Fördjupad riskanalys. Rapport om fyra varugrupper för projektet Hållbar upphandling 2010

Transkript

1 Fördjupad riskanalys Rapport om fyra varugrupper för projektet Hållbar upphandling

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Handskar... 6 Företag och produkter... 6 Produktionskedja... 7 Riskanalys... 8 Insatsvarorna Instrument Företag och produkter Produktionskedja Riskanalys Miljö Förbandsartiklar Produktionsprocess Riskanalys Insatsvaror Engångsoperationsartiklar Produktionsprocess Riskanalys Fallstudie: Mölnlyckes tillverkning i Thailand Insatsvaror Plast Pappersmassa Miljörisker Sociala risker Ågärder Slutsatser Swedwatch rekommenderar Intervjuer

3 Inledning Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionens gemensamma projekt Hållbar upphandling har velat analyserat vilka risker som finns i produktionen av fyra prioriterade varugrupper: handskar, enkla instrument 1, operationsartiklar och förbandsartiklar utifrån de sociala och miljörelaterade kraven i deras gemensamma uppförandekod. Uppdraget att genomföra dessa riskanalyser gavs till Swedwatch och har genomförts under vintern 2009/2010 av Kristina Areskog Bjurling, Madeleine Johansson och Jerker Thorsell. I rapporten identifieras produktionskedjan samt en preliminär bedömning av var de största riskerna finns gällande arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt arbetsmiljö i produktionen. Gemensamt för varugrupperna operationsartiklar och förbandsartiklar är att artiklarna är relativt avancerade, trots att det huvudsakligen är engångsprodukter såsom material och verktyg till operation och sårvård. Höga kvalitetskrav ställs på dessa artiklar och i jämförelse med andra varugrupper har producenterna generellt sett god kontroll på produktionen och arbetar nära underleverantörerna. Samtidigt vet vi att de arbetsmiljömässiga bristerna är stora i underleverantörsled och råvaruproduktion när det gäller dessa produkter. Enkla kirurgiska instrument är antagligen den varugrupp som har den minst komplexa produktionen utifrån att det oftast endast förekommer en insatsvara. Dock kännetecknas varugruppen av ett omfattande underleverantörsled med hög risk för brott mot landstingens uppförandekod. Kunskapen om arbetsvillkor och arbetsmiljö i produktionen är generellt sett låg hos leverantörsföretagen. Många av företagen i studien tenderar att tona ner de risker som finns i den egna produktionen. För handsktillverkning verkar gälla att större sociala och miljömässiga risken finns i produktionen av undersökningshandskar, jämfört med operationshandskar, som har lägre kvalitetskrav. Även för operationshandskar finns dock risken att arbetsvillkoren inte lever upp till landstingens/regionernas krav. Vidare visar undersökningen att produktion i låglöneländer (och därmed högriskländer utifrån miljö- och sociala parametrar) är relativt liten i varugruppen förbandsartiklar och begränsad i varugruppen engångsoperationsartiklar. Dessa artiklar produceras främst i Europa. Däremot tillverkas undersöknings- och operationshandskar samt enkla kirurgiska instrument nästan uteslutande i låglöneländer. Dock köper företagen in insats- och/eller råvaror från låglöneländer inom alla varugrupper. Metod och begränsningar Information har samlats in från tolv företag som är leverantörer till landstingen inom de fyra branscherna. Urvalet gjordes av utifrån att företagen var strategiskt viktiga leverantörer för landsting/regioner. Telefon- och e-postintervjuer med företagen har gjorts utifrån var tillverkningen sker och hur produktionskedjan ser ut. Informationen är sedan kopplade till kända fakta om sociala och miljömässiga risker i denna typ av produktion, i dessa länder/regioner. Källor som använts är experter inom miljö, kemikalier, arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt arbetsmiljöforskning, information från miljö- och människorättsorganisationer, FN-systemet och myndigheter. 1 Enkla kirurgiska instrument är saxar, pincetter, peanger med mera för undersöknings-, ej operationskvalitet. 3

4 Inom varugrupperna operationsartiklar och förbandsartiklar ingår en stor mängd produkter (en enskild leverantör kan leverera uppemot 100 olika artiklar), vilket innebär att frågeställningarna har behövt avgränsas till vissa artiklar. Det var ofta svårt att få reda på detaljer kring miljö- och arbetsrättsförhållanden i de fall företagen använder sig av leverantörer, både vad gäller produktion och insats- och/eller råvaror. Företagens representanter i Sverige kunde ofta inte redogöra för förhållandena i dessa led. Kunskapen om förhållandena i fabrikerna var bättre i de fall företagen äger produktionen själva, men även då behövde företagen i vissa frågor kolla upp fakta innan de gav svar. I vissa fall har företagen inte återkommit med svar. 4

5 Fig 1. Sammanställning av produktion i låglöneländer samt sociala risker. Källa: LO-TCO Biståndsnämnd, Kränkningar av fackliga rättigheter Förbandsartiklar Kina Indonesien Risker: Många tillfälligt anställda Repressalier mot facklig verksamhet Thailand Operationsartiklar Landstingens inköp Handskar Instrument Pakistan Kina Kina Malaysia Vietnam Thailand Risker: Arbets-miljö Omfattande underleverantörsled Barnarbete Risker: Förbud mot fackföreningar Interna migrantarbetare Förtryck mot aktivister Risker: Migrantarbetare Ekonomiska zoner Begränsad organiseringsfrihet, trakasserier Risker: Förbud mot fria fackföreningar Begränsad strejkrätt Gripanden av aktivister Risker: Migrantarbetare Begränsad organiseringsrätt Ineffektiva arbetsdomstolar 5

6 Handskar Flödesschema, handskar: Odling av naturgummi Latextillverkning Handsktillverkning Utvinning av olja av olika plaster Transport Eventuell sterilisering Avfallshantering Användning Företag och produkter De företag som har intervjuats och tjänar som exempel är Mölnlycke, Onemed och Kimberly- Clark (underleverantör till Vingmed). Kontakt har också tagits med Johanna Håkansson som är högskoleingenjör i kemiteknik och sitter med i den svenska standardiseringsgruppen för skyddshandskar. Johanna Håkansson är anställd på Ejendals, ett företag som bland annat säljer skyddshandskar. 2 Vingmed Svenska AB bildades 1979 och är en del i Vingmed-gruppen som även finns i Norge och Danmark. 3 Tillsammans utgör företaget ett av Nordens största försäljningsbolag inom kardiologi, radiologi, endoskopi, intensivvård och kirurgi. Företaget har idag 28 anställda och närmare 40 leverantörer. Kimberly-Clark är Vingmeds leverantör av handskar

