Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Mål- och kvalitetsuppföljning. Verksamhetsberättelse. Ekonomisk redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Mål- och kvalitetsuppföljning. Verksamhetsberättelse. Ekonomisk redovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina Froh Fotografer: Mikael Ljungström/Scandphoto, Anita Enocksson/SLA, Lars-Ola Carlén/SLA, Jacob Mako, Dan Carlsson, Sandra Wiberg, Josefine Larsson, Mona-Lena Beckman, Marie Andersson, Catharina Rännare, Magnus Thomson, Christer Gustavsson och Christina Froh Tryck och repro: Rolf Tryckeri AB 2015

3 Innehållsförteckning Inledning Kommunalrådet har ordet... 4 Bokslut 2014 i korthet... 5 Organisation och politiskt styre... 6 Målstyrningsmodell... 7 Förvaltningsberättelse Analyser Omvärldsanalys... 8 Ekonomisk analys... 9 Personalanalys Mål- och kvalitetsuppföljning Kommunfullmäktiges mål Nämndernas mål Finansiella mål Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen kommunledningskontoret Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kollektivtrafiknämnden Byggnadsnämnden Affärsverksamhet Kommunala bolag AB Tibrobyggen Kommunala bolag Tibro Energi AB med koncern Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Driftredovisning Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag Investeringsredovisning Revisionsberättelse... 70

4 Kommunalrådet har ordet V i kan blicka tillbaka på ett händelserikt 2014, inte minst vad gäller politisk aktivitet. Supervalåret inleddes med Europaparlamentetsval i maj och de lokala partierna var igång med aktiviteter på torget och samtal med Tibroborna. Inför valet i september var den lokala valrörelsen ännu intensivare. Torgmöten, valmaterial, annonser, valaffischer och allt annat som hör till, avlöste varandra. Resultatet på kommunnivå blev omvälvande med ganska stora omkastningar i väljarsympatierna. Det ledde till att en ny majoritet bildades där Socialdemokraterna, Centern, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom överens om att samverka. Tillsammans har den konstellationen 19 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Valet innebar att många nya politiker tog plats i fullmäktige och nämnder. Några månader in på den nya mandatperioden är det glädjande att se det stora intresse och engagemang som finns hos den nya politikerförsamlingen. Claes Jägevall slutade efter 21 år som kommunstyrelsens ordförande. Efter väl förrättat värv med att leda beslutsfattandet i Tibro avtackades Claes på Inredia i slutet av december med ett stort antal politikerkollegor och andra skaraborgare närvarande. Claes har under sin långa tid som ledande politiker varit viktig för den samförståndsanda som präglat Tibro kommun. Faktum är att en undersökning som presenterades under året visade att när vi politiker själva bedömer konfliktnivån så är kommunpolitiken i Tibro den minst konfliktfyllda i hela Sverige! Konflikter i världen är en av anledningarna till att Tibro kommun växer befolkningsmässigt ökade vi med 110 invånare och många av dessa kommer från områden där det råder krig, förstörelse och kaotiska förhållanden. Många av våra nya medborgare uttrycker stor tacksamhet och berömmer sättet de blir mottagna på i Tibro och av Tibroborna. Boendet för ensamkommande barn har tagits emot väl. Våra nya svenskar är en tillgång över tid. De bidrar till tillväxt, mångfald, utveckling och deras kunskaper och erfarenheter berikar vårt samhälle. Det gäller för oss att tillvarata den möjligheten. För att kommunstyrelsen på ett tydligare och bättre sätt ska ta ett övergripande ansvar för integrationsfrågorna omarbetades organisationen under året och i början av 2015 anställdes en integrationsutvecklare. Tanken är att goda insatser på många håll kan bli ännu bättre med samordning och helhetssyn. Mycket är på gång i Tibro kommun och det kommer att ta ytterligare ett tag innan allt syns ute i samhället. Det som rullar på snabbast just nu är planerna på ett nytt äldreboende och bostäder i södra centrum. Det blir ett välbehövligt tillskott av bostäder, både på Fredsgatan och i det nya området. Det känns väldigt bra att kunna konstatera att kommunen och dess bolag fortsatt visar goda ekonomiska resultat. Särskilt glädjande är det att samtliga nämnder klarade av att bedriva en god verksamhet inom tilldelad ram. Därför är det med tillförsikt jag ser fram emot de satsningar inom äldreomsorg, förskola och grundskola som nu förbereds. Förutom vår fantastiska dagliga verksamhet vill jag också lyfta fram de evenemang som genomförts under året. UPPåNER-festivalen, Diggiloo, ljusvandringen och Julstämning bidrar till att det blir lite extra trevligt att vara Tibrobo! Trevligt, spännande och utmanande ska det bli att få styra och leda kommunen för Tibrobornas bästa. Jag ser fram emot ett bra samarbete och goda politiska diskussioner. Samtidigt vill jag tacka alla anställda för ett engagerat och gott arbete. Era insatser är viktiga för att göra en bra kommun ännu bättre. Stort tack också till alla er politiker som verkat med stort engagemang under En förutsättning för att vi ska ha resurser att satsa på investeringar är att kommunen och dess bolag har en välskött ekonomi. Ett bra exempel på att god ekonomi möjliggör en positiv samhällsutveckling är Tibrobyggens köp av och satsning på bostadsområdet Brittgården. Rolf Eriksson (S) Kommunstyrelsens ordförande 4 Årsredovisning Tibro kommun 2014

5 Bokslut 2014 i korthet Tibro kommun Tibro kommuns resultat för 2014 uppgick till 13,3 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 11,4 mkr. Resultatet motsvarar 2,5 % av intäkterna från skatter och statsbidrag. Inför 2014 höjdes skattesatsen med 50 öre till 21,21. 7,1 mkr har avsatts för Tibro kommuns medfinansiering av ombyggnationen av E20. Kommunens befolkning har under 2014 ökat med 110 personer till invånare års nettoinvesteringar uppgick till 20,8 mkr. Årets största investeringsprojekt, om- och tillbyggnationen av Ängens förskola, var klart i augusti. Affärsverksamhetens största investeringsprojekt var utbyggnationen av fjärrvärmenätet till Häggetorpsskolan och Torpets förskola. I juni öppnades boendet Iuventus för ensamkommande ungdomar. Kommunala bolag De kommunala bolagen visar även de positiva resultat för Tibrobyggens resultat är 0,5 mkr och Tibro Energi med koncern 2,6 mkr. Tibrobyggens köp av bostadsområdet Brittgården, som omfattar 261 lägenheter med tillhörande lokaler, uppgick till 81,8 mkr och var kommunkoncernens största investering Måluppfyllelse 2014 I årsredovisningen presenteras de förväntade resultaten av arbetet med samtliga prioriterade mål och måluppfyllelsen relateras sedan till dem. I tabellen nedan redovisas samtliga prioriterade mål för 2014 och hur väl de bedöms ha uppfyllts. En beskrivning av vad antalet kommunvapen står för finns på sidan 7 och utförliga beskrivningar av alla mål, förväntade resultat, strategier och måluppfyllelse presenteras på sidorna i förvaltningsberättelsen. Prioriterade mål Kommunfullmäktige Stärka Tibro som en attraktiv kommun för invånare och besökare Bidra till ett kreativt och nyskapande näringsliv Kommunstyrelsen kommunledningskontoret Kommunens personal ska genom ökad insikt känna ansvar för och delaktighet i Vision Tibro Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltningen En kostenhet med kvalitet, matglädje och ekonomi i balans Barn- och utbildningsnämnden Öka insatser för barn och elever i tidiga åldrar Ökad måluppfyllelse vid Fågelviksgymnasiet Öka elevhälsoinsatserna för barns och ungas rätt till god utveckling Socialnämnden Ökad kvalitet på vården för de demenssjuka i Tibro och deras anhöriga genom ett större individuellt brukarfokus De barn och ungdomar som får stöd från socialtjänsten ska uppleva bättre livskvalitet Kultur- och fritidsnämnden En rik fritid för alla Tydlig profil för sportparksområdet Satsning och profilering på festivaler, tävlingar och liknande Utveckla ung kultur i Tibro Kollektivtrafiknämnden Öka kunskapen om kollektiva resmöjligheter genom god service Rättsäker myndighetsutövning Byggnadsnämnden Främja god bebyggd miljö och ge snabb service till medborgare och andra aktörer inom plan- och byggverksamheten Måluppfyllelse Årsredovisning Tibro kommun

6 Organisation och politiskt styre Tibro kommuns organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, fyra egna facknämnder samt en kollektivtrafiknämnd, som är gemensam med grannkommunerna Hjo och Karlsborg. Kommunen har två helägda bolag samt deltar i fyra kommunalförbund. Från och med 2015 tillkommer en samhällsbyggnadsnämnd. Tibro kommun bedriver verksamhet inom många områden och i olika driftsformer. Verksamheten leds av kommunfull mäktige, dess verkställande organ kommunstyrelsen, fyra nämnder och bolagens styrelser. Verksamheten bedrivs i tra ditionell förvaltning, i aktiebolag, i en gemensam nämnd och i kommunalförbund. Varje nämnd verkställer kommunfullmäktiges beslut. I de helägda kommunala aktiebolagen tillsätter kommunfullmäktige styrelse och respektive styrelse utser verkställande di rektör. I de aktiebolag där kommunen inte har ägandemajo ritet har kommunen representanter i styrelsen, vilka väljs av fullmäktige. Tibro kommun har under mandatperioden varit alliansstyrd med Claes Jägevall (FP) som kommunstyrelsens ordförande. Efter valet styrs kommunen av Socialdemokraterna i samarbete med Miljöpartiet, Vänsterpartiet samt Centern. Rolf Eriksson (S) är ny ordförande i kommunstyrelsen. Ledamöter i kommunstyrelsen 2014 Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström, Jan Holm och Daniel Blomqvist Folkpartiet: Claes Jägevall, Alda Danial och Claes-Gunnar Almeståhl Moderaterna: Ann-Britt Danielsson och PeO Andersson Centerpartiet: Anna-Karin Johansson Kristdemokraterna: Stefan Larsson Fördelning av mandat i kommunfullmäktige Parti KF 2014 KF 2015 Socialdemokraterna Folkpartiet 7 5 Moderaterna 6 4 Kristdemokraterna 4 3 Centerpartiet 3 3 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 1 4 Miljöpartiet 0 1 Ledamöter i kommunfullmäktige 2014 Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström, Per Gren, Susanne Johansson, Jan Holm, Hans Dahm, Gunnel Johansson, Maria Sundqvist, Björn Anderberg, Elinda Andersson, Bengt Ferm, Anders Hallgren och Thomas Carlsson Folkpartiet: Claes Jägevall, Ann Ohlsson, Alda Danial, Agneta Leffler Larsson, Siw Malmsten, Ingemar Ryefalk och Lena Åberg Moderaterna: Ann-Britt Danielsson, PeO Andersson, Bodil Olsson, Kenth Wengholm, Michael Hallgren och Per-Olof Qvick Kristdemokraterna: Annika Eclund, Stefan Larsson, Orvar Andersson och Annika Singelton Centerpartiet: Anna-Karin Johansson, Bengt Andersson och Jan Henningsson Vänsterpartiet: Cecilia Welleman Sverigedemokraterna: Sven-Olof Andersson 6 Årsredovisning Tibro kommun 2014

7 Målstyrningsmodell Tibro kommun har en målstyrningsmodell som utgår från den vision som kommunen antog i samverkan med Tibros förenings- och näringsliv Styrande för målstyrningen i kommunen är också den boendestrategi och den näringslivsstrategi, som utvecklades med visionen som grund och fastställdes av kommunfullmäktige Av visions- och strategidokumenten framgår att alla som bor och verkar i Tibro tillsammans ska sträva efter att utveckla Tibro till: En boplats som lockar och inspirerar. En mötesplats för allas intressen. En innovativ mötesplats för världens inredare. Kommunövergripande mål, nämndsmål och verksamhetsmål Kommunfullmäktige antar årligen ett antal prioriterade mål, som ska vara vägledande för kommunens arbete det kommande året. För varje mål har fullmäktige fastställt ett antal strategier, som övergripande beskriver hur kommunen ska agera för att förverkliga målet samt ett antal förväntade resultat. Nämnder, styrelser och verksamheter fastställer både egna prioriterade mål samt vilka åtgärder som ska vidtas för att de ska bidra till att kommunfullmäktiges mål förverkligas. I kommunens årsredovisning redovisar kommunledning, nämnder och styrelser årligen måluppfyllelsen för de prioriterade målen. Följande begrepp används i målstyrningsmodellen: Mål Prioriterade mål som det är särskilt fokus på. Förväntat En beskrivning av hur vi mäter målresultat uppfyllelsen. Strategi En beskrivning av de huvudsakliga tillvägagångssätt, som valts för att uppnå målet. Måluppfyllelse En redovisning av hur de prioriterade målen uppnåtts. Utvärdering Redovisningen av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter i årsredovisningen utgår från de mål och strategier som kommunfullmäktige antagit. Måluppfyllelsen för varje mål bedöms i en skala från ett till fyra. Värderingen redovisas med olika antal av Tibros kommunvapen. Ju fler kommunvapen desto bättre har verksamheten uppnått sina mål. Så här redovisas nivån på måluppfyllelsen: Gemensam värdegrund Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnått Målet är i huvudsak uppnått Målet är uppnått Under perioden genomförde Tibro kommun ett omfattande varumärkesarbete, som resulterade i en ny sammanhållen plattform för Tibro kommuns kommunikation, en varumärkesplattform med en grafisk profil, en kommunikationsstrategi och en ny logotype. Inom ramen för varumärkesarbetet fastställdes Tibros gemensamma värderingar, vår värdegrund: Jordnära och framtidsinriktad. Vi vill utveckla det vi har och det vi kan. Delaktighet och helhet. Vi samverkar för att skapa förutsättningar för framtiden genom att tillsammans lyfta blicken och tillvarata våra möjligheter. Äkthet, uppriktighet och ett väl utfört arbete. Det vi gör, gör vi grundligt, hållbart och med stolthet. Tibros värdegrund kan sammanfattas i fyra kärnvärden: Omtanke Självtillit Samverkan Handlingskraft De strategier och riktlinjer som finns i Tibro kommuns politiska styrdokument ingår också som en del i kommunens gemensamma värdegrund. För att Tibro kommun ska uppfattas som trovärdig ska både uppsatta mål och all verksamhetsutveckling präglas av den gemensamma värdegrunden. Tibros vision och värdegrund utgör ett samlat ramverk för all målstyrning i Tibro kommun. Årsredovisning Tibro kommun

8 Omvärldsanalys Den svenska konjunkturen utvecklades inte fullt så positivt under 2014 som många bedömare förutspått. Framförallt var utvecklingen under hösten sämre än förväntat. Arbetslösheten var under större delen av året drygt 0,5 % lägre än Under årets sista månader ökade dock arbetslösheten något och vid årsskiftet var 8,1 % (2013: 8,7 %) av den registrerade arbetskraften utan arbete i riket. Arbetsmarknadsutvecklingen i Tibro var stark under perioden juli oktober då arbetslösheten var drygt 1 % lägre än under samma period föregående år. Även i Tibro var avslutningen av året svagare och skillnaden jämfört med 2013 avtog. Vid årsskiftet uppgick arbetslösheten till 11,0 % (2013: 11,4 %). Andelen öppet arbetslösa har jämfört med föregående årsskifte ökat något till 6,1 % (316 personer) medan andelen i arbetsmarknadsåtgärder har sjunkit till 4,8 % (249 personer). (Källa: AMS) Sveriges befolkningsökning 2014, personer, är den största någonsin. Ökningen är personer större än det tidigare rekordåret Ungefär en fjärdedel av ökningen 2014 berodde på ett födelseöverskott medan resterande del, nästan personer, beror på ett invandringsöverskott. Migrationsverkets novemberprognos visar att invandringen sannolikt kommer fortsätta ligga på en hög nivå de närmaste åren, se diagram nedan. Under året invandrade personer till Sverige och av dem är var femte person född i Syrien. Före 2012 hade det som mest kommit personer under ett år från Syrien. Sedan har antalet ökat till följd av inbördeskriget, 2012 kom 5 349, 2013 kom och 2014 kom personer födda i Syrien till Sverige. Tibro har sedan tidigare en relativt stor grupp invånare från Syrien och då främst kristna assyrier. Detta har inneburit att relativt många flyktingar från Syrien söker sig till Tibro där boende och annan hjälp kan fås av anhöriga. Mottagandet av asylsökande i Tibro speglar därför utvecklingen för riket gällande personer födda i Syrien; 2012 tog kommunen emot 55 flyktingar, året därpå 79 och det gångna året mer än fördubblades siffran till 181 personer. Tibros sammantagna flyttnetto gentemot utlandet slutade på Det totala flyttnettot 2014 för Tibro uppgick till Inom riket är det till det egna länet som utflyttning (-68) sker medan flyttnettot mot övriga Sverige är nästan neutralt (-7). Till den positiva befolkningsutvecklingen +110 bidrar även ett mindre födelseöverskott (+10). Tibro har de senaste fyra åren ökat sitt invånarantal med 304 personer. Befolkningen vid årsskiftet, personer, är den högsta sedan Som mest har Tibro haft drygt invånare i början av 1980-talet. Diagram 2: Tibro kommuns befolkningsutveckling, Diagram 1: Migrationsverkets prognos för antal nya asylärenden Tibros befolkningsutveckling för 2014 är inte unik, i princip hade samtliga Sveriges kommuner ett betydande invandringsöverskott och 248 av Sveriges 290 kommuner ökade sin folkmängd. (Källa: SCB) 8 Årsredovisning Tibro kommun 2014

