eventuell tillståndsprövning. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med, eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av Natura 2000-området. Enligt övergångsbestämmelserna krävs inte särskilt Natura 2000-tillstånd för verksamheter som påbörjats före 1 juli 2001 under förutsättning att de vid denna tidpunkt hade tillstånd enligt 9 eller 11 kap miljöbalken (eller motsvarande äldre bestämmelser). De tillståndsgivna verksamheterna skyddas av rättskraften i tillståndet. Däremot aktualiseras tillståndsplikten både vid ändring av verksamheten och vid nyanläggning. Påverkan från areella näringar och andra pågående verksamheter är förutsägbara och förebyggs därför i första hand i arbetet med bevarandeplaner och genomförandet av nödvändiga bevarandeåtgärder. Tillståndsprövning kan vara nödvändig om dessa åtgärder inte är tillräckliga. Vid planerade verksamheter eller åtgärder som kan komma att påverka miljön i ett Natura 2000-område bör samråd ske med Skogsstyrelsen gällande skogsmark och med Länsstyrelsen för övriga areella näringar. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

91 Läsanvisningar De hot som redovisas under rubriken Vad kan påverka negativt i bevarandeplanen, ska ses som exempel på åtgärder som kan skada utpekade arter och naturtyper. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning huruvida den planerade åtgärden är sådan att den kan skada områdets naturvärden. Hot som är övergripande och gäller för många av naturtyperna, men som inte kan avvärjas genom skötselåtgärder inom det enskilda Natura 2000-området, tas inte upp i bevarandeplanen. Sådana hot kan vara; - Försurning och övergödning till följd av nedfall av kemiska ämnen. - Global uppvärmning. - Storskaliga förändringar av markanvändning där t. ex. naturbetesmarker och slåtterängar växer igen och variationsrik skog omvandlas till produktionsskog. - Omvandling av skötseln av landskap från småskaligt till storskaligt. De bevarandemål som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna i bevarandeplanen beskriver det tillstånd som är önskvärt för arten/naturtypen inom Natura 2000-området. Det bevarandetillstånd som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna anger tillståndet för arten/naturtypen i Natura 2000-området vid den tidpunkt då denna bevarandeplan togs fram. Mer information om Natura 2000 Länsstyrelsens hemsida eller telefon Naturvårdsverkets hemsida: Omslagsfoto Död mans hand: Bo Gustafsson. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

92 BEVARANDEPLAN 1 (9) Bo Gustafsson Bevarandeplan och marin förvaltningsplan för Natura 2000-, HELCOM MPA- och OSPAR MPA-området Morups bank Natura 2000-område: HELCOM MPA OSPAR MPA Läge: Beskrivning: Områdes areal: Namn: Morups bank Kod: SE Föreslaget av regeringen 2008, antaget av EU 2009 Namn: Morups bank Kod: 295 Beslutat av regeringen 2009 Namn: Morups bank Kod: Beslutat av regeringen 2010 Falkenbergs kommun Marina utsjöbankar. 566 ha Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 1110 Sublittorala sandbankar 1170 Rev Övriga naturtyper Djupa mjukbottnar Bevarandeplanen/Förvaltningsplanens omfattning Området Morups bank ingår i tre nätverk av skyddade områden (Natura 2000, HELCOM och OSPAR). Föreliggande bevarandeplan/förvaltningsplan är en gemensam plan för dessa tre områdesskydd. Bevarandesyfte För Natura 2000-området Morups bank är syftet att bevara ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper som utgjort grund för utpekandet av området. Bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

93 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 2 (9) biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För HELCOM och OSPAR MPA-området Morups bank är syftet att långsiktigt skydda och stärka området enligt de två konventionerna. Prioriterade bevarandevärden Sublittorala sandbankar, rev och mjukbottnar samt den biologiska mångfald som är knuten till dessa naturtyper. Prioriterade åtgärder Reglera fiske genom Natura 2000 tillstånd (7 kap 28 a miljöbalken) eller EU:s gemensamma fiskeripolik. Beskrivning av området Morups bank är en mindre utsjöbank belägen ca 10 km väst om Glommen i Falkenbergs kommun. Området ingår i tre olika nätverk av skyddade naturområden nämligen Natura 2000, HELCOM (Marine Protected Areas, MPA) och OSPAR (Marine Protected Areas, MPA). Hela området ligger inom fredningsområdet för torsk i Kattegatt som inrättades 2009 i syfte att skydda torskbeståndet. Området består av en grundbank med ett minsta djup på ca 11 m. Den grundaste delen av banken ner till ca 20 m djup utgörs av rev med block och sten som dominerande substrat med inslag av grus, skalgrus och sand. Sublittorala sandbankar finns mellan ca m och substratet består av sand, grus, skalgrus, silt och sten med inslag av block. På större djup utgörs botten främst av mjukbottnar bestående av lera och silt ner till ca 50 m djup. Natura 2000-naturtyperna sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170) är komplexa naturtyper med varierande artsammansättning och täthet beroende på de naturliga förutsättningarna. HELCOM och OSPAR använder en mer detaljerad indelning av naturmiljöerna som utgår från biotoper. I området finns åtminstone 14 HELCOM-biotoper och 1 OSPAR-habitat (se bilaga 3 och 4). Makroalger dominerar reven med välutvecklade tareskogar och rika frodiga rödalgssamhällen. Upprättväxande alger finns även, fast sparsamt, på de sublittorala sandbankarna ner till ca 26 m djup. Kalkalger kan finnas i betydande mängd även på sandbankarna där inslaget av sten och block är stort. Nämnvärt är att fynd av död maerl (en speciell form av lösliggande kalkalg) gjorts på två lokaler. Maerl finns i riklig förekomst på Fladen och Lilla Middelgrund. Även enstaka fynd av maerl har gjorts på grundare områden belägna öster om Lilla Middelgrund.

94 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 3 (9) Hittills har 232 arter av ryggradslösa djur påträffats i området, varav 5 är rödlistade (se bilaga 5). I förhållande till bankens begränsande storlek får detta ses som mycket. Här finns en rik polychaetfauna (havsborstmaskar) på de sublittorala sandbankarna och djupa mjukbottnarna samt en rik molluskfauna (blötdjur) på de grundare delarna av grundet. Även tagghudingar som sjöstjärnor, ormstjärnor och sjöborrar förekommer i relativt stort artantal. En intressant iakttagelse är att islandsmussla (Arctica islandica) är vanlig, ofta som unga exemplar, i den sydliga delen av grundet på leriga silt- och sandbottnar. Bottenfaunasamhället består framförallt av hårdbottenarter på reven och mestadels mjukbottenarter på sublittorala sandbankar och djupa mjukbottnar. Hårdbottenarter finns även i de sistnämnda två miljöerna på de platser där det finns inslag av block och sten. Vidare finns det arter som inte direkt är knutna till ett specifikt substrat. Fisksamhället har en hög artdiversitet och hittills har 44 arter noterats vid Morups bank. Vad kan påverka negativt Nedan redovisas exempel på åtgärder som riskerar att påverka utpekade naturvärden negativt. Innan en åtgärd genomförs måste verksamhetsutövaren ta ställning till om den specifika åtgärden riskerar att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. I så fall ska kontakt tas med Länsstyrelsen. Exploatering av området Alla typer av exploateringsföretag, byggnation, grävning, schaktning, muddring och täkt etc. i eller utanför området kan förstöra eller skada naturtypen. Påverkan kan t.ex. ske genom att naturtyp tas i anspråk samt genom påverkan på vattenutbytet, substratförhållanden, strömförhållanden, ökad grumling, vibrationer, undervattensbuller och nattbelysning. Exploateringen kan även leda till att mer folk rör sig i området vilket i sig kan störa djurlivet. Vindkraft Uppförande, drift och avveckling i eller utanför området kan förstöra eller skada utpekade naturtyper och arter. Substratförhållandena blir förändrade med mer hårda ytor. Strömförhållandena kan påverkas. Fiskar kan även påverkas negativt av vibrationer som uppstår vid vindkraftverken. Under uppförandestadiet störs bottnen och uppvirvling av bottensediment kan störa primärproduktionen samt att undervattensbuller kan uppstå som stör djurlivet.