7 och det är Kimberly-Clark som tillverkar nitril-handskar för landstingen. Företaget tillhör en amerikansk jättekoncern med 140 miljarder kronor i årsomsättning. Förutom handskar tillverkar Kimberly-Clark operationsförkläden, pappskynken med mera till sjukvården. 4 en av nitril-handskar sker i en egen fabrik nära Khao Lak i södra Thailand med anställda. 5 Det är en av världens största handskfabriker, enligt Tom Schauman på Kimberly-Clark. Mölnlycke Health Care är ett globalt företag med anställda på totalt 25 kontor i världen. Produktionsanläggningarna finns i Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Malaysia, Thailand och Storbritannien. Företaget startade sin verksamhet 1998, 2007 övertogs det av Investor. en är inriktad på engångsprodukter för operation och sårbehandling och företaget erbjuder även servicelösningar för den professionella hälsosektorn. 6 Inom varugruppen handskar tillverkas främst operationshandskar (puderfria latexhandskar). Handskarna tillverkas i Mölnlyckes tre egna fabriker i Malaysia. Totalt anställs omkring personer och alla uppges ha malaysisk nationalitet förutom tre personer på högre positioner. 7 Fackföreningar uppges vara tillåtna, dock återfinns inga fackklubbar på Mölnlyckes fabriker. Fabrikerna finns i städerna Kuala Ketil och Kulim (båda i delstaten Kedah) och Batang Kali (i delstaten Selangor) i Malaysia. Till de egna fabrikerna köps latexen in från underleverantörer i Malaysia. Onemed Sverige ingår i Onemed Group som distribuerar sjukvårdsprodukter i Nordeuropa, med verksamhet i Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Onemed Group hade cirka 800 anställda år 2008 och en nettoförsäljning på cirka 380 miljoner euro. Försäljningen är störst inom varugruppen förbrukningsartiklar. 8 Onemed har inga egna fabriker men köper och levererar operationshandskar i latex och undersökningshandskar i vinyl, latex och nitril. Vinylhandskarna är både av sorten utan ftalater och med ftalater (godkända ftalater i Sverige). Onemed köper in produkter från fabriker i Kina, Malaysia, Thailand och Vietnam. 9 Produktionskedja Insatsvaran (latex, vinyl, nitril) levereras i fast form som granulater (gryn/korn) eller tunna, tillplattade former. För att omvandla dessa plastgranulater till flytande form tillsätts så kallade acceleratorer 10 av något slag. Om inte företagen har egen produktion känner de ofta inte till vilka kemikalier dessa acceleratorer består av, därför att leverantörerna kan hävda att det tillhör deras affärshemlighet. 11 Handskmodeller i porslin doppas i den flytande vätskan (latex, vinyl, nitril) och hängs upp och härdas. Handskarna doppas sedan flera gånger i olika kemikalieblandningar, beroende på 4 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju Ibid Mail från Anders Klinton, Mölnlycke, &sofnavinf=SwedenOneMed\Navi\Om OneMed&sofnavinfa=o, Intervju med Hans Ahlström, affärsområdeschef, produktförsäljning, Onemed, Acceleratorer är kemikalier med förmåga att sätta igång en kemisk process. 11 Johanna Håkansson, högskoleingenjör i kemiteknik, Ejendals,

8 vilken slutprodukt som önskas. Denna del av produktionen är relativt automatiserad och handhas av maskinskötare. De arbetsintensiva processerna finns i paketeringen av handskarna. 12 Andra kemikalier används sedan för att rengöra handskarna. För önskvärd yta används ibland klor, man gör en så kallad klorifiering av handskarna. Klorifieringen kan ske genom att en klorblandning sprayas på handskarna med uppenbara miljö- och arbetsmiljörisker. Klorerade lösningsmedel är hälsofarliga, till exempel cancerframkallande. Många är också farliga för miljön, till exempel ozonstörande. I Sverige är klorföreningar förbjudna i konsumentprodukter men får användas yrkesmässigt, i vissa fall först efter dispens från Kemikalieinspektionen. 13 Klorifiering har allt mer ersatt den tidigare användningen av majsstärkelse. Skälet är att majsstärkelse kan framkalla allergier hos slutanvändaren. 14 Varje operationshandske kontrolleras så att det inte finns något hål i gummit. Handskarna paketeras manuellt i lådor, vilket är ett monotont arbete. Därefter skickas lådorna till sterilisering vilket kan göras med olika metoder; gas, strålning, värme och ånga till exempel. Hela lådorna steraliseras. Mölnlycke använder sig av kobolt (strålsterilisering som sker via radioaktivitet). Denna process är enligt Mölnlycke hårt reglerad och ligger separerat från övrig tillverkning för att skydda mot strålningskador. De steriliserade handskarna transporteras sedan i kylcontainrar. 15 Riskanalys Handskarna både tillverkas i egna fabriker och köps in av underleverantörer. en sker oftast i Malaysia, Kina, Thailand och Vietnam (därutöver kan det finnas okända underleverantörer till insatsmaterialet). En rad generella problem är kopplade till produktion i dessa länder, både miljömässigt och socialt (se figur 1 på sid 4). Undersökningshandskar är en produkt med relativt få kvalitetskrav och tillverkningen präglas av stor prispress vilket för risker med sig. en av operationshandskar präglas av fler kvalitetskontroller och innebär därför mindre risker, menar de intervjuade företagen. Företagen uppger att arbetsförhållandena är acceptabla därför att branschen ställer höga kvalitetskrav; många andra internationella företag med uppförandekoder köper också av leverantörerna. Johanna Håkansson påpekar att i och med att handsktillverkning kräver en slutprodukt med mycket jämn kvalitet och att detta i sin tur innebär en relativt automatiserad produktion, återfinns inte de värsta arbetsmiljöerna i denna industri. Sociala risker Det förekommer relativt omfattande brister i hänseende till nationell arbetsrättslagstiftning, liksom kränkningar av ILOs kärnkonventioner, i flera av de länder och regioner som landstingens handskar tillverkas. 16 Ofta karaktäriseras förhållandena för produktionsarbetare i 12 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju PRIO-listan, Kemikalieinspektionen, aspx 14 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju och Johanna Håkansson, högskoleingenjör i kemiteknik, Ejendals, Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, Kina 8

