Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden godkänner medicinsk ansvarig sjuksköterskas Patientsäkerhetsberättelse för 2013

Transkript

1 SID 1 (31) ON/2014:6 Patientsäkerhetsberättelsen för år 2013 Sammanfattning Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSl att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivare får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. 3 i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ingår i omvårdnadsförvaltningen ledningssystem. Enligt den medicinska ansvariga sjuksköterskan bedrivs en god hälso- och sjukvård i Kommunens vård- och omsorgsboende. Förbättringsområden finns. Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden godkänner medicinsk ansvarig sjuksköterskas Patientsäkerhetsberättelse för 2013 Annette Arnkil Medicinsk ansvarig sjuksköterska SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

2 SID 2 (31) Patientsäkerhetsberättelse 2013 omvårdnadsnämnden Solna kommun Vård- och omsorgsboende för äldre Dagverksamhet som är biståndsbedömd Gruppboende enligt LSS Annette Arnkil Medicinskt ansvarig sjuksköterska Solna kommun annette.arnkil@solna.se tf mobil: MAS hemsida med hälso- och sjukvårdsrutiner, resultat av tillsyner

3 SID 3 (31) Patientsäkerhetsberättelse 2013 omvårdnadsförvaltningen Solna kommun... 1 Vård- och omsorgsboende för äldre... 2 Dagverksamhet som är biståndsbedömd... 2 MAS ansvar på gruppboende enligt LSS... 2 Patientsäkerhetsberättelsen för Solna kommuns vård- och omsorgsboenden... 5 Allmänt... 5 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Övergripande mål och strategier... 6 Samordnad vårdplanering... 6 Samverkan för patientsäkerhet... 7 MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsboende för äldre... 7 Hälso- och sjukvårdsstatistik till Socialstyrelsen... 7 Avvikelsehantering/rapportering... 7 Internutredningar vid allvarliga avvikelser Lex Maria anmälan... 8 Avvikelser till andra vårdgivare... 9 Fallolyckor... 9 Läkemedelsavvikelser Trycksår Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka Medicintekniska produkter (MTP) Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Nutrition, uppföljning av mat och måltider Hygien och smittskydd Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Läkemedelsgenomgångar Vaccination mot influensa Antibiotikabehandling och antibiotika resistensresistens Fotsjukvård Mun och tandvård och munhälsobedömning Inkontinensvård... 20

4 SID 4 (31) Nationella kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativa registret Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömningar som gäller fall, trycksår och undernäring Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för en god vård i livets slut Granskning av omvårdnadsjournaler innan införandet av LCP Läkarmedverkan Utbildning som anordnats av MAS under Plan för utbildning av legitimerad personal under Kvalitetsförbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelse för Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt socialsamvaro hösten Dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning Dagverksamheter för personer med demenssjukdom Omfattning av hälso- och sjukvård Säkerställande av läkemedelshantering Delegering för att överlämna redan iordningsställda läkemedelsdoser Dokumentation För att säkerställa en god hälso- och sjukvård i övrigt skall följande finnas på dagverksamheten Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och hälso- och sjukvård på gruppboende enligt LSS Bakgrund I Solna stad finns 10 LSS gruppbostäder med 63 boende Tillsyn Resultat av tillsyn

5 SID 5 (31) Patientsäkerhetsberättelsen för 2013 Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. IVO (Inspektionen för vård- och omsorg) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO/Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Vardaga Berga 96 Temabo AB Björkgården 56 Förenade Care AB Frösunda 44 Attendo Care Hallen 69 Aleris AB Oscarsro 34 Temabo AB Polhemsgården 84 Förenade Care AB Skoga 100 Humaniora (kommunens egen regi) Tryggheten 31 Aleris AB Upphandling av sju av stadens nio vård- och omsorgsboenden genomfördes under 2010 och nya avtal tecknades I de nya avtalen ingår att entreprenörerna ska ha en MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske. Allmänt Vårdgivaren ska enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och 3. vilka resultat som uppnåtts.

6 SID 6 (31) Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Omvårdnadsnämndens ansvar Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bl.a. att se till att författningar, bestämmelser och andra regler är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. MAS har under året arbetat enligt Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2011:9) Samordnad vårdplanering Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning från slutenvården. Samverkan vid vårdplanering där det ingår hälso- och sjukvård kan förbättras från akutsjukhus. En aktuell läkemedelslista ska alltid följa med patienten efter vård på akutsjukhus. Detta brister i många fall, vilket har till följd att sjuksköterskorna på vård- och omsorgsboende får ett merarbete med att söka efter aktuell läkemedelslista. En vårdplan ska upprättas från akutsjukhuset där det tydligt ska framgå vilka insatser som behövs efter utskrivning för att en god hälso- och sjukvård skall uppnås, detta sker sällan.

