Resultat för miljön. Stämmoprogram. Miljö och tillväxt går hand i hand. Ett stärkt internationellt klimatarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat för miljön. Stämmoprogram. Miljö och tillväxt går hand i hand. Ett stärkt internationellt klimatarbete"

Transkript

1 Resultat för miljön Stämmoprogram Miljö och tillväxt går hand i hand Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som bygger på principerna om att bruka utan att förbruka, som uppmuntrar kretsloppstänkandet och som förenar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi tror att världens miljöutmaningar kräver grön tillväxt. Det är genom den ekonomiska tillväxten som vi kan producera mer förnybar energi, som fler klimatsmarta bilar kan rulla på våra vägar och som gifter i vardagen kan fasas ut. Vår lösning på världens stora klimat- och miljöproblem bygger på att alla länder kan och ska ha hållbar tillväxt, samtidigt som dess skadliga klimat- och miljöpåverkan minskar. En grundpelare i såväl vår miljöpolitik, som ekonomiska politik, är därför den gröna skatteväxlingen. Vi vill sänka skatten på jobb och företagande, samtidigt som vi höjer skatten på miljöskadliga utsläpp och verksamheter. Vi kommer aldrig att reducera miljöpolitiken till en tävling i vem som kan skapa flest förbud eller inskränkningar i människors livsstil. Vi vill att det ska vara enkelt och billigt att vara miljövän. Därför prioriterar vi resultat för miljön, framför plakatpolitik. Ett stärkt internationellt klimatarbete Utsläpp av växthusgaser känner inga gränser. För att hindra den globala medeltemperaturen från att stiga med mer än två grader behöver vi verka på alla politiska nivåer från kommunal och nationell nivå, till EU och global nivå. Hösten 2015 samlas världens länder i Paris för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Det är en komplex process där länders samarbetsvilja och förhandlingsförmåga sätts på prov. Centerpartiet vet att möjligheten för att nå en överenskommelse ligger i förmågan att knyta samman minskad miljöpåverkan med ekonomisk utveckling i alla världens länder och att arbeta med investeringsstrategier i framför allt låg- och medelinkomstländer. Inför Parismötet vill Centerpartiet att EU ska vara en pådrivande kraft. Vi vill därför att EU ska anta ett mål om 50 procent utsläppsminskning till 2030, varav 10 procent ska genomföras internationellt genom flexibla mekanismer. Den svenska S-MP-regeringen har tyvärr misslyckats med att förhandla fram en sådan ambitiös målsättning inom EU. Det påverkar EU:s möjligheter att vara den pådrivande kraft och föredöme för de stora utsläppsländerna och låg- och medelinkomstländerna som unionen bör vara. Kortlivade klimatgaser, som metan och sot, påverkar också klimatet mycket negativt, även fast de inte är lika långlivade i atmosfären som koldioxid. I regeringsställning tog Centerpartiet initiativ till Climate and Clean Air Coalition (CCAC), det internationella samarbetet för att minska de kortlivade klimatgaserna. Inom ramen för CCAC kan, med hjälp av tekniköverföring, investeringar och kunskapsutbyte, dessa klimatgaser minskas i låg- och medelinkomstländer och ha stor betydelse för både klimatet globalt, men likväl luften och hälsan lokalt. Vi vill att Sverige ska vara pådrivande för att detta globala samarbete fortsätter att utvecklas. Andra initiativ för att stärka låg- och medelinkomstländer är genom flexibla mekanismer som möjliggör för kostnadseffektiva investeringar i förnybar energi, tillagningsmöjligheter som leder till mindre utsläpp och liknande. Dessa projekt har varit framgångsrika för att minska utsläppen och drivit på omställningen i utvecklingsländerna. 54

2 Även inom EU behöver klimatarbetet stärkas. EU:s handel med utsläppsrätter är ett av de mest effektiva marknadsbaserade verktygen som klimatpolitiken har att tillgå, men det är inte tillräckligt. Syftet är att sätta ett pris på varje ton koldioxid som släpps ut genom att sätta ett tak för utsläppen med krav på att vissa sektorer köper de utsläppsrätter man behöver för att bedriva verksamheten. Idag är det däremot alldeles för billigt att orsaka klimatpåverkande utsläpp vilket beror på att det finns för många utsläppsrätter. Centerpartiet menar att det ska löna sig att investera i att minska sina utsläpp och det ska straffa sig att inte göra det. För att få en tydligare koppling mellan tillgång och efterfrågan bör processen med att minska inslaget av gratis tilldelning påskyndas. Centerpartiet vill att alla utsläppsrätter ska auktioneras från och med att den fjärde handelsperioden inleds En marknadsstabilitetsreserv har nyligen införts för att hantera överskottet av utsläppsrätter. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Dock behöver fler utsläppsrätter försvinna permanent, både från marknaden och från reserven. Centerpartiet vill därför annullera överskottet på utsläppsrätter med syftet att öka verksamheters incitament till att minska sina utsläpp. Varje år minskas den totala mängden utsläppsrätter genom en procentuell reduktion av antalet. Reduktionen föreslås nu öka till 2,2 procent, vilket är positivt, men Centerpartiet tror att en ännu kraftigare reduktion behövs för att anpassa systemet till EU:s långsiktiga klimatåtaganden. Med färre utsläppsrätter höjs priset, därmed blir det dyrare att släppa ut och utsläppen minskar. Det är en viktig del i den gröna skatteväxlingen. För att åstadkomma ännu fler kostnadseffektiva utsläppsminskningar bör EU:s handelssystem på sikt länkas samman med system för utsläppshandel i andra delar av världen såsom i USA, Kina och Nya Zeeland. Att knyta ihop olika system med varandra innebär att vi globalt kan åstadkomma en mer effektiv styrning för att minska utsläppen av växthusgaser. Mer förnybar energi Sverige som Europas gröna batteri Till 2050 har Sverige ett mål om att vara klimatneutralt. För att nå ett klimatneutralt samhälle behöver den fossila energin ersättas med förnybar, samtidigt som vi behöver använda vår energi mer effektivt än idag. Under Centerpartiets tid i regeringen ökade den ekonomiska tillväxten, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskade. Användningen av biobränslen ökade och står nu för mer än hälften av Sveriges energianvändning. Vindkraften tiodubblades och fordonen på vägnätet blev allt mer klimatsmarta. Tack vare Centerpartiets arbete i regeringsställning har Sverige högst andel förnybar energi i EU. Vår målsättning är att Sverige inom en generation ska ha 100 procent förnybar energi. Våra unika förutsättningar för att producera förnybar energi syns inte minst med den växande sol- och vindelen, som tillsammans med vattenkraft och biokraft, utgör basen i ett robust och helt förnybart energisystem. För att göra skillnad i vårt närområde vill Centerpartiet förbättra överföringskapaciteten på el till våra grannländer. Då kan vi skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som vi tryggar vår och våra grannländers elförsörjning. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Flera andra EU-länder är i stort behov av förnybar energi, både för att uppfylla sina EU-mål och för att bli mindre beroende av rysk olja och gas. Med ökad överföringskapacitet har Sverige och hela Norden därför stor potential att bli Europas gröna batteri. EU:s arbete för en gemensam energiunion har potential att vara en viktig pusselbit för att åstadkomma en långsiktigt hållbar energiomställning i Europa. Vägen mot ett hållbart energisystem går via förnybar energi, energieffektivitet, ambitiösa mål och reformer för att skapa en inre marknad för energi i EU. Vi vill utforma enkla system för handel med el i Europa, med den nordiska elbörsen Nordpool som ett gott exempel. 55

3 En långsiktig och blocköverskridande energiöverenskommelse Den svenska utvecklingen med mer förnybar energi och stabila villkor på energimarknaderna har möjliggjorts genom Alliansens energiöverenskommelse från Den innehåller höga målsättningar för förnybar energi och energieffektiviseringar, liksom starka styrinstrument för en trygg energiförsörjning som förenar förbättrad konkurrenskraft med ekologisk hållbarhet. För kärnkraften innebär energiöverenskommelsen ett ökat ägaransvar för kärnkraftens risker och att inga subventioner får ges. Detta innebär att befintliga kärnkraftsreaktorer får bytas ut, men att de måste bära sina egna kostnader. Centerpartiet anser att det nu är rätt tillfälle att skapa ännu bredare uppslutning bakom den svenska energipolitiken. Tillsammans med de andra allianspartierna har Centerpartiet valt att föra blocköverskridande samtal om framtidens elförsörjning med regeringspartierna. Vår ambition är att samtalen ska utmynna i en långsiktig och bred blocköverskridande överenskommelse om energin där Alliansens energiöverenskommelse utgör grunden. Utveckla den förnybara energin och smarta elnät Vi är ett avlångt land med många goda vindlägen, både till havs och på land. Det är viktigt att kunna transportera elen dit den behövs, vid rätt tillfälle. Det svenska elnätet behöver därför bli smartare och möjliggöra en effektivare och mer flexibel elanvändning. Det krävs också att Svenska Kraftnät och övriga nätägare agerar ansvarsfullt och transparent för att inte mer mark än nödvändigt tas i anspråk. Sverige har också relativt goda förhållanden för solenergi där vårt kyligare klimat gör att solcellerna blir mer effektiva. Sol, vind och biokraft kompletterar varandra och utgör en bas i vårt framtida energisystem. Vi säger bestämt nej till ny skatt på det förnybara, som syftar till att användas för eget bruk. Rätt väg att gå är att underlätta och främja den fortsatta utbyggnaden av solel. För att öka utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och göra den mer attraktiv ur ett investeringsperspektiv vill vi slopa anslutningsavgiften till elnätet. För att främja den förnybara elproduktionen vill vi höja ambitionerna i elcertifikatsystemet. Vi vill öka den småskaliga elproduktionen genom regelförenklingar och starkare incitament. Bland annat bör regler om momsregistrering för mindre producenter, hur man får förflytta elen mellan fastigheter och vilka som ska vara berättigade till avdrag för mikroproduktion av egen el ses över. Fler bör få nyttja avdraget för mikroproducerad el och avdraget bör göras direkt på fakturan precis som ROT/RUT-avdraget. För vattenkraften ska ägande- och förfoganderätten förenas med miljökrav, samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas. Utöver tillförseln av förnybar energi behövs ett ökat fokus på energieffektiviseringar. Den billigaste kilowattimmen är den som aldrig används. Det tidigare stödet till industrin för effektiviseringar har varit viktig men här behövs nya grepp och marknadsbaserade styrmedel som ger ökad flexibilitet, minskade effekttoppar, och minskar behovet av reservkapacitet. En viktig del i framtidens smarta energisystem blir att kunna lagra el för användning vid senare tillfälle. Centerpartiet vill stärka satsningar på forskning, utveckling och innovation för energilagring och smarta elnät. Klimatsmarta transporter Transporterna minskar avstånden mellan människor och möjliggör att leva, arbeta, handla och mötas. Med Centerpartiet och alliansregeringen ökade andelen förnybar energi i transportsektorn från tre procent till 18,7 procent. Genom långsiktiga målsättningar och styrmedel som premierar de förnybara alternativen framför de fossila har vi åstadkommit goda resultat och som första land uppnått vårt mål om 10 procent förnybart i transportsektorn. Centerpartiet vill bygga vidare på detta och se än mer förnybart i transportsektorn med vårt mål att ha en fossiloberoende fordonsflotta till

4 Utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. Enbart inrikestransporterna står för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser. Fossila bränslen ger dessutom negativa hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar. Centerpartiet ska fortsätta vara pådrivande i denna omställning och främja det förnybara och miljövänliga i hela landet. En fossiloberoende fordonsflotta är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara, energioch resurseffektiva. Svensk miljöteknik är och kan fortsatt vara en exportframgång som bereder väg för miljövänliga transporter världen över. Många olika förnybara bränslen behöver utvecklas och kommersialiseras och fler transporter elektrifieras. Detta innebär att mer forskning och starkare incitament behövs för fordonsflottan, men även för flyg- och sjötransporter. Vi behöver förstärka möjligheterna att driva företag och bo utanför storstäderna. För det behövs en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar, bättre kollektivtrafik i hela landet, utan att straffbeskatta de som har långa avstånd. Grönare bränslen Vi vill i första hand främja förnybara bränslen med hjälp av en beskattning som sker utifrån klimatprestanda. En annan viktig del för att främja förnybara bränslen är att öka inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel för att befintliga fordon ska kunna minska sin klimatpåverkan. För att nå målet till 2030 vill vi införa en teknikneutral och ambitiös kvotplikt för förnybara drivmedel, som ålägger drivmedelsbolagen att stegvis öka andelen förnybart. Branschen efterfrågar långsiktiga spelregler för de investeringar som krävs. Centerpartiet vill införa en kvotplikt som är kompatibel med EU:s lagstiftning och som ska gälla för alla förnybara bränslen. Kvotplikten ska baseras på bränslets klimatprestanda och bör årligen öka enligt en trappstegsmodell för att driva på utvecklingen och ge långsiktiga förutsättningar. För att kvotplikten med framgång ska bidra till omställningen behöver vi höja ambitionsnivån för andelen förnybar energi i transportsektorn. I Sverige har vi redan nått målet med råge var andelen, enligt Energimyndighetens beräkningar utifrån EU-regler 18,7 procent, en ökning med tre procentenheter jämfört med Som ett delmål mot en fossiloberoende fordonsflotta anser vi att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till Utöver kvotpliktsystemet vill vi fortsätta att satsa på etablerandet av laddstolpar i hela landet. Det behövs mångfald av förnybara bränslen och tekniska lösningar. Vi vill därför slå vakt om den satsning som Centerpartiet drivit. Genom att ge ett investeringsstöd till utbyggnad av laddstolpar upp till halva kostnaden för laddningsstationen kan ett sammanhängande nät av laddstolpar byggas ut i hela landet. Centerpartiet vill skyndsamt införa ett självfinansierat bonus-malussystem för att skapa incitament till konsumenter att välja en miljöbil istället för en klimatbelastande bil. Bonus-malussystemet innebär en kraftig rabatt ju bättre miljöprestanda bilen har samtidigt som rabatten finansieras av att lägga en avgift på de bilar som är sämre för miljön. Som ett ytterligare steg för att synliggöra en bils klimatprestanda för konsumenten vill vi inom EU införa att varje ny bil som säljs ska energideklareras liknande det system som idag finns på vitvaror. Världens miljövänligaste lastbilar och bussar Sverige har redan idag två världsledande lastbilstillverkare. Tillgången till konkurrenskraftiga och goda transporter är avgörande för företagande, jobb och välfärd i Sverige. Vi vill möjliggöra för nya fordonstyper såsom långa och tunga lastbilar för att minska vägslitage, bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Vi vill också införa en miljöpremie för lastbilar och bussar för att stimulera tunga 57

5 transporter till att använda förnybara bränslen och el, och på så sätt gynna de miljöbästa och mest energieffektiva lastbilarna och bussarna. I ett nästa steg bör möjligheterna att stimulera omställning av arbetsmaskiner, inte minst inom skogsoch jordbruket, utvecklas. Sverige kan vara självförsörjande på förnybara bränslen, med det kräver ett aktivt skogs- och jordbruk och användningen av tunga arbetsmaskiner. Även dessa bör dock ställas om, och här krävs riktade insatser. Transporten av morgondagens varor Vi behöver likaså finna system för att göra flyg, sjöfart och tåg mer miljövänligt. Flyget knyter ihop orter och länder och möjliggör för företagande och boende i hela landet. Flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och flygplanen blir allt mer energieffektiva. Men vi anser att flyget ska bära sina miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. Det pågår förhandlingar för ett internationellt marknadsbaserat system för att minska flygets miljöpåverkan vilket skulle vara det mest effektiva styrmedlet. Centerpartiet vill skynda på processen för ett gemensamt europeiskt luftrum. Lapptäcket av olika flygzoner leder till onödigt långa flygningar. Med ett gemensamt europeiskt luftrum skulle kapaciteten i luftrummet kunna tiodubblas, flygplanen förbruka 10 procent mindre bränsle och motsvarande lägre utsläpp samtidigt som kostnaderna skulle minska och resenärerna komma fortare fram. Gemensamma målsättningar inom EU och internationellt Subventioner till fossila bränslen bör fasas ut så att de bär sina fulla miljökostnader. EU måste också sluta använda det fossila som norm när statsstödsregler beräknas. Normen ska vara klimatneutralitet så att det är möjligt att beskatta fossila bränslen mer än förnybara utan att det anses vara ett brott mot regelverket. Här måste Sverige ta strid med EU-kommissionen för att skapa hållbara spelregler, så att det blir möjligt att med nationella styrmedel nå de mål som EU enats om. Vi vill också att det inom EU införs gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen, motsvarande de som redan idag finns för förnybara drivmedel. Resultatet av hållbarhetskriterierna, som inkluderar bland annat miljöpåverkan och växthusgasprestanda, bör synliggöras för konsumenten i form av en EU-gemensam märkning. Med en sådan märkning har konsumenten möjlighet att göra rättvis jämförelse mellan förnybara och fossila alternativ. Med hållbarhetskriterierna som grund kan man också införa en ursprungsmärkning av bränslet vid pumpen. Genom att synliggöra ursprunget av drivmedlet kan konsumenter fatta ett medvetet val, såsom vi gör med livsmedel eller kläder idag. För att möjliggöra långsiktiga investeringar och tydliga spelregler vill vi att EU-länderna antar ett långsiktigt mål för att nå en fossiloberoende fordonsflotta. Giftfri vardag Kemiska ämnen behövs i vår vardag och är en förutsättning för det liv vi lever idag, för att läkemedlet eller datorn ska fungera som det ska, för att ge oss en välbehövlig vitamininjektion under vinterhalvåret, för att balkongen ska motstå regn, storm och snö och att möblerna ska hålla längre. Idag finns det mer än kemiskt framställda ämnen och på 50 år har kemikalieproduktionen ökat 40 gånger. Men kontrollsystemen och riskbedömningen har inte hunnit med att sortera ut de som kan vara farliga. Forskare har visat att hormonstörande ämnen påverkar fortplantningsförmågan, andra bidrar till cancer, allergier och diabetes typ II. Män kan få sämre spermieproduktion och det finns risk för lägre IQ, missbildade könsorgan och tidigarelagd pubertet hos barn. Dessa exempel utgör det fåtal procent av alla ämnen där tillräcklig information finns om deras miljö- och hälsopåverkan. En annan stor osäkerhetsfaktor är effekten av kombinationen av olika potentiellt skadliga ämnen. 58

6 Forskning och grön kemi på frammarsch Idag har vi mer kunskap och kan identifiera ämnen i lägre halter. Idag skulle vi aldrig godkänna de halter av bly i blodet som barn på 1970-talet hade och som då ansågs vara riskfria. Det finns anledning att agera förebyggande och utifrån försiktighetsprincipen, istället för att invänta potentiella effekter. Vissa kemikalier bör förbjudas, men det finns en lång rad kemikalier som är vanliga och inte giftiga nog att förbjudas men som i större mängder, eller i kombination med varandra, ändå är skadliga för hälsan. Dessa behöver bära sina kostnader och minskas. Morötter och ekonomiska incitament, såsom särskilda kemikalieskatter och producentansvar bör därför användas för att skynda på omställningen till mer hållbara alternativ. Det finns idag en växande svensk bransch inom grön kemi, där biobaserade kemikalier ersätter fossila ämnen. Branschen tar tillvara en outnyttjad potential i de gröna näringarna och kan innebära stora affärsmöjligheter inom framtidens kemikalieanvändning. Centerpartiet vill se åtgärder för att stärka denna bransch. Industrin efterfrågar alternativ till ämnen på EU:s kandidatlista över potentiellt skadliga ämnen men saknar ibland förutsättningarna för att bedriva de vetenskapliga studierna. Genom utvecklad samverkan kan svensk forskning och näringsliv stärkas. Giftfritt i närmiljön Offentliga lokaler och boendemiljöer är på många orter gamla och står inför renoveringsbehov. Speciellt i miljonprogrammen har farliga byggmaterial såsom asbest använts i stor utsträckning. Så länge barn riskerar att skadas av de miljöer de vistas i så behövs offentliga insatser. Det är viktigt att prioritera kartläggning och sanering av asbest, radon och andra farliga ämnen och material där barn bor och vistas. En giftfri vardag förutsätter ett giftfritt boende. Barn, unga och foster löper större risk att exponeras för farliga kemikalier än vuxna. Därför är det särskilt prioriterat att skapa en giftfri utveckling för våra kommande generationer och arbeta för att miljön i förskolor, skolor och hem är giftfria. Det har visats att knappt hälften av landets förskolor arbetar för att skapa giftfria miljöer. Kommuner och landsting har en stor möjlighet att skapa en giftfri miljö genom att ställa miljökrav i upphandlingar liksom att skapa handlingsplaner för att fasa ut farliga ämnen ur barns närmiljö. Idag behöver man nästintill vara expert för att veta vad en produkt innehåller. Om man har tid med att vänta är det idag möjligt att inom 45 dagar få information från butik om en vara innehåller ett potentiellt skadligt ämne som finns på EU:s kandidatlista. Vi vill skapa en databas där konsumenterna direkt kan söka och se vilka kemikalier som finns i de produkter som finns på marknaden. Vi vill därför införa en motsvarighet till läkemedelsindustrins FASS, ett så kallat kemikalie-fass. Då kan man som konsument göra informerade val, utan att vara kemist, och makten förs närmre dem som berörs. Sverige behöver bli mer resurseffektivt. Svenska konsumenter köpte i genomsnitt cirka 12,5 kilo nya textilier Av textilierna som samlades in i Sverige samma år återanvändes sammanlagt 2,4 kilo textil per person. Tillverkning av textiler har stor miljöpåverkan, både på vatten och kemikalieanvändning. Många svenska företag arbetar med att samla in textilier för återvinning och återanvändning och med handlingsplaner för utfasning av olika ämnen. Centerpartiet vill ta tillvara och påskynda denna utveckling genom att införa producentansvar så att mer textiler samlas in och återvinns. Det som förr ansågs värdelöst är idag en resurs. Dagens regelverk är inte utformat för den moderna teknikens möjligheter. För att stärka en 59

7 cirkulär ekonomi vill vi även skapa incitament och förenkla regler för att tillvarata tidigare avfall från exempelvis gruvor och nedlagda deponier Förstärkning av EU-gemensamma regler Centerpartiet har varit starkt pådrivande under vår tid i regeringen för utvecklingen av EU:s gemensamma kemikaliepolitik, REACH, som bland annat reglerar förekomsten av skadliga ämnen. Vi ser behov av att förbättra REACH. För att agera i tidigt skede vill Centerpartiet att det ska bli möjligt att i EU:s regelverk REACH klassificera och kunna förbjuda grupper av ämnen med liknande egenskaper. Upptäcks ett ämne med hormonstörande egenskaper är genvägen att byta ut det ämnet mot ett ämne med nytt namn men liknande egenskaper, såsom fallet med bisfenol A där man har upptäckt hormonstörande egenskaper även hos andra bisfenoler. REACH reglerar ämnen men skadliga kemikalier kan komma in i EU i importerade produkter. Vi vill bygga upp en stark industri i Europa och inte heller exportera miljöproblem till andra länder. Skärpta globala kemikalieregler ger bättre miljö både där produkter tillverkas och används och när de ska tas omhand som avfall. Centerpartiet vill därför stärka det internationella kemikaliearbetet så att fler ämnen regleras och hårdare krav ställs. Detta bör beaktas vid förhandlingar om frihandelsavtal. Det är bra när ett enskilt medlemsland kan ha skarpare krav än den gemensamma EU-lagstiftningen men lagstiftningen upplevs ofta hindra enskilda länder från att kunna höja ambitionerna. I Sverige har vi nationella miljömål för att säkerställa en giftfri vardag och Centerpartiet anser att ett EUgemensamt mål för giftfri vardag behövs för att påskynda arbetet. Samarbetet mellan kemikaliemyndigheterna i olika länder bör stärkas så att kontroller, godkännande och begränsningar kan gå fortare, på den gemensamma marknaden. Effektiva miljöprövningar ger gröna investeringar och jobb Svensk industri är ledande inom miljö- och klimatteknik. Företagen har genom forskning, utveckling och investeringar minskat sin egen miljöpåverkan och skapat exportmöjligheter för grön teknik. Verksamheter som påverkar miljön negativt ska prövas noga och hårda krav ställas för att skydda miljön. Samtidigt måste tillståndsprocesserna utformas så att de inte i onödan hindrar eller försenar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och i slutändan ofta minskar den samlade miljöpåverkan. I regeringen inledde Centerpartiet reformer för att förbättra reglerna för prövningen av miljöfarliga verksamheter. Men arbetet måste fortsätta. Fokus måste ligga på att den omfattande processen kring miljökonsekvensbeskrivningar i första hand ska gälla där dessa krav verkligen behövs för att säkerställa miljöskyddsintresset. De krav på underlag och prövning som ställs ska bara göra det i den omfattning som det är motiverat av miljöskäl. Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur man med bibehållet miljöskydd, genom ändringar i klassificeringen av olika typer av verksamheter, kan förenkla för både myndigheter och verksamheter. Det är ett första steg, men mer behöver göras. Myndigheternas prövningar och krav på underlag ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. Krav ska ställas på att myndigheter deltar tidigt i samrådsprocesser. Mål för hur lång tid handläggning och olika typer av prövning får ta bör sättas. Inom ramen för en rättssäker process där alla berörda kan komma till tals, bör möjligheterna för återkommande överklaganden och sena krav på kompletteringar ses över. 60

8 Marin nedskräpning i hav och vatten Att berg av plastskräp flyter omkring i våra hav är ett känt problem. Av den totala mängden nedskräpande föremål i haven så utgörs cirka procent av plast. Fåglar, fiskar och marina däggdjur riskerar att äta eller trassla in sig i plasten så att de svälter ihjäl eller kvävs. Enbart på den svenska västkusten beräknas årligen flera tusentals kubikmeter skräp flyta i land. Mikroplaster tillsätts också i hygienartiklar som tandkräm eller duschgel och förs från våra avlopp till reningsverken och i viss utsträckning ut i vattendragen där de äts av plankton. Flera företag har redan framgångsrikt fasat ut mikroplaster från sina hygienartiklar och Centerpartiet vill se att krav ställs så att alla företag inom EU fasar ut mikroplaster till år Enligt principen om att förorenaren betalar vill Centerpartiet införa en miljöavgift på alla plastkassar med undantag för de som är biologiskt nedbrytbara eller gjorda av förnybart material. Nedskräpning av gator, parker och natur är likaså ett problem. Nedskräpning i våra vägdiken ger dessutom stort djurlidande då exempelvis aluminiumburkar ofta hamnar i närliggande åkermark och så småningom på djurens foderbord. Dagens nerskräpningsförbud har haft viss effekt men fler åtgärder behövs. Tobaksprodukter såsom fimpar och snus står för 60 procent av den totala nedskräpningen men omfattas inte av dagens böter på nedskräpning. Nedskräpningen gör det mindre trivsamt att vistas i dessa områden, sprider gifter, men innebär också höga kostnader för kommuner. Centerpartiet vill därför skärpa lagstiftningen om nedskräpning så att även tobaksprodukter omfattas av nedskräpningsböterna Antibiotikaresistens Effektiva läkemedel är en förutsättning för den levnadsstandard och sjukvård vi har idag. Samtidigt är det viktigt att antibiotikan fortsatt är verkningsfull och att resistens inte utvecklas i onödan. Det är också viktigt att minimera bieffekterna av läkemedel på både människor, djur och miljö. Resistensutveckling mot antibiotika bedöms vara ett av de största globala hoten mot vår hälsa. Många år av hög användning av antibiotika i såväl sjukvården som i djuruppfödning har lett till en situation där antibiotikan är på väg att förlora sin effekt. Bara i Europa uppgår antalet dödsfall till följd av antibiotikaresistens till per år och kostnaderna som resistensen medför uppgår till cirka 13 miljarder kronor årligen enligt EU:s smittskyddsinstitut ECDC. Om vi inte lyckas vända utvecklingen riskerar vi att stå inför en medicinsk katastrof. Mycket utav problematiken ligger dessutom utanför våra gränser. Det grundläggande problemet är att alltför mycket antibiotika förskrivs, framför allt inom djurhållningen. Idag använder både Cypern och Italien nästan 30 gånger mer antibiotika i sin djuruppfödning än Sverige. Centerpartiet verkar för att förebyggande användning av antibiotika inom djurproduktion ska förbjudas och att gruppbehandling vid konstaterat sjukdomsfall begränsas. Centerpartiet kräver att detta beaktas vid förhandling om frihandelsavtal. Vi behöver skärpa reglerna och uppföljningen i EU och sätta ett tak för antibiotikaanvändning på samma nivå som användningen i Sverige idag. Sverige har lägst antibiotikaförskrivning i Norden och näst lägst i Europa. I dag finns en gemensam strategi i unionen, men det är bara Sverige som lever upp till den. Dessutom är antibiotikaförskrivning en stor del av veterinärers lönegrundande inkomst i vissa EU-länder och detta vill Centerpartiet stoppa. Världshälsoorganisationen, WHO, har tagit fram en global aktionsplan för att hantera antibiotikafrågan, vilket är i linje med Centerpartiets vallöfte om att tillsätta en global kriskommission för antibiotika. Vi vill dessutom främja drivkrafter som gör det lönsamt att forska fram ny antibiotika, ge tullen befogenheter att beslagta antibiotika, höja kraven på minskad förskrivning av antibiotika i sjukvården, ta fram åtgärder för att stoppa spridningen av multiresistenta bakterier inom sjukvården och öka kunskapen om antibiotikaresistens, bland annat genom information på BVC. 61

9 Annan läkemedelsanvändning kan dessutom bli miljömässigt bättre. Sedan 2006 gäller att alla nya läkemedel ska miljödeklareras och att företaget under utvecklingstiden ska dokumentera effekter på miljön. Självklart ska patientsäkerhet och möjligheten att rädda liv alltid gå i första hand när det gäller utveckling och användning av läkemedel. En miljöprövning ska inte ligga till grund för ett avslag på en ansökan om godkännande, men Centerpartiet vill förbättra miljöhänsynen vid bedömningen av ett nytt läkemedel. Det finns heller ingen uppföljning på gamla läkemedel som fått godkännande. Ny forskning och kunskap bör kunna leda till omprövningar, speciellt av läkemedel som enkelt skulle kunna bytas ut. Centerpartiet anser därför att läkemedel ska kunna omprövas med hänsyn till nya forskningsrön avseende effekter på miljön. Centerpartiet vill också att miljödeklarationen ska ligga till grund för en synlig miljömärkning på läkemedel så att konsumenten kan göra ett aktivt val på apoteket eller i affären. Ökad medvetenhet om miljöeffekterna kan också bidra till att fler lämnar tillbaka gamla läkemedel, istället för att slänga dem eller spola ner dem i toaletten. Centerpartiet vill: 1. Förstärka den gröna skatteväxlingen så att skatten sänks på jobb och företag, samtidigt som den höjs på miljöskadliga utsläpp och verksamheter. För att lösa världens miljö- och klimatutmaningar krävs grön tillväxt. 2. Att EU ska vara pådrivande för ett globalt klimatavtal, höja EU:s klimatmål och skärpa EU:s handelssystem med utsläppsrätter för att skapa riktiga drivkrafter för att nå det internationellt gemensamma två-graders målet. 3. Se en långsiktig och bred blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken med Alliansens energiöverenskommelse som grund. 4. Att Sverige ställer om till ett 100 procent förnybart energisystem inom en generation. För att lyckas med detta vill vi bland annat höja ambitionerna i elcertifikatsystemet, förbättra möjligheterna att producera egen förnybar el bland annat genom direktavdrag på fakturan, undanta mellanstora anläggningar som producerar förnybar el för eget bruk från beskattning och slopa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. 5. Att Sverige blir Europas gröna batteri med smarta elnät, stärkta satsningar på forskning och innovation och fler förbindelser för elöverföring inom och utanför landets gränser. Centerpartiet vill vara drivande i att skapa en energiunion i EU med Nordpool som modell. 6. Driva på omställningen till klimatsmarta fordon med grönare bränslen genom att införa en ambitiös kvotplikt för drivmedel, ett bonus-malus-system, ett investeringsstöd för laddstolpar och synliggöra bränslens klimatprestanda med EU-gemensamma hållbarhetskriterier också för fossila bränslen, ursprungsmärkning av bränslet vid pumpen och införa energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning. 7. Främja världens miljövänligaste lastbilar och bussar genom att införa en miljöpremie för tunga fordon och minska flygets miljöpåverkan genom att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum. 8. Att tillförseln av klimatutsläpp i atmosfären bättre ska avspeglas i beskattningen av bränslen. Vi vill därför se över utformning och tillämpning av EU:s konkurrenslagstiftning så att förnybara bränslen kan beskattas betydligt lägre än fossila bränslen. 9. Stärka arbetet för en giftfri vardag i EU och internationellt genom att införa ett miljömål i EU för giftfri vardag, klassificera ämnen i grupp inom REACH och möjliggöra förbud av 62