9 Malaysia, Thailand, Vietnam och Kina av långa arbetsdagar, låga löner och många migrantarbetare. Migrantarbetarna har ofta de sämsta arbetsvillkoren. Anställningarna är inte sällan tidsbegränsade och arbetsgivarna inskränker deras rätt att ansluta sig fackligt. 17 I Malaysia beräknades det år 2005 finnas 1,5 miljoner registrerade migrantarbetare och 1,3 miljoner papperslösa arbetare. Deras legalt sett osäkra status gör att de lättvindigt utnyttjas av arbetsgivare. Papperslösa migrantarbetare har ofta lägre löner, längre arbetstider och sämre arbetsförhållanden än lokala arbetare, och de är hänvisade till arbetsuppgifter som andra ogärna tar. Enligt International Council on Human Rights är även migrantarbetare med sina papper i ordning alt. arbetstillstånd och anställningskontrakt utsatta för sämre arbetsvillkor än inhemska arbetare. Som exempel nämns att migrantarbetarna inte har tillgång till skyddsutrustning eller förmåner, och har mindre möjlighet att framföra klagomål än andra arbetare. 18 I VGR: s avtalsuppföljning av Papyrus tillverkning i Malaysia, framkom att deras leverantör i en industrizon i Selangor har anställda varav cirka 80 procent är migrantarbetare från Bangladesh, Nepal, Indien, Indonesien, Vietnam och Burma. 19 (Omkring 50 av dessa är anställda på den fabrik som tillverkar handskar för landstingen). Migrantarbetare från Burma har en ännu mer rättsosäker situation på arbetsmarknaden då de kan ha flytt från inte bara fattigdom utan också politiskt förtryck, och i många fall befinner sig i grannländerna olagligt. 20 I Vietnam kontrolleras den enda officiella fackföreningen av kommunistpartiet. Enligt en rapport från Human Rights Watch blir försök att organisera oberoende fackföreningar ständigt motarbetade av den vietnamesiska regeringen. Många ledare och aktivister har blivit arresterade och fängslade och strejker får sällan tillstånd. Minimilönerna är så pass låga att de enligt många kritiker inte räcker till en anständig levnadsstandard, inflationen är hög. De strejker som trots allt genomförs handlar om låga löner, utebliven lön samt dåliga arbetsförhållanden. 21 Företagen är medvetna om att vissa risker är förbundna med produktion i dessa länder, men hävdar att förhållandena på de egna fabrikerna är bättre. Generella brister som de nämner är att det kan bli mycket varmt, förekomma dålig belysning och monotona arbetsuppgifter. De visar även en medvetenhet om att det kan vara svårt att bilda oberoende fackföreningar. Företagen anser generellt att de har tillräcklig kontroll på att det råder rimliga arbetsvillkor på de fabriker som de anlitar eller äger, främst genom den interna kvalitetskontrollen som bygger på annonserade besök. Malaysia Thailand Vietnam 17 Intervju med Erik Andersson, internationell sekreterare och Asien-ansvarig på IF Metall, Human smuggling, migration and human rights: a Malaysian perspective. (2005) (International council on human rights), s20-21, 19 Informationsinsamling inför social revision, korrespondens med Papyrus, december Swedwatch, Rapporten En exkluderande resa - en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien 21 Not yet a workers paradise, Vietnam s suppression of the independent workers movement. 9

10 Erik Andersson, internationell sekreterare på IF Metall, menar dock att kvalitetskontroller inte är detsamma som kontroller av arbetsvillkor och att besök som är förannonserade troligtvis inte får en helt rättvisande bild av verkligheten. 22 Miljörisker Denna industri är förenad med stora miljörisker. Förutom plasten i sig (se nedan), tillförs olika kemikalier och stora kvantiteter vatten används. Vattenrening och kontrollrutiner är nödvändiga. Kimberly-Clark hävdar att det vatten de släpper ut från sin anläggning i Thailand är renare än det vatten de för in i systemet, men inga ytterligare belägg har givits för detta påstående. 23 Johanna Håkansson bedömer att den största miljörisken i nitril-handsktillverkning är klorifieringen av handskarna mot slutet av tillverkningsprocessen. 24 Klor är värst när det uppgår i organiska molekyler, vilka är kraftfulla och långlivade i kretsloppet. Klor har potential att hindra vattenrening, eftersom klor slår ut bakterier som har en uppgift i reningen av vattnet. Risken är speciellt stor att vattenreningen störs om det förekommer klorutsläpp till små lokala vattenreningsanläggningar kopplade till den specifika fabriken (som ofta är fallet i Asien), eftersom att koncentrationen av klor i detta fall kan bli relativt stor, i jämförelse med stora kommunala reningsanläggningar. Klor kan också ge stor skada om det ombildas till freoner. 25 År 2006 genomförde Miljöstyrningsrådet en undersökning om miljöriskerna i tillverkningen av undersökningshandskar. I tillverkningen av både latex- och olika sorters plasthandskar används en mängd kemikalier. I tillverkningen av vinylhandskar, som är gjorda i PVC, används enligt miljöstyrningsrådet koksalt och olja/naturgaskondensat. 26 Ofta används flera cancerogena kemikalier (till exempel vinylklorid) i tillverkningen. I en del vinylhandskar ingår också olika mjukgörande tillsatser, som DEHP, DINP, citrater, adipater och butyrater. Vid tillverkning av latexhandskar används ammoniak och formalin, och olika typer av acceleratorer. Enligt Miljöstyrningsrådet är flera av dessa acceleratorer kända för att kunna orsaka allergier. 27 I handskarna som inte innehåller ftlater som mjukgörande tillsats, förekommer i dag en blandning av citrater, butyrater och adipater, enbart citrat eller epoxiderad sojabönsolja som mjukgörande tillsats. Handskar kan också vara av andra material än PVC/vinyl. Då behövs ingen mjukgörande tillsats. En allmän observation är att tillgänglig data avseende hälso- och miljöegenskaper är bristfällig för många mjukgörare som inte använts så länge, skriver Miljöstyrningsrådet i sin utredning Intervju med Erik Andersson, internationell sekreterare och Asien-ansvarig på IF Metall, Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju Johanna Håkansson, Ejendals, Ibid. 26 Miljöstyrningsrådet: Miljömässiga förutsättningar för upphandling av undersökningshandskar inom vården , 27 Ibid. 28 Ibid. 10