7 SID 7 (31) Samverkan för patientsäkerhet En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i överenskommelser. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns landsting Lokal överenskommelse om läkarmedverkan med Familjeläkarna i Saltsjöbaden Lokal överenskommelse om läkarmedverkan med Legevisitten Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård Överenskommelse om egenvård En samverkansöverenskommelse som syftar till ett utvecklande och gott samarbete mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS har tagits fram och reviderats MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vårdoch omsorgsboende för äldre Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål Information vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål Medverka med information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer. Hälso- och sjukvårdsstatistik till Socialstyrelsen Alla som bor på ett vård- och omsorgsboende har minst en hälso- och sjukvårdsinsats. Två gånger om året lämnas statistik till Socialstyrelsen med information om hur många personer som bor på vård- och omsorgsboende som har minst en hälso- och sjukvårdsinsats. Avvikelsehantering/rapportering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuell rutin för att rapportera avvikelser. Alla vård- och omsorgsboenden rapporterar avvikelser till Solna stads MAS varje månad. Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada. Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder.

8 SID 8 (31) Avvikelserapport ska skrivas på alla på händelser som inneburit skada eller risk för skada. Fallolyckor, felaktig medicinering, trycksår eller risk för skada i samband med användande av medicintekniska hjälpmedel är exempel på händelser som ska rapporteras. MAS rutin för avvikelser ska följas och en lokal rutin ska upprättas. Verksamhetschefen är ansvarig för att lokal rutin upprättas och efterföljs av personalen. Den personal som upptäcker eller är delaktig i en avvikelse ska kontakta tjänstgörande sjuksköterska som ska vidta omedelbara åtgärder om så krävs och en bedömning om kontakt med läkare ska göras. Avvikelsen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen och registreras i Senior Alert. Riskbedömning för fall, undernäring och trycksår ska göras vid inflyttning till vård- och omsorgsboendet. Resultatet ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Internutredningar vid allvarliga avvikelser 2013 Antal internutredningar behöver inte vara ett mått på hälso- och sjukvårdens kvalitet av patientsäkerhet utan kan tvärtom vara ett mått på viljan att öka kvaliteten och patientsäkerheten genom att utreda allvarliga avvikelser för att försöka förhindra att det händer igen. Internutredning görs: Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål. Fallolyckor med skada som t.ex. höftfrakturer. * Skoga har under 2013 gjort 5 internutredning vid fallolyckor som resulterat i en fraktur och det är bra! Vid vårdskada och vid risk för vårdskada. Allvarliga avvikelser som kan leda till en Lex Maria anmälan. Lex Maria anmälan Inom området hälso- och sjukvård som kommunen bestämmer över ska det finnas en sjuksköterska som svarar för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård och behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. En avvikelserapport kan bli föremål för en internutredning. Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex Maria till IVO. Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia på lex Maria anmälan till Solna stads MAS. Vid lex Maria anmälan görs: Internutredning inom 2 månader från det att händelsen inträffat och rapporteras till Inspektionen för vård- och omsorgs (IVO). Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om Lex Maria anmälan. Patient och närstående informeras om händelsen. Lex Maria anmälan diarieförs. Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och närstående.

9 SID 9 (31) Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2013 Äldreboende Antal boende Internutredning Lex Maria anmälan Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oscarsro Polhemsgården Skoga (5 frakturer) 2 Tryggheten Avvikelser till andra vårdgivare Vid avvikelser som gäller andra vårdgivare som t.ex. Stockholms läns landstings akutsjukhus, ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) tandläkare, tandhygienist, vårdcentral gör MAS utredning och skickar vidare till respektive vårdgivare. Under 2013 har MAS skickat fyra avvikelser till andra vårdgivare. Fallolyckor Antal fallolyckor har minskat för 4:e året i rad. Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i det förebyggande arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor. Det är viktigt att påpeka att antalet fallolyckor med eller utan skador och antalet frakturer beror på vilka personer som flyttar in på vård- och omsorgsboende om fallrisk finns eller inte. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter, syn, reaktionsförmåga och läkemedelsbehandling. Detta kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje fallolycka rapporteras. Senior Alert används i alla verksamheter för att riskbedöma fall. Antalet fallolyckor har minskat de sista fyra åren 2010 var det 1363 fallolyckor 2011 var det1254 fallolyckor 2012 var det 1186 fallolyckor 2013 var det 1084 fallolyckor, vilket visar att antal fallolyckor minskar för 4:e året i rad

10 SID 10 (31) På Solnas nio vård- och omsorgsboende bor 596 personer. Statistiken visar att det sker ca 3 fallolyckor varje dygn. Under 2013 var antalet fallolyckor utan skador 79 % och under 2012 är antalet fallolyckor utan skador 76 %, vilket visar att antal fallolyckor utan skador ökar. Antalet frakturer 2013 var 48 att jämföra med antalet frakturer under 2012 vilket var 55. Antal höftfrakturer 2013 var 29 att jämföra med 2012 då antalet höftfrakturer var 28, vilken blir en ökning med 1 fraktur jämfört med % av fallolyckorna sker under dagtid och vanligast är att fallolyckorna sker i sovrummet, följt av gemensamhetsutrymmen och badrum. Sammanställning av antal frakturer under 2013/2012 Höft Bäcken Handled Överarm Revben Annan fraktur 29/28 4/8 5/6 6/5 0/3 4/5 Läkemedelsavvikelser 2013 Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser. Resultat för 2013 visar att antalet läkemedelsavvikelser har minskat liksom missade signeringar och uteblivna läkemedelsdoser, vilket är mycket bra. Verksamhetschefen för Björkgården har tillsammans med personalen minskat antalet missade signeringar från 523/2012 till 463/2013 vilket inte är tillräckligt. Handlingsplan för att minska antalet avvikelser ska tas fram och redovisas för Solna stads MAS. Verksamhetschefen för Hallen ska vidta åtgärder för att minska antalet läkemedelsavvikelser som under 2013 ökat från 146/2012 till 251/2013. En handlingsplan för att minska antalet avvikelser har tagits fram och redovisats för Solna stads MAS. Verksamhetschefen för Skoga har tillsammans med personalen minskat antal läkemedelsavvikelser från 791/2012 till 398/2013 och det är bra. Avvikelserna rapporteras varje månad då MAS i Solna skickar en enkät som alla verksamhetschefer besvarar.

11 SID 11 (31) Trycksår Antal trycksår redovisas under rubriken Nationell punktprevalensstudie vecka 10. Antal avvikelser rapporteras till MAS varje månad. De sista årens rapportering visar att ca 40 % av trycksåren uppstår på sjukhus och 60 % på vård- och omsorgsboendet. Drygt hälften av trycksåren är lindriga och visar sig som en hudrodnad utan egentligt sår. De vanligaste trycksåren uppstår i ryggslut och på hälar. Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka 10 Sedan fyra år tillbaka mäts antalet trycksår en gång varje år under vecka 10 i Sveriges kommuner och Landsting (SKL) regi. Under 2013 har sjukhus i samtliga landsting och 86 av landets kommuner deltagit i mätningen som är frivillig. Sjukhusen hade i mätningen en genomsnittlig andel trycksår på 15 procent använde 60 kommuner kvalitetsregistret Senior alert för att genomföra mätningen. I snitt hade 5,4 procent av dessa trycksår. I 26 kommuner valde man att genomföra mätningen utanför Senior alert. Dessa kommuners genomsnitt låg på 12 procent, med en variation på mellan 5 och 37 procent. SKL skriver på sin hemsida att andelen trycksår är lägre i de kommuner som systematiskt arbetar med riskbedömningar och åtgärder i kvalitetsregistret Senior alert. Det visar en analys av den mätningen av trycksåren som nyligen gjordes i både kommuner och landsting. Inspektion av huden och andra åtgärder har genomförts på exakt samma sätt i alla kommuner, oavsett om man registrerat sina data i Senior alert eller på annat sätt. Det här visar att det går att minska trycksåren, med hjälp av ett systematiskt förebyggande arbete där utgångspunkten är en nollvision för de skador som går att undvika, så kallade vårdskador, säger Eva Estling, projektchef för SKL:s patientsäkerhetsarbete. Resultat 2013 Solnas vård- och omsorgsboenden kan förbättra sitt trycksårsförebyggande arbete genom att använda avlastande madrasser. Mätningen bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning I mätningen för de kommuner som deltog genom Senior Alert deltog 9105 personer i 60 kommuner. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna deltog. Genomsnittet i Sverige för kommuner som deltog genom Senior Alert visade att: 5,4 % av alla som deltog i undersökningen hade ett eller flera trycksår. I Solna var det 5,5 %. 30 % av alla som deltog i undersökningen hade en ökad risk för trycksår, i Solna är det också 30 %. Medicintekniska produkter (MTP) Tillsynen 2013 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin.

