NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg

Transkript

1 1 NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg

2 2

3 » Innehåll Förord 4 Sammanfattning 6 Det här är RUS 7 Från RUP till RUS 10 RUS i ett sammanhang 12 Strategi 16 Målområde: Stärkta individer 22 Målområde: Smart samverkan 28 Målområde: Tillgängliga miljöer 34 Hållbart genomförande 40 Uppföljning, Utvärdering och lärande 44 Bilaga 1: Indikatorer 50 Bilaga 2: Analys 51 Utbildning och kompetens 3

4 Förord Milsvida skogar, blånande berg, hundratals sjöar, stora älvar, och kusten som löper längs hela länet. Sedan generationer har skogen, bergen och vattnet gett oss möjligheter att bli starka, självförsörjande och rika. Gävleborg har byggt en basindustri inom trä och stål som placerat oss på världskartan. Vi har en levande landsbygd, livfulla städer, vackra kulturmiljöer som påminner oss om de dagar då Hälsingland var en livskraftig jordbruksbygd med rikt dekorerade gårdar och bruken i Gästrikland enbart såg framtiden som en möjlighet till utveckling. Gamla traditioner är viktiga att känna till för kommande generationer. Vi ska vara stolta över vår historia, vår bygd och det som gjort oss till dem vi är. Det ger oss trygghet och styrka att våga vara öppna för nya idéer och människor med andra erfarenheter och önskemål. Det är en utmaning men också vår möjlighet att skapa och bygga det nya. För att stärka våra konkurrensmöjligheter inom både gamla, nya och utvecklade näringar och sätta oss på världskartan än en gång krävs att vi satsar. Den viktigaste resursen är de människor, kvinnor och män, flickor och pojkar som lever och verkar här. Hur ska vi då prioritera för att dra nytta av våra styrkor och på bästa sätt möta de utmaningar som vi står inför? Vi vill lämna det breda förhållningssättet, där allt är lika viktigt och högt prioriterat. Vi väljer istället att kraftfullt satsa på det vi tror kan fungera som en katalysator för vår utveckling. En viktig utgångspunkt i arbetet med att ta fram Nya möjligheter har varit det lokala och regionala perspektivets förutsättningar, villkor och behov. Arbetet har genomförts i bred samverkan byggd på öppenhet och dialog med offentliga aktörer, näringslivet, akademin samt ideella organisationer. När de lokala och regionala behoven sätts i ett större sammanhang, såväl nationellt som på EU-nivå och kraften läggs på samverkan kommer det att ge effekter både i Gävleborg och långt utanför våra gränser. Avsikten är att Nya möjligheter ska ses som ett delat ansvar och vår gemensamma möjlighet att stärka och ge stöd för att prioritera de insatser som beslutas inom de olika program och andra insatser som görs av ansvariga aktörer i Gävleborg de kommande åren. Tillsammans skapar vi nya möjligheter! Sven-Åke Thoresen Regionstyrelsens ordförande 4

5 » För att stärka våra konkurrensmöjligheter inom både gamla, nya och utvecklade näringar och sätta oss på världskartan än en gång krävs att vi satsar. Den viktigaste resursen är de människor, kvinnor och män, flickor och pojkar som lever och verkar här. Hur ska vi då prioritera för att dra nytta av våra styrkor och på bästa sätt möta de utmaningar som vi står inför? 5

6 Sammanfattning Vi ser människan som utgångspunkten i all hållbar regional utveckling. Det regionala utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. De tre perspektiven social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling utgör tillsammans grundförutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. De lokala och regionala förutsättningarna har varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Den regionala utvecklingsstrategin samordnas också med de nationella målen för utvecklingspolitiken och kopplas till EU:s övergripande strategi för utveckling och tillväxt, EU2020-strategin. Den regionala utvecklingsstrategin blir därmed den regionala länken mellan den lokala nivån och den nationella samt för EUnivåns mål och strategier. Vision 2020 och det övergripande målet om nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen konkretiseras ytterligare genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Stärkta individer handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapande utmärks av människors inflytande över sin personliga situation och delaktighet i samhällsutvecklingen. Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. För att effektivare använda vår kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser stärker smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till omvärldens krav och utmaningar. Tillgängliga miljöer handlar om möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara medel för att nå nya marknader, utbildning, fritid och arbete, den ska stärka flöden av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt. De drivkrafter, motorer, som är av störst betydelse för Gävleborgs utveckling är infrastruktur och kompetens. De bidrar till en regional utveckling som möjliggör människors möjligheter till självförverkligande och aktiva deltagande i samhällsutvecklingen och uppfyller målen om Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. För att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk behövs människor med kunskap och kompetens, viktiga komponenter för människors självförverkligande och utveckling. En höjd utbildningsnivå och fler med formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv och offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. För att stärka människors olika kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor 6

7 behövs ett livslångt lärande främjas inom utbildningssystemen och i arbetsliv som helhet. Ett konkurrenskraftigt arbetsliv behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor, idéer och tjänster. Med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning och en aktiv fritid kan människor i Gävleborg utnyttja sin potential, vilja och kraft som finns för deras möjligheter till självförverkligande. Möten mellan olika människor inom och utanför regionens gränser ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg.» Möten mellan olika människor inom och utanför regionens gränser ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg. Det här är RUS Den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Nya möjligheter, är ett regionalt styrdokument som visar inriktningen för Gävleborgs utvecklingsarbete. Strategin ska beskriva regionens egna utvecklingsambitioner och peka på prioriteringar och insatser som ska genomföras i samarbete med andra parter. Den ska fungera som ett paraply över ett bredare sammanhang av regionala och lokala planer samt program. Det innebär att det regionala utvecklingsarbetet och de resurser som satsas ska styras av prioriteringarna i den regionala utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin utgår i sin tur från en sammanvägning av de nationella prioriteringar som gjorts med direkt koppling till EU:s sammanhållningspolitik och mål, EU 2020, samt från de regionala aktörernas prioriteringar. Strategin ska även ligga till grund för prioriteringar i de regionala strukturfondsprogrammen. De tre hållbarhetsperspektiven: social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska fungera som utgångspunkt för hela det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Det innebär att satsningar alltid ska prövas ur de tre hållbarhetsperspektiven innan beslut. Det som inte bidrar till en stärkt hållbarhet kommer således inte att prioriteras. 7