9 Ekonomisk analys Viktiga händelser års bokslut innebär en fortsatt stark ekonomisk utveckling för Tibro kommun med koncern. Tibro kommun redovisar ett positivt resultat på 13,3 mkr för Även kommunens bolag visar positiva resultat, AB Tibrobyggen 0,5 mkr och Tibro Energi AB med koncern 2,6 mkr. Såväl kommunen som kommunkoncernen anses ha en god ekonomisk ställning. När det gäller den ekonomiska utvecklingen för kommunkoncernen kan följande händelser och utveckling lyftas fram som särskilt viktiga för det ekonomiska utfallet 2014 och framåt. Inför 2014 höjdes skattesatsen med 50 öre till 21,21, vilket gav cirka 9 mkr i ökade skatteintäkter. C. Risk: Under risk redovisas hur Tibro kommun är exponerad finansiellt. Här analyseras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. D. Kontroll: Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet av budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. RESULTAT Skatte- och nettokostnadsutveckling Diagram 1: Skatteintäkter och statsbidrag (röd linje) och verksamhetens nettokostnader (brun linje) Kommunfullmäktige beslutade i september om medfinansiering av om- och tillbyggnaden av E20 genom Skaraborg. De 15 kommunerna som är knutna till Skaraborgs kommunalförbund bidrar med totalt 546,5 mkr i medfinansiering. Tibro kommuns andel uppgår till 6 mkr plus indexuppräkning från halvårsskiftet 2014 fram till dess att utbetalning av medlen sker till Vägverket. I bokslutet 2014 har indexuppräkningen skattats till drygt 1 mkr. Tibro kommun har valt att kostnadsföra hela medfinansieringen inklusive indexuppräkning på år Den starka befolkningsutvecklingen, som till stor utsträckning bygger på invandring, har fortsatt under Tibro kommun har de senaste fyra åren haft en positiv befolkningstrend med en total ökning med 304 personer. Kommunens intäkter från skatter och statsbidrag ökar tack vare detta. Utvecklingen innebär emellertid också kostnader för kommunen. En relativt stor andel av dem som kommer till Tibro är barn och unga (2014 var 45 % i åldern 0-20 år) som bland annat behöver särskild introduktion i skolan. Antalet vuxna elever som läser Svenska för invandrare (SFI) har också ökat markant. På några års sikt, när de större asylgrupper som kommunen tagit emot de senaste åren efter två år lämnar systemet med etableringsersättning från Arbetsförmedlingen, kan kostnaderna för försörjningsstöd komma att öka om inte dessa grupper lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. För att möta utvecklingen med allt fler asylsökande har kommunstyrelsen under hösten fattat beslut om en förändrad och förstärkt organisation för integrationsarbetet. AB Tibrobyggen slutförde vid årsskiftet 2013/2014 sitt förvärv av bostadsområdet Brittgården, omfattande 261 lägenheter med tillhörande lokaler, för 81,8 mkr. Modell för finansiell analys Tibro kommun använder en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen för att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning. Målsättningen är att utifrån dessa parametrar identifiera finansiell status och därigenom försöka klargöra om Tibro har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: A. Resultat: Här görs en kartläggning av Tibro kommuns resultat och dess utveckling. Här redovisas även utveckling och finansiering av investeringar. B. Kapacitet: Här redovisas vilken finansiell motståndskraft Tibro kommun har på lång sikt. Diagram 2: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnad som andel av skatter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal då det visar om skatter och statsbidrag är tillräckliga för att finansiera den löpande verksamheten. Ett riktmärke är att nyckeltalet inte bör överstiga 98 %, vilket över tid ska ge utrymme för att skattefinansiera en normal investeringsvolym. Tibro kommun har relativt stora finansiella omsättningstillgångar, vilket normalt ger ett positivt finansnetto. Marknadsvärdet av aktier och obligationer som förvaltas av Alfred Berg var vid årsskiftet 149,5 mkr. Så länge dessa tillgångar finns kvar och de förväntas ge en rimlig avkastning kan kommunen i motsvarande omfattning ligga över 98 % och ändå uppnå ett resultat på 2 % av skatter och statsbidrag. Kommunen har under de sista två årens budgetarbete (Budget 2014 och 2015) försökt att stegvis höja det budgeterade resultatet mot 2 % av skatter och statsbidrag. Tidigare har det budgeterade överskottet, oftast 6 mkr som motsvarar det ännu gällande finansiella resultatmålet, uppnåtts genom att nästan 100 % Årsredovisning Tibro kommun

10 av skatteintäkterna fördelats ut till verksamheterna och att finansnettot då i princip kommit att motsvara det budgeterade överskottet. Om de stora investeringar som diskuteras i skollokaler med mera genomförs så kan de placerade medlen minska i en relativt snabb takt och intäkterna från ett positivt finansnetto kan då behöva sänkas i kommande budgetar. I sådana fall är det nödvändigt att en större del av resultatet genereras av att nettokostnadsandelen ligger under 100 % av skatter och statsbidrag än tidigare. Under 2014 steg nettokostnadsandelen till 98,8 % jämfört med 97,7 % Det som ser ut som en ökning är dock i själva verket en minskning om åren justeras för större engångsposter. Om 2013 rensas för engångsintäkten på 10,4 mkr för återbetalda premier från AFA Försäkring samt avskrivning av fordran på anläggningsbidrag på 2,7 mkr uppgick nettokostnadsandelen till 99,2 %. Likaså kan 2014 justeras åt andra hållet för den stora engångskostnad på 7,1 mkr gällande bidrag för om- och tillbyggnaden av E20 som ingår i verksamhetens nettokostnad. Nettokostnadsandelen uppgår i sådana fall till 97,4 % Rensat på dessa engångsposter har verksamhetens nettokostnader minskat med 2,7 procentenheter (13,5 mkr) mellan 2013 och Kommunens intäkter kommer huvudsakligen från skatter och statsbidrag. Mellan 2013 och 2014 ökade de totala intäkterna från skatter, utjämningssystem och statsbidrag med 23,1 mkr (2013: 14,0) eller 4,6 % (2013: 2,9). Till den stora ökningen bidrog en hyfsad skatteunderlagstillväxt, en skattehöjning och förändringar i kostnadsutjämningssystemet. Även om återhämtningen från det bottenläge i konjunkturen som rådde 2009 varit relativt svag så har skatteunderlaget ändå haft en positiv real tillväxt de senaste fyra åren. Så väntas det, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, bli ytterligare några år fram till växte skatteunderlaget preliminärt med 3,3 %. Tibro kommun höjde inför 2014 skattesatsen med 50 öre till 21,21. Skattehöjningen innebar ökade skatteintäkter med drygt 9 mkr. Även införandet av förändringar i det kommunala kostnadsutjämningssystemet gynnar Tibro från och med Effekten 2014 var grovt skattad cirka 2,5 mkr. I årets resultat finns en stor engångskostnad avseende medfinansiering av om- och tillbyggnaden av E20 på 7,1 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om att kostnadsföra hela bidraget 2014 i samband med att kommunen beslutat om åtagandet. Praxis bland de 15 Skaraborgskommunerna växlar och en del kommuner har valt att periodisera kostnaden i upp till 25 år. Kommunen uppfyller balanskravet 2014 och har inga negativa resultat från tidigare år att återställa. Balanskravsutredning, Tkr Årets resultat Samtliga realisationsvinster -170 Vissa realisationsvinster 0 enligt undantagsmöjlighet Vissa realisationsförluster 0 enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper 0 Återföring av orealiserade 0 förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat Investeringar Investeringsbudgeten uppgick efter ombudgeteringar från 2013 till 29,2 mkr. Diagram 4: Investeringar, Årets resultat Diagram 3: Årets resultat, Efter att om- och tillbyggnationen av förskolan Ängen visat ett kraftigt budgetöverskridande beslutade kommunfullmäktige omdisponera medel till detta projekt, främst genom att skjuta på ombyggnationen av Smulebergsskolans kök. Årets resultat 2014 uppgår till 13,3 mkr. Kommunen klarar därför sitt finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst 6 mkr. Det är sjätte året i rad som kommunen uppvisar ett starkt resultat som ligger över de 2 % (2014 motsvarande cirka 10,5 mkr) av skatter och statsbidrag som Sveriges kommuner och Landsting satt upp som ett riktmärke för en långsiktigt hållbar ekonomi. Tibro kommun har de senaste 5 åren ett resultatsnitt på 14,4 mkr eller 2,9 % som andel av skatter och statsbidrag. Ombyggnationen av Ängens förskola löpte över två år ( ) och 2014 uppgick investeringen till 7,5 mkr. Ett annat, relativt stort projekt var fjärrvärmeanslutningen till Häggetorpsskolan och Torpets förskola (3,2 mkr). Totalt investerades 20,8 mkr, varav 16,9 mkr avsåg skattefinansierad verksamhet och 3,9 mkr avgiftsfinansierad verksamhet. 10 Årsredovisning Tibro kommun 2014

11 Självfinansieringsgrad av investeringar Diagram 5: Självfinansiering av investeringar i %, Ett av Tibro kommuns finansiella mål är att investeringarna ska självfinansieras, det vill säga att inga lån ska behöva tas upp för att betala dem. Det höga resultatet tillsammans med en investeringsnivå som motsvarar ett normalår gör att kommunen 2014 finansierat investeringarna fullt ut med egna medel. Investeringsvolymen kan variera mycket från år till år beroende på om större projekt genomförs eller ej. Därför ska målet om självfinansiering också ses över tid. Sett över den senaste femårsperioden har kommunen klarat av att självfinansiera investeringarna. KAPACITET Soliditet Diagram 6: Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Ju högre soliditet desto lägre skuldsättning har kommunen. 29 % (2013: 24 %). Den kraftiga förbättringen beror förutom på det positiva resultatet på att ansvarsförbindelsen sjönk med 10,5 mkr. Långfristiga skulder Kommunen har under hela året haft en mycket god likviditet och det rörliga lån på 25 mkr som kommunen upptog våren 2013 återbetalades därför i maj. Kommunens likviditet är fortsatt god och eventuellt nya långfristiga lån är inte aktuella förrän större investeringar sätts igång, vilket bedöms bli tidigast hösten Kommunalskatt Kommunens viktigaste finansieringskälla är kommunalskatten. En låg skattesats innebär en större möjlighet att möta ekonomiska utmaningar genom att öka intäkterna genom skattehöjningar. Skattesatsen i Tibro höjdes 2014 med 50 öre från 20,71 till 21,21. I och med höjningen låg skattesatsen 2014 i nivå med snittet (vägt medelvärde) i Västra Götaland, det var dock endast 13 av 49 kommuner i Västra Götaland som hade en lägre skattesats har kommunen låtit skattesatsen vara oförändrad medan Västra Götalandsregionen höjt skatten med 35 öre till 11,48. RISK Likviditet Tibro kommun har vid årsskiftet en mycket god likviditet. Kommunen har dessutom genom outnyttjad checkkredit, möjligheterna till lån genom medlemskap i Kommuninvest och stora omsättningstillgångar placerade i obligationer och aktier inga problem att bibehålla en mycket god betalningsförmåga. Den kortfristiga betalningsberedskapen är därför mycket god. Trots att kommunen under året löst ett långfristigt lån på 25 mkr fanns vid årsskiftet 44,7 mkr (44,9 mkr) i kassalikviditet. Då avkastningen på kommunens checkkonto är låg och ett eventuellt lånebehov bedöms föreligga tidigast hösten 2016 så kommer medlen att omplaceras under I februari 2015 har 15 mkr placerats enligt kommunens placeringspolicy. Under året väntas ytterligare cirka 9 mkr sättas in som höjd medlemsinsats i Kommuninvest ekonomiska förening. Det är nödvändigt för att Kommuninvest Sverige AB ska klara förväntade nya EU-krav gällande banker och finansinstituts kapitalbas (bruttosoliditet). Finansiella tillgångar och avkastning Diagram 7: Finansiella tillgångar, Soliditeten har under 2014 egentligen förbättrats med 0,6 % men till följd av att upparbetade positiva resultat inom fjärrvärmeverksamheten och avfallshanteringen flyttats från eget kapital till kortfristig skuld redovisas istället en försämring med en halv procentenhet. Kommunens soliditet är relativt stark och är cirka 20 procentenheter högre än snittet i riket. Detta visar att Tibro i grunden har en sund ekonomi. Om även kommunens ansvarsförbindelse för pensioner intjänade till och med 1997 tas med som en skuld så uppgår soliditeten till Tibro kommun har haft ett stort finansiellt kapital som förvaltas efter en av kommunfullmäktige fastställd kapitalplaceringspolicy. Årsredovisning Tibro kommun

12 Eftersom kommunen över tid har finansierat sina investeringar med egna medel har kapitalet successivt ökat. Marknadsvärdet för placerade medel var vid årsskiftet 149,5 mkr (2013: 134,3 mkr) medan bokfört värde var 131,1 mkr (2013: 124,5 mkr). Pensionsskuld Diagram 8: Kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner intjänade före 1998 Avkastningen, uttryckt i förändring av bokfört värde, var högre än vad kommunen budgeterat och främst till följd av detta visade finansnettot ett överskott med 1,9 mkr jämfört med budget. Marknadsvärdet för kommunens placeringar steg sammantaget med 11,1 %. Avkastningen 2014 fördelade sig på det sätt som beskrivs i tabellen nedan och motsvarade i stort sett utvecklingen av index. Tillgångsslag Riktvärde andel Avkastning Räntor 65 % 6,9 % Svenska aktier 25 % 17,1 % Utländska aktier 10 % 23,9 % Totalt 100 % 11,1 % Borgensåtaganden Kommunen har under 2014 inte fattat några nya beslut om kommunal borgen. De kommunala bolagen, AB Tibrobyggen och Tibro Energi AB, har genom fullmäktigebeslut 2013 erhållit borgensramar för lånebelopp på totalt 269,9 mkr (Tibrobyggen 258,9 mkr och Tibro Energi 11,0 mkr). Risken i borgensåtagandena gentemot kommunens bolag anses för närvarande låg. Viktigaste grunden för denna bedömning är Tibrobyggens låga vakansgrad och kö till lägenhetsbeståndet. Den rådande trenden gällande befolkningsutvecklingen gör att bolagets framtidsutsikter ser bra ut. Tibrobyggen har haft vissa lån mot säkerhet i fastigheten men dessa fasas successivt ut till förmån för lån med kommunal borgen. I och med Tibrobyggens köp av Brittgården i december så ökade kommunens borgensåtagande kraftigt. För att bolagens verksamhet ska vara konkurrensneutral tar kommunen ut en borgensavgift på 0,25 % på de faktiska lån som bolagen har upptagna med kommunal borgen. Tibro Energi AB är delägare i Bredband Östra Skaraborg för vilket kommunen gått i borgen med 0,5 mkr. Kommunen har även gått i borgen för föreningarna Tibro Film och Teater, Tibrobygdens Ridklubb samt Tibro Tennisklubb. Borgensåtagandena för föreningar uppgår totalt till 1,7 mkr. Aktuella borgensåtaganden AB Tibrobyggen Tibro Energi AB med koncern Föreningar Summa Tibro kommuns ansvarsförbindelse som avser pensioner intjänade före 1998 uppgick vid årsskiftet till 257,3 mkr (2013: 267,8 mkr). Minskningen beror på att ränte- och basbeloppsuppräkningen var lägre än de gjorda utbetalningarna. Enligt kommunal redovisningslag ska dessa pensionsförpliktelser redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade från år 1998 redovisas över resultaträkningen och betalas i huvudsak löpande som en premie till KPA. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 ska också redovisas som en kostnad. Redogörelse över pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning (Tkr inkl. särskild löneskatt) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser, d v s pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar Finansiella placeringar avseende 0 pensionsmedel Återlånade medel Att kommunen återlånat medel innebär att man istället för att trygga pensionerna genom särskild försäkring/placering har använt medlen i verksamheten. KONTROLL Prognossäkerhet På kommunnivå sker kvartalsvisa prognosuppföljningar. Bokslutet för kommunen blev betydligt bättre än vad prognoserna under året visade. Tabellen på nästa sida visar budgetavvikelse i de tre kvartalsprognoserna samt i bokslutet. Generellt kan prognossäkerheten förbättras även om överensstämmelsen 2014 mellan prognos och utfall är något större än Det finns förklaringar till flera av de större förändringarna som skett mellan årets prognoser och slutligt utfall. Störst problem vad gäller ekonomistyrningen innebär Barn- och utbildningsnämndens kraftigt varierande prognoser. Efter marsprognosens underskott på -9,5 mkr beslutades om åtgärder men omfattningen av dessa förklarar inte utfallet. Nämnden uppvisar för tredje året i rad en stor förändring på 7,7 mkr mellan septem- 12 Årsredovisning Tibro kommun 2014

13 Styrelse/nämnd/förvaltning, Tkr Avvikelse 1403 Avvikelse 1406 Avvikelse 1409 Avvikelse bokslut Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS kommunledningskontor KS samhällsbyggnadsförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Kollektivtrafiknämnd Finansförvaltning Summa, verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning, statsbidrag och fastighetsavgifter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat berprognosen (-3,7 mkr) och slutligt utfall (4,0 mkr). Förändringen består av ett flertal poster som alla utvecklats positivt. Att utfallet blev bättre än septemberprognosen beror både på effekter av åtgärder och bättre utveckling av underliggande parametrar (till exempel elevvolymer vid köp/försäljning av utbildningsplatser) än vad som antagits och på faktiska brister i prognoskalkylen. Budgetavvikelse Barn & Utbildning, Tkr Ekonomistyrning De senaste sex åren har inneburit goda resultat för Tibro kommun men bakom de goda resultaten finns delvis engångsintäkter och år med god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Samtidigt har det funnits återkommande budgetunderskott inom vissa av kommunens verksamheter. Utvecklingen 2014 innebär i mycket ett trendbrott avseende detta. Resultatet är inte baserat på stora engångsintäkter utan innehåller istället en stor engångskostnad på 7,1 mkr (Bidrag E20). Kommunens samtliga nämnder håller sig inom tilldelad budgetram och totalt visar verksamhetsnämnderna ett överskott med 6,6 mkr (3,7 mkr) jämfört med budget. Tidigare har Barn- och utbildningsnämnden haft problem med stora underskott men 2013 sjönk underskottet till 1,3 mkr och nämnden uppvisar i bokslut 2014 ett överskott (4,0 mkr) för första gången sedan Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde har dock gymnasieverksamheten fortsatta problem med ekonomin. Kommunstyrelsen valde med anledning av marsprognosen att initiera en förnyad utredning med externt stöd kring Fågelviksgymnasiets verksamhet, ledning och ekonomiska förutsättningar. Resultatet av utredningen presenterades under hösten och är ett underlag i det fortsatta arbete som måste ske kring gymnasieverksamhetens kostnader, då dessa fortfarande är det enskilt största ekonomistyrningsproblemet i Tibro kommun. Årsredovisning Tibro kommun

14 Personalanalys I Tibro kommuns personalanalys redovisas statistik om kommunens anställda samt information om kommunens strategiska personalarbete. Redovisningen avser månadsanställd personal, där inget annat anges. Antal anställda Tibro kommun har totalt 955 anställda, vilket gör att kommunen är Tibros största arbetsgivare. Av dessa är 40 chefstjänster. Det innebär att antalet anställda per chef i genomsnitt är 24 personer. Antalet anställda i Tibro kommun, tillsvidare- och visstidsanställda, har ökat med totalt fem jämfört med föregående år. Av samtliga anställda i kommunen är andelen kvinnor och män i princip oförändrad. Andelen kvinnor har ökat något mot föregående år. Tabell 1: Antal anställda Anställda Kvinnor (%) Män (%) Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtalet (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar räknas endast en gång. Den förvaltning som minskat mest avseende antal anställda är kommunledningskontoret (-4 anställda). Barn & Utbildning är den enda förvaltningen som har ökat antalet anställda (+13 anställda). Tabell 2: Anställda per förvaltning i % Förvaltning Barn & Utbildning Socialtjänsten Samhällsbyggnad Kultur & Fritid Kommunledningskontoret Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtalet (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar räknas endast en gång. Årsarbeten Tabellen nedan visar att antalet årsarbeten i princip är oförändrat mellan åren 2013 och Den procentuella minskningen 2013 var 2,5 % och 2014 är den 0,4 %. En förklaring till det oförändrade antalet kan vara att arbetsprövning har införts vid vakanta tjänster. Arbetsprövningens syfte är att undersöka om arbetsuppgifterna i första hand kan fördelas på befintlig personal istället för att nyrekrytera. Tabell 3: Antal årsarbeten Årsarbeten Urval: Antal arbetade timmar motsvarar arbetstid enligt anställningsavtal plus övertid och/eller fyllnadstid minus frånvaro. Inkluderar även tid utförd av timavlönade. Ett årsarbete motsvarar timmar. Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda är i stort sett oförändrad i förhållande till förra året. Tabellen visar att männen har högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. 96 % av männen arbetar 75 % eller mer medan motsvarande siffra för kvinnorna är 90 %. Tibro kommun har som mål att tillgodose de anställdas önskemål om sysselsättningsgrad och det arbetet har fortsatt under året. På exempelvis Socialtjänsten har samtliga yrkesgrupper, förutom personliga assistenter och sjuksköterskor, önskad sysselsättningsgrad. Övriga förvaltningar ser kontinuerligt över vilka anställda som önskar högre sysselsättningsgrad och försöker tillgodose önskemålen vid tjänstefördelningen. Tabell 4: Fördelning av sysselsättningsgrad i % den 31 december respektive år % % <74 % Kvinnor Män Samtliga % % <74 % Kvinnor Män Samtliga Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivet (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar räknas endast en gång. Personalomsättning Samhällsbyggnad har haft den högsta personalomsättningen (12,2 %) och lägst har den varit på Kultur & Fritid (3,4 %). Totalt har 81 personer slutat under året, vilket motsvarar en personalomsättning på totalt 9 %. Tabell 5: Förändring av antal tillsvidareanställda per förvaltning Förvaltning Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Barn & Utbildning Socialförvaltningen Kultur & Fritid Förändring under året Ökat med 1 person Minskat med 6 personer Ökat med 2 personer Minskat med 2 personer Ingen förändring Urval: Antalet tillsvidareanställda som har slutat respektive börjat i förvaltningen under perioden. Under 2014 fyllde 13 anställda 65 år eller mer. Antalet anställda i åldersgruppen år ökar de kommande åren. Under den kommande femårsperioden blir cirka 17 % av de anställda 65 år eller äldre. Det innebär att rekryteringsbehovet, på grund av pensionsavgångar, bedöms öka de närmaste åren. 14 Årsredovisning Tibro kommun 2014

15 Tabell 6: Personalomsättning i % fördelat på förvaltning Förvaltning Omsättning 2013 Omsättning 2014 Kommunledningskontoret 19 9,5 Samhällsbyggnad 3,4 12,2 Barn & Utbildning 10,7 8,4 Socialförvaltningen 5,9 9,0 Kultur & Fritid 11,1 9,5 Urval: Personalomsättning är antalet tillsvidareanställda som har slutat i förvaltningen under perioden/genomsnittligt antal tillsvidareanställda i förvaltningen. Åldersfördelning Andelen tillsvidareanställda i respektive åldersgrupp är i stort sett oförändrad från I gruppen tillsvidareanställda är 16,6 % 60 år eller äldre. Den största åldersgruppen är år (47 %) och gruppen 50 år och äldre är nästan lika stor (46 %). Andelen anställda som är 29 år eller yngre är i princip oförändrad och åldergruppen år har ökat med 7 %. Andelen visstidsanställda som är 50 år eller äldre har minskat med 9 %. Tabellerna nedan visar att andelen tillsvidareanställda under 29 år är betydligt lägre än andelen visstidsanställda i samma åldersgrupp. Ett motsatt förhållande är det i åldersgruppen 50 år eller äldre. Medelåldern hos kommunens tillsvidareanställda är 50 år. Medelåldern för kvinnor är 48 år och männens medelålder är 51 år. Tabell 7: Åldersfördelning tillsvidareanställda i % den 31 december respektive år Ålder år år , år och äldre ,5 46 Tabell 8: Åldersfördelning visstidsanställda i % per den 31 december respektive år Ålder år år år och äldre Urval: Samtliga månadsavlönade på kollektivavtal (AB), som är tillsvidare eller visstidsanställda. En person med flera anställningar räknas endast en gång. Sjukfrånvaro I Tibro kommun har den totala sjukfrånvaron ökat från 4,3 % till 5 %. Kvinnor har en högre andel sjukfrånvaro än män och skillnaderna kvarstår från tidigare år. Tabell 9: Sjukfrånvaro i Skaraborgs kommuner Kommun Sjukfrånvaro, % Tibro 5,0 Lidköping 5,2 Grästorp 5,4 Karlsborg 5,4 Essunga 5,5 Hjo 5,6 Töreboda 5,7 Falköping 5,7 Mariestad 5,8 Tidaholm 6,2 Skövde 6,2 Götene 6,6 Skara 7,1 Gullspång 7,2 Vara 7,3 Av den totala andelen sjukfrånvarande i Tibro kommun är 53,8 % långtidssjukskrivna. Det innebär att de varit frånvarande på grund av sjukdom i mer än 60 dagar. I kategorin år har långtidsfrånvaron ökat med 7,8 % jämfört med föregående år. I åldersgruppen 50 år och äldre har den ökat med 3,2 %. Tabell 10: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2014 Alla - 29 år år 50 åräldre Kvinnor 5,5 3,2 6,4 5,5 Män 2,7 1,8 2,8 3,2 Totalt 5 2,8 5,7 5 Varav långtidsfrånvaro % 53,8 10,8 57,4 56, Alla -29 år år 50 åräldre Kvinnor 4,8 2,9 5,1 5,0 Män 2,5 0,6 2,2 3,2 Totalt 4,3 2,4 4,5 4,6 Varav långtidsfrånvaro % 49,2 21,2 49,6 53,7 Urval: Samtliga anställda vikarier, feriearbetare och övrigt tillfälligt anställda ingår i underlaget enligt lagen om kommunal redovisning. De anställda som har fem sjukdagar eller färre på ett år ingår i friskgruppen. Tabellen nedan visar att 67 % av de anställda har en god hälsa. Tabell 11: Andel anställda med 5 sjukdagar eller färre på ett år i % Andel utan sjukfrånvaro Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtal (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda. Sveriges kommuner och landsting sammanställer varje år sjukfrånvaron i Sveriges kommuner, den senaste är från Genomsnittet för riket år 2013 är 5,9 % (Källa: SKL). Jämfört med övriga Skaraborgs kommuner hade Tibro den lägsta sjukfrånvaron 2014, se tabell här intill. Årsredovisning Tibro kommun

16 Medellön Den totala medellönen i Tibro kommun har ökat med 2,8 % under var motsvarande ökning 3,5 %. Den genomsnittliga medellönen för kvinnor har ökat med 2,9 % och motsvarande siffra är 2,7 % för männen. Medelönen för män är 15,8 % högre än medelönen för kvinnor. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat med 0,2 % jämfört med Diagram 1: Medellön i kronor Våren 2014 avslutades den introduktionsutbildning i ledarskap som Tibro kommun genomfört i samverkan med Karlsborg och Hjo som ett led i arbetet med att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Utbildningen var mycket uppskattad av deltagarna. Foto: Christina Froh Ledarskap Urval: Tillsvidareanställda, heltidslöner Personalarbetet Under hösten 2014 lanserades Tibro kommuns personalhandbok. Personalhandboken är tillgänglig för samtliga anställda. Syftet med handboken är att anställda själva ska kunna hitta svar på frågor som rör anställningen. Aktuella lagar, avtal, policys, riktlinjer och rutiner finns tillgängliga i personalhandboken. I dokumentet finns även kommunens kollektivavtal samlade samt arbetsrättsliga lagar med mera som styr kommunens verksamhet. Handboken säkerställer också att chefer och medarbetare har tillgång till korrekt information om sin anställning. Personalarbetet Inför 2014 års löneöversyn genomgick samtliga chefer seminarier på temat lönebildning. Enligt de centrala löneavtalen i den kommunala sektorn ska lönen vara individuell och differentierad. Huvuddelen av de centrala löneavtalen är numera sifferlösa, vilket kräver en uttalad lönepolitik där prioriterade grupper tydligt definieras. Därmed har arbetet med riktlinjer för lönebildning påbörjats inför kommande löneöversyner i Tibro kommun. Arbetsmiljö Kommunens chefer och skyddsombud har genomgått arbetsmiljöutbildning där de bland annat informerades om nyheterna inom arbetsmiljölagstiftningen. Nya rehabiliteringsriktlinjer har tagits fram för Tibro kommun. Målet är att den anställde så snart som möjligt, helt eller delvis, ska återgå till ordinarie arbetsplats. Syftet med riktlinjerna är att få en tydlighet i rehabiliteringsprocessen och därmed skapa bättre förutsättningar för återrehabilitering till ordinarie arbetsplats. I samverkan med Hjo och Karlsborg har Tibro kommun under våren 2014 avslutat den introduktionsutbildning i ledarskap som påbörjades hösten Programmet är en del i kommunens strategiska kompetensförsörjning och programmet förväntas ge möjligheter till ökat medarbetarskap och intern rörlighet. Framförallt är förhoppningen att säkerställa den framtida chefsförsörjningen i kommunen. En ny utbildningsomgång påbörjas under våren Kommunens ledarforum, där samtliga chefer träffas fyra gånger per år, har genomförts med olika teman. Ett tema under året var hur verksamheterna arbetar med utvecklingsfrågor utifrån Vision Tibro. Cheferna har bland annat presenterat exempel på hur de konkret arbetar med verksamhetsutveckling utifrån visionen. Förebyggande hälsoarbete Medarbetarna har erbjudits hälsoförebyggande utbildningar. Det har också erbjudits möjlighet till olika föreläsningar inom det hälsofrämjande området på arbetsplatsträffar, APT. Utbildningen för kommunens 50 hälsoinspiratörer har fortsatt under året. Pensionsinformation En hälsostrategisk arbetsgrupp har tillsatts under hösten Arbetsgruppen ska arbeta fram kommunövergripande riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet. Gruppen ska också ta fram en långsiktig handlingsplan för arbetet med hälsoinspiratörer utifrån verksamhetens behov. Målet är att bidra till lägre sjukfrånvaro och bibehållen och förbättrad hälsa hos kommunens anställda. Jämställdhet I 2014 års budget fanns 0,5 mkr att fördela av tidigare avsatta medel för jämställda löner. De resterande medlen fördelades till utbildade förskollärare inom förskolan. 16 Årsredovisning Tibro kommun 2014

