Bonniers Franska Grammatik Bonniers Franska Grammatik II Fördjupning i fransk grammatik
|
|
- Sara Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det kompletta alternativet för universitetsstudierna Bonniers Franska Grammatik Bonniers Franska Grammatik II Fördjupning i fransk grammatik Bonniers Franska Grammatik II vänder sig till alla som vid universitet och högskolor vill fördjupa sina kunskaper och insikter i fransk grammatik. Den passar också för dem som i sin yrkesverksamhet eller av eget intresse vill förkovra sig i det franska språket. Boken förutsätter grundkunskaper i fransk grammatik och passar som påbyggnad till Bonniers Franska Grammatik och andra gängse grammatikor. Bonniers Franska Grammatik II är det komplement som behövs innan man övergår till studier av större franskspråkiga grammatikor och annan språkvetenskaplig litteratur. Grammatisk terminologi ges därför både på svenska och franska, något som även bidrar till att underlätta språkstudier i fransktalande länder. Bonniers Franska Grammatik II introducerar ett urval centrala språkvetenskapliga begrepp och termer som vanligen inte används i grundläggande grammatikor. Bonniers Franska Grammatik II ger också en fördjupad framställning av några centrala områden av franskans grammatik, dels för att visa hur begrepp och termer används, dels för att väsentligt utvidga den studerandes aktiva och passiva grammatiska repertoar. Språkexemplen spelar en betydelsefull roll och är till stor del autentiska eller inspirerade av autentiska exempel. Viktiga registervariationer kommenteras systematiskt. Boken finns i handeln till höstterminen Tjänsteexemplar kommer att skickas ut under våren men vi kan redan nu bifoga några smakprov. Kerstin Wall Hans Kronning Denis Béhar Monika Ekman
2 Innehåll Innehåll Från text till tecken Text 2 Mening 3 Sats 4 Fras 5 Satsdelar 6 Ord och ordklasser 7 Stavelse 8 Morfem 9 Fonem, bokstäver, diakritiska tecken 10 Att binda samman en text Konnektorer. Anaforiska och kataforiska uttryck Språkhandlingar Språkhandlingstyper, meningstyper 12 Pragmatik Modalitet Vad är modalitet? 14 Olika grader av sannolikhet 15 Hörsägen eller slutsats Efterställt subjekt Inledning 17 Påståenden med spetsställt komplement 18 Påståenden med spetsställt predikatsverb 19 Efterställt nominalt subjekt i bisatser 20 Vissa spetsställda adverb ainsi, aussi, au (du) moins, de même, encore, tout au plus, peut-être, sans doute, probablement, à peine Verbets konstruktion Valens Intransitiva och transitiva verb 22 Inledning 23 Intransitiva verb 24 Indirekt transitiva verb 25 Direkt transitiva verb med ett objekt 26 Direkt transitiva verb med två objekt Objekt och predikativ 27 Indirekt objekt Dativobjekt. Possessiv dativ. Etisk dativ. Indirekt objekt vid gruppen penser à. Indirekt objekt inlett med de iii
3 Innehåll 28 Direkt objekt 29 Subjektspredikativ 30 Objektspredikativ 31 Predikativ vid reflexiva verb 32 Mått, lukt, pris Aspekt och aktionsart Aspekt 34 Aktionsart 35 Aspekt + aktionsart: imparfait eller passé simple 36 Imparfait eller passé simple i sammanhängande text 37 Passé simple eller passé composé Adverbial Form, funktion, betydelse 39 Bundna och fria adverbial 40 Satsadverbial eller adverbial som bestämning till en enskild satsdel 41 Placering av adverbial 42 Konnektiva adverbial Bisatser Indelning av bisatser 44 Fristående bisatser 45 Skillnader mellan franskt och svenskt språkbruk Relativa bisatser Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt 47 Restriktiva och icke restriktiva relativa bisatser 48 Predikativa relativa bisatser 49 Relativa pronomen och adverb 50 Korrelat 51 Alternativa konstruktioner Que-satser, att -satser Inledning Tempus. Modus. Pleonastiskt ne. Efterställt nominalt subjekt 53 Efterställda, förställda och fristående que-satser 54 Dislokerade que-satser 55 Que-satser som indirekt objekt 56 Infinitiv vid koreferenta subjekt 57 Infinitiv vid koreferenta objekt subjekt 58 Que-satser som attribut l espoir que 59 Que-satser som predikativ le malheur est que 60 Alternativa konstruktioner Interrogativa bisatser Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt 62 Interrogativ bisats efter uttryck med preposition 63 Alternativa konstruktioner iv
4 Innehåll Utropsbisatser Utrop som bisats Temporala bisatser Inledning Tempus. Modus. Pleonastiskt ne. Efterställt nominalt subjekt 66 Temporala subjunktioner 67 Relativa bisatser med temporal användning 68 Alternativa konstruktioner Kausala bisatser Inledning Tempus. Modus. 70 Kausala subjunktioner, konjunktionen car 71 Andra bisatsinledande uttryck 72 Alternativa konstruktioner Finala bisatser Inledning Modus. Pleonastiskt ne 74 Finala subjunktioner 75 Alternativa konstruktioner Konsekutiva bisatser Inledning Tempus. Modus. 77 Konsekutiva subjunktioner 78 Alternativa konstruktioner Konditionala bisatser Inledning Tempus.Modus. Pleonastiskt ne 80 Konditionala subjunktioner 81 Sidoordning 82 Alternativa konstruktioner Koncessiva bisatser Inledning Modus. Efterställt nominalt subjekt 84 Koncessiva subjunktioner som uttrycker ett motsatsförhållande, fastän 85 Sidoordning 86 Koncessiva subjunktioner som motsvarar svenskans hur än 87 Koncessiva subjunktioner som motsvarar svenskans vem/vilken/vad/var än 88 Koncessiva subjunktioner som uttrycker alternativ, antingen (vare sig) eller 89 Alternativa konstruktioner Komparativa bisatser Inledning Tempus. Modus. Efterställt nominalt subjekt. Pleonastiskt ne, pleonastiskt le 91 Komparativa subjunktioner 92 Alternativa konstruktioner Tillägg eller inskränkning outre que, excepté que, sauf que, sans que, sinon que v
