119de verksamhetsåret. 27 utgåvan

Transkript

1 119de verksamhetsåret 27 utgåvan 2013

2 STYRELSE Stefan Hellström Jan Olauson Ingela Olsson Eva Carlsson Roger Hilmersson Jan Andersson REVISORER Olle Björnström Yvonne Strid ordförande vice ordf. sekreterare kassör ledamot suppleant REVISORSSUPPLEANTER Lars Oscarsson Lennart Eliasson BITLLSYNSMÄN Jan Olauson Kareby, Romelanda Stefan Hellström Hålta, Solberga, Bo Hedin Kungälv, Ytterby, Harestad, Torsby Ingemar Widheden Marstrand, Lycke HONUNGSBEDÖMNINGSKOMMITTE Yvonne Strid, sammankallande Stig-Uno Johansson Pontus Almgren Fazli Hasani Paul Hellberg BIBLADSKOMMITTE Marléne Båtsman, sammankallande Olle Björnström Nils-Hugo Strömberg Olof Sjöberg VALBEREDNINGEN Roland Wentzel, sammank. Arne Christiansen Lars-Göran Larsson Styrelsens studieansvarig PR och Info-ansvarig Sjukdomsansvarig Roger Hilmersson Roger Hilmersson Jan Olausson Föreståndare för föreningsbigården Ingemar Johansson Lars Oscarsson Föreningens hemsida: Webb-ansvarig Jan Jynnås Föreningens adress: Stefan Hellström, Högsberg 460, KODE E-post: Föreningens Bg nr: Södra Inlands Biodlarförening Bg: Bigårdens besökadress: Bilgatan 2, Rollsbo - Kungälv

3 Sida Välkommen till Södra Inlands verksamhetsår Innehållsförteckning 2 Styrelseuppsättning 3 Innehållsförteckning 4-5 Viktiga datum i föreningens verksamhet år Jourlista 7 Tema för måndagsträffarna 8 Ordföranden har ordet 9 Många nybörjare i årets bikurs Kassören skriver 12 Bibladskommittén informerar Verksamhetsberättelse för Södra Inlands Bf för Från Plastsäck till Bananlådor Biparadiset Rollsbo 21 Bikursen Japp, så har man ett kursintyg att stoltsera med här hemma efter ett år av fantastisk insikt och kunskap i biskötsel! 25 Öppet hus i Bigården 26 Bigården 27 Omhändertagande av ett vildbisamhälle Från Bitidningen 1 Oktober Årsrapporten Första kommunala kupan 33 Biodling inom tätbebyggt område - tillåtet eller inte..., Saxat från Biodlarna.se 34 Joels sida, Bistick Litauenresan Nyfiken på att samla pollen? 40 Inbjudan till träff med SBR Quinnor 41 Bipollen Resa tillbaks till framtiden eller vårt möte med det nordiska biet Från Bitidningen 1 Maj Drottningodlarklubbens versksamhetsberättelse Resan till Joel Svenssons vaxfabrik och andra ställen 50 Tips för biodlare! 51 Vi prövar något nytt 52 Föreningen på Liseberg, Föreningen önskar, Föreningen välkomnar Medlemslista

4 VIKTIGA DATUM I FÖRENINGENS VERKSAMHET ÅR 2013 Tisdag 12 mars Måndag 8 april Onsdag 17 april Vårmöte kl i Inlandsgården Kärna. Näckrosbaggens ekologi Vår medlem Per Almkvist visar bilder och berättar om sin forskning i Svartedalen på denna skalbagges intressanta samspel med näckrosor. Kaffe o lotteri. Trivselkväll i föreningsbigården med syrautlämning för den som vill vårbehandla sina bin mot varroa. Start kl Nya och gamla biodlare är välkomna att hämta ut syra mm. För er som har fått kärl sedan tidigare medtager dessa för påfyllnad. Drottningodlarnas årsmöte kl 18.00, i bigården. Ingvar Arvidsson från Projekt Nordbi är inbjuden som föredragshållare. Kaffe och lotteri. Alla som är intresserade är välkomna. Måndagar i april-juni Trivselkvällar i föreningsbigården. Med början omkring kl. 18. Nya och gamla biodlare är välkomna att se och lära! Tema för kvällarna finns på sidan 7. Måndag 29 april Helgen 3-5 maj Nosema provtagning kl Extra viktigt för drottningodlare. Medtag 60 avdödade bin från det samhälle som du vill prova/odla från så utförs kontroll på bigården, Rollsbo. Trädgårdsmässa på Liseberg. Föreningen medverkar. Kontakta Arne Christiansen om du kan hjälpa till. Onsdag 15 maj Kvinnlig nätverksträff på föreningsbigården Rollsbo kl Träffen inbjuder härmed samtliga intresserade kvinnor, i och utanför föreningen att närvara. Se mer annons sidan 40. Lördag 25 maj Prova på dag på bigården. Vi har öppet hus i bigården och visar bisamhällen, har befolkat informationskupan, säljer honung, visar vår utrustning och slungrum för nybörjare - veteraner och framförallt för nya intresserad allmänhet. Tag med dina intresserade vänner och kom till bigården. Måndag 3 juni Onsdag 12 juni Söndag 29 juni Sommarmöte i föreningsbigården kl Föredrag, kaffe och lotteri anordnas. Smörsundsdagen kl Medtag kaffe med dopp så syns vi vid parningskuporna, Koön. Kontakta Jan Jynnås. En sund bigård. Tanken är att vi pratar om hur man förebygger sjukdomar och problem i sin bigård. Se mer annons sidan 51.

5 Måndag 15 juli Sommarträff i föreningsbigården med början kl Alla är välkomna som brukligt särskillt nybörjare och andra nyfikna. OBS: Detta är sista dagen att beställa bifor. Best. görs till Arne C eller Eva C Måndagar i aug-okt Trivselkvällar i föreningsbigården. Med början omkring kl. 18. Nya och gamla biodlare är välkomna att se och lära! Tema för kvällen finns på sidan 7. Lördag i aug Måndag 9 sep Måndagar i okt Onsdag 2 okt Måndag 31 okt Hembygdsdagen i Dalen där föreningen medverkar, se mer annons i Kungälvsposten. Höstmöte på Bigården, Rollsbo kl Föredrag, kaffe o lotteri. Syrautlämning i bigården för den som vill höstbehandla sina bin mot varroa. Start kl Alla biodlare är välkomna att hämta ut syra mm. För er som har fått kärl sedan tidigare medtager dessa för påfyllnad. Vaxljuskväll på bigården. Med start kl 18,30, fika kommer att serveras. Sista dagen för insändande av årsrapporten till Roger Hilmersson. Kan även anmälas per telefon eller mailas. Blankett återfinns i Bitidningens oktobernummer. Lördag 16 nov Årsmöte i Inlandsgården Kärna kl Sedvanliga årsmötesförhandlingar, föredragshållare medverkar. Kaffe o lotteri. Glöm ej medtag honung för bedömning. Lördag 30 nov Lördag nov/dec Söndag i dec Kl vaxinlämning. OBS! Samtidigt ska frankerat kuvert med namn och adress lämnas. I kuvertet läggs även uppgift om rammått eller om vaxet ska säljas. Ange om du använt Apistan eller ej på förpackningen då vi annars särbehandlar vaxet Marknad på Mimershus, Kungälv. Föreningen medverkar. Se annons i Kungälvsposten. Marknad vid Kringeldammen i Kareby. Föreningen medverkar. Se annons i Kungälvsposten. Beställning av burkar, bifor och annat material kommer även att göras i år. Men vi återkommer under året när denna beställningen kommer att ske. För mer information kan ni vända er till Eva el. Arne eller gå in på hemsidan för information.

6 JOURLISTA FÖR MÅNDAGSTRÄFFARNA I FÖRENINGSBIGARDEN ÅR 2013 KL apr 15-apr 22-apr 29-apr 06-maj 13-maj 20-maj 27-maj 03-jun 10-jun 17-jun 24-jun 15-jul 05-aug 12-aug 19-aug 26-aug 02-sep 09-sep 16-sep 23-sep 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt Jan Olausson & Eva Carlson Stefan & Ingrid Hellström Paul Hellberg & Arne Christiansen Annelie Eriksson & Bo Hägeryd Lars-Göran Larsson & Ingela Olsson Lennart Eriksson & Roland Eriksson Olof Sjöberg & Kurt-Erik Eriksson Ethel Berntsson & Jan Jynnås Sommarmöte Maj & Roland Wentzel Yvonne Strid & Gösta Karlsson Christin Klangeryd & Annica Jacobson Föreningen står för fikat Jan Eriksson & Ragnar Olsson Barbro Franksson & Jounes Tamimi Stig-Uno & Jan-Lennart Johansson Roger Hilmersson & Per Almkvist Andrea Trogen & Jan Andersson Höstmöte Bo Andersson & Bo Hedin Ingemar Johansson & Tage Edvardsson Jan Werner & Magnus Ögärd Lars Oscarsson & Janette Möller Stefan Johansson & Lotta Svarén Birgit Jansson & Göte Svensson Heléne Jillnefelt & Olle Björnström Föreningen bjuder på kaffet. Jourvärdarna fixar något att doppa. Vid förhinder ring och byt dag. ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA även nybörjare, grannföreningar och andra intresserade. Föreningsbigården Vid föreningsbigården i Rollsbo finns ett antal samhällen uppställda. Praktisk undervisning för nybörjare skall förekomma bland dessa. Målet är att föreningen ska få en viss inkomst från samhällena. På husets anslagstavla framgår vilka som åtagit sig att sköta samhällena. Nybörjare och andra får ej på egen hand göra ingrepp i kuporna utan att först ha kontakt med dessa ansvariga! Önskas ägg eller späda larver fås från något av föreningens samhällen går detta bra efter överenskommelse med respektive kupansvarig.

7 Tema för måndagsträffarna i föreningsbigården 2013 Datum Ämne Ansvar 08-apr Vårkontroll av bisamhällena Arne Christiansen 22-apr Drönarram och drönarutskärning Stefan Hellström 29-apr Nosemakontroll Jan Jynnås 06-maj Utökning av samhällena Roger Hilmersson 20-maj Svärmförhindring - Avläggare Jan Eriksson 27-maj Drottningodling Bo Hedin 17-jun Bihusesyn Yvonne Strid 05-aug Myrsyra som kortidsbehandling Eva Carlsson 19-aug Säker drottningtillsättning Jan Eriksson 02-sep Friska vinterbin till invintringen Roger Hilmersson 14-okt Att smälta sitt vax själv Jan Olausson 21-okt Rörning/ympning av honung Stefan Hellström Tema tillfällena är tänkta som korta diskussionstillfällen med ansvarig person som moderator. Tanken är sedan att vi som är på bigården denna aktuella dagen skall hjälpa till att diskutera kvällens ämne. Vad är bra, vad är dåligt, hur gör man bäst? Vi kan ändrar på ämnena beroende på väder, och andra förutsättningar eller om det kommer annat som är intressantare. Väl mött att delta med dina erfarenheter och frågor för en givande diskution.

8 Ordföranden har ordet Ytterligare ett biår har vi lagt bakom oss. För många har 2012 varit ganska dåligt ur honungssynpunkt, har jag förstått. Som vanligt får vi skylla på att sommarvädret inte var tillräckligt bra för bina. För dem som har ljungdrag har det gått bättre. Vi har börjat lära oss, hur vi skall hantera varroakvalstret, så att bisamhällena inte dukar under. Det börjar bli en normal del av biskötseln nu. Allt fler i föreningen har försökt sig på att odla sina egna drottningar, för att få snälla och bra samhällen. Vi har goda förutsättningar med bra avelsmaterial och med vår renparningsplats på Koön. Vad skall vi då se fram emot under det kommande året? För mig har allt mer av föreningens verksamhet börjat kretsa kring föreningsbigården i Rollsbo. Jag hoppas att vi i år skall kunna få till stånd en mer långsiktig lösning, så att vi vet, att vi får vara kvar. Vi har haft kontakt med både ägaren Bokab och kommunen under fjolåret och hoppas att vi kan komma till en överenskommelse snart. Det skall bli roligt att kunna börja planera om- och tillbyggnad av huset. Det verkar som om det finns ett ökande intresse för biodling ute i samhället. Nybörjarkursen har fått många intresserade och om alla anmälda kommer med, måste vi försöka dubblera kursen. För att rida på intressevågen, planerar vi också en ny provapådag, liknande den vi hade förra året i Rollsbo. Hoppas många av er, också i år, vill vara med och visa upp vår roliga hobby. Alla våra vanliga aktiviteter kan vi också se fram emot: vår- sommar- och höstmöten, måndagskvällar i bigården, lisebergsdagar och andra marknader mm. Tack alla för allt ni gör i föreningen! Det är en stor glädje att vara ordförande i en förening med så många aktiva och intresserade medlemmar. Stefan Hellström

9 Många nybörjare i årets bikurs I år är det glädjande att vi har fått fler nybörjare än vanligt gå med i årets bikurs. För att hjälpa dessa igång med material och bin som vi kursledare brukar försöka att göra, annonserar vi här efter er som har bin eller saker att sälja och som kan vara användbart för dessa nybörjare att starta med. Hör gärna av dig till någon av oss kursledare så kan vi hjälpa till att förmedla det vidare till en kontakt mellan er. Vi är i år fyra kursledare:roger Hilmersson Thure Hilmersson Arne Christiansen Jan Jynnås Vaxljuskväll på bigården En kväll på bigården hösten 2011 anordnade vi en vaxljuskväll då vi visade hur man kunde göra lite olika vaxljus. Vi har tänkt att anordna en vaxljuskväll i år igen. Det blir den 2 oktober i bigården.. Utmarksvägen KUNGÄLV Försäljning av cyklar åkgräsklippare, vanliga gräsklippare och motorsågar och röjsågar. Reservdelar och service. Telefon : Fax :

