Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Fortum Power and Heat Oy Utbyggnad av kärnkraftverket i Lovisa med en tredje kraftverksenhet Miljökonsekvensbeskrivning

2 FÖRORD KONTAKTUPPGIFTER Projektansvarig Fortum Power and Heat Oy Postadress: PB 100, FORTUM Telefon: Kontaktpersoner: Peter Tuominen, Reko Rantamäki E-post: Kontaktmyndighet: Arbets- och näringsministeriet, ANM (före detta handels- och industriministeriet, HIM) Postadress: PB 32, Statsrådet Telefon: Kontaktperson: Jaana Avolahti E-post: Internationellt samråd: Miljöministeriet Postadress: PB 35, Statsrådet Telefon: Kontaktperson: Seija Rantakallio E-post: Upplysningar lämnas även av MKB-konsult: Pöyry Energy Oy Postadress: PB 93, FI Esbo, Finland Telefon: Kontaktperson: Päivi Koski E-post: Fortum Abp:s dotterbolag Fortum Power and Heat Oy (Fortum) inledde våren 2007 en miljökonsekvensbedömning (MKB) av byggandet av en ny kraftverksenhet (Lovisa 3) på Hästholmen i Lovisa, vilket förutsatte förfarande enligt MKB-lagen. Från och med fungerar arbets- och näringsministeriet som kontaktmyndighet för projektet. Den tidigare kontaktmyndigheten var arbets- och näringsministeriets föregångare, handels- och industriministeriet. Ministeriets kontaktperson för projektet är konsultativa tjänstemannen Jaana Avolahti. Efter bedömningen av miljökonsekvenserna fattar Fortum beslut om vidare åtgärder. Realiseringen av Fortums projekt Lovisa 3 -projekt förutsätter ett positivt ställningstagande av Lovisa stadsfullmäktige och Strålsäkerhetscentralen, ett positivt principbeslut av statsrådet och fastställande av beslutet i riksdagen. Lagstiftningen förbjuder den som ansöker om principbeslut att ingå ekonomiska förbindelser, bland annat ifråga om anläggningsanskaffning, innan ett positivt principbeslut har fattats. De tekniska lösningar och planer som betraktas i denna bedömning baserar sig på resultaten från Fortum Nuclear Services Ab:s översiktliga planeringsarbete för MKB-förfarandet och på allmänna uppgifter om anläggningstyperna på marknaden. Planen för bedömning av projektets miljökonsekvenser och för information och deltagande, MKB-programmet, färdigställdes i juni år MKB-programmet presenterades och diskuterades i kommun- och uppföljningsgrupperna. Programmet fanns till allmänhetens påseende under perioden på bland annat kommunkanslierna och biblioteken i Lovisa, Lappträsk, Liljendal, Pernå, Pyttis och Strömfors samt på Fortums och ministeriets webbsidor. Om programmet informerades även via dagstidningarna och i Lovisa arrangerades ett allmänt informationsmöte och två informationstillfällen på Lovisa torg. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om programmet till Fortum (Bilaga 1). MKB-programmet, utlåtandena om och synpunkterna på programmet samt övrig växelverkan ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen, MKB-beskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en beskrivning av miljöns nuvarande tillstånd, resultaten och slutsatserna från miljökonsekvensbedömningen samt planer för lindring av skadliga miljökonsekvenser. Informationen och deltagandet genomfördes på samma sätt som i MKB-programfasen. Lovisa 3 -projektets MKB-förfarandets framskridande har övervakats av en ledningsgrupp på Fortum. Som ledningsgruppens ordförande fungerade år 2007 Heikki Raumolin och år 2008 Arvo Vuorenmaa. Projektchef Reko Rantamäki och planeringskoordinator Nici Bergroth har ingått i den projektgrupp vid Fortum Power and Heat Oy som har ansvarat för MKB-förfarandet. För växelverkan och information har ansvarat Peter Tuominen, Eevaliisa Helén, Mari Kalmari och Christian Leisio. Reetta von Hertzen (anskaffning av kärnbränsle), Jarkko Kyllönen (avfall, kraftverksavveckling, använt kärnbränsle), Päivi Mäkinen (miljöfrågor), Lauri Rantalainen (stråldoser vid olyckstillbud), Satu Siltanen (kärnsäkerhet och olyckssituationer) och Timo Toppila (kylvattenmodellering) har deltagit i utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Därtill har flera personer från Lovisa kraftverk, affärsenheten Generation, Fortum Nuclear Services och koncernens stabsenheter deltagit i arbetet. Pöyry Energy Oy har deltagit i MKB-förfarandet. FM Päivi Koski har fungerat som projektchef och i projektgruppen har ingått DI Pirkko Seitsalo (bedömning av miljökonsekvenserna), FD Satu Lyyra (miljökonsekvenser), FM Thomas Bonn (svenskspråkigt material), FM Mirja Kosonen (hälsoeffekter), FM Lauri Erävuori och FM Tommi Lievonen (Natura-bedömning), DI Carlo Di Napoli (bullermodellering), FM Arto Ruotsalainen (sociala effekter), AFM Tuija Hilli (inverkan på vattendrag), FM Eero Taskila (inverkan på fiskbestånd och fiske) och EM Juha Tervonen (regionalekonomiska effekter). 2 3

3 SAMMANFATTNING Fortum Power and Heat Oy startade våren 2007 miljökonsekvensbedömningen (MKB) för att bygga ut Lovisa kraftverk med en tredje enhet (Lovisa 3) på ön Hästholmen i Lovisa. I MKB-förfarandet är arbets- och näringsministeriet (ANM) (handels- och industriministeriet (HIM) till och med ) kontaktmyndighet. För projektet ansvar Fortum Power and Heat Oy, som är helägt dotterbolag till Fortum Abp. Fortum Abp är ett av de ledande energibolagen i Norden och området runt Östersjön med verksamhet inom produktion, försäljning och distribution av elektricitet och värme samt drift och underhåll av kraftverk. 50,9 % av Fortum Abp:s aktier ägdes vid slutet av år 2007 av Finska staten. Pöyry Energy Oy har deltagit i utförandet av MKB-förfarandet för Lovisa 3 projektet på uppdrag av Fortum Power and Heat Oy (senare Fortum). En projektgrupp inom Fortum har haft ansvar för MKB-förfarandet och arbetet har övervakats av en ledningsgrupp. Lovisa 3 projektets MKB-program överlämnades till kontaktmyndigheten i juni Programmet var till allmänhetens påseende under tiden Kontaktmyndigheten gav Fortum sitt utlåtande om programmet Vid utredning av miljökonsekvenserna har en omfattande granskning av projektets konsekvenser gjorts. Tyngdpunkten har lagts på de konsekvenser som uppskattats och bedömts ha de största verkningarna. Information om det som medborgarna och intressenter upplevt som viktigt, har man fått bland annat i samband med kommunikation, växelverkan, invånarenkät och internationellt hörande. Växelverkan Växelverkan har varit livlig under Lovisa 3 projektets MKBförfarande. För allmänheten har arrangerats informationsoch diskussionstillfällen samt torgevenemang. På dessa tillfällen har allmänheten haft möjlighet att framföra åsikter och få information om projektet och dess miljökonsekvenser. Information om projektet har getts genom meddelanden, Fortums Internetsidor och pressmeddelanden. Under MKB-förfarandet gjordes en invånarenkät, som gav information om hur invånarna i Lovisanejden förhåller sig till projektet. För att följa upp MKB-förfarandet grundades en uppföljningsgrupp med representanter från Lovisa stad och kringliggande kommuner samt expert- och myndighetsrepresentanter för att främja informationsspridning och -utbyte mellan den projektansvarige, myndigheter och övriga intressenter. Projektets syfte, läge och tidsplan Elförbrukningen var 90,3 TWh i Finland år 2007 och den uppskattas stiga till 115 TWh fram till år Den genomsnittliga elförbrukningen uppskattas öka med 1,2 % per år till år 2020, och med 0,7 % per år mellan åren 2020 och Under de senaste tio åren har elförbrukningen ökat i genomsnitt med 2,6 % per år. Importen av el har under de senaste årtiondena kontinuerligt ökat. Under åren importerades varje år i genomsnitt 10 TWh. Fortums målsättning med Lovisa 3 kraftverksenheten är att ersätta kraftverk som använder fossila bränslen med koldioxidfri produktion, minska behovet av elimport, svara mot ökad efterfrågan och i framtiden ersätta de nuvarande kraftverksenheternas produktion vid Lovisa kraftverk. Den nya kraftverksenhetens planerade placeringsplats befinner sig på Finlands sydkust i Lovisa på ön Hästholmen. Den nya kraftverksenheten placeras söder om Fortums nuvarande två kraftverksenheter på ett område som lämpar sig för och är planlagt för kraftverksbygge. De nuvarande kraftverksenheterna togs i kommersiell drift 1977 (Lovisa 1) och år 1981 (Lovisa 2). Vardera enheten har en eleffekt på 490 MW. Om Fortum fattar beslut om att förverkliga projektet skall en anhållan om principbeslut inlämnas till statsrådet. Förverkligandet av projektet förutsätter ett principbeslut av statsrådet och skall fastställas av riksdagen. Ett positivt principbeslut förutsätter ett positivt ställningstagande av Lovisa stad och Strålsäkerhetscentralen. Om principbeslutet lämnas i kraft och förutom miljöaspekterna byggandets säkerhetsmässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar uppfylls kan byggandet påbörjas 2012 och den nya kraftverksenheten vara i drift Projektets alternativ och begränsningar I miljökonsekvensbedömningen har granskats byggandet av en kraftverksenhet med eleffekten MW på ön Hästholmen i Lovisa. Fortum har inga alternativa placeringsplatser. Den nya kraftverksenheten är en lättvattenreaktor. Reaktorn kan vara en kokvatten- eller tryckvattenreaktor. För den nya kraftverksenheten har fyra olika alternativ för intag och utlopp av kylvatten granskats: Närintag och närutsläpp (NN): Kylvattnet tas in från Hudöfjärden och släpps ut till Hästholmsfjärden. Närintag och fjärrutsläpp (NF): Kylvattnet tas in från Hudöfjärden och släpps ut till Vådholmsfjärden. Fjärrintag och närutsläpp (FN): Kylvattnet tas in från Vådholmsfjärden och släpps ut till Hästholsmfjärden. Fjärrintag och fjärrutsläpp (FF): Kylvattnet tas in från Vådholmsfjärden och släpps ut till Vådholmsfjärden. De nuvarande kraftverksenheternas kylvatten tas in från Hudöfjärden och släpps ut till Hästholmsfjärden på samma sätt som för närvarande. Beroende på intags- och utloppsplats kan den nya kraftverksenhetens kylvattentunnel vara cirka fem kilometer lång. Om projektet inte förverkligas har man granskat en situation där en ny kraftverksenhet inte byggs och de nuvarande kraftverksenheterna fortsätter sin verksamhet. Anknytning till andra projekt och planer Den nya kraftverksenhetens använda kärnbränsle slutdeponeras av Posiva Oy i Olkiuoto i Euraåminne. Posiva Oy har våren 2008 startat MKB-förfarandet för utvidgandet av slutförvaringsanläggningen. Den behövliga 400 kv kraftledningsanslutningen för den nya kraftverksenheten till stamnätet byggs från den på kraftverksområdet befintliga ställverksanläggningen. För ombyggnaden av kraftledningsanslutningen och därtill behövliga miljökonsekvensbedömning ansvarar det nationella stamnätsbolaget Fingrid Oyj. Den nya kraftverksenheten behöver en förstärkning av den nuvarande 110 kv:s reservförbindelsen. Den nya kraftverksenheten leder till ökad trafik till Hästholmen, speciellt under byggtiden. Sydöstra-Finlands vägdistrikt har 2007 uppgjort en generell plan för förbättrandet av riksväg 7 (E18) till motorväg mellan Lovisa och Kotka. För vägavsnittet Forsby-Lovisa-Kotka föreslås ett förverkligande under åren I motorvägsplanen föreslås en anslutning vid gränsen mellan Lovisa och Strömfors för en ny vägförbindelse till Hästholmen. En del av den nya kraftverksenhetens trafik under bygg- och drifttiden använder denna nya vägförbindelse. Den nya kraftverksenheten kan byggas så att kombinerad el- och värmeproduktion är möjlig. Förverkligandet av detta alternativ är inte enbart beroende av den projektansvarige, utan förutsätter en samarbetspartner eller flere partners som förbinder sig till projektet. Fjärrvärme kunde utnyttjas till exempel i huvudstadsregionen. I närheten av Lovisa kraftverk finns ingen industri eller annan verksamhet som kunde utnyttja värmen för till exempel ånga i omfattande utsträckning. I denna konsekvensbedömning har miljökonsekvenserna vid kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion för Hästholmen och kylvatten granskats. Förverkligandet av en eventuell kylvattentunnel eller rörledning granskas skilt om eventuellt beslut om förverkligande fattas. Konsekvenser under byggfasen Byggfasen som är liktydig med motsvarande stora industriella byggprojekt räcker med förberedelsearbeten cirka sex år. Byggfasens konsekvenser De viktigaste byggarbetsplatsfunktionerna placeras på det cirka 30 hektar stora området sydost om de nuvarande kraftverksenheterna. För mottagande av material och förberedande arbeten finns på fastlandet ett cirka 18 hektar stort område. Förutom på dessa områden placeras på det närliggande havsområdet, som beroende på kylvattenlösningar kan sträcka sig till öar som befinner sig på fem kilometers avstånd från kraftverket, konstruktioner för kylvattenarrangemang och för en lastnings- och lossningsplats. Jordschaktningsarbetena som hänför sig till den nya kraftverksenheten är omfattande. Gräv- och schaktningsmassor bildas beroende på kylvattentunnelns längd m 3. Stenkross som görs av brytningsmassorna kan utnyttjas vid byggandet. Av brytningsmasssorna kan m 3 utnyttjas. För brytningsmassorna reserveras ett tillfälligt upplagringsområde vid Atomvägen. Området ägs av Fortum. Arbetena som hänför sig till byggandet av den nya kraftverksenheten förorsakar inte omfattande olägenheter för miljön. Byggarbetena äventyrar inte säkerheten för de nuvarande kraftverksenheterna eller lagret för låg- och medelaktivt avfall. Byggnadsarbetena påverkar inte grundvattnet. Den nya kraftverksenheten placeras på det industriområde som befinner sig på ön Hästholmen. På grund av detta påverkar byggarbetena inte nämnvärt växtlighet, djurliv eller naturmiljö. Grundförbättringen av Atomvägen kan påverka lokalt värdefulla naturobjekt (Mysskärret och Ryssviken). Jordbyggnadsarbetena, arbetsplatstrafiken och specialfunktionerna (till exempel betongstation, stenkross och lagring av brytningsmassor) förorsakar under byggfasen 4 5