5 Språkhandlingar 11 Språkhandlingar Les actes de langage Språkhandlingstyper, meningstyper Actes de langage, types de phrases Varje gång vi producerar ett muntligt eller skriftligt yttrande utför vi en språkhandling (talakt): vi påstår, frågar eller uppmanar. Dessa tre grundläggande språkhandlingstyper uttrycks av tre grundläggande meningstyper: Språkhandlingstyper Påståenden Assertions Frågor Questions Uppmaningar Injonctions Meningstyper Deklarativa meningar Phrases déclaratives Le chœur chante la Marseillaise. Kören sjunger marseljäsen. Interrogativa meningar Phrases interrogatives Qui chante la Marseillaise? Vem sjunger marseljäsen? Direktiva meningar Phrases impératives Chantez la Marseillaise! Sjung marseljäsen! Även utrop, exclamations, räknas ibland till de grundläggande språkhandlingarna: Quel chœur magnifique! Vilken fantastisk kör! Meningstyperna skiljer sig till formen mer eller mindre mellan olika språk. Franska interrogativa meningar har till exempel inte samma ordföljd och intonation som motsvarande svenska meningar. De grundläggande meningstyperna kan modifieras med: Negation Passiv form Emfatisk omskrivning Opersonlig konstruktion Le chœur ne chantera pas la Marseillaise. Kören ska inte sjunga marseljäsen. La Marseillaise sera chantée par le chœur. Marseljäsen ska sjungas av kören. C est le chœur qui chantera la Marseillaise. Det är kören som ska sjunga marseljäsen. Il suffit de chanter la Marseillaise. Det räcker att sjunga marseljäsen. Passiv form och emfatisk omskrivning, se BFG ( 173, 301) eller liknande grammatikor. 15
6 Språkhandlingar 12 Pragmatik La pragmatique Inom den del av lingvistiken som kallas pragmatik studerar man hur språkets strukturer används, till exempel för att utföra olika språkhandlingar. Man kan utgå från ett givet uttrycksbehov som jag vill att man stänger fönstret och undersöka vilka uttryckssätt som förmedlar budskapet och vilka nyansskillnader som finns. Det visar sig att man ofta kan använda flera meningstyper för att tillfredställa ett visst uttrycksbehov. Direktiv mening 1 Fermez la fenêtre! Stäng fönstret! Interrogativ mening 2 Pourriez-vous fermer la fenêtre? Skulle ni kunna stänga fönstret? Deklarativ mening 3 Il fait très froid ici. Det är så kallt här. När man uttrycker en uppmaning med en interrogativ eller en deklarativ mening utför man en indirekt språkhandling: man ställer en fråga (2) eller gör ett påstående (3) som i sammanhanget tolkas som en uppmaning. En fullständig beskrivning av hur man använder ett språks meningstyper måste alltså utgå från konkreta situationer. För att kunna avgöra hur man bör formulera en uppmaning, behöver man veta vem som tilltalas och i vilken situation. Indirekta språkhandlingar (2, 3) uppfattas normalt som artigare än direkta språkhandlingar (1). I talat språk bidrar intonationen samt de talandes kroppsspråk till tolkningen av ett yttrande. Skillnaderna kan även här vara stora mellan olika språkområden. Kunskap om ett främmande språk innebär därför både förmåga att formulera sig grammatiskt korrekt och medvetenhet om hur olika uttryckssätt kan och bör användas. Språkbeskrivningens olika delar 1 Fonologi (ljudlära) La phonologie 2 Morfologi (formlära) La morphologie 3 Syntax (satslära) La syntaxe 4 Semantik (betydelselära) La sémantique 5 Pragmatik La pragmatique 16
7 Verbets konstruktion Verbets konstruktion 21 Valens La valence Aktant 1 Verb Aktant 2 Aktant 3 Enställiga verb (monovalenta) Marie part Tvåställiga verb (bivalenta) Marie ressemble à ses parents Marie mange /une pomme/ Marie est heureuse Treställiga verb (trivalenta) Marie donne un livre à Pierre Marie a nommé son chat Fifi Begreppet valens används för att beskriva verbets konstruktion. Led som är betydelsemässigt nära bundna till verbet kallas aktanter. Enställiga (monovalenta) verb binder (kräver) bara en aktant för att bilda en mening. Tvåställiga (bivalenta) verb binder två aktanter. Treställiga (trivalenta) verb binder tre aktanter. En aktant kan vara underförstådd: Que fait Marie? Elle mange. I svaret är aktant 2 underförstådd. Det är i sammanhanget ointressant om hon äter une glace eller une pomme. Detta kallas för absolut användning av verbet. Aktant 1 Verb Språk Nollställiga verb Llueve. spanska Piove. italienska Enställiga verb Il pleut. franska Det regnar. svenska I franskt och svenskt standardspråk råder subjektstvång. Med det menas att fullständiga påståendesatser måste ha ett subjekt, om så bara ett opersonligt il. Franska och svenska verb är därför minst enställiga. Andra språk har även nollställiga (avalenta) verb. 28
8 Verbets konstruktion Det är inte alltid självklart vilka satsdelar som betydelsemässigt är så nära bundna till verbet att de hör till verbets aktanter. Subjekt, objekt och predikativer är typiska aktanter. Adverbial är däremot inte en enhetlig grupp ur valenssynpunkt: Aktant 1 Verb Aktant 2 Fritt, ej valensbundet led *Il va Il va à Paris /tous les ans/ Il travaille Il travaille /à Paris/ Aller ( gå, resa ) är ett tvåställigt verb och kräver därför två aktanter, ett subjekt och ett bundet adverbial. *Il va är en oacceptabel mening. Travailler är ett enställigt verb och kräver därför bara en aktant för att bilda en mening. Till båda verben kan knytas fria led, det vill säga led som inte krävs för att bilda en mening. Fria led är inte aktanter eftersom de inte är nödvändiga bestämningar till verbet. Adverbialet à Paris är aktant vid aller men fritt led vid travailler. Valens är ett sätt att beskriva verbs konstruktion. Ett mera traditionellt sätt är att tala om intransitiva och transitiva verb. De två sätten har flera beröringspunkter: Enställiga verb, valens 1 Intransitiva verb, dormir, 23 Tvåställiga verb, valens 2 Verb med ett objekt: indirekt transitiva, obéir à qn, 24 direkt transitiva, manger qc, 25 Treställiga verb, valens 3 Verb med två objekt: indirekt transitiva, parler de qc à qn, 24 direkt transitiva, offrir qc à qn, 26 Tvåställiga verb som kräver subjektspredikativ, 29. Treställiga verb som kräver objektspredikativ,
9 Verbets konstruktion Intransitiva och transitiva verb 22 Inledning parler I. V. intr. 1. Cet enfant commence à parler. II. V. tr. ind. 1. parler de qqch, de qn, Parlez-nous de vos projets. ( ) 3. parler à qn Laissez-moi lui parler. III. V. tr. dir. 1. Parler (le) français. Ordböcker anger verbens konstruktion med hjälp av förkortningar, t.ex.: V. intr., verbe intransitif, intransitivt verb: verb utan objekt, 23. V. tr. ind., verbe transitif indirect, indirekt transitivt verb: verb med enbart indirekt objekt, 24. V. tr. dir., verbe transitif direct, direkt transitivt verb: verb med direkt objekt, 25. Vissa verb som parler kan konstrueras både transitivt och intransitivt. A Ordboksuppställningarna av verbens konstruktioner i är hämtade från Le Robert Micro. Av praktiska skäl har de beskurits. I Le Robert Micro används qqch för quelque chose, i denna grammatik används qc. B Termerna ackusativ- och dativobjekt används ibland i stället för direkt och indirekt objekt, på franska objet direct, objet indirect. Ackusativ och dativ är namn på former som anger direkt respektive indirekt objekt: je le (ack.) vois, je lui (dat.) donne le livre. Svenskan har inte olika former för direkt och indirekt objekt: jag ser honom, jag ger honom boken. 23 Intransitiva verb Verbes intransitifs dormir v. intr. 1 Il dort encore. 2 Tout dort dans la maison. 3. Dormir sur son travail. 4 Des capitaux qui dorment. 5 L eau qui dort. Intransitiva verb kan inte konstrueras med objekt. De kan däremot ha adverbial som bestämningar, t.ex. encore (1), dans la maison (2), sur son travail (3). Vissa intransitiva verb kan kombineras med ett så kallat internt objekt, ett uttryck vars betydelse hör nära samman med verbets betydelse: Chacun va son chemin. Var och en går sin egen väg. Andra uttryck med internt objekt: jouer un drôle de jeu, spela ett underligt spel, pleurer des larmes de crocodile, gråta krokodiltårar, vivre sa vie, leva sitt liv. 30
10 Verbets konstruktion 24 Indirekt transitiva verb Verbes transitifs indirects plaire v. tr. ind. 1. Chercher à plaire à qn. Cet individu ne me plaît pas. profiter v. tr. ind. Il faut profiter de l occasion. Indirekt transitiva verb konstrueras med indirekt objekt inlett med à eller de: plaire à qn, profiter de qc. se plaire v.pron. REM. Le part. passé est toujours invar. 1. (Réfl.) Plaire à soi-même. Je me plais bien avec les cheveux longs. 2. (Récipr.) Se plaire l un à l autre. Ils se sont plu. v.pron. REM. Le part. passé est toujours invar. utläses: Verbe pronominal. REMARQUE. Le participe passé est toujours invariable (oböjt). Med Verbe pronominal menas verb som konstrueras med reflexivt eller reciprokt pronomen. Réfl. = Réfléchi, Récipr.= Réciproque. Några indirekt transitiva verb kan ha ett reflexivt eller reciprokt pronomen som indirekt objekt. Participe passé böjs inte efter förställda indirekta objekt: Le participe passé est toujours invariable. Ett fåtal verb kan konstrueras med två indirekta objekt, parler à qn de qc : Je leur ai parlé de vos projets. Reciprokt: Ils se sont parlé de vos projets. A Ibland räknas som indirekt transitiva även vissa verb som konstrueras med andra prepositioner än à och de, t.ex. compter sur qn, qc, consister en qc, sympathiser avec qn, lutter contre qn, qc. B Fler exempel, se BFG ( , 185, 192, 195) eller liknande grammatikor. 25 Direkt transitiva verb med ett objekt Verbes transitifs directs à un complément manger v. tr. 1 Manger un bifteck, du pain. Sans compl. Nous mangeons souvent au restaurant. Sans compl. = Sans complément, Utan bestämning, dvs. inget objekt, complément d objet, är utsatt. réveiller v.tr. I. 1.Vous me réveillerez à six heures. II. 1. se réveiller v. pron. réfl. Se réveiller en sursaut. v.pron. réfl. = verbe pronominal réfléchi, reflexivt verb Ett direkt transitivt verb kan konstrueras med ett direkt objekt (un bifteck, du pain, me). Utan utsatt objekt (Sans compl. ovan) sägs verbet ha absolut användning, 21. Många direkt transitiva verb kan även konstrueras reflexivt (se réveiller). Fler exempel, se BFG ( 178, 189) eller liknande grammatikor. 31
11 Verbets konstruktion 26 Direkt transitiva verb med två objekt Verbes transitifs directs à deux compléments offrir v.tr. Je lui ai offert des fleurs pour sa fête. informer v.tr. Il ne nous avait pas informés de son arrivée. Vissa direkt transitiva verb kan förutom ett direkt objekt även ha ett indirekt objekt : offrir qc à qn, informer qn de qc. Det gäller även många reflexiva verb: s intéresser à qn, s informer de qc. Fler exempel, se BFG ( , ) eller liknande grammatikor. 27 Objekt och predikativ Indirekt objekt Le complément d objet indirect A Dativobjekt 1 Il a acheté des roses à sa femme. Il lui a acheté des roses. acheter qc à qn 2 Elle s est acheté un cactus. s acheter qc Dativformer av personliga pronomen används som ersättningsord vid de flesta verb som konstrueras med indirekt objekt inlett med à (1). Därför kallas dessa indirekta objekt även för dativobjekt. Reflexiva pronomen kan också fungera som dativobjekt (2). A Dativformer av personliga pronomen, se BFG ( 65) eller liknande grammatikor. När det indirekta objektet inte är en person, används y som ersättningsord: Il obéit aux règles. Il y obéit. B Participe passé böjs inte efter förställda indirekta objekt. C I stället för complément d objet indirect används även den kortare termen objet indirect. 32
12 Bisatser Bisatser Propositions subordonnées 43 Indelning av bisatser A Relativa bisatser Subordonnées relatives Attribut 1 Voilà des gens que j admire. Det där är människor som jag beundrar. 2 Voilà des gens admirables. Det där är beundransvärda människor. Både den relativa bisatsen (1) och adjektivet (2) bestämmer substantivet gens. Såväl bisatsen som adjektivet fungerar alltså som attribut (satsdel som utgör bestämning till ett substantiviskt huvudord). B Kompletiva bisatser Subordonnées complétives Que-satser, att -satser Subjekt 1 Qu il soit parti m attriste. Att han åkt gör mig ledsen. 2 Son départ m attriste. Hans avresa gör mig ledsen. Objekt 3 Je regrette qu il soit parti. Jag beklagar att han åkt. 4 Je regrette son départ. Jag beklagar hans avresa. Interrogativa bisatser Objekt 5 Je me demande qui pourra venir. Jag undrar vem som kan komma. Utropsbisatser Objekt 6 Regarde comme elle est élégante! Titta vad elegant hon är! Kompletiva bisatser delas in i que-satser, interrogativa bisatser och utropsbisatser. Bisatserna fungerar ofta som subjekt eller objekt till predikatsverbet. Jämför med en nominalfras som subjekt (2) respektive objekt (4). C Adverbiella bisatser Subordonnées circonstancielles Adverbial 1 Quand il arrivera, je t appellerai. När han kommer, ska jag ringa dig. 2 Demain, je t appellerai. I morgon ringer jag dig. Bisatser (1) kan liksom adverb (2) fungera som adverbial. Adverbiella bisatser delas efter betydelse in i följande grupper: temporala (tid) konsekutiva (följd) komparativa (jämförande) kausala (orsak) konditionala (villkor) outre que, sauf que finala (avsikt) koncessiva (medgivande) (tillägg, inskränkning) 52
13 Bisatser 44 Fristående bisatser 1 On pourra aller voir cette exposition demain? Kan vi gå och titta på den här utställningen i morgon? Quand tu voudras. När du vill. 2 Vous pourrez vous servir de la cuisine. Si vous en avez besoin. Ni kan använda köket. Om ni behöver. Speciellt i vardagligt språk är det vanligt att man använder bisatser som självständiga meningar. Bisatsen kan även fungera som ett fristående tillägg (2). 45 Skillnader mellan franskt och svenskt språkbruk Infinitivfras 1 et je regardais Marthe baigner le bébé avant de le mettre au lit (Duhamel)* Bisats 2 och jag tittade på hur Marthe badade pojken innan hon skulle lägga honom Sättet att använda bisatser skiljer sig i viss mån mellan franskan och svenskan, vilket man ser när man jämför grundtexter med översättningar. Till exempel motsvaras franska infinitivfraser (1) inte sällan av svenska bisatser (2). Två huvudsatser Huvudsats med bisats 3 Allt var nytt för Carlsson och han frågade om allt (Strindberg)* 4 Tout était nouveau pour Carlsson qui ne tarissait pas de questions Svenskan samordnar gärna flera huvudsatser till en mening (3). I franskan används oftare bisatser (4) eller alternativa konstruktioner utan finit (personböjt) verb. Kataforiskt pronomen i bisatsen 5 Bien qu elle soit malade, Julie continue à travailler. Anaforiskt pronomen i matrissatsen 6 Fastän Julie är sjuk, fortsätter hon att arbeta. I franskan (5) används i en förställd bisats ofta ett kataforiskt pronomen (elle) som syftar framåt på sitt korrelat (Julie) i matrissatsen. I svenskan (6) placeras däremot korrelatet ( Julie ) i den förställda bisatsen. I matrissatsen återupptas korrelatet av ett anaforiskt (tillbakasyftande) pronomen ( hon ). * Exempel 1-4 är hämtade från Olof Eriksson, Språk i kontrast, Göteborg, Akademiförlaget,
14 Kausala bisatser 69 Kausala bisatser Subordonnées causales Inledning 1 Jeanne va faire la fête ce soir parce qu elle a réussi son examen. Jeanne ska fira i kväll eftersom hon har klarat / sin / examen. 2 Jeanne a fêté son examen. Voilà pourquoi elle n est pas là ce matin. Jeanne har firat sin examen. Det är därför hon inte är här nu på morgonen. 3 Maintenant je suis content. Jeanne a réussi son examen. Nu är jag nöjd. Jeanne har klarat sin examen. En orsak kan anges i en kausal bisats (1) men kan även uttryckas med hjälp av andra konstruktioner. Uttrycket voilà (c est) pourquoi (2) anger följd men hänvisar också till orsaken: elle a fêté son examen. Det kan även finnas ett orsakssammanhang mellan satser och meningar utan att det anges av ett kausalt uttryck (3). Tempus 1 Comme il était pressé, il paya et s en alla. Eftersom han hade bråttom, betalade han och gick sin väg. 2 Comme on ne leur donna pas les moyens nécessaires, le projet échoua. Eftersom man inte gav dem de nödvändiga medlen, misslyckades projektet. I kausala bisatser används oftast imparfait (1). Passé simple kan normalt bara användas när matrissatsen (den överordnade satsen) har passé simple (2). Modus Några nekande uttryck följs av konjunktiv, se Kausala subjunktioner, konjunktionen car Que Comme il était fatigué et qu il commençait à pleuvoir, il est resté à la maison. Eftersom han var trött och /eftersom/ det började regna, stannade han hemma. Vid flera kausala bisatser i rad kan que användas för att undvika upprepning av comme, parce que, puisque samt övriga subjunktioner sammansatta med que. Konjunktionen car ersätts däremot normalt inte av que. 76
15 Kausala bisatser A Parce que 1 Pourquoi la biodiversité serait-elle une assurance-vie? Varför skulle biologisk mångfald vara en livförsäkring? Parce qu au quotidien nous en vivons tous. (Libération) Därför att till vardags lever vi alla av den. 2 Pourquoi as-tu dit ça? Parce que. Varför sa du det där? Därför. 3 Je suis fatigué parce que je me suis couché tard hier. Jag är trött för att jag lade mig sent igår. 4 Parce que je me suis couché si tard, je suis fatigué maintenant. Eftersom jag lade mig så sent, är jag trött nu. Parce que-satser ger svaret på en utsagd eller underförstådd pourquoi-fråga (1). Parce que kan i vardagliga samtal användas ensamt som svar (2). En parce que-sats placeras oftare efter än före den överordnade satsen. Efterställd fungerar parce que-satsen som rema (3), dvs. en ny, förklarande upplysning, 1. Förställd fungerar satsen som tema (4), dvs. det faktum man utgår från. I båda fallen anger parce que ett faktiskt orsaksförhållande: att jag lade mig sent är själva förklaringen till min trötthet. Vid faktiska orsaker används parce que i alla språkliga register. 5 Il veut l épouser, non pas parce qu elle est riche, mais parce qu il l aime. Han vill gifta sig med henne, inte för att hon är rik, men för att han älskar henne. 6 Veux-tu m épouser parce que je suis riche ou parce que tu m aimes? Vill du gifta dig med mig för att jag är rik eller för att du älskar mig? 7 C est parce que je t aime que je veux t épouser. Det är för att jag älskar dig som jag vill gifta mig med dig. Det faktiska förhållandet i en parce que-sats kan förnekas (5) eller ifrågasättas som orsak (6). Bisatsen kan också ingå i en emfatisk konstruktion (c est que, 7). Varken car eller puisque kan användas i (5 7). 8 Alain doit être malade, parce qu il (car il) est si pâle. Alain måste vara sjuk, eftersom han är så blek. I vardagligt språk används parce que även för att ange en orsak till språkhandlingen ( 11): jag påstår att han måste vara sjuk eftersom han är så blek. Bisatsen ger ett argument för påståendet. 77
16 Kausala bisatser B Puisque 1 Puisqu ils partiront demain, il faut prendre contact avec eux aujourd hui. Eftersom de ju åker i morgon, är det bäst att kontakta dem i dag. 2 Puisque la Terre est ronde, nous sommes tous placés à équidistance de son centre (Yahoo! France) Eftersom jorden är rund, befinner vi oss alla på lika avstånd från dess mittpunkt 3 Il doit y avoir quelqu un dans le parc puisque le chien du voisin aboie. Det måste vara någon i parken eftersom grannens hund skäller. 4 Puisque tu sais tout, quelle est la formule chimique du plomb? Eftersom du vet allt, vilken är den kemiska formeln för bly? Puisque, eftersom ju, anger en orsak som framställs som redan känd (1). Puisque används därför när det rör sig om vetenskapligt accepterade fakta (2). Puisque-satser uttrycker en orsak till språkhandlingen ( 11): jag påstår att det nog är någon i parken och orsaken till mitt påstående är att hunden skäller (3). Att hunden skäller är ju inte orsaken till att någon är i parken. Det ger ett argument för påståendet att någon är i parken. C Car I exempel (4) anger puisque-satsen orsaken till att man ställer frågan. 1 Il doit y avoir quelqu un dans le parc, car le chien du voisin aboie. Det måste vara någon i parken, för (ty) grannens hund skäller. 2 Prends le temps de vivre ( ). Car le temps passe vite. (Yahoo! France) Ge dig tid att leva ( ). För (Ty) tiden går fort. Konjunktionen car inleder huvudsatser. I en car-sats ges en förklarande kommentar, ett argument. Car-satsen placeras efter det yttrande som kommenteras. Inne i en mening föregås car av kommatecken (1). I exempel (1, 2 ) skulle även puisque + bisats kunna användas, eftersom ju. I vardagligt språk förekommer också parce que + bisats. I svenskan visar placeringen av inte vad som är huvudsats: för (ty) han är inte sjuk, car il n est pas malade, och vad som är bisats: eftersom han inte är sjuk, parce qu il n est pas malade. C est le temps de l amour le temps des copains et de l aventure Quand le temps va et vient on ne pense à rien malgré ses blessures Car le temps de l amour c est long et c est court ça dure toujours on s en souvient (Jacques Dutronc) 78
17 Kausala bisatser D Comme 1 Comme il se faisait tard et que j avais déjà fait mes valises, je suis parti. Eftersom det var sent och jag redan hade packat, gav jag mig av. 2 Comme le soir tombait, ma tante est rentrée chez elle. Eftersom (När) det mörknade, gick min faster gå hem. En bisats inledd med comme kan ange orsak endast om den placeras före sin matrissats (överordnade sats). Eftersom comme även används med betydelsen när, kan ett yttrande samtidigt ha både kausal och temporal innebörd (2). Temporalt comme, 66, komparativt comme, 91, comme i utrop: Comme vous êtes gentil! 71 Andra bisatsinledande uttryck 1 Je ne l ai pas vu pour la /simple/ raison que j étais absente. (Robert Micro) Jag såg honom inte av den /enkla/ anledningen att jag var borta. 2 Étant donné que (Vu que) vous ne voulez pas participer au débat, il vaut mieux sortir. Eftersom /det är så att/ ni inte vill delta i debatten, är det bäst att ni går ut. 3 Il aimait aller voir ses cousins. Surtout que c était toujours gai chez eux. Han tyckte om att hälsa på kusinerna. Speciellt som det alltid var roligt hos dem. 4 La chaleur est accablante, d autant plus que le vent est tombé. (Robert Micro) Värmen är tryckande, så mycket mer som det har mojnat. Många bisatsinledande uttryck har en kausal betydelse. Synonymer till pour la /simple/ raison que (1) är pour la bonne raison que, pour cette /seule/ raison que, par le simple fait que. I stället för puisque används även étant donné que, vu que (2). Surtout que + bisats (3) är ett vardagligt uttryckssätt. Det kritiseras av språkvårdare som föredrar d autant plus que (4). 79
18 Kausala bisatser 5 Si j accepte, c est que je ne vois pas d autre solution. Om jag går med på det, så är det för att jag inte ser någon annan lösning. 6 Ce n est pas que je sois contre cette idée, j aimerais seulement y réfléchir. Det är inte det att jag är emot idén, jag skulle bara vilja fundera lite. 7 Elle a échoué, non /pas/ qu elle manquât d idées, mais elle ne sut pas les réaliser. Hon har misslyckats, inte för att hon saknade idéer, men hon kunde inte förverkliga dem. Konjunktiv används efter de nekande uttrycken i (6, 7), jämför med jakat c est que i (5). Om dessa kombineras med parce que används indikativ: ce n est pas parce que (non pas parce que) je suis contre. 72 Alternativa konstruktioner Fritt predikativ 1 Insomniaque, mon mari errait dans l appartement la nuit. Eftersom min make var sömnlös, strövade han omkring i våningen på nätterna. Fria predikativ kan ha en kausal betydelse. Fria predikativ placeras ofta först i satsen med kommatecken efter. Inne i satsen omges de av kommatecken: Mon mari, insomniaque, errait. Utan kommatecken fungerar adjektivet som attribut: Mon mari insomniaque, min sömnlöse make. Prepositionsfras: preposition + nominalfras 2 Les entreprises canadiennes dominent grâce à (en raison de, en vertu de) leur avance technologique. De kanadensiska företagen dominerar tack vare (på grund av) sitt tekniska försprång. 3 La vieille dame est tombée malade à cause du mauvais temps. Den gamla damen blev sjuk på grund av det dåliga vädret. 4 Je crois qu elle a décliné ton offre par timidité. Jag tror att hon sa nej till ditt erbjudande för att hon är blyg. 5 On leur a pardonné, vu (étant donné) leur jeunesse. Man förlät dem på grund av (med tanke på) deras ungdom. Prepositionsfas: pour + infinitivfras 6 Il reconnut la photo pour l avoir vue dans un journal. Han kände igen fotot därför att han hade sett det i en tidning. Pour + infinitivfras kan användas under förutsättning att det finita verbets subjekt, il, är koreferent (identiskt) med det underförstådda subjektet till infinitiven. 80
Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: 1... =... 4... =... 2... =... 5... =... 3... =... (10 p)
Micromégas A Dossier 1 Test de français Tid: 60 minuter Bonne chance! Nom :... Classe :... Points :... Totale : 201 Vocabulaire A Skriv fem ord som har med fotboll att göra, på svenska och franska: ex.
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merFRANSKA. Asmaa et Khadija sous le même ciel. Arbetsblad 1 A - förstå. Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar.
Asmaa et Khadija Arbetsblad 1 A - förstå Förstår du vad flickorna berättar? Sant eller falskt? Kryssa i medan du lyssnar. Khadija går upp tidigt På morgonen tar Khadija en promenad Till frukost äter flickorna
Läs merEXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting?
EXERCICES D'EXPRESSION ORALE 1 Vad säger du när... 1 du tackar? 2 någon tackar dig för hjälpen? 3 du räcker fram någonting? 4 du önskar någon smaklig måltid? 5 du ber någon ta för sig av maten? 6 du frågar
Läs merFörkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet
Förkunskapstest i franska Viktig information att läsa innan du gör provet 1 Stockholms universitet, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk 2 Stockholms universitet, Institutionen för
Läs merATT REPETERA INFÖR PROVET DEN 9 NOVEMBER 2017
Åk 8 2017/18 ATT REPETERA INFÖR PROVET DEN 9 NOVEMBER 2017 1) Repetera glosorna till kap. 1A, 1B och 1C (textboken) och läs igenom texterna/dialogerna. Glöm inte! Transportmedel sid 15 Alla ord sid 21
Läs merOrdkunskap Vad säger de i filmen? 1. Je ne peux pas, j ai (lektioner). 2. C est un grand (skrivarverkstad). 3. Ah, tu es (kär).
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV68 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La virée à Paname (lätt) Innehåll 1. Vad drömmer Mourad om?
Läs merVälkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-03 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103260/TV3 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD
Läs merphrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna var finns toaletterna? är det ledigt? är det upptaget? är det öppet i morgon?
phrases importantes 1a jag hittar inte toaletterna je ne trouve pas les toilettes var finns toaletterna? où sont les toilettes, s il vous plaît? är det ledigt? c est libre? är det upptaget? c est occupé?
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs mer4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-15 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV9 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 9: LE CHOIX Hej!
Läs merLa jalousie. Anaconda en français. Pour mieux comprendre l'émission. qu est-ce que tu as? vad är det med dig?
SÄNDNINGSDATUM: 2009-01-20 ARBETSUPPGIFTER: AGNETA SOLDÉN PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Pour mieux comprendre l'émission en fait faktiskt qu est-ce que tu as? vad är det med dig?
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merLiberté d expression C est dangereux?
SÄNDNINGSDATUM: 2008-09-30 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON PRODUCENT: LÉO NOUCHI PROJEKTANSVARIG: GABRIELLA THINSZ Prenons la parole! C est dangereux? Vocabulaire traiter le marché du travail exécuter
Läs mer4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-01 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV7 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 7: LES PIZZAS Hej!
Läs mer1. Ouvre (fönstret) et jette la cigarette! 2. Je prépare (mina saker) pour aller à l école. 3. Tu es (på praktik) en ce moment!
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV67 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La fugue (lätt) Innehåll 1. Var bor Sabrina? 2. Varför letar
Läs mer4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-24 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV6 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 6: LE RENDEZ-VOUS
Läs merMarie : Jag har precis kommit fram till min familj i Frankrike och nu ska jag knacka på dörren och säga hej till alla. Bonjour!
301 Jours, France La famille 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon.
Läs merKAPITEL 11. gjorde igår, i förra veckan, förra sommaren.
KAPITEL 11 I kapitel 11 kommer du att lära dig en del ord som har med tv och musik att göra. Grammatiskt kommer vi att gå igenom objektsformer samt jobba en del med passé composé av både regelbundna och
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merAnaconda Société. Viktiga ord
Anaconda Société Émission 1 : «Les clichés sur la société française sont-ils vrais?» - Om bilden av Frankrike och sanningen bakom klichéerna Viktiga ord cliché (m), stéréotype (m) béret (m) paysan (m)
Läs merFRANSKA. Anaconda en français. Noël. Pour mieux comprendre l émission
Pour mieux comprendre l émission ça m énerve le cadeau le repas y en a marre le bip sonore Joyeux embrasser le bisou fou, folle le Père dur apporter une huître la datte la noix la bûche det irriterar mig
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merA. VOKABULÄR I Översättning till svenska
Inför 1FR112 - Förkunskapstest Om du har sökt till kursen 1FR112 i Nice, men undrar hur långt dina förkunskaper räcker till inför en hel termin i Frankrike och lektioner som ges på franska kan du göra
Läs merFRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP Provtillfälle 2 Provdatum: 2006.12.01 Skrivtid:
Läs merVälkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-10 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV4 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD 4: LA PORTE Hej! Välkommen
Läs mer301 Jours, France. Les potes. 301 Jours, France!
301 Jours, France Les potes 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon.
Läs merDIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de (1900-1944); écrivain français
DIALOGUE ; NIVEAU Saint-Exupéry Antoine de (1900-1944); écrivain français 1. qu est-ce que tu fais? 2. je ne fais rien 3. et David, qu est-ce qu il fait? 4. il fait ses devoirs et toi? 5. moi, je fais
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merDIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume ( ); écrivain français
DIALOGUE NIVEAUX 1-2 Apollinaire Guillaume (1880-1918); écrivain français 1. bonjour, je voudrais trois baguettes, s il vous plaît 2. bonjour, bien sûr, et avec ça? 3. je prends aussi deux pains au chocolat,
Läs merVoyage Logement. Logement - Trouver. Logement - Réserver. Demander son chemin vers un logement
- Trouver Où puis-je trouver? Demander son chemin vers un logement Var hittar jag?... une chambre à louer?... ett rum att hyra?... une auberge de jeunesse?... ett vandrarhem?... un hôtel?... ett hotell?...
Läs merFRANSKA. Anaconda en français. L argent. Pour mieux comprendre l émission
Pour mieux comprendre l émission énervé l argent de poche à cause de l argent faire les magasins la robe le pantalon la jupe le pull ça suffit fonctionner j ai honte prêter faire la tête le rêve ne te
Läs merInför 1FR112 FACIT till förkunskapstest
Inför 1FR112 FACIT till förkunskapstest A. VOKABULÄR I Översättning till svenska Översätt till svenska de med fetstil markerade orden i de franska meningarna. De svenska orden ges den form som passar i
Läs merIl n aura jamais son (studentexamen). Toi, tu montres ton soutien-gorge à ton (dator)! Je ne sais pas quoi faire avec (gamlingar).
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103968/TV5 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2 Episode 5 Le temps des épreuves Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 1 La rentrée des classes
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV1 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Épisode 1 La rentrée des classes Familjerna Lepic och Bouley är grannar.
Läs merMon ventre fait toujours du bruit, ça veut dire que j ai faim et donc il faut que je mange. Ah voilà, j ai trouvé un endroit pour manger!
301 Jours, France En ville 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon.
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merPapa veut que je l invite à (min födelsedag). Le nouveau est arrivé, c est (brorson) de mon patron. Voilà comment on me (tackar).
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103968/TV4 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2 Episode 4 Grosse déprime Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras tonårsdöttrar
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merJe suis vieille, je suis (ful)! Ça fait du bien de (gråta). Je vais chercher (mina saker). Ma fille va faire (en praktik) chez nous.
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103968/TV3 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2 Episode 3 La dynamique du cadre Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs mer301 Jours, France. L école. 301 Jours, France!
301 Jours, France L école 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon. Jag
Läs merFRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS PROV 1 : ORDKUNSKAP Provtillfälle 1 Provdatum: 2007.03.19 Skrivtid:
Läs merARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. La queue (lätt) Innehåll
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV74 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA La queue (lätt) Innehåll 1. Vem pratar mannen med i telefon?
Läs merLa grammaire française. Le présent nutid Le passé composé/l imparfait - dåtid Le futur proche/le futur simple - framtid. Nom:
La grammaire française Le présent nutid Le passé composé/l imparfait - dåtid Le futur proche/le futur simple - framtid Nom: Le présent Presensformen av verbet använder när man pratar om nutid. I franska
Läs merKan du vara snäll och hjälpa mig? Vous pouvez m'aider, s'il vous plaît? Fråga om hjälp
- Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Vous pouvez m'aider, s'il vous plaît? Fråga om hjälp Talar du engelska? Parlez-vous anglais? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Parlez-vous
Läs meramarigna, arabiska,armeniska, bengaliska, bosniska, dari, estniska, finska, lettiska, litauiska, nordkurdiska, pashto, persiska, polska, serbiska,
amarigna, arabiska,armeniska, bengaliska, bosniska, dari, estniska, finska, lettiska, litauiska, nordkurdiska, pashto, persiska, polska, serbiska, singalesiska, somaliska, sydkurdiska, syrianska, tagalog,
Läs merJe vais expliquer la situation à ce monsieur et il va comprendre. Le problème c est qu on s est laissé déborder par nos enfants
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV11 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 11 Ce n est pas qu un au revoir Familjerna Lepic och Bouley är grannar.
Läs merBon voyage 3 textbok, övningsbok, lärarhandledning
Bon voyage 3 textbok, övningsbok, lärarhandledning Bon voyage bygger det franska språket med hjälp av tydlig struktur, lättbegripliga förklaringar och progression i lagom takt. Den metodiska uppbyggnaden
Läs merman sätter fast en fisk av papper på ryggen på en person som inte vet det
vilket är de små fransmännens favoritskämt? quelle est la blague favorite des petits Français? det är "aprilfisken" c'est le poisson d'avril förklara hur man gör med aprilfisken expliquez comment on fait
Läs merAnaconda Société. Viktiga ord. Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den?
Anaconda Société Émission 7 : «L égalité des sexes en France» - Om Frankrike och jämställdheten - finns den? Viktiga ord liberté (f) égalité (f) fraternité (f) prévoir naissance (f) se permettre exceptionnel
Läs merARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV9 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 9 Pas d inquiétude Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs merVälkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den femte episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-17 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV5 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 5: LA CLÉ Hej! Välkommen
Läs merFRANSKA. Marrakech, je t aime! Arbetsblad 1 - förstå och berätta
Arbetsblad 1 - förstå och berätta Gör en mindmap! Skriv in följande ord i de rutor där du tycker att de passar in! Obs! Vissa ord passar in på flera ställen! Berätta sedan på franska för din kompis om
Läs merDemain, c est (skolstarten). J ai (möte) avec le directeur. Christophe va faire un (praktik) à la mairie. C est pas très sexy comme (jobb).
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: EVA BLOMBERG FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA Episode 2 L été indien Familjerna Lepic och Bouley är grannar och bor i Sèvres, en förstad till Paris, där Fabienne
Läs merFÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:
FÖRSKOLANS FRAMTID LFSL förskola: En svensk förskola på franska Skolan tar över 5 åringarna Förskolans läggs ned École maternelle EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:
Läs mersamband, länk på en gång, samtidigt ben (i kroppen)
vocabulaire escargot-grenouille; glosor.eu;; exercices ; lien escargot grenouille gastronomie à la fois raffinement cuisse déguster faire frire panure paner pain sel os aussi...que arête il faut faire
Läs merOrdkunskap Vad säger de i filmen? 1. Si on faisait (som vanligt)? 2. Pour des Chinois on se (liknar). 3. Je parle avec (mitt hjärta).
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV66 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Welcome to China (lätt) Innehåll 1. Vad berättar Gads manager
Läs merARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Le monde du petit monde (lätt) Innehåll
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: CHARLOTTE SIFVERT KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Le monde du petit monde (lätt) Innehåll 1. Beskriv öppningsscenen. 2. Vad berättar mamman
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs mer4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-08 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV8 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 8: LA LETTRE Hej!
Läs merFransk basgrammatik - 16 övningar i substantiv, adjektiv, verb, prepositioner
Fransk basgrammatik - 16 övningar i substantiv, adjektiv, verb, prepositioner 1 Substantiv Substantiv är ord du i svenskan kan sätta en, ett eller flera framför. I franskan är substantiven endera maskulina
Läs merARBETSBLAD. FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 10 Toute vérité n est pas bonne à dire
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV10 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 10 Toute vérité n est pas bonne à dire Familjerna Lepic och Bouley
Läs merAnaconda Société. Viktiga ord
Anaconda Société Émission 5 : «Quels sont les droits des homosexuels en France?» - Om att vara gay i Frankrike och välja den man vill trots fördomar. Viktiga ord rendre visite compagnon (m) en retard (m)
Läs merfråga hur mycket klockan är quelle heure est-il? vad heter en grå keps på franska? une casquette grise vad heter när på franska?
fråga hur mycket klockan är quelle heure est-il? vad heter en grå keps på franska? une casquette grise fråga vilken storlek quelle taille? vad heter när på franska? quand säg att du har ont i ryggen j
Läs merMarseille on aime, on n aime pas
Handledning till program 1 Programnr. 21505tv 1 Marseille on aime, on n aime pas Pedagogiska tips producerade av Susanne Graham. Arbetet kan konkret utmynna i uppsatta vykort i klassrummet uppsatta bilder
Läs merAnaconda Société. Viktiga ord. Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination?
Anaconda Société Émission 2 : «Les Français savent-ils parler anglais?» - Fransmän och engelska - är det en omöjlig kombination? Viktiga ord anglais (m) certains (m pl) phrase (f) version originale(f)
Läs merResa Logi. Logi - Hitta boende. Logi - Boka. Var hittar jag? Où puis-je trouver? Fråga om vägen till olika former av boenden
- Hitta boende Var hittar jag? Où puis-je trouver? Fråga om vägen till olika former av boenden... ett rum att hyra?... une chambre à louer?... ett vandrarhem?... une auberge de jeunesse?... ett hotell?...
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 6 L anniversaire des filles
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV6 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Épisode 6 L anniversaire des filles Familjerna Lepic och Bouley är grannar.
Läs merIl dit qu il (har tråkigt) en classe. On ne peut pas tout leur (förbjuda). Tiphaine sera toujours la (välkommen) à la maison.
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: EVA BLOMBERG FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA Episode 2 Votez Lepic! Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Familjerna är väldigt olika och umgås inte men deras
Läs merMed förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.
: 1999:1176 Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet D Rubrik: Lag (1999:1176) omrätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Utfärdad: 1999-12-09
Läs mer4. La revanche des fesses
SÄNDNINGSDATUM: 2008-03-05 ARBETSUPPGIFTER: LENA WILHELMSSON THERÉSE DIAB PRODUCENT: GABRIELLA THINSZ Anaconda en français Vocabulaire Leçon première partie redonner le sourire déprimé, -e ça va aller
Läs merSKRIFTLIGT PROV 2 : ORDKUNSKAP
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS SKRIFTLIGT PROV 2 : ORDKUNSKAP Provtillfälle 1 Provdatum: 2006.12.18
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Mr Gaspacho (lätt) Innehåll
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: CHARLOTTE SIFVERT KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Mr Gaspacho (lätt) Innehåll 1. Vilket intryck får ni av Méline i början av filmen? 2. Vem
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs merSKRIFTLIGT PROV 2 : ORDKUNSKAP
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA FÖRBEREDANDE KURS SKRIFTLIGT PROV 2 : ORDKUNSKAP Provtillfälle 2 Provdatum: 2007.01.09
Läs merFRANSKA. Je rêvais d aventure. Arbetsblad 1 A - förstå och berätta
Arbetsblad 1 A - förstå och berätta Här nedan finns några meningar på svenska. I programmet säger berättarrösten dessa fraser, på franska, när han berättar om sitt äventyr. När du hör dem skriver du dem
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs mer1) Les deux familles ont des problèmes très différents, lesquels? Vilken familj säger vad? Dra streck!
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV3 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Épisode 3 Plein la tête Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras tonårsdöttrar
Läs merVälkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-10-20 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV1 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD 1: LA BANQUE DU PÈRE Hej! Välkommen till
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Episode 7 Le premier bulletin
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV7 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Episode 7 Le premier bulletin Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs merMarie : Clémence hade en jättestor fest för några polska utbytesstudenter som kom och hälsade på, och hennes franska kompisar.
301 Jours, France La fête 301 Jours, France! Hej, jag heter Marie Ankarbåge och bor hos en familj i den lilla byn Le Poiré-sur-Vie i Frankrike. I veckorna går jag på internatskola i La Roche-sur-Yon. Jag
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2. Episode 4 Grosse déprime
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103968/TV4 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2 Episode 4 Grosse déprime Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras tonårsdöttrar
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1. Épisode 5 Les 10 commandements
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103647/TV5 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 1 Épisode 5 Les 10 commandements Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs merDIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges ( ); écrivain français
DIALOGUE PARIS ET CHIFFRES 1 Duhamel Georges (1884-1966); écrivain français hur lång är du? tu mesures combien? jag är 1,77 meter lång je mesure 1 mètre 77 hur mycket väger du? tu pèses combien? jag väger
Läs merVälkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD PRODUCENT: SÄNDNINGSDATUM: 2013-10-27 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103260/TV2 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP
Läs merBASKUNSKAPSPROV ALLMÄN GRAMMATIK
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FRANSKA I (GRUNDKURS) BASKUNSKAPSPROV ALLMÄN GRAMMATIK Provtillfälle 1 Provdatum: 2008-09-29
Läs merATT REPETERA INFÖR PROVET. Torsdag 19 april 2018
Åk 7 VT 18 ATT REPETERA INFÖR PROVET Torsdag 19 april 2018 1) Läs igenom dialogerna i kapitlen 3A, 3B,3C,4A,4B (texboken). Läs igen texterna på s 64-65 (Lecture) 2) Repetera glosorna till kap. kapitlen
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merHur mycket är hyran per månad? Combien coûte le loyer par mois? Fråga hur mycket hyran ligger på
- Hyra Svenska Jag vill hyra en/ett. Ange att du vill hyra någonting rum lägenhet enrumslägenhet fristående hus/villa parhus radhus Franska Je voudrais louer. une chambre un appartement un studio une maison
Läs merPlan d étude = studieplan
Nom de l élève : Classe: Français au 8-9-ième, printemps 2013 - wictoria.majby@edu.botkyrka.se Inloggningsuppgifter till det digitala materialet www.studentlitteratur.se Nom d utilisateur : Mot de passe
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA. Maman (Lätt) Innehåll
ARBETSBLAD PEDAGOGER: LENA WILHELMSSON/AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101544/TV75 KORTFILMSKLUBBEN FRANSKA Maman (Lätt) Innehåll 1. Hur reagerar Elsa när hon ser sin
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merARBETSBLAD FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2. Episode 6 Ah! La belle vie!
ARBETSBLAD PEDAGOG: AGNETA SOLDÉN PROJEKTLEDARE: TOVE JONSTOIJ BESTÄLLNINGSNUMMER: 103968/TV6 FAIS PAS CI, FAIS PAS ÇA SAISON 2 Episode 6 Ah! La belle vie! Familjerna Lepic och Bouley är grannar. Deras
Läs mer1. Il disait qu'il aurait voulu être marin. 3. La voiture a démarré en vitesse. 5. Soudain, quelqu'un éteignit les lumières.
Ordkunskap del I Översätt de med fetstil markerade orden och ordgrupperna till svenska. Översättningen skall återge den i sammanhanget passande betydelsen. Inga varianter! 1. Il disait qu'il aurait voulu
Läs mer