95 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 4 (9) Fiske Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk, makroalger och bottenlevande djur. Uttag av fisk i sådan omfattning att det påverkar artsammansättningen och/eller storleksfördelningen vilket i sin tur kan orsaka förödande kaskadeffekter i födokedjan. Fartygstrafik Djupgående fartyg som passerar grunda bottnar riskerar att virvla upp bottensediment eller att gå på grund. Buller från fartyg mm kan störa ljudkänsliga djurarter. Främmande arter Främmande arter kan ändra konkurrensförhållanden och sprida smitta. Föroreningar och utsläpp Förorening av vattnet till exempel i form av grumling och utsläpp av olja och kemikalier. Fartygstrafik i närområdet kan innebära risk för oljeutsläpp/läckage. Många fågelarter påverkas negativt av oljeutsläpp både direkt och indirekt genom påverkan på bottenfaunan. Läckage, utsläpp eller nedfall av näringsämnen, vilket resulterar i ökad planktonproduktion, minskat siktdjup, igenväxning och förändrad artsammansättning samt syrebrist. Nedskräpning Sjöfåglar och marina däggdjur kan fastna i rep och övergivna fiskeredskap och drunkna. Djur som äter skräp istället för mat hindras i sin tillväxt eller förgiftas och kan svälta ihjäl. Bevarandeåtgärder Reglera fiske genom Natura 2000 tillstånd (7 kap 28 a miljöbalken) eller EU:s gemensamma fiskeripolik. Områdets naturvärden skyddas genom att området säkerställs som naturreservat. Ta fram detaljerade substrat och djupkartor för att bl a få kunskap om var mindre rev finns.

96 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 5 (9) Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet 1170 Rev Areal: 105 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut. Beskrivning Block- och stenreven på Morups bank är dominerade av välutvecklade tareskogar och rika frodiga rödalgssamhällen. Dominerande arter är bl a stortare (Laminaria hyperborea), fingertare (Laminaria digitata), ribbeblad (Delesseria sanguinea), ekblading (Phycodrys rubens) och kalkalger. Andra vanliga och iögonfallande arter på reven är bl a skräppetare (Saccharina latissima), kärringhår (Desmarestia aculeata), ektång (Halidrys siliquosa), köttblad (Dilsea carnosa), blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides), karragenalg (Chondrus crispus), tandskåring (Odonthalia dentata), rosenröding (Lomentaria clavellosa) och korallalg (Corallina officinalis). Vanligt förekommande ryggradslösa djur på reven är bl a hydroider, mossdjur, havsanemoner, vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), ishavssjöstjärna (Marthasterias glacialis), brödsvamp (Halichondria panicea) och krusbärssjöpung (Dendrodoa grossularia). I de djupare delarna av reven kan läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) vara dominerande. Även enstaka exemplar av tistelsjöborre (Strongylocentrotus droebachiensis) kan påträffas. Bland de grundaste algerna finns den rödlistade kamouflageräkan (Hippolyte varians) och spindelkrabban (Inachus dorsettensis). De vanligaste fiskarna är stensnultra (Ctenolabrus rupestris), skärsnultra (Symphodus melops) berggylta (Labrus berggylta) och blågylta (Labrus mixtus). Bevarandemål Målet är att block- och stenreven är bibehållna och präglas av en naturlig zonering med förekomst av makroalger och ryggradslösa djur samt en naturlig förekomst och storleksfördelning hos fisksamhället. Den helt övervägande delen av de 105 hektaren rev är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. Reven är opåverkad från fysisk skada samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Vattenutbytet och strömförhållanden är naturliga. Typiska arter som skräppetare (S. latissima), fingertare (L. digitata), stortare (L. hyperborea), ektång (H. siliquosa) och död mans hand (A. digitatum) har en naturlig djuputbredning och täckningsgrad. Populationsstorleken för typiska arter som berggylta (L. berggylta), blågylta (Labrus mixtus), skärsnultra (S. melops) och torsk (Gadus

97 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 6 (9) morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Bevarandetillstånd Makroalgssamhället bedöms som tillfredställande. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även övriga Kattegatt.

98 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 7 (9) Sublittorala sandbankar Areal: 183 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut. Beskrivning Bottnarna runt reven omgärdas av sublittorala sandbankar ner till ca 30 m bestående främst av silt, sand, grus med inslag av skal, sten och block. Här finns en rik polychaetfauna (havsborstmaskar) med bl a Pectinaria sp., Owenia fusiformis och sipucoloiden (stjärnmask) Phascolion strombi. Även moluskfaunan (blötdjur) är rik med bl a elefanttandsnäckan (Antalis entalis), pelikanfotssnäckan (Aporrhais pespelecani) och islandsmussla (A. islandica). Vidare finns här talrikt av tagghudingar som sjöstjärnor, ormstjärnor och sjöborrar, bl a påträffas stor sandbottenormstjärna (Ophiura ophiura). Där det finns mycket sten och block är täckningsgraden av kalkalger hög. Upprättväxande alger finns även, fast sparsamt, ner till ca 26 m djup. Förekomsten av sjöpenna (Pennatula phosphorea) är liten. Bevarandemål Målet är att de sublittorala sandbankarna är bibehållna och präglas av naturlig vattenomsättning och naturlig variation av sand, grus och silt som dominerande substrat samt en artrik och varierad vegetation och fauna. Sandbankarna har betydelse som reproduktions- och uppväxtområde för fisk. Artsammansättningen och storleksfördelningen hos fisk och andra organismer är naturlig. Den helt övervägande delen av de 183 hektaren sandbankar är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. Sandbankarna är opåverkade av fysisk störning som trålning, sandtäkt, schaktning, grävning, dumpning, anläggning av kabel eller liknande samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Typiska arter som liten piprensare (Virgularia mirabilis), purpursjömus (Spatangus purpureus), och kamsjöstjärna (Astropecten irregularis) har en naturlig utbredning och täthet. Populationsstorleken för typiska arter som torsk (G. morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för sandbankarna bedöms som otillfredsställande. Trålning förekommer på delar av sandbankarna och där missgynnas trålningskänsliga arter som är typiska för skyddsvärda bottenfaunasamhällen. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även övriga Kattegatt.

99 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 8 (9) Djupa mjukbottnar (ej Natura 2000-naturtyp) Areal: 278 ha. Beskrivning Bottensubstratet domineras av lera och silt på djup över ca 30 m. Bottenfaunan lever på och nere i sedimentet. Djuren domineras av havsborstmaskar, tagghudingar och blötdjur (musslor och snäckor). Ormstjärnor ur släktet Amphiura kan vara mycket talrika. Här finns viktiga arter som bidrar till att strukturera bottnarna som stora grävande arter av sjöborrar. Andra viktiga arter som kan förekomma här är havskräfta (Nephrops norvegicus), sjöpenna (P. phosphorea) och liten piprensare (V. mirabilis). Bevarandemål Målet är att de djupa mjukbottnarna har en naturlig topografi, sedimentstruktur och vattenomsättning samt en artrik och varierad fauna. Bottnarna har betydelse som reproduktions- och uppväxtområde för fisk, som ex torsk (G. morhua). Artsammansättningen och storleksfördelningen hos fisk och andra organismer är naturlig. De djupa mjukbottnarna har förutsättningar att hysa välutvecklade bottenfaunasamhällen av exempelvis typen sjöpennor och grävande megafauna. Typiska arter som liten piprensare (V. mirabilis), sjöpenna (P. phosphorea), blind grävkräfta (Calocaris macandreae), lyrsjöborre (Brissopsis lyrifera), hjärtsjöborrar (Echinocardium spp) och purpursjömus (S. purpureus) har en naturlig utbredning och täthet. Populationsstorleken och storleksfördelningen för typiska arter som havskräfta (N. norvegicus) och torsk (G. morhua) styrs av naturliga förutsättningar. Målet är även att den helt övervägande delen av de 278 hektaren djupa mjukbottnar är intakt med försumbart inslag av konstgjorda livsmiljöer och fysisk exploatering. De djupa mjukbottnarna är opåverkade av fysisk störning som trålning, schaktning, grävning, dumpning, anläggning av kabel eller liknande samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för djupa mjukbottnar bedöms som otillfredsställande. Trålning förekommer på de djupa mjukbottnarna och därför missgynnas trålningskänsliga arter som är typiska för skyddsvärda bottenfaunasamhällen. Den låga förekomsten av större rovfiskar är otillfredsställande och gäller även