11 Insatsvarorna Plasttillverkning Generellt sett kan plasttillverkning innebära många hälsorisker och rentav faror, men det beror mycket på vilka maskiner och ämnen som används. Brand- och explosionsrisk är en generell risk eftersom plaster är lättantändliga, men branschen har vidtagit åtgärder som minskar riskerna för brand och explosion. 29 Det finns också en hälsorisk på grund av alla kemikalier som används. Många processer sker i höga temperaturer, och vid kontakt med het metall eller plast kan allvarliga brännskador uppstå. Högt ljud är en annan arbetsmiljörisk. 30 De kemikalier som används i tillverkningen av olika plaster kan vara allergiframkallande och ge hudskador. Många av kemikalierna är kraftigt irriterande och skyddsutrustning är nödvändig. 31 Enligt Rosalie Andersson på IF Metall är en arbetsmiljörisk i plastindustrin att anställda kan få brännskador. Hon påpekar även att det måste finnas bra utsug och ventilation vid hanteringen av farliga kemikalier inom denna industri. I Sverige finns hårda krav på detta, men hur kraven och uppföljningen i andra länder ser ut varierar. 32 Kemikalierna i plasterna är en risk även under och framförallt efter användningen. Mycket omtalat under senare år är de så kallade ftalaterna (DEHP, BBP, DBP, DiNP, DnOP, DiDP) som avges kontinuerligt från plast och kan tas upp direkt genom huden. Forskare och miljörörelser har länge varnat för deras hormonstörande effekter, bland annat. Ftalater finns numera i vatten, sediment, jord och organismer på grund av utsläpp till kretsloppet. 33 Latextillverkning Latextillverkningen börjar med tappningen från gummiträden. Några risker är hanteringen av de vassa knivarna som arbetarna beskär träden med samt insektsbett, som i vissa fall kan leda till malaria. 34 Fackliga konflikter och oorganiserade arbetare kan vara en annan riskfaktor. Mats Wingborg, konsult i arbetsrätt, besökte 1999 gummiplantager i Kerala. Här hade gummiarbetarna bland annat strejkat för att arbetsgivarna tog in arbetare från granndelstaten Tamil nadu istället, på grund av att Keralas arbetare ofta är fackligt organiserade. 35 Mats intervjuade även arbetare i latexhandsktillverkning i Chochin, Kerala. De klagade på kemikalieanvändning. När naturgummit processas används ammoniak som konserveringsmedel. Om producenten vill hålla nere ammoniakhalten används ytterligare några ämnen, som till exempel sodium pentachlorophenate, tetramethylthiuram disulphide, sodium dimethyldithiocarbamate eller zinkoxid. 36 Sodium pentachlorophenate är en natriumförening som används för att döda 29 Som ett exempel på brandrisk kan nämnas att vid VGR: s avtalsuppföljning av nitril-handsktillverkning i Malaysia, brann hela fabriken ner strax innan VGR: s inspektion, i november OSH for Development, edited by Kaj Elgstrand and Nils F Petersson, Royal Institute of Technology (KTH), 2009, p 381 f. 32 Rosalie Andersson, If Metall, , Intervju med Mats Wingborg, arbetsrättsfrågekonsult,

12 svampar, bakterier och dylikt. Det är misstänkt (men ej bevisat) cancerframkallande. Det kan även ge hudirritation vid beröring, och andningsbesvär, illamående och yrsel vid inandning. Tetramethylthiuram disulphide kan ge skador på lever, njurar och andra inre organ, andningsorgan och ögon. Ämnet kan dessutom brytas ned till andra giftiga substanser. Vid inandning eller intag kan detta ämne bland annat leda till illamående, delirium, yrsel och hallucinationer. Sodium dimethyldithiocarbamate kan ge skador på foster och är misstänkt cancerframkallande och neurotoxiskt. Ämnet är även giftigt för vattenlevande organismer och kan brytas ned till andra farliga ämnen. Det är oklart om zinkoxid är hälsovådligt. Det har använts i solskyddskrämer, men är nu förbjudet på grund av oklarheter kring riskerna. 37 Arbetsmiljörisker i tillverkningen av latex är, enligt ILO, bland annat heta ytor, ånga, lösningsmedel eller andra tillsatser samt buller. 38 Allergi mot latex ökade under 90-talet då latexhandskar blev vanligare inom vården. 39 Numera är medvetenheten om detta stor, och regleringen för bättre kvalitet har skärpts. Thiuramer, karbamater och mercaptobenzothiazoler är några av de allergiframkallande ämnen som kan användas i tillverkningen. Allergin beror oftast på att det finns en hög halt av restproteiner kvar i handskarna. (Producenten kan påverka så att proteinhalten blir lägre vid tillverkningen.) En annan faktor som minskar risken för allergi är puderfria handskar. 40 Om den inre ytan i handsken kan vara pudrad som slutprodukt krävs generellt mindre bearbetning. Om ytan inne i handsken däremot måste vara glatt, bearbetas handskarna mer. 41 De intervjuade företagens arbete med CSR och miljö Samtliga av de intervjuade företagen har uppförandekoder och gör fabriksbesök, dock inte oannonserade sådana. Detta skulle vara för svårt på grund av att företagen inte behärskar det lokala språket och att det är krångligt att anlita tolkar eller anställa lokala kontrollanter. Däremot uppger en del av företagen att de stannar flera dagar vid besök och menar därför att leverantören skulle ha svårt att dölja något under en så lång period. Uppförandekoderna är antingen en kopia av landstingets, eller så utgår den från ILO:s konventioner. De olika företagen kontrollerar likartade saker, men kontrollerna beskrivs lite olika. Mölnlycke tittar på arbetsmiljö, brandutrustning, brandvägar, träning för utrymning, försäkringar av anställda, maten de anställda äter, hur det ser ut där de sover om de bor på området samt renlighet i fabriken och på personaltoaletter. De kontrollerar också att lagarna för arbetstider och övertidsersättning följs. 42 Onemed tittar på minimilöner, att inget barnarbete eller tvångs-/straffarbete förekommer, arbetstider, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt kvalitet. 43 Företaget uppges kontrollera detta två gånger per år med interna kontroller. Onemed ser inte något problem i att ha underleverantörer, eftersom dessa tillverkar för stora internationella företag, som Lanxess och BASF, vilka också har uppförandekoder och genomför kontroller. 37 Informationen om kemikalierna är inhämtade från olika officiella myndigheters kemikalieinformation av Maria Engvall, researcher och miljöexpert på Swedwatch, OSH for development, ed. Elgstrand, Kaj & Petersson. Nils F, Royal Institute of Technology, Stockholm, s Ibid. 41 Johanna Håkansson, Ejendals, Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, Intervju med Johanni Kivijärvi, Onemed Finland,

13 Kimberly-Clarks representant menar att risken för dåliga arbetsvillkor är liten, eftersom de äger sin egen tillverkning i Thailand. Företaget har en detaljerad policy som bland annat inkluderar mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, miljöförhållanden och krav på skogsråvara. 44 I policyn beskrivs även en viss uppföljning av kraven och Kimberly-Clark har en hållbarhetsredovisning av förbättringar i bland annat arbetsmiljön. 45 En generell svaghet är att kontrollbesöken inte är oannonserade, vilket skulle kunna innebära att fabriken gör vissa korrigeringar före besöket och att bilden företagen får, därför inte helt stämmer överens med verkligheten. En brist som ett av företagen själva påpekade var att det inte kunnat prata med arbetarna i någon större utsträckning. 46 Mölnlyckes fabrik i Malaysia är ISO14001-certifierad och företaget har ett systematiskt miljöarbete med OSAS 18001, ledningssystem för arbetsmiljö, och liksom Kimberly-Clark har de en årlig hållbarhetsrapportering. Anders Klinton på Mölnlycke uppger att företaget strävar efter att reducera sina koldioxidutsläpp, minska energiåtgången och avfallet. Företaget jobbar med kemikaliehantering och riskhantering och byter till viss del ut farliga kemikalier. Det finns, enligt Mölnlycke, rutiner för hur kemikalierna ska förvaras och hanteras. De anställda uppges få säkerhetsutbildning Kimberly Clarks Corporate Policies, skickad per e-post till Swedwatch Kimberly Clarks Sustainability report 2008, e-postad till Swedwatch Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke,

14 Instrument nylontyg kardborrefästningar Utvinning Råmaterial manchetter Ihopsättning blodtrycksmätare gummi alt. plast manometrar delkomponenter Utvinning av olja av plastgranulater av plastinstrument Avfallshantering Malmutvinning Metallförädling Tillverknin g av rostfria instrument Gjutning av former slipning, bearbetning, ytbehandling, tvättning, paketering Transport Användning 14

15 Företag och produkter De företag som har intervjuats och tjänar som exempel är Henry Eriksson, Instrumenta och Wingplast. Information har också inhämtats från Mats Weibull på Sunnex Tillquist samt professor Gunnar Rosén på Akademin Industri- och Samhälle, Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna. Företagen producerar olika typer av instrument. Henry Eriksson AB är ett familjeföretag som startade 1950 med tillverkning, försäljning och reparation av blodtrycksmätare och stoppur. Idag är Henry Eriksson AB framförallt återförsäljare och säljer blodtrycksmätare, stetoskop, signalur, örontrattar (engångs), personvågar, personmått, lysningslådor och syntavlor. Störst är varugruppen blodtrycksmätare. Företaget är marknadsledande i Sverige vad gäller blodtrycksmätare. Kontoret ligger i Stockholm och har sju anställda. 48 Wingplast är ett familjeföretag som har kontor och fabrik i Sverige med cirka 10 anställda och tillverkar en rad olika engångsinstrument i plast, som pincetter, vaginalspekulum, vaginaldepressorer, proktoskop, rektoskop, urinprovsbägare och olivkopplingar. Instrumenta AB distribuerar och marknadsför kirurgiska och diagnostiska instrument, samt medicinteknisk apparatur. Företaget har tolv anställda och kontoret är placerat i Partille, utanför Göteborg. För sina leveranser av enkla kirurgiska instrument köper de in instrument från en leverantör i Sialkot, Pakistan. 49 De har även leverantörer i Tyskland av operationskvalitetsinstrument. Produktionskedja Alla Wingplasts produkter till landstinget är producerade i Sverige i Smålandsstenar. Anledningen till detta är att det är här vi bor och vi vill ha full kontroll från råvara till färdig produkt för att säkerställa kvalitén. 50 Wingplast köper in plastgranulater från distributören Bröste i Danmark, som i sin tur handlar plastgranulaterna från ett multinationellt företag i Frankrike. 51 Då Henry Eriksson AB:s mest omfattande produkt är blodtrycksmätare, ligger fokus på denna produktion. De består av olika delar som företaget sätter ihop i Bandhagen (Stockholm). Manschetter och innerblåsa kommer från Kina (asian-medical.com) och manometrarna (mätinstrumenten) från Tyskland (boso.de). 52 Manschetterna innehåller många olika material (nylontyg, kardborrefästningar samt gummimaterial eller vinylplast). Företaget köper in manschetterna färdiga från Honsun Group i Kina. Det svenska företaget har hittills inte besökt tillverkningen. Henry Eriksson känner inte till så mycket om förhållandena i fabrikerna. Leverantören har fått intyga att det inte förekommer barnarbetare. Honsun Group är en stor kinesisk industrigrupp inom medicinteknik med huvudkontor i Shanghai. 53 Produktionen sker mestadels i de ekonomiska zonerna Wenzhou Yongqiang Seashore Industrial Zone och Nantong Economic Zone. Enligt E-post från Lars Juhlin, VD, Instrumenta AB, Wingplast via mail, Intervju med Hans Henrik Wengel, Business manager, Bröste, Danmark. 52 Intervju med Lars-Erik Eckerblom, Henry Eriksson, nedladdad

16 företagets hemsida är produktionen i linje med ISO-standarder, bland andra. Honsun Group uppger att de har 600 anställda och att all tillverkning för Henry Eriksson AB sker i fabriken i Shanghai. 80 procent är migrantarbetare från andra provinser, enligt hemsidan. 20 procent är korttidsanställda och 80 procent uppges vara fast anställda. Vidare uppger leverantören att de inte använder sig av underleverantörer för produktionen till Henry Eriksson AB, och att de anställda har åtta timmars arbetsdag i bra arbetsmiljö. Lönen uppges variera efter arbetsbörda, vilket tyder på att all ersättning är knuten till ackord. 54 Manometrarna innehåller också en rad komponenter. Den tyska leverantören av mätinstrumentet, Boch + Sohn, uppger att deras tillverkning sker i Tyskland och Slovakien. 55 Instrumenta vet inget om leverantörens produktionskedja. Ingen av Instrumentas leverantörer ger någon fördjupad information om tillverkningsteknik eller produktionskedja av deras produkter. Det är enligt Lars Juhlin, VD på Instrumenta, på grund av att leverantörerna anser att det tillhör deras yrkeskunskap och kompetens. Han menar att producenter som konkurrerar om att vara marknadsledande i sin nisch alltid är mycket restriktiva med information för att förhindra företagsspionage och kopiering. Detta är enligt Instrumenta ett mycket stort problem för industrin. 56 Riskanalys Wingplasts produktion sker i Sverige och Europa, vilket inte borde innebära några större risker. När det gäller instrument med flera komponenter, som blodtrycksmätare, gör de många materialen det svårare att veta varifrån allt kommer och vilka risker det medför. Att dessutom mindre företags begränsade resurser minskar möjligheten till att göra fabriksbesök ökar risken för dåliga arbetsvillkor som är okända för företaget. Materialen i Wingplasts instrument består av olika typer av polystyren och polyeten. Alla material uppges vara miljövänliga Nylon, som är en av insatsvarorna i blodtrycksmätare, är en polyamid, en syntetfiber som sätts samman av olja, stenkol, kalk, salt, vatten och kemikalier till en pasta som spinns ut som fibrer. 57 Med stor sannolikhet tillverkas även nylontråden i Kina, eftersom de ingår i manschetterna. Socialt Henry Eriksson AB:s import av delkompontenter från Kina kan medföra vissa risker för dåliga arbetsvillkor, samt eftersatt miljöhänsyn i produktionen. Instrumenta bedömer att det endast är leverantören i Pakistan som eventuellt ligger i riskzonen, eftersom fabriken ligger i ett lågutvecklat industriland. Samtidigt har företaget inte information om huruvida övriga underleverantörer förlägger delar av produktionen i låglöneländer. 58 Detta menar Instrumenta att deras leverantörer knappast vill svara på. Det är dock oklart i vilken utsträckning Instrumenta har försökt få mer information. 54 E-post från Ivy Zheng, Honsun Group, E-post från Oliver Wolf, Bosh + Sohn, E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, samt E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, samt

17 Kina Generella problem i tillverkningsindustrin i Kina är att det ofta är unga migrantarbetare från fattiga provinser som söker sig till kustområdena för arbete. Migrantarbetare löper risk att utnyttjas som billig arbetskraft, då de sällan har kunskap om sina lagliga rättigheter, och fri facklig organisering är förbjuden i Kina. 59 Har man som inköpande företag inga rutiner att ställa krav på goda arbetsvillkor, samt en viss uppföljningsmekanism, är det stor risk att man omedvetet köper varor som tillverkats under olagliga och i vissa fall omänskliga förhållanden. Pakistan Instrumenta och Sunnex Tillquist är de företag som mestadels levererar enkla instrument, som saxar och pincetter, till sjukvården. Båda företagen förlägger produktionen av denna del av sitt sortiment till leverantörer i Sialkot, Pakistan. Eftersom Swedwatch genomfört en fältundersökning 2007, en uppföljning 2008 samt en avtalsuppföljning hösten 2009 de sociala riskerna väl kända i denna produktion. Industrin kännetecknas av ett antal större fabriker som står för större delen av exporten till väst, med ett stort nätverk underleverantörer bestående av tusentals mindre verkstäder Arbetskraften består mestadels av oorganiserade män med olika grad av yrkeskunskap, en del tillhör familjer som även bedriver jordbruk i kringliggande områden utanför Sialkot. Många arbetar endast på ackord och får därmed endast betalt efter hur mycket de producerar, alternativt förlorar inkomsten om det inte finns tillräckligt med beställningar. Ackordsarbetarna tillhör vanligtvis inte heller socialförsäkringssystemet, vilket gör dem ytterligare sårbara för olycksfall och sjukdomar. 60 I slutet av 90-talet uppmärksammades förekomsten av barnarbete i industrin och sedan dess har bland annat ILO arbetat för att förhindra detta. Det är främst i underleverantörsledet som de sämre arbetsvillkoren är vanligt förekommande. Skyddsutrustning är endast undantagsvis tillgänglig, inte heller finns det kunskap om arbetsmiljörisker och vilket skydd som krävs. Till bilden hör att denna tillverkning är oerhört prispressad. Avtalsuppföljningen av Instrumentas tillverkning visar att leverantören i Sialkot inte fått någon prishöjning av varorna sedan 80-talet. Givet att lönenivåer liksom råmaterial gått upp avsevärt sedan 80-talet gör företaget numera ingen vinst, utan går runt tack vare subventioner från staten för exportindustrin, och vinster de kan göra på växelkursen. Utan dessa två faktorer skulle de vara tvungna att stänga igen fabriken, enligt Instrumentas leverantör. Leverantören menar att det inte finns utrymme att be om högre priser från köparna i Väst. Sunnex Tillquists VD Mats Weibull bekräftar detta utifrån ett annat perspektiv. 61 Efter att Swedwatch kritiserat de bristfälliga arbetsvillkoren i dess tillverkning i Sialkot, påbörjade Sunnex Tillquist ett visst förbättringsarbete tillsammans med sin leverantör i Sialkot. Varorna prisjusterades därmed upp något, varpå de förlorade nästkommande upphandling för SLL. Mats Weibull påpekar att de därmed har haft svårt att motivera sin leverantör att genomföra förbättringar. 59 Se bland annat Swedwatchs tidigare rapporter om leksaker och elektronik, 60 Se Swedwatchs tidigare rapport, Vita rockar-vassa saxar, 2007, 61 Mats Weibull, VD, Sunnex Tillquist,

18 Arbetsmiljörisker För att avgöra arbetsmiljörisken med att bearbeta och slipa metall, är det avgörande vilken metall som används. Om det är rostfritt stål, vilket det ofta är i kirurgiska enkla instrument, kan det vara problem med nickel och krom. 62 I Sverige och internationellt finns regelverk hur man får använda och utsättas för dessa metaller (så kallade occupational exposure limits (OELs)). I Pakistan är dock lagstiftningen och fastställda gränsvärden bristfälliga. 63 När metall slipas bildas det luftföroreningar i form av damm. Här är partiklarnas storlek av betydelse för graden av hälsorisk. Ju mindre partiklar desto farligare för lungorna. Dock kan även något större partiklar skada andningsorganen. Sitter en arbetare helt oskyddad och slipar metall finns en överhängande risk att han får besvär med andningsvägarna förr eller senare. Under svetsning eller smide av metallen bildas en farligare typ av rök med mindre partiklar. Nickel- eller krompartiklar i lungorna kan leda till lungcancer. 64 Här finns det en potentiellt stor arbetsmiljörisk i smidet av de delar som är insatsvaran i Sialkots instrumenttillverkning. Oftast har själva stålet gjutits till olika metalldelar i andra närliggande städer, som exempelvis Daska. 65 Andra arbetsmiljörisker gäller legeringsmetaller. Även här kan det förekomma cancerframkallande ämnen. För att få en verkligt slitstark yta används ibland sexvärdigt krom, vilket är mycket cancerframkallande. Dock används vanligtvis inte förkromning av de enkla instrument som Instrumenta och Sunnex Tillquist oftast lägger beställningar på i Sialkot. Risken finns dock att andra instrument med högre kvalitetskrav (som vanligtvis kräver med mer legeringsmetaller och ytbehandling) ser ut att produceras i exempelvis Tyskland, men ändå innebär att underleverantörer finns i exempelvis Pakistan. I ytbehandlingen används syror och alkaliska ämnen som kan verka frätande vid beröring och giftiga vid till exempel inandning. Det förekommer även elektrolytiska ytbehandlingar där ström tillförs i ett kemikaliebad, där metallerna doppas. Beställarens önskemål om vilka egenskaper ytan ska ha, till exempel hur slitstark den ska vara, har stor betydelse för hur arbetsmiljöbelastande ytbehandlingen är. Totalt förekommer en mängd kemikalier i ytbehandlingen och många kan vara giftiga för både hud och/eller andningsorgan. Det kan till exempel förekomma arsenik. 66 I tvättningen kan det bland annat förekomma Trikloretylen. Arbetsmiljömässigt kan användning av detta ämne ge bestående hälsoskador. Trikloretylen är förbjudet att användas yrkesmässigt i Sverige, utom undantagsvis efter dispens från Kemikalieinspektionen Intervju med Gunnar Rosén, Professor Akademin Industri och Samhälle, Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna, intervju Se SLL: s avtalsuppföljning om instrumenttillverkning i Sialkot, Pakistan. 64 Intervju med Gunnar Rosén, Professor Akademin Industri och Samhälle, Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna, intervju Se SLL: s avtalsuppföljning om instrumenttillverkning i Sialkot, Pakistan. 66 Ibid samt Elgstrand, Kaj & Petersson, Nils F (Ed), 2009, OSH for development, Royal Institute of Technology. 67 Svensk författningssamling, Riksdagen, Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 1998:944). 18

19 För säker hantering av Trikloretylen krävs personlig skyddsutrustning av speciell sort, till exempel andningsskydd med godkänt filter, handskmaterial av Neopren eller nitrilgummi, ögonsköljflaska med rent vatten, tättslutande skyddsglasögon och ogenomtränglig klädsel. Man ska inte heller äta, dricka eller röka under hanteringen samt vara noga med att tvätta händerna före raster och efter arbetstidens slut. 68 Med stor sannolikhet vidtas inga av de beskrivna försiktighetsåtgärderna vid tillverkningen i Sialkot, förutom möjligen undantagsvis. Riskerna är välkända och det finns enligt Gunnar Rosén, professor och expert på arbetsmiljö i tillverkningsindustrin, enkel och beprövad kunskap om hur man kan förhindra eller åtminstone minska risken. 69 Den grundläggande principen är att i första hand se till att problemen inte uppstår genom att byta ut (substitutionsprincip), att ta bort källan till problemen eller genom att genomföra förändringar i arbetsmiljön. Till exempel kan företagen ordna med enklare utsug vid slipskivorna. Detta förekommer inte i instrumenttillverkningen i Sialkot, förutom möjligtvis i några av de större fabrikerna. Om detta inte går att genomföra ska arbetsgivaren i sista hand ordna med andningsskydd av olika slag. Det viktiga är att det finns kunskap och adekvat utrustning, det vill säga andningsskydd med partikelfilter och inte vanliga bomulls- eller pappmunskydd. Arbetsmiljörisker för instrument sammansatta av olika insatsvaror varierar, beroende på vilka material som är inblandade. För blodtrycksmätare finns vissa risker med tillverkningen av gummimaterial och vinylplast, se under handskar. Miljö Metallhanteringen medför utsläpp både till vatten och till luft, dels genom metallbearbetningen i form av metalldamm som sprids, dels genom de kemikalier som tillförs för att ge metallen en speciell yta, eller för att tvätta föremålen. I ytbehandlingen är det många frätande syror som används, som på olika sätt kan vara farliga både för människa och för miljö. Till exempel är arseniksyra långsiktigt miljöfarlig, enligt kemikalieinspektionens Priolista. 70 Trikloretylen, som nämns ovan under arbetsmiljörisker, är ett utfasningsämne i Sverige och är kategoriserat som starkt cancerogent av kemikalieinspektionen, Kemi. 71 Enligt Kemi ska utsläpp till miljön helt undvikas. Men i Sialkot går utsläppen direkt ut i det kommunala avloppet utan rening. Vidare kategoriseras Trikloretylen som skadlig för vattenlevande organismer och ämnet kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. De intervjuade företagens arbete med CSR och miljö Wingplasts fabrik i Sverige har tio anställda, ny lokal, nya maskiner och är ISO-certifierad (kvalitet, miljö och medical devices ). De arbetar med riskanalyser gällande kemikalie- och miljörisk. Företaget menar dock att deras verksamhet inte medför någon större risk inom dessa områden. Det uppger att alla plasterna är miljövänliga och att det bara bildas ånga när dessa förbränns. Jens Wilhelmsson på Wingplast säger att företaget inte använder några 68 E-post från Inger Lindqvist, Kemikalieinspektionen, Gunnar Rosén är även aktiv i U-föreningen för arbetarskydd, 70 CAS-nr , aspx, nedladdat CAS-nr , aspx, nedladdat

20 miljöfarliga tillsatsämnen ( inga tillsatser alls ) i plasterna. De använder sig också av arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt miljöarbete: AFS2001: Henry Eriksson AB har en uppförandekod som bygger på samma krav som landstingen och regionerna ställer. De gör inga kontrollbesök då det kostar för mycket. Instrumenta har en uppförandekod sedan cirka tre år som finns på svenska och engelska. 73 Företaget har informerat om Instrumentas policy och meddelat att om leverantörerna inte följer den så kan det bli aktuellt att byta leverantör. Företaget har skickat uppförandekoden till alla leverantörer i USA, England, Tyskland, Sverige och Pakistan. Instrumenta uppger att de fick en ganska blandad reaktion från sina leverantörer, men de flesta ansåg att det var en självklarhet. Instrumenta har fått information från sin pakistanska leverantör att denna anser sig följa uppförandekoden och Instrumenta menar att deras leverantörer visat att de förstått deras önskemål. 72 Intervju med Jens Wilhelmsson, Wingplast, E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, samt