17 Mål- och kvalitetsuppföljning Kommunfullmäktiges mål Satsningen på att utveckla publika evenemang i Tibro fortsatte under Countrydrottningen Jill Johnson lockade en stor publik till Ånaplan på UPPåNER med sitt band medan två fallskärmshoppande tomtar fyllde Stora torget på första advent. Kommunen, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet fortsatte arbeta offensivt mot ungdomsarbetslösheten. Foto: Christina Froh, Mikael Ljungström och Josefine Larsson. Det målmedvetna arbetet med att öka Tibros attraktionskraft för såväl boende som besökare i linje med intentionerna i Vision Tibro har fortsatt Tibro har haft en positiv befolkningsutveckling under året. Antalet invånare har ökat från till Utvecklingen av publika evenemang och besöksnäringen har gjort att Tibro i allt högre grad kunnat etablera sig som evenemangs- och besöksort med publikdragande evenemang som UPPåNER, Möbeldagarna, Ljusvandringen och Julstämning samt sommarsatsningen 31 dagar i juli. Kommunen har under året gjort flera satsningar på att renovera, fräscha upp och utveckla offentliga miljöer och kommunala lokaler. Bland dessa satsningar märks bland annat om- och tillbyggnaden av förskolan Ängen, gestaltningsplaneåtgärderna i Stadsparken samt ombyggnationerna i Allégårdsfastigheten som har resulterat i nya lokaler för Äldrecentrum och Allégårdens nya restaurang Karlavagnen. Den offensiva satsningen på att minska ungdomsarbetslösheten har också drivits vidare under året. Kommunfullmäktiges två övergripande mål har varit styrande för årets arbete i kommunens verksamheter. Mål 1: Stärka Tibro som attraktiv kommun för invånare och besökare Förväntat resultat: Nöjdare och stoltare Tibrobor Fler familjer flyttar till Tibro Fler besökare till Tibro Fortsatt utveckling av intressanta områden och mötesplatser i Tibro Tibro kommun har tagit ytterligare steg mot att uppnå de lokala miljömålen Strategi: Utveckla våra mötesplatser Årsredovisning Tibro kommun

18 Tibro kommun inledde ett samarbete med Hjo och Tidaholm i syfte att förbättra besöksservicen och marknadsföringen av besöksmål. Den 10 april genomfördes en workshop om värdskap och bemötande i Hjo. Foto: Lars-Ola Carlén/SLA I början av juni genomfördes UPPåNER-festivalen för tredje året i rad. Nytt för året var satsningen på en motordag, Bilar Bågar och Blommor, och ett mångkulturellt nationaldagsfirande på Ånaplan. Foto: Christina Froh Skapa en trygg hemvist där mångfald och olikheter ses som en tillgång Stärka barns och ungas inflytande i frågor som berör dem Genom nätverksarbete utveckla stödet till ett brett föreningsliv Måluppfyllelse: Av de enkätundersökningar som genomförts i kommunen under året framgår att Tibroborna i stort sett är nöjda med kommunens verksamheter. Förvaltningarna upplever att kontakterna med invånarna i huvudsak är positiva. Med nedanstående beskrivningar av hur kommunens verksamheter arbetat med att nå fullmäktiges mål som grund går det sammantaget att göra bedömningen att Tibro stärkt sin roll som en attraktiv kommun. Antalet invånare i Tibro fortsätter att öka. Många barnfamiljer har flyttat till Tibro under året, de flesta med utländsk bakgrund. Detta har förstås inneburit ett ökat tryck på förskolor och skolor, som gör sitt yttersta för att möta de nya medborgarna på ett bra och utvecklande sätt. Under 2014 inleddes planeringen av hur nya invånare ska välkomnas till kommunen. Idén är att skicka någon form av välkomstpaket till nyinflyttade och ett lycka tillkort till dem som flyttar. Besökssiffrorna vid de evenemang som anordnats är alltjämt höga, vilket tyder på att kommunen har en attraktionskraft även på besökare från andra kommuner. Kommunens olika mötesplatser har utvecklats under året, bland annat genom att flera lokaler för utbildning och äldreomsorg har byggts om för att bättre tillgodose verksamheternas behov. Förberedelserna för att ta ett samlat grepp kring skollokaler har gjorts genom att en förstudie har inletts. När det gäller mångfaldsfrågor har kommunen under året fattat beslut om att införa ett helt nytt arbetssätt när det gäller integration i samhället. En kartläggning av det arbete som sker i de olika förvaltningarna mynnade ut i ett beslut om att anställa en utvecklingsledare för integrationsarbetet i kommunen. Utvecklarens uppgift blir, förutom att vara en kunskapsbank och inspiratör för övriga aktörer, att hålla samman den förvaltningsöverskridande grupp som bildades under utredningstiden. Tanken är att det nya arbetssättet ska bidra till att ge människor som kommer till Tibro de bästa förutsättningarna att utveckla sina kunskaper och förmågor så att de kan bidra till samhällsutvecklingen. När det gäller barns och ungas inflytande får man anse att de politiska riktlinjerna som införts har inneburit ett ökat fokus på dessa frågor. Arbetet får också en tydligare tyngd i det politiska arbetet genom att alla nämnder har representation i Barnrättsgruppen. Nätverksarbete är ett signum för Tibro kommun. Det bedrivs tydligt i de olika nämnderna, i olika näringsgrenar och inom föreningslivet. Alla verksamheter som arbetar med evenemang gör det i samverkan med föreningslivet och kommunen bedriver ett aktivt arbete med att utveckla ortens evenemang genom samverkan. Fortsatt utveckling av besöksnäringen Satsningen på att utveckla Tibro som besöks- och evenemangsort fortsatte med oförminskad kraft under Vikten av detta arbete betonades genom att det avsattes särskilda medel för publika evenemang i budgeten. Inför sommaren arbetade kommunen målmedvetet med att förbättra både besöksservicen och marknadsföringen av Tibros besöksmål. Som ett led i det arbetet inledde Hjo, Tibro och Tidaholm ett närmare samarbete under våren. Torsdagen den 10 april genomförde de tre kommunerna en gemensam workshop om bemötande och värdskap i Hjo för företag som arbetar med besöksnäring och företag som visat intresse för att bli turistserviceplatser. Hjo, Tibro och Tidaholm tog också fram ett par gemensamma tematurer och marknadsförde sig tillsammans i årets Skaraborgskarta. Vid sidan av besökscentrumet på Inredia etablerades tre turistserviceplatser i kommunen: på Pressbyrån, VillAnns Café och Folkets Park/Mini-zoo. Personal från Tillväxt Tibro, som ansvarar för besöksverksamheten sedan den 1 juli, gjorde personliga besök på samtliga turistbyråer i Skaraborg inför sommarsäsongen. 18 Årsredovisning Tibro kommun 2014

19 Den 16 oktober arrangerades en ny ljusvandring i Tibro. Under evenemanget, som lockade cirka personer, bjöds det på ljusinriktade programpunkter och en rad byggnader belystes på ett effektfullt sätt. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto Under andra halvåret gjordes en satsning på att öka tillgängligheten till Rankås fritidsområde. Parkeringen gjordes i ordning och nya informationsskyltar som ger en tydligare vägledning om vad som finns i området sattes upp. Foto: Dan Carlsson 2013 års lyckade satsning på att lyfta fram och marknadsföra sommaraktiviteter i Tibro låg till grund för årets besökspaket med besöksbroschyren Upplev Tibro, informationsbladet 31 dagar i juli, evenemangsinformation på turistwebb och kommunhemsida, besökssidan tibro.se/sommarupplevelser samt annonser i de lokala tidningarnas turistbilagor. Tibro har under året befäst sin roll som evenemangsort. UPPå- NER-festivalen, som ägde rum på Ånaplan den 5-7 juni, var välbesökt. Festivalen, som i år genomfördes för tredje året i rad, är en folkfest som bygger på kreativitet, delaktighet och samverkan mellan kommunen och föreningar, organisationer, företag, kyrkor och privatpersoner. Under tre dagar görs Ånaplan till en mötesplats fylld av musik, idrott, gemenskap och skapande verksamhet. Nytt för året var satsningen på ett mångkulturellt nationaldagsfirande, fordonsutställningen Bilar, Bågar & Blommor och en avslutande familjedag med olika aktiviteter. Sveriges countrydrottning Jill Johnson fyllde området framför Ånaplanscenen när hon bjöd på en timslång konsert med rak och innerlig countryrock med sitt band. Diggiloo-showen den 8 augusti drog mer än personer till Ånaplan, vilket är publikrekord i Tibro när det gäller konserter. Precis som förra året bjöd Diggiloo-gänget på en proffsig mix av sång, musik och humor. En riktig helkväll. Ljusvandringen i oktober genomfördes för andra året. Årets evenemang besöktes av närmare personer. Det fanns 26 programpunkter med ljus och ännu fler ljuspunkter att beskåda. Allt från enstaka ljus i lyktor som man kunde göra själv i Tibros glasverkstad och upplysta höghus till troll, färgglada spöken och en glödande park av 800 sprakande ljuslyktor, gjorda av barn på Tibros för- och grundskolor. Ett annat årligen återkommande evenemang som lockade fler besökare än vanligt var Julstämning, som Lions och Röda korset arrangerar tillsammans med Tibros butiker, Tibro kommun, SLA och Sveriges Blåbandsungdom. En bidragande orsak till detta var självklart att två tomtar anlände till Stora Torget från luften med fallskärm! Satsningar för ökad trivsel Tibro kommun har under året gjort en rejäl satsning på att utveckla Rankås fritidsområde. Skyltningen har förbättrats och parkeringen har fått en uppfräschning för att området ska bli tillgängligt för flera. Kommunen har också medverkat till att ett nytt mountainbikespår, som kan användas för internationella tävlingar, iordningställts. Ett första steg mot förverkligandet av gestaltningsplanen har tagits genom en satsning på miljön i stadsparken och infarten till Skövdevägen från väg 49. Mer information om dessa satsningar finns på sidorna Nya lokaler En hel del arbete har under året lagts ner på att renovera, utveckla och fräscha upp skol- och förskolelokaler samt lokaler för vård och omsorg. Kommunens korttidsboenden Anemonen och Pionen har renoverats och Äldrecentrum har fått nya lokaler i Allégårdens före detta matsal, som i sin tur ersatts med en helt ny restaurang, Karlavagnen. På Bäcklidens äldreboende har arbetet med att modernisera och fräscha upp gemensamma utrymmen fortsatt och ett par avdelningskök har bytts ut. En omfattande om- och tillbyggnad av Ängens förskola genomfördes under året och i november invigde motocrossgymnasiet, MX, nya lokaler samtidigt som elever som utmärkt sig under hösten uppmärksammades. I början av året slöt kommunen ett avtal med Migrationsverket om att starta ett hem för ensamkommande barn. Planering och rekrytering av personal vidtog och en tom avdelning på Bäcklidens äldreboende renoverades och anpassades till den nya verksamheten som öppnade i början av juni. De tio platserna fylldes snabbt, så i slutet av året utökades antalet platser till tolv, med sju platser vikta för asylsökande. Grönt bokslut Tibro kommun har tagit ytterligare steg mot att uppnå de lokala miljömålen genom att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi under året: Häggetorpsskolan och Torpets förskola har anslutits till det bioeldade fjärrvärmenätet. Årsredovisning Tibro kommun

20 Kommunen har sparat kwh genom effektivare gatlampor. 170 belysningsarmaturer har försetts med LED-lampor. 100 % av den el som kommunen köper till sina lokaler och verksamheter kommer från vattenkraft. ECO Driving-satsningen har fortsatt genom att personalen på Samhällsbyggnad har utbildats. Cirka 16 % ekologiska livsmedel och cirka 75 % svenskt kött används i köken i skolor, förskolor och äldreboenden. Andra miljöinsatser som är värda att nämna är att Tibro kommuns naturvårdsprogram har färdigställts och antagits av kommunfullmäktige under året. Ett större arbete med att byta vattenledningen till Hönsa genomfördes under hösten. Dessutom har förskolan dragit i gång ett arbete kring kreativ återvinning där spillmaterial från näringslivet återanvänds som pedagogiskt material för att stimulera barnens entreprenöriella lärande. Folkhälsobokslut Folkhälsoarbetet har utvecklats strategiskt under året. Folkhälsorådet har arbetat med att främja Tibrobornas hälsa med följande mål som grund: Trygga och goda uppväxtvillkor En jämlik och trygg fritid som genomsyras av delaktighet och inflytande Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Minskat bruk av tobak, alkohol och droger För att stärka effekterna av folkhälsoarbetet i kommunen har folkhälsoplaneraren arbetat nära kultur- och fritidsförvaltningen samt stöttat det förebyggande arbetet genom att delta i kommunens samrådsgrupp, som leder Tibros socioekonomiska arbete. Folkhälsoplaneraren har också samarbetat med skolan inom området hälsofrämjande skolutveckling. Folkhälsorådet har därutöver stöttat Hälsodagen på Inredia, ett arrangemang där olika företag erbjöd Tibroborna hälsoföreläsningar, behandlingar och prova påaktiviteter. Mål 2: Bidra till ett kreativt och nyskapande näringsliv Förväntat resultat: Bibehålla en hög näringslivsranking Bidra till att företag som redan finns i Tibro utvecklas och att fler företag etablerar sig i kommunen Bidra till att få fler unga och utrikesfödda i arbete Strategi: Stödja ett brett näringsliv där jämställdhet och mångfald är en förutsättning för tillväxt Stärka samarbetet med näringslivet genom att ytterligare utveckla vårt nätverksarbete Arbeta för att minska utanförskapet bland unga och utrikesfödda Satsningen på Inredia:Walks, en modevisning med möbler och Inredia:Talks, intervjuer med branschfolk och spännande personligheter lockade många till Inredias monter på Stockholm Furniture Fair i februari. Foto: Mona-Lena Beckman Måluppfyllelse: Tibro har backat 27 placeringar i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet. En analys av resultatet har genomförts och Tillväxt Tibro har fört ett resonemang med företagare och andra aktörer, såväl enskilt som i Tibros företagsnätverk, om viktiga förbättringsområden. Kommunens politiker och tjänstemän kommer att genomföra fler planerade företagsbesök för att få en så tydlig bild som möjligt av företagens syn på Tibro som näringslivsort och grunden till ett åtgärdsprogram har lagts. Tillståndet hos företagen i Tibro följer konjunkturen och det gäller även arbetslöshetssiffrorna. Konjunkturen visade en svag uppgång under 2014, vilket medförde att arbetslösheten sjönk totalt sett. Forfarande är den dock hög bland unga och framför allt bland utrikesfödda. Antal arbetslösa i Tibro Vuxna Ungdomar Utrikesfödda Många gemensamma ansträngningar har gjorts under året för att komma tillrätta med problemen. Signaler under hösten visade att det finns företag i Tibro som utvecklas kraftigt och kommer att ha ett ökat anställningsbehov de närmaste åren, medan andra har det tyngre. 49 företag har etablerats under Kommunens arbete med att skapa goda förutsättningar för näringslivet fortsätter och i det sammanhanget har Inrediasatsningen stor betydelse. Det nya näringslivsbolaget InTibro tog över driften av Inrediahuset vid årsskiftet, och förhoppningen är att engagemanget i Inredia ska öka bland företagen och att Inredia som utvecklingsnav ska utvecklas. Kommunen gör allt som är möjligt för att bidra i det arbetet. Kommunen driver fem olika företagsnätverk med handeln, fastighetsägarna, Tibroföretagens nya nätverk, möbel- och inredningsföretagen och landsbygdsnätverket. Nätverket för företagen på landsbygden är det yngsta nätverket och en kartläggning av landsbygdsföretag gjordes redan under Arbetet i nätverket har tagit rejäl fart under 2014 och kommunens samarbete med den lokala styrelsen i LRF har utvecklats på ett konstruktivt sätt. För att visa att man menar allvar med att se jämställdhet som en tillväxtfaktor har kommunen antagit Västra Götalands avsiktsför- 20 Årsredovisning Tibro kommun 2014

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Verksamhetsberättelse. Ekonomisk redovisning

Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Verksamhetsberättelse. Ekonomisk redovisning Årsredovisning 2013 Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina von Brömssen Fotografer: Thomas Harrysson, Mikael Ljungström/Scandphoto, Anneli Malm/SLA, Axel Norén/SLA, Sandra Wiberg,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina von Brömssen Fotografer: Thomas Harrysson, Mikael Ljungström/Scandphoto, Anneli

Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina von Brömssen Fotografer: Thomas Harrysson, Mikael Ljungström/Scandphoto, Anneli Årsredovisning 2013 Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina von Brömssen Fotografer: Thomas Harrysson, Mikael Ljungström/Scandphoto, Anneli Malm/SLA, Christina von Brömssen Tryck

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS Plats och tid Sammanträdesrummet Mästaren, kl 14.00-16.45 ande Claes Jägevall (FP) ordf Laila Gröhn (FP) ersätter Alda Daniel (FP) Claes-Gunnar Almestål (FP) Ann-Britt Danielsson (M) Peo Andersson (M)

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer