120de verksamhetsåret. 28 utgåvan

Transkript

1 120de verksamhetsåret 28 utgåvan 2014

2 STYRELSE Stefan Hellström Eva Carlsson Lars-Göran Larsson Ingela Olsson Roger Hilmersson Stefan Johansson REVISORER Olle Björnström Yvonne Strid ordförande Vice ordf. kassör sekreterare ledamot suppleant REVISORSSUPPLEANTER Lars Oscarsson Lennart Eliasson BITLLSYNSMÄN Jan Olauson Kareby, Romelanda Stefan Hellström Hålta, Solberga, Bo Hedin Kungälv, Ytterby, Harestad, Torsby Ingemar Widheden Marstrand, Lycke HONUNGSBEDÖMNINGSKOMMITTE Stig-Uno Johansson, sammankallande Fazli Hasani Pontus Almgren Paul Hellberg Marie Karlsson BIBLADSKOMMITTE Marléne Båtsman, sammankallande Olle Björnström Olof Sjöberg BYGGNADSKOMMITTEN Eva Carlsson sammankallande Jan Eriksson Göran Johansson Stefan Hellström Bo Hägeryd VALBEREDNINGEN Roland Wentzel, sammank. Arne Christiansen Anders Gidenstam Styrelsens studieansvarig PR och Info-ansvarig Bihälsoansvarig Roger Hilmersson Roger Hilmersson Stefan Hellström Föreståndare för föreningsbigården Ingemar Johansson Lars Oscarsson Föreningens hemsida: Webb-ansvarig Jan Jynnås Föreningens adress: E-post: Stefan Hellström, Föreningens Bg nr: Södra Inlands Biodlarförening Bg: Organisationsnumer: Bigårdens besökadress: Bilgatan 2, Rollsbo - Kungälv

3 Välkommen till Södra Inlands verksamhetsår Innehållsförteckning Sida 2 Styrelseuppsättning 3 Innehållsförteckning 4-5 Viktiga datum i föreningens verksamhet år Jourlista 7 Tema för måndagsträffarna 9 Ordföranden har ordet Hälsningar från f.d kassören Verksamhetsberättelse för Södra Inlands Bf för Drottningodlarklubbens verksamhetsberättelse Ny kassör i föreningen, Om bisvärmar 18 Bikursen Bigården 21 Besök i bigården på måndagskvällarna 23 Bikursen Första året med bi-odling på Kolebacka 25 Hej 26 Bikurs våren Hund mot amerikansk yngelröta 28 Information om nytt medlemssystem. 29 Pollenallergi, Köpes/säljes 31 Från Bitidningen i oktober Ny säsong med våra nordiska bi - nya möjligheter och utmaningar Håll koll på luftfuktigheten! 34 Årsrapporten Om drottningodling vet jag nästan inget 37 Bålgetingar Det blev inte som vi förväntat oss 40 Naturstig om bin i Fontin 41 Inbjudan till träff med SBR Quinnor i Göteborg och Bohus län Honungens användning i hemmet Månadens arbete juni Jordgubbs-/f äderblomssaft med honung Biodlarresa till England 12-16/ april Bibladskommittén informerar 51 Info från distriktet 52 Ny i Bibladskommittén, Tea tree-olja mot nosema mm ramar, Föreningen behöver hjälp! 56 Vi prövar något nytt 57 Honung är hygroskopisk Honungspriset 60 Föreningen önskar, Föreningen välkomnar Medlemslista

4 VIKTIGA DATUM I FÖRENINGENS VERKSAMHET ÅR 2014 Tisdag 11 mars Måndag 7 april Onsdag 16 april Vårmöte kl i Inlandsgården Kärna. Distriktets ordförande Monica Selling kommer och pratar om SBR och distriktet. Kaffe o lotteri. Trivselkväll i föreningsbigården med syrautlämning för den som vill vårbehandla sina bin mot varroa. Start kl Nya och gamla biodlare är välkomna att hämta ut syra mm. För er som har fått kärl sedan tidigare medtager dessa för påfyllnad. Drottningodlarnas årsmöte kl 18.00, i bigården. Kaffe och lotteri. Alla som är intresserade är välkomna. Måndagar i april-juni Trivselkvällar i föreningsbigården. Med början omkring kl. 18. Nya och gamla biodlare är välkomna att se och lära! Tema för kvällarna finns på sidan 7. Måndag 28 april Helgen 8-11 maj Tisdag 13 maj Lördag 24 maj Måndag 2 juni Onsdag 11 juni Lördag 5 juli Söndag 13 juli Nosema provtagning kl Extra viktigt för drottningodlare. Medtag 60 avdödade bin från det samhälle som du vill prova/ odla från så utförs kontroll på bigården, Rollsbo. Trädgårdsmässa på Liseberg. Föreningen medverkar. Kontakta Arne Christiansen om du kan hjälpa till. Kvinnlig nätverksträff på Tavlebords Honungsgård, Orust. Träffen inbjuder härmed samtliga intresserade kvinnor, i och utanför föreningen att närvara. Se mer annons sidan års jubileum i föreningsbigården med start kl 11. Mer info kommer. Sommarmöte i föreningsbigården kl Föredragshållare Magnus Samuelsson, Uddevalla bf. Han kommer att prata om Hur fungerar en bisvärm, kaffe och lotteri anordnas. Smörsundsdagen kl Medtag kaffe med dopp så syns vi vid parningskuporna, Koön. Kontakta Jan Jynnås. En sund bigård. Tanken är att vi pratar om hur man förebyg ger sjukdomar och problem i sin bigård. Se mer annons sidan 56. Bussresa till Visingsö. Planerar besök på Åsensby. På Ås ens by har vi stannat tiden vid anno 1900 för att kunna visa dig hur livet på landet kunde se ut just då. Mer info kommer. Intresserad av att åka med? Kontakta Jan Jynnås eller Roger Hilmersson

5 Måndag 14 juli Sommarträff i föreningsbigården med början kl Alla är välkomna som brukligt särskilt nybörjare och andra nyf kna. OBS: Detta är sista dagen att beställa bifor. Best. görs till Arne C eller Eva C. Måndagar i aug-okt Trivselkvällar i föreningsbigården. Med början omkring kl. 18. Nya och gamla biodlare är välkomna att se och lära! Tema för kvällen f nns på sidan 7. Lördag 30 aug Måndag 8 sep Onsdag 1 okt Måndagar i okt Fredag 31 okt Hembygdsdagen i Dalen där föreningen medverkar, se mer i annons Kungälvsposten. Höstmöte på Bigården, Rollsbo kl Föredragshållare Barbro Östlund. Hon kommer att prata om Mitt liv som Bo husläns matmamma. Hon kommer också att ta med en del om honung. Kaffe o lotteri anordnas. Vaxljuskväll på bigården. Vi lär oss rulla vaxljus och pratar om olika sätt att göra ljusen på. Alla är välkomna. Start kl 18,30, fika serveras till självkostnad. Vax, vekar och lite decor finns till självkostnad. Syrautlämning i bigården för den som vill höstbehandla sina bin mot varroa. Start kl Alla biodlare är välkomna att hämta ut syra mm. För er som har fått kärl sedan tidigare medtager dessa för påfyllnad. Sista dagen för insändande av årsrapporten till Roger Hilmersson. Kan även anmälas per telefon eller mailas. Blankett återf nns i Bitidningens oktobernummer. Alla medlemmar skall lämna årsrappor. Även ni som inte har bin och ni som är familjemedlemmar. Lördag 22 nov Årsmöte i Inlandsgården Kärna kl Sedvanliga årsmötesförhandlingar, föredragshållare medverkar. Kaffe o lotteri. Glöm ej medtag honung för bedömning. Lördag 29 nov Lördag nov/dec Söndag i dec Kl vaxinlämning. OBS! Samtidigt ska frankerat kuvert med namn och adress lämnas. I kuvertet läggs även uppgift om rammått eller om vaxet ska säljas. Ange om du använt Apistan eller ej på förpackningen då vi annars särbehandlar vaxet Marknad på Mimershus, Kungälv. Föreningen medverkar. Se annons i Kungälvsposten. Marknad vid Kringeldammen i Kareby. Föreningen medverkar. Se annons i Kungälvsposten.

6 JOURLISTA FÖR MÅNDAGSTRÄFFARNA I FÖRENINGSBIGARDEN ÅR 2014 KL apr 14-apr 21-apr 28-apr 05-maj 12-maj 19-maj 26-maj 02-jun 09-jun 16-jun 23-jun 30-jun 14-jul 04-aug 11-aug 18-aug 25-aug 01-sep 08-sep 15-sep 22-sep 29-sep 06-okt 13-okt 20-okt 27-okt Jan Olausson & Eva Carlson Stefan & Ingrid Hellström Göran Johansson & Stefan Johansson Yvonne Strid & Ingela Olsson Lennart Eriksson & Roland Eriksson Jan Andersson & Sten Johansson Olof Sjöberg & Kurt-Erik Eriksson Jan Jynås & Ethel Berntsson Sommarmöte Maj & Roland Wentzel Bo Hägeryd & Gösta Karlsson Arne Christiansen & Sven-Olof Warén Andersson Torbjörn Haraldsson & Roger Hilmersson Föreningen står för fikat Jan Eriksson & Ingemar Johansson Lars-Göran Larsson & Ingela Olsson Stig-Uno & Jan-Lennart Johansson Barbro Franksson & Jounes Tamimi Andrea Trogen & Christin Klangeryd Höstmöte Bo Andersson & Bo Hedin Ingemar Johansson & Tage Edvardsson Jan Werner & Magnus Ögärd Heléne Jillnefelt & Marie Carlsson Lars Oscarsson & Olav Jölle Birgit Jansson & Göte Svensson Annica Jacobson & Olle Björnström Föreningen bjuder på kaffet. Jourvärdarna f xar något att doppa. Vid förhinder ring och byt dag. ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA även nybörjare, grannföreningar och andra intresserade. Föreningsbigården Vid föreningsbigården i Rollsbo f nns ett antal samhällen uppställda. Praktisk undervisning för nybörjare skall förekomma bland dessa. Målet är att föreningen ska få en viss inkomst från samhällena. På husets anslagstavla framgår vilka som åtagit sig att sköta samhällena. Nybörjare och andra får ej på egen hand göra ingrepp i kuporna utan att först ha kontakt med dessa ansvariga! Önskas ägg eller späda larver fås från något av föreningens samhällen går detta bra efter överenskommelse med respektive kupansvarig.

7 Tema för måndagsträffarna i föreningsbigården 2014 Datum Ämne Ansvarig 7 april Vårgenomgång i bigården Arne Christiansson 14 april Drönarram och drönarutskärning Lars-Göran Larsson 28 april Nosemakontroll Jan Jynnås 5 maj Utökning och vårutveckling Roger Hilmersson 12 maj Bihusesyn Yvonne Strid 19 maj Drottningodling I Bo Hedin 26 maj Drottningodling II Bo Hedin 2 juni Drottningodling III Bo Hedin 9 juni Svärmförhindrande Roland Wentzel 16 juni Avläggare Bo Hägeryd 23 juni Drottningtillsättning Ingela Olsson 30 juni Myrsyra som korttidsbehandling Eva Carlsson 14 juli Varroakontroll (Utlämning av myrsyra) Eva Carlsson 4 aug. Slungning och ympning Stefan Hellström 11 aug. Friska vinterbin Stefan Johansson 18 aug. Honung, bedömning och hantering Yvonne Strid 25 aug. Invintring Jan Olausson 1 sept. Film: Inte bara honung, del 1 Sven-Olof Andersson 8 sept. Film: Inte bara honung, del 2 Sven-Olof Andersson 15 sept. Besök på hemsidan Jan Jynnås 22 sept. Hur utvecklar vi föreningen Stefan Hellström 29 sept. Vaxhantering Bo Andersson 6 okt. Införårsmötet Ingela Olsson 13 okt. Föreningsarkivet på nätet Stefan Hellström 20 okt. Oxalsyrabehandling Lars-Göran Larsson 27 okt. Gemensam vaxinlämning, när, hur? Arne Christiansen Diskussionsämnena tar vi upp vid kaffet när vi jobbat en stund med bina och bigården. Den ansvarige håller inte föredrag, utan sätter bara igång diskussionen bland deltagarna. Vi hoppas kunna lära av varandras kunskaper, men också av andras misslyckanden. Vi ändrar lätt både ämne och ansvarig, när något annat intressant dyker upp! BI-SNICKERIKURS Kvinnor och män, för er som är intresserad av att snickra erat egna bimaterial eller andra träsnideriarbeten f nns det en snickerikurs som brukar hållas i Ytterbyskolan. Vill ni deltaga ring David Carden

8

9 Ordföranden har ordet Ett nytt år i föreningen har påbörjats. Vi f rar 120 år med ett litet jubileumskalas på föreningsbigården den 24 maj. Det känns som ett ansvar mot tidigare biodlare som drivit och förvaltat föreningen under alla år, att kunna fortsätta att skapa intresse för deras förening och biodlande. För dagens upptagna människor tycks inte föreningsliv vara det man prioriterar bland utbudet av fritidssysselsättningar. Därför är det roligt att intresset för biodling ändå ökar just nu, och att vi blir f er medlemmar varje år. Hur skall vi långsiktigt ta vara på detta intresse så att föreningen stärks och fortsätter att locka nya biodlare? Först och främst måste vi hjälpas åt att ta hand om de nya på ett bra och välkomnande sätt. Våra möjligheter härtill är ju goda, då vi har tillgång till vår föreningsbigård i Rollsbo. Vi behöver förbättra byggnader, tomten och bigården och också göra våra möten intressanta och innehållsrika för alla. Hjälp till med önskemål på förbättringar! I dagarna har vi börjat bygga om golvet i möteslokalen och målsättningen är att allt skall bli klart tills måndagsmötena börjar i april. Vill ni hjälpa till, så arbetar vi på lördagar med början vid 10-tiden, och håller på några timmar. Stefan Hellström

10 Hälsningar från f.d kassören Som säkert de f esta av er har märkt slutade jag som kassör i somras i samband med sjukdom. Lars-Göran Larsson tog vid. Maj Wentzel och Per Almkvist hjälptes åt med tillblandning av syrorna till varroabehandlingen. Det kändes bra att det fanns medlemmar som slöt upp och hjälpte till. Mina bin f ck också sin tillsyn och skötsel av f era i föreningen. Marianne och Håkan skötte samhällena under sommaren och hösten. Nybörjarkursen invintrade. TACK för all hjälp och tack för alla besök och telefonsamtal. Vad hade jag gjort utan alla er? I september började jag successivt komma tillbaka till föreningsarbetet men ej som kassör. Till våren planerar jag att sköta mina bin igen och tror mig kunna hantera syrorna också med fortsatt hjälp av Maj och Per. En kort sammanfattning av utåtriktade aktiviteter 2013 I våras var det trädgårdsdagar på Liseberg, vädret var strålande, besökarna likaså. Det ledde till bra åtgång på våra lotter och många intresseanmälningar till nybörjarkurs. Vi hade öppet hus i maj i föreningsbigården. Inte så välbesökt som året innan men det kom en del intresserade personer. Det fanns möjlighet att se ner i en bikupa. Vi bjöd på f ka och sålde lite honung. Då det inte var så många besökare hade vi god tid att visa var och en. I september var det ett familjearrangemang i Västra Parken i Kungälv. Föreningen var inbjuden. Vi var där, sålde honung och informerade. Senare i september blev vi inbjudna till Vuxenskolan i samband med sortbestämning av äpplen. Vuxenskolan hade i samarbete med Kungälvs trädgårdsförening bjudit in pomolog Rolf Eskilsson. Besökare f ck komma med sin frukt och få den sortbestämd. Kön ringlade genom lokalen så Rolf f ck jobba utan paus. På föreningens äppleträd fanns en sort, dessa skall vara Filippa. Där f nns en sorts äpplen till men den grenen bar inte då. Vi passade på att sälja lite honung till besökarna och lockade dom att bli biodlare också. Traditionsenligt var vi med på julmarknaden vid Kringledammen i december. I år var det riktigt ruskväder med regn och blåst. Vi sålde och lottade ut honung, broschyrerna f ck vi stoppa undan, de hade blåst bort annars. Föreningens medlemmar har varit f itiga att vara ute på marknader med sina produkter. All info har gett resultat. Det blir 2 nybörjarkurser Varulager Nu med återförsäljare av bimaterial i området har vi minskat rejält på föreningens varulager. Det f nns fortfarande grejer kvar men inga burkar. Vaxkakor och småsaker som extra lock, spik, tråd och avståndsstift samt syror kommer vi att lagerhålla. Kartonger till 700 gr-burkar f nns kvar. Större beställningar t.ex. burkar och bifor kan vi göra gemensamt, återförsäljaren fakturerar då var och en. Skall någon åka och handla för sig själv säg gärna till i Bigården innan ifall någon annan behöver något. I år är det Lars-Göran, Arne och Eva som plockar fram när ni vill köpa något från föreningen.

11 Syror i brukslösning Här fortsätter vi som förut att blanda till efter behov. Maj och Per blandade oxalsyra på 12 kg socker under oktober-november. De sista f ck sin oxalsyra i samband med vaxlämningen 30/11. Som förut sagt och skrivet. ANVÄND ALLTID SKYDDSGLASÖGON OCH HANDSKAR vid all syrahantering. Får ni trots detta stänk i ögonen - spola ögonen med massor av vatten och åk bums till sjukhuset. Får ni syrastänk på huden, spola med massor av vatten. Tänk på att alltid ha rent vatten med vid skötsel av bina när syra skall användas. Oxalsyra Den droppar vi på bina mellan ramarna så sent som möjligt på hösten. För bra effekt är det viktigt att bina inte har yngel. Oxalsyra verkar endast på varroa som f nns på bin, inte på varroa som f nns i täckt yngel. I föreningen tillhandahåller vi Oxalsyra i brukslösning de tre sista måndagarna i oktober. Den lösningen är hållbar max två veckor och skall förvaras i kylskåp. När ni ger den till bina skall den vara ljummen. Ni kan också köpa en burk med 18,75 gram Oxalsyra. För att få brukslösning skall ni värma 250 gram vatten och där i lösa upp 250 gram socker. Häll den varma sockerlösningen på oxalsyran i burken, sätt på locket och blanda tills oxalsyran är löst. Klart att användas, räcker till ca 10 samhällen. Detta blir lite dyrare än om ni köper föreningens färdigblandade, burkarna kostade 40 kr Fördelen är att ni styr helt över när ni skall ge oxalsyran. Den torra oxalsyran har obegränsad hållbarhet. Har man färre än 10 samhällen kan man dela med en annan biodlare. Eva Carlsson

12 Verksamhetsberättelse för Södra Inlands Bf för 2013 Under föreningens 119:e verksamhetsår har medlemsantalet varit 160. Fördelningen har varit: 88 fullbetalande tidigare och 22 nytillkomna 1 hedersmedlem 22 familjemedlemmar 5 juniorer 22 stödjande. En medlem har avlidit under året. Mötesverksamhet Vi har haft fyra traditionella medlemsmöten. Årsmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 17 november, där förutom sedvanliga förhandlingar föredrag hölls av Bengt Karlsson från Alingsås, om att ta vara på pollen och vilket nyttigt födoämne detta är. Antal deltagare 44 st. Vårmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 12 mars, där Per Almqvist berättade om sin forskning på Näckrosskalbaggens liv i Svartedalen. Antal deltagare 39 st. På sommarmötet den 3 juni, var vi i bigården i Rollsbo. André Amaya från Hisingens bf. talade om sitt företag Beepartners som hyr ut och sköter bisamhälle i stadsmiljö i Göteborg och kranskommuner. Antal deltagare 38 st. Höstmötet hölls i bigården den 9 sept. Nils Zandhers berättade om starka kvinnor i Norden under svunna tider. Antal deltagare 47 st. Den 25 maj inbjöds allmänheten till provapådag i bigården. Vi upprepade förra årets inbjudan och visade bin och biodling, för att försöka få nya biodlare i kommunen. Bara ett fåtal intresserade kom, troligtvis p.g.a. för dålig annonsering. Men vi var ganska många medlemmar som träffades. Styrelsen har under året haft åtta protokollförda möten. Sommarhalvårets måndagsmöten har som vanlig varit välbesökta, och de f esta kvällarna har vi liksom förra året haft ett tema. De är genomförda som studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolan. Föreningen har varit representerad på Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikts årsmöte och ordförandekonferens, liksom på Vuxenskolans medlemsmöten, Föreningen är medlem i BOHUSLÄNS FÖRENINGSARKIV i Uddevalla och första delen av vårt arkiv från 1894 är överlämnat under året. Marknader och medlemsvärvningsaktiviteter Föreningens medlemmar har deltagit på julmarknaden vid Kringeldammen i Kareby. Trädgårdsmässan på Liseberg hölls 3-5 maj. Omkring 30 medlemmar bemannade vår monter. Bland annat på Kongälle Martna i oktober, Hembygdsdagen i

13 Dalen i augusti, En dag för barnen i Kungälv i september, Bi-festivalen under kulturkalaset i Göteborg i augusti och på Vuxenskolans äppelbestämmardag i oktober, har föreningsmedlemmar deltagit, sålt honung, informerat om biodling och föreningen samt värvat nya biodlare. Utbildning och kurser Nybörjarkurs och fortsättningskurs i biodling har genomförts i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan under våren och den praktiska delen under sommar och höst. Intresset för biodling ökar, så i år har dubbla kurser genomförts. Dessutom har en kurs genomförts för intresserade anställda på Kungälvs kommun, då kommunen skaffat ett bisamhälle och planerar att ha f era. De tre kurserna har haft 30 deltagare. Ledare har varit Thure och Roger Hilmersson, Arne Christiansen samt Jan Jynnås. Istället för varroakurs anordnades ett samtal om En sund bigård den 29 juni. Antal deltagare 16 st. En vaxkväll hölls i Rollsbo i oktober där 16 medlemmar provade att rulla ljus av vaxmellanväggar. Ingela Olsson har varit mentor vid skötseln av kommunens egen bikupa i Kolebacka och i anslutning ordnat en naturstig med bifrågor i Fontin. Medlemsservice Gemensamma inköp av Bifor och förpackningsmaterial har gjorts från Utby Maskin i Älvängen (Töreboda). Styrelsen har tagit beslut, att sluta med ytterligare gemensamma köp då en återförsäljare tillkommit i Stora Höga. Föreningen har fortfarande ett litet lager av redskap och burkar till försäljning i bigården. Vaxrensning har samordnats med in- och utlämning på bigården och transport till LP:s i Säff e. Bruksfärdiga syror för varroabekämpning har tillhandahållits medlemmarna till självkostnadspris. Föreningen har hjälpt till att förmedla bisamhällen, odlade drottningar och begagnade redskap. Den 26:e årgången av medlemstidningen Bibladet har sammanställts av bibladskommittén och sänts till alla medlemmar. Föreningens hemsida har uppdaterats. Medlemmarna har kunnat få sin honung bedömd och godkänd för att få köpa SBRs etiketter. Föreningsbigården Vid drygt tjugo tillfällen har medlemmar i år slungat sin honung i bigården, en dubblering sedan förra året. Flera har också utnyttjat möjligheten att smälta vax och tvätta sina biramar. Vi har i höst i bigården invintrat åtta samhällen. Samhällena varroabehandlas enligt

14 SBR:s rekommendationer med biologiska metoder. Bigården har lånats eller hyrts ut till: Länsstyrelsen för gruppmöte med bitillsynsmännen 6 mars Distriktstyrelsen. Möte tillsammans med distriktets kvinnliga nätverk. Föredrag av Bengt Karlsson Alingsås. Socialdemokraterna i Kungälv som har fått biodlingsinformation och köpt av vår honung. Ekonomiska bidrag Föreningen har sökt och fått kommunalt bidrag (kultur och fritid) på 2000 kr. Bidrag från SBR på 3500 kr har utgått till oss, för att vi är informationsbigård åt förbundet. Styrelsen ****************************************************************** Drottningodlarklubbens verksamhetsberättelse 2013 Styrelsen avger härmed sin berättelse för år 2013 den 24:de sedan klubben klubben bildades. Medlemsantalet är 28 st och kassan är enligt årsmötet god. Föreningens styrelse: Jan Jynnås ordförande Jan Ericksson vice ordförande Bo Andersson kassör Roger Hillmersson sekreterare Lars Oscarsson ledamot Maj Wentzel revisor : Roland Wentzel valberedare Våren började bra men kom av sig med frystorkat blåbärsris och i viss mån även hallonen, vilket fördröjde hela biåret med närmare en månad. Detta visade sig i antalet parade drottningar blev lågt i början av säsongen men vi slog nytt rekord i antal parade 210 till slut, mot 203 förra året. Parningsprocenten sjönk till 2011 års nivå med 81% parade drottningar, till skillnad från föregående års 83%. På Smörsundsdagen den 12 juni slöt 13 entusiastiska personer upp. Trotts några regndroppar blev det en trevlig f kastund med mycket biprat. De drottningar vi hade på parningsplattsen Koön, Lidköping 3, var inte lika lättskötta som de tidigare Lidköpingsdrottningar vi haft. Vi bestämde därför att inte ha dessa nästa år, som var sagt på årsmötet, utan byta ut dem mot vad vi kallar Linköpingsdrottningar istället. En av dessa f nns i Rollsbo (kupa R1) och resterande f nns nu på Koön. Som avslutning på årets verksamhet framför styrelsen sitt tack till er alla, till hela Södra Inland och ett extra tack till Janne E. För skötseln av parningsplatsen. Harestad februari 2014 Jan Jynnås Ordförande

15 Allt för taket! * Nyläggningar med takpapp och PVC-duk *Rep & omläggningar *Tilläggsisolering *Låglutande tak Bredhålts tak AB Gert Larsson Christer Larsson TÖREBODA BIREDSKAP Vax, vaxhantering - Biodlingsreskap Ljustillverkning - Hygienprodukter MS Biredskapsfabriken AB Haddebodavägen a, Töreboda Tele Fax

16 Ny kassör i föreningen av Lars-Göran Larsson Som många av medlemmarna redan vet så valdes jag på årsmötet till kassör i Södra Inlands bf efter Eva Carlsson, som fortfarande är med i styrelsen. Jag har varit kassör i föreningslivet tidigare, vilket gett lite erfarenhet. För att få ett hum om vem jag är, så kan jag berätta att jag varit biodlare sedan Jag gick kursen för Gunnar Andersson som då var kursledare. Jag har aldrig varit någon storbiodlare utan det har varierat mellan 2 till 6 samhällen. Min sysselsättning i arbetslivet har varit som teknisk ingenjör vid ritbordet på Saab Bofors Dynamics där vi utvecklade komponenter till försvaret. Ett yrke som jag trivdes med. Det är nu tio år sedan jag gick i pension från företaget och fem år sedan jag blev statsanställd. Den enda kontakt nu med min tidigare verksamhet är när vi gamla saabseniorer möts några gånger om året, det är alltid lika trevligt. Jag kommer att verka, förutom som kassör, som en av kontakterna vid försäljning till medlemmarna av det som vi har i förråd. Övriga försäljningskontakter är Eva Carlsson och Arne Christiansen. Till sist tackar jag för förtroendet och säger väl mött när vi ses till våren. Om bisvärmar En god vän och biodlare, keramikern Rex Stuart-Beck (död 1986), lärde mig en gammal engelsk minnesregel: A swarm in May is worth a load of hay. A swarm in June is worth a silver spoon. A swarm in July isn t worth a f y. Översatt utan rim blir det: En svärm i maj är värd ett hölass. En svärm i juni är värd en silversked. En svärm i juli är inte ens värd en f uga. Tiderna har förändrats (liksom hö- och silverpriset), men principen står sig. Per A