4 lokala dammolägenheter. Fordon och arbetsmaskiner förorsakar avgasutsläpp till luften. Dessa utsläpp är till sin omfattning små, och påverkar inte luftkvaliteten utanför byggområdet. Bullernivån är till sin karaktär varierande och pulserande under byggtiden. 50 db zonen för buller sträcker sig över hela byggområdet under det fjärde byggåret, då trafiken är som livligast. Det dagtida normvärdet för buller (45 db) överskrids på högst cirka en (1) kilometers avstånd från byggplatsen bland annat på Bodängen och Åmusholmen. Bullernivån från stenkrossen är högre sydväst och västerut från byggplatsen där skyddsvallens dämpande effekt saknas. Förverkligandet av den nya kraftverksenheten förutsätter att farleden till Hästholmen fördjupas. Schaktnings- och muddringsarbetena för farleden samt lossnings- och lastningsplatsen görs i huvudsak under tiden för öppet vatten. Den dominerande miljökonsekvensen av muddringsarbetena och byggandet av lossnings- och lastningsplatsen är att halten av fasta ämnen stiger lokalt och förorsakar grumlighet i närheten av arbetsplatsen. Sprängarbetena och grumligheten i vattnet jagar bort fisk temporärt från åtgärdsområdet. Miljökonsekvenserna av byggandet av kylvattentunnlarna och konstruktionerna hänför sig till omgivningen, transport av brytningsmassor och grumlighet i vattnet som förorsakas av hanteringen av jord- och brytningsmassor under vatten. Konsekvenserna är tillfälliga och lokala. Byggandet av tillslutningskonstruktioner för kylvattentunnlar påverkar i naturligt tillstånd varande bergiga öar och skär. Användningen av dessa kan begränsas på grund av konstruktioner som byggs på dessa öar och skär. Transporter och trafik under byggfasen Under byggfasens livligaste period kommer trafiken på Atomvägen att vara fyra gånger livligare jämfört med nuläget. Huvuddelen av trafiken är arbetsplatstrafik. Även den tunga trafiken kommer att öka, speciellt i början av byggfasen. Bullernivån från trafiken överskrider inte 45 db vid fritidsbebyggelse. Däremot kan trafiken vara störande för bebyggelsen vid Skärgårdsvägen. Ekonomiska konsekvenser Byggandet av den nya krafverksenheten är lokalt, regionalt och nationalekonomiskt ett betydande projekt. Projektet påverkar företagsverksamhet och sysselsättning både i Lovisa och också Lovisanejdens ekonomiområde. Investeringen i den nya kraftverksenheten består till största delen av jordbyggnadsarbeten, byggandet av kraftverkets byggnader samt anskaffning av anläggningar. Den sysselsättande effekten under byggfasen uppskattas till årsverken i Finland. För sysselsättningen i Lovisanejden kommer byggfasen att vara mycket betydande. Konsekvenser under driftfasen Konsekvenser för markanvändning, landskap och kulturmiljö Den nya kraftverksenheten placeras på kraftverksområdet i Lovisa och utnyttjar befintlig infrastruktur. Byggandet av den nya kraftverksenheten är i enlighet med den gällande detaljplanen. I näromgivningen är de befintliga kraftverksenheterna de mest dominerande elementen. Byggandet av den nya kraftverksenheten förändrar inte nämnvärt den nuvarande situationen. Övre delarna av reaktorbyggnaderna och ventilationsskorstenen syns långt från havet. Konsekvenserna är största för semesterboende, speciellt under mörker, då kraftverksområdet är belyst. Utsläpp till luft och konsekvenser för luftkvalitet Den nya kraftverksenhetens radioaktiva utsläpp under drifttiden är små, och de påverkar inte människors hälsa eller naturmiljön. De radioaktiva ämnena sprider sig, beroende på väderförhållanden och varje ämnes egenskaper till mark- eller vegetationsytan, vattendragen och organismpopulationerna. I prov som tagits av dessa kan man bland de övriga radioaktiva ämnena ibland, med känsliga analysmetoder, observera små mängder radioaktiva ämnen som härstammar från kraftverket. Den nya kraftverksenhetens reservkraftanläggningar och värmecentraler producerar i någon omfattning koldioxid-, kväveoxid-, svaveldioxid- och partikelutsläpp. De genomsnittliga årliga utsläppen uppskattas till ton koldioxid, 4 ton kväveoxid, 1 ton svaveldioxid och 0,5 ton partikelutsläpp. Reservkraftanläggningarnas och värmecentralernas utsläppsmängder är små och de påverkar inte nämnvärt luftkvaliteten. Konsekvenser för vattendrag och fiskerinäringen Det varma kylvattnets konsekvenser för havsvattnets temperatur och isläget för havsområdet vid Hästholmen har granskats med en tredimensionell utbredningsmodell. Modellen granskar ett område som täcker havsområdet till ett avstånd på cirka 10 kilometer från Hästholmen. Spridningen av det varma kylvattnet har modellerats vid statiska väderleksförhållanden och granskats vid ett jämviktsläge. Under sommarperioden förorsakar utsläppet av kylvatten att havsvattnets temperatur stiger i alla andra granskade alternativ än vid fjärrintag-närutsläpp (FN) alternativet. Detta alternativ resulterar i att Hästholmsfjärdens ytvattentemperatur sjunker från det nuvarande under sommarperioden. Under sommarperioden, då intaget befinner sig djupt, är kylvattnets temperatur klart kallare än ytvattnets temperatur. Detta kan resultera i att det kylvatten som släpps ut från kraftverket är svalare än ytvattnet på Hästholmsfjärden. Vid närintag-fjärrutsläpps (NF) alternativet är det isfria eller området med svag is större än i andra alternativ. Närutsläpps alternativen (NN och NF) påverkar vattendragen vid Hästholmsfjärden och fjärrutsläpps alternativen (FN och FF) Vådholmsfjärden. Spridningen av näringsämnen i närheten av utsläppsplatserna ökar i alla alternativ. Fjärrintag närutsläpps alternativet (FN) kan leda till att vattenväxtligheten vid Hästholmsfjärden återhämtar sig. De olika alternativens konsekvenser för vattenkvalitet, bottenfauna, vattenväxtlighet, fiskbestånd och fiskerinäring avviker inte markant från nuläget. Konsekvenserna av de olika alternativen skiljer sig inte märkbart från varandra. Bullerkonsekvenser Under drift är bullret från kärnkraftverket till sin natur ett jämt dämpat sus dygnet runt. Ljudet drunknar lätt i annat svagt ljud, som till exempel havets brus och vinden. Det smalbandiga bullret kan tydligt höras som ett periodiskt brus på viken vid Hästholmsfjärden norr om kraftverksområdet, dit bullret sprider sig längs vattenytan. På basen av bullermodelleringen överskrids de av statsrådet fastställda riktvärdena för buller dagtid vid Uttervägens fritidsbostadsområde. Förändringen från nuläget är 2 db. Konsekvenser av avfall och avfallshantering Det använda bränslet kyls ned och lagras under några år i kraftverksenhetens kylvattenbassänger. Efter detta mellanlagras bränslet årtionden i kylda vattenbassänger i lagret för använt kärnbränsle, tills det transporteras för slutdeponering till Olkiluoto i Euraåminne. Förverkligandet av den nya kraftverksenheten förutsätter att det nuvarande lagret för använt kärnbränsle utvidgas, eller ett nytt lager byggs. Den nya kraftverksenhetens låg- och medelaktiva driftavfall, rivningsavfall och vid avvecklingen demonterade delar placeras efter eventuell mellanlagring i de befintliga enheternas slutförvar för driftavfall, som utvidgas. Posiva Oy sköter om slutdeponeringen av använt kärnbränsle för sina ägare, Fortum och Teollisuuden Voima Oyj. Avsikten är att slutdeponera det använda kärnbränslet i berggrunden i Olkiluoto på cirka meters djup. Avsikten är att påbörja slutdeponeringen Behandlat på ett behörigt sätt, kommer slutdeponeringen av det använda kärnbränslet inte att ha skadliga konsekvenser för miljön eller människor. Konsekvenser för växt- och djurliv, skyddsobjekt och naturens mångfald Den nya kraftverksenheten placeras i omedelbar närhet av det befintliga kraftverksområdet. På grund av detta kommer projektets direkta konsekvenser för växtlighet, djurliv och naturens mångfald i huvudsak att beröra markområden och byggarbeten som hänför sig till byggnader och konstruktioner. Konsekvenserna bedöms bli små. Projektet har inga betydande negativa konsekvenser för Natura 2000 områdena. Konsekvenserna av trafiken Den trafik som den nya kraftverksenheten ger upphov till, när den blir färdig, ökar volymen av trafiken med 35 % jämfört med nuläget. Efter det att den nya kraftverksenheten blivit färdig uppskattas trafikvolymen för Lovisa kraftverk till fordon per dygn. Under revisionsavställningarna uppskatta trafikvolymen till fordon per dygn. Under drifttiden är transporterna till kraftverket i huvudsak lätt godstrafik. Den nya kraftverksenheten ökar inte nämnvärt godstransporterna. Trafikökningen under drifttiden innebär nästan ingen ökning i damm-, buller-, eller vibrationsolägenheterna för bebyggelsen vid vägen, jämfört med nuläget. Konsekvenser för sysselsättning och regionekonomi Förverkligandet av den nya kraftverksenheten har en stor positiv inverkan på sysselsättningen för Lovisanejdens ekonomiområde. Förutom de direkta verkningarna för sysselsättningen skapas arbetsplatser inom servicesektorn. Konsekvenserna för kommunernas ekonomi och näringslivet är positiva. Sysselsättningsmöjligheterna blir bättre vilket inverkar positivt på invånarnas förtjänstmöjligheter. Förutsättningarna att utveckla de privata och offentliga tjänsterna förbättras. Sysselsättningskonsekvenserna ansågs positiva i invånarenkäten. Den nya kraftverksenhetens driftpersonal kommer att uppgå till cirka 250 personer. Under drifttiden uppskattas det årliga behovet av externa tjänster till cirka 50 årsverken. Den nya kraftverksenhetens revisionsavställningar räcker i genomsnitt tre veckor. Behovet av extern personal under denna tid är cirka 800 personer. Den inhemska andelen av de revisionsavställningarna är över 90 %. Den totala längden av perioden för revisionsavställningarna förlängs om de tre kraftverksenheternas avställningar görs i följd. 6 7

5 Konsekvenser för levnadsförhållanden, trivsel och rekreation Inställningen till projektet bland invånarna i närområdet utreddes med en invånarenkät och vid flere informationsoch diskussionstillfällen. Invånarenkäten skickades ut slumpmässigt valt i Lovisanejden som förfrågningar. Svarsprocenten blev cirka 30 %. I invånarenkäten ansåg 55 % av alla svarare att Lovisa 3 projektet bör understödas. Projektet fick större understöd bland fritidsinvånarna än bland stadigvarande invånare. De svenskspråkiga var mera negativt inställda till projektet än de finskspråkiga. Av dem som svarade på invånarenkäten ansåg 58 % att projektet inte påverkar rekreations- eller hobbymöjligheterna eller annan fritidsverksamhet. Uppvärmningen av havsvattnet ansågs förorsaka förändringar i isläget och försämra möjligheterna att till exempel skida på isen eller bedriva fiske under is. Av de företagare som svarade på invånarenkäten ansåg 26 % att projektet har positiva följdverkningar för företagsverksamheten och 10 % att projektet inverkar negativt på utövandet av den egna näringsverksamheten. Byggandet av en ny kraftverksenhet på sydsidan av de befintliga kraftverksenheterna förändrar inte områdets karaktär. De största konsekvenserna för levnadsförhållanden och trivsel utgörs av det varma kylvattnets inverkan på fiske och rekreation, förändringar i landskapet och den ökade bullernivån för semesterbosättningsområdet vid Uttervägen Konsekvenser för hälsan De radioaktiva ämnenas utsläpp från Lovisa kraftverk till luft och hav mäts kontinuerligt. På basen av dessa mätningar beräknas årligen den stråldos som den mest exponerade människan utsätts för i närområdet. Kärnkraftverkets största tillåtna utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen har fastställts på så sätt, att det inte får ge upphov till en större årlig stråldos än 0,1 msv för någon som bor i närheten av kraftverket. Den stråldos som den nya kraftverksenheten förorsakar den mest exponerade personen i näromgivningen uppskattas bli högst 0,0003 msv per år, det vill säga i samma klass som den dos de nuvarande kraftverksenheterna förorsakar. Den stråldos som de tre kraftverksenheterna förorsakar tillsammans är så liten att den inte har betydelse för människans hälsa. Konsekvenser av kraftledningen Den nya kraftverksenheten förutsätter att 110 kv:s reservförbindelsen förstärks. Reservförbindelsen kan förverkligas genom att ersätta den nuvarande 110 kv:s kraftledningen med en ny 110 kv:s kraftledning med två strömkretsar som installeras i nya kraftledningsstolpar, och genom att koppla den nya kraftledningsförbindelsen starkare till stamnätet. De nya 110 kv:s kraftledningsstolparna placeras från Hästholmen till sydsidan av riksväg 7 (E18) på ledningsgatan för de nuvarande och nya 400 kv:s kraftledningarna. Efter detta avsnitt placeras de på den gamla 400 kv:s ledningsgatans västra kant. Kopplingen till stamnätet sker vid kopplingsstationen i Hagalund som befinner sig nordost om Lovisa. Konsekvenserna för landskap och markanvändning blir små. Konsekvenserna vid avveckling av kraftverksenheten Rivningen av den nya kraftverksenheten är planerad att påbörjas omedelbart efter det att driften avslutats i enlighet med motsvarande planer som finns för de nuvarande kraftverksenheterna. Rivningsarbetet förorsakar arbetsplatstrafik samt damm- och bullerolägenheter. De radioaktiva utsläppen under rivningsfasen är mindre än under driftfasen. Målsättningen är att området efter avvecklingen inte behöver övervakas, utan att området kan tas i annat bruk. Konsekvenserna av att projektet inte förverkligas Om projektet inte förverkligas betyder det lokalt att de konsekvenser, som den nya kraftverksenheten skulle förorsaka, för miljön under byggfasen och driftfasen inte realiseras. Miljöns tillstånd och den belastning miljön utsätts för förblir i huvudsak på nuvarande nivå. Den största konsekvensen som inte realiseras om projektet inte förverkligas är att projektets ekonomiska följdverkningar uteblir. Kärnsäkerhet och följderna av en allvarlig olycka Enligt kärnenergilagen måste planeringen, byggandet och driften av ett kärnkraftverk vara säkert och inte förorsaka skador för människor, miljö eller egendom. Säkerhetsmålsättningen kan anses uppnådd när den risk som utsläppen under normal drift och vid eventuella olyckor förorsakar leder till en mycket liten ökning i den totala risk som övrig verksamhet i samhället och naturrisker förorsakar människan. Den nya kraftverksenheten planeras så att den uppfyller säkerhetskraven i kärnenergilagen och förordningen, statsrådets beslut och myndighetsdirektiv. Av den nya kraftverksenheten krävs att en olycka som leder till en härdsmälta i reaktorn inträffar mindre än en gång på år. Sannolikheten för ett stort radioaktivt utsläpp skall vara mindre än en gång på år. Vid planeringen har beaktats olyckor som kan leda till härdsmälta, bemästrandet av dessa och begränsning av följdverkningarna. Förutom passagerarflygplanskollision och oljeolycka på Finska viken förbereder man sig i säkerhetsplaneringen för yttre riskfaktorer samt förändringar som förorsakas av klimatförändringen som till exempel stigande havsvattentemperatur och högre -vattennivå. Reaktorsäkerheten förutsätter att tre funktioner garanteras i alla förhållanden: Kontroll av kedjereaktionen i uranbränslet och den effekt som produceras Kylning av bränslet efter det att kedjereaktionen avstannat, det vill säga avledning av restvärme Isolering av radioaktiva ämnen från omgivningen. För att trygga en säkerhetsfunktion används flera redundanta system. Dessa separeras från varandra så att ett yttre hot inte kan påverka dem sammtidigt. I MKB-beskrivningen har granskats konsekvenserna, för människor och miljö, av ett radioaktivt utsläpp till följd av en allvarlig reaktorolycka. Utsläppet skulle inte ens för de närmaste invånarna i omgivningen förorsaka direkt hälsoskada. Den stråldos som en vuxen person exponeras av efter den första dagen efter olyckan under de följande 50 åren är på 10 kilometers avstånd 70 msv. Denna stråldos är ungefär en tredjedel av den stråldos som i genomsnitt förorsakas av radioaktiva ämnen i naturen under motsvarande tid. I närområdet undviks stråldoserna under den första dagen genom skyddsundanflyttning. Olyckan kan i närheten av kraftverket leda till restriktioner gällande markanvändning och på längre avstånd till tillfälliga restriktioner i användningen av näringsämnen. Konsekvenser vid produktion och transport av kärnbränsle Den nya kraftverksenhetens bränsle skaffas från den internationella marknaden. De gruvor och industrianläggningar som är förknippade med bränsleanskaffningskedjan är inte bundna till den nya kraftverksenheten. Deras verksamhet är inte beroende av projektets realisering. Produktion, lagring och transport av kärnbränsle sker i varje land enligt i dessa gällande miljö- och andra förordningar. Fortum samarbetar med bränsleleverantörerna i enlighet med Fortums miljöpolitik. Denna politik betonar vikten av öppen växelverkan och i enlighet med denna skall hanteringen av miljöärenden kontinuerligt förbättras. Verksamheten vid urangruvorna utgör en väsentlig del av miljökonsekvenserna vid framställandet av kärnbränsle. Under brytningsskedet av uran utgörs den största konsekvensen av den strålningsexponering arbetstagarna utsätts för och det radioaktiva avfall som uppkommer vid brytning och anrikning. Brytningen förorsakar och olägenheter för landskapet. Miljökonsekvenserna är beroende av vilka schaktningsmetoder som används. Det radioaktiva avfall som uppkommer vid brytning i urangruvorna är till sin natur lågaktivt men kvantitativt förhållandevis omfattande. Miljöriskerna, som är förknippade med hanteringen av avfallet, utgörs närmast av risken för att fördämningsdammar brister, radioaktiva ämnen kommer i kontakt med grundvattnet samt damm förorsakat av jord- och stenmassor. Då schaktningstekniken har utvecklats och automatiserats har olägenheterna som förorsakas av strålning till arbetstagarna minskat. Uppföljning av miljökonsekvenserna Konsekvenserna av den nya kraftverksenheten följs upp enligt samma principer som för uppföljningen av konsekvenserna för de nuvarande kraftverksenheterna. Uppföljningen vid de nuvarande kraftverksenheterna inkluderar: kontroll av radioaktiva utsläpp och strålningsövervakning kontroll av kyl- och avloppsvatten vattendragskontroll fiskeriekonomisk kontroll kontroll av rökgasutsläpp bullerkontroll avfallsbokföring uppföljning av konsekvenser för människor. Projektets realiserbarhet Enligt miljökonsekvensbedömningen gällande byggandet och driften av Fortums Lovisa 3 kraftverksenhet inkluderande olika alternativ, uppskattas det att projektet inte förorsakar några så stora miljökonsekvenser att de inte skulle vara acceptabla eller möjliga att lindra till en godkännbar nivå. Alla kylvattenalternativ kan ur miljösynpunkt godkännas. 8 9

