Miljökonsekvensbeskrivning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet"

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

2 Innehåll ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR 6 KONTAKTUPPGIFTER 8 SAMMANFATTNING 9 1 INLEDNING 16 2 PROJEKT Projektansvarig Projektets bakgrund och syfte Förläggning och markanvändning Projektaltervativ Alternativ för förverkligande Nollalternativ Alternativ som lämnats utanför betraktelsen: energibesparingar Projektets kostnadsstruktur och kostnadsjämförelse mellan elproduktionsalternativen Anknytning till andra projekt Olkiluoto Anslutning till stamnätet och produktion av reserv kraft Nya vägförbindelser Slutförvarssanläggning för använt kärnbränsle Tidsplan för projektet OL4 och därtill hörande projekt 25 3 MKB-FÖRFARANDE, INFORMATION OCH DELTAGANDE Behovet av och målet med MKB-förfarandet MKB-förfarandets huvudfaser Uppföljningsgrupparbete Smågruppsmöten Informations- och diskussionsmöten Invånarenkät Övrig kommunikation och interaktion Framläggande till påseende av bedömningsprogrammet och internationellt hörande Utlåtanden och synpunkter om MKB-programmet Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet, och hänsyn till det Framläggande till påseende av bedömningsprogrammet och internationellt hörande MKB-förfarandets avslut 35 4 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Kärnkraftverkstyper Funktionsprinciper av planerad kärnkraftverksenhet Kokvattenreaktor, BWR (Boiling Water Reactor) Tryckvattenreaktor, PWR (Pressurised Water Reactor) Tekniska data Kraftverkets byggnader Bästa tillgängliga teknik (BAT) och anläggningens energieffektivitet 39 5 TILLSTÅND, PLANER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT SOM GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET FÖRUTSÄTTER Planläggning Tillstånd enligt kärnenergilagen Principbeslut Tillstånd att uppföra en kärnanläggning Driftstillstånd Anmälningar enligt Euratomfördraget Miljötillstånd under byggtiden och tillstånd enligt vattenlagen Bygglov Miljötillstånd under drifttiden och tillstånd enligt vattenlagen Övriga tillstånd 43 2

3 6 PROJEKTETS FÖRHÅLLANDE TILL MILJÖSKYDDSBESTÄMMELSER, -PLANER OCH -PROGRAM 44 7 AVGRÄNSNING I MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN 50 8 KONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN Beskrivning och varaktighet av byggarbeten Konsekvenser av mark- och vattenbyggnadsarbeten Byggverksamhetens damm- och bullerkonsekvenser Inverkan av avloppsvattnen under byggtiden Avfallshantering under byggtiden Konsekvenser av transporter och trafik under byggtiden Nuvarande trafiksituation Transporter under byddtiden Pendeltrafik under byggtiden Konsekvenser av transporter och trafik under byggtiden Konsekvenser för människor och levnadsförhållanden under byggtiden Ekonomiska konsekvenser under byggtiden Konsekvenser för levnadsförhållanden och trivsel under byggtiden 61 Miljökonsekvensbeskrivning 9 KONSEKVENSERNA UNDER NORMALDRIFT; BEDÖMNINGSMETODER, MILJÖNS NULÄGE OCH KONSEKVENSER SOM BEDÖMTS Konsekvenser av produktion, transport och lagring av kärnbränsle Tillgång till uran Urangruvdrift i Finland Konsekvenser av produktion av kärnbränsle Brytning och anrikning av malm Konversion isotopanrikning och bränsletillverkning Återanvändning av använt kärnbränsle Kärnbränslets materialinsats per producerad mängd elektricitet Konsekvenser av transport och lagring av kärnbränsle Gruvdrift hos TVO:s normala uranleverantörer Kanada Australien Kazakstan Konsekvenser av hantering av avfallet från kärnkraftverket Kärnavfallshantering och dess principer Använt kärnbränsle Mellanlagring av använt kärnbränsle Konsekvenser av slutförvaring av använt kärnbränsle Övervakningsprogramm för slutförvaringsberget och miljön Transport av använt kärnbränsle och konsekvenserna av detta Driftavfall Normalt avfall Konsekvenserna av transporter och trafik under drift Trafikens nuläge Trafikprognosen i delgeneralplanen för Olkiluoto Transporter Pendeltrafik Konsekvenserna av transporter och trafik Kärnkraftverkets bullerkonsekvenser Bullret idag inom Olkiluoto-området Bullerkonsekvenser Konsekvenserna för markanvändning, landskap och bebyggd miljö Verksamheter på området och i dess omgivningar Planläggningssituationen Nuvarande landskap och kulturmiljö Konsekvenserna för markanvändningen Konsekvenserna för landskap och bebyggd miljö Konsekvenserna på luftkvalitet och klimat Klimatets och luftkvalitetens nuläge Radioaktiva utsläpp i luften Konsekvenserna av radioaktiva utsläpp i luften Övriga utsläpp i luften Konsekvenser för vattendrag och fiskerinäring Beskrivning och användning av vattendraget Allmän beskrivning och hydrologiska uppgifter Havsområdets vattenkvalitet, isförhållanden och ekologiska tillstånd 102 3

4 9.7.4 Fiskbestånd och fiske Behovet och anskaffningen av vatten vid Olkiluoto kärnkraftverk Anskaffning av sötvatten Kylvattenintag Konsekvenserna av kylvattenintaget Ledning av kylvatten ut i havet Konsekvenserna av kylvattenledningen ut i havet Konsekvenser för havsvattentemperaturen Konsekvenser för strömningarna Konsekvenserna för isläge och dimbildning Konsekvenserna för vattenkvaliteten och biologin Konsekvenserna för fiskbestånd och fiskerinäring Konsekvenserna för vattendragsanvändningen Olkiluotos avloppsvatten Konsekvenserna av avloppsvattnen Radioaktiva utsläpp i vattnet Konsekvenserna för jordmån och berggrund samt grundvatten Geologi och seismologi inom Olkiluoto-området Konsekvenserna för jordmån och berggrund samt grundvatten Konsekvenserna för växt- och djurliv Växt- och djurliv Konsekvenserna för växt- och djurliv Konsekvenserna för naturens mångfald och skyddsobjekt Nuläget inom skyddsområdena i närheten av Olkiluoto Konsekvenserna för biodiversiteten Konsekvenserna för Natura-områdena Konsekvenserna för människor och samhälle Människor och samfund i Olkiluotos omgivning Strålningens nuläge Hälsokonsekvenser och -risker Indelning av hälsokonsekvenserna i huvudgrupper Jämförelseuppgifter om strålkällor och stråldoser i Finland Hälsokonsekvenser av det fjärde kärnkraftverket i drift Konsekvenserna för sysselsättning samt regionstruktur och -ekonomi Konsekvenserna för levnadsförhållanden, trivsel och rekreation Konsekvenserna av nedläggning och avveckling av kraftverksenheten Konsekvenser av anknytande projekt Anslutning till stamnätet och produktion av reservkraft Slutförvaring av använt kärnbränsle Nya vägtrafikförbindelser Konsekvenserna för energimarknaden Försörjningsberedskap KÄRNSÄKERHET OCH KONSEKVENSER VID AVVIKKELSER OCH OLYCKSSITUATONER Säkerhetskrav Genomförande av säkerhetskraven i den nya kärnkraftverksenheten Mångskiktat djupinriktat säkerhetstänkade Mångfaldiga barriärer Förberedelser för externa riskfaktorer Förberedelser för allvarliga reaktorolyckor Säkerhetsanalyser Myndighetsövervakning Klassificering av olyckor Olyckornas konsekvenser Krav som gäller avvikelser i Finland Allvarlig reaktorolycka Olyckor med anknytning till mellanlagring och slutförvaring av använt bränsle samt hantering och slutförvaring av driftavfall och rivningsavfall Befolkningsskydd Kemikalieolyckor Fenomen som eventuellt orsakas av klimatförändringen och förberedelser för dessa Fenomen som orsakas av klimatförändringen Förberedelser för fenomen som orsakas av klimatförändringen 157 4