17

18 Bikursen Jag vet inte riktigt hur jag kom på att jag skulle vilja börja med biodling egentligen. Jag nämnde nåt om att jag tyckte att det verkade intressant för min granne Yngve som bott på sin bondgård hela sitt liv. Och han berättade hur det var förr och påminde mig och frågade mig hela tiden om jag skaffat några bin än. Han tipsade om måndagsmötena på bigården så en måndag åkte vi dit, Hasse och jag. Tack för det Yngve! Där f ck vi se bin och bikupor och engagerade biodlare. Och det dröjde inte lång stund förrän vi hade anmält vårt intresse för att gå en kurs i biodling. Sen ska jag villigt erkänna att jag orode mig en del innan kursen drog igång. Tänk om det var svårt? Tänk om jag blivit för gammal för att sätta mig i skolbänken? Det verkade ju ganska komplicerat... Men när kursen väl kom igång släppte min oro. Ledsagad av en väldigt erfaren kursledare och en bisittare genom hela kursens gång har tempot varit lagom högt och det har funnits god tid för repetition och frågor och att pröva själv. Kursen startade med biodling ur ett historiskt perspektiv och gick sen igenom saker som biets anatomi, bisamhällets uppbyggnad, skötsel och bisjukdomar. På fortsättningskursen sen f ck vi följa med ut till olika biodlare och deltaga i skötseln av deras bisamhällen under årets alla olika skeden. Det var väldigt givande och intressant och roligt dessutom. Det f nns många olika sorters mäniskor som håller på med biodling! En lika viktig del som själva lärandet var att man kunde skapa sig ett nätverk av biodlare i trakten och att man f ck hjälp och stöd när det gäller att skaffa sitt första bisamhälle och sin första bikupa. (Pulsen var ganska hög första gången man drog på sig dräkten för att ensam kolla sina egna bin.) I början f ck vi mycket assistans av olka medlemmar i föreningen när vi till exempel undrade om vi verkligen hade en drottning eller inte i vårt samhälle. Och när vi behövde köpa en ny drottning. Och en hel del trevliga f kastunder i trädgården har det blivit! Nu har Hasse och jag en f n gammaldags bikupa i trädgården med ett samhäll i och en till gammal bikupa i ladan är under renovering. Till våren hoppas vi på att kunna göra en avläggare. Det blev inte så mycket honung vårt första biodlar-år, knappa fem kilo. Men det blev i alla fall honung! Det känns väldigt stort. Och några burkar har vi kunnat ge bort. Finns det någon f nare present egentligen? Mina kollegor på jobbet har fått höra mycket om biodling under året som har gått kan jag säga. Och jag tror faktisk att de har tyckt att det har varit roligt! Tove Johansson

19

20 Alla träffar i Rollsbo har varit välbesökta. En måndagsträff ställdes in pga varning för storm. Några kom ändå, det blev inte så mycket storm som befarades och vi f ck en extra måndagsträff 4/11. I april f ck vi besök av från Uppsala biodlareförening. De var på genomresa för att bl.a. besöka LP:s öppna hus i Säff e. På vägen stannade de i Rollsbo och f kade. Bigården Till föreningsbigården i Rollsbo är alla välkomna, inte minst ni som är helt nya. Alla mötestider hittar ni här i Bi-bladet. Var inte rädda för att fråga och var beredda på f era svar på varje fråga. På måndagskvällarna hjälps vi åt med förekommande arbete hos bina, i trädgården, med huset både ute och inne. Möten och kurser sker i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Både slungrummet och vaxrensningen användes f itigt Föreningens slungrum användes av 18 biodlare, några slungade vid mer än ett tillfälle. Kursdeltagare och medlemmar slungade föreningens honung. Om man vill slunga i föreningens slungrum skall bina var besiktade. Tänk på att ta kontakt med bitillsynsman under yngelsäsongen. Vid tiden för slutskattning är det för sent att besikta. Det f nns en kalender på anslagstavlan där man kan boka in sig för slungning och /eller vaxrensning. Fråga någon hur det går till innan ni provar själva första gången. Mycket arbete gjordes i Bigården under 2013, dels på våra måndagsträffar men också däremellan. Förra vintern behövde det skottas f era gånger, hittills i år har det varit lugnt på den fronten men vintern har precis börjat när detta skrivs. Förra våren blommade krokusen f nt, det hoppas vi dom gör i vår också. För ett par år sedan började vi med att ta med oss plantor när vi delade perenner hemma. Det fortsätter vi såklart med. I köket är det gjort mycket arbete med skåp, hyllor och bänkar, mer arbete är pågång där. Fasaden och vindskivorna är målade. I rummet skall vi reparera golvet under kommande säsong. En arbetsgrupp för detta bildades på årsmötet. Målsättningen är att det blir klart innan mötena börjar i april. Vi planerar bla att jobba på lördagarna med start ca kl 10. Vi i arbetsgruppen ringer till er medlemmar om olika insatser. Om ni vill hjälpa till så hör gärna av er till undertecknad. Vi invintrade sju samhällen inklusive visningskupan Varroabehandling

21 är gjord med drönarutskärning, korttidsbehandling av myrsyra och oxalsyra på senhösten. Rapport är skickad till Preben Kristansen. Alla samhällena har gula drottningar. Föreningens bisamhällen har var sin ansvarig skötare, skötseln dokumenteras på skötselkort. Samhällena används förutom för honungsskörd och pollinering till undervisning. De f esta åtgärderna med bina görs under våra möteskvällar. När ni är i bigården passa på att vara med och titta, fråga, prova på mm. Det f nns möjlighet att hämta larver för egen drottningodling. Prata alltid med ansvarig skötare innan ni gör ingrepp i ett samhälle. Föreningens honungsskörd uppgick till 120 kg. Vi f ck 21 poäng på honungsbedömningen, avdrag för två partiklar och att den var märkbart kornig. Vi har fått synpunkter att honungen är väl hård. En del av honungen är såld, småburkar är sparade till lotterivinster på Liseberg. Det f nns kvar till försäljning under våren. Honungsbedömningskommiten bedömde 26 burkar. Poängen var mellan 21 och 25 poäng. 12 burkar f ck full poäng, grattis till dom biodlarna. Ni som har lämnat honung till bedömning kom och hämta era burkar när vi är på plats i Rollsbo. Lista med namn och nummer f nns. Nerskrivet av Eva, uträttat av många *********************************************************************************************************************************************************** Besök i bigården på måndagskvällarna Det genomsnittliga besöksantalet per måndagskväll i bigården är 26 stycken under föregående år. Detta mätt under perioden 8 april fram till den 21 oktober. Undantaget är den 28 oktober pga att SMHI då utfärdade en varning för kraftig storm med fara för allmänheten och bad folk att hålla sig inne och hemma. Detta gjorde även föreningen och istället lades måndagen den 4 november till. Därav något mindre besökande på dessa två tillfällen. Övriga möten och sammankomster i föreningen var deltagarantalet enligt följande: 17 nov -12 Årsmöte 44 st 12 mars -13 Vårmöte 39 st 26 april -13 Uppsala bf 16 st 25 maj -13 Öppet Hus 20 st 3 juni -13 Sommarmöte 38 st 29 juni -13 En sund bigård 16 st 9 sept -13 Höstmöte 47 st 2 okt -13 Vaxljuskväll 15 st

22 Vad gör de på Biodlarnas bank efter klockan tre? Jobbar! På Swedbank i Kungälv har vi öppet måndag-torsdag, fredag.

23 Bikursen 2013 Kursåret 2013 blev ett minnesår så till vida att antalet anmälda deltagare var större än någonsin och vi f ck i all hast planera om så att så många som möjligt skulle få plats. Därav blev det två grupper, med olika kursledare, med 12 respektive 11 stycken plus en extragrupp för kommunen. Vi började som vanligt med en presentation av oss själva och vilka tankar och förväntningar vi hade om bin och biodling. Blandningen av deltagare av båda könen, i ålder från 10 år och uppåt och där en del har lite förkunskaper, andra ingen alls ger ju givetvis olika förväntningar på kursen. Alla hade dock förhoppningar om att få bin av den snälla typen för att pollinera trädgården och dess omgivning för att ge mer blommor, bär och frukt. När vi i maj månad började med praktiskt arbete bland bina var nio stycken med i min grupp vid första vårstädningen och koll av bina och olika larvstadier. Att få se drottningen live för första gången är en kick för de f esta. Så gick sommaren med olika arbeten såsom utökning, varroakontroller, honungsskörd och matning inför vintervilan. Så f yttade vi oss åter inomhus för att slunga och ympa honung och uppdatera våra kunskaper om bisjukdomar. Sista träffen med gänget är honungskontroll. Vilken honung är och smakar bäst? Min såklart! //Thure Hilmersson

24 Första året med bi-odling på Kolebacka Kungälvs Kommun har genom kommunekologen TorBjörn Nilsson satsat på att sprida kunskapen till Kungälvsborna om biodlingens betydelse för vår natur och har, hösten 2012, tillsammans med Arbetslivscentrum (ALC) placerat en kupa på den gamla boplatsen Kolebacka i Fontins norra del. Gården Kolebacka f ck Kungälvs stad av Staten på 1600-talet och fungerade under en kort period, som rådhus för de styrande i staden. På gården har bedrivits jordbruk under 3 sekel och i slutet på 1990 upphörde jordbruksarrendet och boningshuset disponerades av Kungälvs Naturskyddsförening under några år innan det tråkigt nog brann ner i februari Kommunen valde att ej återuppbygga boningshuset utan satsade istället på att rusta upp ladugårdsbyggnaden med att bygga om stalldelen till en mycket mysig samlingslokal som bland annat används av olika skolor i deras naturlära. Tomtplatsen ligger härligt naturskönt intill Fontins motionsspår vilket även är en del i Bohusleden som i sin tur ingår i den nybildade Nordsjöleden. Gården ligger inom Fontins naturreservat och har ett mycket värdefullt bokskogsbestånd in på knutarna. Mitt intresse för biodling vaknade när jag gick i pension våren 2009 och kom med på biodlarkursen som föreningen ordnade. Thure, Arne och Roger lärde ut odlarkonsten på ett mycket trevligt sätt och när jag 2012 f ck chansen att repetera kursen under Arne Christiansens ledning och samtidigt få vara med att sköta bisamhället på Kolebacka, så blev jag fast i denna härligt intressanta hobby. Jag har fått bästa hjälp av Ingela Olsson som har startat upp det hela och varit mentor för mig och mina kurskompisar från ALC, Maria Sjöberg och Leif Starck vilka tillsammans har pysslat om bina på Kolebacka. Massor med god honung har det blivit från detta enda samhälle och vi slungade i två omgångar sammanlagt 46 kilo! Otroligt bra tycker vi. Vi har behandlat bina med oxal- och myrsyra vilket har hållit varroa-kvalstren skapligt i schack. I och med att Kolebacka ligger lite ensligt har det känts lite oroligt om bina skulle få vara ifred från skadegörelse. Tack och lov så har det gått hyfsat bra hittills men

25 det var en skrämmande upptäckt alldeles före jul när jag lyfte på locket och såg att någon hade bränt av två mindre raketer inne i kupan! Turligt nog så var trasmattan överst inte så eldfängd så det blev bara lite bränn-märken. Det har varit ett intressant bi-år som jag har fått vara med om. Trevliga möten med besökare på Kolebacka och Bohusleden som verkligen är nyf kna och frågvisa. Många trevliga f kastunder har det blivit med Ingela, Maria och Leif efter att vi har gjort klart med drönarutskärning, utökning, kontroll mm. Foto från 2006 (boningshuset f nns med och det är på denna plats bikupan står idag). Tack för att jag f ck chansen! Hoppas på en god fortsättning Hälsningar Tommy Johansson XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Hej, jag heter Stefan Johansson och gör mitt första år som suppleant i styrelsen. Jag bor i Kärna och har haft bin sedan Vårt första år som biodlare innebar många delningar av samhällen och inplockande av svärmar. Andra året medförde ytterligare ett par svärmar och till det en knepig väderlek. I år har vi invintrat 5 samhällen med nya drottningar i alla kupor, så nu ser vi fram emot våren och sommaren, med hopp om ett lyckat och lite lugnare år med våra bin. Vi ses i bigården, Stefan

26 Visst är det spännande med bin! Bikurs våren 2013 Mitt i smällkalla vintern verkade allt så långt borta, när vi tolv kunskapstörstande adepter träffades för första gången i Komvux lokaler i Kungälv. Vi hade vi alla olika visioner, förväntningar och planer för en kommande sommar med surrande bin kring välfyllda kupor i prunkande grönska, och inte minst egen solgul, doftande honung. Arne Christiansen och Thure Hilmersson, våra kursledare och mentorer lät oss snart förstå att det f nns SÅ mycket att lära och att man nog aldrig blir riktigt fullärd. Med all Er erfarenhet och kunskap öppnade Ni en helt ny och fantastisk värld för oss. Vintern blev snart till vår och vi hade fått lära oss det mesta om stort som smått, allt från drottningar, drönare och arbetsbin till otäcka kvalster. Hur en kupa är uppbyggd, hur man skattar och honungens kvalitet beroende på vilka blommor bina besökt. En efterlängtad majdag besökte gruppen Bigården i Rollsbo. Där f ck vi iklädda skyddskläder och handskar för första gången stifta närmare bekantskap med våryra och surrande bin. Under våren och sommaren var det både roligt och intressant att få komma hem till några av föreningens medlemmar. Vi f ck ta del av deras arbete och erfarenheter. Tack alla snälla, för härliga sommarkvällar med f kastunder då vi blev bjudna på både anekdoter och smaskens till kaffet. Vi "nybakade" f xade och donade nu på darrande nybörjarben, med bin, kupor och allt annat förut okänt som behövs. Thure och Arne stöttade, uppmuntrade och hjälpte till med mycket praktiskt hela sommaren, under helger och kvällar, ja nästan dygnet runt. Tack för Ert enorma engagemang, Ert tålamod och Er iver för att ge våra små vänner bina och oss elever en chans att lära känna varann under de bästa av förutsättningar. Med inramat diplom på väggen och invintrade bin i kuporna planerar vi och ser fram emot en ny säsong. Med nya erfarenheter att röna och meditativa stunder under ljumma kvällar framför ett väl traf kerat f uster. Ett stort tack till Inlands Biodlareförening med alla medlemmar för Er hjälpsamhet och varmt välkomnande bemötande. Vilken kunskap! Tacksamma kursdeltagare /Sven-Olof Warén Andersson

27 Hund mot amerikansk yngelröta Här är en intressant metod från Australien. Detta är Bazz, en svart labrador i Australien i sin skräddarsydda biodlarkostym. Hans jobb är att "sniffa ut om ett bisamhälle har amerikansk yngelröta. Källa: Utby Maskin Göteborgsvägen 94 Älvängen Återförsäljare för Töreboda Biredskap Försäljning och service av gräsklippare och motorsågar m.m. Öppet: Mån-Fre , Lör Tel

28 Information om nytt medlemssystem. SBR har tecknat avtal med Membit AB gällande ett nytt medlemssystem. Systemet är helt webbaserat och kommer på sikt att förenkla medlemsadministrationen i hela organisationen. Systemet kommer att tas i bruk succesivt och vi börjar med nya medlemmar. From 1 februari kommer nya medlemmar att via "självbetjäningen" kunna registrera sig, välja medlemskap och betala avgiften direkt via vår hemsida. I samband med detta kommer de välkomstpaket som tidigare skickats ut att tas bort. Den information som fanns i paketen kommer att f nnas på hemsidan under en nybörjarf ik. Värdecheckar hos redskapshandlare kommer att utgå. Vi återkommer med information där vi hoppas att redskapshandlarna kommer med erbjudanden som alla medlemmar får ta del av. Nästa steg i implementeringen av nya systemet är att konvertera över resten av vårt nuvarande medlemsregister. När detta skett kommer distrikt och föreningar att få tillgång till att ta ut sina egna medlemslistor och kunna se vilka medlemmar som betalat resp inte betalat sin medlemsavgift. Detta har under en längre tid varit efterfrågat i organisationen och vi hoppas att det kommer att underlätta för er ute i distrikt och föreningar. Vi har ju att rätta oss efter personuppgiftslagen, PuL, vilket innebär strikta behörigheter i systemet. Varje distrikt och lokalförening utser en/två personer som får kvittera ut inloggningsuppgifter från kansliet för att få tillgång till systemet. Behörigheten är personlig och kommer att ge rätt till att enbart se medlemsuppgifter i det egna distriket respektive den egna föreningen. Vi återkommer med information om tillvägagångsättet. Vi kommer i möjligaste mån att använda mailfunktionen i systemet för att sprida information samt även till att skicka ut avisering av medlemsavgiften. Organisationen har stora porto-kostnader och vi hoppas att kunna sänka dessa genom att använda mailfunktionen. Vi ber er ute i landet att efterfråga mailadresser från era medlemmar och delge oss på kansliet dessa så vi kan registrera dem i medlemssystemet. Vi garanterar att alla personuppgifter hanteras enligt PuL och ej lämnas vidare till tredje part. Vår förhoppning är att på lite längre sikt kunna återbetala medlemsavgifterna till er med tätare intervall, idag sker utbetalning tre gånger per år i mars, maj och september. Vi är tacksamma om ni ute i föreningarna sprider informationen vidare till era medlemmar. Informationen måste även delges de som kommer att ha kurser för nya medlemmar. Registrering ska ske via hemsidan i första hand. Har man ej tillgång till dator kan man även fortsättningsvis kontakta kansliet för hjälp. Vid frågor vg kontakta Anette Irebro, ekonomiansvarig. Med vänlig hälsning Sveriges biodlars förbund

29 Pollenallergi Att pollenallergi drabbar allt f er svenskar är ingen nyhet, ungefär var femte svensk har någon form av allergi. Är det riktigt illa väljer många att hjälpa kroppen genom hyposensibilisering, en immunterapi där man sprutar in allergenet, som kan vara exempelvis björk eller ek, i huden och låter kroppen bygga upp ett immunförsvar. Det är inte gjort i en handvändning, många gånger behövs många sprutor under f era år för att få en effekt som sitter i även efter att man slutat med sprutorna. Men nu har forskare vid Finlands Astma- och Allergiförbund påvisat att man kan få samma effekt genom att äta honung med pollen av det allergen som gäller som då exempelvis björk eller ek. Och man behöver inte äta enorma mängder heller, en tesked ringlad över morgonf len varje morgon kan vara det som behövs. Det som är viktigt i sammanhanget är att honungen kommer från det område där man bor och innehåller det pollen som sprids naturligt i det egna närområdet. Källa: Allt om vetenskap 04/12 *********************************************************************************************************************************************************** KÖPES / SÄLJES Till våra nybörjare i kursen försöker vi varje år hjälpa till att förmedla bin och bimatrial. Men det f nns även en del veteraner som söker matriel för att utöka sin biodling och som vi försöker hjälpa. Har du överblivet matriel som du vill avyttra eller söker något så försöker vi hjälpa till att förmedla kontakt. Hör av er till: Roger Hilmersson Thure Hilmersson

30

31 Från Bitidningen i oktober 1927 Binas nytta vid frömjölsöverföringen Vi känna vilken nytta bina i allmänhet göra i naturen, och jag kan inte förgäta den nytta, de så att säga omedvetet göra och de timmar av arbete de besparat åtminstone mig i min egenskap av trädgårdsmästare. Under tvenne år har jag i början av februari månad inf yttat ett bisamhälle i persikehuset, där träden vid denna tid stått i blom. Här har nu bina utfört ett arbete, som är värt allt erkännande. Jag har nämligen överlåtit åt dem att sköta om befruktningen av av persikoblommorna, och detta arbete har de skött till belåtenhet. I år f ck de också göra liknande nytta med jordgubbsplantorna i växthuset, och när dessa plantor just nu i dagarna stå med stora, härliga frukter, snart färdiga att börja skördas, kan jag icke underlåta att giva bina det erkännande, de verkligen äro värda. Var och en som sysslat med drivning av persikor och jordgubbar, vet nog vilket arbete det är att utföra den sk konstbefruktningen, i synnerhet en sådan vår som denna, med dess råa och kalla väderlek, då solen vägrar visa sig på veckotal. Men bina har utfört sitt arbete så väl, att faktiskt inte en enda blomma gått förlorad. Här inom växthusets begränsade område har bina gjort rensningsf ygningen mitt i vintern. Dock är härvid att iaktta, att har man andra växter och blommor i samma hus, dessa helst böra övertäckas med tidningar under de dagar, rensningsf ykten pågår, enär de eljest bliva på ett mindre vackert sätt prickade av binas framfart. En nackdel vidlåder dock detta sätt, att så tidigt väcka ett samhälle till liv, ty innan bina hunnit vänja sig vid sitt begänsade utrymme, få många med livet plikta för sin otålighet att ej vilja hålla sig inom ramen för deras f ygfält. Ty de kalla, fuktiga glasrutorna, mot vilka bina oupphörligen surra i sina försök att komma ut, är orsaken till många bins undergång. Det händer så lätt, att bina fastna med vingarna mot rutan eller sjunka ned mot de kalla, våta syllplankorna, och i båda fallen är döden viss för dem, såvida icke en räddande hand rycker de därifrån. Jag har sålunda plockat bort många bin, som legat till synes livlösa på den kalla syllplankan, placerat dem på värmeledningsröret, där de i f esta fall snart återfått ursprungliga vigör. Efternågra dagar hava bina dock tydligen insett det fruktlösa i sina strävanden att komma ut i det fria, ty de lugna sig så småningom och arbeta sedan snällt och f itigt med det arbete, de äro satta att utföra. Måhända vinner ej samhället på, att bli väckt ur sin vintersömn så tidigt, därom vill eller kan jag knappast uttala mig, jag har blott velat visa, vilket värdefullt arbete bina utföra i fråga om blommornas befruktande. Ute i det fria, i sol- och sommardagar, är kanske deras arbete med detta icke av så stort värde som då det gäller inomhus, sol och vind göra ju då sitt till, men att bina även då, vid sidan av sin egentliga uppgift, honungssamlandet, även utföra ett arbete, för vilket de äro värda erkännande, torde väl vara obestridligt. Holmboda, Upplands Väsby den 17 april Med biodlarehälsning Gustav Adolfsson Avskrift från BT 1927 nr 10 av Eva Carlsson

32 Ny säsong med våra nordiska bi - nya möjligheter och utmaningar... Del 1 Våren börjar komma och våra förväntningar ökar för varje dag. Hur har våra nordiska bin klarat vintern? Telefonerna går varma när vi glada kan konstatera för varann att bina lever! Så börjar säsong två, och nu gäller det att hänga med, för när bina väl kommit igång så behövs utrymme för både yngel och honung. I början av juni så får vi tillfälle att följa med Ingvar Arvidsson till Lurö som är parningsstation för nordiska bin. En tidig morgon åker vi till Ekenäs för att möta Ingvar och en dryg timmas båtfärd till Lurö. Vi f nner oss väl tillrätta på båten och medhavd matsäck smakar mums! Så närmar vi oss ön och nu börjar vi med att orientera oss på parningsstationen, förutom vårt sällskap är det drottningodlare från Dalsland och Örebro med. Vi får tillfälle att följa arbetet och det är mycket att ordna med på den tid vi har till förfogande. Ingvar visar runt oss och bina verkar trivas med honom, Vi andra nöjer oss med att på håll konstatera att det är bra drag! Så börjar vi återresan och nu ska drottningarna följa med så båten fylls med kassetter och ett antal fripassagerare! Vi återser Ekenäs och nu ska drottningarna fortsätta sin färd på land, Ingvar fyller sin bil och snart börjar han sin färd till Dalsland. Vi tar farväl och startar vår resa hemåt. Vi är alla fyllda av intryck så det är inte svårt att hitta samtalsämnen och när det börjar kurra i magen är vi som tur är nära Laxbutiken i Ljungskile. Mätta och nöjda konstaterar vi att det f nns mycket att lära om det nordiska biet och vi gör det bäst tillsammans! Yvonne Strid och Eva Carlsson

33 Håll koll på luftfuktigheten! Att honung är känslig för hög vattenhalt är känt för många. Honungen kan absorbera fukt (och även lukter) från luften om den inte förvaras i ett väl förseglat förvaringskärl. I slungningsrummet eller i det rum där man förvarar honungsramar före slungning och honung innan burkning är det viktigt att tänka på att det inte är för fuktigt. Det cirkulerar lite olika uppgifter, men luftfuktigheten bör ligga mellan % rf i rummet för att inte riskera att honungen tar upp fukt från luften. Skulle luftfuktigheten vara för hög är det enklast att skaffa en avfuktare och försöka få ned den. Är det bara ett litet antal lådor/kärl med honung kan man ställa in det i en garderob eller liknande och köra avfuktaren där. Är honungen för fuktig skall den ju givetvis stå i ett torrt rum men man kan även hjälpa till med torkningen genom att skapa en luftström genom honungsstapeln. Lättast är att blåsa in torr rumsluft eller svagt uppvärmd luft med en kupef äkt, efter ett par dagar har man normalt lyckas sänka vattenhalten i honungen med någon/ ra procent. Ett litet tips på hur man kalibrerar sin hygrometer för att veta att den mäter rätt i rumsluften är att göra på följande sätt: *Fyll en så liten burk som möjligt men såpass stor att din hygrometer får plats i den. Burken skall vara så tät som möjligt och det är en fördel om man kan avläsa mätartavlan. * Fyll botten med vanligt bordsalt (natriumklorid) och vatten så att det blir en fuktig gröt (inget fritt vatten får f nnas). Skapa en liten distans och placera din hygrometer på denna, saltgröten skall inte komma i kontakt med hygrometen. * Placera burken i ett så jämn tempererat utrymme som möjligt där temperaturen i och utanför burken är så konstant som möjligt. Efter 24 till 36 timmar kan du avläsa resultatet. *Om allt är rätt bör din hygrometer visa någonstans mellan % rf då saltgröten kommer att antingen avge eller ta upp fukt i burken tills detta värde uppnås (vid temperaturer mellan grader C). Visar din hygrometer något annat värde f nns det ofta en justerskruv på den som gör att den kan kalibreras in. Om hygrometern saknar justerskruv får du minnas att hur mycket fel den visar, felvisningen är nämligen konstant. L ycka till Roger