6 ORDLISTA Aktivitet (Bq) Anger antalet kärnsönderfall i radioaktivt material per tidsenhet. Enheten för aktivitet är (Bq) = ett sönderfall per sekund. ANM Arbets- och näringsministeriet övertog handels- och industriministeriets uppgifter ANM fungerar från och med som kontaktmyndighet vid detta MKBförfarande. Använt kärnbränsle Kärnbränslet kallas för använt kärnbränsle då det har producerat energi i reaktorn och avlägsnats ur reaktorn. Använt kärnbränsle innehåller fissionsprodukter av uran, till exempel cesium, och är kraftigt strålande. Bar Enhet för tryck. Atmosfärens tryck är cirka 1 bar = 100 kpa. Baslastanläggning Stort kraftverk som i allmänhet drivs kontinuerligt med full effekt för att trygga minimibehovet av elektricitet. Bq (Becquerel) Enhet för aktivitet som innebär ett radioaktivt sönderfall per sekund. Halten av radioaktiva ämnen i livsmedel anges som becquerel per mass- eller volymenhet (Bq/kg eller Bq/l). db (Decibel) Enhet för ljudstyrka. En ökning av bullernivån med tio decibel innebär att ljudenergin ökar tiofalt. Vid mätning av bullret i miljön tillämpas i allmänhet A-betoning db(a), vilket innebär att vikten läggs vid sådana frekvenser som lättast uppfattas av människoörat. Eleffekt (W) Effekt med vilken kraftverket producerar elenergi. Fission Sönderfall av en tung atomkärna i två eller fler kärnor, varvid neutroner och en stor mängd energi frigörs. Gigawattimme (GWh) Enhet för energi (1 GWh = MWh = kwh). Gray Stråldosenhet som anger strålningens absorption. Ofta använd enhet är milligray (mgy). HIM Handels- och industriministeriet, vars uppgifter övergick till arbets- och näringsministeriet (ANM) HIM fungerade som kontaktmyndighet vid detta MKB-förfarande fram till Isotop Isotoper är varianter av samma grundämne, som skiljer sig från varandra ifråga om antalet neutroner i atomkärnan och kärnans egenskaper. De flesta grundämnena förekommer i naturen som olika isotoper. Till exempel väte (H) har tre isotoper: väte ( 1 H), deuterium ( 2 H) och tritium ( 3 H). Isotopen tritium är radioaktiv. Jon Elektriskt laddad atom eller molekyl. Jonbytarmassa Ämne i korn- eller pulverform som används för avlägsning av jonformiga orenheter i vatten. Joniserande strålning Elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning som ger upphov till fria elektroner och joner när den träffar ett ämne. Strålningen bryter kemiska bindningar. Eftersom joniseringen skadar cellernas arvsmassa, DNA-molekylen, är joniserande strålning farlig. Kokvattenreaktor Lättvattenreaktortyp i vilken vattnet som används som kylmedel börjar koka då det passerar reaktorhärden. Den genererade ångan används för att driva turbinerna. Kylmedel Medel som kyler ned bränslet i en kärnreaktor. Kylmedlet i en lättvattenreaktor är vatten (H2O). Även andra kylmedel används. I till exempel reaktortypen CANDU, som är utvecklad i Kanada, används tungt vatten (D2O) som kylmedel. Kylvatten Kylvatten är havsvatten som används i kraftverkets kondensor för att kondensera ångan från turbinerna till vatten. Kylvattnet kommer inte i kontakt med kärnkraftverkets processvatten. Kärnbränsle Mindre stycken av uran (eller annat fissionsdugligt ämne) framställda för användning i kärnreaktorer, vilka var för sig eller sammanfogade till element kan åstadkomma en kedjereaktion som bygger på klyvning av atomkärnor. Lättvattenreaktor Reaktortyp där renat vatten (H2O) används som kylmedel och moderator i reaktorhärden. De flesta av världens kärnkraftverksreaktorer är lättvattenreaktorer. Megawatt (MW) Effektenhet (1 MW = kw). MKB Miljökonsekvensbedömning. Syftet med det lagstadgade MKB-förfarandet är att främja bedömningen av miljökonsekvenserna samt att öka medborgarnas möjligheter att få information om, delta i planeringen av och framföra sina åsikter om projektet. Moderator Ämne i termiska kärnreaktorer som sänker energin hos snabba neutroner till en nivå som lämpar sig för fissionsreaktioner. I en lättvattenreaktor fungerar vatten (H2O) som moderator. Även andra moderatorer används. I till exempel reaktortypen CANDU, som är utvecklad i Kanada, används tungt vatten (D2O) som moderator. ONKALO Underjordiskt utrymme för berggrundsforskning i anslutning till Posivas slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle i Olkiluoto. Principbeslut Användning av kärnkraft för elproduktion förutsätter ett principbeslut av statsrådet (regeringen) och fastställande av beslutet i riksdagen. Ett positivt principbeslut förutsätter bland annat att kommunen där anläggningen skall uppföras förhåller sig positivt till projektet och att Strålsäkerhetscentralen (STUK) gör en positiv säkerhetsbedömning. Radioaktivitet Radioaktiva ämnen sönderfaller spontant till lättare grundämnen eller till varianter av samma grundämne med mindre energi. Vid sönderfallet uppstår joniserande elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning. Richterskala Logaritmisk skala för angivande av jordbävningars styrka. Rivningsavfall Material i kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar som blivit radioaktivt under driften och som rivs då anläggningen avvecklas. Sievert (Sv) Stråldosenhet som anger strålningens hälsoeffekter. Ofta använda enheter är millisievert (msv) och mikrosievert (μsv) (1 μsv = 0,001 msv = 0, Sv). Slutförvaring (slutdeponering) Slutlig, permanent förvaring av radioaktivt avfall så att förvaringsutrymmet inte behöver övervakas och att avfallet inte utgör en miljöfara. Solidifieringsanläggning Anläggning för ingjutning av ämnen i betong eller bitumen. Vätskeformigt avfall omvandlas till fast form genom inblandning i betong eller het bitumen. Strålning Strålning är antingen elektromagnetiska vågrörelser eller partikelstrålning. STUK Strålsäkerhetscentralen, som är den finländska tillsynsmyndigheten, fungerar även som forskningsanstalt och expertorganisation. Terawattimmar (TWh) Enhet för energi (1 TWh = GWh = MWh = kwh). Termisk effekt (W) Kärnkraftverksreaktorns värmeproduktionsförmåga. Tryckvattenreaktor Lättvattenreaktortyp där trycket är så högt att det vatten som används som kylmedel inte kokar vid 300 C. Vattnet, som passerar reaktorhärden, avger sin värme via separata ånggeneratorer i sekundärkretsen vars vatten förångas. Ångan används för att driva turbinerna. Uran (U) Grundämne med den kemiska beteckningen U. Halten uran i jordskorpan är 0,0004 % (fyra gram per ton). Alla uranisotoper är radioaktiva. Största delen av natururanet utgörs av isotopen 238 U, vars halveringstid är 4,5 miljarder år. Andelen av isotopen 235 U, som lämpar sig som bränsle i kärnkraftverk, i natururan är 0,71 %. Verkningsgrad (η) Förhållandet mellan den energi (elektricitet och värme) som kraftverket producerar och reaktorns termiska energi. Växthusgas Växthusgaserna leder till uppvärmning av klimatet genom att hindra värmen från solen att stråla tillbaka ut i rymden. Bland annat följande gaser fungerar som växthusgaser: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), HFC-föreningar (fluorkolväten), PFC-föreningar (perfluorkolväten), svavelhexafluorid (SF6), ozon (O3) och vattenånga. Ånggenerator I en tryckvattenreaktor leds trycksatt vatten med en temperatur på cirka 300 C till en ånggenerator, där ångan som leds till kraftverkets turbiner genereras i en separat cirkulationskrets

7 innehåll Kontaktuppgifter... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Ordlista PROJEKT Projektansvarig ProjektET Projektets syfte och bakgrund Läge och markanvändning Anknytning till andra projekt Projektplanering Tidsschema för projektet Realiseringsalternativ Om projektet inte realiseras (nollalternativ) Övriga alternativ MKB-FÖRFARANDE, INFORMATION OCH DELTAGANDE MKB-förfarande: behov och målsättning Huvudfaserna i MKB-förfarandet Information och främjande av deltagande Uppföljningsgruppen Kommungruppen MKB-arbetsgruppen Informations- och diskussionsmöten Torginformationstillfällen Invånarenkät MKB-meddelanden Allmänt informationsmöte med temat Finska vikens tillstånd och kylvattnets inverkan Övrig kommunikation Internationellt samråd Utlåtanden om och synpunkter på MKB-programmet Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet och beaktandet av utlåtandet Framläggande av miljökonsekvensbeskrivningen MKB-förfarandets avslutning TEKNISK PROJEKTBESKRIVNING Kommersiell användning av kärnkraft Lättvattenreaktorer Utveckling Funktionsprincip Kommersiella anläggningsalternativ Tekniska data Energieffektivitet Elproduktion Samproduktion av elektricitet och värmeenergi Kraftverksenhetens byggnader och konstruktioner TILLSTÅND, PLANER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT SOM PROJEKTET FÖRUTSÄTTER Planläggning Tillstånd enligt kärnenergilagen Principbeslut Bygglov Driftstillstånd Andra tillstånd enligt kärnenergilagen Anmälningar enligt Euratomfördraget Miljötillstånd för byggtiden Miljötillstånd Tillstånd enligt vattenlagen Bygglov Övriga tillstånd PROJEKTET I FÖRHÅLLANDE TILL NATURTILLGÅNGAR, PLANER OCH PROGRAM GÄLLANDE MARKANVÄNDNING OCH MILJÖSKYDD Projektet i förhållande till gällande miljöskyddslagstiftning Projektet i förhållande till planer och program Projektet i förhållande till skyddsprogram KONSEKVENSBEDÖMNINGENS AVGRÄNSNING OCH BEDÖMNINGSMETODERNA Avgränsning av miljökonsekvensbedömningen Bedömningsmetoder och regional avgränsning Konsekvenser av byggandet av den nya kraftverksenheten Konsekvenser av driften av den nya kraftverksenheten Nedläggningskonsekvenser Konsekvenserna av en allvarlig olycka Kärnbränslekedjan från produktion till slutförvaring Konsekvenser av att projektet inte realiseras (nollalternativet) Jämförelse av alternativen och bedömning av miljökonsekvensernas dignitet BESKRIVNING AV MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND Markanvändning och bebyggelse Verksamheter i området och dess omgivning Planläggning Landskap och kulturmiljö Befolkning och sysselsättning Befolkning Sysselsättningsgrad och arbete Boende Ekonomi och service Kommunsammanslagning Ekonomiskt läge Företagsverksamhet Tjänster och service Trafik Buller Geologi och seismologi Jordmån och berggrund samt grundvatten Seismologi Luftkvalitet och klimat Väderleksförhållanden Luftkvalitet och nedfall Vattendragens tillstånd och användning Allmän beskrivning och hydrologiska uppgifter Intag och utsläpp av kylvatten Vattenkvaliteten Planktonproduktion, vattenvegetation och fiskbestånd Bottenfauna och främmande arter Användning av vattenområden

8 7.10 Växtlighet och fauna Skyddsobjekt Strålning KONSEKVENSER AV ATT KRAFTVERKSENHETEN UPPFÖRS Organisering och säkerhet under byggfasen Administration och tidsschema Beskrivning av byggarbetsplatsen Säkerhetsarrangemang och passerkontroll Byggtidens konsekvenser Uppförandet av kraftverksenheten Byggandet av en lossnings- och lastningsplats Byggandet av en farled Byggandet av kylvattenkonstruktioner och kylvattentunnlar Råvatten och avloppsvatten Fornlämningar under vatten Transport och trafik under byggtiden Trafikmängd Trafikarrangemang Trafikens buller-, damm- och avgaskonsekvenser Sjötrafikens inverkan på vattendragen och användningen av vattendragen Ekonomiska konsekvenser Inverkan på befolkningsmängden, sysselsättningen och levnadsförhållandena Sysselsättande inverkan i Finland Den sysselsättande effektens fördelning och tillgången på arbetskraft Befolkningsmängden Bostadsmarknaden och inkvarteringsverksamheten Efterfrågan på andra tjänster och ökad köpkraft Skatteintäkter Inverkan på trivseln, rekreationen och levnadsförhållandena Invånarnas synpunkter och åsikter Konsekvenssammandrag KONSEKVENSER AV DRIFTEN AV DEN NYA KRAFTVERKSENHETEN Konsekvenser för markanvändningen Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Radioaktiva utsläpp i luften Övriga utsläpp i luften Konsekvenser för vattendragen och fiskerinäringen Råvatten Avloppsvatten Avloppsvattnets inverkan och belastning på vattendragen Kylvatten Kylvattnets inverkan på temperaturen i havsområdet Inverkan på strömningen Kylvattnets inverkan på vattnets kvalitet och ekologi Kylvattnets inverkan på fiskbestånden och fiskerinäringen Kylvattnets inverkan på användningen av vattendragen Sammanfattning av kylvattnets inverkan på vattendragen och fisket Radioaktiva utsläpp i havet Konsekvenser för jordmånen, berggrunden och grundvattnet Buller Konsekvenser av avfall och avfallshantering Avfallsslag och principerna för hantering av kärnavfall Låg- och medelaktivt driftavfall Kommunalt avfall och problemavfall Konsekvenser av användning och lagring av kemikalier Inverkan på växtlighet och DJURLIV Växtlighet och djurliv Konsekvenser för naturens mångfald och för skyddsobjekt Konsekvenser av trafiken Transporter Arbetsresor Konsekvenser för människor och samhälle Befolkning och flyttning Sysselsättande inverkan i Finland Skatteintäkter Invånarenkät Genomförande av invånarenkäten Öppna frågor Inställning till projektet De viktigaste miljökonsekvenserna Trivsel Rekreation och fritid Andra konsekvenser Hälsokonsekvenser av driften av den nya kraftverksenheten Stråldoser hos invånarna i närområdet Personalens stråldoser Konsekvenserna av kringprojekt Sammanfattning av konsekvenserna för trivseln, rekreationen och levnadsvillkoren Försörjningssäkerhet och konsekvenser för energimarknaden NEDLÄGGNINGSKONSEKVENSER Nedläggningsalternativ Nedläggning Nedläggningens miljökonsekvenser Säkerheten vid slutförvaring av rivningsavfall Efter nedläggningen KONSEKVENSER AV ATT PROJEKTET INTE FÖRVERKLIGAS (NOLLALTERNATIV) Konsekvenser för Lovisanejden Miljökonsekvenser Sysselsättning och efterfrågan Befolkningsutveckling Skatteintäkter Alternativa elproduktionsformer Stenkol Vatten Trä Naturgas Torv Olja Avfall Vind Solenergi Övriga produktionsformer Utsläpp i luften Import av elektricitet Energieffektivitet och elbesparing

9 12 KÄRNSÄKERHET Säkerhetskrav Säkerhetsprinciper Hög kvalitet, kompetent personal och ansvarsfull drift Beredskap för störningar och olyckor Hindrande av radioaktiva utsläpp Säkerhetsbedömning Kärnkraftverksolyckor Olyckstyper Internationell klassificeringsskala för händelse vid kärnanläggning - INES Haveriberedskap och befolkningsskydd Uppfyllandet av säkerhetskraven vid den nya kraftverksenheten Säkerhetsutredningar vid den fortsatta projektberedningen KONSEKVENSERNA AV EN ALLVARLIG OLYCKA Definition av olycka Metoder för bedömning av stråldoser och kontaminering Uppskattade olyckskonsekvenser och befolkningsskyddsåtgärder Stråldoser och nedfall Användning av land- och vattenområden Miljön Hälsomässiga konsekvenser Hälsoeffekter av joniserande strålning Direkta effekter Slumpmässiga hälsoeffekter Strålningskällorna och stråldoserna i Finland KÄRNBRÄNSLEKEDJAN FRÅN PRODUKTION TILL SLUTFÖRVARING Faserna i kärnbränslets kretslopp Anskaffning av kärnbränsle Uran Uranfyndigheter och global produktion Uranreserver och produktion i Finland historia och dagsläge Urangruvdrift Urangruvdrift i Ryssland Konvertering och anrikning Tillverkning av bränsleknippen Transport och lagring av färskt kärnbränsle Återvinning och upparbetning Fortums principer för bränsleanskaffning Kärnbränslet i reaktorn Fission Byte av bränsle Använt kärnbränsle Mängd Mellanlagring Transport Tillstånd för slutförvaring Slutförvaringskoncept Slutförvaringsanläggningens miljökonsekvenser Slutförvaringens långtidssäkerhet JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV OCH MILJÖKONSEKVENSERNAS DIGNITET Allmänt Miljökonsekvensbedömningens osäkerhetsfaktorer Jämförelse av alternativ Anläggningsalternativ Kylvattenlösningar Anskaffning av råvatten och avloppsvattenbehandling Konsekvenser av att projektet inte realiseras Projektets miljömässiga realiserbarhet FÖREBYGGANDE OCH LINDRING AV NEGATIVA KONSEKVENSER Konsekvenser av byggandet Landskapet Buller Damm Vattenbyggande Trafik och transporter Avfall Avloppsvatten Kemikalier och olja Driftsäkerheten vid de befintliga kraftverksenheterna Social inverkan Driftens inverkan Landskap Buller Trafik och transporter Avfall Avloppsvatten Kemikalier och olja Intag och utlopp av kylvatten Kärnavfallshantering Utsläpp av radioaktiva ämnen Nedläggning Olyckssituationer PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA Lovisa kraftverks hanteringssystem för miljöfrågor Övervakning av radioaktiva utsläpp och strålningsövervakning Utsläppsmätning Strålningsövervakning i miljön Meteorologiska mätningar Stråldosbedömning Övervakning av kyl- och avloppsvatten Vattendragsövervakning Övervakning av fiskerinäringen Övervakning av rökgasutsläpp Bullerövervakning Avfallsbokföring Övervakning av verksamhetens konsekvenser för människor MÖJLIGHETERNA ATT FÖRVERKLIGA PROJEKTET OCH PROJEKTALTERNATIVEN Appendix 1 Kontaktmyndighetens utlåtande Appendix 2 Nyckeltal för den regionalekonomiska konsekvensbedömningen Kartor: Lantmäteriverket, tillstånd nr 48/MML/08, Affecto Finland Oy, Tillstånd L7588/

10 Påfågelöga, Lovisa, Antby 1 PROJEKT Timo Lindgren 1.1 Projektansvarig För projektet ansvarar Fortum Power and Heat Oy, som är ett helägt dotterbolag till Fortum Abp. I slutet av år 2007 ägde Finska staten 50,9 % av aktierna i Fortum Abp. Fortum Abp är ett av de ledande energibolagen i Norden och Östersjö området med verksamhet inom produktion, försäljning och distribution av elektricitet och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Fortum Abp och dess dotterbolag sysselsätter över personer, varav cirka i Finland. Fortum Power and Heat Oy (nedan Fortum) äger kärnkraftverket på Hästholmen i Lovisa. Kraftverket består av de två kraftverksenheterna Lovisa 1 och Lovisa 2. Lovisa 1 togs i kommersiellt bruk år 1977 och Lovisa 2 år Kraftverksenheterna är tryckvattenreaktoranläggningar med en eleffekt på cirka 490 MW per enhet. De nuvarande drifttillstånden gäller till utgången av år 2027 (Lovisa 1) och år 2030 (Lovisa 2). Verksamheten vid Lovisa kraftverk är certifierad enligt miljöstandarden ISO och arbetsmiljöstandarden OHSAS Fortum äger 27 % av Teollisuuden Voima Abp:s (TVO) befintliga kärnkraftverksenheter (Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2) och 25 % av den kärnkraftverksenhet (Olkiluoto 3) som är under byggnad. Fortum har därtill ägarandelar i svenska kärnkraftverk (Oskarshamn 46 % och Forsmark 26 %). År 2007 stod kärnkraften för 48 % av Fortums elproduktion. Samma år producerades 41 % av elektriciteten med fönyelsebara bränslen, vilket innebär att 89 % av Fortums elproduktion var fri från koldioxidutsläpp. Fortum har erfarenhet av planering, uppförande, drift och underhåll av kärnkraftverk. Under Lovisa kraftverks över trettioåriga drifttid har inga allvarliga, säkerhetshotande störningar inträffat. Kraftverkets tillgänglighet har varit bland de bästa bland världens kärnkraftverk. 1.2 Projektet I projektet Lovisa 3 utreder Fortum möjligheterna att bygga ut Lovisa kraftverk med en tredje kraftverksenhet. Den nya kraftverksenheten kommer att vara en lättvattenreaktoranläggning med eleffekten MW, som antingen redan finns på marknaden eller som lanseras inom en snar framtid. Reaktorns termiska effekt är MW. Den nya kraftverksenhetens planerade tekniska drifttid är minst 60 år, alltså från år 2018 till omkring år Den tredje kraftverksenhetens läge på Hästholmen framgår från Figur 1-1. Projektet Lovisa 3 omfattar, vid sidan om uppförandet och driften av kraftverksenheten, även mellanlagringen av använt kärnbränsle, hanteringen, lagringen och slutförvaringen av låg- och medelaktivt driftavfall samt nedläggningen av kraftverksenheten inklusive hantering och slutdeponering av rivningsavfallet. Möjligheten till kombinerad produktion av elektricitet och värme har beaktats i miljökonsekvensbedömningen. Lovisa kraftverks miljökonsekvenser har, som helhet, tidigare bedömts i samband med miljökonsekvensbedömningen (MKB) av det förra Lovisa 3-projektet år 1999 (Fortum Power and Heat Oy 1999). Den nya miljökonsekvensbedömningen inleddes officiellt i juni år 2007 (Fortum Power and Heat Oy 2007a). Uppförandet av en ny kraftverksenhet förutsätter ett positivt ställningstagande av Lovisa stadsfullmäktige och Strålsäkerhetscentralen, ett positivt principbeslut av statsrådet och fastställande av beslutet i riksdagen. Miljökonsekvensbeskrivningen bifogas ansökan om principbeslut. Fortums eventuella beslut att bygga en ny kraftverksenhet beaktar rådande miljöskyddsaspekter och klimatpolitik, de ekonomiska förhållandena och marknadsläget. Den nya kraftverksenheten kan även realiseras i samarbete med andra aktörer

11 Lovisa Projektets syfte och bakgrund Lovisa 1 och Lovisa 2 Figur 1-1. Lovisa kraftverks befintliga kraftverksenheter (Lovisa 1 och Lovisa 2) samt den nya kraftverksenheten (Lovisa 3) på ön Hästholmen. Utgångspunkten för projektet Lovisa 3 är Fortums strategi att bygga ut miljövänlig energiproduktion och reducera utsläppen av koldioxid. Företagets långsiktiga målsättning är att vara en el- och värmeproducent utan koldioxidutsläpp. Strategin omfattar energibesparing, satsningar på förnyelsebara energikällor, utveckling av system för tillvaratagande av koldioxid vid kolkraftverk och användning av kärnkraftverk utan koldioxidutsläpp. Målsättningen är att Fortums elproduktion inom EU-området år 2020 skall ge upphov till mindre koldioxidutsläpp än 80 gram per kilowattimme (femårsmedeltal). Fortum är ett av de bolag som förorsakar minst koldioxidutslöpp räknat per producerad kilowattimme i Europa. År 2007 var Fortums koldioxidutsläpp 64 gram per producerad kilowattimme. Syftet med kraftverksenheten Lovisa 3 är att ersätta kraftverk som drivs med fossila bränslen, svara mot den ökade efterfrågan på elektricitet och i framtiden ersätta Fortums nuvarande kraftverksenheter i Lovisa. De befintliga kraftverksenheterna läggs ned under Lovisa 3:s planerade drifttid. Elproduktionen i Finland sker enligt de principer och regler som gäller på Europeiska unionens (EU) inre marknad för energi. EU:s målsättning är att, enligt principerna för hållbar utveckling, reducera de negativa miljökonsekvenserna av energiproduktion och -användning. EU eftersträvar även ökad konkurrenskraft, vilket förutsätter investeringar i produktions- och överföringskapaciteten. Behovet av investeringar i ny elproduktion inom EU uppskattas uppgå till 900 miljarder euro under de närmaste 20 åren. För att trygga säker tillgång på energi fäster EU särskild uppmärksamhet vid att dämpa ökningen av olje- och naturgasberoendet (Komissionen 2007). För att kunna svara mot utmaningarna ifråga om klimatförändring, konkurrenskraft och leveranssäkerhet och för att kunna trygga den ekonomiska tillväxten och finländarnas levnadsstandard behöver Finland ny koldioxidfri elproduktionskapacitet. Under de närmaste decennierna kommer förmodligen en stor mängd föråldrad kolkraftverkskapacitet att försvinna. Målsättningen är att minska beroendet av fossila bränslen. EU-kommissionens färska åtgärdspaket för att motverka klimatförändringen förutsätter en reduktion av koldioxidutsläppen inom EU med 20 % från nivån år 1990 fram till år Den långsiktiga målsättningen är att reducera koldioxidutsläppen med % i de utvecklade länderna fram till år Finland skall, enligt EU-kommissionens förslag, öka andelen förnyelsebara bränslen från nuvarande 28,5 % till 38 % och höja energieffektiviteten med 20 % före år Finland bereder en långsiktig klimat- och energistrategi, som förväntas bli färdig sommaren År 2007 uppgick elförbrukningen till 90,3 TWh. Finsk Energiindustri och Finlands Näringsliv uppskattar att elförbrukningen i Finland stiger till 115 TWh fram till år Den genomsnittliga årliga ökningen fram till år 2020 är cirka 1,2 % och mellan åren 2020 och ,7 %. Under de senaste tio åren har elförbrukningen ökat med i snitt 2,6 % per år (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri r.f. 2007). I figur 1-2 presenteras ett möjligt scenario för hur elproduktionen, elförbrukningen och de elproduktionsrelaterade koldioxidutsläppen utvecklas i Finland fram till år 2030 (Finsk Energiindustri r.f. 2008). Enligt Finsk Energiindustri r.f.:s utredning kan Finland kostnadseffektivt höja sin självförsörjningsgrad ifråga om elektricitet och avsevärt reducera utsläppen av växthusgaser, om förnyelsebara energikällor, samproduktion av elektricitet och fjärrvärme samt kärnkraft utnyttjas. Elimporten till Finland har ökat stadigt under de senaste decennierna. Under perioden importerades i snitt 10 TWh per år. Elimporten och beroendet av fossila bränslen för elproduktion kan minskas genom utbyggnad av kärnkraften. På grund av det kalla klimatet, den glesa bebyggelsen, de långa avstånden och basindustrins struktur är den totala energiförbrukningen per capita relativt hög i Finland. I elförbrukningsprognosen presenterad i figur 1-3 (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri r.f. 2007) har beaktats strävan efter att höja energieffektiviteten, klimatförändringen, den industriella utvecklingen i Finland och befolkningsutvecklingen fram till år Prognosen beaktar bland annat att: elförbrukningen ökar kraftigast inom metallindustrin och servicesektorn energieffektiviteten ökar märkbart, men att ökningen kompenseras av den ekonomiska tillväxten och den ökade efterfrågan på tjänster invånarantalet i Finland ökar med 8 % från nuvarande 5,3 miljoner till 5,7 miljoner fram till år 2030 BNP beräknas öka med i snitt 2,2 % per år CO2-uppfångning Separat elproduktion Samproduktion av fjärrvärme Industrins samproduktion Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Förbrukning CO2-utsläpp Figur 1-2. Finsk Energiindustri r.f.:s scenario för hur elproduktionen, elförbrukningen och de elproduktionsrelaterade CO2-utsläppen utvecklas i Finland fram till år 2030 (Finsk Energiindustri r.f. 2008). medeltemperaturen i Finland fram till år 2030 antas stiga med 2,3 C från medeltemperaturen under perioden på grund av klimatförändringen 60 % av de bostäder som idag använder elvärme kommer att övergå till användning av värmepump fram till år 2030 saneringen av eluppvärmda hus reducerar elförbrukningen med 15 % fram till år 2030 den förbättrade energieffektiviteten och klimatförändringen reducerar energiförbrukningen för eluppvärmda ytor med cirka 30 % fram till år 2030 och att andelen lågenergihus av alla nya bostadshus kommer att öka till över 50 % fram till år Om kärnkraft framöver kan användas för kombinerad produktion av elektricitet och värme, minskar behovet av fossila bränslen även inom fjärrvärmeproduktionen. År 2006 producerades sammanlagt 32,3 TWh fjärrvärme i Finland, varav 11,1 TWh eller 34 % producerades i huvudstadsregionen (Finsk Energiindustri r.f. 2007b). Enligt det av handels- och industriministeriet år 2006 uppdaterade scenariot WM (With Measures) kommer den sammanlagda elförbrukningen i Finland att vara cirka 100 TWh år 2015 och cirka 108 TWh år Arbets- och näringsministeriet (ANM) utarbetar för närvarande nya energiförbrukningsprognoser i anslutning till den nationella klimat- och energistrategin. Prognoserna kommer förmodligen att vara moderatare än prognoserna ovan. 1.4 Läge och markanvändning Fortums Lovisa kraftverk ligger cirka 12 kilometer från Lovisa centrum på ön Hästholmen i byn Lappom, där även den nya kraftverksenheten, Lovisa 3, kommer att byggas. Lovisa kraftverks läge visas i figur 1-4. På fastlandssidan finns byggnader och konstruktioner för kraftverkets stödfunktioner, såsom bevakning och tillfällig inkvartering av arbetskraft vid de årliga avställningarna. Enligt planerna byggs den nya kraftverksenheten söder Svinn Eluppvärmning Boende och jordbruk Service och trafik Övrig industri Kemisk industri Metallindustri Skogsindustri Figur 1-3. Elförbrukningen totalt och per segment i Finland fram till år 2030 (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri r.f. 2007)

12 om det befintliga kraftverket, på ett område som lämpar sig för kraftverk och som är planlagt för ändamålet. Områdets storlek är cirka 10 hektar. Hästholmen får tillgång till ett cirka 30 hektar stort område för arbetsplatsfunktioner då den strandutfyllnad på östra sidan av ön som planen medger genomförs i sin helhet. På öns västra strand byggs en lossnings- och lastningsplats. Alla funktioner i anslutning till uppförandet och driften av kraftverksenheten Lovisa 3 kan förläggas till Fortums egna mark- och vattenområden. De tilltänkta intags- och utloppsplatserna för kylvatten finns huvudsakligen på Lovisa stads vattenområden. 1.5 Anknytning till andra projekt Slutförvaring av använt kärnbränsle och driftavfall Enligt den finländska kärnenergilagstiftningen skall använt kärnbränsle och låg- och medelaktivt radioaktivt avfall, inklusive radioaktivt rivningsavfall, slutförvaras i den finländska berggrunden. Tillståndshavarens ansvar för det använda kärnbränslet och annat kärnavfall upphör då det är placerat för slutförvaring på avsett vis i berggrunden och slutförvaringsutrymmet har förslutits samt godkänts. För detta ändamål grundade Fortum och Teollisuuden Voima Abp (TVO) företaget Posiva Oy (Posiva) år Posivas ansvarar för transporterna av Fortums och TVO:s använda kärnbränsle från kraftverken till slutförvaringsanläggningen, slutförvaringen samt forskningen och expertuppdragen i anslutning till verksamheten. Posiva, som bygger slutförvaringsanläggningen, genomför MKB-förfarandet och söker alla behövliga tillstånd. Fortum och TVO svarar för alla kostnader i anslutning till hanteringen av kärnavfallet från sina egna kärnkraftverk, inklusive Posivas kostnader. Liksom andra kärnavfallshanteringsskyldiga och som skyldig till betalningsberedskap, förbereder sig Fortum för kostnaderna för kärnavfallshantering genom att på förhand betala in hanteringsavgifterna till statens kärnavfallshanteringsfond. Posivas MKB-förfarande avseende slutförvaring i Olkiluoto i Euraåminne av använt kärnbränsle från sex kraftverksenheter slutfördes år Posiva meddelade i januari år Veckarby Kalax Österby Majborgsbacken Koskenkylä Greggböle Forsö Karjalaiskylä Ryssö Strömsö Tervik Gerby Pitkäniitty Ängsön Kärppä Härkäpää Rösund Snickarbacken Garpom Garpgård Pernaja Pernå Kärpnäs Övrebyn Kuggom Malmen Loviisa Lovisa Ulrika Skogby Märlax Bella Haravankylä Varvet Hirvsalö Pitkäpää Monäs Valko Hormnäs Lappom Nynäs Grevböle Fantsnäs Vårdö Hattom Påsalö Strömslandet Vårdö Hästö Källa Malmsby Bredvik Dalsvik Sarvisalo Kabböle Horslök Brinkbacken Frimans Fasarby Åkersön Granön Isnäs Sondarö Sommarön Stadslandet Figur 1-4. Lovisa kraftverks läge. Hopom Norrsarvlax Granö Käldö Våtskär Hästön Hommansby Hardom Tjuvö Mittibyn Keipsalo Granön Kattön Harsböle Sandö Torpparinmäki Krogarsbacken Tesjoki Voimalaitos Kärnkraftverk Hudö Bästö km Myllykylä Grisasby Keitala Ruotsinpyhtää Petjärvi Mustaportti Laspelto Markkinamäki Missinmäki KullaMarinkylä Östernäs Bullers Reimars Gäddbergsö Kampuslandet Roones Hevossaari Puntinsaari Loosari Stockfors Pyhtää Pirtnuora Skitunäs Labböle Österby Svartholmen Söderby Bild 1-5. Kraftverksenheten Lovisa 3 söder om de befintliga kraftverksenheterna på ön Hästholmen (Den övre bilden illustrerar en tryckvattenreaktoranläggning och den nedre bilden en kokvattenreaktoranläggning) att företaget inleder ett MKB-förfarande avseende en utvidgning av slutförvaringsanläggningen i Olkiluoto. Den utvidgade anläggningen rymmer det använda kärnbränslet från kraftverksenheterna Lovisa 3 och Olkiluoto 4. Posiva ansvarar för slutförvaringen i Olkiluoto i Euraåminne av det använda kärnbränslet från Fortums kraftverksenhet Lovisa 3. Slutförvaringen av använt kärnbränsle och slutförvaringens miljökonsekvenser beskrivs i kapitel 14. Det låg- och medelaktiva radioaktiva driftavfallet och det radioaktiva rivningsavfallet från den nya kraftverksenheten slutförvaras i det befintliga slutförvaringsutrymmet för låg- och medelaktivt radioaktivt driftavfall på Hästholmen. Slutförvaringsutrymmet utvidgas vid behov. Kraftöverföringsförbindelser Överföringen av elektriciteten från den nya kraftverksenheten till stamnätet förutsätter en förstärkning av de befintliga kraftöverföringsförbindelserna. Från kopplingsstationen på det nuvarande kraftverksområdet dras en ny 400 kv:s kraftledning till stamnätet. Miljökonsekvenserna av en kraftöverföringsförbindelse mellan den nya kraftverksenheten och kopplingsstationen på Hästholmen har bedömts. Det riksomfattande stamnätsbolaget Fingrid Abp svarar för ändringarna i kraftöverföringsnätet och miljökonsekvensbedömningen vidare från kopplingsstationen. Den nya kraftverksenheten förutsätter även en förstärkning av reservförbindelsen om 110 kv. Förbindelsen kan 22 23

13 förstärkas genom att ersätta den nuvarande 110 kv:s kraftledningen med en ny 110 kv:s kraftledning med dubbel strömkrets. Miljökonsekvenserna av förstärkningen av reservförbindelsen beskrivs i kapitel Vägförbindelser Den nya kraftverksenheten medför att trafiken till och från Hästholmen ökar, i synnerhet under byggtiden. Sydöstra Finlands vägdistrikt utarbetade år 2007 en generalplan avseende ombyggnad av riksväg 7 (E18) till motorväg på avsnittet Lovisa-Kotka. Ifråga om avsnittet Forsby Lovisa Kotka har man föreslagit att projektet realiseras under åren inom ramen för det investeringsprogram som bereddes av ministerarbetsgruppen för trafikledspolitik. Generalplanen för motorvägen innehåller en ny flerplanskorsning invid gränsen mellan Lovisa och Strömfors, med en direkt avfart till vägen till Hästholmen. Behovet av att förbättra Skärgårdsvägen och Atomvägen (väg 1583) (breddning av vägen och byggandet av en led för lätt trafik) utreddes år Kombinerad produktion av elektricitet och värme Kraftverksenheten Lovisa 3 kan byggas för produktion av både elektricitet och värme. Den producerade fjärrvärmen kunde användas till exempel i huvudstadsregionen. I närheten av Lovisa kraftverk finns ingen sådan industri eller annan verksamhet som kunde använda värmen, till exempel som ånga, i någon större omfattning. Möjligheterna att transportera fjärrvärme från Lovisa kraftverk till huvudstadsregionen har kartlagts i två utredningar. Åren undersöktes möjligheterna att transportera hett vatten med fartyg och åren möjligheterna att gräva en tunnel för en 76 kilometer lång fjärrvärmeledning med en värmeöverföringskapacitet på MW. I samband med den senare utredningen gjordes en okulär byggnadsgeologisk bedömning av berggrunden och marken samt geofysikaliska undersökningar av täckta områden och vattendrag i det tilltänkta dragningsområdet. Byggandet av en anläggning för kombinerad produktion av elektricitet och värme skulle gå i linje med Fortums klimatstrategi. Alternativet förutsätter dock omfattande tekniska och ekonomiska utredningar samt en eller flera samarbetspartner som vill engagera sig i projektet. Alternativet kombinerad produktion av elektricitet och värme inverkar inte på Lovisa 3-projektets omfattning på Hästholmen. Den tekniska realiseringen av kombinerad produktion beskrivs i kapitel 3.4 och miljökonsekvenserna i kapitel 16. Om projektet drivs vidare bedöms miljökonsekvenserna av en fjärrvärmetunnel eller en fjärrvärmeledning separat. Teollisuuden Voima Abp:s kärnkraftverksprojekt Teollisuuden Voima Abp (TVO) inledde en miljökonsekvensbedömning av utbyggandet kraftverket i Olkiluoto med en fjärde kraftverksenhet (Olkiluoto 4) genom att tillställa handelsoch industriministeriet ett MKB-program (TVO 2007) i maj år TVO tillställde arbets- och näringsministeriet sin miljökonsekvensbeskrivning i februari år 2008 (TVO 2008). Fennovoima Oy:s kärnkraftverksprojekt Fennovoima Oy inledde en miljökonsekvensbedömning av uppförandet av ett nytt kärnkraftverk genom att tillställa arbets- och näringsministeriet ett MKB-program (Fennovoima 2008) i januari år Som möjliga placeringsalternativ anges Gäddbergsö i Strömfors på cirka tre kilometers avstånd från Hästholmen i nordost och Kampuslandet i Strömfors på cirka fem kilometers avstånd från Hästholmen i sydost. På grund av att noggrannare realiseringsplaner och realiseringsbeslut saknas, görs ingen bedömning av en eventuell samverkan med projektet Lovisa Projektplanering Beslut om att uppföra kraftverksenheten Lovisa 3 kan fattas efter att riksdagen fastställt statsrådets positiva principbeslut. Den egentliga planeringen inleds efter att byggbeslutet fattats. 1.7 Tidsschema för projektet Projektet Lovisa 3 tar sammanlagt cirka 11 år i anspråk, räknat från inledningen av miljökonsekvensbedömningen till driftstarten. Hälften av tiden går till tillståndsprocessen. Om projektet Lovisa 3 realiseras och framskrider enligt planerna, kan byggandet inledas år 2012 och kraftverksenheten tas i drift år Realiseringsalternativ Projektet Lovisa 3 gäller uppförandet av en ny kraftverksenhet på ön Hästholmen i Lovisa, söder om Fortums befintliga kraftverksenheter (Bild 1-5). Fortum saknar alternativa placeringsorter. Finlands befintliga kärnkraftverksreaktorer är, liksom de flesta andra kärnreaktorerna i världen, lättvattenreaktorer. Även den nya kraftverksenhetens reaktor är en lättvattenreaktor, av typen kokvatten- eller tryckvattenreaktor. Reaktorernas funktionsprinciper beskrivs i kapitel 3.2. Olika placeringsalternativ för intaget och utloppet av kylvatten undersöks. Möjliga intags- och utloppsplatser liksom avgränsningen av intags- och utloppsplatserna beskrivs i kapitel 9.4. Vissa av kylvattenalternativen förutsätter byggande av en cirka fem kilometer lång kylvattentunnel. Projektet Lovisa 3 omfattar även arrangemang för anskaffning av driftvatten och rening av avloppsvatten, byggande av en lossnings- och lastningsplats och en farled för tunga sjötransporter samt förstärkning av kraftverkets 110 kv:s kraftöverföringsförbindelse. 1.9 Om projektet inte realiseras (nollalternativ) Om projektet Lovisa 3 inte realiseras kommer Fortum att behålla området på Hästholmen för framtida utbyggnad av kärnkraften. Konsekvenserna av att projektet inte realiseras beskrivs i kapitel Övriga alternativ Samhällets framtida behov av elektricitet beror på den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, som Fortum inte kan påverka. Fortum har inte tillgång till sådana energibesparingsåtgärder som kunde kompensera bortfallet av elektriciteten från kraftverksenheten Lovisa 3. Energibesparingen är av central betydelse, men ny produktionskapacitet utan koldioxidutsläpp behövs i framtiden. Det är inte möjligt att som alternativ i detalj betrakta konkurrerande projekt inom samma segment eller andra energiproducenters lösningar. Anläggningsspecifik elproduktion på annat håll betraktas inte som alternativ till projektet Lovisa 3. Andra former av elproduktion beskrivs i kapitel

14 Granskott, Lovisa 2 MKB-FÖRFARANDE, INFORMATION OCH DELTAGANDE 2.1 MKB-förfarande: behov och målsättning Med stöd av bilaga tjugo (XX) i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har Europeiska gemenskapernas direktiv 85/337/EEG implementerats i Finland genom lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994), MKB-lagen, och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006). Enligt 4 i MKB-lagen utfärdar statsrådet genom en förordning närmare föreskrifter om vilka projekt som skall bedömas enligt ett MKB-förfarande. Enligt förteckningen i 6 kap 2 i MKB-förordningen utgör kärnkraftverk sådana projekt på vilka bedömningsförfarandet tillämpas (punkt 7b). Förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarandet) syftar till att främja bedömningen av miljökonsekvenser och integrera dessa i planeringen och beslutsfattandet. Förfarandet syftar även till att öka medborgarnas möjligheter att få information om och delta i planeringen av projektet samt att framföra sina åsikter om projektet. Enligt kärnenergilagen inleds behandlingen av ett ärende som gäller uppförande av ett nytt kärnkraftverk med en ansökan om principbeslut från statsrådet. En miljökonsekvensbeskrivning skall fogas till ansökan om principbeslut. PROGRAM FÖR MILJÖ- KONSEKVENSBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENS- BEDÖMNING MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING SAMRÅD (ANM) Internationellt (Miljöministeriet) UTLÅTANDEN OM OCH SYNPUNKTER PÅ PROGRAMMET KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE SAMRÅD (ANM) Internationellt (Miljöministeriet) UTLÅTANDEN OM OCH SYNPUNKTER PÅ BESKRIVNINGEN KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Timo Lindgren 2.2 Huvudfaserna i MKB-förfarandet MKB-förfarandet omfattar en programfas och en beskrivningsfas (figur 2-1). Programmet för miljökonsekvensbedömning (MKB-programmet) är en plan för hur förfarandet skall organiseras och vilka utredningar som behövs. Fortum tillställde handels- och industriministeriet sitt MKBprogram Handels- och industriministeriet, som fungerar som kontaktmyndighet för bedömningen, gav sitt utlåtande om programmet Handels- och industriministeriets verksamhet upphörde Uppgifterna överfördes till arbets- och näringsministeriet (ANM), som inledde sin verksamhet Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller fakta om projektet och en samlad bedömning av projektets miljökon- Figur 2-1. Faserna i MKB-förfarandet. sekvenser utgående från resultaten av bedömningsförfarandet. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar: alternativ som granskas miljöns nuvarande tillstånd alternativens miljökonsekvenser samt deras betydelse konsekvenser av nollalternativet jämförelse av bedömda alternativ metoder för förebyggande och lindring av negativa miljökonsekvenser förslag till program för uppföljning av projektets miljöpåverkan hur växelverkan och deltagandet har organiserats under MKB-förfarandet 26 27