100 LÄNSSTYRELSEN BEVARANDEPLAN 9 (9) övriga Kattegatt. Positivt är att syrehalterna vid botten är relativt god, den senaste omfattande syrebristen var Dokumentation Naturvårdsverket Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Rapport Naturvårdsverket Undersökning av utsjöbankar. Inventering, modellering och naturvärdesbedömning. Rapport Naturvårdsverket Utbredning av marina arter och naturtyper på bankar i Kattegatt. En modelleringsstudie. Rapport Pedersén, M. & Snoeijs, P Patterns of macroalgal diversity, community composition and long-term changes along the Swedish west coast. Hydrobiologia, 489 (1-3), pp Bilagor 1 Översiktskarta 2 Karta över naturtyper 3 HELCOM-biotoper 4 OSPAR habitat 5 Naturvårdsintressanta ryggradslösa djur i området Morups bank

101 Översiktskarta Bilaga 1 Morups bank Natura 2000-område Natura 2000-område naturreservat Kilometers Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

102 Naturtypskarta Bilaga 2 Morups bank Natura 2000-område Naturtyper Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Djupa mjukbottnar Sublittorala sandbankar Ø Ø Ø Ø Rev Kilometers Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

103 BILAGA 3 1 (1) HELCOM-biotoper som förekommer i området Baltic photic rock and boulders dominated by perennial foliose red Baltic photic rock and boulders dominated by kelp Baltic photic rock and boulders characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic photic coarse sediment characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic photic sand characterized by infaunal bivalves Baltic photic mixed substrate characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic muddy sediment characterized by infaunal echinoderms Baltic aphotic muddy sediment dominated by Amphiura filiformis Baltic aphotic muddy sediment dominated by Brissopsis lyrifera and Amphiura chiajei Baltic aphotic coarse sediment characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic aphotic mixed substrate characterized by dominated by soft corals (Alcyonacea) Baltic aphotic mixed substrate characterized by mixed epibenthic macrocommunity Baltic Sea Photic Pelagic above halocline oxic Baltic Sea Aphotic Pelagic below halocline oxic

104 BILAGA 4 1 (1) OSPAR-habitat som förkommer i området Sea-pen and burrowing megafauna communities

105 BILAGA 5 1 (1) Artlista för naturvårdsintressanta ryggradslösa djur i Natura området Morups bank I listan nedan tas rödlistade samt andra naturvårdsintressanta arter upp. Under kolumnen hotkategori anges vilken kategori arten har i den nationella rödlistan. Rödlistningskategorier i ordning från lägst till starkast: nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Därutöver finns även kategorin kunskapsbrist (DD) vilket betyder det ej är känt vilken av de övriga kategorierna den ska tillhöra. Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotkategori Tagghudingar Dvärgormstjärna Amphipholis squamata DD Dvärgsjöborre Echinocyamus pusillus Naturvårdsintressant Maskeringssjögurka Thyone fusus Naturvårdsintressant Mollusker Långsprödmussla Abra prismatica NT Leptochiton alveolus VU Limea loscombii Naturvårdsintressant Radiärstrimmig venusmussla Timoclea ovata Naturvårdsintressant Decapoder Långbent spindelkrabba Inachus dorsettensis NT Maskeringskrabba Hyas coarctatus Naturvårdsintressant Kamouflageräka Hippolyte varians VU

106 Natura 2000 Halland Bevarandeplan för Nidingen SE Fastställd

107 Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000 där Europas mest betydelsefulla naturområden ingår. I Natura 2000 finns korkekslundar i Spanien, blommande alpängar i Österrike, vidsträckta ekskogar i England. Här ingår Europas mest värdefulla fågelmarker likväl som våtmarker med utrotningshotade grodor. Varje medlemsland ansvarar för att naturen inom landets områden får rätt skydd och skötsel så att naturvärdena bevaras på lång sikt. Grundprincipen är då att ängar även i framtiden ska skötas som ängar, skogar ska få utvecklas till naturskogar och laxen ska kunna vandra upp i vattendragen. Hittills har Eu-kommissionen godkänt 126 områden att ingå i Natura 2000 i Halland. De flesta områdena är naturreservat. Tillsammans täcker de ca hektar varav en stor del är vattenområde. Lagstiftning De EUregler som styr arbetet med Natura 2000 har införlivats i svensk lagstiftning. I miljöbalkens 7 kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Den som planerar att utföra åtgärder eller starta en verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen. Om verksamheten eller åtgärderna kan genomföras utan skadliga effekter på området, lämnar länsstyrelsen tillstånd. Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt. Så kan t. ex. byggnation av väg eller hus, avverkningar i eller i omedelbar närhet av ett område och alla åtgärder som kan förändra hydrologin i Natura 2000-området vara tillståndspliktiga. Verksamhet som startade före 2001 och som fortsätter utan ändring berörs inte av lagstiftningen. Om bevarandeplanen För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. I bevarandeplanen beskrivs området och dess utpekade naturtyper och arter. Bevarandesyfte och bevarandemål har formulerats med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna, för att utpekade arter och naturtyper skall kunna finnas kvar på lång sikt. Bevarandeplanen ska fungera som en hjälp för fortsatt bevarande av naturvärdena i Natura 2000-området och som ett underlag vid eventuella tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och den kommer att ändras och kompletteras med resultat bland annat från de inventeringar som genomförs i området och när ny kunskap erhålls om naturvårdsinriktad skötsel och om arters ekologi. Innehållet i bevarandeplanen Beskrivning av området Bevarandesyfte Bevarandestatus idag Vad kan skada områdets värden? - exempel Bevarandeåtgärder Befintligt skydd Beskrivning av naturtyper och arter: Referenser Rödlistade arter Kartor Omslagsfoto: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

108 LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Sida 2 av 15 D.nr Bevarandeplan för Nidingen Områdeskod: Areal: Kommun: Ansvarig: SE Naturtyper: Rev (1170) Annuell vegetation på driftvallar (1210) Perenn vegetation på steniga stränder (1220) Salta strandängar (1330) Torra hedar (4030) Arter: Områdestyp: Fastställd: Upprättad av: Brushane (A151) Fisktärna (A193) Grönbena (A166) Kentsk tärna (A191) Ljungpipare (A140) Knubbsäl (1365) 729 hektar Kungsbacka Området antogs av regeringen både enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet i januari 1997 och i mars 1996 Lars-Åke Flodin Martin Broberg Nidingen ligger i Kungsbackas kommun väster om Frillesås drygt 6 km från närmsta fastland som är Onsalalandet. Nidingen är Hallands främsta fågelö och har vårt lands enda koloni av tretåig mås. Dessutom finns här stora bestånd av bl.a. tobisgrissla, ejder, småskrake och silltrut. Även kentsk tärna häckar eller har häckat i stora kolonier. Fåglarnas artrikedomen är stor trots öns ringa storlek, totalt har 33 arter med säkerhet häckat på Nidingen under perioden Även antalet fåglar som häckar är mycket stor, fågeltätheten har skattats till minst 375 par/ha. Häckningsframgången hos fåglarna beskrivs ofta som bättre jämfört med närliggande öar. Predationen på ägg och ungar har bedömts som relativt låg och utgörs framförallt av kråkfåglar. Mink som på andra platser anses vara en betydande predator har endast observerats ett fåtal gånger på ön. På ön har ringmärkning skett på både flyttande och häckande fåglar under omsorg av Göteborgs Ornitologiska Förening. Göteborgs Universitet har här dessutom bedrivit flera ekologiska forskningsstudier. Ön är vidare av geovetenskapligt intresse då den till skillnad från praktiskt taget samtliga öar i omgivningen helt är uppbyggd av moränmaterial. De av inlandsisen avsatta jordarterna har Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