12 SID 12 (31) Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) Två avvikelser har rapporterats 2013, varav ingen medfört personskada. I SOSFS 2001:12 "Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården" finns numera krav på obligatorisk rapportering. Enligt dessa föreskrifter skall händelser med medicintekniska produkter anmälas till den berörda tillverkaren och Läkemedelsverket. Följande händelser ska rapporteras: 1. Det som orsakat en patients, en användares eller någon annans död. 2. Det som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa allvarligt försämrad. 3. Det som skulle kunnat orsaka att en patients, en användares eller någon annans död eller att en patient, en användare eller att någon annans hälsa allvarligt försämrats. ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förflyttningsförmåga för boende under oktober 2013/2012 Vård- och omsorgsboende Antal boende Går utan stöd 2013/2012 Använder rollator 2013/2012 Använder rullstol 2013/2012 Ametisten 80 9/10 34/38 35/28 Berga 96 9/8 61/41 16/44 Björkgården 60 2/5 26/17 27/18 Frösunda 44 5/3 15/21 20/20 Hallen 69 5/12 28/6 20/24 Oscarsro 34 2/2 6/5 24/27 Polhemsgården 84 19/35 28/15 26/34 Skoga /14 35/27 50/45 Tryggheten 31 2/14 14/15 15/16 Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Tillsynen visar att: Det finns arbetsterapeuter och sjukgymnaster i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering som behövs. Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas. All personal får utbildning i lyftteknik.

13 SID 13 (31) Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsjournal upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik skall erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt och ADL-status ska upprättas. Sjukgymnastens insatser Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Nutrition, uppföljning av mat och måltider För att motverka undernäring har en nutritionshandbok upprättats. Alla vård- och omsorgsboende uppger att nutritionshandboken är känd av all legitimerad personal. Tillsynen visar att rutin finns för att förebygga undernäring/felnäring Kosten som serveras på vård- och omsorgsboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan bör inte vara mer än 11 timmar. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna osv. BMI-värdet (Body Mass Index) och kontroll av kroppsvikt mäts vid inflyttning och ska sedan följas upp regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Kosttillskott/näringsdryck kan ordineras av sjuksköterska när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring. Personer som behöver mycket hjälp med att äta och dricka har oftast ett stort omvårdnadsbehov. Det är viktigt att den som behöver får hjälp och att det sker på ett professionellt sätt. Antal personer som behöver hjälp med matning växlar över tid och det är viktigt att personalen har den tid som behövs för en bra måltidssituation. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Omvårdnadsnämnden har antagit en policy för mat och måltider Sammanställning av antal personer som behöver hjälp vid måltider Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som behöver matas 2013/2012 Ametisten 80 9/10 Berga 96 15/8 Björkgården 60 9/5 Frösunda 44 11/3 Hallen 69 6/12 Oscarsro 34 8/2 Polhemsgården 84 19/17 Skoga /14 Tryggheten 31 2/4

14 SID 14 (31) Sondmatning Sondmatning förekommer i de fall personen har någon sjukdom som orsakar sväljningssvårigheter. Sonden kan vara insatt via näsan eller munnen genom matstrupen till magsäcken eller via bukväggen till magsäcken. Beroende på vilken typ av sond som satts in krävs olika kompetens hos vårdpersonalen. Vanligast är en slang via bukväggen som kallas Peg-sond. Sammanställning av antal personer med Peg-sond År Antal boende med Peg-sond Nattfasta Alla vård- och omsorgsboende har rutin för att följa upp antal timmar för nattfasta Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör ej överskrida 11 timmar. Är nattfastan längre, ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi, vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov. Äldre personer med lång nattfasta löper risk för undernäring. Egenkontroll av nattfasta bör ske två gånger per år. Hygien och smittskydd Förbättringsåtgärder för år 2014 är att personalen följer basala hygien- och klädregler samt använder handdesinfektion före patientnära arbete. Att boende får möjlighet och hjälp att tvätta händerna innan måltid. MAS hygienrond under oktober 2013 visar att det finns förbättringsområden som att hygienrond utförs som egenkontroll minst 2 gånger om året för att upprätthålla en god hygienisk standard. Alla vård- och omsorgsboenden har tecknat avtal med vårdhygien Stockholms län. Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och klädrutiner. MAS anordnar hygienutbildning varje år. Vårdhygien erbjuder elektronisk utbildning i basala hygienrutiner. Utbildningen vänder sig till personal inom landstinget, privata vårdgivare samt kommunal vård och omsorg i Stockholms län. Utbildningen ger kunskapen att arbeta efter basala hygienrutiner. När personalen har genomfört utbildningen kan de skriva ut ett personligt diplom. Utbildningen är populär och många av personalen har genomgått utbildningen.

15 SID 15 (31) Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler På uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) har landsting och kommuner medverkat i en nationell mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19) Deltagandet för kommunerna var frivilligt deltog 64 av Sveriges 290 kommuner, varav Solna var en kommun. Under 2013 vecka har 129 observationer utförts i Solnas samliga nio vård- och omsorgsboenden. Följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädregler har förbättrats var det 72 % av landstingets personal som följde alla klädregler och hygienregler en ökning med 2 % från I de kommuner som deltog i mätningen var det 56 % av personalen som följde klädregler och hygienregler att jämföra med 51 % i mätningen I Solna var det 57 %. PPM mätningen i Solna visar att: Resultat 2013 Resultat % av personalen följer klädregler 81 % av personalen följer klädregler 96 % använder skyddshandskar 98 % använder skyddshandskar 98 % använder inte klockor, ringar eller armband 98 % använder inte klockor, ringar eller armband 82 % använder handdesinfektion efter 98 % använder handdesinfektion efter patientnära arbete 58 % använder handdesinfektion före patientnära arbete patientnära arbete 70 % använder handdesinfektion före patientnära arbete Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Tillsynen 2013 visar att: Lokal rutin finns för tillsyn nattetid. Nattbemanning förstärks vid t.ex. vård i livets slut. Sjuksköterska finns på plats i åtta av nio vård- och omsorgsboende. Nattsjuksköterskan är arbetsledare. Egenkontroll av nattillsyn utförs av nattsjuksköterska. Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom Tryggheten. Det ska finnas rutiner för hur ev. skyddsåtgärder som t.ex. individuella larm ordineras. Bedömning när en skyddsåtgärd ska ordineras ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen liksom att uppföljning och resultat ska dokumenteras. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Alla vård- och omsorgsboenden ska säkerställa en hög patientsäkerhet och att personalen har den kompetens som behövs för att ge en god och trygg omvårdnad. Personal som arbetar i gruppboendet behöver utbildning och kompetens inom demensområdet. Det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Solna stads MAS rekommenderar att alla som arbetar med demenssjuka personer utbildar sig i demenscentrums utbildning ABC i demensvård som är webbaserad. Utbildningen bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.

16 SID 16 (31) Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner i delegering av enklare hälsooch sjukvårdsuppgifter. Ett förbättringsområde är att följa rutinen och dra in delegering för personal som inte följer rutinen på ett patientsäkert sätt. Med delegering avses i författningen SOSFS 1997:14 att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en annan personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om det inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering kan ges tillbaka efter utbildning och kontroll att uppgiften kan utföras enligt rutin och på ett patientsäkert sätt. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl. Verksamhetschefen svarar för att personalen som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Vård- och Antal Indragna delegeringar under 2013/2012 omsorgsboende boende Ametisten 80 0/0 Berga 96 2/1 Björkgården 56 1/0 Missade signeringar 2013=463 och 2012=253 Frösunda 44 0/5 Hallen 69 0/0 Missade signeringar 2013=251 och 2012=146 Oscarsro 34 0/0 Polhemsgården 84 1/1 Skoga 100 0/0 Tryggheten 31 0/6 Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering. Tillsynen visar att alla vård- och omsorgsboendens läkemedelsförråd har granskats av farmaceut under Läkemedelshanteringen ska vara säker. Rutin för läkemedelshantering ska finnas, vara aktuell och känd av personalen. Läkemedelsförråd ska granskas varje år av farmaceut. Protokoll från granskning av läkemedelsförråd ska skickas till MAS.

17 SID 17 (31) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre som bor i ett vård- och omsorgsbonde men också multisjuka äldre i ordinärt boende som idag är ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat med antipsykotiskt läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 20 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. I enlighet med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och alla vårdoch omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta. I den senaste rapporten, öppna jämförelser från Socialstyrelsens som utkom redovisas andelen personer som har hemtjänst eller som bor i vård- och omsorgsboenden Andel äldre som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt är i Solna 9,6 % och i Sverige som helhet 4,1 %, Minimun är 1,4 % och maximun är 20,5 % Andelen som behandlats med tio eller fler läkemedel samtidigt är 19,8 % och i Sverige som helhet är 18,5 %, Minimun är 4,7 % och max. är 31,5% Andelen som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel är 13,4 % och i Sverige som helhet 13,3 % minimun 4,7 % och max. 31,9 % Andel som behandlas med antipsykotiska läkemedel är i Solna 8,0 % och i Sverige som helhet 6,5 % Minimun 2,1 % och max. 15,5 % Vaccination mot influensa Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot influensa. Enligt smittskyddsinstitutet i Stockholm ger vaccinet ca 50 % skydd till personer som är 65 år och äldre. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har auktoriserat sig för att få ge influensavaccin. Registrering sker i Stockholms läns landsting dataprogram som heter Vaccinera.

18 SID 18 (31) Antibiotikabehandling och antibiotika resistensresistens En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i oktober 2013 hade 15 boende antibiotikabehandling. En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i oktober 2012 hade 10 boende antibiotikabehandling. På finns att läsa om antibiotikabehandling och resistens. När Alexander Fleming för mer än 80 år sedan upptäckte att mögelsvampen Penicillium notatu kunde döda bakterier öppnades nya möjligheter för mänskligheten. Tack vare antibiotika kunde många infektionssjukdomar som tidigare lett till döden bli möjliga att bota. Antibiotika kallas i dagligt tal ofta bara för penicillin. Men penicillin är bara en av en rad grupper antibiotika. Det är dock den vanligaste och mest använda antibiotikasorten. Under de senaste åren har antibiotika använts i alltför stor omfattning. Många bakterier har därför med tiden utvecklat resistens mot preparaten. Resistenta bakteriestammar är ett stort problem inom sjukvården i många länder. Även i Sverige börjar vi få problem med resistenta bakterier både på sjukhus och ute i samhället. I miljöer där mycket antibiotika används ökar risken för att resistenta bakterier uppstår och sprids. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antibiotikabehandling under oktober 2013 Ametisten 80 3 Berga 96 2 Björkgården 56 0 Frösunda 44 4 Hallen 69 0 Oscarsro 34 0 Polhemsgården 84 0 Skoga Tryggheten 31 1 Fotsjukvård Den 1 november 2007 fick kommunerna i Stockholms län ansvar för fotsjukvård för personer som bor på vård- och omsorgsboende. Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem, patienter med psoriasis som har fotproblem och andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare nageltrång. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. Sjuksköterska ska vid inflyttning till vård- och omsorgsboende göra ett fotstatus för att bedöma om fotsjukvård är berättigat. När fotsjukvård är berättigat skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver äldreboendet. Antal boende som fick fotsjukvård under 2013: 2008 var det var det var det var det var det var det 51

19 SID 19 (31) Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2013 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2013/2012 Ametisten 80 8/3 Berga 96 12/20 Björkgården 60 8/10 Frösunda 44 5/2 Hallen 69 0/3 Oscarsro 34 0/0 Polhemsgården 84 2/0 Skoga /11 Tryggheten 31 4/4 Mun och tandvård och munhälsobedömning Tillsynen visar att alla boende har ett munvårdskort med rekommendationer om hur munhygienen ska utföras Tillsynen visar också att dokumentation av munhålan kan förbättras. Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition och dokumentera i omvårdnadsjournalen. Stockholms läns landsting har slutit avtal med utförare av tandvård och betalar kostnaden för att alla som flyttar in till ett vård- och omsorgsboende får erbjudande om munhälsobedömning en gång om året. I avtalet ingår även utbildning till personalen som arbetar på äldreboendet. De äldre har idag överlag en bättre munhälsa än tidigare generationer. Fler egna tänder, kronor, broar och implantat kräver noggrann munhygien. Vid sviktande hälsa, när man inte klarar av sin egen munvård, ställs stora krav att personalen har kunskap om munnen. ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide Jönköping) är ett munbedömningsinstrument med inriktning på förbyggande åtgärder som är ett värdefullt verktyg för att förbättra munhälsan för äldre med behov av vård och omsorg. ROAG-J beskriver tillståndet i munnen från friskt till sjukt och vilka åtgärder som vårdenheten själv kan göra och vad som bör remitteras till tandhygienist eller tandläkare. Sammanställning av personal som deltagit i munvårdsutbildning 2013 Vård- och omsorgsboende Antal boende Personal som fått utbildning i munvård 2013/2012 Ametisten 80 62/69 Berga 96 91/49 Björkgården 60 20/20 Frösunda 44 15/15 Hallen 69 28/40 Oscarsro 34 *ej svarat på frågan/30 Polhemsgården 84 80/0 Skoga /18 Tryggheten 31 19/18

20 SID 20 (31) Inkontinensvård Många av dem som bor på vård- och omsorgsbonde har problem med inkontinens. På varje vård- och omsorgsboende ska det finnas minst en sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning efter Socialstyrelsens rekommendationer och därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel. Dokumentation ska ske i omvårdnadsjournalen. De allra flesta som är inkontinenta har inte utretts av läkare för sin inkontinens. Sammanställning av antal boende med inkontinens och KAD Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal boende som är inkontinenta 2013/2012 Antal boende som har KAD 2013/2012 Ametisten 80 78/56 4/5 Berga 96 71/63 5/3 Björkgården 56 34/40 1/3 Frösunda 44 38/35 1/2 Hallen 69 38/12 3,/5 Oscarsro 34 28/25 3/1 Polhemsgården 84 57/69 3/2 Skoga /83 10/7 Tryggheten 31 22/10 5/4 Nationella kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativa registret Under 2013 har 871 riskbedömningar genomförts vilket visar att Solna ligger i topp i Stockholms län. Alla vård- och omsorgsboende har under 2013 arbetat i nationella kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret. Förvaltningens avsikt är att prestationsersättningen ska gynna de som bor på vård- och omsorgboende i Solna genom kvalitetshöjning i omvårdnaden. Prestationersättningen ska bidra till att höja kvaliteten bland annat när det gäller vård i livets slut och teamarbete med att utföra riskbedömningar som gäller att minska fallolyckor, undernäring och trycksår. En del av ersättningen har använts till att införa LCP (Liverpool Care Pathway). LCP kan beskrivas som en standardiserad vårdplan som ger vägledning i vård av döende personer under de sista levnadsdygnen/sista veckan. Ersättningen har även används till hygienutbildning under Ersättningen kommer också att användas till utbildning och fortbildning av den legitimerade personalen under En utbildningsplan presenteras på sidan 28.

21 SID 21 (31) Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömningar som gäller fall, trycksår och undernäring Omvårdnadsnämndens mål för 2013 är att minst 75 % av antal registreringar i Senior Alert där risk för fallolyckor, trycksår eller undernäring/felnäring konstateras och där minst en åtgärd planerats och har följts upp. Resultatet visar att när det gäller fallolyckor är målet uppnått. Resultatet visar att när det gäller trycksår är planerade åtgärder med uppföljning utfört till 69 % och målet är då inte uppnått. Resultatet visar att när det gäller undernäring är målet uppnått. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg. Under 2013 har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande av undernäring/felnäring, trycksår och fallolyckor. Sammanfattningen visar att 92 % av de som bor på vård- och omsorgsboende har risk inom någon kategori, 73 % får åtgärder planerade, och 68 % får uppföljning inom utsatt tid. Tyvärr går det inte att få fram någon sammanfattning på hur stor andel som får minst en åtgärd utförd, men det mesta pekar på att det är 91 %. Under 2013 utfördes totalt 991 riskbedömningar. 79 % hade risk för fall 30 % hade risk för trycksår 67 % hade risk för undernäring/felnäring Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för en god vård i livets slut Omvårdnadsnämndens mål för 2013 var att 75 % av boende skulle smärtskattas. Resultatet i Palliativa registret visar att 67 % smärtskattades. Målet har inte uppfyllts. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos. Palliativa ombud I Solna genomfördes 2007 ett projekt inom vård- och omsorgsboende där palliativa ombud (PO) utbildades i grundläggande kunskaper om vård i livets slut. Under 2013 har alla PO fått fördjupad utbildning i det nationella vårdprogrammet för palliativ vård.

22 SID 22 (31) Arbetsuppgifter för PO: Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om palliativ vård. Informera nyanställd personal om det palliativa förhållningssättet samt rutiner för vård i livets slut. Sammanställa information om den palliativa vårdens grunder, lokala rutiner vid dödsfall samt MAS riktlinjer angående omhändertagande av den svårt sjuke och döende. Sammanställa en pärm till anhöriga med information om: Närståendepenning Information om kommunens/religiösa samfundens/frivilligorganisationernas stödinstanser för sörjande Folder att dela ut till anhöriga som heter Livets sista tid Skapa ritualer tillsammans med alla medarbetare t.ex. låda för dödsfall, minnesbok Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud. Vara drivande för reflektion efter dödsfall i personalgruppen Under 2012 fokuserades arbetet för PO att erbjuda efterlevandesamtal till närstående och resultaten har visat att ca 80 % erbjöds efterlevandesamtal och det är mycket bra har smärtskattningen varit i fokus och även det har förbättrats. Under 2013 infördes Abbey Pain Scale, som är ett strukturerat arbetssätt för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom eller som har svårt att beskriva sin smärta i tal. Smärtskattning utförs idag till 67 % vilket är ett mycket bra resultat jämfört med 2012, dock har omvårdnadsnämndens mål inte uppfyllts. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal PO Ametisten Berga Björkgården 56 4 Frösunda 44 5 Hallen 69 7 Oscarsro 34 2 Polhemsgården 84 9 Skoga Tryggheten 31 3 Resultat från Palliativa registret under perioden: 2013:1-2013:4

23 SID 23 (31) Granskning av omvårdnadsjournaler innan införandet av LCP Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardiserad vårdplan för patienter under livets allra sista tid. LCP har utarbetats i England inom hospicevården med syftet att sprida kunskap från den palliativa vården till andra vårdformer. För att kunna möjliggöra ett värdigt döende är det viktigt vid all vård av svårt sjuka patienter att kunna känna igen och identifiera när den sjuke kommer in i slutfasen och bara har några dagar kvar till någon vecka kvar att leva. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen att symtomlindra ska klart framgå hos såväl patient och närstående samt i personalgrupp och finnas dokumenterad i patientjournalen. Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardiserade vårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende. Alla enheter där döende vårdas kan använda LCP dvs. palliativa enheter/hospice, kliniker och enheter på akutsjukhus, särskilda boenden/sjukhem och hemsjukvård. Införandet av LCP (Liverpool Care Pathway)sker i sju steg med bland annat att registrera i Svenska Palliativregistret. Innan LCP införs i verksamheten ska 10 omvårdnadsjournaler granskas efter en bestämd mall som Stockholms sjukhem tagit fram. Efter det att LCP införts i verksamheten ska en ny journalgranskning av 10 omvårdnadsjournaler utföras för att jämföra och se vad som har förbättrats och vad som personalen behöver arbeta vidare med. Redovisning kommer att beskrivas i patientsäkerhetsberättelse för I journalgranskningen ingår följande parametrar: om ställning tagits till att aktuell medicinering är nödvändig eller ska sättas ut om vidbehovsläkemedel är ordinerade, som smärtstillande, lugnande, mot illamående, rosslig andning eller andnöd om icke nödvändiga åtgärder är avslutade som blodprovstagning antibiotikabehandling, dropp, hjärt- lungräddning ska utföras eller inte har insikt om patienten insikt i att han/hon är döende bedömning om religiösa och andliga samt existentiella behov är utförda har närstående informerats om patientens förestående död har närstående fått information om logi/parkering/mat och dryck att vården är förankrad med patienten och närstående. Kontinuerlig bedömning var 4:e timme bedömning av smärta, oro, illamående, andnöd munvård bedömd och utförd bedömning av vattenkastningsproblem bedömning av rörlighet/trycksårsförebyggande bedömning av tarmfunktion bedömning om patientens och anhörigs insikt i situationen erbjudit religiöst/andligt stöd omsorg av närstående

24 SID 24 (31) Efter dödsfallet omhändertagande av den avlidne efter gällande rutiner omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter information och rådgivning till berörda personer om dödsbevis, dödsorsaksintyg att informationsbroschyr som handlar om sorgearbete har lämnats till närstående. Resultat av journalgranskning Resultatet mäter enbart vad som är dokumenterat och inte vad som i praktiken är utfört. Journalgranskningen är gjord efter en strukturerad mall för att identifiera nivån på dokumentationen som ett utgångsvärde. En sjuksköterska sa att Vi gör ju allt det här, men vi dokumenterar det inte. En annan kommentar brukar vara När ska vi få tid att ta hand om våra patienter? vi har inte tid att bara sitta och dokumentera. Resultaten visar inte nödvändigtvis vilken kvalitet vården har utan enbart kvaliteten av dokumentationen av vården. Tanken med granskningen är att fundera över vad som görs och vad som dokumenteras, finns rutiner när det gäller hjärt- lungräddning eller är det alltid självklart att det inte ska göras? hur delaktiga är närstående i vården? hur arbetar personalen tillsammans med närstående? *10 journaler har granskats på varje vård- och omsorgsboende och redovisas som antal ja/av 10. Vidbehovsläkemedel ska vara ordinerade och icke nödvändiga åtgärder ska vara avslutade. Antal Vården är planerad Icke nödvändiga boende och förklarad för åtgärder utförs, t.ex. Vård- och omsorgsboende Ordination av smärtstillande* närstående* blodprovstagning* Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oscarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Kontinuerlig bedömning av följande symptom var 4:e timme dygnet runt, dokumentation i vårdplan enligt LCP Vård- och omsorgsboende Antal boende Smärta* Oro* Rosslig andning* Illamående kräkning* Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oscarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Att omhändertagande av den avlidne har skett enligt gällande rutiner, att handläggning efter dödsfallet är given enligt rutin, att omhändertagande av den avlidnes personliga tillhörigheter skett enligt rutin. Även nedanstående information skalämnas till närstående. Andnöd*