15 hur handels- och industriministeriets utlåtande om MKB- programmet har beaktats vid bedömningen. Medborgarna ges möjlighet att uttala sig om miljökonsekvensbeskrivningen. Myndigheterna ger sina utlåtanden om beskrivningen till ANM. MKB-förfarandet avslutas när ANM ger sitt utlåtande. Tillståndsmyndigheterna och Fortum använder miljökonsekvensbeskrivningen och ANM:s utlåtande som beslutsunderlag. 2.3 Information och främjande av deltagande Ett av MKB-förfarandets centrala syften är att främja spridningen av information om projektet och förbättra medborgarnas möjligheter att delta i processen. Vid MKB-förfarandet har informationsgången och främjandet av deltagande förverkligats i enlighet med MKB-programmet. Därtill har arrangerats bland annat torginformationstillfällen, ett allmänt möte med temat Finska vikens tillstånd och kylvattnets inverkan samt bildats en MKB-arbetsgrupp Uppföljningsgruppen En uppföljningsgrupp bestående av representanter för olika intressentgrupper har tillsatts och sammankallats av Fortum för främjande av informationsgången och växelverkan i anslutning till MKB-förfarandet. Följande intressentgrupper har deltagit i uppföljningsgruppens arbete: Lovisa stad Liljendal kommun Lappträsk kommun Pernå kommun Pyttis kommun Strömfors kommun Arbets- och näringsministeriet Länsstyrelsen i Södra Finlands län Nylands miljöcentral Östra Nylands förbund Fortum Power and Heat Oy (projektansvarig) Pöyry Energy Oy (MKB-konsult) Massmedia Lovisa stad Övriga kommuner och städer inom projektets verkningsområde Övriga myndigheter och sakkunniga Parter i MKB-förfarandet. Arbets- och näringsministeriet (kontaktmyndighet) Västra Finlands miljötillståndsverk Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden Östra Nylands räddningsverk Fortums representanter. Utöver de deltagande intressentgrupperna inbjöds även Säkerhetsteknikcentralen, Nylands TE-central och Strålsäkerhetscentralen att delta i arbetet. Uppföljningsgruppen har sammanträtt fyra gånger under MKB-förfarandet. Chefen för Tekniska centralen i Lovisa har fungerat som gruppens ordförande. Projektet, MKB-förfarandet, växelverkan och utkastet till MKB-program presenterades vid uppföljningsgruppens första möte Kommentarerna och preciseringarna vid mötet och vid senare tillfällen beaktades i så stor utsträckning som möjligt i programmet. Uppföljningsgruppens medlemmar betonade framförallt de samhälleliga, sociala och ekonomiska konsekvensernas betydelse. Gruppens kommentarer har beaktats vid MKB-förfarandet och i miljökonsekvensbeskrivningen. Vid uppföljningsgruppens andra möte, som hölls , presenterades handels- och industriministeriets utlåtande om MKB-programmet och beaktandet av utlåtandet i miljökonsekvensbeskrivningen. Därtill behandlades planläggningsläget samt de pågående utredningarna om kylvattnet, Naturaområdena, bullret och de ekonomiska konsekvenserna. Vid uppföljningsgruppens tredje möte, som hölls , presenterades resultaten från konsekvensbedömningen och behandlades utkastet till miljökonsekvensbeskrivning. Uppföljningsgruppen kommenterade utkastet. Kommentarerna och preciseringarna gällande miljökonsekvensbeskrivningen beaktades vid färdigställandet av beskrivningen. Uppföljningsgruppen sammanträder en fjärde gång då texten i miljökonsekvensbeskrivningen är klar. MKB-FÖRFARANDE Medborgar- och miljöorganisationer Grannar och invånare i närområdet Fackliga organ, intresseorganisationer Östersjöländerna Miljöministeriet (internationellt samråd) Uppföljningsgrupp Kommungrupp MKB-arbetsgrupp Uppföljingsgruppens möte på rådhuset i Lovisa Kommungruppen I kommungruppen, som verkade som strategisk styrgrupp under MKB-förfarandet, ingår direktören för Östra Nylands förbund, Lovisas stadsdirektör, kommundirektörerna i Lappträsk, Liljendal, Pernå, Pyttis och Strömfors samt representanter för Fortum. Vid kommungruppens första möte, som hölls , behandlades MKB-programmet och samarbetet mellan kommunerna och landskapsförbundet. Vid kommungruppens andra möte, som hölls , behandlades kommunernas och landskapsförbundets synpunkter på MKB-programmet (kommundirektörerna och landskapsdirektören), uppföljningsgruppens och andra intressentgruppers ställningstaganden samt planläggningsärenden. Vid kommungruppens tredje möte behandlades och godkändes ett arbetsprogram för bedömning av projektets samhälleliga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Vid kommungruppens fjärde möte, , presenterades resultaten från den regionalekonomiska konsekvensbedömningen MKB-arbetsgruppen I början av programfasen tillsattes en MKB-arbetsgrupp med uppgift att styra och stödja utredningarna. Vid arbetsgruppens möten 27.6 och behandlades planläggningen samt kylvatten- och miljöutredningarna. I samband med det andra mötet arrangerades en båttur till de möjliga intags- och utloppsplatserna för kylvatten. Gruppen fick dessutom bekanta sig med strand- och vattenområdena i anslutning till det befintliga kraftverket. Gruppen bestod av representanter för Tekniska centralen i Lovisa stad Handels- och industriministeriet (nuvarande arbetsoch näringsministeriet) Östra Nylands förbund Västra Finlands miljötillståndsverk Nylands miljöcentral Östra Nylands räddningsverk Pöyry Energy Oy Fortum Informations- och diskussionsmöten I samband med utarbetandet av MKB-programmet och miljökonsekvensbeskrivningen ordnades informations- och diskussionsmöten, vid vilka allmänheten gavs tillfälle att framföra sina åsikter om miljökonsekvensbedömningen och dess tillräcklighet. För stadsstyrelsen i Lovisa ordnades ett informationsmöte om MKB-projektet och för stadens fullmäktige, styrelse och ledande tjänstemän ett informations- och diskussionsmöte Vid det grannmöte för fritidsinvånare på öarna i närheten av kraftverket som ordnades , presenterades innehållet i MKB-programmet och diskuterades projektet. Deltagarna i grannmötet deltog även i en invånarenkät. Det första allmänna informationsmötet hölls i Lovisa idrottshall. Deltagarna fick information om projektet och hade möjlighet att diskutera MKB-förfarandet med representanter för Fortum och de personer som utarbetat MKB-programmet. Följande frågor diskuterades vid informationsmötet kylvattnets miljöpåverkan och möjligheterna att anlägga en sjö för kylvattnet utnyttjande av kylvatten för fjärrvärmeproduktion uppförande av ett kyltorn informationsgång på svenska planeringsläget för Atomvägen inverkan av en eventuell oljeolycka på intaget av kylvatten projektets inverkan på områdets flora, fauna, vattenvegetation och övergödning kärnkraftens koldioxidutsläpp under anläggningens hela livslängd kärnkraftverkets skyddszoner energibesparing bränsleanskaffning Torginformationstillfällen På Lovisa torg ordnades 4.8 och informationstillfällen, vid vilka invånarna kunde framföra sina åsikter, inhämta information och diskutera projektet med representanter för Fortum och Pöyry Energy Oy. Diskussionen var livlig och två publikresponser inlämnades Invånarenkät Syftet med den invånarenkät som genomfördes under MKB-förfarandet var att effektivisera växelverkan genom att till Fortum insamla information om invånarnas inställning till projektet och genom att informera invånarna om projektet och dess inverkan på livsmiljön. Invånarenkätens urval, omfattning och resultat presenteras i kapitel MKB-meddelanden Under MKB-förfarandet publicerades tre fyrsidiga MKB-med

16 delanden. De svensk- och finskspråkiga meddelandena delades ut till alla hushåll i Lovisa, Pernå, Lappträsk, Strömfors, Liljendal och Pyttis som bilagor till de lokala dagstidningarna. Meddelandena innehöll information om hur MKB-förfarandet framskrider och om projektets viktigaste konsekvenser. I MKB-meddelandena behandlades MKB-förfarandet och dess tidsschema, växelverkan under förfarandet, utredningarna under miljökonsekvensbedömningen samt vilka konsekvenser som bedöms. Fyra exemplar av det responsformulär som bifogades det första MKB-meddelandet returnerades. I responsformulären uttrycktes oro för svenska språkets ställning, eventuella ordningsproblem under byggfasen, bränsleanskaffningen och slutförvaringen, eventuella terrorhot samt kylvattnets miljöpåverkan Allmänt informationsmöte med temat Finska vikens tillstånd och kylvattnets inverkan Eftersom inverkan av kylvattnet från den nya kärnkraftsverksenheten på miljön bedöms utgöra en av de viktigaste konsekvenserna, ordnades ett separat allmänt informationsmöte med temat Finska vikens tillstånd och kylvattnets inverkan i Lovisa. Cirka 80 personer deltog i mötet. Mötet inleddes med presentationer av experter från Nylands miljöcentral, Forststyrelsen, Södra Finlands Havsfiskarförbund och Fortum. Tillräcklig tid hade reserverats för behandling av deltagarnas frågor. På basis av expertinläggen och den efterföljande diskussionen konstaterades att Finska vikens svaga tillstånd främst beror på utsläpp av olika näringsämnen såsom kväve och fosfor. Temperaturbelastningen från kraftverkets kylvatten konstaterades ha främst lokala effekter, såsom sämre isförhållanden, ökad eutrofiering vid utloppsplatserna och viss inverkan på fisket Övrig kommunikation Fortum har informerat om projektet i pressmeddelanden och vid presskonferenser. MKB-programmet och miljökonsekvensbeskrivningen finns till påseende på kommunkanslierna och biblioteken i närområdet. Fortum upprätthåller webbsidor i anslutning till MKB-förfarandet ( loviisa, och > Om Fortum > Projekt > Lovisa 3 MKB). Sidorna innehåller aktuell information om MKB-förfarandet. MKB-programmet och Tony Öhberg miljökonsekvensbeskrivningen kan även läsas på arbetsoch näringsministeriets webbsidor ( > På svenska > Energi > Kärnenergi > MKB för nya kärnkraftsprojekt > Miljökonsekvensbedömningen (MKB) av Lovisa 3). 2.4 Internationellt samråd En överenskommelse om bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser har träffats genom den s.k. Esbokonventionen (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Con-text). Finland ratificerade generalavtalet (67/1997), som faller inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, år Avtalet trädde i kraft år Avtalspart har rätt att delta i ett finländskt MKB-förfarande om projektet kan få miljökonsekvenser som berör staten ifråga. På motsvarande sätt har Finland rätt att delta i ett MKB-förfarande i annan avtalsstat om projektet kan få miljökonsekvenser i Finland. I Finland ansvarar miljöministeriet för de praktiska arrangemangen kring internationella samråd. Miljöministeriet informerade miljömyndigheterna i östersjöländerna (Estland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Sverige, Polen, Lettland och Litauen) och i Norge om inledningen av ett MKB-förfarande avseende kärnkraftverksprojektet i Lovisa och förhörde sig om deras avsikt att delta i förfarandet. Ländernas myndigheter tillställdes MKB-programmet på svenska eller engelska samt ett sammandrag av MKB-programmet på respektive lands språk. Sammandraget fungerade som dokument för det internationella samrådet. Sverige, Norge, Tyskland och Estland meddelade att de önskar delta i MKB-förfarandet och gav sitt utlåtande om MKB-programmet. Polen och Litauen deltar i MKB-förfarandet, men gav inget utlåtande om MKB-programmet. Ryssland meddelade att landet deltar i MKB-förfarandet, men ger sitt utlåtande om MKB-programmet senare. Lettland och Danmark har meddelat miljöministeriet att de inte deltar i MKB-förfarandet. Då miljökonsekvensbeskrivningen är färdig tillställs myndigheterna i de deltagande länderna beskrivningen på svenska eller engelska samt ett sammandrag av miljökonsekvensbeskrivningen på respektive lands språk. Sammandraget fungerar som det interantionella samrådets dokument. Tony Öhberg 2.5 Utlåtanden om och synpunkter på MKBprogrammet Utöver sitt meddelande i dagstidningarna, bad handels- och industriministeriet skriftligen om utlåtanden om MKB-programmet från ministerier, expertsamfund, myndigheter, städer och kommuner samt föreningar och organisationer. Handels- och industriministeriet mottog 32 begärda utlåtanden. Sex av de övriga nio inlämnade synpunkterna kom från organisationer och samfund, medan tre kom från privatpersoner. Därtill förmedlade den projektansvarige 11 skriftliga ställningstaganden till handels- och industriministeriet. Dessa ställningstaganden hade inlämnats till den projektansvarige vid informationsmöten, torginformationstillfällen och i andra sammanhang. Programmet bedömdes huvudsakligen som ändamålsenligt och tillräckligt omfattande i utlåtandena. I utlåtandena och synpunkterna fördes fram bland annat hela livscykelns, nedmonteringens samt kärnbränslehanteringens och transporternas miljöpåverkan. Kompletteringsförslagen gällde bland annat vägnät och kraftledningar. Man önskade en bedömning av kylvattnets inverkan på ett stort område med beaktande av yrkesfiskarnas erfarenheter. Andra frågor som lyftes fram i ställningstagandena var samverkan mellan de befintliga kraftverksenheterna och den planerade tredje enheten, inverkan på människor (framförallt på bebyggelsen och trivseln samt på den svenska kulturen, de språksociala förhållandena och fritidsinvånarna), klimatförändringen, hotbilder och deras inverkan på olycksrisken, projektets samhälleliga betydelse och alternativa energiproduktionsformer. Flera av åsiktsyttrarna tog inte ställning till aspekterna i MKB-programmet, utan uttryckte generellt sina åsikter för eller emot kärnkraft. Enligt den svenska miljömyndigheten (Naturvårdsverket) var MKB-programmet i huvudsak tillräckligt omfattande. De viktigaste konsekvenserna gäller havet. Information om konsekvenserna samlas in med hjälp av miljöuppföljningsprogrammen för de befintliga anläggningarna. Även den svenska kärnsäkerhetsmyndigheten (Statens Kärnkraftinspektion) ansåg att MKB-programmet var tillräckligt omfattande, i synnerhet ifråga om konsekvenserna under normala driftsförhållanden. I utlåtandet från den svenska miljömyndigheten betonades bedömningen av radioaktiva utsläpp ur flera synvinklar. I utlåtandet konstaterades att uppmärksamhet bör fästas vid eventuell långväga spridning av radioaktiva utsläpp och därmed förbunden beredskap, utsläppsreducerande teknik och vid minimeringen av skador. Därtill borde utsläppens inverkan på naturen och näringslivet bedömas. Som exempel angavs fiskbestånden och fisket. I utlåtandet framfördes även att den sammanlagda inverkan av den planerade kraftverksenheten och de befintliga enheterna på radioaktiviteten i Östersjön borde bedömas. I utlåtandet föreslogs en komplettering av konsekvensbedömningen med beaktande av projektets hela livscykel och en bedömning av miljökonsekvenserna av kärnbränsleproduktion och förvaring av använt kärnbränsle. Uppmärksamhet fästes även vid avsaknaden av nollalternativ eller bristfällig behandling av nollalternativet. I utlåtandet betonades framförallt avsaknaden av alternativa elproduktionsformer. Norska miljödepartementet betonade bedömningen av reaktorsäkerhet, olyckssituationer, oväntade händelser och radioaktiva utsläpp. Planerna för och uppföljningssystemen vid olyckor och extraordinära situationer borde beskrivas. I norska miljödepartementets utlåtande betonades även bedömningen av radioaktiva utsläpp ur flera synvinklar. Speciell uppmärksamhet borde fästas vid eventuell långväga spridning av radioaktiva utsläpp och därmed förbunden beredskap samt vid minimeringen av skador. Därtill borde utsläppens inverkan på naturen och näringslivet bedömas. Som exempel angavs floran och faunan samt renskötseln och rekreationsanvändningen. I utlåtandet fästes även uppmärksamhet vid hanteringen av använt kärnbränsle och därmed förbundna alternativ. Enligt det tyska utlåtandet, som har givits av Innenministerium Mecklenburg-Vorpommern, borde bedömningen av radioaktiva utsläpp beakta eventuell långväga spridning med vatten och luft samt innehålla en konsekvensbedömning av sådan spridning och en beskrivning av hur till exempel Tyskland underrättas vid en eventuell olycka. Därtill borde konsekvensbedömningen kompletteras med en bedömning av miljökonsekvenserna av kärnbränsleproduktion och hantering av använt kärnbränsle. Det estniska miljöministeriet betonade vikten av flerdimensionell beskrivning av sådana olyckssituationer som har gränsöverskridande konsekvenser. Ur beskrivningen borde framgå vilka konsekvenser som kräver strålskydd och hur grannländerna underrättas vid en olycka. I utlåtandet efterlystes även en bedömning av alternativa elproduktionsformer. Ifråga om synpunkterna i andra utlåtanden, åsiktsyttringar och i växelverkan har strävan varit att beakta dem i så stor utsträckning som möjligt. Alla de beaktade omständigheterna kan inte behandlas här, men bland de viktigaste kan nämnas frågan om kombinerad produktion av elektricitet och värme (fjärrvärme), olika lösningar i anslutning till kylvattenförsörjningen och omfattande betraktelser av olika samband. Utlåtandena och åsikterna om bedömningsprogrammet kan läsas på arbets- och näringsministeriets webbsidor (se kapitel 2.3.9). 2.6 Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet och beaktandet av utlåtandet Handels- och industriministeriet gav sitt utlåtande om MKBprogrammet (bilaga 1). I sitt utlåtande konstaterar ministeriet att MKB-programmet för kärnkraftverksenheten Lovisa 3 motsvarar innehållskraven i MKB-lagstiftningen och att det är uppgjort så som MKB-lagstiftningen stipulerar. De omständigheter vid vilka, enligt handels- och industriministeriets utlåtande, bör fästas uppmärksamhet vid utredningarna, utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen och ordnandet av konsekvensbedömningen har analyserats punkt för punkt. För varje punkt anges hur 30 31

17 utlåtandet har beaktats i bedömningsarbetet. Miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla en översikt över de kärnkraftverk som finns på marknaden och som lämpar sig för det aktuella projektet. Punkt innehåller en översikt över de kärnkraftverk som för närvarande finns på markanden. Miljökonsekvensbeskrivningen skall omfatta de centrala planeringsgrunderna för begränsning av radioaktiva utsläpp från kärnkraftverket och en beskrivning av utsläppens miljöpåverkan samt en bedömning av möjligheterna att uppfylla gällande säkerhetskrav. Kraftverksenheten planeras så att den uppfyller säkerhetskraven i kärnenergilagen och -förordningen, statsrådets beslut och Strålsäkerhetscentralens YVL-direktiv. De radioaktiva driftutsläppen och begränsningen av dessa beskrivs i kapitel 9. Planeringsgrunderna för kraftverksenheten, metoderna för hindrande av radioaktiva utsläpp i olyckssituationer samt uppfyllandet av säkerhetskraven beskrivs i kapitel 12. Informationen skulle gagnas av en kortfattad presentation av det aktuella projektets och alternativa projekts kostnadsstrukturer i huvuddrag. En bedömning av projektets kostnadsstruktur presenteras i kapitel 8.5. Ministeriet rekommenderar att konsekvensbeskrivningen innehåller en presentation av den projektansvariges egna åtgärder för att spara energi och höja energieffektiviteten. Fortums åtgärder för att spara energi och höja energieffektiviteten beskrivs i kapitel 11. Ministeriet anser att kylvattnet utgör den viktigaste miljöpåverkande faktorn vid normal drift av kärnkraftverket. Intags- och utloppsalternativen skall motiveras och beskrivas noggrant. De alternativa intags- och utloppsplatserna för kylvatten beskrivs och motiveras i kapitel 9. Vid bedömningen av de miljökonsekvenser som sammanhänger med uppvärmningen av havsområdena skall tillgängligt bakgrundsmaterial utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Granskningen skall sammankopplas med havsområdenas tillstånd och göras på ett tillräckligt stort havsområde för att kunna fastställa influensområdets storlek. Även värmebelastningen från de befintliga kärnkraftverksenheterna i Lovisa skall beaktas. Tillgängligt bakgrundsmaterial och resultat från vattendragsundersökningar har utnyttjats i stor utsträckning för bedömning av de uppvärmningsrelaterade miljökonsekvenserna. Kylvattenmodellering har använts för bedömning av kylvattnets inverkan. Modellen och resultaten beskrivs i kapitel 9. Kylvattnets inverkan på skyddsområdena skall bedömas och en utredning om behovet av en Natura-bedömning enligt 65 i naturvårdslagen göras. Miljökonsekvensbeskrivningen skall presentera de planerade åtgärderna för att minska de skadliga effekterna. Beräkningsosäkerheterna skall åskådliggöras. Bedömningen av kylvattnets inverkan på skyddsområdena presenteras i kapitel 9. Behovet av en Natura-bedömning har utretts enligt Nylands miljöcentrals instruktioner. Vid bedömningen har utretts om projektet märkbart försvagar de naturvärden som ligger till grund för skyddandet av de närmast belägna Natura-områdena. Förebyggandet och lindringen av eventuella skadliga konsekvenser behandlas i kapitel 16. Osäkerheten i kylvattenmodellens beräkningsresultat presenteras i kapitel 15. Bedömningen av vattenförsörjningen skall kompletteras med beaktande av olika alternativ och deras miljökonsekvenser. Vattenförsörjningsalternativen och deras miljökonsekvenser beskrivs i kapitlen 8 och 9. I miljökonsekvensbeskrivningen skall den behövliga 110 kv:s kraftöverföringsförbindelsens miljökonsekvenser fram till följande kopplingsstation bedömas. Den nya 110 kv:s reservförbindelsens miljökonsekvenser beskrivs i kapitel 9. Ministeriet anser att trafikmängden och inverkan av den ökade trafikmängden på naturen och miljön i övrigt skall bedömas, framförallt lokalt och i mån av möjlighet med tillämpning av en vidare områdesavgränsning. En bedömning av trafikmängden under bygg- och drifttiderna samt trafikens konsekvenser presenteras i kapitlen 8 och 9. De planerade vägarnas inverkan på naturen har behandlats vid beredningen av stranddelgeneralplanen. Ministeriet anser det motiverat att den projektansvarige bedömer miljökonsekvenserna av hela bränsleproduktionskedjan på en allmän nivå samt företagets möjligheter att påverka kedjan. Bedömningsmetoden skall beskrivas. Anskaffningen av kärnbränsle och de olika fasernas miljökonsekvenser beskrivs med utgångspunkt från offentliga internationella myndighets- och expertutredningar och Fortums egna utredningar i kapitel 14. I kapitlet beskrivs även Fortums förfarande vid kärnbränsleanskaffningen. I miljökonsekvensbeskrivningen skall hanteringen av använt kärnbränsle granskas i sin helhet, inklusive eventuell utbyggnad av nödvändiga lager- och slutförvaringsutrymmen samt deras miljökonsekvenser. Kärnavfallshanteringen och slutförvaringens miljökonsekvenser beskrivs i kapitel 14. Vid bedömningen av miljökonsekvenserna av utvidgningen av slutförvaringsutrymmet har Posiva Oy:s miljökonsekvensbeskrivning och senare utredningsresultat använts. I miljökonsekvensbeskrivningen skall de olyckssituationer som leder till radioaktiva utsläpp beskrivas. Influensområdets omfattning samt utsläppens inverkan på männis- kor och på naturen skall belysas med åskådliga exempel. Vid bedömningen kan Internationella atomenergiorganisationens klassificeringssystem användas. Miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla ett tydligt sammandrag av granskningsgrunderna. De eventuella följderna av olyckor av olika allvarlighetsgrad beskrivs enligt INES-systemet i kapitel 12. Utsläppen vid en allvarlig olycka, utsläppens inverkan på människor och naturen samt konsekvensernas omfattning beskrivs i detalj i kapitel 13. Konsekvensbedömningen av undantagsförhållanden och olyckssituationer får inte vara begränsad till skyddszonen och beredskapszonen för räddningsverksamhet. Bedömningen skall även behandla eventuella konsekvenser av radioaktiva utsläpp för östersjöländerna och Norge. Konsekvenserna av en eventuell allvarlig olycka har betraktats på ett avstånd om km. Resultaten i kapitel 13 kan tillämpas även på östersjöländerna och Norge. Ministeriet anser att bedömningen av undantagsförhållanden även skall beakta bland annat klimatförändringens inverkan. Ministeriet förutsätter att beredskapen inför klimatförändringar granskas, varvid särskild uppmärksamhet skall fästas vid variationerna i havsvattenståndet. Variationerna i havsvattenståndet inom de närbelägna vattenområdena beskrivs i kapitel 7. Variationerna i vattenståndet, klimatförändringens inverkan och andra externa riskfaktorer beaktas vid planeringen av kraftverksenheten. Projektets sysselsättande effekt under byggfasen och drifttiden skall bedömas i detalj. Därtill skall projektets inverkan på fastigheternas nuvarande användning och värde samt metoder för förebyggande av eventuella negativa konsekvenser utredas. Projektets sysselsättande effekt under byggfasen och drifttiden i Lovisanejden beskrivs i kapitlen 8 och 9. Invånarnas uppskattning av hur den nya kraftverksenheten påverkar bostädernas priser och flyttningsviljan har kartlagts med hjälp av en invånarenkät. Resultaten från enkäten presenteras i kapitlen 8 och 9. Bedömningsmetoderna bör i mån av möjlighet kompletteras/preciseras framförallt ifråga om kylvattnets inverkan och konsekvenserna av olyckssituationer och hur verkningarna slår. ICRP:s nya strålskyddsrekommendationer från oktober 2007 bör beaktas i mån av möjlighet. Bedömningen av kylvattnets inverkan har kompletterats med en bedömning av den biologiska inverkan. Metoderna för bedömning av kylvattnets inverkan och konsekvenserna vid olyckor har preciserats. ICRP:s nya strålskyddsrekommendationerna beaktas i kapitlen 9 och 13 vid bedömningen av konsekvenserna för miljön vid drift och i olyckssituationer. Enligt ministeriet kan deltagandet i MKB-förfarandet arrangeras i enlighet med bedömningsprogrammet. Ifråga om information och växelverkan bör hela influensområdet, oberoende av kommungränserna, och alla befolkningsgrupper beaktas i tillräcklig omfattning. Ministeriet ber den projektansvarige överväga hur deltagandets inverkan presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Deltagandet och växelverkan, som arrangerats i enlighet med MKB-programmet, beskrivs i kapitel 2. Informationsgången och växelverkan har skötts med hjälp av uppföljningsgruppen, allmänna möten, MKB-meddelanden, grannmöten och två informationsmöten på Lovisa torg. Deltagandets inverkan beskrivs i kapitel Framläggande av miljökonsekvensbeskrivningen Arbets- och näringsministeriet meddelar om framläggande av miljökonsekvensbeskrivningen då Fortum lämnat in beskrivningen. Framläggandet sker på samma sätt som för MKB-programmet. Tiden för inlämning av synpunkter och utlåtanden till kontaktmyndigheten löper från och med kungörelsedagen. Enligt MKB-lagen är denna tid minst 30 och högst 60 dagar. 2.8 MKB-förfarandets avslutning MKB-förfarandet avslutas när arbets- och näringsministeriet ger sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen, vilket sker inom två månader efter att tiden för inlämning av synpunkter och utlåtanden har löpt ut. Miljökonsekvensbeskrivningen och arbets- och näringsministeriets utlåtande om beskrivningen bifogas tillståndsansökan. Tillståndsmyndigheterna använder miljökonsekvensbeskrivningen och ministeriets utlåtande som beslutsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivningen samt växelverkan under MKB-förfarandet och det insamlade materialet utgör en av utgångspunkterna för planeringen, då projektet övergår i detaljplaneringsfasen

18 Fiskmås, Hudö 3 TEKNISK PROJEKTBESKRIVNING Timo Lindgren 3.1 Kommersiell användning av kärnkraft Då man på och 1960-talen började använda kärnkraft, undersöktes och konstruerades reaktorer med olika funktionsprinciper. Endast ett fåtal av dessa nådde dock större kommersiell spridning. Med de första prov- och prototypanläggningarna, som representerade första generationens kärnkraftverk, lades grunden till utvecklingen av kärnkraftsindustrin. Dagens kommersiellt drivna kärnkraftverk, som i huvudsak är planerade och uppförda på och 1970-talen, representerar andra generationens kärnkraftverk. Tredje generationens kärnkraftverk är utvecklade efter 1980-talet. Reaktorerna i dagens kommersiella kärnkraftverk utnyttjar i allmänhet långsamma neutroner. Kraftverken klassificeras enligt reaktorns neutronbromsande material (moderator) och bränslekylande ämne (kylmedel). De flesta av världens kärnreaktorer är lättvattenreaktorer, som använder vanligt vatten både som moderator och kylmedel. Reaktorerna i Finlands befintliga kärnkraftverk och det kärnkraftverk som uppförs i Finland är av lättvattentyp. Vid sidan om lättvattenreaktorerna används även mer sällsynta grafitoch tungvattenmodererade och gaskylda kanalreaktorer. Lättvattenreaktorerna finns i två grundutföranden, nämligen kokvattenreaktor och tryckvattenreaktor. Reaktorerna i Fortum Power and Heat Oy:s Lovisa kraftverks båda befintliga enheter och i den tredje kraftverksenhet som uppförs av Teollisuuden Voima Abp i Olkiluoto är tryckvattenreaktorer. Reaktorerna i de två befintliga kraftverksenheterna i Olkiluoto är kokvattenreaktorer. För närvarande utvecklas fjärde generationens kärnenergisystem, vars funktionsprincip avviker avsevärt från funktionsprincipen i dagens kommersiella reaktorer. Temperaturen i fjärde generationens kärnenergisystem är i allmänhet betydligt högre än i dagens reaktorer. Flera av koncepten utnyttjar snabba neutroner, nya bränslen och specialkylmedel såsom flytande natrium. Utvecklingsarbetet baserar sig dels på äldre lovande koncept, dels på helt nya koncept. Fjärde generationens kärnenergisystem uppskattas tas i kommersiellt bruk om cirka år. 3.2 Lättvattenreaktorer Lättvattenreaktorernas konstruktion och grundegenskaper gör dem okomplicerade och stabila. Reaktorernas stora popularitet förklaras av säkerheten och pålitligheten. Vidareutvecklingen av reaktorer och dagens nybyggen har nästan uteslutande gällt lättvattenreaktorer. Trots att dagens nya lättvattenreaktoranläggningar representerar tredje generationens kärnkraftverk, talar man ofta om en tre plus-generation då det gäller de längst utvecklade anläggningstyperna Utveckling Lättvattenreaktorernas konstruktion och teknik har i praktiken varit oförändrade sedan 1960-talet. De flesta tredje generationens lättvattenreaktorer har utvecklats med utgångspunkt från existerande reaktorer, enligt de modernaste planerings- och tillverkningsmetoderna och med beaktande av gällande säkerhetskrav. Utvecklingsarbetet har lett till effektivare kraftverk, men framförallt till ökad säkerhet och driftstrygghet. Säkerhetsförbättringen har främst handlat om att minska risken för skador på reaktorhärden. Säkerheten har förbättrats bland annat genom att öka antalet parallella säkerhetssystem för samma funktion (redundans) och genom att använda säkerhetssystem med olika funktionsprinciper (diversitet). Den fysiska separationen av delsystemen har förbättrats avsevärt. Ifråga om de nyaste kärnkraftverkstyperna beaktas olyckor som kan leda till skador på reaktorhärden och hanteringen av sådana incidenter bättre redan i den inledande planeringsfasen. Alla nya reaktorer utrustas med system som möjliggör följdbegränsning vid en allvarlig reaktorolycka (se kapitel 12). Dagens utvecklade lättvattenreaktoranläggningar kan grovt delas in i evolutionsanläggningar, vars säkerhetslösningar främst bygger på aktiva säkerhetssystem, och innovationsanläggningar, vars säkerhetslösningar främst bygger på passiva säkerhetssystem. Funktionen av säkerhets

