Stöd till Forskning och Utveckling 2013 FÖRSÄKRING

Transkript

1 Stöd till Forskning och Utveckling 2013 FÖRSÄKRING

2 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

3 Innehåll Vårt mål: Ett tryggare och hälsosammare arbetsliv 4 Därför stödjer vi forskningen 6 AFA Försäkrings FoU-verksamhet 10 FoU-året Nya rön om kvartsdamm och cancer 16 Arbetsmiljön viktig för säkerheten inom vården 18 Bristande kunskap om kemiska risker 20 Forskning och Utveckling inom tre områden 22 Beviljade FoU-anslag Slutrapporter

4 Vårt mål: Ett tryggare och hälsosammare arbetsliv

5 AFA Försäkring arbetar för att förebygga skador och sjukdomar i arbetslivet. Ett av våra viktigaste arbetsverktyg är kunskap: Tillsammans med våra ägare, arbetsmarknadens parter, finansierar vi forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa för omkring 150 miljoner kronor om året. Det gör AFA Försäkring till en av Sveriges största privata FoU-finansiär inom arbetsmiljöområdet. Förklaringen till varför vi väljer att lägga så stor vikt vid forskning, utveckling och kunskapsspridning är våra 4 miljoner försäkrade. Idag omfattas nära 90 procent av alla som arbetar i Sverige av minst en av våra försäkringar. De kollektivavtalade försäkringarna gäller vid sjukskrivning, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Att vi vill ta ett så stort ansvar som möjligt för att förbättra arbetsmiljön och förebygga skador, ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet ser vi med andra ord som någonting självklart. De olika forsknings- och utvecklingsprojekten som AFA Försäkring finansierar spänner över en mängd olika områden. Den röda tråden är nytta för arbetslivet. Alla projekt vi stödjer syftar till att göra arbetsmiljön säkrare eller vägen tillbaka till arbetet lite lättare. Under 2013 har vi gett stöd till totalt 52 nya FoU-projekt. Dessa fokuserar på allt från att kartlägga kemiska risker i arbetslivet till att undersöka villkor och behov bland chefer och ledare i dagens gränslösa, högt föränderliga arbetsliv var också året då vi lanserade det nya FoUprogrammet Företagshälsovård- Forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning. Programmet omfattar åtta projekt som under tre år ska arbeta med att ta fram en mer behovsanpassad företagshälsovård på landets arbetsplatser. Utöver dessa satsningar har vi även genomfört en lång rad workshops och seminarier för att sprida resultaten från våra olika FoU-projekt. Bland annat arrangerade vi i november AFA Försäkrings FoU-dag. Evenemanget riktade sig till AFA Försäkrings uppdragsgivare bland arbetsmarknadens parter och till representanter för universitets- och högskolevärlden. Det syftade till att närmare presentera den forskning som vi finansierar och berätta om hur denna bidrar till en bättre arbetsmiljö och hälsa. Med drygt fyra miljoner försäkrade har AFA Försäkring även tillgång till en unik skadedatabas, som är en värdefull informationskälla. Sedan många år tillbaka publicerar AFA Försäkring en årlig rapport om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro samt andra rapporter med uppgifter från denna skadedatabas. För tredje året i rad publicerar vi nu också denna rapport om AFA Försäkrings samlade stöd till forskning, utveckling och kunskapsspridning under det gångna året. Mer detaljerad information om våra samlade FoU-satsningar finns på vår webbplats Anita Johansson Områdeschef Försäkring AFA Försäkring FOTO: Michael Steinberg 5

6 Därför stödjer vi forskningen 6

7 AFA Försäkring finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa på uppdrag av Svenskt Näringsliv, LO, PTK och representanter för parterna inom kommun- och landstingssektorn. Så här resonerar parterna själva om hur de ser på AFA Försäkrings FoU-stöd. Christina Pettersson, ombudsman på Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? När man vill undvika skador och sjukskrivningar är det viktigt att jobba förebyggande. För att kunna göra det behöver vi ha tillgång till evidensbaserat material som vi kan marknadsföra ute i kommuner och landsting. Det får vi genom att finansiera forskning på det sätt som AFA Försäkring gör. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2013 som du vill lyfta? Vi har finansierat två projekt som tittar närmare på det faktum att vi ställer så höga krav på dokumentation inom vården att de som jobbar där får allt mindre tid till att operera, vårda, handlägga och behandla. Det här tycker jag är oerhört angeläget. Allt fler socialsekreterare, läkare och vårdanställda klagar över att dokumentationen helt enkelt tar för mycket tid. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Jag skulle gärna se mer forskning som går ut på att hitta något slags system för att bedöma vårdoch handläggningseffektivitet i en värld där många ärenden är oerhört komplexa. När man mäter produktiviteten hos anställda inom vård, skola och omsorg, missar man ofta att olika ärenden är olika svåra att hantera. På ett dagis är barn med funktionshinder till exempel mer komplicerade att ta hand om än barn utan sådana hinder. Men det tar inte statistiken hänsyn till, vilket lätt leder till felaktiga effektivitetsmått och i längden orättvisa bedömningar. Ser ni några trender när det gäller inriktningen på ansökningar och forskning? Ja, det går en tydlig trend i forskningsområden. På senare år har vi sett en kraftig ökning av antalet ansökningar inom skolområdet. Det är slående då vi för bara tre, fyra år sedan hade knappt några ärenden alls som berörde skolan, men nu är den jättepopulär att forska om. Förmodligen är det en effekt av att skolan diskuteras så flitigt i den allmänna debatten. Sven Bergström, utredare på LO: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Som part på arbetsmarknaden vill vi medverka till utvecklingen av ett friskare arbetsliv, där fler har möjlighet att bli kvar i arbete längre. Då är det viktigt att få fram nya kunskaper till förmån för det förebyggande arbetet. Det sänder också en viktig, positiv signal till omvärlden. Alla tjänar på förbättrad hälsa inom arbetslivet, såväl arbetstagarna som arbetsgivare och samhället i stort. 7

8 Är det något särskilt projekt eller händelse under 2013 som du vill lyfta? Särskilt glädjande är att vi nu har sjösatt forskningsprogrammet om företagshälsovården och fördelat 30 miljoner kronor till det. Det har vi kämpat länge för. Vi skrev en programförklaring, där vi betonade företagshälsovårdens unika roll, i vilken man känner till arbetsplatserna och kan arbeta förebyggande och vidta åtgärder innan folk blir sjuka eller drabbas av arbetsskada. Jag hoppas att den här satsningen kan leda till att vi får en företagshälsovård som kan bli bättre på att arbeta förebyggande på ett systematiskt sätt. Vilken typ av forskning skulle du själv vilja se mer av? Jag skulle gärna vilja se att vi blev effektivare i det förebyggande arbetet när det gäller att hitta problem på det psykosociala området. Vi kan se i sjukskrivningsstatistiken att mycket är relaterat till psykosociala problem. Här hoppas jag att vi kan stimulera fram åtgärder, så att vi kan utveckla konkreta metoder för att hantera det här ute på arbetsplatserna. Mats Stenberg, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Verksamhetsutveckling är viktigt i kommun- och landstingssektorn med 1,2 miljoner medarbetare. Vi vill förbättra kvalitet och effektivitet av skattefinansierade tjänster, samtidigt som vi förbättrar trygghet och hälsa för alla medarbetare. Att stötta forskning är en investering i både kvalitet, pengar och hälsa. Vi stödjer forskning inom olika verksamhetsområden, eftersom förutsättningarna ser så olika ut inom till exempel vård, äldreomsorg och skola. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2013 som du vill lyfta? Det finns flera att välja på, men jag lyfter gärna LUST- och LÄST-projekten som genomförs av Petter Gustavsson på Karolinska Institutet. Projektet har följt lärare och sjuksköterskor från det att de gick sina utbildningar till att de kom ut i arbetslivet. Resultaten ger mer kunskap om hur dessa utbildningar, samt yrkesintroduktion och kompetensutveckling kan förbättras. Ser ni några trender när det gäller inriktningen på ansökningar och forskning? Vi ser ett ökat antal ansökningar som berör webboch mobilapplikationer med en koppling till verksamheten. Ann Lundberg Westermark, ombudsman/förhandlare på PTK Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Vår uppfattning är att det bedrivs alldeles för lite forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa i Sverige. Därför känner vi att det är viktigt att vi är med och tar ansvar. Det är också en förutsättning för det förebyggande arbetet. Arbetslivet befinner sig i ständig utveckling och det är inte alltid som gamla lösningar biter på dagens problem. Därför är det viktigt att hitta nya lösningar och det gör man bara om man arbetar med forskning och utveckling. 8

9 Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Vi befarar att vi bara har sett början på de arbetsrelaterade hälsoproblem som dagens gränslösa arbete innebär. Ändå befinner sig forskningen kring tjänstemäns arbetsmiljö och hälsa ännu i sin linda. Vi ser att ansvaret när det gäller att sätta gränser för sitt arbete mer och mer glider över till den enskilde. Det vi gärna ser mer av är forskning inom organisation och ledning, som belyser vad det här delvis nya arbetslivet kan innebära för enskilda individer, medarbetare och chefer. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2013 som du vill lyfta? Jag är extra nyfiken på ett nytt projekt med namnet Design av ljudmiljö i kontorslandskap, av Lena Pareto, docent på Högskolan Väst. Fler och fler tjänstemän sitter idag i kontorslandskap, där ljudmiljön lätt påverkar faktorer som produktivitet, välbefinnande och hälsa. Intressant med detta projekt är att det inte bara ska titta på den rent fysiska arbetsmiljön i kontorslandskapet, utan också hur denna samspelar med den psykosociala arbetsmiljön. Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv: Varför är det viktigt att finansiera forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet? Det är angeläget att vi ökar våra kunskaper, så att vi kan förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö ute på våra arbetsplatser. Med tanke på den allmänna debatten om höjd pensionsålder är det också av största vikt att vi skapar en så pass bra arbetsmiljö att vi kan hålla ett helt arbetsliv. Har man som arbetsgivare en hälsosam och attraktiv arbetsmiljö, främjar det dessutom utvecklingen av verksamheten. Är det något särskilt projekt eller händelse under 2013 som du vill lyfta? Den insats vi är särskilt intresserade av är det forskningsprogram om företagshälsovården som utlystes redan 2012 men drog igång under Andra viktiga händelser är de många seminarier och forskningsdagar som AFA Försäkring regelbundet anordnar. De är väldigt viktiga, eftersom de bidrar till att sprida den kunskap som forskningsstödet genererar. Vi har också inrättat två forskarstipendier för att stimulera unga forskare inom arbetsmiljö och hälsa så att de uppmuntras att gå vidare i sin forskning. Vilka projekt ser du som särskilt viktiga för er i framtiden? Det som skulle vara intressant att forska mer om är de nya arbetsrisker som dagens arbetsliv kan ge upphov till. Det kan exempelvis handla om den organisatoriska och tekniska utvecklingen, där vi får fler mobila arbetsplatser som kan leda till andra risker än de vi är vana vid. Vi vill också gärna lära oss mer om vad dagens nya teknologier, som till exempel biobränslen och nanomaterial, kan innebära för hälsorisker, liksom hur man kan organisera arbetet på bästa sätt för att kunna hantera de olika förändringar som påverkar arbetsmiljön. Inom det medicinska området skulle vi gärna se mer inom exempelvis smärtforskning och integrativ medicin, som handlar om att studera effekten av att komplettera traditionell medicin med alternativa evidensbaserade metoder. 9

10 AFA Försäkrings FoU-verksamhet En viktig del av AFA Försäkrings verksamhet är att aktivt arbeta för att minska och förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro på den svenska arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete satsar AFA Försäkring varje år runt 150 miljoner kronor på att stötta forskning, utveckling och kunskapsspridning inom arbetsmiljö och hälsa. FoU-stödet gör AFA Försäkring till en av Sveriges största finansiärer av arbetsmiljöforskning. Totalt har arbetsmarknadens parter, via AFA Försäkring, de senaste två decennierna satsat nära 1,9 miljarder kronor på en lång rad olika FoU-projekt som alla bidragit med nya kunskaper inom arbetsmiljö och hälsa. FoU-stödet är en central del av verksamheten. AFA Försäkring försäkrar totalt över fyra miljoner arbetstagare mot risken att drabbas av skador och sjukdomar på jobbet. Genom AFA Försäkring vill arbetsmarknadens parter medverka till att varje arbetsplats ska vara så säker och trygg att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. 10

11 FoU-program Inom särskilt prioriterade områden finansieras mer omfattande FoU-program. Själva urvalet av prioriterade forskningsområden för FoU-program görs efter en grundlig analys av aktuella arbetsmiljö- och hälsorisker i arbetslivet. Urvalet ligger sedan till grund för utlysning av FoU-program. Varje program består av flera projekt som ur olika aspekter belyser frågeställningar och bidrar till ny kunskap för praktisk nytta. Under 2013 pågick fyra FoU-program med sammanlagt 30 projekt på motsvarande 122 miljoner kronor. Utöver det nystartade programmet Företagshälsovård Forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning, utgjordes dessa program av: Kemiska ämnen i arbetslivet. Programmet startade 2010 och kommer att avslutas under Det har fokuserat på frågan om hur exponeringen för farliga kemiska ämnen i arbetslivet med olika metoder kan minimeras. Sex projekt har beviljats 16 miljoner kronor. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Programmet har som målsättning att utforska nya metoder för att på bästa sätt hjälpa sjukskrivna inom kommuner, landsting och regioner tillbaka i arbete. AFA Försäkring har bidragit med totalt 16 miljoner kronor till programmets fem projekt. Regenerativ medicin. Programmet sträcker sig över fem år och syftar till att öka kunskapen om regenerativ medicin med särskild inriktning på de sjukdomar som orsakar flest dödsfall, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar. Programmet omfattar 11 projekt och totalt nära 60 miljoner kronor. Det kommer att avslutas Under 2013 avslutades även programmet Från ord till handling, som pågått sedan Programmet omfattade sju projekt om sammanlagt 20 miljoner kronor och syftade till att utveckla metoder för att sprida och omsätta FoU-resultat i praktiska tillämpningar. Att ansöka om anslag Alla som forskar inom arbetsmiljö och hälsa är välkomna att ansöka om stöd från AFA Försäkring för sina projekt. Skisser och ansökningar tas emot fyra gånger per år via öppna utlysningar. Dessa bereds av grupper med representanter för arbetsmarknadens parter. Främst görs en bedömning av relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta. För bedömning av den vetenskapliga kvaliteten anlitas sakkunniga inom respektive ämnesområde. 11

12 FoU-året 2013 Ett helt nytt FoU-program om företagshälsovården, 52 nya FoUprojekt, två post doc-stipendier på 1 miljon kronor vardera, samt en lång rad seminarier om nya rön inom forskningen om arbetsmiljö och hälsa 2013 blev ett intensivt år för AFA Försäkrings FoU-relaterade verksamhet. Under 2013 beviljades totalt 52 nya FoU-projekt med ett samlat anslag på drygt 138 miljoner kronor. 25 projekt och totalt 63 miljoner kronor gick till kvinnliga forskare, medan 27 projekt och sammanlagt 75 miljoner kronor fördelades till manliga forskare. Sammantaget pågår för närvarande nära 250 projekt med en sammanlagd finansiering på drygt 845 miljoner kronor. Under det övergripande temat arbetsmiljö och hälsa ryms FoU-projekt från en rad vitt skilda områden; allt från forskning om kemiska ämnen i arbetslivet till hur teamarbete kan användas för att förbättra effektiviteten och patientsäkerheten inom vården. 12

13 AFA Försäkrings post doc-stipendier Sigrid Carlsson FOTO: Joakim Roos En viktig händelse under året var också att AFA Försäkring för andra året i rad utsåg två post doc- stipendiater med syfte att främja återväxten av unga forskare. Stipendierna löper på två år och uppgår till en miljon kronor vardera. De utlystes inom forskningsområdena arbetsmiljö och folkhälsa. Det ena stipendiet tilldelades läkaren Sigrid Carlsson, som studerar folkhälsovetenskap vid Harvard School of Public Health och samtidigt forskar om screening för prostatacancer, så kallad PSA-screening, vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York. Med hjälp av stipendiet får Sigrid Carlsson möjlighet att forska vidare med målsättningen att ta fram en ny screeningmetod som ökar screeningens träffsäkerhet och på så sätt dramatiskt minskar dess negativa konsekvenser. Jag vill redesigna screeningen. Jag är övertygad om att vi kan dramatiskt minska de negativa konsekvenserna och öka livskvaliteten hos de män som löper risk att drabbas av prostatacancer, säger Sigrid Carlsson. Det andra stipendiet tilldelades psykologen Danilo Garcia vid Göteborgs universitet, som under två år ska forska om välbefinnandeterapi på The Center of Well-Being vid Washington University i St. Louis, USA. Universitetet har i samarbete med the Anthropedia Foundation skräddarsytt ett post doc-program för Garcia, med målsättningen att utveckla nya metoder för att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. The Center for Well-Being är världsledande inom utvecklingen av well-beingterapi som integrerar både kognitiv beteendeterapi och individcentrerade personlighetstester. Mitt mål är att utveckla en modell för hur man kan använda positiva känslor, som att vara engagerad, entusiastisk och stolt, för att förbättra anställdas arbetsmiljö och öka deras produktivitet, säger Danilo Garcia. 13 Danilo Garcia FOTO: Joakim Roos

14 Nytt FoU-program Under 2013 startades det nya FoU-programmet Företagshälsovård Forskningsbaserad kunskap för praktisk tillämpning. Programmet samlar åtta olika FoU-projekt med en total anslagssumma på 30 miljoner kronor. Dess syfte är att bidra till att utveckla en mer behovsanpassad företagshälsovård som kan höja kvaliteten i det förebyggande arbetet på arbetsplatsen. FoU-programmet kommer att pågå under tre år och är en gemensam satsning av den privata sektorn och kommun- och landstingssektorn. 14

15 Samarbeten och seminarier En uppskattad del av AFA Försäkrings verksamhet är de utbildningar och seminarier som anordnas för att sprida resultaten från FoU-projekten. I mars 2013 arrangerade AFA Försäkring bland annat ett seminarium för att offentliggöra sin FoU-årsrapport för Seminariet presenterade några av de projekt som fått stöd under det gångna året och lockade många deltagare från såväl universitet och myndigheter som från arbetsmarknadens parter och andra forskningsfinansiärer. I november arrangerade AFA Försäkring även sin återkommande FoU-dag, vilken syftar till att presentera den forskning som AFA Försäkring finansierar och hur denna bidrar till en bättre arbetsmiljö och hälsa. Evenemanget riktade sig till AFA Försäkrings huvudmän inom arbetsgivar- och fackliga organisationer samt till representanter för universitet och högskolor. Även enskilda FoU-projekt brukar regelbundet presenteras och spridas vidare via seminarier. Under 2013 offentliggjordes bland annat resultaten från tre delprojekt inom FoU-projektet Vad gör oss sjuka på jobbet?. Bengt Järvholm, professor i yrkesmedicin vid Umeå universitet, och Ingvar Lundberg, professor i arbetsmedicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet, höll den 28 januari ett seminarium om en kunskapssammanställning om sambanden mellan arbete och depression. Den 27 maj presenterade Bengt Järvholm och Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, en kunskapsöversikt om sambanden mellan diabetes, skiftarbete och fysiskt tunga arbeten. Den 7 november höll Kristina Jacobsson, docent, Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, Per Gustavsson, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, slutsatserna från sin forskning om arbetets betydelse för uppkomsten av stroke. Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet gav även under samma seminarium en kort redovisning av arbetet med kunskapssammanställningarna som ingår i ett FoU-projekt som finansierats av AFA Försäkring. Andra exempel på FoU-relaterade seminarier var den presentation som Margaretha Strandmark, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, höll den 11 februari om metoder för att förebygga mobbning inom vård och omsorg, samt den rapport om arbetslivsinriktad rehabilitering som Kerstin Ekberg, professor på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, föredrog den 15 mars. Båda seminarierna videoinspelades och finns tillgängliga på Den 28 oktober presenterade Petter Gustavsson, professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, delar av slutresultatet av ett FoU-projekt om sjuksköterske- och lärarstudenters hälsoutveckling och karriärvägar. AFA Försäkring deltog även vid 2013 års politikervecka i Almedalen i Visby. Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, presenterade där en studie om hur chefer inom vård och omsorg påverkas av hårdhänta mediedrev. Utöver dessa aktiviteter har AFA Försäkring även spridit information om pågående och avslutade projekt via hemsidan afaforsakring.se, pressmeddelanden, PR-aktiviteter, seminarier i både egen och andras regi, mässor och konferenser samt i populärvetenskapliga faktablad och skrifter. Dessutom sprids resultaten via nära samarbete med Prevent, en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Ett liknande samarbete bedrivs även med föreningen Suntarbetsliv, som drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta. 15

16 Nya rön om kvartsdamm och cancer En hög exponering för kvartshaltigt damm ökar risken för cancer i lungor och urinvägarna. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet i Stockholm. Resultaten betonar vikten av förebyggande åtgärder i många utsatta branscher inom industrin. Gruvor, stenkrossar, gjuterier, stålverk, vägarbeten antalet arbetsplatser där människor utsätts för höga halter av kvartshaltigt damm är många. Studier har visat att kvartsdamm ger upphov till ökade hälsorisker, men exakt hur sambanden ser ut har forskningen inte helt lyckats klargöra. För att ta reda på kopplingen mellan kvartsdamm och sjukdomsrisk tog Nils Plato, docent och yrkeshygieniker vid Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet, år 2009 initiativ till studien Hälsosäker arbetsmiljö inom svensk keramisk industri. Studien gick ut på att undersöka sjukdomsfrekvensen hos människor som arbetat vid porslinsfabriken i Gustavsberg under åren 1951 till Det finns flera skäl till varför vi valde att titta just på Gustavsbergs fabriker. Vi har haft företaget under lupp ända sedan det dök upp rön om kvartsdammets hälsoeffekter på 1990-talet. Själva dammet är ganska vanligt på många arbetsplatser, men oftast förekommer det i kombination med en massa andra ämnen. På Gustavsbergs Porslinsfabrik förekommer det däremot relativt isolerat, vilket underlättar när man ska analysera dess inverkan, säger Nils Plato, och fortsätter: Ett annat skäl är att det är förhållandevis ganska många kvinnor som har arbetat på fabriken. Det gav oss möjlighet att också undersöka om det finns någon könsskillnad i hälsoeffekterna. Dessutom finns det mycket bra exponeringsdata att utgå ifrån, eftersom föregångaren till Arbetsmiljöinstitutet höll sina dammätningskurser i Gustavsberg. De gjorde regelbundna mätningar av kvartshalterna i dammet, och den dokumentationen lyckades vi komma över. Själva studien var uppdelad i två delar; en yrkeshygienisk del som handlade om att fastställa exponeringsnivåer för fabriken under åren, och en epidemiologisk del som fokuserade på förekomsten av cancer, hjärtinfarkt och andra sjukdomar hos de anställda. Data fick forskarna från noggranna exponeringsmätningar för var och en av de berörda yrkesgrupperna i studien som gick tillbaka ända till Dessutom hade man tillgång till fabrikens personalregister, med statistik över arbetsuppgifter och anställningstid som kunde samköras med offentliga register över cancer, mortalitet och olika hjärt- och kärlsjukdomar. Totalt ingick nära personer i studien. Eftersom allt var så väldokumenterat, hade vi väldigt bra data att gå på. Vi visste vilka exponeringsnivåer alla yrkesgrupper hade varit utsatta för, vilket gjorde att vi kunde räkna fram en exponeringsdos för varje anställd som vi hade säkra uppgifter på, säger Nils Plato. 16

17 Resultaten visade att porslinsfabriken i Gustavsberg uppvisade mycket höga exponeringsvärden för kvartshaltigt damm under hela och 80-talen, ofta så mycket som fem till tio gånger över dagens gränsvärden. Den epidemiologiska analysen visade också att exponering för kvartsdamm ger en ökad risk för lungcancer ett resultat som var förväntat med hänsyn till kvartsens dokumenterat cancerogena egenskaper. Ett mer överraskande resultat var att kvartsdamm också ger ökad risk för cancer i urinorganen. Könsskillnaderna är det svårare att uttala sig om, eftersom vårt urval var relativt begränsat. Kvinnor verkar dock löpa en högre risk än män för att insjukna i hjärtsjukdomar, även om vi inte har kunnat säkerställa det statistiskt. Däremot kan vi se att cancerrisken är högre för män i denna studie, och att män oftare dör i lungcancer än kvinnor, säger Pernilla Wiebert, forskare och yrkeshygieniker vid IMM på Karolinska Institutet, som är delaktig i projektet. Resultaten från studien kommer nu att spridas i vetenskapliga tidskrifter och på seminarier. Forskargruppen har även varit ute på porslinsfabriken i Gustavsberg för att berätta om sina slutsatser. Förhoppningen är att företag och arbetsplatser såväl i Sverige som utomlands ska använda studiens resultat som underlag för att aktivt minimera kvartsdammets negativa hälsoeffekter. Vi har sett att höga halter av damm ger de här sjukdomarna, så det är väsentligt att man arbetar för att komma ned på så låga nivåer som möjligt. I Sverige förekommer inte så här höga halter längre, men i många u-länder är de vanliga. Vi ser också att många nya småföretag inom industrin har sämre kunskap om riskerna med kvarts än de som varit verksamma under lång tid, säger Pernilla Wiebert, och betonar vikten av att kontinuerligt mäta kvartshalterna på utsatta arbetsplatser. Kvinnor verkar dock löpa en högre risk än män för att insjukna i hjärtsjukdomar Pernilla Wiebert, forskare och yrkeshygieniker vid IMM, Karolinska Institutet Vi har haft företaget under lupp ända sedan det dök upp rön om kvartsdammets hälsoeffekter på talet Nils Plato, docent och yrkeshygieniker vid IMM, Karolinska Institutet

18 Arbetsmiljön viktig för säkerheten inom vården FOTO: Andreas Johansson, Högskolan Väst Det är viktigt att inse att vi inte bara kan fortsätta att dra ned på resurserna inom vården Marianne Törner, professor, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet 18 Bättre säkerhet för patienter och personal inom vården och omsorgen är en angelägen och ofta omdiskuterad fråga. I ett nytt forskningsprojekt från Göteborgs universitet klarläggs sambanden kring hur säkerheten inom vården kan bli bättre. Att vård och omsorg ska vara säker för patienter och boende är någonting som vi ofta tar för givet av såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl. Mindre omtalat i den offentliga debatten är dock värdet av en hög säkerhet också för vårdens personal. Patientsäkerhet är en fråga som alltid står i fokus. Men frågan om att förebygga olyckor och arbetsskador för personalen är också viktig. Cirka 20 procent av alla arbetsolyckor som drabbar kvinnor sker inom vården. Men exakt vad som skapar ett bra säkerhetsklimat finns det inte särskilt mycket kunskap om, säger Marianne Törner, professor vid enheten för Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs

19 universitet. För att ta reda på det lanserade hon och en grupp forskarkollegor 2010, studien Säkerhetsklimat i vården. Projektets syfte var att ta reda på dels relationen mellan patient- och personalsäkerhetsklimat, dels vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen av goda säkerhetsklimat och hög säkerhet inom vårdsektorn. Säkerhetsklimat brukar definieras som arbetsgruppens gemensamma uppfattningar och tolkningar av organisationens policy, procedurer och praktik i relation till säkerhet. Målet med projektet var att ta fram underlag för att förbättra ledarskap och styrning inom vården, så att säkerheten för både patienter och personal kan bli bättre, säger Marianne Törner. En viktig del av studien utgjordes av en enkätundersökning, som gick ut till knappt läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på Södra Älvsborgs sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt delar av äldreomsorgen i Göteborg. Enkäten omfattade dels frågor om personal- och patientsäkerheten, dels frågor kring fyra faktorer som enligt teorin anses vara centrala för säkerhetsklimatet; vilken tillit man känner till sin chef, hur gruppsammanhållningen ser ut i den egna arbetsgruppen, vilken tillgång man har på psykosociala arbetsresurser samt hur individens arbetskrav ser ut. Vi kunde direkt konstatera att de två olika säkerhetsklimaten är nära relaterade med varandra, vilket gör att vi egentligen bara behöver prata om en enda typ av säkerhetsklimat. Vi såg också att de faktorer vi valt på teoretisk grund var betydelsefulla för att ett bra säkerhetsklimat skulle växa fram, säger Marianne Törner. Studien fann också att ett bra säkerhetsklimat på en arbetsplats var förknippat med hög grad av regelföljande säkerhetsbeteende hos personalen. Kort sagt: Att medarbetarna följer befintliga regler och föreskrifter. Men det finns även en annan typ av beteende, där man aktivt ser och tar ansvar för problem som ligger utanför regelboken. För den här typen av delaktigt säkerhetsbeteende såg vi att tillgången till psykosociala arbetsresurser och en bra grupp- sammanhållning var viktiga. Det gynnades också av höga arbetskrav, förmodligen för att behovet av högt eget ansvarstagande för säkerheten då var större. För att fördjupa kunskaperna genomförde forskarna sedan djupintervjuer med 36 strategiskt utvalda läkare och sköterskor från de berörda enheterna. Vi fann att kärnan i att lyckas ligger i att det finns tillräckligt med resurser för att hantera vårdens variabilitet både vad gäller efterfrågan på vård och i tillgången till ordinarie personal. Detta kräver en viss överkapacitet när allt flyter enligt plan, vilket inte är något normaltillstånd. Finns denna kapacitet kan variabiliteten hanteras effektivt. Belastningen blir måttlig, stressen kan hållas låg och såväl individuella som kollektiva resurser tas väl tillvara. Under dessa förhållanden är vården både säker och effektiv, säger Marianne Törner, och tillägger: Å andra sidan uppstår lätt negativa spiraler när den här överkapaciteten saknas. Så fort trycket ökar på enheten, uppstår underbemanning. Man måste ta in tillfällig personal, vilket minskar kompetenstillgången men också ökar osäkerheten kring kollegornas förmåga. Stressnivån stiger, vilket får såväl personalen som hela enheter att istället avgränsa sitt ansvar. Säkerheten och effektiviteten försämras, vilket ytterligare förstärks av att personalomsättningen också ökar. För att sprida studiens slutsatser håller Marianne Törner och hennes forskarkollegor just nu på att färdigställa en populärvetenskaplig bok om projektet. Själv åker hon också runt och håller föredrag om säkerhet bland landsting och regioner runt om i landet. Det är viktigt att inse att vi inte bara kan fortsätta att dra ned på resurserna inom vården. Det leder till att både säkerhet och effektivitet försämras. Att påstå motsatsen är antingen skrämmande okunnigt eller ett försök att föra allmänheten bakom ljuset. Bra och effektiv vård kräver att politikerna tydligt säger vad som ska göras och ger rimliga resurser för att kunna genomföra det, avslutar Marianne Törner. 19

20 Bristande kunskap om kemiska risker Svenskarnas kunskaper om riskerna med att exponeras för farliga kemikalier i arbetslivet är låg. Det visar en ny studie från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Studien sätter fingret på behovet av nya metoder för att förenkla användandet av yrkeshygieniska gränsvärden. På senare år har den ökade kemikalieanvändningen i samhället debatterats flitigt. Många forskare varnar för att den mix av ofta farliga kemikalier som vi människor dagligen utsätts för inte minst på våra arbetsplatser kan få svåra hälsoeffekter i det långa loppet. Ett sätt att hantera riskerna har länge varit att räkna fram gränser för hur stor koncentration av ett ämne som får finnas i luften på en arbetsplats, så kallade Yrkeshygieniska gränsvärden. Problemet är bara att dessa värden ofta är både svåra att räkna fram och ytterst komplexa att hantera i praktiken. Riskerna med kemikalier beror på en väldig mängd olika faktorer, så det är inte lätt att reda ut exakt var gränsen för en farlig exponering går. Samtidigt är det svårt att hantera ett gränsvärde för någon som inte är expert. Ett enda siffervärde innehåller ofta oerhört mycket information, säger Linda Schenk, toxikolog och forskare på Institutionen för filosofi och historia på KTH. För att ta reda på den praktiska effekten av hygieniska gränsvärden lanserade hon 2010 ett forskningsprojekt om gränsvärden. Medan jag forskade väcktes mitt intresse för att ta reda på hur de här gränsvärdena används ute på arbetsplatserna. Känner folk över huvud taget till dem och vad tycker man i så fall om dem? Projektet började med en intervjustudie, där 20

21 19 personer på fyra olika arbetsplatser i Sverige fick svara på frågor om hur de hanterar riskerna med kemiska ämnen på sin arbetsplats. Intervjuerna gav underlag till en bredare enkät om hygieniska gränsvärden, som genomfördes av TNS SIFO och inkluderade totalt förvärvsarbetande i Sverige. Parallellt med enkäten gjorde forskarna också intervjuer med praktiserande yrkeshygieniker och företrädare för berörda myndigheter, departement och arbetsmarknadsorganisationer i Nederländerna. I Nederländerna har ett nytt system införts, där ansvaret för att bedöma risker och sätta gränsvärden läggs ut på företagen själva. Det är å ena sidan bra att företagen själva tar kostnaderna för sina kemikalier, men samtidigt vet vi hur svårhanterade de här värdena är i praktiken. Vi ville ta reda på om det holländska systemet fungerar, förklarar Linda Schenk. Resultaten av studien visade att kunskapen om hygieniska gränsvärden i Sverige är låg både bland chefer och vanliga arbetstagare. En femtedel av de respondenter som ansåg sig vara exponerade för luftföroreningar eller kemikalier visste inte om dessa utgjorde en hälsorisk eller inte. Av den nederländska delen av studien framgick att i synnerhet de praktiserande yrkeshygienikerna var skeptiska till om huruvida övergången till det nya systemet hade gjort arbetsmiljön på holländska arbetsplatser bättre. Istället för att satsa de resurser som krävs för att ta fram bra gränsvärden, tog många holländska företag istället genvägen att kopiera gränsvärden från andra länder. Indirekt hamnade en stor del av ansvaret för att ta fram yrkeshygieniska gränsvärden på andra länder. Men det är långt ifrån säkert att man genom att låna av andra länder får de bästa eller mest uppdaterade gränsvärdena för sin egen verksamhet, säger Linda Schenk. De senaste månaderna har hon jobbat med att sprida studiens resultat, både i vetenskapliga artiklar, internationella tidskrifter och genom att skicka ut ett sammandrag av studien till svenska fackföreningar. Hon har också nytta av studiens slutsatser i sitt nuvarande forskningsprojekt, som går ut på att studera efterlevnaden av EU:s kemikalielagstiftning REACH ur ett arbetsmiljöperspektiv. Inom REACH lägger man ansvaret för att identifiera och hantera bland annat yrkeshygieniska risker på tillverkare och importörer av kemiska ämnen. Samtidigt betonar man att företagen måste ge handfasta rekommendationer för hur deras kemikalier ska hanteras. Det tror jag är ett bra sätt, men det återstår att se om det fungerar, säger Linda Schenk, och fortsätter: Det vi däremot kan se är att vi överlag måste bli bättre på att kommunicera riskerna med kemikalier i arbetslivet. Här behöver vi förmodligen ta fram mer handfasta verktyg än bara gränsvärden för att förenkla användningen av dem och minska riskerna ute på arbetsplatserna. Överlag måste vi bli bättre på att kommunicera riskerna med kemikalier i arbetslivet FOTO: Peter Larsson, KTH Linda Schenk, toxikolog och forskare vid Institutionen för filosofi och historia, KTH 21

22 Forskning och Utveckling inom tre områden 22

23 AFA Försäkring ger anslag till fristående projekt eller till projekt som ingår i utlysningar av FoU-program inom dessa områden: Arbetsmiljö psykiska, fysiska, kemiska och biologiska faktorer i arbetsmiljön samspelet mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö hur arbetsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till individens hälsa, säkerhet och utveckling arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse för att främja hälsa och bra arbetsmiljö Hälsa psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (bland annat depression, reaktion på stress, ångestsyndrom) sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, (ryggsjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader) cirkulationsorganens sjukdomar, (hjärt- och kärlsjukdomar och hypertoni) andningsorganens sjukdomar, tumörsjukdomar inom hälsa ingår också forskning och utveckling om rehabilitering Tillämpning och kommunikation utbildning och information intervention, implementering och metodutveckling branschprojekt 23

24 Beviljade FoU-anslag 2013 Under 2013 beviljade AFA Försäkring anslag på över 138 miljoner kronor till totalt 52 FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa. För mer information om projekten, besök projektkatalogen på och ange det aktuella projektets diarienummer. The Nordic-European Initiative on Colorectal Cancer (NordICC) Dnr: kr Med colonoskopi kan hela tjocktarmen undersökas, och cancer kan upptäckas innan den gett upphov till symtom. Befolkningsbaserade screeningprogram med colonoskopi (typ mammografi) bör dock inte införas utan solid vetenskaplig dokumentation. Att ta fram detta är syftet med projektet NordICC. Hans-Olov Adami, Karolinska Institutet Betydelsen av yrkesmässig exponering för olika typer av luftföroreningar avseende risken att utveckla reumatoid artrit Dnr: kr Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste av de inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna och leder ofta till handikapp och arbetsfrånvaro. Projektet ska studera om luftburna yrkesexponeringar, som t ex förbränningsprodukter, damm från textil, spannmål, trä och mineralull ökar risken att utveckla RA. Studien ska ge klarhet i vilka ämnen som framkallar skadliga förändringar i lungorna. Lars Alfredsson, Karolinska Institutet Bildning av kontaktallergena ämnen vid vulkning av gummi Dnr: kr Gummimaterial och gummiprodukter förekommer på nästan alla arbetsplatser. Hudsjukdomar som orsakas av gummi är en av de vanligaste orsakerna till yrkesrelaterade hudsjukdomar. Projektet ska studera nya allergena ämnen som bildas vid vulkning och som användare av gummimaterial exponeras för. Ola Bergendorff, Skånes universitetssjukhus Brandmän och cancer Epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancerframkallande ämnen via luftvägar och hud Dnr: kr Brandmän är en av flera yrkesgrupper, som utsätts för en mängd olika cancerframkallande ämnen i rök, bl a polyaromatiska kolväten (PAH) och bensen. Syftet med studien är att kartlägga exponering för cancerframkallande ämnen bland brandmän. Resultaten är angelägna för att kunna belysa cancerrisken inom yrket, och som underlag för preventiva insatser. Även konkreta råd om lämplig skyddsutrustning kommer att tas fram. Carolina Bigert, Karolinska Institutet 24

25 Hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser Dnr: kr Intensiv forskning pågår för att utveckla biobränslen, men det finns inga studier som visar hur avgaser från biobränslen påverkar människors hälsa. Eftersom exponering för dieselavgaser har visat sig ge upphov till bl a luftvägsinflammation och påverkan på hjärt- och kärlfunktionen, kommer studien att via experimentell exponering undersöka om biodieselavgaser ger samma negativa påverkan på luftvägar och hjärta/kärl som fossila bränslen. Anders Blomberg, Umeå universitet Kartläggning av fria och bundna endotoxiner i arbetsmiljön vid avfallsoch biogasanläggningar Dnr: kr Endotoxin är ett bakteriegift som utgör en hälsorisk för personal som hanterar avfall. Projektet ska kartlägga både bundna och fria endotoxiner inom avfalls- och biogasanläggningar, halterna relateras till föreslagna gränsvärden och beskrivna hälsorisker. Resultaten kan leda till nya slutsatser om exponering, risker och åtgärdsbehov. Projektet berör även andra branscher där endotoxin kan förekomma, bl a inom jordbruk, avloppsreningsverk, träindustrin samt metallindustrin. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Kunskaper och strategier för goda arbetsmiljöer vid omställning till biogas som fordonsbränsle Dnr: kr Stora satsningar görs framför allt i Skåne för att ersätta fossila bränslen med förnybara. Satsningen omfattar många olika aktörer, vilket medför att många människor kommer att arbeta i riskmiljöer med helt nya risker. Projektet ska undersöka hur arbetsmiljöer ska utformas vid verksamheter som påverkas av omställningen till biogasproduktion, distribution och användning. Mats Bohgard, Lunds Tekniska Högskola MobilVib Mät vibrationer med din mobiltelefon En förstudie Dnr: kr Mer än var tionde anställd utsätts för vibrationer från handhållna vibrerande maskiner eller fordon. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska den dagliga vibrationsexponeringen mätas, men det saknas smarta och användarvänliga lösningar för att mäta exponering. Syftet med denna förstudie är att undersöka förutsättningar för att utveckla ett mätsystem för både handarm och helkroppsvibrationer vilket bygger på utnyttjande av mobiltelefoner. Lage Burström, Umeå universitet Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2-diabetes Dnr: kr Diabetes är en folksjukdom, var femte person riskerar att drabbas. Både typ 2-diabetes och autoimmun diabetes ökar, men det saknas kunskap om riskfaktorer när det gäller den sistnämnda. Syftet med studien är att undersöka hur levnadsvanorna påverkar risken för LADA, den vanligaste formen av autoimmun diabetes. Målet är att identifiera riskfaktorer som gör att autoimmuna former av diabetes kan förebyggas. Sofia Carlsson, Karolinska Institutet Utveckling av nya behandlingsstrategier mot infektioner med multiresistenta bakterier för att sänka vårdkostnader och öka patientsäkerheten Dnr: kr Allt fler patienter som vårdas efter medicinska eller kirurgiska behandlingar drabbas av bakterieinfektioner som kräver effektiv antibiotikabehandling. Projektet ska ta fram metoder som den behandlande läkaren kan använda för att snabbt komma fram till en effektiv behandling mot bakteriella infektioner genom att utvärdera effekten av olika antibiotikakombinationer och utveckla diagnostiska verktyg som ger snabbare klinisk vägledning om lämplig antibiotikaterapi. Otto Cars, Uppsala universitet 25

26 Arbetsrelaterad rehabilitering vid besvär i rörelseorganen respektive psykiska besvär Arbetsgivarens och samhällets kostnader Dnr: kr Det saknas en översikt över vilka åtgärder som arbetsgivare vidtar i samband med rehabilitering av anställda, samt kostnaderna för arbetsgivaren. Projektet ska studera vilka arbetsplatsrelaterade åtgärder som genomförs för sjukskrivna med besvär i rörelseorganen respektive psykiska besvär, samt kostnaderna för arbetsgivarna och för samhället. Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Utarbetande av branschstandard för taksäkerhet för de yrkesgrupper som är verksamma på tak Dnr: kr Olycksfall i samband med arbeten på tak är vanliga både inom bygg- och anläggningsarbete, fastighetsskötsel och på fritiden. För att få en enhetlig syn på hur taksäkerhetsanordningar bör monteras behövs en branschstandard. Den behövs för att ge byggherrar och entreprenörer m fl gemensamma och tydliga riktlinjer för säkerhet vid takarbeten. Hans Eriksson, Plåtslageriernas Riksförbund E-hälsotjänsters Påverkan på Sjukvårdspersonalens Arbetsmiljö (EPSA) Dnr: kr Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar i och med införandet av de nya e-hälsotjänsterna, t ex journaler på nätet. Eftersom det saknas forskning kring e-hälsotjänsters påverkan på arbetsmiljön, ska projektet ta fram kunskap om hur man kan förebygga arbetsmiljöproblem vid införande av e-hälsotjänster. Gudbjörg Erlingsdottir, Lunds Tekniska Högskola Etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation Dnr: kr Etisk kompetens hos landstingspolitiker och ledningsgrupper antas vara av stor betydelse för chefers förmåga att ta ansvar för sina uppgifter och skapa en hälsosam arbetsmiljö där medarbetare också förmår att göra etiska bedömningar som gagnar patienterna. Projektet ska studera etisk kompetens och hur den tillämpas inom hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation. Erica Falkenström, Stockholms universitet Allmänläkare En utrotningshotad yrkeskår? Dnr: kr Inom öppenvården är var tredje specialistläkartjänst vakant. Läkarbristen tillsammans med läkarnas hälsa antas påverka både vårdkvaliteten och den medicinska utvecklingen negativt. Projektet ska undersöka hur villkoren inom öppenvård påverkar allmänläkares hälsa och fortsatta yrkesverksamhet. Projektet förväntas resultera i minskad personalomsättning, färre vakanser, bättre psykisk hälsa hos läkare och ett utvecklat teamarbete inom öppenvården. Ann Fridner, Stockholms universitet Alpha1-acid Glycoprotein, a Risk Biomarker and Potential Mediator in Atherosclerosis and Thrombosis Dnr: kr Åderförkalkning är den största orsaken till ohälsa i västvärlden. Studien kommer att undersöka om proteinet AGP som finns i levern och är en känd riskfaktor vid inflammatoriska sjukdomar, har betydelse för utveckling av åderförkalkning. Detta kan framöver möjliggöra tidigare diagnos och minska förekomsten av åderförkalkning med komplikationerna stroke och hjärtinfarkt. Magnus Grenegård, Örebro universitet Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Dnr: kr Städare hanterar stora mängder kemiska produkter, bl a har applicering av rengöringsmedel med hjälp 26

27 av spraymetoder ökat. Projektet ska undersöka exponering av rengöringskemikalier vid olika arbetsmetoder, som t ex sprayning och våta/torra städmetoder. Därefter genomförs en intervention som ska minska luftkoncentrationen av kemikalier. Resultatet ska kunna användas för att ta fram gränsvärden. Anders Gudmundsson, Lunds Tekniska Högskola Proaktivt arbetsmiljöarbete, stresshantering och hälsopromotion hos lärare Ett praktiskt interventionsprojekt Dnr: kr Tidigare forskning har visat att lärare utsätts för både stress och buller i sin arbetsmiljö samt har höga sjukskrivningstal. Denna studie ska kartlägga hur stress, välbefinnande, psykosocial arbetsmiljö och hörselproblem utvecklas över tid och om de kan påverkas av tillgången till ett webbaserat interventionsverktyg. Dan Hasson, Stiftelsen Stressmottagningen Utveckling av ny målsökande behandling av prostatacancer Dnr: kr Forskargruppen har tagit fram ett nytt koncept för behandling av prostatacancer vilket innebär att tumören dödas utan att den friska vävnaden påverkas, vilket ger mindre biverkningar än konventionella behandlingar. I projektet har forskarna identifierat målproteiner för att möjliggöra riktade behandlingar mot prostatacancer. Forskargruppen ska nu fortsätta studien och bestämma vilka former av prostatacancer som är mest känsliga för behandlingen och om behandlingen ska ges i kombination med strålning. Om detta lyckas, kommer kliniska tester på prostatacancerpatienter att göras. Thomas Helleday, Karolinska Institutet Utveckling av diagnostik för bättre möjlighet till behandlingen vid Malignt Mesoteliom Dnr: kr Exponering för asbest är ett aktuellt arbetsmiljöproblem. Den mest skrämmande konsekvensen är utvecklingen av malignt mesoteliom (MM), som är svår att bota även vid tidig diagnostik. Med s k proteomic screening har ämnen identifierats, som är typiska för MM, och som verkar bildas i ett tidigt stadium av sjukdomen. Om ämnena kan påvisas genom ett blodprov skulle det ge möjlighet till ännu tidigare diagnos, vilket förbättrar möjligheterna till behandling. Anders Hjerpe, Karolinska Institutet Hållbar hälsa i kommuner och landsting Förklarar hälsa, arbete och livsstil, sjukfrånvaro och vald tidpunkt för ålderspension? 10 års uppföljning Dnr: kr Hälsan hos den arbetande delen av befolkningen påverkar både sjuktal och tidpunkt för utträde ur arbetslivet. Trots detta saknas studier i form av långtidsuppföljningar av hälsan och de faktorer som påverkar vid vilken ålder den arbetande befolkningen väljer att gå i ålderspension. Projektet ska göra en longitudinell uppföljning av hälsa och tidpunkt för utträde ur arbetslivet hos anställda i kommuner och landsting. Lena Holm, Karolinska Institutet Lifestyle, biomarkers and preclinical atherosclerosis Dnr: kr Ateroskleros är en kronisk sjukdom i kärlens väggar som ofta leder till akut hjärt- och kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke. Projektet ska identifiera biomarkörer och livsstilsfaktorer som är involverade i de tidiga kärlväggsförändringar som föregår ateroskleros. Anita Hurtig-Wennlöf, Örebro universitet Den enes arbetsplats den andres hem Utformning och design för framtida hemsjukvård Dnr: kr Projektet ska ta fram förslag till användbara och attraktiva produkter för hemsjukvård som samtidigt uppfyller kraven på patientsäkerhet. Efter en inventering av kunskapsläget kommer olika lösningar/prototyper att tas fram, utvärderas tillsammans med användare och intresserade företag samt testas i hemmiljö. 27