8 Namn: Helena Brusell Ålder: 37 Familj: Sambo med Johan, två barn, 3 och 5 år Bor: Mellanfjärden Gör: Projektledare för Trolska Skogen

9 Det var en gång en flicka som hette Helena Hon växte upp med livlig fantasi i folktrons Nordanstig. När hon var 15 lämnade hon byn och blev snart kulturarbetare i huvudstaden, jobbade på kända institutioner men drömde någonstans om sitt Mellanfjärden. Hon träffade Johan, skådis och infödd Stockholmare, som blev nästan lika förälskad i hennes hemby som han blev i henne. Så någonting skulle sagan om Helena Brusell kunna börja och därmed sagan om Trolska Skogen. Hon träffade Johan, skådis och infödd stockholmare, som blev nästan lika förälskad i hennes hemby som han blev i henne. Paret letade tid för att åka upp, drog ut på helgerna, förlängde - Under en föräldraledighet för fem år sedan bestämde vi oss för att vända på begreppen. Vi bosatte oss på prov där och fick väl åka till jobben om det behövdes. Hon hade parallellt med jobb på både Dramaten och Millesgården skrivit och regisserat föreställningar i skogen och hade en vision om att permanenta detta. - Jag jobbade varje dag när vi flyttade upp. Det gick ganska snabbt när folk började lyssna. Vi sökte någon slags frihet och plattform för kreativitet och flytten gav oss möjlighet att förverkliga våra idéer och vår livsdröm. Dessutom kunde vi bo mycket större och bättre än i Stockholm, säger hon. Hon menar att hennes lokala förankring varit viktig. Många visste vem hon var och vad hon kunde. - Dessutom är den ideella traditionen stor. Folk ser en glädje i att bygden växer och utvecklas. Över 100 var med och byggde ideellt. Landsbygdens styrka är när alla går samman och gör saker ihop. Det pratas mycket om högre utbildning på landsbygden, och det är viktigt, men skruv och plank kan vara nog så viktigt för att få igång en process i ett samhälle. Hon menar att närheten till makten också är den lilla kommunens fördel och att det bidrog till framgången. Bland annat bytte kommunen till sig skog som teaterföreningen fick långtidsarrendera. Och framgång har det blivit besökare för två år sedan, förra året Framtiden då? Jo, målet för upplevelseparken Trolska är besökare och för den en gång så lilla flickan Helena att som i sagan leva lyckliga i alla sina dagar.

10 Från RUP till RUS Gävleborgs första regionala utvecklingsprogram Möjligheter nära dig har sedan 2009 varit vägledande för det regionala tillväxtarbetet. Programmet ska nu ersättas av en ny regional utvecklingsstrategi, Nya möjligheter. I samband med arbetet med Möjligheter nära dig, har och förbättringsförslag som inkom under Regionfullmäktige antagit en vision för hållbar regional remissperioden har tagits tillvara i den slutliga utveckling och tillväxt. Vision 2020 gäller sålunda även processen och bidragit till färdigställandet av för arbetet med Nya möjligheter. Uppdraget från den Nya möjligheter- regional utvecklingsstrategi för politiska ledningen har uttryckligen varit en prioriterad Gävleborg utvecklingsstrategi med tydligt fokus. Det innebär en annan utgångspunkt jämfört med Möjligheter nära dig som innehöll ett stort antal prioriterade aktiviteter vilket i sin tur exkluderade allt som inte fanns nämnt. Det gav effekten av aktivitetsstyrning på en detaljerad nivå. Nya möjligheter innehåller inga konkreta aktiviteter. Däremot visar den på ett antal målområden och drivkrafter som ska fungera vägledande och styrande och därmed medverka till att vi når visionen. Den talar också om att vi alltid ska pröva alla ställningstaganden och beslut genom konsekvensanalyser ur olika hållbarhetsperspektiv. Tanken är att det förhållningssättet ska bidra till en positiv social och miljömässig omställning. Framtagandet av Nya möjligheter har skett i dialog med ett stort antal regionala och lokala aktörer vid ett flertal dialogseminarier. Deltagarna har bidragit med kunskaper och erfarenheter vilka delvis ligger till grund för den analys av utmaningar och möjligheter som här beskrivs som nödvändiga för det regionala utvecklingsarbetet. Där har diskuterats vilka områden som anses som avgörande för utvecklingen i Gävleborg, vilka prioriteringar som bör göras samt vilka insatser som behövs. Resultatet från seminarierna har därmed utgjort grunden för strategin. De synpunkter 10

11 » Nya möjligheter innehåller inga konkreta aktiviteter. Däremot visar den på ett antal målområden och drivkrafter som ska fungera vägledande och styrande och därmed medverka till att vi når visionen. 11

12 RUS i ett sammanhang Samhällsutveckling är en ständigt pågående process som formas utifrån beslut fattade av olika aktörer; offentliga, privata och enskilda, från EU till lokal nivå. Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs därmed utifrån ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Vår regionala utvecklingsstrategi tar sin utgångspunkt i det lokala och speglar den regionala särarten, men flätar samman de mål och inriktningar som är uppsatta på nationell och EU-nivå. Vissa mål och inriktningar löper som en röd tråd genom samtliga nivåer. Den regionala utvecklingsstrategin samordnas med de nationella målen för utvecklingspolitiken och kopplas till EU:s övergripande strategi för utveckling och tillväxt, EU2020-strategin. Den regionala utvecklingsstrategin blir därmed den regionala länken mellan den lokala nivån och den nationella samt för EUnivåns mål och strategier. Sambanden illustreras i figur 1. Figur 1: Nya möjligheter i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang. 12

13 Det europeiska perspektivet EU:s sammanhållningspolitik för sysselsättning och tillväxt har som mål att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom hela EU och syftar till att minska regionala skillnader. Europa 2020-strategin, smart och hållbar tillväxt för alla, är EU:s tillväxtoch utvecklingsstrategi för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. Europa 2020 bygger på tre prioriteringar som alla ska förstärka varandra:»»» Smart tillväxt: Effektivare investeringar i utbildning, forskning och innovation. Hållbar tillväxt: Övergång till en koldioxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv Tillväxt för alla: Inkluderande, genom tydliga satsningar på nya jobb och fattigdomsminskning. Strategin är inriktad på fem överordnade mål för: sysselsättning, forskning, utbildning, fattigdomsminskning, klimat och energi. Strategins främsta instrument är sammanhållningspolitiken och strukturfonderna. På den regionala nivån spelar dessa instrument också en mycket viktig roll där Nya möjligheter delvis ska ligga till grund för fördelning av medel från de regionala strukturfondsprogrammen.» Europa 2020-strategin, smart och hållbar tillväxt för alla, är EU:s tillväxt- och utvecklingsstrategi för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. Det nationella perspektivet Varje år tar varje medlemsstat i EU fram ett nationellt reformprogram som redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Utifrån de mål som slagits fast av EU för att stärka sammanhållningspolitiken prioriterar regeringen ett antal egna mål i detta program. Varje medlemsland ska ta fram en Partnerskapsöverenskommelse (PÖ) med EU-kommissionen. Denna överenskommelse är en del i ett gemensamt strategiskt ramverk för strukturfonderna och blir därmed styrande för hur varje nation kan ta del av dessa. Det regionala och lokala perspektivet Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, är kopplad till den nationella och europeiska nivån och utgör ett paraply över regionala och lokala planer samt program. Den regionala och lokala strukturen av planer och program kan beskrivas utifrån tre nivåer; Strategi, Program och Aktivitet. På strateginivå konkretiserar Nya möjligheter visionen genom att fokusera på målområden vilka visar vad som är prioriterat för den regionala utvecklingen och vilka inriktningar som därmed är prioriterade. Det innehåller dock inga fördjupningar eller specifika åtgärder. De regionala programmen beskriver konkreta åtgärder och ansvariga aktörer d v s hur strategin ska genomföras. Programmen innehåller egna mål och indikatorer vilka är kopplade till mål i Nya möjligheter. Programmen kommer att vara under kontinuerlig förändring genom att åtgärder genomförs och nya kommer till. På aktivitetsnivån finns projekt och verksamheter som genomför insatser under kortare eller längre tid. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att projekt och verksamheter utför aktiviteter och insatser för att tillsammans uppfylla programmens åtgärder. Programmen i sin tur ska leda till förverkligandet av strategi och vision. 13

14 Namn: Ola Liljedahl Ålder: 49 Familj: Fru och tre barn Bor: Strömsbro, Gävle Gör: Frilansskribent med eget företag och många internationella uppdrag 14

15 Gävle-Stockholm 1-0 En fotograf och jag kom hem från reportageresa i Afrika. Lång flygtur. Lite sömn. Småirriterade på allt och alla gick jag till tåget och han till bilen. Han bor i Stockholm någonstans söder om Söder, vilket naturligtvis fick honom att säga det alla som bor där ofta säger på Arlanda: - Stackars dig som ska ända till Gävle nu! Hemma igen drack jag kaffe och kom på en sak jag måste säga till fotografen och ringde honom. Jag slogs av att han inte verkade lyssna utan i stället småchockad sa: - Var är du nu? - Hemma. - Å fan! - Du då? - I bilkö på Essingeleden. Typ en kvart kvar hem. Om det rullar på. För trettio år sedan, efter gymnasiet i Ljusdal, ska jag villigt erkänna att mitt favoritresemål var bort. I arton år hade jag och många andra längtat just bort, ut, i väg. Via Stockholm och New York öppnade jag en dag en lägenhetsdörr i Gävle. Tillfälligt tillbaka i länet, hävdade jag. Nu har det gått tjugo år. En kompis konstaterade en gång att Los var den mest centrala platsen på jorden. För honom. För hans liv. Vi andra skrattade lite lätt. Jag menar, hallå, Los! Centralt! Idag inser jag att han hade rätt. Allt beror på vilket perspektiv man har. Bor man i Gävleborg är Gävleborg centralt. Punkt. Som frilansande skribent med uppdrag över hela världen kan jag egentligen sitta var som helst och skriva, men närhet till flygplats är viktigt. Nästan lika viktigt som närhet till Brynäs hemmamatcher i ishockey. Länge intalade jag både mig själv och andra att jag liksom hamnat i Gävle. Men efter tjugo år med tre barn som växt upp i stan inser jag att man nog måste kalla det ett val. Precis som Los för Losmannen. När jag jämför med min fotografkompis dessutom ett smart val. Hur var det nu han sa? I bilkö på Essingeleden. Typ en kvart kvar hem. Om det rullar på. Jag hällde upp en påtår, fingrade på biljetten till kvällens Brynäsmatch och tänkte i mitt stilla sinne: Gävle-Stockholm

16 Strategi Vår strategi är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för visionen genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målen. Arbetslivet, bestående av både offentlig sektor och näringsliv, måste vara konkurrenskraftigt och behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk. Vi vill få människor i Gävleborg att se och använda den potential, vilja och kraft som finns för deras möjlighet till självförverkligande. Med det ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg. Figur 2 visar strategin i sitt sammanhang. Figur 2: En smart omställning för hållbar utveckling. Strategi för Nya möjligheter är att stärka målområdena: Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer genom att utgå från de olika perspektiven i hållbar utveckling och fokusera på drivkrafterna infrastruktur och kompetens. 16

17 » VISION 2020 Människor ser möjligheter I Gävleborg har människor möjligheter att leva och bo på sina egna och naturens villkor. Här kan vi lära och växa, kunskapen finns runt hörnet. Kultur, mångfald och öppenhet vidgar våra vyer. Nytänkande ger möjligheter I Gävleborg finns innovativa miljöer, där uppfinningsrikedom och entreprenörskap kan frodas. Det ger oss försprång i både företag och offentlig sektor och skapar nya möjligheter att ligga i framkant. Ledarskap och samverkan skapar möjligheter I Gävleborg gör vi det möjligt. Vi hittar kreativa lösningar och löser problem i samverkan. Ett resultatinriktat och prestigelöst ledarskap förenar Gävleborg och formar ett hållbart samhälle. 17

18 Vi ser människan som utgångspunkten i all hållbar regional utveckling. Vision 2020 tar sin utgångspunkt i människan och hennes förmåga att skapa möjligheter för sig själv och andra. Visionen konkretiseras ytterligare genom att brytas ner i tre olika målområden och beskrivningen av dessa. Övergripande mål Det övergripande målet för Nya möjligheter är: - Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet handlar om människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara. Olikheter kan skapa goda förutsättningar för att människor ska se och skapa nya möjligheter. Nytänkande, förändring och lärande växer fram ur det olikartade, när olika perspektiv möts och bryts mot varandra. Det är i den skärningspunkten som kreativitet, entreprenörskap och innovation frodas. Gävleborg spelar, i detta sammanhang, rollen av en öppen och tillåtande arena. Målområden För att ytterligare bryta ned och förtydliga visionen har vi formulerat tre målområden: Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer. Målområdena ska inte ses som isolerade, 18 utan snarare ömsesidigt beroende av varandra. Målområdena är inte direkt mätbara, utan snarare en beskriven målbild över vad vi vill åstadkomma i ett längre tidsperspektiv, dvs i vilken riktning utvecklingen ska ske. Det ska alltså inte förväxlas med SMARTA (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidssatta) mål. Utvecklingen ska mätas med indikatorer, vilka ska vara kvalitetssäkrade ur ett hållbarhetsperspektiv.

19 » Det övergripande målet för Nya möjligheter är: - Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet handlar om människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara. 19

20 Hållbar utveckling Utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är att utvecklingen ska vara hållbar. Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som kan definieras på olika sätt. Hållbar utveckling ska, enligt vårt synsätt, ses som ett förhållningssätt snarare än ett tillstånd eller absolut svar. Vår definition av hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i tre perspektiv; social, miljömässig samt ekonomisk och utgör tillsammans grundförutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. resursanvändning krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i ekosystemen för vår egen och kommande generationer. Det ekonomiska perspektivet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Genom att rätt investeringar för utveckling genomförs resurseffektivt, säkerställs de resultat och effekter som är syftet med långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det förutsätter förmåga till smart samverkan och innovativ användning av resurser. De tre perspektiven stödjer varandra ömsesidigt och är varandras förutsättningar. Det finns därmed ingen överordning eller tydlig gräns mellan dem. Sambanden mellan perspektiven är komplexa, men kan beskrivas som att miljön utgör en ram för de andra perspektiven. Ekonomin blir då ett medel för hur det sociala målet om det goda livet ska uppnås inom den miljömässiga ramen, se figur 3. Det sociala perspektivet handlar om de långsiktiga möjligheterna för alla människor att leva det goda livet i ett samhälle. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars identiteter, erfarenheter, möjligheter och villkor skapas och återskapas utifrån medvetna och omedvetna strukturer i samhället. För att förstå hur människors förutsättningar ser ut krävs kunskaper om hur olika faktorer samverkar med varandra och är föränderliga över tid och rum. Faktorer som ålder, etnicitet och klass är exempel på sådana förutsättningar där variabeln kön har påverkan inom respektive faktor. Det miljömässiga perspektivet handlar om den miljö människan lever i och är i samspel med. Miljömässig hållbarhet innebär att långsiktigt bevara ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Omställning för en effektivare Figur 3: Sambanden mellan hållbarhetsperspektiven där det sociala perspektivet är målet och ekonomin medlet. Dessa verkar inom ramen för det miljömässiga perspektivet. 20

21 För att åstadkomma hållbar utveckling krävs ett integrerat synsätt där olika perspektiv smälter samman till ny kunskap och nya insikter. I denna bemärkelse innebär hållbar utveckling förändring, att skapa en ny helhetssyn där omställning krävs. Genom att sätta större fokus på de miljömässiga och sociala frågorna kommer de ekonomiska styrmedlen att behöva prioriteras på ett nytt sätt. En förutsättning för hållbar utveckling är därmed att både vilja och möjligheter till förändring finns. individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer måste vi alltid pröva eventuella insatser mot de fakta vi har kring sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer. Smart förhållningssätt För att stärka människors möjligheter till utveckling på ett långsiktigt och hållbart sätt, vill vi arbeta med ett smart förhållningssätt. Det innebär att en bredd av näringar, verksamheter och kompetenser lägger fokus på mål och vision för Nya möjligheter. Ur bredden av verksamheter och näringar kan det specifika blomstra och bidra till måluppfyllelse. Ett smart förhållningssätt sker öppet och i en miljö som tillåter nytänkande och innovativa idéer. Det förutsätter en samverkan som ger tillgång till resurser som enskilda organisationer inte ensamma kan mobilisera och skapar förutsättningar för långsiktiga relationer och hållbara lösningar. Drivkrafter När vi pratar om drivkrafter eller motorer i detta sammanhang menar vi förutsättningar som kan bidra till samhällsförändring. Det innebär att drivkrafterna ska ses på strukturell nivå, inte förväxlas med individuella drivkrafter. Vi tror att de drivkrafter som är av störst betydelse för Gävleborgs utveckling är infrastruktur och kompetens. De är viktiga motorer för en regional utveckling som möjliggör människors möjligheter till självförverkligande och aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. För att nå målet måste drivkrafterna stimulera till utveckling på ett hållbart sätt. När vi jobbar mot målen om Stärkta 21

22 Målområde: Stärkta individer Målområdet Stärkta individer handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapandet handlar om inflytande över sin personliga situation samt delaktighet i samhällsutvecklingen. Upplevelser och möten, personliga och virtuella är något som berikar vår vardag. Att möta nya människor och besöka nya platser ökar förståelsen för olika människors behov och villkor. En väl fungerande infrastruktur skapar möjlighet att fritt, effektivt och hållbart ge människor förutsättningar till stimulerande upplevelser. Genom mänskliga möten och nya insikter utvecklas vi som människor och därigenom förändras även de strukturer som vi befinner oss i. Människor som präglas av öppenhet, respekt, tid att lyssna, vilja att lära samt strävan att förstå ger förmåga och kraft till handling. Genom att tillsammans skapa inkluderande, kreativa och tillåtande miljöer för alla som bor, vistas och verkar i regionen bidrar vi till att alla människor känner sig motiverade att sträva efter den utvecklingsnivå som ger förutsättningar att nå sin egen fulla potential. Därigenom motverkas utanförskap och de sociala risker det medför. Kunskap och kompetens, både teoretisk och praktisk, är viktigt för människors självförverkligande och utveckling. Utbildning kan väcka nyfikenhet och upptäckarlusta som berikar människan genom hela livet. Med en högre utbildningsnivå kommer generellt andra positiva effekter som högre livskvalitet, större miljömedvetenhet och förbättrad hälsa. I första hand är detta positiva effekter för den enskilda människan men också positiva konsekvenser för samhället i stort. En höjd utbildningsnivå och fler med formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv, offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. Fler människor med högre utbildningsnivå leder till att Gävleborg generellt får en bredare kompetens. Förmågan, viljan och möjligheten att skapa och möta nya utmaningar kommer därmed att öka. Kunskapsresan behöver aldrig ta slut. Möjligheten till ett livslångt lärande ska finnas i både stad och på landsbygd. Med en höjd kompetens hos individerna ökar förutsättningarna för omställning till en 22

23 23

24 hållbar utveckling. Att fler tar del av digitalisering och att kompetensen säkerställs inom exempelvis miljö- och energiområdet medför en högre beredskap att möta klimatförändringar och därmed ökar konkurrenskraften hos arbetslivets aktörer. Med större kunskaper om och förståelse för olika människors behov, villkor och förutsättningar ökar sannolikt även acceptansen för olikheter. Detta kan också bidra till att stärka den egna identiteten. Genom fler Stärkta individer kan en förändring av strukturerna skapas vilket i sin tur kan leda till värdeförändringar där formell kunskap och kompetens efterfrågas och värderas högt vilket ses som drivkrafter för entreprenörskap och innovation. Vägen till Stärkta individer För att åstadkomma Stärkta individer behövs en rad åtgärder och prioriteringar, bland annat inom utbildning och kompetens. Stärkta individer förutsätter utvecklad samverkan och samarbete inom och mellan olika offentliga sektorer för att öka inkludering. Det finns ett behov av utvecklad infrastruktur, för att skapa möjligheter till rörlighet och nya mötesplatser. Entreprenörskap Stimuleringen av ett entreprenöriellt förhållningssätt bidrar till ett aktivt medskapande, där individen kan påverka både sin egen situation och samhällets utveckling. Vi ser entreprenörskap som en dynamisk och social process där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och omformar idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Entreprenörskap har sin utgångspunkt hos enskilda personer och kan ta sig olika uttryck, men individerna i sig är den drivande kraften till att entreprenörskapet existerar. Förmågan till drivkraft, initiativ, reflektion, kunskapssökande, innovation och engagemang är avgörande för vilja och möjlighet att ta till sig formell utbildning och omsätta kunskap till handling. Entreprenörskap är i denna bemärkelse en förutsättning för ett livslångt lärande. För att stärka individers kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor behöver stödsystem utvecklas utifrån deras olika behov. Kompetens och livslångt lärande Kompetens är en viktig komponent i människors aktiva medskapande. Med kompetens avses formell och icke formell kunskap samt förmågan att omsätta kunskap till handling. Det handlar också om förmåga och vilja att utföra något och skapa mervärde. Förmåga byggs upp av erfarenhet, omdöme, och förståelse. Vilja omfattar bland annat attityd, engagemang, mod och ansvarstagande. Kunskap och kompetens är därför avgörande komponenter för att driva utveckling och innovation mot morgondagens arbetsliv. En höjd utbildningsnivå och ett större antal med formella kunskaper stärker vår förmåga och bidrar till breddad kompetens att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv och offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. För att öka konkurrenskraften i regionen krävs möjlighet till systematisk kompetensutveckling för alla människor genom hela livet. Utgångspunkten i Gävleborg är att varje nivå i de olika utbildningssystemen ska stimulera flickor, pojkar, kvinnor och män till nya kunskaper och kompetenser. Utbildningssystemen genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, där människor stärks i sin förmåga att se och ta tillvara sina egna möjligheter. Det är viktigt med en hållbar skola som är dynamisk i förhållande till samhällsförändringar, där fler slutför sina studier med godkända resultat och går vidare till högre utbildning. Att stärka barn och ungas självkänsla, självförtroende och självtillit är viktiga delar för att 24

25 nå detta. Det lägger grunden för att höja den generella utbildningsnivån i Gävleborg. Basen i utbildningssystemet är förskola, grundskola och gymnasieskola där kvalitetsutveckling bidrar till en kompetenshöjning i regionen. En regionalt förankrad högskola, med konkurrenskraftig forskning och utbildning, har en central roll för att höja utbildningsnivån i regionen. Samverkan med högskolor och universitet även utanför Gävleborg bidrar också till att stärka konkurrenskraften och kompetensen inom länet. Högskolors och universitets attraktionskraft hänger samman med förmågan att följa omvärldens krav på aktualitet, kvalitet, delaktighet och höjd för att såväl rekrytera kompetent personal och studenter samt skapa goda relationer med näringslivet och det offentliga samhället. Den som väljer en akademisk karriär måste känna att utvecklingsmöjligheterna är stora och utmanande i alla delar av Gävleborg. Det livslånga lärandet kan ske i samspel med utbildningsanordnare och andra aktörer i arbetslivet. Folkhögskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsanordnare bidrar också till att höja utbildningsnivån och förbättra kompetensförsörjningen. De är tillsammans med andra aktörer viktiga när omställningar krävs när såväl individuella som arbetslivets behov förändras. arbetsliv som samhälle nytta av viktiga kunskaper. Arbetet med validering bör därför utvecklas. Tillgänglighet Tillgänglighet till utbildning och kompetensutveckling är en viktig faktor för ökad formell kunskap hos människor. Det kan vara av särskilt stor vikt för Gävleborg att öka möjligheterna till studier, inte minst på distans, med tanke på regionens låga utbildningstradition. Närhet och samverkan med andra högskolor och universitet behöver utvecklas. Genom förbättrade infrastrukturella åtgärder, både transportinfrastruktur och IT-infrastruktur, ökar tillgängligheten till ett bredare utbud av högre utbildning och annan kompetensutveckling. Nya möjligheter till kommunikation ökar självständigheten och delaktigheten för människor i samhället. Möjligheten att ta del av utbildningsutbud över hela världen öppnar sig. Arbetslivet bör i högre grad stimuleras till att prioritera kompetensfrågor och aktivt arbeta med strategisk kompetensplanering. Det leder i sin tur till att synliggöra formell kompetens och hur detta kan leda till fler utvecklingsmöjligheter. För att få en snabbare utveckling krävs att arbetslivets aktörer arbetar med kompetensutveckling och rekrytering av kvalificerade medarbetare i större omfattning. Validering är ett redskap för livslångt lärande. Genom att validera kompetens stärks individer och därmed får såväl 25

26 Gymnasietrött blev forskare För tolv år sedan satte sig Åsa Lang, då 32 år, på skolbänken och började repetera sjuans matte utan en tanke att hon idag skulle doktorera i företagsekonomi Som ett levande exempel på att det aldrig är för sent att studera tar hon emot i forskarkorridoren på CFL, Centrum för flexibelt lärande, i Söderhamn. - Jag hade bland annat arbetat som hotellchef, men när jag skulle ut i arbetslivet efter flera års mammaledighet hade jag kallnat. Jag insåg då att vill jag bestämma över mitt liv och slippa åka in och ut i arbetsmarknadsåtgärder och lågbetalda kvinnoyrken gällde det att utbilda mig, säger hon. Den på gymnasiet så skoltrötta tjejen tog därför tag i sitt studieliv. Visserligen undrade nog en del hur det skulle fungera - som ensamstående med tre små barn och utan akademikerbakgrund - men själv kände hon bara ett enormt kunskapssug. - Jag började repetera in 7:ans, 8:ans och 9:ans matte, läste sedan in gymnasiet på tre terminer och sökte in på Högskolan i Gävle, ekonomprogrammet med en magisterexamen. Jag blev färdig våren 2007 och i januari 2008 började jag doktorera. Nu har hon sökt sig till Högskolan Dalarna eftersom den miljön bättre passar hennes forskning kring detaljhandeln i mindre städer. - Att bo i Söderhamn har varit väldigt bra. Barnen får en trygg uppväxt i ett sådant här samhälle. För mig har därför stöttningen från Söderhamns kommun och CFL varit en förutsättning för hela min resa. De veckor barnen bor hos sin pappa kan jag vara i Dalarna eller var jag behöver vara för min forskning och de veckor de är hos mig sitter jag i forskarkorridoren på CFL. I rummen intill sitter forskare från olika områden; etnologi, specialpedagogik, sociologi, industriell ekonomi, matematik, didaktik, religionshistoria, företagsekonomi De skriver om olika saker men ger varandra näring och får även näring av den extremt levande inlärningsmiljö hela CFL med sin stora flora av olika utbildningsformer är. 26

27 Namn: Åsa Lang Ålder: 44 Bor: Söderhamn Familj: Två 15-åriga och en 19-årig dotter Gör: Forskar om förutsättningar för företagstillväxt och konkurens inom detaljhandeln, med fokus på små företag utanför stora städer. 27

28 Målområde: Smart samverkan Målområde Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. För att effektivare använda vår kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser stärker Smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till omvärldens krav och utmaningar. Vi vill med Smart samverkan fokusera på gemensamma möjligheter och utmaningar som kännetecknas av en tillåtande innovativ miljö, där öppenhet, tolerans och reflekterande förhållningssätt stimulerar till nytänkande. Smart samverkan ger tillgång till resurser som enskilda organisationer inte ensamma kan mobilisera, vilket i sin tur skapar långsiktiga relationer och hållbar tillväxt i arbetslivet. Innovationssystemen ska ligga i framkant och möta behoven av utveckling och organisering för framtidens arbetsliv och samhälle. Forskning, utbildning, näringsliv och offentlig sektor ska genom ett innovativt arbete samverka för att nå ny utvecklingshöjd. Gävleborgs konkurrenskraft stärks genom nytänkande och entreprenörskap inom privat och offentlig sektor och följer därmed omvärldens krav på förändring. Genom att ta tillvara olika människors kunskaper och erfarenheter ur ett brett socialt perspektiv stärker vi arbetet med Smart samverkan så att vi kan möta olika globala samhällsutmaningar inom näringsliv och arbetsliv. Ny teknik för förnybar energi och energieffektivisering kan utgöra gröna innovationer som ger oss möjligheter till miljödriven affärsutveckling, vilket skapar sysselsättning och förutsättningar för en smart omställning ur olika synvinklar. Ökad samverkan och innovativa lösningar bidrar till utveckling av den offentliga sektorns utformning och innehåll. Innovationsupphandling skapar förutsättningar till bättre lösningar och möjlighet för nya näringar att delta i offentlig upphandling. Utvecklingen av offentliga verksamheter stärks därmed och kan ge mer effektiv och anpassad service till medborgarna. Innovativa och utvecklade välfärdstjänster skapar socialt hållbara värden för marknad, ekonomi och samhälle. Detta är viktiga konkurrensfördelar för att lyckas attrahera människor och kapital till regionen. 28

29 29

30 Vägen till Smart samverkan För att åstadkomma målen om Smart samverkan har vi ett Smart förhållningssätt. Det uppstår ur en bredd av näringar, verksamheter, kompetenser och handlar om att samverka smart och fokusera utan att prioritera bort. Det kan till exempel innebära att flera näringar/företag och offentliga verksamheter tar beslut att gemensamt fokusera på ett mål eller en utmaning samt se hur man från sin egen näring eller verksamhet bäst kan bidra för att nå målet eller lösa utmaningen. Därför är det viktigt med ett varierat och diversifierat näringsliv som har bred representation inom olika branscher, bra balans mellan olika företagsstorlekar och ett väl utvecklat samarbete med en dynamisk offentlig sektor. Ett smart förhållningssätt är mindre sårbart för samhället och gör oss mer anpassningsbara inför skiftande framtida samhällsutmaningar. Innovationer Innovationer är nytta skapad ur kunskap av olika människor. För att innovationer skall uppstå krävs motivation, kunskap, kreativitet, engagemang och risktagande från individer med olika bakgrund och erfarenheter inom näringsliv, arbetsliv, akademi och civilsamhälle. Miljöer och verksamheter, som präglas av hög kompetens och mångfald beträffande människors olika erfarenheter, perspektiv, kunskaper och nätverk, är ofta kreativa och innovativa. Men ingen innovation kan uppstå utan kunskap som grund. Vi behöver utveckla miljöer som är gynnsamma för förverkligandet av idéer till tjänster och produkter. Därför är det viktigt att utveckla nätverk, innovationsnoder, kreativa arenor, en regional högskola, starka forsknings- och utbildningsinstitut och klusterinitiativ inom olika branscher och områden. Ett välfungerande innovationssystem skapar korsbefruktning mellan olika delar av samhället och är avgörande för Gävleborgs förmåga till förnyelse i näringsliv och offentlig sektor. Den forskning som bedrivs på Högskolan i Gävle, och samarbetet med andra högskolor, universitet och arbetslivets övriga aktörer, kan både bidra till samhällsutvecklingen och medverka till att innovativa miljöer skapas. En utvecklad akademisk närvaro i hela regionen ger nära tillgång till det internationella forskarsamhället. Möten mellan forskning och praktik, där internationella utbyten skapar mervärden, ger innovationssprång inom aktuella utvecklingsområden. Gävleborg kan då skapa attraktiva erbjudanden på en internationell marknad och samtidigt göra regionen attraktiv för investeringar. Arbetslivets omställning En fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att möta behoven i det befintliga och framtida arbetslivet. Det är en förutsättning för att nya branscher ska kunna växa och för befintliga att kunna utvecklas. För att åstadkomma detta behöver lokala och regionala arenor utvecklas för samverkan mellan utbildningsaktörer och arbetsliv. Det är också nödvändigt med dialog och samarbete kring arbetslivets behov av kompetens i förhållande till utbudet av utbildningar. När företag och offentliga arbetsgivare aktivt söker medarbetare med högre utbildning till attraktiva arbeten skapas en efterfrågan som kan stärka motivationen till en högre utbildning. För att både större och mindre offentliga organisationer ska kunna driva sin verksamhetsutveckling i en önskad riktning behövs samverkanslösningar. Dessa bör vara på en avancerad nivå för att de offentliga organisationerna ska kunna förmå möta allt större krav samtidigt som resurserna inte ökar. Alla former av nyskapande som leder till social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling ska genom Smart samverkan kunna utveckla sitt entreprenörskap. För att stärka människors olika kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor behöver stödsystem för näringslivets utveckling vara styrt utifrån efterfrågan och behov. Hela kedjan från den lokala arenan till de stora internationella systemen måste via olika aktörer, som verkar i näringslivsarbetet, innovationssystemet och kompetensförsörjningssystemet, kunna samverka smart. Insatser behövs för att fler aktörer ska se vinsterna med att verka på en gemensam arena. 30

31 31

32 Namn: Tage Blomqvist Ålder: 60 Familj: Fru och fyra barn Bor: Björktjära, Bollnäs Gör: Markplanerare på Gävle kommun 32

33 En timmes kvalitetstid Tage Blomqvist, 60, kliver av tåget från Bollnäs. Lokaltidningen Ljusnan är läst, sånger inför kören GE-klavens turné till Skottland har gåtts igenom och så slumrade han en kortis så här innan arbetsdagen drar igång. - En timmes kvalitetstid, slår han fast. Hur man ser på den tid det tar att pendla är nämligen ett val. Antingen trummar man med fingrarna och känner stresshormonerna dansa eller ser man det med Tage Blomqvists ögon som en tidsvinst istället för tidsförlust. Han är född i finska Österbotten, kom som tvååring till Sverige och hamnade i Bollnäs för 25 år sedan via bland annat Borlänge, Östersund, Sundsvall och Stockholm. Efter diverse olika jobb pendlade han en tid till arkitektkontor i Söderhamn innan han i slutet av 90-talet gick planingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle och efter det fick arbete som markförvaltare på Gävle kommun. - Min nuvarande fru är cellopedagog på Kulturskolan i Bollnäs och därför mer knuten till orten. För mig är Bollnäs mer en bas. En bas som passar en tenor, skulle man kunna säga. - Körsången är viktig för mig och kulturlivet generellt är fantastiskt bra i Bollnäs. Det bidrar verkligen till att hålla liv i orten. Titta bara på uppslutningen när Hanna Hedlunds kör vann Körslaget i TV 4! Han har tre tåg att välja mellan på morgonen och tre hem efter jobbet. En timme tar varje resa och, möjligen, skulle han önska sig lite bättre synkning mellan tåg och lokalbussen. - Fast flera gånger har X-trafik tagit kontakt med chauffören som väntat in tåget, säger han. Den här dagen blir det tåget som lämnar Gävle och är framme Ännu en timme reflektionstid, återhämtningstid, omställningstid. Vad man än kallar det är det en timme jag aldrig skulle ta mig annars, konstaterar han. 33

34 Målområde: Tillgängliga miljöer Målområde Tillgängliga miljöer handlar om möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara ett medel för att nå nya marknader, utbildning, fritid och arbete. Den ska stärka flödet av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt. Ökad tillgänglighet förbättrar möjligheterna att kombinera arbete och studier med en aktiv fritid och boendemiljö som motsvarar människors olika önskemål och behov. Genom att tillgängliggöra attraktiva miljöer, för bland annat rekreation, natur- och kulturupplevelser, stärks och utvecklas regionens attraktionskraft och därigenom lockas såväl besökare som invånare och etableringar hit. Städerna spelar en avgörande roll för drivkrafterna i ekonomin, som mötesplats för kreativitet och innovationer och som servicecentrum för omgivande områden. Pendling till arbete, studier och fritid ska vara möjligt för alla. Kollektivtrafikresande ska vara det attraktiva alternativet både i stad och på landsbygden. Det innebär att kollektivtrafiken skall vara anpassad efter olika människors villkor, behov och förutsättningar. Rörlighet skapar dynamik genom att människor möts inom och utanför regionens gränser. Rörligheten möter arbetslivets behov av ökad tillgång till välutbildad arbetskraft och kan därmed bidra till ett breddat och utvecklat arbetsliv. Infrastrukturen ska utformas på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Rörlighet får inte ske på miljöns bekostnad. Därför behövs en utveckling av hållbara transporter. En förbättrad IT-infrastruktur bidrar även den till en utveckling i hållbar riktning. Möjligheten att utnyttja digitaliseringens fulla potential är nödvändig för den framtida utvecklingen. I Gävleborg tar både offentlig sektor och näringsliv del, och drar nytta av, de möjligheter som det digitala samhället skapar. De infrastrukturella förutsättningarna för detta ska finnas både i stad och på landsbygd. Gävleborgs infrastruktur utgör en länk i ett sammanhållet nationellt och internationellt transportsystem. Det ska möta omvärldens krav på effektivitet, punktlighet och framkomlighet. För en god regional utveckling måste gods och persontransporter utnyttja systemet i samspel med varandra. 34

35 35

36 Vägen till Tillgängliga miljöer Transporter I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Gävleborg har därmed ett omfattande behov av såväl gods- som persontransporter. För att stärka möjligheten till pendling till arbete, studier och en aktiv fritid, är det viktigt att lösa rådande brister i de stråk som idag och i framtiden bedöms ha stora pendlingsströmmar. Det rör sig om åtgärder för ökad standard, kapacitet, framkomlighet, tillförlitlighet, säkerhet och turtäthet. De olika stråkens kopplingar behöver utvecklas så att de kan komplettera och stärka varandra. Transportökningar, stegrande transportkostnader och transporternas negativa effekter på klimatet ökar kraven på ett effektivare och mer miljövänligt transportsystem. Detta ställer krav på en utbyggd infrastruktur på järnväg samt ökad samverkan mellan olika transportslag. De geografiska förutsättningarna för effektiva omlastningspunkter i Gävleborg är goda med flera järnvägsstråk, nationella och regionala vägstråk, en stor samt flera kompletterande hamnar. Det korta avståndet till Arlanda innebär att Gävleborg är nära den internationella marknaden. Samverkan mellan olika transportslag behöver öka för högre effektivitet samt för att möta kraven på ett hållbart transportsystem. För att nå en förbättrad tillgänglighet till arbete, studier och en aktiv fritid behöver kollektivtrafiken fortsätta att utvecklas för ökad effektivitet och kundanpassning. Den regionala och interregionala tågtrafiken har mycket stor betydelse för möjligheten att pendla till studier och arbete. Det är viktigt med fungerande kopplingar mellan olika trafikslag som cykel, bil och kollektivtrafik. Det bidrar till ett mer hållbart transportsystem ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. IT IT-infrastrukturen ska utvecklas så att den svarar upp mot de krav som ställs av människor som lever, verkar eller vill etablera sig i regionen. En sådan utveckling kräver en ITinfrastruktur med hög kapacitet för en effektiv överföring av digitala tjänster. Med digitala tjänster menas både tjänster för privat användning och för arbetslivets behov. Bredband och tjänster för att kunna mötas interaktivt är en förutsättning för utvecklingen av resfria möten. 36