19 ELEKTRICITET ELEKTRICITET ÅNGA TURBIN GENERATOR VATTEN ÅNGA TURBIN GENERATOR KONDENSOR KYLVATTEN TILL HAV Ånggenerator KONDENSOR KYLVATTEN TILL HAV URANBRÄNSLE VATTEN PUMP KYLVATTEN FRÅN HAV URANBRÄNSLE VATTEN PUMP KYLVATTEN FRÅN HAV REAKTOR PUMP REAKTOR PUMP Figur 3-1. Funktionsprincipen hos en kokvattenreaktoranläggning. Figur 3-2. Funktionsprincipen hos en tryckvattenreaktoranläggning. systemen hos de reaktorer som bygger på passiva säkerhetssystem karakteriseras av partiellt eller totalt oberoende av externa funktionsfaktorer. Exempel på sådana lösningar är tyngdkraftsbaserade system, såsom högt belägna vattencisterner från vilka vattnet kan ledas till användningsstället utan motorer eller pumpar. Utvecklingsarbetet har framskridit långt och inom en snar framtid kommer lösningarna att utgöra kommersiellt intressanta alternativ. Utgångspunkten är att de reaktorer som tas i bruk i Finland skall vara säkra, representera beprövad teknik och följa den allmänna utvecklingstrenden. På grund av detta kommer den planerade kärnkraftverksenheten på Hästholmen i Lovisa kommer att vara en tredje generationens eller tre plus-generationens tryckvatten- eller kokvattenreaktor Funktionsprincip Skillnaden mellan ett kärnkraftverk och ett konventionellt ångkraftverk är framförallt värmeproduktionssätet. I stället för traditionellt bränsle (till exempel kol, naturgas eller torv) använder lättvattenreaktorn urandioxid (UO2), som framställs ur anrikat uran, som bränsle. Användningen av uran som bränsle baserar sig på en klyvningsreaktion, fission, i uranisotopen 235 U:s kärna. Vid fissionen klyvs den tunga atomen i två eller fler lättare atomkärnor då en fri neutron träffar kärnan. Vid reaktionen frigörs neutroner och en stor mängd energi. De frigjorda neutronerna kan ge upphov till nya fissioner och åstakomma en nukleär kedjereaktion. Elproduktionen vid ett kärnkraftverk bygger på utnyttjandet av värmeenergin från en kontrollerad nukleär kedjereaktion. Uranbränslet i kärnkraftverk utgörs av små keramiska kutsar, som innesluts i gastäta metallrör eller bränslestavar. Bränslestavarna sammanförs i bränsleknippen. Reaktorhärden innehåller, beroende på reaktortyp bränsleknippen, med en sammanlagd bränslemängd om ton. Vid användningen blir bränslet i reaktorn kraftigt radioaktivt. Bränslekedjan, från produktion till slutförvaring, beskrivs i kapitel 14. Kokvattenreaktor (BWR, Boiling Water Reactor) I en kokvattenreaktor hettar fissionsenergin, som frigörs vid fissionen, upp bränslet, som i sin tur hettar upp kylmedlet som strömmar genom reaktorhärden. Det kokande vattnet producerar ånga med en temperatur om 300 C och ett tryck om 70 bar. Den mättade ångan med högt tryck leds via ångseparatorer och ångtorkare i reaktortrycktanken till turbinen, som drivs av att ångan utvidgar sig. På turbinaxeln finns en generator, som genererar elektricitet. Efter att ha passerat turbinen leds ångan till kondensorer, i vilka den kondenseras till vatten med hjälp av kallt havsvatten. I kokvattenreaktoranläggningar pumpas vattnet tillbaka till reaktortrycktanken. Det uppvärmda kylvattnet leds tillbaka till havet. Funktionsprincipen hos en kokvattenreaktoranläggning visas i Figur 3-1. Tryckvattenreaktor (PWR, Pressurized Water Reactor) Trycket i en tryckvattenreaktor är betydligt högre än i en kokvattenreaktor, normalt bar. Det höga trycket gör att det av fissionsenergin upphettade och genom reaktorhärden strömmande vattnet inte kokar i reaktortrycktanken. Tryckvattenreaktoranläggningar har två separata cirkulationskretsar, nämligen en primärkrets för det vatten som pumpas genom reaktorhärden och en sekundärkrets för produktion av turbinånga. Energin från reaktorn leds via primärkretsen som trycksatt vatten med en temperatur om C till separata ånggeneratorer, där energin förångar vattnet i sekundärkretsen. Ångan ( C och bar) leds vidare till turbinen. Primärkretsens vatten, som kylts ned i ånggeneratorerna, pumpas tillbaka till reaktortrycktanken. Efter att ha passerat turbinen leds ångan till kondensorer, i vilka den kondenseras till vatten med hjälp av kallt havsvatten. I tryckvattenreaktoranläggningar pumpas vattnet från kondensorerna tillbaka till ånggeneratorerna. Det uppvärmda kylvattnet leds tillbaka till havet. Funktionsprincipen hos en tryckvattenreaktoranläggning visas i Figur 3-2. Radioaktiva utsläpp Driften av ett kärnkraftverk ger upphov till små radioaktiva utsläpp till luft och vatten. Neutronstrålningen gör vattnet som strömmar genom reaktorhärden, vissa korrosionsprodukter och andra föroreningar radioaktiva. Även bränslestavarna kan läcka små mängder radioaktiva ädelgaser, jod och cesium. För att minska radioaktiviteten filtreras och/eller fördröjs gaser och vatten som kan innehålla radioaktiva ämnen innan de leds ut i luften via ventilationsskorstenen eller i havet med kylvattnet. De radioaktiva utsläppen till luft och vatten beskrivs i kapitel Kommersiella anläggningsalternativ Leverantörsläget har förändrats avsevärt under de senaste åren till följd av företagsarrangemang och branschrationalisering. De viktigaste kommersiella aktörerna på lättvattenreaktormarknaden är idag Areva Atomstroyexport (svarar för exporten av de ryska anläggningskoncepten) GE (General Electric) -Hitachi Nuclear Energy KHNP (Korea Hydro & Nuclear Power Company) Mitsubishi Heavy Industries Ltd (samarbete med Areva aktuellt). Toshiba Corporation och dess dotterbolag Westinghouse Electric Company I Europa ansvarar huvudsakligen de nationella myndigheterna för licensieringen, som baserar sig på nationell lagstiftning. Kärnkraftverk som uppförs i Finland skall uppfylla säkerhetskraven i kärnenergilagen och -förordningen, statsrådets beslut och myndigheternas föreskrifter (se kapitel 12.1). Både myndigheterna och kraftbolagen eftersträvar internationell harmonisering av licensieringen av de tekniska kraven på nya lättvattenreaktorer. Den centrala europeiska kravsamlingen för nya kärnkraftverk utgörs idag av de viktigaste europeiska kärnkraftsbolagens gemensamma krav på teknik och säkerhet (European Utility Requirements, EUR). Målsättningen är att anläggningsleverantörerna och kraftbolagen tillämpar EUR-dokumenten på sin verksamhet, med detta är dock inget krav. EUR-samarbetet innebär att man, tillsammans med anläggningsleverantörerna, anlayserar hur anläggningskoncepten motsvarar kraven. Uppfyllandet av EUR-kraven är dock ingen garanti för licensiering i de enskilda europeiska länderna. Bland de lättvattenreaktorer som idag finns på marknaden kan bland annat nämnas. (de anläggningar som är märkta med en asterisk* är EUR-granskade): 36 37

20 ABWR* (Advanced Boiling Water Reactor), som är en kokvattenreaktor med effekten MW utvecklad av General Electric (GE), bygger på GE:s tidigare kokvattenreaktorteknologi. ABWR är en evolutionsanläggning med aktiva säkerhetssystem. Fyra ABWR-enheter är i kommersiellt bruk i Japan, varav två i Kashiwazaki Kariwa, en i Hamaoka och en i Shika. Ytterligare en enhet är under byggnad i Shimane i Japan och två enheter uppförs i Lungmen i Taiwan. I USA har kärnsäkerhetsmyndigheterna beviljat ABWR typlicens (design certificate) och kombinerat byggnads- och driftstillstånd (COL, combined construction and operating licence) har sökts för två enheter. ABWER/Toshiba, är en kokvattenreaktor, som är utvecklad med utgångspunkt från de japanska ABWR-anläggningarna och speciellt MW Hamaoka 5 -enheten. Toshibas ABWR är en evolutionsanläggning som i stor utsträckning bygger på samma teknik som GE-Hitachis ABWR. Toshibas ABWR har tekniska egenskaper från anläggningskonceptet BWR 90+*, som är utvecklat av Toshibas dotterbolag Westinghouse (tidigare ABB Atom). AES-2006 (Atomnaja Elektrostantsija), som är en i Ryssland utvecklad tryckvattenreaktor med effekten MW, är en vidareutveckling av koncepten VVER-91/99 och AES-92. AES-2006 är en evolutionsanläggning vars säkerhetsplanering baserar sig på både aktiva och passiva säkerhetssystem. AP1000* (Advanced Passive) är en av Westinghouse utvecklad innovativ tryckvattenreaktor med en effekt på cirka MW. Anläggningen, som representerar ett helt nytt koncept, har passiva säkerhetssystem. Fyra AP1000-enheter har beställts till kraftverken i Sanmen och Haiyang på den kinesiska östkusten. Avsikten är att inleda byggnadsarbetet i Sanmen i början av år I USA har kärnsäkerhetsmyndigheterna beviljat AP1000 typlicens och kombinerat byggnads- och driftstillstånd har sökts för fyra enheter. APR-1400 (Advanced Power Reactor), som är en i Sydkorea utvecklad tryckvattenreaktor med effekten MW, är en vidare utveckling av Westinghouse (tidigare ABB Atom) koncept US System 80+. APR-1400 är en evolutionsanläggning med aktiva säkerhetssystem. Två APR-1400-enheter planeras till kraftverket Shin-Kori i Sydkorea, med byggstart år APWR (Advanced Pressurised Water Reactor) är en av Mitsubishi Heavy Industries utvecklad tryckvattenreaktor med effekten MW. APWR är en evolutionsanläggning med både aktiva och passiva säkerhetssystem. I Japan har en licensieringsprocess avseende APWR inletts och i USA har Mitsubishi lämnat in en typlicensansökan för US-APWR. EPR* (Evolutionary Pressurised Water Reactor) är en av Areva utvecklad tryckvattenreaktor med effekten MW, som bygger på grundteknologin i den tyska MW Konvoi-serien och den franska MW N4- serien. EPR är en evolutionsanläggning med aktiva säkerhetssystem. En EPR-enhet uppförs för närvarande vid kraftverket i Olkiluoto i Finland och en enhet uppförs i Flamanville i Frankrike. Två enheter är beställda till kraftverket i Taishan i Kina. I USA pågår en typlicensieringsprocess avseende EPR och kombinerat byggnads- och driftstillstånd har sökts för en enhet. ESBWR (Economic & Simplified Boiling Water Reactor) är en innovativ kokvattenreaktor med effekten MW som är utvecklad från General Electrics ABWR-anläggningstyp ursprungligen för den europeiska marknaden. ESBWR är en evolutionsanläggning med både aktiva och passiva säkerhetssystem. I USA pågår en typlicensieringsprocess avseende ESBWR och kombinerat byggnads- och driftstillstånd har sökts för en enhet. SWR- 1000* (Siedewasserreactor) är en ursprungligen av Siemens (idag en del av Areva) utvecklad innovativ kokvattenreaktor med effekten MW, som bygger på tysk kokvattenreaktorteknik. Säkerheten bygger på de naturliga egenskaperna och passiva säkerhetssystem. VVER-91/99 (Vodo-Vodjanoi Energetitseskij Reaktor) är en ryskutvecklad tryckvattenreaktor med effekten MW, som bygger på grundteknologin i anläggningen VVER VVER-91/99 är en evolutionsanläggning med aktiva säkerhetssystem. AES-92* är en parallellversion till VVER-91/99 med både aktiva och passiva säkerhetssystem. Två VVER-91/99-enheter är i kommersiellt bruk vid kraftverket Tianwan i Kina. Två AES-92-enheter uppförs som bäst vid kraftverket Kudankulam i Indien. Avtal har gjorts om uppförande av två AES-92-enheter vid kraftverket Belene i Bulgarien. Alternativen är inte begränsade till anläggningarna ovan. Det slutliga valet görs på basis av de anläggningar som finns på marknaden vid valtidpunkten och som uppfyller de finländska säkerhetskraven. Anskaffningsgrunderna och valet av leverantör påverkas av den valda anläggningsstorleken, projektinledningstidpunkten och det ekonomiska läget. Anläggningsalternativens lämplighet för finländska förhållanden beaktas också. Leveransalternativen är flera. Kraftverksenheten kan upphandlas som en helhet eller uppdelat i mindre helheter. Det är till exempel mycket vanligt att kraftverkens reaktoroch turbinanläggningar levereras av olika företag. Flera leverantörer av turbinanläggningar är aktiva på världsmarknaden, varav en del är desamma som anläggningsleverantörerna ovan. Även många arbetshelheter, bland annat byggnadsarbetet, kan upphandlas hos andra än de egentliga anläggningsleverantörerna. 3.3 Tekniska data Den planerade kraftverksenheten kommer att vara en lättvattenreaktor med en eleffekt på MW och en termisk effekt på MW och som redan finns eller kommer att finnas på marknaden. Avsikten är att hålla kraftverksenheten, som är en baslastanläggning, i kontinuerlig drift bortsett från underhållsavställningen som görs varje eller vart annat år. Enhetens planerade tekniska livslängd är minst 60 år. I tabellen nedan (Tabell 3-1) presenteras preliminära tekniska data för den nya kraftverksenheten. Tabell 3-1. Preliminära tekniska data för den nya kraftverksenheten. Egenskap Eleffekt Termisk effekt Samma säkerhetskrav gäller för alla anläggningsalternativ. Eftersom typen av miljökonsekvenser är densamma för de olika alternativen, har miljökonsekvensbedömningen gjorts som en allmän bedömning av lättvattenreaktoranläggningar utgående från de i tabellen presenterade maximala el- och termiska effekterna. Miljökonsekvensbedömningen gäller således alla anläggningsalternativ. Inom ramen för effektgränserna kan projektet även realiseras som två mindre kraftverksenheter bredvid varandra om lämpliga anläggningstyper lanseras inom en snar framtid. 3.4 Energieffektivitet Värde och enhet MW MW Total verkningsgrad % Bränsle Uranbränsleförbrukning Bränslets genomsnittliga anrikningsgrad Uranmängd i reaktorn Årlig elproduktion Kylvattenbehov Urandioxid (UO2) t/v 3 5 % ( 235 U) t 8 14 TWh m3/s Elproduktion Den planerade kraftverksenheten är primärt ett elproducernade kondenskraftverk med en total verkningsgrad om %. Energieffektiviteten hos dagens lättvattenreaktoranläggningar kan i praktiken höjas enbart genom att, vid sidan om elektricitet, även producera fjärrvärme eller processånga. Sådan produktion minskar kraftverkets eleffekt, men höjer den totala verkningsgraden. Den maximala totala verkningsgraden som kan uppnås är uppskattningsvis 60 % Samproduktion av elektricitet och värmeenergi Dagens kärnkraftverk producerar fjärrvärme eller processånga endast i ringa omfattning. Sådan produktion förekommer i bland annat Ryssland, Bulgarien och Schweiz. Leningrad kraftverk i Sosnovy Bor i närheten av St. Petersburg levererar varmvatten och fjärrvärme till staden Sosnovy Bors nästan invånare (år 2006 var den genomsnittliga effekten uppskattningsvis 110 MW (Leningrad NPP 2006)). Kraftverket i Kozloduy i Bulgarien producerar fjärrväme för den närbelägna staden Kozloduys knappt invånare (år 2006 var den genomsnittliga effekten cirka 9 MW (Kozloduy NPP 2006)). Kraftverket i Beznau i Schweiz förser närområdets invånare med fjärrvärme (år 2006 var den genomsnittliga effekten ungefär 20 MW (Refuna 2006)) och kraftverket i schweiziska Gösgen levererar processånga till en närbelägen kartongfabrik (år 2006 var den genomsnittliga effekten cirka 8 MW (Kernkraftwerk Gösgen 2006)). Verksamheten har endast marginell inverkan på kraftverkens totala verkningsgrad. I ett kombinationskraftverk med en termisk effekt på MW och en total verkningrad om 60 % sjunker eleffekten från MW till MW, medan fjärrvärmeeffekten är MW. Kraftverkets totala verkningsgrad varierar med mängden producerad fjärrvärmeenergi. Sommartid, då behovet av fjärrvärme är som minst, är den totala verkningsgraden cirka 50 % (eleffekt MW och fjärrvärmeeffeket 625 MW). Även fjärrvärmenätets stabilitet och tillgänglighet inverkar på den totala verkningsgraden. Därtill bör värmesvinnet i fjärrvärmenätet och nätpumparnas elbehov beaktas. Den genomsnittliga totala verkningsgraden ligger i praktiken klart under 60 %. Ett tillräckligt stort konsumentunderlag för en fjärrvärmeffekt på MW finns endast i huvudstadsregionen, vars årliga fjärrvärmebehov är 11 TWh. Detta motsvarar en genomsnittlig fjärrvärmeeffekt på cirka MW. Eventuell leverans av fjärrvärme till huvudstadsregionen är dock inte en fråga enbart för den projektansvarige (se kapitel 1.4). De minskade koldioxidutsläppen skulle utgöra den största nyttan av samproduktion av elektricitet och värmeenergi, förutsatt att produktionen ersatte befintlig produktion av fjärrvärme med fossila bränslen. Fjärrvärmealternativet förutsätter en miljökonsekvensbedömning av en fjärrvärmetunnel. Av den orsaken beskrivs miljökonsekvenserna av kombinerad el- och fjärrvärmeproduktion i detta sammanhang endast ifråga om Hästholmen och de omgivande vattenområdena. Den minskade värmebelastningen på havet vid kombinerad produktion av elektricitet och värme beskrivs i samband med kylvattnets miljökonsekvenser i kapitel 9.4. Teknisk realisering Det är tekniskt möjligt att ansluta fjärrvärmeproduktion till ett kärnkraftverk. De nödvändiga modifieringarna i turbinen och turbinanläggningen begränsas till anpassning av fjärrvärmeväxlarna till turbinanläggningens förvärmningstemperatur och dimensionering av turbinens strömningsdel. För att värma upp fjärrvärmevattnet till 180 C behövs ett uppvärmningssystem i 4-5 steg, som fungerar parallellt med förvärmningssystemet. Förlusten i eleffekt beror på inkopplingen av uppvärmningssteg: ju högre tempera