5 11 KONSEKVENSERNA AV NOLLALTERNATIVET Den nordiska elmarknaden Andra alternativ för energiproduktion Utsikter för utvecklingen av olika energiproduktionsformer på den nordiska elmarknaden Vattenkraft Annan termisk energi Bioenergi Vindkraft Den nordiska elproduktionens miljöbelastning JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKONSEKVENSERNAS BETYDELSE Sammandrag av konsekvenserna Jämförelse mellan alternativen Anläggningstyp Kärnkraftverksenhetens storlek Placeringsalternativen i Olkiluoto Kylvattenlösningar Osäkerheter i miljökonsekvensbedömningen Utredning av alternativens genomförbarhet 171 Miljökonsekvensbeskrivning 13 FÖREBYGGANDE OCH FÖRMILDRANDE AV SKADLIGA VERKNINGAR Byggskedet Trafik och transporter under byggarbetet Byggarbetets inverkan på driftsäkerheten vid de nuvarande enheterna Kärnkraftverksenhetens verksamhetstid Konsekvenser för landskapet Utsläpp av radioaktiva ämnen och kärnsäkerhet Förmildrande av avloppsvattnens konsekvens Intag av kylvatten Fjärrintag och fjärravledning av kylvatten Kylning i kyltorn Återanvändning av kylvattnet Kärnavfallshantering Avfallshantering Bullerkonsekvenser Konsekvenser av transporter, användning och lagring av kemikalier och oljor Olyckssituationer Rivningsskedet UPPFÖLJNINGSPROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSERNA Miljöledningssystem för kraftverk i Olkiluoto Kontroll av belastning Radioaktiva utsläpp Kylvatten Tvätteriets avloppsvatten Avloppsreningsverk Kontroll av grundvattenförhållandena Avfallsbokföring Kontroll av buller Pannanläggning och reservkraftdieslar Kontroll av konsekvenserna Strålövervakning av miljön Kontroll av vattendragen Kontroll av fiskerihushållningen Uppföljning av sociala konsekvenser LITTERATUR 184 BILAGA 1, Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet 188 BILAGA 2, Internationella klassificeringsskalan om händelser i kärnkraftverk 208 BILAGA 3, Invånarenkätformulär 212 Baskartor: Lantmäteriverket tillstånd nr 48/MYY/07, Affecto Finland Oy, Tillstånd L7302/07, Sjöfartsverket tillstånd nr 2945/721/2007 5

6 Ordlista och förkortningar A Aerosol Liten, svävande partikel. Aktivering När atomerna i ett ämne blir radioaktiva, till exempel på grund av de förändringar som neutronerna orsakar i atomkärnan. Aktiveringsprodukt Radionuklider som bildats genom aktivering. Aktivitet Anger antalet kärnsönderfall som sker i radioaktivt ämne inom en viss tid. Enheten är becquerel (Bq) som betecknar ett sönderfall per sekund. Alfastrålning Alfastrålning är partikelstrålning, där alfapartiklarna består av heliumkärnor, dvs. av 2 protoner och 2 neutroner. ANM Arbets- och näringsministerium som från och med övertog handels- och industriministeriets (HIM) uppgifter. Använt kärnbränsle Kärnbränslet kallas använt när det tagits ut ur reaktorn. Använt bränsle är kraftigt strålande. B Bar Enhet för tryck. 1 bar = Pascal. Atmosfärens tryck är cirka 1 bar. Becquerel (Bq) Enhet för aktivitet hos radioaktivt material. Ämnets aktivitet är 1 becquerel vid ett sönderfall per sekund. Betastrålning Betastrålning är partikelstrålning som består av elektroner eller positroner. Biodiversitet Biologisk mångfald. Ett mångfacetterat begrepp som bland annat handlar om den genetiska variationen inom arter, antalet arter, spektrumet av olika populationer, mångfalden av olika biotoper och ekosystem samt variationen inom olika ekologiska processer. Biotop Naturtyp. Biotoperna beskrivs i första hand enligt deras fysikaliska och kemiska egenskaper (t.ex. klimatförhållanden och markegenskaper), men även enligt de organismer som lever i dem (t.ex. dominerande växter). Exempel på olika biotoper är skog, barrskog, lund, äng, myr, sjö, hav och bäck. D db, decibel Enhet för bullernivå. Doshastighet Doshastigheten anger hur stor stråldos människan utsätts för inom en viss tid. Doshastighetens enhet är sievert per timme eller Sv/h. I allmänhet används mindre enheter: millisievert per timme (msv/h) eller mikrosievert per timme (µsv/h). En sievert per timme är sålunda millisievert per timme eller mikrosievert per timme. Doshastigheten används för att beskriva hur farligt det är att vistas på en särskild plats och bli utsatt för en viss sorts strålning. Driftavfall Allmän benämning för låg- och medelaktivt kärnavfall som uppkommer vid driften av ett kärnkraftverk. E Eleffekt Den effekt som kraftverket producerar elenergi för elnätet med. EMAS Eco-Management and Audit Scheme är ett miljöstyrningssystem inom EU som också TVO:s miljöstyrningssystem följer. F Fission Sönderfall av en tung atomkärna i två delar, varvid även snabba neutroner frigörs. G Gammastrålning Gammastrålning är en elektromagnetisk vågrörelse, vars våglängd är mindre och energi större än vid röntgenstrålning. Genomsnittlig dos Den genomsnittliga stråldosen beräknad per befolkning, befolkningsdel eller person i en annan grupp under en viss tid, t.ex. inom ett år. Gray (Gy) Måttenhet för absorberad dos som uttrycker hur mycket energi den joniserande strålningen avger till substratet. 1 Gy = 1 Joule/kg. Multipelenheterna mgy = 1/1 000 gray och µgy = 1/ gray. GWh Gigawattimme (1 GWh = kwh). H Halveringstid Den tid, under vilken mängden radioaktivt ämne halveras som följd av radioaktiv sönderdelning, dvs. hälften av ämnet förvandlas till ett annat ämne. Varje radioaktivt ämne har sin specifika halveringstid. HIM Handels- och industriministerium, vars uppgifter från och med övergick till arbets- och näringsministeriet (ANM). I IAEA Internationella Atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency). ICRP Internationella Strålskyddskommittén (International Commission on Radiological Protection). INES Skala för gradering av incidenter vid kärnkraftsanläggningar (International Nuclear Event Scale). Inkapslingsanläggning Använt kärnbränsle kapslas in för slutförvar i en inkapslingsanläggning. ISO Standard för miljöledningssystem. Isotop Isotoper är varianter av ett och samma grundämne med olika antal neutroner i atomkärnan och med olika egenskaper i kärnan. T.ex. väte har tre isotoper: väte, deuterium och tritium. Av dessa är tritium radioaktivt. J Jod Ett grundämne med den kemiska beteckningen I. Den mest dominerande jodisotopen ur strålskyddsperspektiv är jod-131 med en halveringstid på 8 dagar. Jodtablett En tablett som innehåller kaliumjodid och som är avsedd att tas vid strålningsrisk efter en separat uppmaning från myndigheterna. Joden i jodtabletten söker sig till sköldkörteln och mättar den så att sköldkörteln inte kan ta emot den radioaktiva joden. Jon Elektriskt laddad atom eller molekyl. Jonbytarmassa Material som används för att avlägsna föroreningar i jonform från vatten. Joniserande strålning Strålning som kan generera joner i ämnet direkt eller indirekt. Den joniserande strålningen kan vara elektromagnetisk eller partikelstrålning. 6

7 K KAJ-lager Mellanlagret för medelaktivt driftavfall. Kokvattenreaktor En lättvattenreaktortyp, där vattnet som används som kylämne kokar när det passerar reaktorhärden. Ångan som alstras leds till en turbin och får turbinen att rotera. Kol-14 Kol-14-isotoper är vid sidan av radon den mest betydande strålningskällan I uranbränslecykeln. Kol-14 bildas även i atmosfären genom kosmisk strålning. Koldioxidekvivalent Enhet som möjliggör en jämförelse mellan utsläpp av olika växthusgaser utifrån deras konsekvenser. Olika ämnen påverkar växthuseffekten med olika styrkor. För att kunna jämföra utsläppens effekter i stället deras mängder räknas utsläppen av olika ämnen om till utsläpp av koldioxid med hjälp av speciella faktorer (GWP, global warming potential). T.ex. metan är en växthusgas som är 21 gånger starkare än koldioxid, vilket betyder att ett metanutsläpp på en ton motsvarar ett koldioxidutsläpp på 21 ton: man kan med andra ord tala om ett utsläpp på 21 koldioxidekvivalentton. Kollektiv dos Befolkningsdos. Den sammanräknade stråldosen för individer i en viss grupp, utifrån vilken sannolikheten av strålningens efterverkningar i gruppen uppskattas. Enheten för kollektivdosen är mansievert (mansv). KPA-lager Mellanlagret för använt kärnbränsle. Kylvattenflöde Kylvattenflödet anges i kubikmeter per sekund eller m³/s. Kylvattenförbrukningen i de befintliga enheterna av Olkiluoto kärnkraftverk uppgår till totalt cirka 60 m³/s och OL3 när i drift ca 60 m³/s. Den nya enheten (OL4) skulle behöva cirka m³/s. Jämförelsevis kan man konstatera att det genomsnittliga flödet i Kumo älv är cirka 230 m³/s. Kärnbränsle Bränslestavknippen som ska användas i ett kärnkraftverk och som innehåller fissilt kärnmaterial. L Landskapsmässig indelning Indelning av de finländska landskapen utifrån en utredning om Finlands natur och kulturlandskap samt dess variationer. Användes som stöd vid bedömningen av landskapsmässiga värden och deras representativitet. M MAJ-lager Mellanlagret för lågaktivt driftavfall. Mansievert (mansv) Enheten för kollektiv dos. Om varje individ i en grupp på personer utsätts exempelvis för en genomsnittlig stråldos på 20 millisievert, blir den kollektiva dosen x 0,02 Sv = 20 mansv. MKB Miljökonsekvensbedömning. MW Megawatt, effektenhet (1 MW = kw). MWbränsle Bränsleeffekt uttryckt i megawatt. N Nuklid Atomslag med en viss mängd av protoner och neutroner. Kärnan kan vara stabil eller radioaktiv. O ONKALO Det underjordiska forskningsutrymmet i slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle. R Radioaktivitet Atomkärnans sönderfall till kärnor av annan typ. Den radioaktiva kärnan avger strålning som är specifik för sönderfallsprocessen (alfa-, beta- eller gammastrålning). Radon Radon är en ädelgas, vars isotop Rn-222 bildas som en sönderfallsprodukt från uranet i berggrunden står för största delen av den naturliga strålningsexpositionen i Finland. S Sievert (Sv) En stråldosenhet som beaktar strålningens biologiska verkningar. Förkortas Sv. Ofta används enheten millisievert (msv), 1 msv = 0,001 Sv, eller enheten mikrosievert (µsv), 1 µsv = 0,001 msv. Stråldos Stråldosen beskriver den energi som överförs till objektet vid strålning. Stråldosen mäts i enheten sievert (förkortas Sv), som tar hänsyn till de olika stora biologiska verkningarna av olika slags strålning. Sievert är en stor enhet och i allmänhet används enheten tusendels- eller millisievert (0,001 Sv). Strålning Strålning är antingen elektromagnetisk vågrörelse eller partikelstrålning som består av de minsta partiklarna i ämnet. STUK Strålsäkerhetscentralen. T Termisk effekt Den effekt, med vilken kraftverket genererar värmeenergi (termisk effekt). Tritium Väteisotop (H-3). Tryckvattenreaktor En typ av lättvattenreaktor där trycket av det vatten som används som kylmedel och moderator hålls så högt att det inte kokar trots en temperatur på 300 grader. Vattnet som passerat reaktorhärden avger värme i separata ångturbiner till vattnet i sekundärkretsen. Vattnet kokar till ånga som leds för att rotera turbinen. TWh, terawattimme Enhet för energimängd. 1 terawattimme är en miljard kilowattimmar. U UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) grundades 1947 och är en av FN:s fem regionala kommissioner. Kommissionens syfte är att stärka det ekonomiska samarbetet mellan medlemsländerna. Uran Grundämne med den kemiska beteckningen U. Det finns 0,0004 procent uran i jordskorpan, dvs. fyra gram per ton. Alla uranisotoper är radioaktiva. Den största delen av natururanet utgörs av isotopen U-238 som har en halveringstid på 4,5 miljarder år. Uran-235, som lämpar sig som kärnbränsle, utgör 0,72 procent av natururanet. V Verkningsgrad Förhållandet mellan producerad elenergi och energin i det bränsle som förbrukas vid kraftverket. VLJ-slutförvar Slutförvaret för låg- och medelaktivt driftavfall. Ä Ädelgas Till ädelgaserna hör helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe) och radon (Rn). Miljökonsekvensbeskrivning 7

8 Kontaktuppgifter Projektansvarig: Teollisuuden Voima Oyj Postadress: Olkiluoto, EURAÅMINNE, FINLAND Telefon: Kontaktperson: Olli-Pekka Luhta E-post: Kontaktmyndighet: Arbets- och näringsministeriet Postadress: PB 32, STATSRÅDET Telefon: Kontaktperson: Jorma Aurela E-post: Internationellt samråd: Miljöministeriet Postadress: PB 35, STATSRÅDET Telefon: Kontaktperson: Seija Rantakallio E-post: Ytterligare upplysningar lämnas även av: MKB-konsult: Pöyry Energy Oy Postadress: PB 93, FI ESBO, FINLAND Telefon: Kontaktperson: Päivi Koski E-post: 8

9 Sammanfattning Teollisuuden Voima Oyj (TVO) inledde våren 2007 förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) för den fjärde kärnkraftverksenheten i Olkiluoto, enligt lagen om miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen). I MKB-förfarandet är handels- och industriministeriet (fr.o.m. den 1 januari 2008 arbets- och näringsministeriet) kontaktmyndighet som avses i MKB-lagen. MKB-programmet överlämnades till kontaktmyndigheten i maj 2007, och var framlagt Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om programmet den 28 september Vid utredningen av miljökonsekvenserna har en omfattande granskning av projektets effekter gjorts. Fokus har lagts på effekter som bedömts och upplevts som betydande. Information om det som medborgarna och intressegrupperna upplevt som viktigt, har man fått bl.a. i samband med information, interaktion, invånarenkät och internationellt hörande. Ansvarig för projektet är TVO, ett privatägt elproduktionsbolag som ägs av finländska industri- och kraftföretag. Bolaget producerar el för sina delägare vid kärnkraftverket i Olkiluoto. Dessutom anskaffar TVO el från Meri-Poris kolkraftverk. Pöyry Energy Oy har ansvarat för utarbetandet av MKB-beskrivningen och i anknytning till denna har dessutom utredningar gjorts vid Suomen Ympäristövaikutusten Arviointikeskus YVA Oy (vattendragsmodell), Ramboll Finland Oy (Natura-behovs bedömning), Ramboll Analytics Oy (bullerutredning) och Posiva Oy. Projektets syfte, läge och tidsplan Elförbrukningen i Finland fortsätter att öka. År 2006 användes cirka 90 TWh el i Finland. 80 TWh passerades 2001, 70 TWh 1996, 60 TWh 1989 och 50 TWh året Inom ett kvartssekel har elförbrukningen fördubblats. Elförbrukningen beräknas överstiga 100 TWh inom 6 8 år. För att skaffa sig bättre beredskap när det gäller utbyggnad av produktionskapacitet, inledde TVO ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning gällande en eventuell fjärde kärnkraftverksenhet i Olkiluoto. Syftet med den nya kärnkraftverksenheten är att öka produktionskapaciteten för baskraft. Genom att bygga en ny kärnkraftverksenhet skulle även Finlands beroende av utländsk el minska och utbudet på elmarknaden öka. Kärnkraftverksenheten är planerad att förläggas på ön Olkiluoto i Euraåminne kommun vid Finlands västkust. TVO:s kärnkraftverksenheter OL1 och OL2 byggdes under åren Båda kraftverksenheternas nominella eleffekt är 860 MW. Dessutom håller man på att bygga kärnkraftverksenheten OL3, som kommer att få en nominell eleffekt på cirka MW. Enligt uppgifter från anläggningsleverantören, uppskattas OL3 vara färdig år Om TVO beslutar att fortsätta genomförandet av projektet, inlämnas en ansökan om principbeslut för projektet. Genomförandet av projektet förutsätter statsrådets principbeslut och att riksdagen beslutar att det skall förbli i kraft. Om principbeslutet förblir i kraft och de tekniska miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna uppfylds, kunde byggandet av anläggningen inledas i början av talet. Byggandet beräknas ta 6 8 år. Projektets alternativ och avgränsningar I miljökonsekvensbedömningen granskas en ny kärnkraftverksenhet med en eleffekt på MW, i Olkiluoto. TVO har inga andra realistiska alternativ till förläggning av kärnkraftverksenheten eftersom nyttjande av befintliga markanvändningsplaner och infrastruktur utgör väsentliga inslag i det planerade projektet. För den nya kärnkraftverksenheten finns följande alternativ: två placeringsalternativ i Olkiluoto två alternativ för utloppsplats för kylvatten två alternativ för intagsplats för kylvatten. Som nollalternativet har man granskat en situation där den fjärde kraftverksenheten inte byggs i Olkiluoto, och tre kärnkraftenheter är i drift i Olkiluoto (OL1, OL2 och OL3). Anknytning till andra projekt och planer Den nya kärnkraftverksenheten kräver förstärkande av elöverföringssystemet. Fingrid Oyj har redan utrett anslutningen av OL4-anläggningsenheten till stamnätet och vilka nätförstärkningar som behövs i stamnätet. Fingrid Oyj inleder under åren miljökonsekvensbedömningarna för de kraftledningar som stödjer anslutning av Finlands sjätte kärnkraftverksenhet till nätverket. MKB-förfaranden för förläggningsortens anslutningsledningar och nödvändiga reservkraftkapacitet startar Fingrid Oyj efter principbeslutet om Finlands sjätte kärnkraftverksenhet. I denna MKB-beskrivning har man bedömt miljökonsekvenserna för den nödvändiga elöverföringsförbindelsen inom det område som omfattas av delgeneralplanen för Olkiluoto. OL4:s ledningsområde kommer att finnas i södra delen av ön Olkiluoto. I förslaget till delgeneralplan för Olkiluoto ( ) skulle den nya vägförbindelsen till kraftverksområdet dras söder om den nuvarande vägen Olkiluodontie, direkt till Miljökonsekvensbeskrivning 9

10 kraftverksområdets befintliga port. Den nuvarande vägen används fortfarande och leder till inkvarteringsbyn och vidare som en intern vägförbindelse för elförsörjningsområdet. I förslaget till delgeneralplan går den andra vägförbindelsen till hamnen i norra delen av Olkiluoto längs den östra och norra gränsen av elförsörjningsområdet. I bedömningen av effekterna av slutdeponeringen av det använda kärnbränslet som den planerade nya kärnkraftsenheten i Olkiluoto producerar, har man utnyttjat Posiva Oy:s MKB-förfarande som blev färdigt 1999 och utredningar som gjorts därefter. Posiva Oy:s uppgift är att planera och förverkliga slutdeponeringen av använt kärnbränsle från ägarbolagens, dvs. TVO:s och Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk. Byggskedets konsekvenser Byggandet av den nya enheten tar cirka 6 8 år. Miljökonsekvenserna under byggandet av kraftverket utgörs av buller, vibrationer och damm som förorsakas av arbetsmaskinerna och byggandet. Dessa konsekvenser som begränsas till tomten och dess näromgivning, förekommer främst under de två första byggnadsåren. Under byggandet av kylvattenlederna och muddringarna grumlas havsvattnet temporärt och lokalt. Allt byggande inom kraftverksområdet planeras och genomförs på så sätt, att det inte har menlig inverkan på verksamheten eller säkerheten vid de befintliga anläggningarna i Olkiluoto. Under byggnadstiden tredubblas trafiken på Olkiluodontie jämfört med en situation som motsvarar nollalternativet där de befintliga enheterna, OL3 samt slutdeponeringsanläggningen är i drift. Särskilt i början av byggandet ökar också den tunga trafikens andel på vägen. Större trafikvolymer kan medföra ökad olycksrisk. Markbyggnadsarbetena, trafiken vid bygget samt de separata funktionerna (t.ex. betongstationen, stenkrossningen och sprängstensdeponering) ger lokalt upphov till damm under byggandet. Fordonen och arbetsmaskinerna skapar utsläpp i luften. Dessa utsläppsmängder är små och har ingen konsekvens på luftkvaliteten utanför byggnadsplatsen. Under byggandet av den nya kärnkraftverksenheten är bullret som kraftigast under sprängningen av platsen för kraftverket. Eftersom båda placeringsalternativen finns i de centrala delarna av ön, kommer bullerkonsekvenserna under byggnadstiden inte att vara så stora vid semesterbostäderna på de närliggande öarna. Under schaktningen höjs bullernivån på norra sidan av Olkiluoto cirka 2 3 db, beroende på placering, jämfört med en situation där tre anläggningsenheter är i drift. På södra och sydvästra sidan av Olkiluoto är motsvarande förändring mindre, som mest cirka 1 db. När schaktningen slutförts, är bullernivåerna under byggandet lägre. I byggnads skedet överskrids inte riktvärdena för dag- och nattetid vid den närmaste bebyggelsen och bebyggelsen på de närliggande öarna. Driftskedets konsekvenser När det gäller den nya enhetens effekt, kommer av miljöbelastningsstorheterna endast den värmemängd som leds ut i havet att förändras betydligt, i praktiken direkt i proportion till konsekvensen. Bedömningarna gällande konsekvenserna av kylvattnen har i denna MKBbeskrivning presenterats utgående från den mängd kylvatten som en MW:s enhet använder, dvs. maximieffekterna. Anläggningsstorleken har ringa inverkan på radioaktiva utsläpp. Anläggningsstorleken inverkar en aning på materialmängderna som transporteras under byggandet och driften, den mängd avfall som uppstår, antalet arbetstagare och därigenom på pendeltrafikvolymen, samt projektets ekonomiska konsekvenser. Kraftverksstorleken kan också påverka antalet nödvändiga kraftledningar. Kraftverksprojektets konsekvenser för användning, landskap och bebyggd miljö Den nya kraftverksenheten placeras inom Olkiluoto kraft verksområde och utnyttjar existerande infrastruktur. Byggandet av den nya enheten ger upphov till några omorganiseringar inom kraftverksområdet, t.ex. i trafikförbindelserna. Byggandet av den nya enheten följer den gällande detaljplanen. I det närliggande landskapet är kraftverksenheterna redan idag ett dominerande element i landskapet. Den nya enheten innebär ytterligare ett element av samma typ i denna helhet, men ändrar ändå inte dess karaktär i väsentlig grad. I fjärrlandskapet syns de övre delarna av reaktorbyggnaderna och dess frånluftsskorstenarna långt ut till havs. Utsläppen i luften och konsekvenserna av dessa På grund av att de radioaktiva utsläppen är mycket små under den nya kärnkraftverksenhetens drift, uppskattar man att de inte kommer att ha några skadliga konsekvenser för naturmiljön. De radioaktiva ämnena sprider sig, beroende på väderförhållanden och varje ämnes egenskaper, till markeller vegetationsytan, vattendragen och organismpopulationerna. I prover som tagits av dessa kan man bland de övriga radioaktiva ämnena, tidvis och med känsliga 10

11 analysmetoder, observera radioaktiva ämnen som härstammar från kraftverket. Vid provdrift av reservenkraftverken och i reservvärmepannorna uppstår en del kväveoxid-, svaveldioxid-, koldioxid-, och partikelutsläpp. Vid provdriften av nuvarande pannanläggningens och kraftverksenheternas reservkraftsdieslar, uppstår totalt cirka 400 ton koldioxidutsläpp, cirka ett ton kväveoxidutsläpp, cirka 0,1 ton svaveldioxidutsläpp och cirka 0,5 ton partikelutsläpp per år. Den tredje kraftverksenheten som är under byggnad, kommer enligt uppskattning att fördubbla utsläppen från OL1:s och OL2:s reservkraftkällor. Vid provdriften av OL4:s reservkraftkällor kommer det att uppstå årliga utsläpp som är i samma storleksklass som utsläppen från OL3:s reservkraftkällor. Utsläppen som OL4:s reservkraftkällor samt reservvärmepannan ger upphov till är små och har inga nämnvärda kvalitetsmässiga eller andra konsekvenser för luften. Konsekvenser för vattendrag och fiskerinäring I processen uppvärms kylvattnet C. Temperaturen på kylvattnet som tas in har i genomsnitt varit cirka 16 C och maximitemperaturen cirka 25 C. Kylvattnet förorsakar inte förutom temperaturhöjningen näringsämnesbelastning eller belastning på grund av syreförbrukande ämnen inom Olkiluotos havsområde. Konsekvensen av den nya enhetens värmebelastning på havsvattentemperaturerna och isläget inom Olkiluotos havsområde utreddes med en matematisk utbredningsmodell. Den nya enhetens kylvatten leder till att det ytvattenområde som uppvärms mer än en grad, blir 1,5 gånger större än det är i nollalternativet. Vädrets inverkan på omfattningen av det uppvärmda området är betydligt större än skillnaderna mellan de alternativa utloppsplatserna. På cirka 500 meters avstånd från utloppsplatsen ändras temperaturen på ytvattnet (0,5 meter) endast en aning, 1 2 C, jämfört med dagens läge. Däremot uppvärms ett betydligt tjockare vattenskikt i synnerhet om kylvattnen från den nya enheten leds till samma utloppsplats som kylvattnen från enheterna OL1, OL2 och OL3. Också ändringarna som sker i maximitemperaturerna kan i ytskiktet anses som ringa, men på större djup är uppvärmningen av vattnet tydligare. Längre ut, på cirka en kilometers avstånd från utloppsplatsen, uppvärms ytvattnet cirka 2,5 3,5 C jämfört med dagens läge, både som genomsnitt för sommaren och i maximisituation, men nära bottnen är förändringen mycket liten. I och med OL4 blir den värmebelastning som området utsätts för större, och området där förändringar i växtligheten observeras, blir större. Inom området som blir varmare beror det på andelen bottnar som lämpar sig för växtligheten, i vilken mån förändringar kan observeras i vattenväxtligheten. Växtligheten blir i vilket fall som helst ensidigare och produktionen ökar på ett ännu större område än tidigare. Med den nya kraftverksenheten utvidgas influensområdet för kylvattnen, men konsekvenserna för fiskbestånden är fortfarande likartade. Med tanke på fisket infaller den väsentligaste konsekvensen av kylvattnen under vintern då området med öppet vatten och svag is begränsar isfisket. Möjligheterna att idka vinterfiske på det isfria området förbättras. Kylvattnen uppskattas inte som helhet förorsaka betydande eller omfattande skador för områdets fiskbestånd. Temperaturhöjningen inklusive följdfenomenen, gynnar på lång sikt fiskarter som leker på våren (bl.a. gäddan, abborren, gösen, braxen och mörten). Under vintern lockar det isfria området bl.a. sik och öring. Under sommaren leder ökad algtillväxt till att mer slam bildas på stående fångstredskap som därför måste rengöras oftare. Man uppskattar inte att kylvattnen och deras följdeffekter skall ha någon inverkan på fiskarnas användningsduglighet. Den nya enheten leder till att området med öppet vatten eller försvagad is blir cirka 1,5 gånger större jämfört med en situation, där tre kraftverksenheter är i drift. Försvagat isläge begränsar möjligheterna att röra sig på isen. Området mot öppna Bottenhavet är ändå också till sin natur ostadigt i fråga om isförhållanden, och kylvattnen från de nuvarande enheterna försvagar redan nu isarna inom området. Också återanvändningsmöjligheterna för kylvattnen har utretts, men tekniskt-ekonomiskt eller miljömässigt motiverade alternativ för betydande minskning av värmebelastningen finns inte. Den effektivaste metoden för att minska värmebelastningen som går ut i vattendraget, är att sträva efter så bra verkningsgrad som möjligt. Avloppsvattnen som uppstår vid den nya kärnkraftverksenheten behandlas på behörigt sätt. När avloppsvattnen tillsammans med kylvattnet släpps ut i det öppna havsområdet, utspäds de effektivt och har ingen nämnvärd konsekvens för havsområdets tillstånd. På grund av att de radioaktiva utsläppen i vattendraget är mycket små under den nya enhetens drift, uppskattar man att de inte kommer att medgöra några skadliga konsekvenser för vattenmiljön. Bullerkonsekvenser Det ljud som under drift hörs från kärnkraftverket, är ett jämnt, dämpat sus dygnet runt. Ljudet drunknar i t.o.m. Miljökonsekvensbeskrivning 11

12 mycket svagt annat ljud, t.ex. havets brus eller vindens sus. När det är vindstilla och ljudet bär bra över havet, kan det ljud som nuvarande kraftverk avger höras vid de närmaste fritidsstugorna och på de närmaste öarna. Bullernivåerna överskrider inte ens vid den närmaste bebyggelsen de riktvärden som statsrådet fastställt för buller. Avfall och konsekvenserna av detta Det använda bränslet kyls ned och lagras under några år i kärnkraftverksenhetens vattenbassänger. Därefter mellanlagras bränslet i kylda vattenbassänger som finns i mellan lagret för använt kärnbränsle i Olkiluoto. Mellanlagringen pågår i flera decennier tills slutdeponering av det använda bränslet sker. Den planerade kärnkraftverksenhetens låg- och medel aktiva driftavfall, samt rivningsavfall och demonterade delar som uppkommer vid avveckling av anläggningen, placeras i slutförvaret för driftavfall. En ny kärnkraftverksenhet i Olkiluoto kräver en utbyggnad av lagret för använt kärnbränsle och slutdeponeringsutrymmet för driftavfall. Om det radioaktiva avfallet behandlas på behörigt sätt, uppskattar man att detta inte kommer att ha skadliga konsekvenser för miljön eller människor. Posiva Oy sköter om slutdeponeringen av använt kärn bränsle för sina ägare, TVO och Fortum Power and Heat Oy. Enligt planerna deponeras det använda kärnbränslet i berggrunden i Olkiluoto på cirka meters djup. Slutdeponeringen börjar Konsekvenserna för växt- och djurliv, skyddsobjekt och naturens mångfald Den nya enheten kommer att ligga i omedelbar förbindelse till det befintliga kraftverksområdet. Därför gäller projektets direkta konsekvenser för växtlighet, djur och naturens mångfald, huvudsakligen de markområden och byggnadsarbeten som krävs för byggnader och konstruktioner, och dessa är således mycket små. Av de indirekta konsekvenserna kan det i kärnkraftverkets omgivning bli fråga om förändringar i artsamman sättningen förorsakade av kylvattenutloppet, inom utloppsom rådet för kylvatten. Projektet har inga betydande näromgivningens skyddsobjekt eller för Natura 2000-områdena. Konsekvenserna av trafik och transporter Den trafik som den nya enheten ger upphov till när den blir färdig, ökar volymen av trafiken till Olkiluoto med cirka 25 % jämfört med nollalternativet. När anläggningsenheten OL4 blivit färdig, uppskattas trafikvolymerna för Olkiluoto till fordon per dygn. Under de årliga revisionerna är trafikvolymen cirka fordon. Under drift utgörs transporterna till kraftverket huvudsakligen av lätt godstrafik och den nya enheten innebär ingen nämnvärd ökning av godstransporterna under drift. Trafikökningen under drift innebär nästan ingen ökning i nuvarande damm-, buller- eller vibrationsolägenheter för bebyggelsen vid vägen. Vid bostadshusen längs Olkiluodontie överskrider trafikbullret varken dag- eller nattetid riktvärdena. Konseksvenserna för hälsan Utsläppen av radioaktiva ämnen från kraftverket ut i luften och havet mäts fortlöpande, och utifrån mätningarna räknas de årliga stråldoserna utsläppen ger upphov till i omgivningen. Kärnkraftverkets största tillåtna utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen har fastställts på så sätt, att det inte får ge upphov till en större årlig stråldos än 0,1 msv för någon som bor i närheten av anläggningen. År 2006 var den beräkningsmässiga stråldos som utsläppen från kraftverket i luften och havet förorsakade för invånarna i näromgivningen, cirka 0,00027 msv, dvs. cirka 0,3 % av den tillåtna gränsen. Den stråldos som utsläppen från den planerade fjärde enheten av Olkiluoto kraftverk skulle förorsaka för en person inom den mest utsatta befolkningsgruppen, uppskattas till cirka 0,0003 msv per år, dvs. i samma klass som dosen som förorsakas av de nuvarande enheterna (OL1 och OL2) sammanlagt och OL3 som är under byggnad. När den nya enheten och den tredje enhet som för tillfället är under byggnad blir färdiga, är den stråldos som utsläppen från Olkiluoto kärnkraftverk (OL1, OL2, OL3 och OL4) ger upphov till för en person som hör till den mest utsatta befolkningsgruppen, cirka 0,001 msv per år. Den stråldos som den fjärde enheten ger upphov till är så liten, att den inte har någon betydelse med tanke på människans hälsa. Konsekvenser av olyckssituationer Enligt kärnenergilagen måste planeringen, byggandet och driften av ett kärnkraftverk vara säkert och inte förorsaka skador för människor, miljö eller egendom. Säkerhetsmålet kan anses uppnått när den risk som utsläppen under normal drift och vid eventuella olyckor innebär en mycket liten ökning i den totala risk som övriga verksamheter i samhället och faror i naturen förorsakar för människan. Kärnkraftverk skall planeras i enlighet med kärnenergilagstiftningen och STUK:s kärnkraftverksdirektiv för 12

13 (YVL-direktiven) så att driften är säker. STUK:s direktiv behandlar kärnanläggningars säkerhet, kärnmaterial och kärnavfall samt säkerhets- och beredskapsarrangemang som utnyttjandet av kärnenergi kräver. Vid en eventuell ny kraftverksenhet beaktas de nyaste säkerhetskraven och inom anläggningsenheten har man berett sig på allvarliga olyckor och lindrande av konsekvenserna. Reaktorsäkerheten förutsätter att tre funktioner garanteras i alla lägen: kontroll av kedjereaktionen och den effekt som produceras kylning av bränslet efter det att kedjereaktionen avstannat, dvs. avledning av eftervärme isolering av radioaktiva ämnen från omgivningen. Säkerheten bygger på flera barriärer mot spridning av radioaktiva ämnen och ett djupinriktat säkerhetstänkande. Principen om flera barriärer innebär att det ska finnas en serie kraftiga och täta fysiska barriärer mellan radioaktiva ämnen och omgivningen som i alla lägen förhindrar att de sprids till omgivningen. Samtliga barriärer ska vara tillräckligt täta för att säkerställa att betydande mängd av radioaktiva ämnen inte sprids till omgivningen. Djupinriktat säkerhetstänkande innebär förebyggande av störningar och olyckor, kontroll av störningar och olyckssituationer samt åtgärder för att begränsa eventuella konsekvenser. En explosionsartad händelse till följd av en okontrollerad effektökning är av konstruktionsskäl inte möjlig i en lättvattenreaktor. För att förorsaka en olycka, som leder till en allvarlig skada i reaktorhärden krävs det att de mångdubbla säkerhetssystemen samtidigt är ur funktion och att driftspersonalen utför flera felaktiga åtgärder. I MKB-beskrivningen har man granskat konsekvenserna av radioaktiva utsläpp till följd av en allvarlig reaktorolycka, på människor och miljö. Sannolikheten att den granskade olyckan skall inträffa är mindre än en gång på år. Utsläppet skulle inte ens för de närmaste invånarna i omgivningen förorsaka direkt hälsoskada. Utan några skyddsåtgärder kunde den strålningsdos som en person som bor på tio kilometers avstånd från kraftverket får under det första dygnet, vara cirka femdubbel jämfört med en finländares årliga strålningsdos i snitt. Med skyddsåtgärder kan de förorsakade doserna dessutom minskas betydligt. De skyddsåtgärder som kommer i fråga är bl.a. temporär skyddsevakuering upp till cirka fem kilometers avstånd, skyddstagande inomhus upp till 10 kilometers avstånd, jodtabletter för barn på några tiotals kilometers avstånd samt användningsbegränsningar gällande livsmedel. Konsekvenserna för levnadsförhållanden och trivsel Inställningen till projektet bland invånarna i närområdet utreddes med en invånarenkät och i gruppintervjuer. Också de möten för allmänheten som ordnades under MKB-förfarandet, har gett information om människors inställning till projektet samt om vad de upplever som viktigt. I invånarenkäten ansåg 55 % av alla svarare att byggandet av den nya kärnkraftverksenheten i Euraåminne borde understödas. Projektet fick större understöd bland de stadigvarande invånarna än bland fritidsinvånarna. Konsekvenserna för Euraåminnes sociala förhållanden och de olika befolkningsgruppernas förhållanden beror på till hur stor andel den fjärde kärnkraftverksenheten är inhemsk och på hur bra eventuella utländska byggarbetare anpassar sig till ortens förhållanden, värden och normer. Man konstaterade redan under byggandet av Olkiluoto 3 att ordnat program för utvecklande av utlänningarnas möjligheter till fritidshobbyn är nödvändigt. Internationaliseringen sågs som en positiv utveckling. Förverkligandet av den fjärde anläggningsenheten har positiv inverkan på den offentliga bilden av Euraåminne. Den fjärde anläggningsenhetens vanliga drift har ingen konsekvens för områdets säkerhet. Största delen av Euraåminneborna anser att kärnkraftverket är säkert och pålitligt. En del av svararna i invånarenkäten var bekymrade över av radioaktiva utsläpp och olyckssituationer. I synnerhet kvinnorna betonade säkerhets- och hälsokonsekvenserna. Konsekvenserna för områdets trivsel och rekreationsmöjligheter beror närmast på konsekvenserna av den ökade temperaturbelastningen av kylvattnen på Olkiluotos havsområde. Enligt både invånarenkäten och gruppintervjuerna upplevdes projektets konsekvenser för vattendraget som de negativaste konsekvenserna av den fjärde anläggningsenheten. Uppvärmningen av havsvattnet ansågs påverka områdets vattenkvalitet, fiskbestånd och isförhållanden. Som följdeffekter nämndes försvagade isar, mindre fiskbestånd, försämrade fiskemöjligheter, eutrofieringen av stränderna och att det blir svårare att färdas till öarna utanför Olkiluoto på vintern. I invånarenkäten bedömde över hälften av svararna att projektet inte inverkar på rekreations- och hobbymöjligheterna. En tredjedel av svararna bedömde att konsekvenserna för rekreation och hobby skulle vara negativa. Oftast bedömde man att denna konsekvens skulle gälla fiske eller båtliv. Miljökonsekvensbeskrivning 13

14 Konsekvenserna för sysselsättning och regionalekonomi TVO är den största arbetsgivaren i Euraåminne. I Olkiluoto har bolaget cirka 660 fast anställda personer. Dessutom sysselsätter servicearbetena inom kraftverksområdet cirka personer som är anställda av andra företag. Under de årliga revisionerna arbetar därut över cirka personer vid kraftverket. Förverkligandet av den fjärde anläggningsenheten har en stor positiv konsekvens för sysselsättningen inom området. I tillägg till de direkta sysselsättningskonsekvenserna skapas sannolikt arbetstillfällen inom servicesektorn. Konsekvenserna för ekonomin och näringslivet i områdets kommuner är positiva. Sysselsättningsmöjligheterna förbättras vilket inverkar positivt på invånarnas inkomstmöjligheter. Förutsättningarna för utvecklande av privata och offentliga tjänster förbättras. Syssel sättningskonsekvenserna sågs som positiva i både gruppintervjuerna och i invånarenkäten. Markbyggnad, byggande av kraftverksbyggnaderna samt maskinanskaffningar utgör den väsentligaste delen av kärnkraftverksenhetens investeringar. Sysselsätt nings konsekvensen under den nya kärnkraftverksenhetens byggnadsskede har uppskattats till cirka personarbetsår i Finland. Med tanke på den regionala sysselsättningen har anläggningsenhetens byggnadsskede mycket stor betydelse. Den fjärde kärnkraftverksenheten behöver en driftspersonalstyrka som uppgår till cirka 150 personer, och behovet av externa tjänster ökar med cirka 100 personers arbetsinsats. Konsekvenser vid produktion och transport av kärnbränsle Produktion, transport och lagring av kärnbränsle sker i varje land enligt miljöförordningar och andra förordningar gällande dessa verksamheter. TVO skaffar uran genom långa leveransavtal med leverantörer i bl.a. Kanada, Australien och EU-området. Konsekvenser vid avveckling av en kärnkraftverksenhet Den tekniska driftsåldern för den planerade anläggningsenheten är cirka 60 år. Avvecklingen sker som fördröjd avveckling, dvs. anläggningsenheten avvecklas under cirka 30 år efter att driften avslutats. Under avvecklingen är de radioaktiva utsläppen mindre än under kraftverksdriften. Målet är att anläggningsområdet inte längre efter avvecklingen skulle kräva separat övervakning, utan att området kunde tas i annat bruk. Kraftledning Den nya kärnkraftverksenheten kräver förstärkande av elöverföringssystemet. Enligt elmarknadslagen bär Fingrid Oyj i Finland ansvaret för utvecklandet av stamnätet och för systemet. Beroende på kraftverksen hetens storlek behövs enligt de preliminära utredningarna en eller två nya anslutningsledningar från kraftverket till nätet i Raumo. Dessutom måste den regionala överföringsförmågan ytterligare förstärkas från Raumo till det övriga stamnätet. De nya kraftledningarna placeras inte i samma ledningsgata som de nuvarande kraftledningarna, utan ett nytt område reserveras för kraftledningarna till OL4. I delgeneralplanen för Olkiluoto har en terränggata reserverats för kraftledningarna i södra delen av ön. Ledningsområdet är för tillfället obebyggt och inga naturvärdemässigt viktiga objekt finns inom detta. I Olkiluoto finns inga bostadsbyggnader eller semesterbebyggelse i den omedelbara närheten av kraftledningarna. Uppföljning av miljökonsekvenserna Miljölagstiftningen kräver en uppföljning av miljökonsekvenserna av de ansvariga för verksamheter och projekt som påverkar miljön. I fråga om kärnkraftverken krävs uppföljning även i reglerna och anvisningarna enligt kärnenergilagen. Förpliktelserna gällande uppföljningen anges i tillståndsvillkoren i de olika tillståndsbesluten för projektet. Efter meddelande om tillståndsbeslut utarbetas uppföljningsprogram i samarbete med myndigheterna och i dessa fastställs detaljerna för belastnings- och miljöuppföljningen samt rapporteringen. Konsekvenserna av den planerade nya kärn kraftverksen heten i Olkiluoto följs upp enligt samma principer som för uppföljningen av konsekvenserna av de nuvarande enheterna. Uppföljningen av miljökonsekvenserna inkluderar: Kontroll av belastning kontroll av radioaktiva utsläpp kylvattenkontroll avloppsvattenkontroll kontroll av grundvattenförhållanden avfallsbokföring bullerkontroll kontroll av reservkraftdieslar och pannanläggningar Kontroll av konsekvenserna övervakning av strålning i miljön vattendragskontroll fiskeriekonomisk kontroll uppföljning av sociala konsekvenser. 14

15 Nollalternativet Nollalternativet för projektet är att projektet inte genomförs. Detta betyder att miljöns tillstånd och konsekvensen av den belastning den utsätts för, motsvarar en situation där OL3 tagits i bruk. I nollalternativet uteblir de sociala och ekonomiska konsekvenserna av projektet. Interaktion Under förfarandet vid miljökonsekvensbedömning för projektet med utbyggnad av Olkiluoto kärnkraftverk, har interaktionen varit livlig. Informations- och diskussionsmöten har ordnats för allmänheten och för små grupper. Under mötena har deltagarna haft möjligheter att framföra synpunkter och få information om projektet och dess miljökonsekvenser. För att följa med MKB-förfarandet bildades en uppföljningsgrupp av olika intressentgrupper. Uppföljningsgruppens syfte är att främja infor mationsgången och -bytet mellan den projekt ansvarige, myndigheterna och övriga intressentgrupper. Uppfölj nings gruppen sammanträdde tre gånger under MKBförfarandet. I samband med MKB-förfarandet genomfördes en invånarenkät som gav information om invånarnas inställning till projektet. Dessutom har man informerat om MKB-förfarandet i pressmeddelanden, på TVO:s webbsidor, i tidningar och broschyrer samt under olika möten. Miljökonsekvensbeskrivning 15

16 1 Inledning 16

17 Teollisuuden Voima Oyj (TVO) inledde ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som gäller ett kärnkraftprojekt (MKB-förfarande) i enlighet med lagen om miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen). Planen för miljökonsekvensbedömningen och arrangemangen kring informeringen om projektet, dvs. MKB-programmet, blev klar i maj MKB-programmet fanns till påseende under tiden Handels- och industriministeriet, vars uppgifter från och med övergick till Arbets- och Näringsministeriet, som fungerar som kontaktmyndighet i MKB-lagens mening i MKB-förfarandet gav sitt utlåtande om programmet (Bilaga 1). Vid utredning av miljökonsekvenserna har projektets konsekvenser granskats i vid omfattning. Tyngdpunkten har lagts på sådana konsekvenser som bedöms eller upplevs vara betydande. Aspekter som medborgarna och olika intressentgrupper tycker är viktiga har bland annat kommit fram i samband med informationstillfällen, interaktion samt internationella höranden. Miljökonsekvensernas betydelse har bl.a. bedömts utifrån den befintliga boendeoch naturmiljön i det granskade området samt genom att jämföra hur miljön tål olika typer av miljöbelastning. Vid bedömningen av tolerans har förutom utredningsresultat även existerande riktvärden, såsom utsläppsgränser för radioaktiva ämnen, använts. Resultaten från bedömningen av miljökonsekvenserna har sammanställts i denna miljökonsekvensbeskrivning. MKB-beskrivningen innehåller alla väsentliga miljöfakta och resultaten av de genomförda utredningarna. MKB-beskrivningen omfattar även planerade åtgärder med syfte att mildra negativ miljöpåverkan. En MKB-projektgrupp har varit ansvarig för MKB-förfarandet hos TVO. Chef för byrån för kvalitet och miljö Olli-Pekka Luhta har varit projektledare. Ansvarig för utarbetandet av MKB-programmet och MKB-beskrivningen har på uppdrag av TVO varit Pöyry Energy Oy. Konsultens projektledare har varit FM Päivi Koski. Delaktiga i utarbetandet av MKB-beskrivningen har varit DI Pirkko Seitsalo (miljökonsekvensbedömning), DI Maija Saijonmaa (alternativet att projektet inte genomförs), DI Elina Taanila (värmebelastningens återvinningsmöjligheter), DI Pertti Kosunen (energieffektivitet), FM Mirja Kosonen (hälsokonsekvensbedömning), FM Arto Ruotsalainen (bedömning av sociala konsekvenser), AFM Tuija Hilli (bedömning av konsekvenser för vattendrag), FM Eero Taskila (bedömning av konsekvenser för fiskar och fiske) och EM Juha Tervonen (bedömning av regionekonomiska konsekvenser). I samband med miljökonsekvensbedömningen har utredningar även gjorts hos Suomen Ympäristövaikutusten Arviointikeskus YVA Oy (vattendragsmodellering), Ramboll Finland Oy (Natura-behovsbedömning) och Ramboll Analytics Oy (bullerutredning). Miljökonsekvensbeskrivning Pöyry Energy Oy Teollisuuden Voima Oyj 17

18 2 Projekt 18

19 Teollisuuden Voima Oyj (TVO) utreder möjligheterna att bygga en ny kärnkraftverksenhet med en eleffekt på cirka MW och en värmeeffekt på cirka MW i Olkiluoto, där det sedan tidigare finns två kärnkraftverksenheter (OL1 och OL2) och en tredje (OL3) håller på att byggas. För att skaffa sig en bättre beredskap när det gäller utbyggnad av produktionskapaciteten inledde bolaget ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som gäller en eventuell ny kärnkraftverksenhet i Olkiluoto. Enligt 4 i MKB-lagen (468/1994) föreskrivs genom förordning av statsrådet närmare om de projekt som skall bedömas vid miljökonsekvensförfarandet. Enligt projektförteckningen i 7 b) punkten i 6 i 2 kap. i MKBförordningen (713/2006) utgör kärnkraftverk ett sådant projekt på vilket bedömningsförfarandet tillämpas. Projektet faller inom ramen för bedömningsförfarandet mellan olika stater, där man ger länder inom den s.k. Esbo-konventionen (67/1997) en möjlighet att delta i miljökonsekvensförfarandet. Detta generalavtal, som faller inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, ratificerades av Finland Avtalet trädde i kraft Avtalsparter har rätt att delta i ett finskt förfarande för miljökonsekvensbedömning om projektet sannolikt har betydande gränsöverskridande skadliga konsekvenser. På motsvarande sätt har Finland rätt att delta i ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning som avser ett projekt inom en annan stats område om projektet sannolikt kommer att ha skadliga konsekvenser i Finland. Byggandet av en ny kärnkraftverksenhet förutsätter statsrådets principbeslut och att riksdagen beslutar att detta skall förbli i kraft. Om principbeslutet förblir i kraft och de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna uppfylls kan byggandet av anläggningen inledas i början av 2010-talet. Byggtiden beräknas uppgå till 6 8 år. TVO förbereder sig för att lämna in en ansökan om principbeslut för den nya kärnkraftverksenheten när MKB-beskrivningen överlämnats till kontaktmyndigheten. TVO har inte beslutat om eventuella åtgärder efter MKB-förfarandet. 2.1 Projektansvarig Ansvarig för projektet är TVO, ett privatägt elproduktionsbolag, som ägs av finska industri- och kraftföretag. TVO grundades av 16 finska industri- och kraftföretag. År 2008 ägdes TVO av Etelä-Pohjanmaan Voima Oy, Fortum Power and Heat Oy, Karhu Voima Oy, Kemira Oyj, Oy Mankala Ab och Pohjolan Voima Oy. Bolaget producerar el för sina delägare genom kärnkraftverket i Olkiluoto. Förutom Olkiluotoverket skaffar TVO el från Meri-Poris kolkraftverk. TVO har drifttillstånd för två befintliga kärnkraftverksenheter i Olkiluoto som gäller fram till år Dessutom håller bolaget på att bygga kärnkraftverksenheten OL3 för vilken statsrådet beviljat byggtillståndet 2005 och som enligt information från leverantören beräknas bli klar TVO:s kärnkraftverk i Olkiluoto har infört ledningssystem för miljö enligt ISO 14001:2004-standarden och EMAS-förordningen (EG nr 761/2001). 2.2 Projektets bakgrund och syfte Elförbrukningen i Finland fortsätter att öka. År 2006 användes cirka 90 TWh el i Finland. 80 TWh passerades 2001, 70 TWh 1996, 60 TWh 1989 och 50 TWh Inom ett kvarts sekel har elförbrukningen fördubblats. Elförbrukningen beräknas överstiga 100 TWh inom 6 8 år. (Finsk Energiindustri rf 2007a.) Enligt handels- och industriministeriets (HIM) WM (With Measures)-scenario som uppdaterats 2005 kommer den totala elförbrukningen i Finland att 2020 vara cirka 105 TWh och 2025 cirka 108 TWh. Enligt HIM:s WAM (With Additional Measures)-scenario som uppdaterats 2005 kommer den totala elförbrukningen i Finland att 2020 vara cirka 102 TWh och 2025 cirka 105 TWh. Både i WM- och i WAM-scenariot har den nationalekonomiska utvecklingen på årsnivå antagits vara i storleksklassen 2 2,5 % och världsmarknadspriserna för energi vara stabila. Dessutom har båda scenarion byggts upp under antagandet att den femte kärnkraftverksenheten i Finland har tagits i drift. Ytterligare har man utgått att Vuotos inte används för produktion av vattenkraft, naturgasnätverket sträcker sig till Åbo och importkapaciteten för elektricitet enligt dagens läge inte förändrats. I WAM-scenariot har man dessutom tagit hänsyn till konsekvenserna av EU:s utsläppshandel (med utsläppsrättens pris på 20 /ton CO 2 ), användning av Kyotomekanismer, energibesparingsåtgärder samt antagna ändringar i energibeskattningen. Enligt de båda scenariona ökar elförbrukningen i Finland kraftigt under de kommande 15 åren som framgår av bild 2-1. Den totala energiförbrukningen per capita är relativt stor i Finland. Energiförbrukningen ökar på grund av landets nordliga läge, kalla klimat, glesa bebyggelse och långa avstånd samt framför allt av basindustrins struktur. Syftet med den nya kärnkraftverksenheten är att öka produktionskapaciteten för baskraft. Genom att bygga en ny kärnkraftverksenhet skulle även Finlands beroende av utländsk el minskas och utbudet på elmarknaden ökas. Bild 2-1 HIM:s WM- och WAM-scenarion från 2005 över den totala elförbrukningen. Miljökonsekvensbeskrivning 19

20 TWh Förluster Eluppvärmning Boende och jordbruk Service och trafik Annan industri Kemisk industri Metallindustri Skogsindustri Bild 2-2 Total elförbrukning i Finland per sektor och prognos om elförbrukningsutvecklingen fram till år 2030 (Finlands Näringsliv EK och Finsk energiindustri rf 2007). År 2006 täcktes cirka 13 % (11,5 TWh) av den totala elförbrukningen i Finland med importerad el. I HIM:s WM- och WAM-scenarion ovan beräknas importen av el minska. I WAM-scenariot är andelen importerad el 7 % av den totala förbrukningen 2020 och 5 % år Enligt en uppskattning som publicerades av Finlands Näringsliv (EK) och Finsk Energiindustri rf i november, kommer efterfrågan på el att öka till cirka 107 TWh senast år 2020 och till 115 TWh senast år I snitt är ökningen fram till 2020 cirka 1,2 % per år och 0,7 % mellan åren 2020 och Under de senaste tio åren har elförbrukningen ökat i medeltal 2,6, % per år. Den totala elförbrukningen i Finland enligt sektor och en prognos på elförbrukningens utveckling fram till 2030 presenteras i bild 2-2. (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri rf 2007.) Stabila produktionskostnader är något som kännetecknar kärnkraftverken, vilket betyder att projektet förbättrar förutsägbarheten på elmarknaden. Kärnkraftproduktionen genererar inga växthusgasutsläpp, varför en ny kärnkraftverksenhet minskar de genomsnittliga koldioxidutsläppen vid elproduktion i Finland och hjälper Finland att uppnå både de internationella och nationella målsättningarna för minskade växthusgasutsläpp på lång sikt. Förberedelserna avseende byggandet av den nya kärnkraftverksenheten överensstämmer med den nationella energi- och klimatstrategi som antogs av riksdagen år 2006, enligt vilken kärnkraftproduktionen anses vara en central faktor vid tryggandet av en säker energiförsörjning i Finland. Byggandet av ett nytt kärnkraftverk överensstämmer även med det nuvarande regeringsprogrammet. Enligt detta program ska regeringen se till att energiproduktionen i Finland även framöver hålls mångsidig och så självförsörjande som möjligt. Ingen produktionsform får uteslutas om den är utan utsläpp, har låga utsläpp eller är i utsläppshänseende neutral, hållbar och till sin kostnadsstruktur lönsam, utan alla energiformer, inklusive kärnkraft, bör bedömas utifrån samhällets helhetsintresse. (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri rf 2007.) Av all den el som förbrukas i Finland produceras cirka en fjärdedel med kärnkraft. Finland har två kärnkraftverk med sammanlagt fyra kraftverksenheter: Olkiluoto kärnkraftverk, ägt av TVO och Lovisa kärnkraftverk, ägt av Fortum Power and Heat Oy. 2.3 Förläggning och markanvändning Kärnkraftverksenheten är planerad att förläggas på ön Olkiluoto i Euraåminne kommun vid Finlands västkust. Den närmaste staden, Raumo, ligger cirka 13 kilometer från Olkiluoto och via landsväg är avståndet cirka 25 kilometer. Från Björneborg är det cirka 54 kilometer till Olkiluoto via landsväg. Från riksväg 8 är det cirka 14 kilometer till Olkiluoto. Det närmaste grannlandet från Olkiluoto kärnkraftverk är Sverige som ligger cirka 200 kilometer väster om kärnkraftverket. TVO:s kärnkraftverksenheter OL1 och OL2 byggdes under åren Båda kraftverksenheternas nominella eleffekt är 860 MW. Dessutom håller man på att bygga kärnkraftverksenheten OL3 som kommer att få en nominell eleffekt på cirka MW. Enligt informationen från leverantören beräknas des tredje kärnkraftverksenheten bli klar år På området finns dessutom förvaltningsbyggnader, Utbildningscenter, Besökscentret, lagerlokaler, verkstäder, reservvärmeverk, råvattenbassäng, vattenrenings- Bild 2-3 Euraåminnes och Olkiluotos läge. Euraåminne är beläget vid riksväg 8. Från riksväg 8 är det cirka 14 kilometer till Olkiluoto. 20

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Fortum Power and Heat Oy Utbyggnad av kärnkraftverket i Lovisa med en tredje kraftverksenhet Miljökonsekvensbeskrivning FÖRORD KONTAKTUPPGIFTER Projektansvarig Fortum Power and Heat Oy Postadress: PB 100,

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

TEKNOLOGISKA FORSKNINGSCENTRALEN VTT

TEKNOLOGISKA FORSKNINGSCENTRALEN VTT 16X156093 TEKNOLOGISKA FORSKNINGSCENTRALEN VTT Avveckling av forskningsreaktorn FiR 1 Program för miljökonsekvensbedömning COPYRIGHT PÖYRY FINLAND OY Alla rättigheter förbehålls. Detta dokument eller

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen

En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen. kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen Angående ansökan om principbeslut till statsrådet En allmänt hållen utredning om en utbyggnad av slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle för kärnkraftverksanläggningen Olkiluoto 4 Innehåll Innehåll...

Läs mer

Ö 2/2010 rd. Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet

Ö 2/2010 rd. Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet Ö 2/2010 rd Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Teollisuuden Voima Oyj:s ansökan om byggandet av en kärnkraftverksenhet Helsingfors 2010 ISBN 978-952-227-376-5 Innehållsförteckning Principbeslut...

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE TEM/2401/08.05.01/2013 7.2.2014 ÖVERSÄTTNING

Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE TEM/2401/08.05.01/2013 7.2.2014 ÖVERSÄTTNING Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE 7.2.2014 ÖVERSÄTTNING PROGRAMMET FÖR BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA AV AVVECKLINGEN AV TEKNOLOGISKA FORSKNINGSCENTRALEN VTT:S FORSKNINGSREAKTOR; KONTAKT-

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Jorma Aurela Överingenjör Arbets- och näringsministeriet Energiavdelningen 25 Januari 2011 Elforsk, Stockholm Finlands energipolitik och praxis

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Utbyggnad av. Miljökonsekvens- slutförvaringsanläggningen. bedömnings- för använt kärnbränsle. beskrivning

Utbyggnad av. Miljökonsekvens- slutförvaringsanläggningen. bedömnings- för använt kärnbränsle. beskrivning Utbyggnad av slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle Miljökonsekvens- bedömnings- beskrivning 2 Förord Förord Posiva Oy har inlett förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) för

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

El till stabilt pris för årtionden

El till stabilt pris för årtionden El till stabilt pris för årtionden 1Fennovoimas planerade kärnkraftverk Hanhikivi 1, som är en investering i miljardklassen, ger finländarna arbete och industrin och konsumenterna elektricitet till ett

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Fortum Power and Heat Oy. Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3

Fortum Power and Heat Oy. Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3 Fortum Power and Heat Oy Ansökan om principbeslut för byggandet av kärnkraftverksenheten Lovisa 3 Fortum Power and Heat Oy PB 100 00048 Fortum www.fortum.fi Lay out: peak press & productions oy Tryckeri:

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet av ett kärnkraftverk

Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet av ett kärnkraftverk Ö 6/2014 rd Statsrådets principbeslut av den 18 september 2014 om byggandet av ett kärnkraftverk Detta principbeslut kompletterar statsrådets tidigare principbeslut Ö 2/2010 rd av den 6 maj 2010 om buggandet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Reserapport. Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto. 26 28 april 2010

Reserapport. Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto. 26 28 april 2010 Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 26 28 april 2010 Nedtecknat av Gunbritt Lindfors och Hans Jivander Lokala säkerhetsnämnderna från Oskarshamn,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD1311 Energia-asennetutkimus 1998 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN BEGÄRAN OM KOMPLETTERING 1(1) 2012-06-26 500-11875-2012 STRÅLSÄKERHETS MYNDIGHETEN Vår referens Enheten for Samhällsskydd och Beredskap Gert Jacobsson 040/044-25 23 33 Strålskyddsmyndigheten!

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer