Uppdrag att se över skyddet för forskningsresultat för undanröjande av hinder för innovation 1 Bilaga

Transkript

1 Protokoll U2017/01013/F Utbildningsdepartementet Uppdrag att se över skyddet för forskningsresultat för undanröjande av hinder för innovation 1 Bilaga Regeringskansliet beslutar att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att se över och föreslå hur hantering av forskningsresultat kan förbättras för att undanröja hinder för innovation. En beskrivning av behovet av en översyn och närmare om uppdraget finns i bilagan. Förslag från utredaren ska rymmas inom befintliga budgetramar. Kostnader för uppdraget ska belasta utgiftsområde 1, anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., anslagsposten 1. Beslutet har fattats av ministern för högre utbildning och forskning, statsrådet Hellmark Knutsson. Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se

2 Utdrag till Statsrådsberedningen/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning Justitiedepartementet/L6 Socialdepartementet/SAM Finansdepartementet/BA Utbildningsdepartementet/UH Miljö- och energidepartementet/mm Näringsdepartementet/ISB/IFK, NV/SK, NV/FÖF Vetenskapsrådet 2 (2)

3 U2017/01013/F Bilaga till regeringskanslibeslut , U2017/01013/F Utbildningsdepartementet Översyn av skyddet för forskningsresultat för undanröjande av hinder för innovation Behovet av utredning För att svenska universitet och högskolor ska kunna vara attraktiva samarbetsparter för företag och internationella aktörer och för att Sverige i den alltmer hårdnande konkurrensen ska kunna hävda sig som ett framgångsrikt forsknings- och innovationsland, behöver det göras en översyn av den sekretessreglering som gäller för forskning enligt vad som närmare beskrivs nedan. Vid forskning blir handlingar allmänna tidigt och kontinuerligt I högskolans uppdrag ingår att bedriva fri och oberoende forskning på vetenskaplig grund. Denna forskning leder sällan till formella beslut och innefattar normalt inte myndighetsutövning. I stället är de åtgärder som vidtas typiskt sett av faktisk art, t.ex. mätningar, provtagningar, försök av olika slag, datahantering och analyser. Som regel anses forskning därför inte utgöra ärendehantering, utan vad som brukar benämnas faktiskt handlande. Detta innebär att en handling enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen i de flesta fall blir en allmän handling då handlingen är färdigställd. I enskilda fall kan dock forskning utgöra ärendehantering. Vid ärendehantering blir en handling som inte expedieras upprättad vid den tidpunkt då ärendet har slutbehandlats hos myndigheten. Denna tidpunkt infaller ofta senare än den tidpunkt som hade varit aktuell om det rört sig om faktiskt handlande. Svårigheterna för forskaren inträffar i de fall det rör sig om faktiskt handlande vilket normalt är fallet när det gäller forskning.

4 Behov av utökat skydd för uppgifter i handlingar där det kan förekomma uppgifter om forskningsresultat som på sikt kan leda till publicering eller ekonomiskt värde. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) finns bestämmelser om sekretess i bl.a. 24 kap. som blir tillämpliga vid forskning. Bestämmelserna avser dock endast vissa aspekter av forskningsarbetet. Att forskning oftast utgör faktiskt handlande och att handlingar därmed blir allmänna och offentliga tidigare än vid ärendehantering kan innebära problem för svenska forskare allteftersom intresset från omvärlden att ta del av forskningsresultat ökar. Forskare kan vara skyldiga att lämna ut handlingar som innehåller känsligt forskningsmaterial. I och med introduktionen av innovationskontor, dvs. enheter på vissa lärosäten som ansvarar för nyttiggörande av forskning, är det också numera lättare än tidigare att hitta dessa forskningsresultat eftersom de samlas på ett ställe. Forskningsresultaten är m.a.o. mer tillgängliga än tidigare och i vissa fall oskyddade ur ett sekretessperspektiv. Forskaren bedriver sin forskning med ett fokus på nyttiggörande. Nyttiggörandet kan bestå i att publicera sina resultat, vilket förutsätter att ingen annan forskargrupp kan ta del av informationen före publicering. Det kan också bestå i att kommersialisera forskningen i form av patent eller genom att starta ett företag och vara först på marknaden med en produkt eller tjänsteinnovation. Nyttiggörande kan också bestå i att samverka med andra intressenter nationellt och internationellt i syfte att växla upp forskningen ytterligare. Om forskningsresultat begärs ut innan forskaren har kommit till ett nyttiggörande och uppgifterna inte omfattas av sekretess kan detta medföra ett antal problem som gör att nyttiggörandet hindras enligt följande. Möjligheterna att få patent på uppfinningen kan gå om intet. För att patent ska kunna meddelas krävs att en uppfinning är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån, 1 kap. 2 patentlagen (1967:837). En extern part kan begära ut forskningsresultat, duplicera dem och publicera resultaten innan den forskargrupp som faktiskt bedrivit arbete hunnit publicera sina resultat. 2 (6)

