OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

Transkript

1 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse för den enskilde, för olika kategorier och för verksamheter som helhet tycks vara en viktigare fråga än någonsin. Ett viktigt skäl till detta är att den kvalitativa och kvantitativa belastningen har ökat för samtliga kategorier medan resurser i form av personal, tid etc är konstant eller har minskat. Både handledare och doktorand anser det viktigt att forskarutbildningen genomförs inom avsatt tid samtidigt som parterna tycker det viktigt att det genomförs en forskning med hög kvalitet. Forskarutbildningen - en utbildning med många vägskäl Forskarutbildningen är en utbildning med många vägskäl för den enskilde doktoranden och för forskargruppen/institutionen. De beslut som tas bestämmer i hög grad om det vid forskarutbildningens slut utvecklats en forskare med god vetenskaplig identitet och god självkänsla. Utbildningen innebär i bästa fall för doktoranden en optimal utveckling vetenskapligt, pedagogiskt och socialt där både doktorand, handledare och institution tagit medvetet ansvar för denna utveckling. Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtalet handledare- doktorand kan användas för att mer systematiskt stämma av hur forskarutbildningen fungerar. Genom att regelbundet och på ett förberett sätt gå igenom ett antal återkommande frågeställningar ger handledaren en möjlighet för doktoranden att diskutera hur handledningen fungerar. Samtidigt skapar det en möjlighet för handledaren att ge doktoranden en regelbunden feed-back på hur denne/ denna uppfattar doktorandens vetenskapliga framåtskridande. Samtalet ger dessutom båda parter möjlighet att diskutera övriga kringfaktorer som bidrar till en bra forskarutbildning. Ett viktigt behov för handledaren är att ha grepp om var doktoranden befinner sig i forskarutbildningen. Hur långt har doktoranden hunnit, håller tidsplanerna etc. Ja, helt enkelt följa doktorandens vetenskapliga utveckling för att kunna ge rätt slags stöd i olika faser av forskarutbildningen. Men också för att som handledare använda sin tid väl: Gå in när det behövs och hålla sig undan när doktorandens arbete flyter på.

2 2 Som handledare har man ibland stora behov av att hitta bra sätt att närma sig doktoranden. Man vill klara av svåra samtal, utan att knäcka doktorandens integritet, när forskarutbildningen inte fungerar som handledaren önskar sig. Andra behov som man som handledare/forskningsledare kan ha, är att få till stånd fruktbara diskussioner om generella handledarfrågor. Exempelvis hur institutionen skall få bra struktur på sin forskarutbildning, hur man behöver samarbeta som handledarkollektiv för fånga upp och stötta samtliga doktorander på bästa sätt eller helt enkelt få hjälp att undersöka vad doktoranden/ doktoranderna egentligen tycker om forskarutbildningen och hur den fungerar. Som doktorand har man behov av att stämma av och få feed-back på hur handledaren ser på ens prestationer. Man behöver se hur man bäst tar tillvara sina starka sidor och hjälp att undanröja hinder och begränsningar man har som doktorand. Man kan behöva hjälp att se hur det arbete man utför kommer in i ett större sammanhang som är handledarens/forskargruppens eller ibland institutionens vetenskapliga färdriktning. Man behöver ibland helt enkelt bli bättre på att strukturera sitt eget arbete, både på kort och lång sikt. En vanlig situation är att man som doktorand kör fast i forskningen och vill ha hjälp att komma vidare. Man vill också som doktorand inte visa att man inte kan och man väljer därför ibland att stoppa huvudet i sanden medan tiden går. Ofta är man som doktorand obenägen att störa sin handledare med den sortens frågor som man behöver sätta sig ner och diskutera omkring, om man märker att handledaren har mycket att göra och/ eller ofta är bortrest.

3 3 CHECKLISTA FÖR HANDLEDAREN INFÖR UTVECKLINGS- SAMTALET MED DOKTORAND Inledning Sätt av ordentligt med tid. Stäng av telefonen och sätt på röd lampa. Det är en signal till doktoranden att samtalet är viktigt. Skapa kontakt. Klargör/ stäm av ramarna för samtalet (syfte tid, anteckningar, förberedelser mm) Kontrollera att doktoranden förberett sig genom att ha tänkt igenom sin egen checklista som Du tidigare delat ut till doktoranden. Uppföljning Här skall doktorandens arbete under den gångna perioden följas upp. Tidigare överenskommelser diskuteras. Har arbetet fungerat, och hur? (I detalj och mer långsiktigt i förhållande till den uppgjorda tidsplanen) Härvid kommer frågor in omkring - hur doktoranden organiserat olika delar av sitt arbete - samarbete med andra - stöd och krav från handledaren - doktorandens uppfattning om hur hon/han fått och kan få praktisk hjälp, feedback etc OM doktoranden kört fast ; Vd beror detta på? Hur skall det hanteras? Var noga med att inte ensidigt och alltför tidigt dra slutsatser, utan se samtalet som en ömsesidig behovs- och problemanalys där infallsvinklarna kan vara olika och därmed viktiga för problemlösningen. Kom ihåg att doktoranden är långt mer oerfaren än Du själv, både metodiskt och teoretiskt åtminstone en bra bit in i forskarutbildningen och att det är lätt att man som handledare pratar över huvudet på doktoranden.

4 4 Sammanfattning Sammanfatta uppföljningen. Anteckna viktiga frågeställningar och överenskommelser. Planering framåt Här diskuteras på vilket sätt doktoranden skall arbeta vidare med sin forskning: Vad är doktoranden bra på som den kan utnyttja i sin forskning Vad behöver doktoranden träna på/ lära nytt Behövs hjälp för det senare? I så fall; Vad, hur när? Behövs annat stöd? Dessa frågeställningar matchas med diskussionerna omkring: Experiments uppläggning, metoder Läsning av pek, annan form av teori/empiri- inhämtande Deltagande i seminarier och konferenser Skrivandet Vad som i övrigt behövs för att forskarutbildningen skall rulla framåt så effektivt som möjligt Har doktoranden undervisning och/eller andra åtaganden under den kommande perioden? Hur uppfattar doktoranden dessa? Behövs stöd eller annat? Vilken tidsplan är rimlig för samtliga av dessa åtaganden? Hur ser handledarens egen planering ut för den kommande perioden? Innebär det några konsekvenser för doktorandens del? När skall arbetet följas upp i form av nytt utvecklingssamtal? (Datum) Avslutning Sammanfatta hela samtalet och kontrollera att det stämmer med doktorandens uppfattning. Anteckna viktiga överenskommelser. Annars glöms de lätt bort.

5 5 Exempel på bakgrundsfaktorer som man som handledare kan behöva fundera igenom och/ eller diskutera tillsammans med handledarkollegor inom institutionen INNAN samtalen med doktoranderna inleds Vissa bakgrundsfaktorer knutna till institutionens organisation av forskarutbildningen tycks härvid vara av stor betydelse Hur ser balansen ut avseende forskning/forskarutbildning och undervisning? Hur mycket undervisning har doktoranden? Hur är undervisningen förlagd i förhållande till forskningen? Hur ser bryggan ut mellan forskarutbildning och undervisning? Hur är övergången grundutbildning - forskarutbildning planerad? Rekrytering och socialisation. Vilka slags doktorander vill institutionen ha och vad är det som förmedlas. Följande faktorer påverkar i hög grad doktorandens utgångsläge i den praktiska forskarutbildningens inledande skede. Vilka strategier/kriterier har fakulteten/institutionen valt vid rekryteringen av doktorander? Vilken ton anslås av fakultet, professorer, handledare och prefekt? Vilka slags doktorander vill institutionen ha avseende på bl a bakgrund, baskunskap och personlighet? Till vem eller vilka rekryteras man - institutionen, forskargruppen eller den enskilde handledaren? För vem eller vilka är man som doktorand en resurs och vem eller vilka är doktorandens resurser teoretiskt, metodiskt, praktiskt, psykologiskt och socialt? Socialisationen - hur går den till? (dvs hur förmedlas bl a ovan nämnda aspekter)

6 6 Det konkreta forskningsarbetet Följande aspekter är några av dem som ofta diskuteras vid individ-, gruppoch institutionsmöten, om hur forskarutbildningen fungerar. Strukturering av forskningsarbetet Hur ser struktureringen ut av forskningsarbetet som helhet? Hur definieras forskningsprojektet i inledningen och fortsättningsvis utifrån doktorandens och handledarens kunskapsbas? Hur hanteras frågor om bl a ram, avgränsningar och konkretiseringsgrad samt det praktiska forskningsarbetet exempelvis i laboratoriet etc i syfte att öka teori- och metodutvecklingen, parallellt och stegvis? Använda tiden väl Hur kan en fruktbar strukturering av doktorandens tid och kunskapsutveckling se ut? Hur använder man tiden väl även i början av forskarutbildningen utan att doktorandens egen sök- och arbetsprocess hämmas? Balansen krav-stöd Hur ser balansen ut mellan de krav som handledaren (institutionen) ställer på doktoranden och det konkreta samt praktiska metodiska, vetenskapliga, psykologiska och sociala stöd man erbjuder? Etik och riskprojekt Vad försätter institutionen/handledaren doktoranden i för slags vetenskapligt möjlig situation avseende resultat utifrån forskningsuppgifternas karaktär? Vilken etik och vilka synsätt gäller och vilka blir konsekvenserna för doktoranden? - Sker satsning på "säkrare" problemlösningar avseende vetenskapliga resultat eller tilldelas /väljer doktoranden riskprojekt där år går och projekt avbryts? Hur minskar man som handledare/institution riskerna för misslyckande, sänkt motivation och bortspillda år för doktoranden? Hur ökar man möjligheten till spännande vetenskapliga utmaningar och framgångsrika resultat för institutionen?

7 7 Resurser som kompletterar Hur kompletterar olika delar av forskarutbildningen varandra? Hur blir olika personer inom och utom institutionen resurser för varandra? Kultur och kreativitet Är miljön kreativ i betydelsen att mångfald och debatt uppmuntras, att ämnesföreträdare, handledare och seniora forskare underlättar och skapar mötesplatser för vetenskapligt-metodiskt utbyte? Söker institutionen optimera kunskapen inom forskningsområdet genom att ta del av omvärldens kunskaper vid informationer, seminarier, grupp- och individ-handledning? Psykologin i handledar/handleddrelationen Hur hanterar handledaren respektive doktoranden det dolda och olika beroende-förhållandet sinsemellan? Vilka medvetna och omedvetna attityder, förhållningssätt och beteenden styr mötet mellan doktorand och handledare? Hur närmar sig handledaren respektive doktoranden varandra vad gäller ömsesidiga krav respektive stöd från handledarens sida generellt, och när forskarutbildningen inte förlöper som båda anser att den borde? Hur hanterar handledaren respektive doktoranden fortlöpande närhet och distans utan att kränka varandras integritet eller vara likgiltig? Hur hanteras varierande grader av självkännedom och människokännedom från doktorandens respektive handledarens sida? Att vara kvinnlig eller manlig doktorand respektive kvinnlig eller manlig handledare, vilken betydelse har detta för psykologin i handledar/handleddrelationen?

8 8 CHECKLISTA FÖR DOKTORANDEN INFÖR UTVECKLINGS- SAMTALET MED HANDLEDARE Den här listan är ett hjälpmedel för dig inför utvecklingssamtalet med handledaren. Tänk igenom hur din forskarutbildning fungerar och gör noteringar för de frågor du vill ta upp under samtalet. Din handledare tänker igenom motsvarande frågor. Uppföljning Hur tycker du att ditt arbete (forskning, undervisning, ev annat) Fungerar utifrån de överenskommelser som gjordes vid förra samtalet? Hur är din teoriutveckling, metodutveckling, övriga kunskaper och erfarenheter just nu? Finns det områden du inte fått träning i, som du behöver? Finns det områden där du inte är nöjd med resultaten av ditt arbete? Kan gälla allt ifrån metoder du inte behärskar, till skrivande, deltagande i seminarier etc. Är du nöjd med graden av din självständighet hittills samt det ansvar du tagit/ tillåtits ta? Hur är din fysiska och sociala arbetsmiljö? Vad har varit bra i samarbetet mellan dig och din handledare? Vad skulle hon/han ha kunnat göra annorlunda för att stötta ditt arbete bättre? Hur har samarbetet mellan dig och andra på avdelningen varit? PLANERING Vad i ditt forskningsarbete behöver förändras för att din forskning/ ditt lärande skall gå framåt alt för att din motivation skall öka? Behöver graden av självständighet, ansvar och/eller stöd ändras? Hur i så fall?

9 9 Vilka delar av ditt arbete behöver du ägna mer tid åt? Mindre tid? Vilka ytterligare kunskaper, erfarenheter och färdigheter behöver du utveckla för att klara av din forskning på ett bra sätt under det kommande halvåret? Finns det kurser, konferenser, övningstillfällen institutioner/ personer på annat håll som skulle kunna tillgodose dina krav av lärande inom specifika områden? Finns det sådant du är bra på som kan tas tillvara bättre inom avdelningen? Kan du utveckla ditt samarbete med andra personer? Hur? Kan du utveckla dina möten/ ditt samarbete med din handledare? Hur i så fall?