10 Kassören skriver I skrivande stund är det slutet på december. Ett par turer till Ramsön har jag gått över isen. Den senaste gick det att ro igen. Bina ger endast ifrån sig ett svagt ljud så dom mår nog bra i kylan. Har två nordiska och ett gult samhälle invintrat därute. Målsättningen är nordiska bin på Ramsön. Föreningen var på trädgårdsdagarna på Liseberg i våras och på Kringledammen i december. Lisebergsdagarna började kallt och regnigt. Första dagen var det inte många besökare. I vanlig ordning sålde vi lotter med honung som vinst. Intresset för bin och biodling håller i sig hos allmänheten. Det var flera stycken som fyllde i intresseanmälningar för att gå nybörjarkurs. På Kringledammen var jag bara med en liten stund, det var andra medlemmar som sålde föreningens honung och lotter där i år. Här fanns också intresse för nybörjarkurs. Flera av föreningens medlemmar är ute och informerar om bin och biodling samtidigt med honungsförsäljning. Det ger resultat i ökat intresse, det kommer ofta nya personer som vill bli biodlare, gå kurs mm. I bigården hade vi öppet hus på pingstafton. Detta var mycket lyckat, solen sken, lagom varmt, bina var i full aktivitet, besökarna likaså. Det fanns möjlighet att vara med och titta i ett samhälle, det var mycket uppskattat. Föreningen hade köpt in besöksslöjor innan. Dessutom fick besökarna se på en urkrupande drottning i tillsättningsbräda, se slungrummet och bin i visningskupan. Alla som kom fick provsmaka honung, det fanns möjlighet att köpa honung, föreningen bjöd på kaffe. Jag hoppas att vi kan genomföra öppet hus någon lämplig dag i vår också. Vi får parera så det inte kolliderar med trädgårdsdagarna. Här behövs funktionärer till att visa bin, sälja honung, bjuda på kaffe, visa runt, berätta om bin mm mm. Studieförbundet Vuxenskolan kommer att vilja ha vår medverkan med visningskupa en dag i vår. Närmare info om detta kommer från Hanna. Varroabehandling Numera hjälps Maj och jag åt att blanda till syror till brukslösning. Vi började på en ny dunk med Myrsyra i somras. Oxalsyra har vi blandat på sammanlagt 12 kg socker, det blir drygt 19L brukslösning. Flera personer har köpt Törebodas burk med 18,75gr oxalsyra och blandat själv. Fördelen med burken är att man köper den när man vill och blandar till den när den skall användas. Vår färdigblandade oxalsyra är endast hållbar i ca 14 dgr och skall förvaras i kylskåp under väntetiden. När den ges till bina skall den vara ljummen. Oavsett vilken syra man jobbar med så är det viktigt att skydda sig med särskilda skyddsglasögon och handskar. Om någon får syrastänk i ögonen spola ögonen med massor av vatten och uppsök

11 sjukvården bums. Syrastänk på huden spola med massor av vatten direkt. Jag har fått syrastänk på en jacka, det blev en frätskada på tyget direkt, hade jag fått det på huden hade det blivit ett sår. Varulager Vi har burkar i fyra storlekar, kartonger till 700-grams-burkar och en del annat till biodling. Hör av er när ni behöver något och kom till Rollsbo när vi börjar på måndagarna i april. Arne, Jan O, och Eva hjälper till att plocka fram. Betalar gör ni över bankgirot eller mindre summor kontant. Datum för beställningar till i år återkommer vi med. Eva Carlsson BI-SNICKERIKURS Kvinnor och män, för er som är intresserad av att snickra erat egna bimaterial eller andra träsnideriarbeten finns det en snickerikurs som brukar hållas i Ytterbyskolan. Vill ni deltaga ring Stefan Hellström

12 Bibladskommittén informerar Så är det dags att träffas igen i bibladskommittén det är dags för ett nytt Biblad. Vi träffas som vanligt numera hemma hos Marlene och Roger. Arbetsuppgifterna är givna vi kör som förra året. Vår ambitionen är som vanligt att distribuera bibladet tidigare än förra året. Om vi lyckats märker ni när ni läser detta. Annonsförsäljningen har gått bra några har försvunnit och andra kommit till. Priset för en helsida är f o m föra året är 600 kr + moms och för halvsidan 300 kr + moms.. Ni skall veta att Marlene drar ett jättelass i kommittén med redigering av texter och layout av annonserna. Det är hon som ser till att vi har ett välfyllt och informativt Biblad i vår hand. Redigeringen av bibladet tar mycket längre tid än man tror och har man små barn som kräver uppmärksamhet så krävs det mer tid. Kommitténs grå eminens i form av Roger finns som alltid tillhands med svar på alla våra frågor. Han levererar underlag, ger oss tips och stöttar oss på alla de sätt. Varje år ställs vi inför frågan hur många sidor orkar vid att fylla? Det finns en 4-faktor som styr oss. Antalet sidor skall vara jämt delbart med 4. Det finns en ekonomisk sida av saken också. Fler sidor, dyrare tryckning. I slutänden blir det ändå Marlene som får bestämma antalet sidor. Huvudsaken är att vi får ett informativt och intressant Biblad. IT-världen gör sig påmind. Vi har fått ett uppdrag från styrelsen att undersöka om det är möjligt i ett kommande biblad kunna få med medlemmarnas e-post-adresser. Möjligheter för våra annonsörer att vara med på vår hemsida har säkert bidragit till att fler velat vara med. Olle Björnström Föreningen behöver hjälp! Till Lisebergsdagarna den 3-5 maj i år behöver föreningen hjälp med att bemanna ståndet där föreningen står och visar bin samt pratar bin med allmänheten. Har du möjlighet att ställa upp är detta tacksamt. Vi försöker bemanna med minst 3 stycken åt gången och 2 pass per dag. Du behöver inte vara biodlingsproffs för att vara med och stå, vi hjälps ju åt, så även nybörjare kan vara med. Även till andra marknadsdagar behöver föreningen hjälp med att bemanna vårat marknadsståndet, så anmäl ditt deltagande till Arne Christiansen

13 Verksamhetsberättelse för Södra Inlands Bf för 2012 Under föreningens 118:e verksamhetsår har medlemsantalet varit 151. Fördelningen har varit: 96 fullbetalande 1 hedersmedlem 17 familjemedlemmar 5 juniorer 28 stödjande Av dessa är 11 st. nytillkomna i år, Två medlemmar har avlidit under året. Mötesverksamhet Vi har haft fyra traditionella medlemsmöten. Årsmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 19 november, där förutom sedvanliga förhandlingar föredrag hölls av Christina Kobel från Länsstryrelsen i Uddevalla, om myndighetskrav vid hantering och försäljning av honung. Vårmötet hölls i Inlandsgården i Kärna den 13 mars, där vår medlem Per Almqvist talade om pollenanalys, klimatförändringar och en del annat.. På sommarmötet den 28 maj, var vi i bigården på Rollsbo. Tor jörn Nilsson, kommunekolog i Kungälv, berättade om kommunens arbete med natur och ekologi. Höstmötet hölls i bigården den 10 sept. Eva och Roger visade bilder från resan till Litauen, och biodlingsfilmer. Den 26 maj inbjöds allmänheten till provapådag i bigården. Med anledning av kommunens stipendium, visade vi bin och biodling för att föröka få nya biodlare i kommunen. Ett femtiotal intresserade och medlemmar kom. Den 8 mars lånade länsstyrelsen vår bigård för ett gruppmöte med bitillsynsmännen i södra Bohuslän. Bigården har också lånats ut till Kvinnligt Nätverk och Distriktstyrelsen. Styrelsen har under året haft nio protokollförda möten. Sommarhalvårets måndagsmöten har som vanlig varit välbesökta, och de flesta kvällarna har vi liksom förra året haft ett tema. Vi har fått en ny handikappanpassad ytterdörr i köket. Fasaden har ångtvättats och målats om. Stora träd mot gatan har fällts, huggits till ved eller eldats. Föreningen har varit representerad på Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikts årsmöte och ordförandekonferens, liksom på SV Vuxsenskolans medlemsmöten, Föreningen har blivit medlem i BOHUSLÄNS FÖRENINGSARKIV i Uddevalla som kommer att förvalta vårt stolta arkiv med handlingar sedan Marknader och medlemsvärvningsaktiviteter Föreningens medlemmar har deltagit på julmarknaderna på Mimers Hus och Kringeldammen i Kareby.

14 Trädgårdsmässan på Liseberg var i år utökad till fyra dagar med regn, blåst och kyla. På Hembygdsdagen Dalen i augusti och på Kongälle Martna i oktober har föreningsmedlemmarna deltagit, sålt honung, informerat om biodling och föreningen samt värvat nya biodlare. Utbildning och kurser Nybörjarkurs och fortsättningskurs i biodling har genomförts i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan under våren och den praktiska delen under sommar och höst. Åtta deltagare har varit med på hela kursen och sex var bara med på nybörjardelen. Ledare har som tidigare varit Thure och Roger Hilmersson samt Arne Christiansen. Varroakurs har genomförts den 30 juni. I år hölls den åter av Bernt Johansson från Ale. Medlemsservice Gemensamma inköp av biodlingsredskap, Bifor och förpackningsmaterial har gjorts från Oscar Gustafsson, Töreboda och LP biodling (som i år övertagit OG). Föreningen har ett lager av redskap och burkar till försäljning i bigården. Vaxrensning har samordnats med in- och utlämning på bigården och transport till Oscar Gustafsson. Bruksfärdiga syror för varroabekämpning har tillhandahållts medlemmarna till självkostnadspris. Föreningen har hjälpt till att förmedla bisamhällen, odlade drottningar och begagnade redskap. Den 25:e årgången av medlemstidningen Bibladet har sammanställts av bibladskommitten och sänts till alla medlemmar. Föreningens hemsida har uppdaterats. Medlemmarna har kunnat få sin honung bedömd och godkänd för att få köpa SBRs etiketter. Föreningsbigården Fler medlemmar har i år slungat sin honung i bigården. Föreningsbigårdens samhällen har gett ca 65 kg honung. Ett tiotal medlemmar har i år slungat sin honung i bigården, en ökning sedan förra året. Flera har också utnyttjat möjligheten att smälta vax och tvätta sina biramar. Vi har i höst i bigården invintrat åtta samhällen. Samhällena varroabehandlas enligt SBR:s rekommendationer med biologiska metoder. Ekonomiska bidrag Föreningen har av Kungälvs kommun tilldelats 2011 års Stipendium för en hållbar utveckling på kronor. Föreningen har sökt och fått kommunalt bidrag (kultur och fritid) på 2000 kr. Bidrag från SBR på 3500 kr har utgått till oss, för att vi är informationsbigård åt förbundet. Styrelsen

15 Från Plastsäck till Bananlådor 2001 började jag transportera medlemmarnas vax och ramar till Tofta för rensning. Ett stort problem var att förpackningen var för det mesta plastsäckar, inget fel i det, men väldig svårt att stapla både i Tofta och vi som hanterade tyckte inte om detta. Vi bad medlemmarna att paketera det i bananlådor, genast blev det mycket bättre. Vi som har svarat för transporten har sett det som en utflykt, med en fika på Matstället utan för Varberg, där har vi passat på att lösa många frågor om hantering av honung och bina. Transporten till Tofta skedde med 2 bilar inklusive släpkärror men hem räckte det med 1 bil plus kärra. I början så var det gummiband runt ramarna, vilket ställde till problem, många förpackningar med ramar kalvade under hemfärden vilket inte var bra. Det hände då att någon fick fel ramar. Idag bandas ramarna med plastband vilket har gett ett mycket bättre resultat. LP i Säffle har köpt Oscar Gustavssons fabrik för hantering av vax och ramar och flyttat vaxhanteringen till Säffle. LP hämtar numera materialet i Rollsbo, om dom också lämnar det rengjorda där vet jag inte i skrivande stund. Vi som har arbetet med medlemmarnas material är Gunnar Andersson, Gösta Karlsson, Bo Andersson, Jan Olausson ett stort tack. //Arne Christiansen. Ett annat sätt att studera bina på är att göra som Adam 3,5 år gör. Att sätta sig vid flustret och studera när de flyger in och ut & se vilka färger de har på pollenbyxorna.

16 Biparadiset Rollsbo Undertecknad har vid några tillfällen i Bigården presenterat en ide jag haft att skapa en biotop för steklar, fjärilar och andra småkryp runt bigården. Denna ide har resulterat till en skrivelse dels till vår styrelse och dels till kommunekologen/ samhällsbyggnadskontoret. Jag har anledning att tro att en sådan biotop kan ha en inverkan på hur den detaljplan, som är under utarbetande, kommer att se ut. Själva utformningen av biotopen har utformats i samråd med Per Almqvist och resulterats i en skiss som överlämnats till samhällsbyggnadskontoret. Förverkligande av denna ide är under förutsättning att den nya detaljplanen tillåter det och att föreningen får till ett långsiktigt avtal med Bokab om disponeringen av Bigården. Nedan följer ett utdrag av den skrivelse som inlämnats till vår styrelse och kommunekologen: Bigården i Rollsbo med omgivning skall utvecklas till ett biparadis och vara ett Kungälvs många besök och utflyktsmål. Biologisk mångfald Stärka populationerna av sällsynta och hotade insektsarter som förekommer i denna del av kommunen. Även stärka populationer av mer vanliga gaddsteklar så att Biparadiset kan utgöra en spridningskälla till övriga lämpliga av kommunen Folkbildning Biparadiset skall utgöra ett centrum för information om insekter i allmänhet och gaddsteklar (bl a bin) i synnerhet. Det skall även ge förståelse och inspiration till vidare studier om insekternas mångfald och deras intressanta biologi. Biparadiset kan även ge tips om vad man själv kan göra för att gynna solitära vildbin och andra insekter. Samtidigt utgöra ett besökscentrum i kommunen samt en viktig informationsplats för kunskap om insekter. Upplevelser och utflyktsmål Biparadiset skall utgöra ett utflyktsmål för människor som vill uppleva en rik natur med mycket blommor och ett intressant insektsliv. Här skall finnas plats för vila och fika. Artrikedom bland bin Artrika insektsgrupper är dagfjärilar, blomflugor och gaddsteklar med stora populationer i området. För speciellt bin tillhör området kanske till och med bland de mer artrika. En noggrann riktad inventering bör göras för att bättre visa på denna artrikedom. Hur många arter bin är möjliga i detta området? En trolig uppskattning är det kan finnas ett 20 tal arter förmodligen fler.

17 Sälg Trädslaget sälg inklusive olika videarter hyser en mycket rik fauna av bin knutna till sig. Åtminstone sju solitära biarter har sälg som viktigaste pollenväxt. Alla dessa arter påträffas endast på våren då sälgen blommar. Även för många humlearter är sälgen en mycket viktig näringskälla. Trädet sälg är den viktigaste trädarten för bifaunan, med sju arter vildbin knutna till sig. Viktiga blommor för bin och andra insekter i Rollsbo För de mest hotade bina och fjärilarna utgör åkervädd den viktigaste pollen- och nektarkällan. Andra betydelsefulla växter som förekommer rikligt i Rollsbo är blåklockor, fibblor, blodrot, maskros, skogsklöver, rödklöver, gökärt, mjölkört, smultron, gullris, baldersbrå och sommargyllen. Andra sparsamt förekommande och viktiga växter är ängsvädd, rödklint, prästkrage och femfingerört. En informationsplats skulle byggas i anslutning till Bigården med bred information om bin och besläktade arter och vad man kan finna i området kring bigården. Förslaget är att bygga ett öppet skärmtak. Olle Björnström Avläggare och bidrottningar säljes Buckfast, LN, 3/4 langstroth Kontakta Susanne Forsman * RENHÅLLNING * ÅTERVINNING * SLAMSUGNING * HÖGTRYCKSSPOLNING * CONTAINERSERVIS * MILJÖFARLIGT AVFALL * MILJÖREVISIONER

18 Bikursen 2012 Vi startade som vanligt en ny bikurs tidigt i februari Det blev förvåning direkt när vi startade, då några som var anmälda inte kom! När jag kontaktade dem angående glömskan var svaret att de hade annat för sig. Man tycker att de borde ha kunnat meddela sitt avhopp, för det kan ju finnas andra som stod på tur och nu missade kurstillfället. Gruppen var reducerad men gemenskapen blev desto större bland de sju som var kvar. Till fortsättningen med praktiskt arbete var det bara unge Joel kvar av herrarna med fem damer. Till skillnad från många män behöver damer inte fundera och tänka länge innan de tar beslut var något vi skämtade om under träffarna, då alla skaffade sig bin med bostäder redan tidigt under sommaren. När hösten kom skördade alla sin egen honung och njöt av sitt första biår. //Thure Hilmersson

19 Etikettera din honung! Som medlem i SBR har du möjlighet att köpa och använda den välkända SBR etiketten med slingan. Denna etikett är en av Sveriges äldsta varumärke och tillkom redan Genom att använda dig av den garanterar du dina kunder att din honung uppfyller ställda krav samtidigt som du bidrar med 10 öre per etikett till reklam för svensk biodling. För att få möjlighet att beställa SBR etiketter måste du ha lämnat in en burk för bedömning innan till honungsbedömningskomitten En etikett som inte har så många år bakom sig är länsförbundets etikett. Den finns att köpa här i föreningen och kräver inget för att få lov att användas. Bohusetiketten vill visa att honungen är lokalproducerad vilket ofta leder till ökad försäljning. Etiketten kostar 50 öre styck och finns att köpa hos kassören Eva Carlsson.

20 Japp, så har man ett kursintyg att stoltsera med här hemma efter ett år av fantastisk insikt och kunskap i biskötsel! Vi var en liten skara kunskapslystna deltagare som samlades för att ta reda på om detta med biodling kunde vara något för oss, kan berätta redan nu att alla deltagare utom en är stolta ägare till flertalet kupor. Första delen av kursen var teoretisk. Tänk att det fanns så mycket man inte visste om dessa små flitiga varelser! Vi bubblade av frågor och våra duktiga ledare svarade tålmodigt och gärna på allt som kom upp. Fyllda med bikunskap i teorin fortsatte vi nästa steg med den praktiska kursen. Det var fantastiskt roligt och nyttigt att få komma ut till bina och handgripligen arbeta med de små liven. Våra besök på olika bigårdar i trakten innebar en djupdykning i alla delar som den aktiva säsongen i arbetet med bin innebär, från första vårstädningen till lyckan att få slunga vår allra första honung! Med knoppen fullproppad med biodlingens grunder och med ett brett kontaktnät att ta till sitter vi här nu mitt i kallaste vintern och väntar och längtar till vårens första värmande dagar och vårt första riktiga år som biodlare! Komsi komsi våren, dröj inte för länge, vi längtar efter att få se våra bin flyga! Vill rikta ett stort tack till våra underbara ledare, Thure Hilmersson, Arne Christiansen och Roger Hilmersson, som gjorde vår dröm verklig och fick oss att våga ta steget ut i biodlingens spännande värld! Håller tummen för att ni får ett bra bi-år 2013, mvh biodlare Lotta Svarén PS. Häng med oss i våra fortsatta diskussioner, i allt som rör bin, i vår Facebookgrupp, Biodlare i Väst DS.

21 Vad gör de på Biodlarnas bank efter klockan tre? Jobbar! På Swedbank i Kungälv har vi öppet måndag-torsdag, fredag. TÖREBODA BIREDSKAP Vax, vaxhantering - Biodlingsreskap Ljustillverkning - Hygienprodukter MS Biredskapsfabriken AB Haddebodavägen a, Töreboda Tele Fax

22 Öppet hus i Bigården Pingstafton 2012 inbjöd föreningen till visning av bin och bigård i Rollsbo. Många intresserade besökare lockades dit. Vädret var strålande, att föreningen nyss fått Kungälvs kommuns hållbarhetsstipendium bidrog nog en del till intresset. Det vimlade av glada intresserade gäster som hade många möjligheter till förkovran i bikunskap. Ett 50-tal skrev in sig i vår gästbok och förmodligen var det ännu fler. En journalist från Kungälvsposten gästade oss också. Föreningens medlemmar ställde helhjärtat upp för våra gäster med information om binas liv och leverne. Uppe i paviljongen kunde man få låna en bidress och man fick under erfaren ledning titta in i ett bisamhälle. Ute vid bihusen kunde man se en drottning i tillsättningsbräda (modell Gunnar Andersson) och vid visningskupan var det också full verksamhet. Det kom många bra frågor att svara på och hos några väcktes intresset att bli biodlare. I de fallen kunde vi tipsa om kommande bi-kurser i föreningen. Vid lotteriståndet kunde man vinna honung och på en pedagogisk frågepromenad kunde man vidga sitt vetande. Så småningom landade många av besökarna inne vid fikabordet. Där blev det strykande åtgång på saft, kaffe och tilltugg. Där fanns också honung att smaka på. En rolig episod var när en liten flicka stolt kom in klappande på en drönare som satt på hennes hand. En kompis tittade förvånat, slank tyst iväg och kom strax tillbaka även hon med en drönare att klappa. Det var en rolig dag. Det gav många nya kontakter. Det gav mersmak! Vid pennan: Maj Wentzel

23 Bigården Vid ett styrelsemöte beslutade vi att fasaden på Bigården skulle rengöras, jag gjorde en förfrågan hos Cramo Kungälv om att få låna en ångtvätt vilket skulle underlätta arbetet. Detta mottogs positivt och vi blev sponsrade med denna. Resultatet blev riktigt bra, nu infann sig lusten att även måla huset, vid förfrågan hos Colorama i Kungälv blev jag väl emottagen och vi sponsrades med husfärgen och medlemmar hjälptes åt att måla. Vi fick låna skylift av Lars O. Ett hjärtligt tack till Cramo och Colorama i Kungälv från Södra Inlands bf. /Jan Olausson

24 Omhändertagande av ett vildbisamhälle Tidigt på våren redan i slutet av mars månad fick jag reda på via en biodlarkollega om ett vildbisamhälle som hade byggt bo i ett gamalt balkongutskjut. Huset skulle rivas och när de rev ned balkongen så hade det kommit bin ut. Ägarna till huset tyckte det var synd att ta död på dem om det gick att rädda så det var bara att försöka. Bina hade byggt bo mellan reglarna som höll uppe balkongen. Bygget var ca 60 x 100 x 20 cm och hade nog suttit där något år. Eftersom att det låg på marken när jag kom så var det ganska så enkelt att komma åt. Efter att ha tagit bort brädorna över det som en gång var golvet kunde jag se hela bygget och nå både bin och vaxkakor. De tomma vaxkakorna var enkelt att bryta bort. Väl inne där bina satt fick man där de fortfarande hade mat kvar i vaxet försöka binda in detta i tomma ramar. Trots att det bara var i slutet av mars hade bina redan 3 ramar med yngel som var tvungen att tas med över. Drottningen hittades (omärkt men stor och fin). Övrigt vaxbygge där bina satt men som var tomt på yngel eller mat togs bort efter det att bina hade skakats ned i lådan med bin o vaxramar. Det blev ett ganska så bra samhälle på ca 7-8 ramar efter överflyttningen och blev ett helt ok samhälle senare under sesongen. Varifrån bina ursprungligen kom gick inte att avgöra men de var hyfsat snälla trots min behandling av deras bo och med tanke på att vädret knappt var 10 grader och blåsigt. //Roger Hilmersson Vårda era bin med kärlek och blommor CJ s Blomsterbod Kärna Torg

25 För de unga Från Bitidningen 1 Oktober 1942 Skrivet i BT av Erik Andersson, avskrift av Eva Carlsson Situationen vuxen Pelle stod och tittade ut över åkrarna. Det var så soligt och vackert. På andra sidan vägen betade Stjärna och Majros, grannens båda kor. Som han stod där och tittade började Majros springa vilt ikring ristande på huvudet och viftande med svansen. Farbror Jönsson, grannen som just kom gående över åkrarna, varseblev också Majros beteende och styrde stegen bort mot sin kossa. När han kom henne helt nära, tvärstannade han ett ögonblick, sedan skyndade han emot bäcken efter en hink vatten, vilket han försökte stänka över Majros. Just som han höll på härmed, tappade han hinken och började slående med mössan springa ikapp med Majros. Till sist sprang han hemåt. När Pelle såg detta, grep en aning honom helt plötsligt. Raskt hoppade han över gärdesgården och sprang bort emot Majros. Det var som han trodde. En bisvärm ville slå sig ner på henne. Det var synd om kossan som inte kunde komma undan. Så fort som benen kunde bära honom sprang han hemåt igen. Ut till bikuporna. Han var nämligen själv biodlare. På ett bihus-tak stod rökpusten, vilken han nyss använt. Den brann ännu. Raskt stoppade han en handfull träull i behållaren. Sen åstad igen, emot Majros allt vad tygen höllo. När han kom fram hade han god stim på pusten och gick till attack mot bina. Med några kraftiga rökpustar drev han dem bort från kossan. Och när denna lugnat sig ett slag, såg han att de började samla sig på en tuva borta vid kanten av en sädesåker. Farbror Jönsson som på avstånd sett Pelles tilltag, kom efter en stund ned till Majros igen. Och när han såg att ingen fara längre var å färde, kom han bort till Pelle, som varit hemma efter en halmkupa för att fånga in bisvärmen. När han kom nära, såg Pelle, att han fått smaka binas gaddar. Och det var inga vackra ord Pelle fick höra för sin hjälpsamhet. Farbror Jönsson rådde honom att så snart som möjligt göra av med bina eller hålla dem innestängda. Sina kossor ville han inte ha utsatta för deras anfall flera gånger, sade han. Då förklarade Pelle för honom, att bisvärmen inte var kommen från hans kupor. Troligen var det en rymmarsvärm från någon halmkupebiskötare. Och om farbror ville ha bina, så hade han störst rätt till dem, eftersom de slagit sig ner på hans åker. Men det hjälpte inte, farbror var arg och önskade både Pelle och bina dit pepparn växer. Pelle tyckte det var tråkigt att hans hjälpverksamhet skulle bli missförstådd, men för tillfället fanns ingenting att göra åt saken. När han fått alla bina i kupan, tog han dem med sig hem. Han hade femton samhällen förut. Det var nu fyra år sedan

26 han började med en enda kupa. Och som han saknat pengar, hade han inte kunnat utöka kupantalet fortare än bina själva kunde betala kostnaden härför. Det ena året hade skörden blivet klen, så att det endast gått jämnt ihop för honom. Då hade det varit tålamodsprövande för honom att ha bina, och mången gång hade han önskat att han själv kunnat bestämma väderleken för några fattiga veckor bara. Men så hade nästa år kommit med dubbel skörd. Då hade han kunnat skaffa nya redskap och utöka kupornas antal. Även sista året hade han haft mycken honung att sälja. Men inte endast den ekonomiska sidan tänkte han på. Utan jämväl på många glädjestunder hans bin berett honom. Så ljust i hans minne stodo de vårdagar, då de gjorde sin första utflykt för året. Och hur oförglömliga voro inte de många sommarkvällar, då han suttit vid sina kupor och lyssnat till sorlet och bruset från flustren. Och så fanns det ändå de, som kunde säga åt pepparn med dem. Ja de, som inte bättre förstånd hade. Och sådana fanns det många tyvärr. Kanske just de, som hade största nyttan av dem utan att tänka en tanke däråt. Nu skulle det bli sexton kupor i hans bigård. För att vara säker på att bina i svärmen voro fria från bipest, lät han dem sitta i halmkupan i tre dagar. Sedan fingo de marschera in i ett nytt hus, och halmkupan, som var gammal brände han upp. Några dagar senare råkade han farbror Jönsson, och då dristade han sig att fråga hur det blivet med Majros. Farbror Jönsson var då på bättre humör, och istället för att tala fula ord om bina, tog han upp börsen och gav honom en vacker slant och tackade för att han hade räddat Majros undan binas gaddar. Pelle tyckte att det var roligt att farbror inte var arg på honom längre, och stolt visade han honom den nya kupan. För att han fick behålla bina, lovade han farbror en stor burk honung. Och det löftet höll han. Pelles ålder framgår inte i artikeln. Om det varit i vår tid hade Pelle med all säkerhet varit en juniormedlem.

27 Årsrapporten 2012 Som ett blött och regnigt år kan man sammanfatta 2012, för jag tror att det var så många uppfattade det. För de flesta uteblev sommarhonungen på grund av det blöta vädret, dock hade ljungen nytta av vätan och växte ut ordentligt. Personligen fick jag bra med ljunghonung men för de som inte hade ljung att tillgå i sitt dragområde blev skörden inte så stor. Medelskörden på de 40 årsrapporter (10 kvinnor och 30 män) som jag fick in blev 21,9 kg för Av de 20 % som rapporterade in lägst medelskörd (8 st) var skörden endast 10,1 kg, motsvarande för de 20 % som rapporterade högst skörd där medelvärdet var 38,7 kg. Föreningens medlemsantal var vid räkenskapsbrytet 120 st vilket betyder att 32,5 % av medlemmarna lämnade in årsrapporten, alltså långt ifrån det mål som SBR försökt att utlysa på så nära 100 % som möjligt. Hoppas att vi kan förbättra oss till nästa år. Önskemål om mer utbildning, t ex föredragshållare som pratar i ämnet, angavs i fallande ordning: Bihälsa, Drottningodling, Avläggarbildning, Praktisk biodling samt Starta eget. På frågan om utökning av biodlingen angav 28 Nej, 19 Nöjd, 7 Tidsbrist (flera kryss kunde anges). Bland dem som ändå angivit en tänkbar utökning fanns 9 kryss på 1-5 samhällen. Här återfanns de flesta kryssen procentuellt bland kvinnor (3 kvinnor och 6 män). Manligt Kvinnligt Årsrapporten indelat på män o kvinnor (föreningskollumen visar den samlade bilden). Intressant är att vi skall lära av våra kvinnor i föreningen. För vad vi än gör så gör kvinnorna det bättre, högre honungsskörd, lägre antal vinterförluster och fler avläggare. Det enda som männen har mer av är antalet samhällen men även här knapar kvinnorna in. Kvinnorna har ökat sitt biinnehav under 2012 medan männen

28 minskat. Kvinnornas genomsnittsålder är också lägre än männens. Årets varroabekämpning bestod av mestadels ekologiska metoder. Där finns även rabarber med som alternativ metod och Apistan som är kemisk bekämpning. Som avslutning på årsrapporten vill jag önska er alla ett bra år inför 2013, förhoppningsvis blir det ett år som inte är lika blött som Passa på under den perioden som bina inte är så aktiva att fundera igenom vad ni vill göra med dem det kommande året, skall drottningar bytas och kanske odlas, hur många avläggare skall göras etc. Det mesta handlar ju om att utveckla sin biodling på något vis och i vilken riktning man själv vill att det skall gå. Kanske är du nöjd med storleken på din bigård med det finns kanske annat som går att förbättra? Lycka till med din biodling //Roger Hilmersson Utby Maskin Göteborgsvägen 94 Älvängen Återförsäljare för Töreboda Biredskap Försäljning och service av gräsklippare och motorsågar m.m. Öppet: Mån-Fre , Lör Tel

29 Första kommunala kupan Oktober 2012: Kungälvs första kommunala bikupa finns att beskåda i Kolebacka i Fontins naturreservat. Det är kommunens Arbetslivscentrum som byggt kupan, och den kan komma att följas av fler. Detta är ett samarbete mellan kommunen och Södra Inlands Biodlarförening, som mottog Kungälvs kommuns hållbarhetsstipendium i kommunfullmäktige i februari i år. Förhoppningsvis kan detta ge inspiration till fler att starta biodling. Bin sköter en betydande del av pollineringen i naturen och bidrar till större skördar och biologisk mångfald. Detta står att läsa på Kommunens hemsida. Kommunen kommer även att utbilda ett antal biodlare med hjälp av Arne Christiansen.

30 Biodling inom tätbebyggt område - tillåtet eller inte... Det finns inga detaljerade regler som styr hur man får ha bin, inte heller något tillståndsförfarande. Men enligt miljöbalken är biodlaren skyldig att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för olägenhet för människors hälsa. Det finns flera åtgärder som biodlaren kan göra för att minska olägenhet och risk för olägenhet för dem som bor i närheten. Det kan därför vara lämpligt att prata med sina grannar innan man sätter upp bisamhällen inom tätbebyggt område, bland annat om skillnaden i beteende mellan bin och getingar. När det gäller placering av bigården bör bisamhällen placeras så långt som möjligt från trafikerad gata, väg eller granntomt. Flustret bör placeras så att det förhärskande flygstråket går så mycket som möjligt ut mot en obebodd yta. Skötseln är viktig, biodlaren bör till exempel göra svärmförhindrande åtgärder. Svärmning i sig är inte farligt, men det är inte trevligt för grannar att få ett vildbisamhälle i skorstenen, i trädet, på vinden etc. Under dragfattiga perioder, och särskilt under hösten, är det viktigt att biodlaren sköter sina bisamhällen så att röveri inte uppstår i bigården. Röveri innebär att ett svagt samhälle får sin honung stulen av de andra bisamhällena i bigården. Röveri kan orsaka en okontrollerbar in- och utflygning i alla bigårdens kupor vilket kan uppfattas som obehagligt av personer i närheten. I tätbebyggda områden är det särskilt viktigt att ha bin som är avlade på fromhet. Biodlaren bör även sträva efter att ha ungdrottningar för att minimera riskerna för svärmning. Anmäl var dina bisamhällen finns Om du har ett bisamhälle ska du anmäla till Länsstyrelsen var det är placerat. Använd blanketten som finns längst ner på denna sida. Om du startar en ny biodling eller tar över en som redan finns gör du anmälan när verksamheten påbörjas.. Biodling/ ****************************************************************** Saxat från Biodlarna.se Nedanstående finns att läsa på Biodlarnas hemsida under Norrbottens distrikt. Rekommenderat honungspris Nettopris 160 kr/kg + kostnad för förpackning & etiketter.

31 Bistick Den första åtgärden man bör vidta, när man råkar ut för ett bistick är att med nageln skrapa bort giftblåsan, som sitter kvar. Undvik att klämma ihop blåsan. För att lindra svullnaden, som ju är en sund reaktion, kan man göra så här: Blöt ett finger och stoppa ner fingret i strösockerskålen. Blanda sockret med din egen saliv och gnid in stickstället med blandningen. Bigiftet har länge använts som lindrande medel vid reumatiska åkommor. /Olle Björnström Joels sida I år gick jag grundkursen och fortsättningskursen i biodling för jag ville lära mig mer. Jag fick lära mig vem som var Sveriges storbiodlare förr i tiden, det var Gustav Wasa. Vi tittade på film och fick göra ett prov på det vi lärt oss. Den roligaste kvällen var när vi snickrade ramar i bigården, jag tror att många fler tyckte att denna kväll var bland den roligaste. Sedan jobbade vi även med minikuporna som finns i bigården. På fortsättningskursen var det också kul. Vi var runt i olika bigårdar och tittade i bikuporna. Kursen var bland annat och tittade på min bikupa och min pappas (min var bäst så klart). Mina bin överlevde inte förra vintern utan när våren kom fick jag starta om med en övervintrad avläggare som fick byggas upp. Det blev ingen sommarhonung i år, bina fick den som tillväxt för att bli starkare plus att det regnade massor, men sedan drog de in en del ljung, så totalt fick jag 43,8 kg honung på min kupa i år. Detta var mer än vad farfar och pappa fick i medelskörd så jag slog dem i år med högst skörd per kupa. Eftersom jag startade om med en övervintrad avläggare blev det aldrig av att jag delade samhället, men i år skall jag försöka göra det och jag hoppas att det verkligen så. Jag hoppas att även om jag delar samhället så jag skall få bra med honung. Skrivet av Joel 11 år ******************************************************************

32 Allt för taket! * Nyläggningar med takpapp och PVC-duk *Rep & omläggningar *Tilläggsisolering *Låglutande tak Bredhålts tak AB Gert Larsson Christer Larsson EG:s Rörinstallationer AB Allt i branschen - även försäljning Bultgatan 26 Rollsbo industriområde, Kungälv Telefon Biltelefon

33 Litauenresan 2012 Den 2:a augusti bar det iväg till Kupiski i Litauen. Vi var 23 personer som åkte från Landvetter och 4 från Stockholm. Från vår förening var det Jan & Karin Andersson, Eva Carlsson och Roger Hilmersson. De andra deltagarna via Landvetter kom bla från Orust, Uddevalla, Bullaren, Brastad, Tanum, Älvängen, Herrljunga, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka och Karlstad. Vi fick byta plan i Helsingfors, "Stockholmarna" flög direkt. De flesta deltagarna var biodlare men inte riktigt alla. I Riga samlades vi allihop. Här kom Kuspiskis ordf Joses och mötte oss. Vi blev skjutsade i buss till vår inkvartering, till samma villa som vi bodde i sist gång jag var med. Middag serverades. Sammantaget var det varmt och skönt. Det blev många dopp i sjön, några passade på att fiska. För min del var dagarna i Litauen de soligaste jag hade på hela semestern. Varje dag åt vi frukost och middag i villan, däremellan var det olika utflykter (det blev sena middagar). Första dagen var vi på besök hos några olika biodlare i en grannförening till Kupiski. I vanlig ordning blev vi väl omhändertagna, alla är mycket gästfria. För det mesta såg vi snälla bin. En biodlare hade gått in för att samla pollen. Vi var hos en biodlare som hade sina bin i en riktigt stor fruktträdgård, här fanns fullt av bikupor mellan fruktträden. Brodern var fruktodlare. På ett av biodlarbesöken blev vi bjudna på lunch av föreningens ordförande med fru. Samtidigt blev vi bjudna på ett kraftigt åskväder, parasollerna räckte till alla. På återresan till Kupiski besökte vi ett museum. I Kupiskis kulturhus var vi med på en konsert med vitryska ungdomar. Innan det hela var färdigt fick vi svenskar gå upp på scenen och sjunga en sång. Nästa dag var det honungsfestival. Efter frukosten bar det iväg till kulturhuset, här samlades ALLA inför marchen till kyrkan. Främst gick en grupp och bar Litauens flagga, en av våra deltagare fick vara med. Flaggan sattes upp på utsidan av kyrkan.

34 Vi övriga svenskar gick i en grupp i tåget och bar en svensk flagga. Det var en stor uppslutning av allmänheten omkring oss. Festivalen invigdes i kyrkan med en katolsk gudstjänst. De som hade honung med sig lämnade den i kyrkan och fick hela sin skörd välsignad. Det var vår vänförening Kupiskis bf som arrangarade årets honungsfestival. Som jag har uppfattat det, är det så i Litauen att det har en årlig honungsfestival över en helg på olika platser i landet varje år. Den lokala föreningen är arrangör. Honungsfestivalen ägde rum på ön utanför vår villa. Mao vi hade gångavstånd till festivalen via en bro. Om vi lånat en roddbåt hade det varit riktigt nära. På Festivalen var det också marknad, allt fanns att köpa, bikupor, bi-material, slungor, honung, kaffe, öl, glass, mat i olika former mm mm. Jag passade på att köpa bi-overall till ungefär samma pris som en annorack här. Presidenten höll tal, det var mycket högtidligt. Sång, musik och olika uppträdanden pågick hela tiden. Vi var med i en stafett, de olika grenarna var - tända rökpust, spika ramar till en låda, springa ett varv med lådan och slunga. På festivalområdet mötte jag plötsligt en person i en tröja med Södra Inlands emblem, det stora trycket på beige T-shirt som vi tryckte upp till 110-årsjubileet. Han passerade så snabbt förbi så jag hann inte säga hej och prata med honom. Vet inte om det var en svensk eller om det var någon av de från Kupiski som hälsat på oss. Helt plötsligt träffade vi på Hans Bolling och Lars Nolberger från Mariestads bf. De har kontakt med en annan förening i Litauen. Vet inte om där var fler svenskar. De olika föreningarna har en samlingsplats på festivalområdet, här umgås man, äter och dricker, har mat med sig förutom det man kan inhandla. Vi blev inbjudna till en fin buffe hos Kupiskis biodlare, dessutom hade vi tidigare inhandlat plockmat (det var lunch istället för middag i villan den här dagen). Däremellan var vi runt och hälsade på hos både kända och okända. En lång stund var vi hos den föreningen som vi hade besökt dagen före. Det kändes som om det var mycket värdefullt för Litauerna att det var många utländska gäster på festivalen. Kupiskis bf som arrangerade det hela uppskattade mycket att vi, deras vänförening kom de här dagarna. Alla närvarande länder hedrades med sin flagga gjord av blommor. Sista dagen besökte vi huvudstaden Vilnius. På vägen dit stannade vi hos en kvinna med en fantastisk trädgård. Närmast huset satsade hon främst på vackra blommor,