21 Förbandsartiklar. Flödesschema förbandsartiklar, förband. av plastfilm av lim av plastgranulat av yttermaterial av träfiber av absorbtions material Sammansätt ning och förpackning Sterilisering och ytterligare förpackning Transport Avfallshantering Användning Slutkund 21

22 Gruppen förbandsartiklar rymmer en stor mängd produkter, från avancerade biologiskt aktiva produkter till enklare artiklar, som kompresser och torkar. Sammanlagt levererar de tre företag som intervjuats mer än 150 olika produkter. De vanligaste är olika typer av bandage, kompresser och plåster. De leverantörer som intervjuats inom gruppen förbandsartiklar är Mediplast, Hartmann och 3M. Alla dessa tre företag har egen produktion men är till större eller mindre del också återförsäljare av andra varumärken och sjukvårdsprodukter. Mediplast är en svensk koncern som säljer och distribuerar både egna och andras produkter. Företaget har 44 anställda och omsatte 166 miljoner kronor Mediplast är dotterbolag till det betydligt större Procurator AB. Mediplast levererar bandage i olika storlekar och former till landstingen. Allt som levereras inom gruppen förbandsartiklar är egna produkter tillverkade i egen fabrik i Danmark. Totalt handlar det om versioner av samma artikel. Produktionsprocessen är att likna vid textilproduktion, av bomull och olika syntetiska material spinns trådar som sedan vävs till bandage. De material som används mest är bomull och olika typer av syntettråd, som viskos, polyamid, polyuretan och lycra. Tråden köps från en stor mängd länder, bland annat Indonesien och Kina. Mediplast ställer inga etiska krav på sina leverantörer. Hartmann är en global koncern som utvecklar och säljer sjukvårdsmateriel och hygienprodukter. Bolaget har närmare egna anställda och omsatte 14 miljarder kronor Huvudkontoret finns i Tyskland men det är ett svenskt dotterbolag som är landstingens kontraktspart. Hartmann levererar 97 olika artiklar inom området förbandsartiklar; bandage, plåster, kompresser, stödstrumpor och liknande typer av sårvårdsprodukter. Det är till 90 procent egna produkter i eget namn. Majoriteten är producerad i Tyskland och andra europeiska länder, Storbritannien, Spanien, Tjeckien, Österrike och Schweiz. Fem artiklar tillverkas i Indien (två typer av bomullsbinda). Dessa produceras i en fabrik som är helägd av Hartmann. Bomull är den viktigaste råvaran i de produkter som levereras till landstingen. 3M är ett stort globalt företag som gör allt från post it-lappar till komponenter för flygindustrin. Huvudkontoret finns i USA, omsättningen är nära 200 miljarder kronor och 3M har anställda. Hälsovård är ett av sex huvudsakliga affärsområden. Det svenska dotterbolaget har 350 anställda och omsatte år 2008 en dryg miljard. Produktionen av de varor som levereras till landstingen sker i fyra länder; USA, Kanada, Tyskland och Polen. De produkter som levereras inom området förbandsartiklar, är olika former av tejper, kompressionsbindor (bandage) och förband. Produktionsprocess Eftersom varugruppen förbandsartiklar totalt omfattar hundratals produkter, skiljer sig givetvis produktionsprocessen väsentligt mellan de olika produkterna. Här beskrivs produktionsprocessen för förband mer ingående. Ett förband består huvudsakligen av en plastfilm, ett absorberande material och ett yttermaterial som är närmast huden. Detta limmas ihop, steriliseras och förpackas. Det första 22

23 steget är att köpa in plastgranulat. Detta kan göras direkt av någon av de stora tillverkarna som Exxon Mobile och BASF, eller på en spotmarknad. 74 Plastgranulat produceras framför allt i Europa, USA, eller Kina. Av detta tillverkas en plastfilm. Produktionen av plastfilm till de förbandsprodukter som levereras till landstingen/regionerna görs till övervägande del i egna fabriker i Europa och USA. Den absorberande delen tillverkas av träfiber som köps från externa leverantörer. en av absorptionsmaterialet och sammansättningen av slutprodukten görs i samma fabrik. Slutproduktionen sker i egna fabriker. Det lim som används är olika för olika produkter, men är alltid allergitestat. Slutligen steriliseras produkten och läggs i lufttäta förpackningar. Dessa packas sedan i tre steg, produktförpackning, låda med flera förpackningar och kartong som ställs på pall och körs ut till slutkunden. För sterilisering används till största delen gammastrålning. Riskanalys Företagen skiljer sig åt när det gäller hur de idag arbetar med att hantera risker i leverantörskedjan. Mediplast ser inga direkta risker alls med produktionen av de produkter de levererar till landstingen. De ställer inga etiska krav på sina leverantörer. Inte heller Hartmann ställer några etiska krav. Representanten från Hartmanns indiska fabrik ser vare sig några sociala eller miljömässiga risker i produktionen. 3M använder sig av en uppförandekod, Standards for Suppliers, som ställer krav på områden som rätten till organisering, arbetsmiljö och diskriminering. Dokumentet hänvisar inte till specifika ILO-konventioner, men kräver explicit efterlevnad av nationell lagstiftning. En stor del av produktionen av förband verkar vara lokaliserad till högkostnadsländer, varför risken för kränkningar av landstingens etiska krav främst bedöms ligga i inköp av insatsoch/eller råvarorna. Här måste till exempel Hartmanns tillverkning i Indien undantas. Att två av tre företag inom varugruppen brister i att överhuvudtaget ställa etiska krav är i sig en risk. Insatsvaror Vad gäller sårvårdsprodukter är bomull den viktigaste råvaran i de produkter som levereras till landstingen. Bomullsodling Bomullsplantan är en av världens mest besprutade plantor. För att få bort insekter, småkryp och svampar kan en mängd olika bekämpningsmedel användas. 25 procent av världens insektsmedel används till bomullsindustrin, trots att odlingen bara upptar 2,5 procent av världens totala åkerareal. Man använder dessutom 11 procent av jordens jordbrukskemikalier. De som arbetar med konventionellt odlad bomull utsätts för dessa ämnen och studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar och förgiftar tre miljoner människor varje år. Kemikalierna dödar också en rad olika insekter, fåglar och däggdjur omkring fälten. Även vatten och luft runtomkring förorenas Spotmarknad är en marknadsplats där produkter inom en marknad säljs och köps för omedelbar leverans, och utan bindning i långa kontrakt. 75 Bomull en ren naturprodukt? WWF, port.pdf 23