109 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 3 av 15 utsatts för omfattande omlagring genom svallning. På botten i omgivande vatten finns liknande bildningar. Reven runt ön har också givit uppkomst till landets största skeppskyrkogård. Nidingens fyrplats är landets äldsta fyrplats och utgör en unik kulturmiljö. De arter och naturtyper som utpekas i Natura 2000-områden är framtagna av EUkommissionen ur fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet. De är utsedda ur ett europeiskt perspektiv och skyddsvärdet kan därför ibland uppfattas annorlunda regionalt eller nationellt. Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att de i fågeldirektivet utpekade arterna samt de naturtyper som beskrivs i habitatdirektivet ska bevaras långsiktigt. Varje art eller naturtyp ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Bevarandestatus idag Ej utredd Vad kan skada områdets naturvärden? - exempel KLIPPOR, REV, BOTTNAR, EUSTARIER, DRIFTVALLAR: - Exploatering: bebyggelse, bryggor, grävningar, schaktningar, upplag etc. - Muddringar och dumpning av muddringsmassor. - Slitage och störningar (på t ex häckande fåglar) orsakade av det rörliga friluftslivet. - Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk och bottenlevande djur. - Båttrafik, som orsakar utsläpp av giftiga substanser, svall och turbulens i de grunda vattenmassorna. - Bottenskador vid förtöjning av båtar med släpkättingar. - Förorening av vattnet till exempel i form av grumling och utsläpp av olja och kemikalier. - Övergödning, vilket resulterar i minskat siktdjup, igenväxning och förändrad artsammansättning, övergödningen kan orsaka syrebrist på bottnarna. - Avrinningen från land efter skogsavverkningar i strandnära lägen kan öka tillförseln av näringsämnen till vattnet. - Utsläpp av föroreningar från punktkällor, t ex avlopp, industri eller annan verksamhet ökar risken för negativa vattenkemiska förändringar. - Kvävenedfall, vilket påverkar artsammansättningen. - Drivande algmattor, oftast bestående av fintrådiga alger. Fenomen orsakas av övergödning, men algmattorna har ett antal sekundära effekter som att de ger upphov till syrgasbrist, utsöndrar giftiga ämnen, hindrar fisk att söka föda samt hindrar evertebrater med planktoniska larvstadier att bottenfälla. GRÄSMARKER: Svag eller utebliven markstörning eller hävd leder till igenväxning av buskar och träd och utarmning av floran och faunan. Många av gräsmarkens arter är konkurrenssvaga, vilket innebär att om buskar breder ut sig för kraftigt minskar både deras möjlighet att gro och att leva kvar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

110 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 4 av 15 FÅGLAR Störning: Störningar kan få fåglar att välja mindre lämpliga platser för häckning. Därmed kan häckningsresultatet bli lägre än om störning inte förekom. Störning orsakas främst av människor som under häckningstid uppehåller sig länge eller frekvent på häckningsplatsen. Kraftiga störning om än kortvarig kan spoliera en häckning genom att fåglarna lämnar området utan att återkomma. Även predatorer (rovdjur) kan få fåglar att ändra sitt val av häckningsplats. Vid störningstillfället är det ofta predation som är direkta orsaken till den förhöjda dödsrisken. Sker störningen efter äggläggning kan den orsaka en spolierad häckning. Sker detta tidigt på säsongen sker ofta en omläggning, om än med ett färre antal ägg, på ny plats. Ungfåglar är ofta hänvisade till några få platser för födosök. Dessa platser finns ofta längs grund, helt nära land eller längs stränder. Sker en frekvent eller långvarig störning här (båttrafik, badturism etc.) kan dödligheten öka på grund av svält. Predation: På ön är det framför allt kråkfåglar som är de huvudsakliga predatorerna på ägg och fåglar. Effekten av predation är främst kopplat till predatorernas populationsstorlek men även till hur vegetation och gömslen är kring fåglarnas häckningsplats. Kråkfåglarnas predation gynnas av förekomsten av buskar,träd och stolpar. Minskad födotillgång: Förekomst av grunda bottnar och den biologiska produktionen i grundområden nära häckningsplatsen är ofta avgörande för överlevnaden av ungfåglar. Hävd Ohävd och igenväxning kan leda till att viktiga häckningsplatser försvinner. ÖVERGRIPANDE NATURVÄRDEN: Exploatering All form av exploatering, till exempel uppförande av byggnader och etablering av vindkraftverk kan vara ett framtida hot. Eftersom Nidingen är svår att nå sjövägen vid grov sjö sker det emellanåt person och material transporter till och från ön med hjälp av helikopter. Helikoptertransporter utgör en kraftig störning (se ovan) på öns djurliv och bör endast i undantagsfall ges tillstånd. Hot mot områdets naturvärden regleras delvis i fågelskydds- och reservatsföreskrifterna. Bevarandeåtgärder Röjning av oönskad vegetation. Idag är igenväxning ett av de största hoten mot den artrika floran samt flertalet av öns häckande fågelarter. På grund av öns känslighet samt den ringmärkningsverksamhet som pågår är hävd med hjälp av betesdjur inte att förespråka i dagsläget. En möjlig hävd är istället att gräs och ris slås eller bränns av vid lämpliga tidpunkter under året. Sedan betesdjuren försvunnit från ön tillväxer slån- och rosenbuskar kraftigt. Buskarna bör regelbundet tuktas och nyetableringar på tidigare buskfria områden skall som Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

111 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 5 av 15 regel inte tillåtas. Eftersom ön är betydelsefull för turister är det av stor vikt att även områden med tillträdesförbud upprätthålls på ön. Fågelskyddsområdets storlek och omfattning bör vara så anpassat att populationerna av de häckande fågelarterna inte hotas. Möjligheten att kunna genomföra årliga förändringar i gränsdragningar av fågelskyddsområdet bör finnas. Genomförandet bör vara klart innan sommaren då majoriteten av turister besöker ön. Fågelskyddsområdet bör vara tydligt utmärkt. Eftersom Nidingen är svår att nå sjövägen vid grov sjö sker det emellanåt person och material transporter till och från ön med hjälp av helikopter. Helikoptertransporter utgör en kraftig störning (se under rubriken om hot) på öns djurliv och bör endast i undantagsfall ges tillstånd. Med nuvarande kunskap om mink som predator på ägg och fågelungar är det av största vikt att hålla Nidingen fri från mink. Om minken i en framtid skulle etablera sig på ön bör målsättnigen vara att omgående göra Nidingen fri från mink. Se över om regleringarna av fisket är tillräckliga för att bevara N2000-värdena i området. Befintligt skydd Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för naturvårdsinriktad skötsel och förvaltning av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Nidingen är ett naturreservat. Grävningar, byggnationer, upplag av massor, annan exploateringsverksamhet m.m. är förbjudet enligt de föreskrifter som gäller för naturreservatet. Tillträdesförbud gäller på delar av ön under tiden 1 april till 15 juli. Ön ligger inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt miljöbalken (MB) 3 kap. 6 och omfattas av strandskydd om 300 meter på land och 100 meter på vattensidan av strandlinjen enligt MB 7 kap. 13. Beskrivning av naturtyper Rev Naturvårdsverkets definition Undervattensklippor med en zonering av växt- och djursamhällen från den nedre delen av strandzonen till havsbottnen nedanför. Karaktärsarter: Bland växter märks olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Bland evertebrater är musslor och havstulpaner väl företrädda. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus God vattenkvalitet. Liten eller ringa sedimentation. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

112 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 6 av 15 Förekomst av strukturer som sten eller biologiska bildningar t.ex. musselbank eller trekantsrev. Intakt zonering av bentiska växtsamhällen med hög primärproduktion. Artrik fisk- mjuk- och hårdbottenfauna. Variation av vegetationen orsakad av isens rörelser. Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Areal Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst x (36) hektar. Strukturer och funktioner Halten totalkväve, totalfosfor resp. klorofyll a ska uppfylla minst God ekologisk status enligt vattendirektivet. I minst 90 % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering. Typiska arter De typiska algarternas täckningsgrad ska vara minst x % och de ska förekomma ned till minst 6 meters djup. Typiska arter: knöltång, blåstång, ektång, fingertare, stortare, skräppetare ögonkorall. Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda makroalger ska bibehållas eller öka i minst 90 % av arealen. (Mål för typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klart.) Annuell vegetation på driftvallar Naturvårdsverkets definition Kväverika driftvallar på steniga och grusiga stränder, med vegetation av ettåriga växter. Driftvallarna uppkommer genom att tång, vass eller annan vegetation drivit med vattnet genom strömmar och vågrörelser och lagrats upp som små vallar längs stränderna. Karaktärsarter: Vanliga arter är gåsört, kvickrot och mållor (Atriplex spp). Vid välhävdade förhållanden förekommer bl.a. marviol och trampört, i ohävdade miljö t. ex. åkertistel, snärjmåra, renfana och gulsporre. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

113 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 7 av 15 Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Stränderna består av sten eller grus. Kontinuerligt tillskott av driftmaterial. Driftvallarna består av ansamlingar av blåstång samt annat organiskt material. Växtsamhället består av kvävegynnade, annuella växter och vegetationen varierar med åldern på driftvallen. Rik fauna av insekter och vissa kräftdjur. Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Areal Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst x (7) hektar. Strukturer och funktioner Strukturer och funktioner följs ej i habitatet. Den viktigaste strukturen, tångvallen mäts när habitatets areal karteras. Innehållet i tångvallen utgör med dagens kunskapsläge ingen variabel som kan utvärderas för gynnsam bevarandestatus för habitatet. Tillståndet i intilliggande marina habitat följs i stället upp (i dessa habitat) med hjälp av förekomst och utbredning av fintrådiga alger. Typiska arter Minst x av de typiska arterna (se nedan) förekommer i minst x % av provytorna. Broskmålla, flikmålla, spjutmålla, strandmålla, skaftmålla, marviol och sodaört. Perenn vegetation på steniga stränder Naturvårdsverkets definition Naturtypen återfinns på steniga stränder med en flerårig vegetation på övre delen av klapperstensstränder. Många olika vegetationstyper finns ovanför den omedelbara strandzonen. I äldre delar kan antingen gräs-, ljung- och risvegetation eller en vegetation dominerad av mossor och lavar utvecklas. Naturtypen är vanligen ohävdad. Karaktärsarter: Strandkål, saltarv, strandråg, kvickrot, röllika och strandkvanne. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus God vattenkvalitet. Varierad vegetation, från nästan vegetationsfria stränder närmast havet till strandängsvegetation i de över delarna. Intakta zoneringar med förekomst av olika vegetationstyper. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

114 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 8 av 15 I vissa fall tångtäkt. Artsammansättningen är karaktäristisk för naturtypen utan negativ inverkan av främmande arter. Populationerna av de typiska arterna i naturtypen bibehålls eller ökar. Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Areal Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst x (7) hektar. Strukturer och funktioner Vresros och andra igenväxningsarter täcker högst x % av ytan. (*ofta trädgårdsväxter) Objektvis uppställda mål rörande täckningsgrad. Kompletterande mål kommer senare. Typiska arter Minst x av de typiska arterna (se nedan) förekommer i minst x % av provytorna. Strandkvanne, strandaster, strandbeta, marviol, kärrtörel, saltarv och strandråg. Salta strandängar Naturvårdsverkets definition Strandängar och strandbetesmarker som är påverkade av saltvatten med en salinitet vanligen över 1,5%. Dessa är eller har tills nyligen varit präglade av slåtter eller betesdrift. Karaktäristiskt är inslaget av saltrika fläckar (saltbrännor) som uppstått genom att vattnet från översvämningar avdunstat. Växt- och djursamhällena har speciella anpassningar till hög salthalt. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Skötsel krävs för att förhindra att naturtypen växer igen naturtypen Låg störning från rörligt friluftsliv, lösspringande hundar etc. under fåglarnas häckningstid. God vattenkvalitet. Bevarandemål Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

115 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 9 av 15 (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Areal Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst x (7) hektar. Strukturer och funktioner Naturtypen är fri från träd och buskar. Stolpar och andra uppskjutande föremål högre än 1,4 meter förekommer ej. Antalet minkar och andra rovdäggdjur är sådant att den negativa effekten av predation inte hotar skyddsvärda fåglar. Typiska arter Minst 2 av de typiska kärlväxtarterna (se nedan) finns i minst 80 % av provrutorna. Saltmålla, trift, rödsäv, kustarun, dvärgarun, sumpgentiana, strandkrypa, smal kärringtand, ormtunga, gulkämpar, revigt saltgräs, strandnarv, knutnarv, havsnarv, saltnarv, strandmaskrosor och smultronköver. Förekomsten av de typiska fågelarterna tofsvipa och rödbena bibehålles eller ökar. Torra hedar Naturvårdsverkets definition Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, formade av bete eller slåtter, bränning och buskröjning. Vegetationen uppvisar stor variation beroende på underlag, fuktighet, hävdhistoria och hävdintensitet. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Hedarna är beroende av hävd. Många av arterna är konkurrenssvaga. Det innebär att deras möjlighet att gro och leva kvar minskar om buskar breder ut sig för kraftigt. I dag återfinns arterna främst på magra slåtter- eller betesmarker som bränns regelbundet. Förekomst av slitagefläckar i grässvålen är i mindre skala ( x % av naturtypen) är positiv då det gynnar frögroning och vissa insekter. Insprängt i hedmosaiken eller i anslutning till heden finns enebuskar och mer buskiga och trädbevuxna partier som ger lä men inte skuggar för mycket. Mosaikstruktur med bryn och buskage omväxlande med öppen solbelyst mark samt förekomst av blommande buskar av t.ex. hagtorn och slån gynnar en lång rad av insekter, t ex många dagfjärilar, vildbin och blomflugor, som behöver både öppna och slutna områden under sin livscykel. Artsammansättningnen är karaktäristisk för naturtypen och är inte påverkad av gödsling eller insådd av främmande arter. Populationerna av de typiska arterna i naturtypen bibehålls eller ökar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

116 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 10 av 15 Bevarandemål (Bevarandemålen beskriver naturtypen vid gynnsam bevarandestatus. De är av typen kvalitetsmål och ska bl. a. vara lätta att följa upp. Nedan ges förslag till sådana mål. Målen kommer i många fall att behöva ändras när basinventering är genomförd. Då kommer också alla x och y i texten nedan att bytas ut mot faktiska värden.) Areal Naturtypens utbredning bibehålls inom området och täcker minst x (7) hektar. Strukturer och funktioner Naturtypen är väl hävdad varje år så att det inte sker någon skadlig ansamling av förna. Naturtypen är i huvudsak öppen. Träd och buskar som vuxit upp i ett välhävdat landskap har en total krontäckning av högst 15 %. Vedartad igenväxningsvegetation högre än 0,5 m förekommer ej. Typiska arter Minst x av de typiska arterna (se nedan) finns i minst x % av provytorna. Vårtåtel, kattfot, slåttergubbe, fältmalört, småstarr arter, knägräs, backnejlika, hårginst, rotfibbla, stagg, backsippa, ängsvädd, sandmaskrosor och backtimjan. Beskrivningen av mål med typiska arter kan behöva kompletteras senare. Beskrivning av områdets arter Brushane Brushanen ses sporadiskt under vår och höst under sin flyttning mellan häckningsområdena och vinterkvarteren. Brushanarna födosöker gärna på tångvallar och hävdade gräsmarker. Arten lever framförallt av olika typer av ryggradslösa djur som förekommer i strandzonens sediment. Brushanen är känslig för störningar i rastområdena samt minskad tillgång på välhävdade strandängar med orörd hydrologi. Bevarandestatus för brunshane i området kan besvaras efter en basinventering. Även rapporter från fågelstationen samt den pågående häckfågeltaxeringen som görs i Halland kan vara viktiga för att kartlägga bevarandestatusen. Förnärvarande finns det ingen kännedom om någon häckning i Halland. Brushanen räknas därmed som utgången som häckfågel i Halland. Under 1990-talet har den häckat sporadiskt vid Getterön och Båtafjorden med något enstaka par, men år 2002 hittades arten inte på någon av de gamla häckningsplatserna. I bra häckningsmiljöer finns en mosaik av gräs- och starrmarker, öppna dy- och jordytor och grunda vattensamlingar. Artens utbredningsområde ligger framförallt utanför Sveriges gränser men ett stort antal passerar södra Sverige under flyttningen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

117 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 11 av 15 Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området under födosök och flyttning. För att utvärdera Nidingen såsom en viktig lokal för brushane kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En trendanalys kan göras av den proportion brushanar som återfinns här jämfört med övriga lokaler. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Fisktärna Fisktärnan är knuten till öar och skär. Boet placeras på öppen torr mark som ofta är sparsamt bevuxet av gräs eller andra örter. Arten behöver tillgång på fiskrika sjöar och/eller grunda kustområden samt störningsfria häckningsplatser. För att kolonier ska kunna etableras krävs områden fria från rovdäggdjur, framför allt bör mink och räv hindras nå häckningsplatserna. Antalet häckande par av fisktärna har varierat kraftigt under de dryga 30 år som inventeringar gjorts på Nidingen, maximum nåddes 1993 (40 par). I likhet med övriga häckningslokaler tycks den häckande kolonin emellanåt överge platsen för att senare återkomma något annat år. I den långa tidsserien kan en viss cyklisitet på ca 20 år skönjas. Om denna cyklisitet är sann så är vi nu inne i en period med låg populationsstorlek. Häckningsframgången är oroande eftersom dödigheten på ungar varit mycket hög de senaste tio åren. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som både häcknings- och rastlokal. Populationen skall uppvisa en gynnsam bevarande status. Med gynnsam bevarande status menas att artens populationsutveckling på lång sikt kommer att förbli livskraftig. Eftersom fisktärnan gärna häckar i kolonier som ibland byter häckningsplats måste populationsstorleken skattas över en region som är större än det enskilda Natura 2000 området. För att bevaka en gynnsam bevarande status kan en trendanalys av antalet häckande par göras. Eventuellt kan även en liknande bevakning som för den kentska tärnan motiveras. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Grönbena Grönbenan häckar inte på Nidingen men ses regelbundet under vår och höst under sin flyttning mellan häckningsområdena och vinterkvarteren. Grönbenan födosöker gärna på tångvallarna som ansamlas längs öns stränder. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

118 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 12 av 15 Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som rastlokal. För att utvärdera Nidingen såsom en viktig lokal för grönbena kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En trendanalys kan göras av den proportion grönbenor som återfinns här jämfört med övriga lokaler. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Kentsk tärna Denna kolonihäckande art är en sentida nykomling till den svenska fågelfaunan. Den häckade första gången vid Falsterbo 1911 och senare på några lokaler i Skåne och på Öland. Till Halland kom den på 1960-talet. Arten finns i Sverige vid kusten från Öland till Halland. Kentsk tärna häckar enbart längs kusterna, d.v.s. i havsmiljö. Tillgång på goda fiskeplatser, främst grunda vattenområden är en förutsättning för arten. Störningsfria häckningsplatser, främst på mindre öar, men även på större sandrevlar och liknande mera kustnära miljöer, behövs också för att arten skall häcka. Den väljer ofta boplats tillsammans med skrattmås. För att större kolonier ska kunna etableras krävs rovdjursfria miljöer, framför allt bör mink och räv hindras nå häckningsplatserna. Nidingen tillhör de områden där den kentska tärnan emellanåt häckar. Toppnoteringen i antal häckande par gjordes 1991 med 250 par fanns endast något fåtal häckande och 1994 saknades den som häckfågel. Detta beskriver lite av den komplicerade dynamik som den kentska tärnan uppvisar i val av häckningsplats. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som både häcknings- och rastlokal. Populationen skall uppvisa en gynnsam bevarande status. Eftersom kentsk tärna gärna häckar i kolonier med varierande häckningsplats bör populationsstorleken skattas över en region som kan vara större än det enskilda Natura 2000 området. För att bevaka en gynnsam bevarande status kan en sammanställning av antalet par göras längs västkusten. En tidsserieanalys kan sedan göras av beståndet. Därefter kan betydelsen av enskilda häckningsplatser göras med avseende på bland annat häckningsframgång och koloniseringsfrekvens. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Ljungpipare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

119 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 13 av 15 Arten häckar allmänt på fjällhedar i Norrland, på Ölands och Gotlands alvar och sällsynt på sydsvenska högmossar. Ljungpiparen ses på Nidingen endast på våren och hösten i sambandet mellan flyttningarna mellan häcknings- och övervintringsområden. Den lever främst av insekter, särskilt skalbaggar, blötdjur, maskar, kräftdjur och spindlar. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området som rastlokal. För att utvärdera Nidingen såsom en viktig rastlokal för ljungpipare kan denna lokal jämföras med med andra lokaler. En trendanalys kan göras av den proportion rastande fåglar som återfinns här jämfört med övriga lokaler. En stor mellanårsvariation i antalet rastande fåglar är att förvänta eftersom ett stort antal individer passerar under en kort tid. Lokala väderbetingelser vid denna tidpunkt kan ha stor inverkan. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Knubbsäl Knubbsälen lever i kustnära områden med tillgång till stora ytor med grunda bottnar. Här jagar den efter de fiskarter som förekommer i störst mängd. Vidare måste det i området finnas lämpliga liggplatser (sandrev, skär el. liknande). Knubbsälen är beroende av goda liggplatser för pälsbyte (senare delen av juni-september) då ytterhuden måste hålla en hög temperatur. Ungarna föds på land i juni. Knubbsälen har återhämtat sig efter senaste epidemin av valpsjuka. Beståndet har idag en gynnsam bevarandestatus. Bevarandemål Lämpliga strukturer och ostördhet ska finnas i tillräcklig omfattning för att arten ska kunna utnyttja området. För att bevaka en gynnsam bevarande status kan en trendanalys av antalet göras. Bevarandemålet kompletteras senare när Naturvårdsverket/Artdatabanken tagit fram mål för arten på biogeografisk nivå. Referenser Karlsson, J., Loo, L.-O. och Loo-Luttervall, P.-L Inventering av marin fauna och flora i Halland 1997: Nidingen - Hållsundsudde - Fjärehals. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2000:1. Halmstad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

120 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 14 av 15 Kuylenstierna, M Marin botanik: bentisk algvegetation inom Nidingens naturreservat Rapport till Länsstyrelsen i Halland. Länsstyrelsen i Halland. Förordnande om naturreservatet avseende Nidingen i Kungsbacka kommun. Beslut D. Nr Neergaard R., Järås T. och Unger U. Häckande fåglar på Nidingen. Publicerad på Rödlistade arter Fåglar: tretåig mås Rissa tridactyla EN* Kärlväxter: marrisp Limonium vulgare NT, sandmålla Atriplex laciniata EN, strandbeta Beta vulgaris ssp. maritima NT * Kategorier enligt "Rödlistade arter i Sverige 2000". EN: starkt hotad NT: missgynnad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

121 Bevarandeplan för Natura 2000-området Nidingen Sida 15 av 15 Lantmäteriet, Skala 1: Ur GSD översiktskartan, /188-N, fastighetskartan, /188-N och ortofotot, /188-N.. Skala 1: Skala 1:8 000 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Version nr HALMSTAD Slottsgatan

122 Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Sverige ek. för. hkpo.se Mastvägen 6, Träslövsläge Telefon +46(0) Länsstyrelsen Hallands Län Halmstad Remissvar Dnr Yttrande om förslag till utvidgning av och förändringar i Natura 2000-områdena Balgö, Fladen och Västra Getterön i Varbergs och Kungsbacka kommuner samt i svensk ekonomisk zon. Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation lämnar härmed följande synpunkter på rubricerad remiss. För det första anser vi det är anmärkningsvärt att länsstyrelsen i Hallands län lägger fram förslag som negativt kommer att inverka på framtida fiskemöjligheter för länets fiskerinäring utan att i remissen beskriva dess konsekvenser. Inte heller har förslagen föregåtts av några samtal med yrkesfisket. I remissen framgår klart vilka inskränkningar som länsstyrelsen förordar: De viktigaste åtgärder som behövs för att bevara livsmiljöerna och arterna som avses skyddas är att reglera garnfiske och trålning samt begränsa uppkomsten av undervattensbuller Förslaget kommer om det genomförs att påskynda nedmonteringen av det småskaliga, kustnära yrkesfisket i Halland. Det går helt enkelt inte längre att bedriva ett lönsamt fiske med alla de begränsningar som nu skapas och sedan tidigare finns i Kattegatt genom Natura 2000-områdena, de stängda och fredade områdena(*), trålgränser och självklart områden med bottnar som i sig utgör ett naturligt skydd mot trålning eftersom fiskarena i Halland frivilligt har avstått från att använda trålredskap som kan nyttjas på hårdbotten. Som lätt kan förledas till att tro av förslagen är det inte bara några procent som ska undantas från fisket, det är en betydligt större andel än så av kvarvarande fiskevatten. Exempelvis är redan % stängt för det halländska fisket under årets första tre månader. Till sammanhanget ska läggas den från 2016 stegvis införda landningsskyldigheten, vars syfte är att få till stånd en minskning av oönskade bifångster, vilket då kräver att fiskaren också har en reell möjlighet till att byta fiskeområde vid behov. Inverkan av starka vindar, strömmar och vikten av att undvika ett ensidigt nyttjande av några få områden, fordrar även det en variation i fiskemönstret. Fisket kan långsiktigt inte bara bedrivas i små avgränsade områden som inte ger en möjlighet till en anpassning säsongvis och under årens lopp till naturens föränderlighet. Den föreslagna, utvidgade delen av Balgö är ett särskilt betydelsefullt område för trålning efter havskräfta (med i allmänhet en liten förekomst av fisk). Trålning sker,

123 2 som beskrivits ovan, med ett skonsamt redskap, selektivt och inga rullar, vilket innebär att huvuddelen av området är naturligt skyddat då redskapet endast kan nyttjas på mjukbotten. Angående bullerstörning i området (AquaBiota) så passerar en stor farled strax intill det föreslagna området till skydd för tumlare kring Fladen och lilla Middelgrund, och en del kusttrafik passerar frekvent området mellan Balgö och Fladen. En betydande miljöpåverkan härrör från Värö Bruk genom en utsläppspunkt strax norr om området. Utsläpp från processen som kommer att kraftigt öka till följd av en nyligen beslutad utbyggnad av produktionskapaciteten, och som vid sydgående ström leds rakt in i Balgö-området. I skälen till länsstyrelsens förslag angående den utvidgade delen av Balgö framhålls områdets betydelse för tumlare. Här är det viktigt påpeka att bottentrålredskapen inte utgör något hot för tumlaren. Länsstyrelsen skriver: Området har i sin helhet mycket värdefulla marina miljöer, och vidare: Det är ett av de mest skyddsvärda områdena längs hela hallandskusten med avseende på marina miljöer. Det är värt notera att dessa skyddsvärda och mycket värdefulla marina miljöer, som länsstyrelsen beskriver, har kunna överleva och växa fram till denna status, trots att det hela tiden har bedrivits ett bottentrålfiske i och kring områdena. Slutsatsen måste bli, att det minskande fiske som idag bedrivs inte påverkar havsmiljön i den grad att det finns ett behov av utökade marina skyddade områden med ytterligare restriktioner för yrkesfisket. Beträffande Fladen och utvidgningen med buffertzon bifogas koordinater som HKPO önskar få ändrade gentemot förslaget. Det är inga stora områden men underlättar praktiskt för fiskets bedrivande genom att minska på kantigheten i gränsdragningen. Det småskaliga garnfisket med några få båtar som bedrivs i näringsverksamhet i Halland kommer att omöjliggöras i framtiden. Då handlar det om föreslagna restriktioner i natura 2000-områdena och i det mellersta semistängda området (*), tillsammans med länsstyrelsen Skånes förslag för södra delen av Laholmsbukten, Skälderviken och ut mot Stora Middelgrund. Garnfisket i Halland, som traditionellt haft ett betydande ekonomiskt värdefullt fiske efter äkta tunga, har genom den införda landningsskyldigheten tvingats att avstå från större delen av tunga-fisket därför att en stor kvotandel istället går åt till att täcka upp för bifångster i annat fiske. Som en kompensation har HKPO då begärt att det öppnas upp för ett begränsat garnfiske i det mellersta semistängda området (*), något som också skulle ge ett mer differentierat garnfiske. Tyvärr har våra ansträngningar hittills varit förgäves. SLU startade under 2015 ett projekt för att minska bifångster av tumlare i garnfisket. De ser användande av pingers som en lösning för garnfisket i Natura 2000-områdena. I presentationen av de lyckade försöken med pingers skriver SLU: Om Natura området är det bästa sättet att bevara migrerade arter kan diskuteras. Tumlaren rör sig över stora områden och att enbart skydda tumlaren i ett mindre område behöver inte minska den totala bifångsten utan kan istället öka den. Tumlaren bör skyddas genom att minska bifångsten i områden där risken för bifångst är hög. Om det i framtiden inte längre går att försörja sig på ett garnfiske i Halland utgör detta också ett hot mot en välbehövd föryngring av fisket. Att bedriva ett småskaligt garnfiske kan vara ett lämpligt insteg i fisket och sänka trösklarna för en nyetablering.

124 Eftersom fisket under lång tid har belastats med begränsningar, den ena efter den andra, och ansvariga myndigheter av skilda slag aldrig underlättar eller tar bort restriktioner någonstans, är det på hög tid att ta några steg tillbaka, se till helheten och försöka få kontroll över skeendet. Nu leder de sammanlagda åtgärderna mot en utveckling där det småskaliga, kustnära fisket, som dagligdags förser marknaden med färsk fisk och skaldjur och är en väsentlig beståndsdel i våra levande kustsamhällen, efterhand försvinner och ersätts med ett storskaligt industrifiske med landningar i de större hamnarna, varav de mest konkurrenskraftiga återfinns i Danmark. Ett stadigt krympande halländskt yrkesfiske har under lång tid tvingats till att axla en stor börda med inskränkningar i fisket såsom stängda områden och har tagit ett stort ansvar genom att bedriva fisket med selektiva och skonsamma fiskeredskap, samtidigt som en ständig anpassning måst ske till en växande flora av snåriga regelverk. Det finns en gräns för vad fiskaren kan mäkta med, och den har tyvärr i mycket redan passerats. Det finns inte längre utrymme för fler pålagor och begränsningar av fisket om den negativa trenden för fiskenäringen i Halland ska kunna hejdas och allra helst kunna vändas på. HKPO har begärt och kommer att ha ett möte den 8 juni med länsstyrelsen för att mer ingående redovisa vår inställning i dessa, för yrkesfisket i Halland, avgörande frågor. 3 Träslövsläge den 5 juni 2016 Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Tommy Lang ordförande (*) Länsstyrelsen i Halland har ställt sig bakom en skrivelse till regeringen om att de fortsatt vill hålla dessa områden stängda för fiske. Skälen som anförs nu är helt andra än då områdena stängdes som en del av torskåterhämtningsplanen för att skydda leken för torsken. Nu är det bottenfaunan som ska skyddas. Dock uppenbarligen inte emot bottentrålare med tysk härkomst, vilka hela tiden har kunnat fiska i området. Oss veterligen har inga relevanta undersökningar gjorts som beskriver områdenas utveckling jämfört med förevarande status och kan ge stöd åt de skäl som nu anförs.

125 Fladen

126 Efter referensgruppmötet/dialogforum om marint skydd den 13 maj - skriftliga synpunkter på fiskereglering i de marina skyddade områdena i Hallands län Synpunkterna gäller områdena Fladen, Nidingen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund, Röde bank och Morups bank. Åtgärderna som Hallands länsstyrelse har i åtanke är att förbjuda bottentrålning och nätfiske i hela området men tillåta bur- och krokfiske samt sportfiske. Detta för att främst skydda bottenhabitat samt sjöfågel och tumlare som finns i området. WWF och Naturskyddsföreningen vill här betona hur viktigt det är att se på hela ekosystemets funktion när man tittar på åtgärder i marint skyddade områden. Även om bottentrålning givetvis är den fiskemetod som mest direkt och påtagligt påverkar bottenhabitaten så är också sammansättningen och mängden fisk i området viktigt för hela ekosystements funktion. Det finns många vetenskapliga studier som pekar på hur djuren på bottnarna samverkar med djuren i de fria vattenmassorna och hur de påverkar varandra både top-down och bottom up. Att det finns tillräckligt med stor rovfisk påverkar tex mängden mindre fiskar som i sin tur påverkar mängden betare. I en äkta ekosystembaserad förvaltning bör dessa kunskaper integreras och tas hänsyn till. Kattegatt är idag i grunden ett förändrat ekosystem där många av de sturkurbildande arterna, tex haplops, musslor och sjöpennor, minskat dramatiskt i antal de senaste 50 åren. Det är kanske inte möjligt att helt få tillbaka dessa värden men det finns sannerligen ett stort behov av att försöka återskapa en del av dem genom att skapa refuger i ekosystemet där dessa arter kan återhämta sig. Sådana refuger bör i möjligaste mån skyddas från all mänsklig påverkan. Först då kan de förväntas bidra till att också omgivande vattenområden får en högre biologisk mångfald och mer fisk. Vilket i sin tur gynnar yrkesfisket. WWF och Naturskyddsföreningen ber nu Hallands länsstyrelse samt Havs och vattenmyndigheten att på riktigt använda sig av en ekosystembaserad förvaltning och se på hela ekosystemet. För att erbjuda ett verkligt skydd för dessa områden föreslår vi som utgångspunkt att de stängs helt för allt fiske. Ibland är konflikterna mellan olika nyttjare av fisk stora och då kan förvaltande myndigheter givetvis behöva ta särskild hänsyn till detta, men i de aktuella områdena är i alla fall det svenska yrkesfisket sedan länge sparsamt. Vad gäller sportfisket så är ett inneboende problem att sportfiskare ofta specifikt jagar de största och ekologiskt mest värdefulla

127 2/2 individerna. Det behövs klargöras om detta också är fallet i dessa områden och förvaltningen bör i så fall ta höjd för detta. Om det finns delområden inom områdena som framöver kommer att identifieras som väldigt viktiga för det småskaliga bur- och/eller krokfisket och/eller fritidsfisket så kan våra organisationer som kompromiss tänka oss att: Samtliga områden som helhet skyddas mot allt fiske, vindkraft etc I ett eller flera zonerade mindre områden tillåta ett visst fiske, tex sportfiske, småskaligt bur och eller krokfiske. Se exempel nedan: Zonerat område XY ej bottentrålning och nätfiske men sportfiske tillåtet. Område X - helt fiskefritt Zonerat område XW ej bottentrålning och nätfiske men bur och krokfiske samt sportfiske tillåtet. Stockholm 2 juni 2016 Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen, Inger Näslund, Världsnaturfonden WWF

128 sid 1 (6) Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad Synpunkter till Länsstyrelsen i Hallands län gällande fiskereglering på utsjöområden i Kattegatt. Bakgrund Länsstyrelsen i Hallands län arbetar med att införa fiskeregleringar i halländska marina skyddade områden. Förslaget ska överlämnas till Havs- och vattenmyndigheten under våren 2017 för vidare hantering. Under samrådsmötet i december 2016 presenterades förslag på att förbjuda nät- och trålfiske på flertalet utsjöbankar i Kattegatt, bland annat Fladen, Stora Middelgrund och Lilla Middelgrund. Dessa utsjöbankar är också Natura2000- områden, vars gränser också skulle utgöra avgränsningen för fiskeregleringen. Efter att länsstyrelsen i februari 2017 haft ett möte med representanter från miljöorganisationer (ej Sportfiskarna) presenterades ett nytt förslag på fiskereglering, där delområden inom flertalet Natura2000-områden gjordes helt fiskefria. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) önskar lämna följande synpunkter. Sportfiskarna vill tacka för god dialog med länsstyrelsen i frågan och poängterar att vi inte är emot att särskilt viktiga områden stängs helt för fiske. Det kan finnas flertalet motiv för detta, bland annat skydd av särskilt höga naturvärden (koraller, bubbelrev) eller att området är av särskild vikt för fiskreproduktion.

129 sid 2 (6) Värdet av fiskefria områdens positiva inverkan på fiskbeståndens återhämtning är väldokumenterad och kan hittas närmast i södra Kattegatt, men också i exempelvis Vättern. Sportfiskarna vill samtidigt understryka att den avgörande frågan vid reglering av eller skydd mot fiske ska vara metoders och redskapstypers faktiska påverkan på utpekade värden. Sportfiske får anses vara den mest skonsamma fiskemetoden redskap och metoder är fångstselektiva och skonsamma för den omgivande miljön och sportfisket ställer främst kvalitativa anspråk på resurserna. För Natura2000-områdena i Kattegatt finns, enligt vad Sportfiskarna erfar, inte samma mängd inventeringar som för utsjöområdet Bratten i Skagerrak. För Fladen finns inventeringar som visar på förekomst av bubbelrev och misstankar om förekomsten av bubbelrev finns i nuläget även för Stora Middelgrund. Förbundet står bakom att områden med dokumenterad förekomst av bubbelrev helt stängs för alla typer av fiske. För övriga områden är förbundet mer tveksamt och vill ifrågasätta motiven för att införa fiskefria områden i samtliga Natura2000-områden. Länsstyrelsens motiv med en skyddsgradient enligt Natura2000-begreppet struktur och funktion för att skydda toppredatorernas roll låter givetvis bra. Ett slutligt mål att skydda stor rovfisk är något som förbundet står bakom, och även jobbar för i andra sammanhang. Vår våtmarksrestaurering längs ostkusten för att stärka inte minst gäddbestånden är mycket omfattande och återkomsten av starka rovfiskbestånd är avgörande för vårt arbete med att få tillbaka friska kustekosystem, men en bättre inventering gällande sportfiskets påverkan och

130 sid 3 (6) fångstuttag i de aktuella områdena hade inneburit en bättre motivbild. Undantaget de för fysisk påverkan särskilt sårbara bubbelreven med sin omgivande höga biologiska diversitet så måste samtliga av de utpekade naturvärdena tumlare, djupa mjukbottnar, sjöfågel, knubbsäl, sublittorala sandbankar och rev (block eller hårdbotten) i sammanhanget anses vara mer eller mindre opåverkade av sportfiskets metoder. Vi ber därför länsstyrelsen att särskilt överväga nyttan av att införa totalstängda områden i samtliga föreslagna fall. Om länsstyrelsen anser att de har tillräckligt med underlag för att anta att påverkan från sportfisket är så pass stor att skyddsmotivet (toppredatorernas roll) uppfylls är Sportfiskarna nöjda. Sportfiskarna vill poängtera att det måste finnas en tydlighet i arbetet med att skydda den biologiska mångfalden. Havs- och vattenmyndighetens vägledning för fiskereglering i marina skyddade områden (referens 1) är därför ett stort steg i den riktningen. Vägledningen är tänkt att vara ett stöd för länsstyrelserna och kommunerna vid arbete med marint områdesskydd och ge tydliga riktlinjer för hur myndigheterna bör arbeta för att minska negativ påverkan från fiske i värdefulla miljöer. En stor brist i det underlaget är dock att vägledningen hanterar begreppet fiske i alldeles för generella termer. En viktig del av hela vägledningen borde vara att redogöra för olika fiskemetoders påverkan, och sportfisket finns knappt nämnt. I december 2016 släppte däremot EU:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF) rapporten Joint Recommendation for

131 sid 4 (6) Natura 2000 sites under CFP Article 11, STECF (referens 2). I rapporten utvärderas Danmarks arbete med fiskeregleringar i sju Natura2000-områden. Områdena ligger både innanför och utanför 12 nm från kusten, alltså gränsen mellan territorialvattnet och ekonomisk zon. I samtliga sju områden föreslås förbud mot fiske med redskap med tydlig fysisk påverkan på botten bottentrål, skrapor och snurrevad. För tre av områdena, där bubbelrev dokumenterats, föreslås ett stärkt skydd med begränsningar som även gäller pelagisk trål, nätfiske, burar och fiske med lina inklusive sportfiske. För övriga revstrukturer vidtas inga åtgärder för att begränsa sportfiske. STECF fastslår att skyddet av reven med en buffertzon runt reven som motsvarar minst 6 ggr medelvattendjupet ligger i linje med Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommendation i frågan. I en mailkonversation (referens 3) mellan det danska sportfiskeförbundet och Danmarks Miljø- og Fødevareministerie bekräftas att Danmark avser att skydda revstrukturer genom bland annat trålförbud, och bubbelrev särskilt genom att göra områden runt utpekade bubbelrev till helt fiskefria områden. Sportfiskarnas europeiska organisation, European Anglers Alliance (EAA) med kontor i Bryssel, är också av den bestämda uppfattningen att förekomsten av bubbelrev motiverar en total stängning i ett område runt dessa känsliga strukturer, medan det i övrigt måste finnas särskilda skäl för att automatiskt förbjuda allt fiske inom ett Natura2000-område. Sportfiskarna vill att länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten tar detta i särskilt beaktande.

132 sid 5 (6) Utöver ovanstående har följande synpunkter samlats in efter samtal med sportfiskare som fiskar mycket i Kattegatt: Nidingen Få synpunkter från sportfiskare på en reglering i detta område, samtidigt som nyttan med att freda sportfisket i ett så litet område kan ifrågasättas. Fladen Stort skyddsvärde på de dokumenterade bubbelreven och inga synpunkter på en sådan reglering. I den sydvästra delen av det totalfredade området, på kanterna ut mot något djupare vatten, finns några intressanta toppar och djupbranter som frekventeras både av yrkesfiskare (främst makrillfiske tidigt under säsongen), turbåtsskeppare och sportfiskare. På grund av dålig upplösning på länsstyrelsens kartunderlag är det svårt att avgöra exakt hur ett helstängt område skulle hamna i förhållande till dessa positioner. Lilla Middelgrund De mest intressanta områdena ligger runt farledsbojen. Bojar och liknande navigationspunkter tjänar en viktig roll som samlingspunkt för sportfiskare och det är därför bra att välkända fiskeplatser, likt farledsbojen i detta fall, inte hamnar inom ett fiskefritt område om inte särskilda skäl föreligger. Morups bank Sedan de kustnära bestånden fiskats ut genom decennier av överfiske är det för en sportfiskare ofta långt ut till fiskeplatser. Morups bank är

133 sid 6 (6) välbesökt av sportfiskare då det är ett relativt kustnära grundområde. Samtliga tillfrågade sportfiskare anser att det hade varit särskilt olyckligt med ett fiskefritt område på Morups bank. Stora Middelgrund och Röde bank Inga särskilda synpunkter på nu föreliggande förslag. För Sportfiskarna, Markus Lundgren Fiskevårdschef Referenser 1) Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:13, version 2 2) +JR+for+Natura+2000+sites+under+CFP+art.11_JRCxxx.pdf 3) Mailkontakt mellan Danmarks Sportsfiskerforbund och Pernille Birkenborg Jensen, Miljø- og Fødevareministeriet,

134 Bilaga 5. Uppgifter om svenskt fiske

135