5 En extern part kan begära ut forskningsresultat, duplicera dem och därmed, istället för att samarbeta med forskare vid svenska lärosäten, driva forskningsprojektet själv. Både nationella och internationella företag kan begära ut resultaten och implementera dem i sin verksamhet utan att kompensera forskaren. Internationella riskkapitalister kan scanna marknaden och plocka upp forskningsresultat innan de har hunnit förfinas och utvecklats. Forskaren förlorar på detta och värdefull kunskap och resultat lämnar Sverige vilket i sin tur hämmar tillväxten. Behov av sekretess för tiden innan universitet och högskolor har ingått överenskommelser om samverkansforskning eller uppdragsavtal om forskning Forskningssamverkan och uppdragsverksamhet avseende forskning förekommer vid en rad myndigheter, inte minst vid landets universitet och högskolor. De bestämmelser som finns om sekretess vid samverkansforskning och uppdragsforskning avser sekretess efter det att universitetet eller högskolan har ingått en överenskommelse eller ett uppdragsavtal (24 kap. 5 och 31 kap. 12 OSL). I förarbetena till bestämmelserna om uppdragsforskning (31 kap. 12 OSL) anges visserligen att även uppgifter som har samband med sådana konsultationer som kan ses som ett förberedande av forskningsuppdrag, kan anses omfattade av sekretess (prop. 1979/80:2 del A s. 238). Något motsvarande förarbetsuttalande finns dock inte när det är fråga om samverkansforskning (24 kap. 5 OSL). Det kan finnas behov av att dela känsliga uppgifter redan under diskussionerna om en överenskommelse eller ett uppdragsavtal ska ingås. Det finns därför skäl att se över om bestämmelserna behöver ändras. Behov av skydd för känsliga uppgifter i ansökningar om forskningsfinansiering Enligt 30 kap. 23 OSL gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om 3 (6)

6 uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Regeringen har meddelat sådana föreskrifter som avses i 30 kap. 23 OSL i offentlighets- och sekretessförordningen (OSF, 2009:641). I ansökningar om stöd som handhas av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande gäller enligt 9 OSF och punkt 66 i bilagan till OSF sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Ansökningar om forskningsfinansiering kan innehålla affärsidéer och affärsplaner, ibland till och med patentskisser. För att sekretess ska gälla för stöd som hanteras av forskningsråden måste deras verksamhet falla under den verksamhet som beskrivs i 30 kap. 23 OSL, dvs. utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Den s.k. NYFOR-kommittén och Vinnova (se SOU 1996:70 s. 233 f. och bilaga 4 i Vinnovas rapport VP2003:1) har påpekat att det är oklart om forskningsråden täcks av bestämmelsen. Att forskningsråden är upptagna i bilagan till OSF talar visserligen för att ansökningar och de handlingar som finns fogade till dessa i vissa fall kan omfattas av sekretess. Det som främst talar emot bestämmelsens tillämplighet är dock enligt NYFOR-kommittén den omständigheten att myndighetens verksamhet ska ha avseende på näringslivet. Eftersom bestämmelser om sekretess generellt ska tillämpas restriktivt, kan det enligt kommittén diskuteras om det i praktiken finns något utrymme för sekretess för den stödverksamhet som forskningsråden utövar. För dem framstår uppgiften att stödja grundläggande forskning som den mest väsentliga. Mot bakgrund av att det ansetts oklart hur reglerna ska tillämpas finns det ett behov av att se över om gällande lagstiftning ger det skydd som behövs för att inte avskräcka forskare från att söka medel, då ett för tidigt offentliggörande av uppgifter kan innebära att möjligheten för forskarna att få sin forskning publicerad kan begränsas kraftigt och möjligheten till framtida 4 (6)

7 kommersialisering, bl.a. genom patent eller annat immaterialrättsligt skydd, kan gå förlorad. Uppdraget Mot bakgrund av det ovan redovisade ska en utredare biträda Utbildningsdepartementet med att se över om det finns skäl att, efter en avvägning mellan sekretessintresset och behovet av insyn i forskningsverksamhet, ändra och komplettera sekretessregleringen i fråga om forskning. Utredaren ska i förekommande fall lämna nödvändiga författningsförslag. Utredaren ska bl.a.: Analysera om det bör finnas utökade möjligheter att sekretessbelägga forskningsresultat fram till dess att publicering sker eller resultaten skyddas immaterialrättsligt. Härvid ska beaktas att vissa forskningsprojekt aldrig resulterar i publicering eller exempelvis patentering eller att det tar mycket lång tid innan detta uppnås, vilket måste vägas mot att forskningen ska vara öppen och tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Analysera om det finns ett behov av att i lagtexten förtydliga att det kan gälla sekretess för information om enskildas affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat som utbyts mellan parter innan ett avtal om uppdragsforskning sluts. Analysera om det finns ett behov av att skydda information om enskildas affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat som utbyts mellan parter innan en överenskommelse om forskningssamverkan träffas och, om så bedöms vara fallet, ta ställning till om sekretessregleringen bör ändras. Analysera om det finns ett behov av att skydda information om enskildas affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som lämnas i en ansökan om forskningsfinansiering till en myndighet och, om så bedöms vara fallet, ta ställning till om det finns skäl att ändra den nuvarande sekretessregleringen och i så fall hur. Utredaren får ta upp andra närliggande frågor om sekretess som aktualiseras under utredningsarbetet om det bedöms nödvändigt. Utredaren ska samråda 5 (6)

8 med Forskningsdatautredningen (U 2016:04). Utredaren ska förhålla sig till vad regeringen anfört i propositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50 s.106 f.) om öppen tillgång till forskningsresultat. Redovisning Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 december 2017 till Utbildningsdepartementet. 6 (6)