10 grupper med liknande egenskaper liksom att internationellt ställa hårdare krav på produkter så att de inte innehåller giftiga ämnen. 10. Att morötter och ekonomiska incitament, såsom kemikalieskatter och producentansvar införs för att påskynda arbetet med att skapa en giftfri vardag. 11. Att hårda krav ställs på verksamheter som kan påverka miljön negativt, att tillståndsprocesserna utformas så att de inte i onödan hindrar eller försenar investeringar och att myndigheternas prövningar och krav på underlag ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. 12. Att miljöavgift på plastpåsar av fossilt material införs och att mikroplaster från hygienartiklar fasas ut med omedelbar start, samt att lagen om nedskräpning skärps till att också omfatta tobaksprodukter. 13. Att läkemedel ska miljömärkas och miljökrav ställas i läkemedelsförmånen liksom att miljöbedömning vägs in efter patientsäkerhet vid godkännande av humanläkemedel. 14. Att den internationella överanvändningen av antibiotika minskas omedelbart genom att provision på antibiotikaförsäljning för veterinärer i EU förbjuds, att förebyggande användning av antibiotika inom djurproduktionen förbjuds, att gruppbehandling vid konstaterat sjukdomsfall begränsas, att det görs mer lönsamt att forska fram ny antibiotika, att tullen ges befogenheter att beslagta antibiotika, att kraven på minskad förskrivning av antibiotika i sjukvården höjs, att åtgärder för att stoppa spridningen av multiresistenta bakterier inom sjukvården tas fram och att kunskapen om antibiotikaresistens höjs, bland annat genom information på BVC Motioner: Resultat för miljön miljö, klimat, energi Vattendirektivet - motion 2.1, 2.2, 2.3, Sammanfattning motion 2.4: Vattendirektivet tolkas olika beroende på vilken handläggare som jobbar med frågan. I Västra Götaland innebär tolkningen att all vattenkraft skulle behöva avvecklas och landsbygden ska stå för kostnaderna i åtgärdsprogrammet att vattendirektivets åtgärdsförslag är ett för stor ingrepp i äganderätten och ska därför behandlas i den parlamentariska demokratin dvs riksdagen att enligt miljöbalken ska en konsekvensanalys tas fram där kostnad och nytta ska kvantifieras. 2.2 att uppdra till partistyrelsen att på alla tillgängliga sätt verka för att konsekvenserna från vattenfövaltningens åtgärdsförslag inte belastar svenskt jord- och skogsbruk på ett sådant sätt att jord och skogsbrukets konkurrensvillkor försämras. 2.3 att Centern bevakar kommunens svar, där tydligt skall framgå att förslaget är orealistiskt, både ekonomiskt och i praktisk handling att genomföra att Centerpartiet på riksnivå jobbar för att sådan här stora frågor måste avgöras av politiken inte av några tjänstemän att Centerpartiet jobbar för alla skall vara med att ta ansvar för vår miljö. 63

11 att motionen skickas vidare till riksstämman. Vattendirektivet, eller Ramdirektivet för vatten (RDV), trädde i kraft år 2000 och blev del av svensk lag Syftet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder, kust- och grundvatten. Det innebär att både tillgång och kvaliteten på vatten ska vara god. Siktet är därför inställt på att så långt som möjligt vidta åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år Många av våra sjöar och vattendrag når ännu inte de krav som ställs på god ekologisk status eller god ekologisk potential. Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten går nu in i tredje förvaltningscykeln. Åtgärdsprogrammet för vattendirektivet är ambitiöst och behöver vara det i och med att vi inte bedöms nå målen i tid för vattendirektivet. Medlemsstater som inte når målen, eller inte vidtar nödvändiga åtgärder, kan stämmas av Kommissionen, och om de fälls, dömas till böter i mångmiljonklassen. Samtidigt finns stora brister i åtgärdsprogrammet såsom avsaknad av finansieringsplan för samhällsekonomiska kostnader och konsekvensanalyser för påverkan på jordbruk, vattenverksamheter och möjligheten att ha jobb i hela landet i relation till möjligheten att nå miljömålen. Exempelvis bedöms det svenska lantbruket drabbas av kostnader upp till 2 miljarder kronor per år och att ha jordbruksmark tas ur bruk. De kostnader som åtgärdsförslagen medför måste vara tydliga och Vattenmyndigheterna behöver lämna förslag om hur deras förslag ska finansieras. Åtgärderna behöver prioriteras utifrån befintlig finansiering. Vattenkraft är särskilt värdefull då den är förnybar, fossilfri och kan lagra kraft i vattenmagasin. Den har dock mycket stor miljöpåverkan i och vid de vattendrag som regleras, lokalt och på systemnivå, både uppströms och nedströms. En stor del av befintlig småskalig verksamhet bedrivs med stöd av äldre lagstiftning från 1918 års vattenlag eller beslut från 1800-talet eller av kungliga privilegiebrev eller urminnes hävd. Det är uppenbart att dessa typer av befintliga verksamheter inte uppfyller dagens miljö- eller rättskrav som prövas enligt Miljöbalken. Än mindre de krav som åtgärdsprogrammet syftar till. Länsstyrelsen är de som i första hand har rätt att pröva och utöva tillsyn av vattenverksamheter. Detta har lett till konflikter då myndigheterna kräver att verksamheterna som bedrivs med stöd av äldre tillstånd skaffar moderna tillstånd. Det är en omfattande och kostsam process, och kan leda till nya krav på verksamheten. Frågan som verksamhetsägaren ställs inför av ett litet kraftverk är om det är värt eller ens möjligt att fortsätta bedriva verksamheten. Ägande- och förfoganderätten ställs därmed mot behovet av miljöskydd och en rimlig och rättssäker process med en likvärdig tillämpning i hela landet, vilket i sin tur i viss mån även står i konflikt med behovet av förnybar energi. Förslagen från åtgärdsprogrammet är genomgripande och får ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som Vattenmyndigheterna inte kan hantera ensamma. Centerpartiet anser att urminnes hävd måste respekteras för befintlig pågående verksamhet. EU-kommissionen tog under 2012 fram en handlingsplan för att förbättra statusen på Europas vatten. Där konstateras att den mest utbredda påverkan på ekologisk status i 19 av medlemsländerna, inklusive Sverige, är fysiska förändringar i vattenmiljöerna, såsom dammar, kraftverk och utdikning. Samtidigt är vi beroende av vattenkraften för att uppnå våra energi- och klimatmål i och med att vattenkraften är förnybar och kan lagra kraft i vattenmagasinen. Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten bedömer att miljömålet Levande sjöar och vattendrag kan uppnås på nationell nivå utan väsentlig påverkan på vattenkraftens roll i energisystemet och vår förmåga att nå klimatmålen men detta framgår inte i de framtagna åtgärdsprogrammen. 64

12 Centerpartiet anser att detta är avvägningar som måste lyftas från myndigheterna till politisk nivå. Det är i första hand upp till regeringen att ta ansvar för att göra en sammanvägning av samhällsintressen med bred förankring hos beröra sektorer och kommuner. Däremot instämmer Centerpartiet i att en konsekvensanalys behövs där både kostnad och nytta ska kvantifieras för jordbrukets långsiktighet liksom vattenverksamhetens fortsatta betydelse. Vi bör beakta att Sverige idag inte uppfyller RDVs krav, och att ju längre det dröjer ju större är risken att åka på en stämning som Sverige kommer förlora och bli mycket kostsam. Att inte agera ökar riskerna för en större stämning, och mer omfattande krav på åtgärder och drygare böter. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: att prioritera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål att prioritera de åtgärder där finansiering är tillgänglig för att uppnå vattendirektivets mål att ägande- och förfoganderätten förenas med miljökrav, samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas. att åtgärderna för vattendirektivet förenas med jobb i hela landet, ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål. att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet analyseras Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: Fossiloberoende fordonsflotta - motion 2.5, 2.6, 2.7, 2.8, 2.9, att utreda vad som krävs för att befintliga dieselbilar i offentlig verksamhet som kommuner och landsting i allt högre grad tankas med biodiesel att Kommunala Energi- och klimatrådgivare får i uppdrag att genomföra en årlig utbildning om miljöbilar inklusive upphandling av elbilar och laddinfrastruktur att Centerpartiet i Uppsala kommunkrets lämnar ärendet vidare till Centerpartiets riksorganisation 2.6 att Centerpartiet ska verka för ett nationellt mål på 1 miljon elfordon till att Centerpartiet med kraft på alla plan agerar för att RME ej skall beskattas att Centerpartiet agerar för närodlad politik som ger lokala småskaliga produktionsanläggningar att Centerpartiet tar beslut om att synen på Lantbruket är en mat och bränslen leverantör i Sverige och agerar utifrån det att motionen skickas till riksförbund stämman. 65

13 att kommuner i Sverige sätter upp laddstolpar vid nybyggnation av kommunala parkeringshus och på kommunala parkeringsplatser att kommuner i samverkan med näringslivet etablerar snabbladdstationer som kan användas av taxibilar, färdtjänst och lätta lastbilar att landsting och kommuner utreder el- och eller laddhybridbussar som ett alternativ eller komplement till biogasbussar och spårvagn att Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram upphandlingskriterier för elbussar och laddinfrastruktur 2.10 att Centerpartiet ser positivt på tekniken med elvägar som en del i att göra fordonsflottan fossilfri. Centerpartiet har som målsättning att till 2030 ha en fordonsflotta som är fossiloberoende. I regeringsställning har vi drivit på energieffektivisering och minskning av utsläpp av växthusgaser från bilar liksom att främja miljöfordon på vägarna. Tack vare vår politik nådde Sverige redan 2012 EU:s mål till 2020 om 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Med Centerpartiet och Alliansregeringen ökade andelen förnybar energi i transportsektorn från tre till 18,7 procent. Centerpartiet instämmer i motionärernas uppmaning om att takten behöver öka. Centerpartiet verkar för att skapa förutsättningar för att driva våra fordon på flera olika typer av energislag utan att främja eller överkompensera ett specifikt energislag eller typ av motor. För att stimulera utbyggnaden av laddinfrastruktur och bilar, bussar och lastbilar som kan drivas med eldrift har Centerpartiet i Alliansregeringen satsat 300 miljoner kronor i medfinansiering på en utbyggd laddinfrastruktur till minst laddstolpar. Det är dock marknadens roll att investera i den infrastruktur som krävs, med stöd av offentliga medel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur för laddning av bussar är troligen mest avgörande för att driva på en elektrifieringen av kollektivtrafiken. Idag saknas standard för teknisk utformning, vilket komplicerar situationen med investeringar ytterligare. Det finns även ett behov av en lösning avseende ägarmodell och betalning för konsumtion av el. Gröna mobilitetslösningar, såsom elektrisk drift av fordon, ska även premieras vid nybyggnation. Dessutom vill vi införa ett bonus-malus-system för bilar och en miljöpremie för bussar och lastbilar. Såsom föreslås i stämmoprogrammet 2015 Resultat för miljön så föreslås en ambitiös kvotplikt som baseras på klimatnytta. Denna ska leverera en hög andel förnybar energi vid inblandning i bensin och diesel, men inte enbart låsas vid diesel och biodiesel. Detta system anser Centerpartiet därför vara mer långsiktigt och anpassat utifrån framtida behov än att stimulera biodieselbilar vid upphandling såsom motionären föreslår. Avseende rapsdiesel, RME (rapsmetylester) beslutades förra året att till 1 januari 2015 höja skatten på alla typer av bränslen av fettsyrametylestrar (FAME) i och med att dessa ansetts vara överkompenserade enligt EU:s statsstödsregler. Enligt Energimyndigheten har både hög- och låginblandad FAME överkompenserats, vilket har använts som motiv till regeringens skattehöjningar. För att fortsätta främja en ökad användning av biodrivmedel genom skattenedsättningar åtgärdades överkompensationen av FAME genom en liten höjning. Däremot kan det vara aktuellt att se över EU:s beräkningsmodell som ligger till grund för överkompensationsproblematiken. Centerpartiet vill därför 66

14 agera på EU-nivå för att vi ska bibehålla makten över vår skattelagstiftning. Vi vill kunna undanta höginblandade biodrivmedel från skatten liksom att inkludera låginblandade biodrivmedel i kvotplikten vilket möjliggör högre inblandningsnivåer och tryggar en marknad för producenterna. Vi förespråkar inte ett nationellt mål för elfordon till 2030 då vi vill stimulera flera förnybara teknikslag. Behovet av elektrifiering kommer att öka i framtiden och elektrifiering av transporter kan bidra till måluppfyllelse även inom andra samhällsproblem, till exempel trängsel, buller och en förbättrad luftkvalitet. Med förslagen i stämmoprogrammet 2015 Resultat för miljön bedömer Centerpartiet att ett specifikt mål utöver att nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 inte behövs. Avseende utbildning för kommunala energi- och klimatrådgivare bedömer vi att detta är upp till varje enskild kommun att besluta om. För att påskynda omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta föreslås i stämmoprogrammet 2015 Utveckla hela landet att förmånsbeskattning ska förändras till att stegvis öka miljökraven tills enbart miljöbilar omfattas av förmånsbeskattningen vilket är ett verktyg för att öka andelen miljöbilar i offentlig sektor. Utifrån detta kan det vara intressant för kommunen att införa en årlig utbildning, men det bör också beslutas på nivån så nära dem de berör. Centerpartiet ser ett behov av att stimulera etableringen av nya förnybara bränslen och har så tidigare gjort genom införandet av investeringsstöd för biogasanläggningar liksom införande av ett metangasreduceringsstöd där producenten ersätts med 20 öre per producerad kwh för den dubbla miljönyttan. Centerpartiet presenterade i vårmotionen 2015 viljan att fortsätta med detta stöd liksom att utöka satsningen med investeringsstöd till biogasproduktionsanläggningar. Centerpartiet driver närodlad politik för att hela landet ska leva och har så gjort sedan starten av vår historia. I detta arbete ingår att skapa förutsättningar för att kunna producera kvalitativa livsmedel liksom att utvinna energi av outnyttjade resurser. Vi ser inga konflikter mellan dessa områden utan snarare möjligheter för att bättre ta tillvara de resurser som finns vilket kan läsas mer om i stämmoprogrammet 2015 Utveckla hela landet. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: att Centerpartiet på landstings-, regional- och kommunal nivå är pådrivande för en omställning till fossiloberoende kollektivtrafik där biodrivmedel, el- och laddhybridbussar utgör viktiga inslag Partistyrelsen föreslår partistämman att bifalla följande motioner: 2.10 att Centerpartiet ser positivt på tekniken med elvägar som en del i att göra fordonsflottan fossilfri. Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner:

15 Vägsalt - motion Att Centerpartiet arbetar för ett totalstopp snarast för användande av vägsalt. Användning av vägsalt innebär både en miljöbelastning men likväl en bättre trafiksäkerhet på högtrafikerade vägnät. Saltningen innebär en onaturlig spridning av klorider i naturen, skapar korrosion på bilarna och medför ökad användning av lösningsmedel för att rengöra fordonen. Samtidigt har Väg- och transportforskningsinstitutets (VTI) och Trafikverket gemensamt utfört projektet MINSALT där resultatet har visat att antalet olyckor ökar när man slutar salta dessa vägar. Centerpartiet vill att alla ska kunna känna sig trygga på vägarna oavsett tid på året och oavsett körvana och vägsaltet bidrar till ökad trafiksäkerhet. Trafikverket arbetar ständigt med att utveckla vinterväghållningen och testar årligen nya halkbekämpningsmetoder som kan påverka miljön mindre och förbättra trafiksäkerheten. Användningen av vägsalt har dessutom mer än halverats sedan slutet av 90-talet. Centerpartiet vill se en minskad användning av vägsalt men utan att försämra trafiksäkerheten. Intressanta alternativ som Centerpartiet följer är ökad användning av t.ex. mekanisk bekämpning med väghyvlar eller en kombination av salt- och sockerlösning. Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 2.11 Reglerna för avfallshantering - motion att Centerpartiet tar initiativ som syftar till en avreglering av avfallshanteringen så att regelverket ger större valfrihet för konsumenter och företag. Regeringen aviserade den 7 maj 2015 sin avsikt att tillsätta en ny utredning om producentansvaret för förpackningar och tidningar. Frågan har diskuterats och utretts ett flertal gånger under de senaste femton åren. Frågan är komplicerad men efter en noggrann beredning beslutade Alliansregeringen i augusti 2014 om ett förstärkt och utvecklat producentansvar med högre mål för insamling, återvinning och service för hushållen för att skapa hållbara kretslopp och bättre hantera avfall. Även tillsyn och inflytandet för kommuner stärktes liksom skärpning av producenternas ansvar för insamling av elavfall, förpackningar och returpapper. Skärpningen innebar bland annat att krav infördes på tillståndspliktiga insamlingssystem. Genom dessa förstärkningar av det sammanhållna producentansvaret stärktes principen om att förorenaren betalar. Det skapade även långsiktiga förutsättningar för investering, utveckling och innovation av systemet och därmed även större miljönytta. Dessa reformer fick brett stöd från så väl producenter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet var att underlätta för hushållen att sortera ut sitt avfall vilket i sin tur moderniserar avfallssystemet och kan öka insamlingen. Dessutom väntas återvinningsmålen höjas och införande av tillståndspliktiga insamlingssystem komma på plats. På sikt ska detta innebära mer hushållsnära insamling och färre återvinningsstationer. Målen höjs i två steg. För plastförpackningsavfall blir det krav på 30 % materialåtervinning senast år På den nivån ligger vi redan idag, men eftersom beräkningsmodellen ändras är det ändå höjning av nivån. Senast år 2020 är det 50 % som gäller. 68

16 Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 2.12 Övergivna bilar - motion Sammanfattning: Motionären önskar att övergivna bilar, såsom felparkerade bilar, får forslas bort utan fordonsägarens tillstånd för att sedan lösas ut från uppställningsplats att riksstämman beslutar vidarebefordra motionen med tillstyrkan till partiets riksdagsgrupp för åtgärd Det kan vara krångligt att få till en flytt av en övergiven bil på privat mark. Det finns en möjlighet att göra en anmälan om miljöbrott under förutsättning att bilen har skadlig inverkan på naturen runt omkring. På privat mark är det markägarens ansvar att frakta bort dem, men ofta uppstår komplikationer. Om bilägaren inte ger sig till känna får markägaren betala kostnaden i de fall den övergivna bilen till slut måste fraktas bort av kommunen. Ofta drar beslut om en bilflytt ut på tiden och därför är det många skrotbilar står kvar på samma plats under en lång period. Centerpartiet gav, när vi satt i regeringsställning Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur ett ersättningsystem kan utformas för omhändertagande av uttjänta fordon. Syftet var bland annat att minska den illegala hanteringen av skrotbilar. Dagens hantering av övergivna bilar där ägaren inte går att hitta kostar stat och kommun omkring miljoner kronor per år och innebär dessutom stora problem för markägaren. Alliansregeringen ville därför ta reda på hur ett ersättningssystem för omhändertagande av uttjänta fordon skulle kunna utformas och finansieras så att det inte belastar kommuner och staten finansiellt och för att minska dumpning och illegal skrotning av bilar. Utredningen ska redovisas i november Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: Återvinning av flaskor och burkar - motion att ta fram nya pantsystem för att ta hand om alla burkar och flaskor som funkar i hela EU. Pantsystem är ett bra verktyg för att samla in använda burkar och flaskor. Konsumenten får incitament genom pant för att lämna in använda burkar och efterlevnaden av producentansvaret stärks. EU:s regler på förpackningsområdet är minimiregler och säger att alla EU-länder ska ha retursystem för att återvinna och återanvända förpackningar. Det finns ingen samordning för panthantering mellan länderna. Ämnet har diskuterats tidigare och 2012 utredde EU-kommissionen ett eventuellt gemensamt insamlingssystem för metallburkar men det avdömdes då det inte visades vara kostnadseffektivt. Även ett eventuellt gemensamt pantsystem i Norden har undersökts av Nordiska Rådet vilket man ansåg skulle kunna vara enklare att implementera då pantsystem redan finns etablerat i de olika nordiska länderna och med gott resultat. Det visades även i detta fall att ett gemensamt system inte skulle vara kostnadseffektivt. Det som påtalades var däremot att bilaterala lösningar med andra EU-länder kan vara kostnadseffektivt då det förekommer en stor import av drycker för privat bruk från länder som inte har pant. 69

17 2240 Centerpartiet anser därför att en lösning är att verka för att fler länder ska införa pantsystem och att vi ska verka för fler bilaterala lösningar med länder från vilka vi importerar dryck. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: att fler länder ska införa pantsystem för att möjliggöra för fler bilaterala lösningar med de länder som vi importerar dryck ifrån. Partistyrelsen föreslår partistämman att besvara följande motioner: 2.14 Flyttning av grävda diken - motion att miljöbalken ändras så att det uttryckligen görs möjligt att flytta öppna diken, och att det också görs möjligt att ersätta öppna diken med täckdiken och ersätta dessa med dammar. En god balans mellan syre, vatten och växtnäring behövs i marken för att möjliggöra en god produktion av grödor. Lantbrukare har därför grävt diken eller byggt invallningar som åtgärder för att förbättra dessa möjligheter. Sedan dess har regelverk tillkommit för att underlätta samarbete, fördela ansvar och kostnader liksom säkerställa långsiktigheten av dessa åtgärder. Idag kan det vara så att verkligheten inte stämmer överens med behovet som fanns när reglerna tillkom. Flytt av diken som motionären beskriver är exempel på en markavvattningsåtgärd, likaså anläggning av nya diken eller fördjupning och breddning av befintliga diken. Markavvattning hör till den typ av vattenverksamhet som utförs för att bortskaffa skadligt vatten. Det är i lag inte förbjudet att flytta diken men däremot omfattas dessa åtgärder av en generell tillståndsplikt enligt bestämmelser i miljöbalken och syftet med detta är att skydda våtmarker och biotoper. Våtmarker är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden samtidigt som de är viktiga kvävefällor och flödesutjämnare. Under främst 1900-talet utarmades många våtmarksmiljöer genom torrläggning, dränering eller utbyggnad av infrastruktur och före 1986 krävdes inte tillstånd ur allmän miljösynpunkt för att markavvattna. Det råder ett generellt förbud mot markavvattningsåtgärder i stora delar av södra Sverige sedan 1994 med syftet att i större utsträckning bevara de våtmarker som finns där. För att möjliggöra flytt av diken eller ersätta med täckdiken i dessa områden behöver en dispens från förbudet meddelas innan en tillståndsprövning kan ske och denna dispens ansöks om hos Länsstyrelsen. För att kunna få dispens krävs dock att det finns särskilda skäl. Förutsättningen för att möjliggöra en flytt av dike är att det kan ske utan miljöpåverkan. Regelverket kring markavvattning upplevs av många som komplicerat och otydligt vilket motionären vittnar om. Hanteringen av ärenden om markavvattning skiljer sig dessutom ofta åt mellan länsstyrelser. Det kan därför finnas ett behov av att se över om markavvattningsbestämmelserna fyller den funktion som det är tänkt eller om det finns skäl att göra ändringar i lagen. Inte minst då det har visats att igenläggning av diken för restaurering av våtmarker kan ge betydande positiva effekter på kolbalansen. För att möjliggöra en förändring i miljöbalken och markavvattningsbestämmelserna så behövs utredningar av eventuella miljörelaterade konsekvenser och effekter, inte minst för att skydda biotoperna enligt miljökvalitetsmålen. 70

18 Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: att se över markavvattningsbestämmelserna. En utredning bör särskilt beakta skydd av biotoper enligt miljökvalitetsmålen. Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: Ersättningssystem för inlagring av biokol - motion att energiskatt och koldioxidskatt ersätts med en koldioxidavgift som används till att finansiera ett ersättningssystem för inlagring av biokol i marken Tillförsel av biokol till jordbruksmark är en intressant metod med god potential enligt rapport från IPCC (2007). Det har visats att tillförseln av biokol till jordbruksmark kan leda till såväl minskade utsläpp av växthusgaser som en ökad inlagring av kol i marken. Biokol som tillsätts på åkermark kan också höja markens vattenhållande förmåga, förbättra mullhalten, öka tillväxten av grödor och minska näringsläckage från marken enligt SOU 2014:50. Det finns dessutom ett behov av att öka markens kolinlagring då en risk finns att svensk natur i framtiden inte kommer att ha samma förmåga att ta upp koldioxid i mark och vegetation. Därför så behöver vi bättre kunskap om effektiva åtgärder för att upprätthålla och öka kolinlagringen i mark och vegetation. Utöver biokoltillförsel inkluderar, andra åtgärder som kan leda till en ökad kolinlagring, insatser och förändringar i odlingen som syftar till ökade skördar liksom ökad omfattning av kant- och skyddszoner i odlingslandskapet. Flera av dessa åtgärder är dock förknippade med osäkerheter när det gäller deras betydelse för ökad kolinlagring och vilka effekter de kan få för miljön och andra samhällsmål. I dagsläget saknas kunskap om vilka effekter en ökad tillförsel av biokol till jordbruksmark får för att det ska vara möjligt att tillämpa metoden i stor skala enligt SOU 2014:50. I IPCC:s rapport utvärderas inte heller Sveriges potential som kolsänka. Och utifrån svenska förhållanden så saknas kunskap om vilka åtgärder för ökad kolinlagring som är mest effektiva. Avseende att byta skatterna mot en koldioxidavgift så anser Centerpartiet att koldioxidbeskattningen är ett utmärkt miljöstyrande verktyg för att minska utsläpp av växthusgaser som har gett resultat i flera sektorer. Skatteformen borde snarare överföras och tillämpas i fler sektorer för att stimulera minskade utsläpp än att tas bort och ersättas med ett nytt verktyg. Därför anser inte Centerpartiet att det är rimligt att införa ett starkt stöd för biokol när effekterna ännu är ovissa i stor skala liksom vad som är mest effektivt för svenska förhållanden. Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: Tydliga miljömål - motion att Centerpartiet ska verka för att göra Sverige fritt fån fossila bränslen, nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter, och att Sverige ska ha 100% förnyelsebar energi till

19 Centerpartiet har tidigare beslutat att vi ska ha 100 procent förnybar energi inom en generation och har sedan dess också landat i att vi till 2030 ska ha 70 procent förnybar energi som steg på vägen för att till 2050 ha ett klimatneutralt samhälle. Delmål per mandatperiod och kontrollstationer behöver inrättas på vägen till 2050 och ligga till grund för konkreta handlingsplaner. Med nettomålet till 2050 innebär det att vissa delar av samhället fortfarande kan ha klimatpåverkande utsläpp, medan andra behöver bidra till att kol tas ur atmosfären. Partistyrelsen står fast vid tidigare ställningstagande om 100 procent förnybar energi inom en generation och har ambitiösa siffersatta målsättningar för detta 2030 och Ytterligare årtal riskerar att debatten får fel fokus när vi istället för årtal behöver prata om åtgärderna som gör att vi når målet. Partistyrelsen föreslår partistämman att besvara följande motioner: 2.17 Magnus Ek, CUF reserverar sig till förmån för bifall till motion 2.17: att Centerpartiet ska verka för att göra Sverige fritt från fossila bränslen, nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter, och att Sverige ska ha 100% förnyelsebar energi till Handelssystem för upptag av koldioxid - motion att partistyrelsen sätter sig in i systemet som föreslås i Övertorneåmodellen, och verkar för att Sverige skall påverka så att detta system och skogen skall kunna inkluderas i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU-ETS. Det projekt som pågår i Övertorneå är en intressant utveckling för att höja produktionen i skogsbruket. Projektet som påbörjades för ca 10 år sedan har sedan 2013 beviljats bidrag från Vinnova om 8 miljoner kronor till Övertorneå kommun. Sedan dess drivs det tillsammans med Sveaskog, SveMin, Sveriges Lantbruksuniversitet, LRF Norrbotten och Kalix Naturbruksgymnasium med finansiering från Vinnova liksom från Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten. Projektet kommer att erbjuda privata skogsägare rådgivning för att därefter utföra tillväxthöjande åtgärder i sin egen skog. De koldioxidkrediter som skapats inom projektet, motsvarande den beräknade framtida extra inbindningen av koldioxid, säljs sedan till kunder (företag eller andra investerare) som önskar klimatkompensera sina utsläpp i en form av handelssystem. Enligt Vinnova kommer rutiner och metoder för bland annat rådgivning, mätning och verifiering att förbättras och effektiviseras under projekttiden. Likaså kommer en kunskapsportal att skapas kring skogliga koldioxidkrediter och metoder för tillväxthöjande skogsskötsel. Projektet pågår till slutet av 2015 och syftet med Vinnovas finansiering är att skapa förutsättningar för kommersialisering av koldioxidkrediter från skogen liksom att etablera en struktur för forskning och utveckling av miljöteknik. I ett kortsiktigt perspektiv är målet att krediterna ska tillgängliggöras för frivilliga åtaganden av aktörer som vill klimatkompensera för sina aktiviteter och sin verksamhet. Det långsiktiga målet är att skogliga koldioxidkrediter skall kunna användas av industrin som en del av åtagandet i EU ETS. 72

20 Centerpartiet bejakar denna form av incitament som stärker principen om att förorenaren betalar och som driver på utvecklingen av det som skapar miljönytta. Skogen är en resurs med outnyttjad potential som vi värnar om att bruka utan att förbruka. Incitamenten som de privata skogsägarna får genom implementeringen av tillväxthöjande åtgärder kan bidra till att stärka bilden av Skogsriket Sverige. Åtgärderna skulle kunna innebära en ökad tillgång på skogsråvara och därmed ökade möjligheter för energiutvinning, textilframställning och andra innovativa lösningar på framtidens behov med hänsyn till principen om att bruka utan att förbruka. Däremot är det i dagsläget svårt att verka för införandet av skogskrediter i EU ETS då upptaget och avräkningen av skogskrediter är svårbedömt och svårhanterat. Detta märks av i programmet REDD (reducing emissions from deforestation and forest degradation) som verkar för ett liknande marknadsbaserat system där länder som minskar sin avskogning belönas med krediter som kan kompensera andra utsläpp. Centerpartiet följer utvecklingen av Övertorneåprojektet liksom den medföljande certifieringen enligt en internationell standard av koldioxidkrediter. När projektperioden avslutats och utvärdering har genomförts utifrån eventuell administrativ belastning, regelverksbehov, konsekvensanalys på biodiversitet liksom utifrån framtagande av effektiva metoder och kontroller med mera kan vi bedöma möjligheten att implementera detta i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: att Övertorneå-modellen nyttjas som positivt exempel för metoder att bruka utan att förbruka samtidigt som miljönytta skapas. Partistyrelsen föreslår partistämman att besvara följande motioner: Restaurering av Östersjön - motion att till Centerpartiet centralt föreslå att en arbetsgrupp utses vilken för Centerpartiets räkning samlar systerpartier i Östersjöländerna till ett gemensamt forum med mål att restaurera Östersjön. Östersjön är ett av världens mest känsliga hav med stora problem. Övergödning, bottendöd, överfiske, koldioxidutsläpp och en hög halt miljögifter rubbar havets ekosystem. Vi kan märka effekterna av att vattnet blir grönt av algblomningen, de feta fiskarna innehåller en hög halt gifter och lek och bad i vattnet blir en risk för hälsan. Det är vi människor som har bidragit till detta och enbart vi människor som kan hejda förödelsen innan ovanstående blir en permanent verklighet. I regeringsställning bidrog Centerpartiet till att kraftfullt driva på arbetet med Östersjön. Bland annat så införde vi ett särskilt havsmiljöanslag på 1 miljard kronor och på över 2 miljarder kronor Vi var aktiva i att införa svaveldirektivet som begränsar svavelutsläppen från fartygsbränsle och som bidrar till försurning. Vi har förbjudit fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel som är ett av näringsämnen som bidrar till övergödning. Vi har dessutom infört en särskild myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor och beslutat om etappmålet att skydda tio procent av Sveriges marina områden till år Problemen med Östersjön kvarstår dock på grund av historiska utsläpp som ännu utgör ett stort problem och därför vill Centerpartiet att vi ska öka uttaget av näringsämnen ur Östersjön. Mängden näringsämnen i Östersjön har minskat stadigt sedan 1980-talet men koncentrationen av ämnena är fortfarande hög vilket till stor del beror på att andelen syrefria bottnar ökar där näringsämnet fosfor frigörs från sedimentet. 73

resultat för miljön stämmoprogram

resultat för miljön stämmoprogram resultat för miljön stämmoprogram Partistämman 2015 Resultat för miljön Miljö och tillväxt går hand i hand Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som bygger på principerna om att bruka

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Bättre klimat

Motion till riksdagen 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Bättre klimat Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Bättre klimat Sammanfattning Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och ekologisk

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Mer EU för klimatets skull

Mer EU för klimatets skull Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt

Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt 20180814 INLEDNING Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sverige har länge varit ett föregångsland i det globala miljö- och klimatarbetet.

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Centerkvinnornas klimat- och miljömål

Centerkvinnornas klimat- och miljömål Centerkvinnornas klimat- och miljömål Antagna och justerade vid Centerkvinnornas förbundsstämma i Umeå 2016. 7 Klimat & miljö 7.1 Makt representation & resurser Centerkvinnorna med bakgrund och förankring

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar

Läs mer

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10 Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013. Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier Dir. 2013:127 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera behovet av nya ekonomiska

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) Mer förnybart bättre miljö

Motion till riksdagen: 2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) Mer förnybart bättre miljö Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2461 av Annie Lööf m.fl. (C) Mer förnybart bättre miljö Sammanfattning Centerpartiet har i alliansregeringen åstadkommit historiska resultat för det förnybara

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde

Läs mer

Energi för arbete och välstånd

Energi för arbete och välstånd Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi för arbete och välstånd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport Långsiktigt arbete med miljö och klimat Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport 2015-11-11 I korthet Våra tjänster Hållbarhet Tillgänglighet Mer om Swedavia Swedavia Real Estate

Läs mer

giftfria kläder 1. Inledning Att slippa oroa sig för att barnen, och vi själva, inte utsätts för giftiga ämnen är en fråga om trygghet. De senaste åren har Centerpartiet och regeringen radikalt höjt ambitionsnivån

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Klimat och förnybar energi

Klimat och förnybar energi Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) Klimat och förnybar energi Sammanfattning Centerpartiet har en lång tradition av att driva politik som förenar ekonomisk, social och

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 21 Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Så gör vi Sverige 100% förnybart Så gör vi Sverige 100% förnybart Skånes Energiting, 13 juni 2017 Robert Andrén Departementsråd Energienheten Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet 1 Upplägg Energipolitisk ramöverenskommelse

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer