Universitetslärarstämman. sidorna /2011. Forskare Hur påverkas vi av Facebook? Fuskcollege Nya lärosäten har oklara mål

Transkript

1 19/2011 Universitetslärarstämman sidorna 4 10 Autonomireformen betyder mest för mindre lärosäten sid 11 Forskare Hur påverkas vi av Facebook? sid 12 Fuskcollege Nya lärosäten har oklara mål sid 14

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Utbildning och forskning två sidor av samma mynt Vid SULF:s Universitetslärarstämma diskuterades kravet att all högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund och att det ska finnas ett nära samband mellan högskolans två huvuduppgifter: utbildning och forskning. Att sambandet är viktigt var alla talare överens om, men hur ser det ut i praktiken? Idag ser vi en allt starkare tendens att utbildning och forskning separeras. Ibland framförs till och med synpunkten att Sveriges universitet och högskolor bör delas in i två grupper: de som ägnar sig åt att anordna grundutbildningar och där det inte behövs forskande lärare, och de där den av inte minst politiker så hett eftertraktade excellenta forskningen bedrivs. Det här synsättet avspeglas också i de mer eller mindre kreativa förslag till tjänstebenämningar som vi ser i en del lärosätens föreslagna eller fastställda anställningsordningar. Där kan vi hitta läraranställningar som forskare (vilka förväntas ägna sig på heltid åt forskning) och lärare (vilka ska undervisa på heltid). Med detta synsätt klipps det fundamentala och för all akademisk verksamhet grundläggande bandet, som är inskrivet i Högskolelagen, mellan forskning och utbildning av. Det är en utveckling som är oroande av flera skäl: Studenter riskerar att lämna universitet och högskolor med gamla kunskaper och med bristande förmåga att ta till sig ny vetenskaplig kunskap och att tillämpa ett kritiskt, vetenskapligt förhållningssätt. Vill vi i framtiden ha sådana läkare, sjuksköterskor, lärare, ingenjörer? Utan forskningsanknytning försämras på sikt kvaliteten i utbildningen, vilket kan medföra att lärosäten tappar studenter som söker sig någon annanstans, kanske utomlands, för att få en konkurrenskraftig utbildning. Det blir svårare för lärosäten att rekrytera och behålla duktiga lärare eftersom dessa väljer att söka sig till arbeten och verksamheter där de också kan få ägna sig åt forskning. Möjligheten att intressera och rekrytera nya forskare minskar om studenter i sin utbildning inte får möta aktiva forskare. Och blir det svårare för till exempel företag att rekrytera goda svenska forskare, så kan följden bli att företagens forskningsverksamhet flyttar utomlands. Det är dock möjligt att välja en annan väg, som innebär att svenska högskolor kan erbjuda studenter utbildningar av högsta kvalitet som också uppfyller lagens krav. SULF har länge argumenterat för att en särskild forskningsanknytningsresurs ett långt ord på 27 bokstäver, men viktigt! bör införas. Denna ska vara direkt kopplad till studentpengen. Det är ett gyllene tillfälle att göra det nu. För det finns mycket forskningsmedel i systemet, så mycket att det till och med är svårt för vissa lärosäten och forskare att göra av med pengarna. Men det krävs också fler trygga anställningar för universitetslärare, vilka rymmer både undervisning och forskning, liksom en långsiktig verksamhetsplanering som möjliggör för den enskilda universitetsläraren att växla mellan sina två arbetsuppgifter på ett sätt som kommer både studenter och samhället till godo. Utbildning och forskning är inte två helt olika saker. De är två sidor av den kunskapsbildning som är central både för individers och för samhällets utveckling. Därför måste sambandet mellan utbildning och forskning stärkas. ANNA GÖTLIND förbundsordförande i sulf 2 Universitetsläraren 19/2011

3 INNEHÅLL 19: Ledare: Utbildning och forskning två sidor av samma mynt Universitetslärarstämman 2011: 4 Universitetslärarstämman enig: utbildning + forskning = sant! Bättre anställningsförhållanden för universitetslärare i Tyskland: 6 Jag står inte ut med det svenska högskoleträsket 8 Kvalitetsutvärderingar gav upphov till livlig diskussion 9 Karriärvägar ska vara tydliga 10 Inget avtal om tidsbegränsade anställningar 11 Autonomireformen berör främst mindre högskolor 12 Väggen av skryt påverkar 14 Ny typ av college på väg med oklara mål för verksamheten 15 Några lärosäten vill byta förvaltningsform 20 Anmälningar med klagomål kommer oftast från doktorander Universitetslärarstämman sid 4 10 PÅ GÅNG: 29 SULF kalendariet 29 SULF informerar På omslaget: Universitetslärarstämman foto: torbjörn zadig Universitetsläraren nr 1/2012 har manus- och annonsstopp 5 januari Universitetsläraren 19/2011 3

4 Universitetslärarstämman 2011 Mikael Damberg, vice ordförande i utbildningsutskottet och socialdemokratisk talesperson i frågor om högre utbildtext: MarieLouise Samuelsson foto: torbjörn zadig Universitetslärarstämman enig: utbildning + forskning = sant! 2011 års Universitetslärarstämma ställde frågan om Utbildning + Forskning är sant. stämman svarade med stor samstämmighet ja i diskussioner om hur frågetecknet kan rätas ut till ett utropstecken. Tyskland framhölls som ideal, men på stämman gavs också exempel på att forskning behandlas som något som bör få vara ifred. För att ändra på det bör, enligt stämman, studenter involveras, högskolepedagogiken betonas, resurser omfördelas och politiska ambitioner förändras. Och kanske måste orden kompliceras och åtskillnaden mellan själva begreppen, å ena sidan utbildning och å andra sidan forskning, upphävas. Att relationerna mellan forskning och utbildning skulle fortsätta att försvagas är ett obehagligt scenario. Det skulle få konsekvenser för lärosätet som skulle bli en tråkigare plats. Det sade Marita Hilliges, vice ordförande i SUHF och rektor vid Högskolan Dalarna, i stämmans paneldebatt om utbildningskvalitet. Hon anknöt till Mick Healeys inledningsanförande, The teaching-research nexus, där han (liksom i intervjun i Universitetsläraren nr 16) talade om vikten av att från början aktivt involvera studenterna i forskning, vilket också visat sig ha en positiv påverkan på forskares produktivitet. Forskare blir bättre genom att undervisa, med sämre forskningsanknytning skulle vi också få problem att rekrytera, menade Marita Hilliges. På moderator Soledad Piñero Misa fråga vad Hilliges själv skulle kunna göra, för att minska det glapp mellan forskning och utbildning som alla uppfattar som problematiskt, ville hon inge visst hopp, om framtiden. Vi befinner oss i ett system, men det ligger också i vårt (lärosätenas) uppdrag att åstadkomma det vi vill. Vad vi kan göra rent praktiskt är att synliggöra forskningsbaserad utbildning i lärosätets strategidokument. ning och forskning, fick, (sedan både utbildningsministern och ord föranden i utbildningsutskottet tackat nej) ensam representera den politiska nivån. Jag är orolig över att högskolepolitiken har handlat så mycket om forskning. Politikens styrsystem ger signaler, att den som lyckas i forskning får pengar, att all ranking handlar om forskning. Jag tror fortfarande att Sverige måste prioritera gällande forskningsmedel, men det får inte resultera i att man enbart jagar spetsforskningspengar. Han sade sig vara självkritisk till att den s-drivna högskoleexpansionen skett utan tillräckliga resurser och menade att SULF har en poäng, i kravet på att koppla forskningsresurser till studenter. Vi måste förhålla oss kritiskt till de senaste årens excellenssatsningar, som kan ha konserverat forskningsmiljöer som en gång har varit bra, men som inte längre åstadkommer något nytt. Men vi måste också jobba med högskolepedagogiken och våga tala om kvalitet i grundutbildningen. Mikael Damberg lovade att, i politiska sammanhang och i synnerhet inför den kommande forskningspropositionen, framhålla att universitet och högskolor har en nyckelroll och utgör ryggraden i samhället. SULF:s ordförande Anna Götlind tog tillfället att, precis som i sitt välkomsttal, återkomma till det 27 bokstäver långa begreppet forskningsanknytningsresurs. Välkomsttal av SULF:s ordförande Anna Götlind. Stämman hölls i Aula Magna. Här syns, från vänster, Lena Lidfors, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Kirsi Höglund, projektkoordinator vid Uppsala universitet, och Gunilla Jacobsson, projektledare vid Högskoleverket. 4 Universitetsläraren 19/2011

5 I paneldebatten om utbildningskvalitet deltog (från vänster) Mikael Damberg, vice ordförande i utbildningsutskottet, Marita Hilliges, vice ordförande i SUHF och rektor vid Högskolan Dalarna, Anna Götlind, förbundsordförande i SULF, samt Camilla Georgsson, ordförande i SFS. Det heter att det inte finns pengar att låta alla lärare forska, men det är inte samma sak som brist på resurser. Det finns mycket forskningspengar som lagras i systemet, enskilda individer drunknar i pengar, sade Anna Götlind som uppmanade till omfördelning. Universitetslärare, från doktorander till professorer, måste ha en tryggare tillvaro och inte bara jaga pengar. Camilla Georgsson, ordförande för SFS, menade att bristande forskningsanknytning får konsekvenser både för lärosäten och för det omgivande samhället samt, självfallet, också för studenterna. Studenterna blir inte rustade för det samhälle de ska verka i. Det påverkar också tilltron till forskningsresultat. Hon tillhörde också dem som under stämman återkom till behovet av högskolepedagogisk utbildning: Forskningsanknytning är en förutsättning för kvalitet i utbildningen, men det är ingen garant. l Mick Healey, professor emeritus vid University of Gloucestershire. Under sitt inledningsanförande, The teaching-research nexus, talade han om vikten av att från början aktivt involvera studenterna i Uppmärksamma deltagare på stämman. I främre raden syns forskning. Camilla Ljung, fakultetssekreterare vid Göteborgs universitet (GU), Martin Björkman, 1:e forskningsingenjör vid GU, Martin Selander lektor vid GU samt 1:e vice ordförande i SULF, och Inger Wilgotsson-Lundh, adjunkt vid GU. Åse Tieva, lektor, och Roger Ahlgren, adjunkt, bägge vid Umeå universitet. mer från stämman Universitetsläraren 19/2011 5

6 Universitetslärarstämman 2011 text: MarieLouise Samuelsson foto: torbjörn zadig Bättre anställningsförhållanden för universitetslärare i Tyskland Jag står inte ut med det svenska högskoleträsket I Tyskland undervisar professorer, men har ändå gott om tid att forska. Universitetslärare har frihet att utforma kurser anknutna till forskningen och kan därmed involvera studenterna. Under temat Forskningsanknytning hur gör vi i praktiken? beskrev Ebba Witt-Brattström, professor vid Södertörns högskola, sina tre år som gästprofessor vid Humboldtuniversitetet i Berlin, där man i praktiken har villkor som borde väcka avundsjuka hos dem som är verksamma vid svenska lärosäten. Man undervisar mellan sju och tio timmar i veckan, det gör man i sju månader. Därefter är det paus från undervisningen och gott om tid att forska, att befinna sig i arkiv, bibliotek och vid sitt skrivbord. Som lärare hinner man ladda batterierna och börja längta efter att möta studenterna igen. Professorer och lektorer har student assistenter. I Tyskland anser man inte att lärarna ska behöva stå och kopiera, samtidigt som studenterna får extrajobb som de har nytta av i sin utbildning. Och ja, universitetslärarnas löner är betydligt högre i Tyskland. Efter sina 33 år som universitetslärare vid Stockholms universitet och Södertörns högskola, där Ebba Witt- Brattström undervisat på samtliga nivåer, lämnar hon åter Sverige, för en professur vid Helsingfors universitet, jag står inte ut med det svenska högskoleträsket. Hon beskrev sina erfarenheter där lärare vid svenska universitet och högskolor pressas av en ökande undervisningsbörda (med obefintlig tid till forskning) och tvingas undervisa i sådant där man bara kan aningen mer än studenterna, vilket reducerar lärosäten till ett bättre komvux. Ebba Witt-Brattström har också fått ytterligare inblick i svenska universitetslärares förutsättningar, genom att sitta i en beredningsgrupp för anslagsansökningar till Riksbankens Jubileumsfond. Ansökningarna som ibland varit öppenhjärtiga vittnesmål om en outhärdlig arbetssituation, vilken den sökande enbart kunde komma ur, genom att få forskningsanslag. Det innebär att forskningsfinansiering blivit ett sätt att också finansiera utbrändhet, för lärare som inte längre orkar undervisa. En skillnad i förutsättningar mellan Sverige och Tyskland är, enligt henne, studenterna. De har nödvändiga förkunskaper när de kommer till lärosätet, Tyskland har inte avskaffat kunskapsskolan. Det studenter inte kan får de ta reda på, vilket de också gör. Tyska studenter behärskar språket på akademisk nivå, vilket också gäller dem som har ett annat modersmål än tyska. Hon beskrev också hur lärare och studenter gått i samma demonstrationståg mot Bolognaprocessen med gemensamma paroller om mer bildning. Finns det då inget som är sämre i Eva Velander-Sundin, adjunkt vid Högskolan Väst, och Folke Lundberg, adjunkt, Högskolan Väst samt ordförande både i den lokala SULF-föreningen och Saco-Sföreningen vid Högskolan Väst. Rut Boström, lektor vid Uppsala universitet, och Adam Brenthel, doktorand vid Lunds universitet, samtalar. Flitigt antecknande. Stämman blir TV-program Utbildningsradion spelade in hela Universitetslärarstämman. Så snart programmet fått en tid i tv-tablån lämnas information på SULF:s hemsida. 6 Universitetsläraren 19/2011

7 Tyskland? Ebba Witt-Brattström nämnde avsaknaden av institutionskök, men mer seriöst studenternas alldeles för stora respekt för sina lärare. Björn Stensaker, professor vid Oslo universitet. Irene Bernhard, universi tetsadjunkt och doktorand vid Högskolan Väst. Ebba Witt- Brattström, professor vid Södertörns högskola. Björn Stensaker, professor vid Oslo universitet, instämde i att Tyskland förvaltat en akademisk tradition väl, men menade att tyska lärosäten, i högre grad än svenska avsvär sig ansvar för studenterna. Han fortsatte med en annan aspekt på studenter, relaterat till förändrade förutsättningar. De bästa bland dagens studenter är bättre än någonsin, de som är dåliga är sämre än någonsin tidigare. Det bidrar till krav på elitutbildningar, samtidigt som grundutbildningen är den kassako som måste strömlinjeformas, för att maximera profiten. Skillnaden mellan anställda har också ökat, det har skapats ett akademiskt proletariat, bestående av dem som har tidsbegränsade anställningar, då man bara undervisar, vid sidan av de där excellenta forskarna som badar i pengar. Han talade om de senaste decenniernas förändringar; Kunskapssamhället som ideal, studentavgifter och finansieringsproblem, samt delvis nya eller åtminstone större förväntningar, på sådant som anställningsbarhet. I Norden har vi det fortfarande bra, jämfört med andra länder, men det innebär inte att det inte finns bekymmer. För att upprätthålla och förbättra sambandet mellan forskning och utbildning menade Björn Stensaker bland annat att sektorn och lärarna själva måste ställa nya frågor. Varför definierar vi fortfarande utbildning och forskning som åtskilda begrepp? Kanske måste vi också titta närmare på de traditionella rollerna, som student och lärare för att undersöka om de fortfarande är relevanta? Irene Bernhard, universitetsadjunkt och doktorand vid Högskolan Väst, talade också om roller inom ett lärosäte, närmare bestämt hur väsentligt det är att disputerade lärare har en inkluderade attityd, för att underlätta för icke-disputerade kolleger att delta i forskningsprojekt. Vi adjunkter undervisar mest, men enligt högskolelagen ska vi följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet, liksom utvecklingen i samhället och vi har rätt till kompetensutveckling. Hon rekommenderade adjunkter att följa forskningen inom det egna ämnet, genom att delta i seminarier och genom forskarutbildning. Man ska sträva efter att delta i konferenser, man kan vara utbyteslärare inom Sverige och ge kurser tillsammans med en kollega på ett annat lärosäte eller med annan inriktning. Den inkluderande attityden inom lärosätet kan också vara en fråga om pengar: Vi måste tillsammans sträva efter att det blir möjligt att som adjunkt få söka interna forskningsmedel, exempelvis som medsökande till disputerade kolleger. l Pär Frohnert, docent vid Stockholms universitet (SU), och Staffan Hellberg, professor vid SU (ordförande i SULF ), passar på att utbyta idéer under kvällens mingel. Berit Bergström, SULF-ombudsman vid Umeå universitet (UU), Håkan Lindqvist, lektor vid UU, och Charlott Nyman, lektor vid UU, minglar. mer från stämman Universitetsläraren 19/2011 7

8 Universitetslärarstämman 2011 text: MarieLouise Samuelsson foto: torbjörn zadig Kvalitetsutvärderingar gav upphov till livlig diskussion Vi borde intressera oss mer för kvalitetsutvärderingssystemet som, om det inte medverkar till ökad kvalitet, inte kan räknas som något kvalitetssystem. Åsa Lindberg-Sand, universitetslektor vid Lunds universitet, valde att under stämmans tema Utbildningskvalitet är forskande lärare en förutsättning? tala om det kvalitetssystem hon kritiserade i rapporten Koloss på lerfötter, (se Universitetsläraren nr 5/2011). Hon ser kvalitetsreformen som del av en pågående evolution i högskolelandskapet, en evolution som hon också relaterar till Bolognaprocessen, autonomireformen, studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Hit hör också de politiska föreställningarna om att resan mot färre och större universitet är oundviklig, samtidigt som det inte alls är givet att kvalitet accelererar vid fusioner mellan lärosäten. Också Renée Perrin-Wallqvist, universitetslärare vid Karlstads universitet, valde att ifrågasätta kvalitetsreformen som sker enligt oprövade metoder och som, enligt Perrin-Wallqvist, skapar frustration ute på lärosätena. Jag är orolig över att systemet inte fungerar som det ska. Universitetskansler Lars Haikola som Renée Perrin-Wallqvist, lektor vid Karlstads universitet, Åsa Lindberg-Sand, lektor vid Lunds universitet, och Lars Haikola, universitetskansler. var detta temas tredje deltagare, fick, som Högskoleverkets chef, bemöta kritiken och hänvisade till riksdagsbeslut om det nu rådande systemet. Vi försöker undvika ordet utvärdering, systemet innebär att HSV frågar hur lärosätena vet att examensmålen har uppnåtts, förutsättningar och process är lärosätenas ansvar. Den vitala frågan är i hur hög grad examensarbeten och självvärdering speglar hela utbildningens kvalitet, sade Lars Haikola som menade att det nya systemet och den oprövade metodiken ofrånkomligt innebär att man lägger rälsen precis framför loket. Detta stämmans sista tema, som kom att handla om annat än rubriken avvek också från andra teman genom personliga och engagerade inlägg samt en universitetskansler i svårundviklig (för) svarsposition. Forumspelsgruppen från Umeå universitet som under ledning av Åsa Falk-Lundqvist, sammanfattade stämman i teaterform valde dock att inte dramatisera den laddade kvalitetssystemfrågan. Istället blev det, med stämmodeltagarnas hjälp, en iscensättning av en tänkt institutionskonflikt, om undervisningstid relaterat till forskningsanslag. Applåderna och skratten tyder på att dramat var igenkännligt för många i publiken. l De fick SULF-priset Stefan Nordlund och Gunnar Svensson tilldelades SULF:s pris för akademisk frihet Priset delades ut vid Uni versi tetslärarstämman. Stefan Nordlund är professor i biokemi och dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Gunnar Svensson är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. (Se Universitetsläraren nr 16/2011.) Forumspelsgruppen från Umeå universitet under ledning av Åsa Falk-Lundqvist (stående). Sittande, från vänster: Tomas Grysell, Nisse Karlsson och Lili-Ann Kling-Sackerud. 8 Universitetsläraren 19/2011

9 Agil projektledning Lars Geschwind, seniorkonsult vid Faugert&Co, mats benner, professor vid Lunds universitet, och Ursula Hass, rektor vid blekinge Tekniska Högskola. Till höger syns moderator Soledad Piñero misa. Karriärvägar ska vara tydliga karriärvägar och anställningsordningar ska medverka till att uppfylla lärosätets strategi. de ska vara tydliga och igenkännliga för internationella sökande. SÅ beskrev Ursula Hass, rektor vid Blekinge Tekniska Högskola, det egna lärosätets utgångspunkter, under stämmans tema Karriärvägar meritering både för undervisning och forskning?. Inom BTH, som ledningen väljer att definiera som en kunskapscommunity, ska också erfarenhet från industri och annat yrkesliv vara meriterande. Samtliga tjänster bygger på utbildning, forskning och innovation. Vi tar lite större ansvar för att kunskapen ska användas och vill bidra till Sveriges fortsatta industriella utveckling från kunskapssamhälle till global, hållbar tillväxt. Befordran till professor Agil projektledning reder ut vad det agila arbetssättet är och varför agila företag ofta vittnar om mer effektiva projekt och motiverade medarbetare. För dig som undervisar finns kostnadsfritt stöd i form av bokens hemsida där du kan hämta exempelvis PowerPoint-underlag. Andra böcker av intresse Företagsekonomi Från begrepp till beslut Projektledning Marknadsföring Säljledning Mervärdesskattens grunder Vi hette tidigare Bonnier Utbildning stig e forshult, forskare, tidigare Karlstads universitet, och Mick Healey, professor emeritus vid university of gloucestershire, umgås i en av pauserna. Order/Information tel fax info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 19/2011 9

10 Universitetslärarstämman 2011 ska inte vara någon rättighet och tidsbegränsade tjänster är, enligt Hass, viktiga för samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi. I vår strategi ingår också ökad professionalisering i rekryteringsprocessen och en ökning av kvalitet och effektivitet i sakkunnigbedömningarna. Vi vill ha ett avtal där meriteringstjänst innebär rätten att prövas för tillsvidareanställningar, istället för att man fortsätter att stapla olika former av visstidsanställningar. TEXT: MarieLouise Samuelsson Anna Götlind, förbundsordförande i SULF. Det säger SULF:s ordförande Anna Götlind om att SACO-S (som förhandlar för bland andra SULF) och Arbetsgivarverket (som företräder lärosätena) inte har kunnat enas om ett kollektivavtal som omfattar tidsbegränsade meriteringsanställningar för universitetslärare, efter avlagd doktorsexamen. Bakgrunden är att regeringen genom autonomireformen ändrade Högskoleförordningen så att möjligheten att tidsbegränsa anställningar som biträdande lektor och forskarassistent togs bort. Istället förordade regeringen kollektivavtal. Sedan SACO-S i mitten av november beslutade att inte godta Arbetsgivarverkets förslag föreligger alltså inget särskilt avtal om tidsbegränsad anställning. Foto: Tomas Södergren Mats Benner, professor vid Lunds universitet, talade ur ett annat perspektiv, om de politiska föreställningarna om vad ett universitet är och vad man kan åstadkomma. De politiska ambitionerna är två eller tre lärosäten i världsklass, vilket ska uppnås genom konkurrens om fasta och externa resurser. Det är på fallande att elit och excellens handlar väldigt lite om dem som finns inom ett lärosäte och att konkurrens och karriär alltid handlar om forskning. Han visade bilder av Max Planckinstitutet i Köln som, isolerat från Kölns universitet några kvarter bort, fick bli en illustration av idén att forskning görs bäst om den får vara i fred, utan kontakt med studenter och utbildning. Inget avtal om tidsbegränsade anställningar Men lärosätena kan begära mandat hos Arbetsgivarverket för rätten att teckna lokala kollektivavtal, något som SULF från början har förordat och som också ligger i linje med autonomireformen, säger Anna Götlind. Att reglera frågan i en lokal anställningsordning är inte möjligt utan ett kollektivavtal. Att avtalslöst tillstånd råder innebär alltså inte att lokala avtal inte kan slutas, men det förutsätter initiativ från Arbetsgivarverket och lärosätena. Det som råder nu är bättre än Arbetsgivarverkets förslag, som skulle ha inneburit sämre villkor än i den gamla högskoleförordningens reglering av biträdande lektor, som innebar att man efter fyra år kunde prövas för tillsvidareanställning, säger Håkan Lindkvist, som är ordförande i SULF:s förhandlingsdelegation. Liksom Anna Götlind uttrycker han viss förvåning över att lärosätena, via Arbetsgivarverket, vägrade införa meriteringstjänster med möjlighet till befordran i ett centralt avtal. Detta trots Lars Geschwind, seniorkonsult hos Faugert&Co, talade om hur relationen mellan forskning och utbildning påverkas av att den som är verksam inom ett lärosäte av förklarliga skäl gör det som lönar sig. Undervisning ser man som något bra och kul, bara det inte går ut över karriären som bygger på forskning. Han var en av flera på stämman som påpekade att både god och dålig undervisning uppmärksammas för lite, men hade ändå ett intryck av att bedömningar vid rekrytering och befordran håller på att förändras. Även om det sker långsamt, tas undervisning mer på allvar. Forskningsmeriter i all ära, men alla vet att rekrytering av fel lektor är en katastrof. Det är dags att bryta dikotomin mellan forskning och utbildning, oavsett hur styrsystemen ser ut är det den akademiska kulturen som avgör vad som ska prioriteras. Mats Benner talade för en restaurering av nämnda akademiska kultur: Istället för att betrakta varandra som konkurrenter, måste vi mer se varandra som kolleger. Jag vill påminna om vikten av att vara rädd om det akademiska livets särart. Och istället för att göra allt mer praktiskt och effektivt, måste akademien få vara lite lagom stökig. Ulrika Hass talade om vikten av att, som lärosäte, hålla ett öga på sig själv och den egna verksamheten: Men inte vara rädd för att pröva något nytt, även om det nya kan vara en återgång till det gamla. l att SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, tidigare har uttalat sig för den möjligheten. Att regeringen, via Utbildningsdepartementet, skulle agera för att förändra den nu rådande situationen Håkan Lindkvist, ordförande i SULF:s för handlingsdelegation. finner man från SULF:s sida mindre troligt, då det skulle innebära ett avsteg från autonomireformens intentioner om mer självstyrande lärosäten. SULF:s förhoppning är istället att arbetsmarknadens parter, lärosäten och lokala fackliga organisationer, nu gemensamt kan ta ansvar för att lösa frågan om meriteringstjänster. Enligt SULF är detta inte bara en fråga om trygga villkor för universitetslärarna, utan också viktigt för lärosätenas planering och långsiktiga kompetensförsörjning. l Foto: sulf 10 Universitetsläraren 19/2011

11 Autonomireformen berör främst mindre högskolor De största förändringarna sker på de mindre högskolorna, både när det gäller anställningsordning och övrig organisation. TEXT: MarieLouise Samuelsson Det är, enligt SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping, en tydlig tendens i den kartläggning som SULF gör av autonomireformens konsekvenser. Reformen trädde i kraft 1 januari 2011, med avsikt att öka lärosätenas självbestämmande, i förhållande till staten. Förbundsstyrelsen följer, på SULF-kongressens uppdrag, vad införandet av ökat självstyre kommer att innebära för universitet och högskolor. Vårt syfte är inte bara att samla Git Claesson Pipping, förbundsdirektör i SULF. in fakta, utan också att följa processen och vad de lokala representanterna tror, säger Git Claesson Pipping. En enkät skickades ut i april till cirka 35 universitet och högskolor, mottagare är Saco-S-ordföranden på de statliga lärosäten där SULF är kontaktförbund. Dessutom finns icke-statliga Chalmers tekniska högskola med som jämförelse. Det rör sig om en omfattande under sökning. Vi vill ju få en så fullständig bild som möjligt, av sådant som det kollegiala inflytandet, lärarnas och studenternas inflytande, av budgetarbetet och av hur chefer utses. Kartläggningen gäller självfallet också läraranställningarna; vilka kategorier det finns, hur anställningsprocessen ser ut, liksom befordringsmöjligheter och situationen för postdoktorer. Vi vill veta vilka som har inflytande över anställningarna. Foto: torbjörn zadig Hittills föreligger svar om beslutade förändringar från omkring en tredjedel av lärosätena, vilket är färre än förväntat, då det fanns skäl att förmoda att beslut om eventuella förändringar skulle ha tagits i samband med lärosätesstyrelsernas septembersammanträden. Vi vet att enkäten innebär extraarbete, samtidigt vet vi också att Saco-Srepresentanterna tycker att det är viktigt att den här informationen samlas in. En tendens som man har kunnat utläsa ur det hittills inkomna materialet är att vissa lärosäten är på väg att ersätta lärarförslagsnämnder med rekryteringsgrupper. Det innebär att man istället för nämnder med flerårigt uppdrag använder tillfälligt sammansatta grupper, vilket inte känns bra, eftersom det är svårt att rekrytera lärare, det krävs både erfarenhet och stora kunskaper för att göra ett bra jobb. Git Claesson Pipping menar att en rekry teringsgrupp som sätts samman för ett enda tillfälle kan innebära både rättsosäkerhet och utgöra ett hot mot kvaliteten. Även om anställningsproceduren har avreglerats, så gäller fortfarande lagen om offentlig anställning och andra regelverk och det räcker inte att kompetensen kring detta enbart finns hos personalavdelningen. Hon säger vidare att det gamla systemet med nämnder innebar att anställningsprofilen beslutades av företrädare för flera discipliner. Vilket är viktigt för kvaliteten, för att undvika vetenskaplig inavel och nepotism. Man det är viktigt också för att man behöver kunna samarbeta över ämnesgränserna. Processen borde genomföras med bred överblick, över hela lärosätet. En förklaring skulle kunna vara att läro sätena anser att anställningsprocessen skulle gå snabbare med rekryteringsgrupper, men enligt SULF:s förbundsdirektör är det i så fall fel tänkt: Det som tar tid är sakkunniggranskning och det finns inga tecken på att lärosätena ska hoppa över den, åtmin stone inte i det man kallar normalfallet. Att dessa processer tar tid beror för övrigt på att de sakkunniga inte kan göra jobbet inom sin anställning, utan istället gör det på semestern. Git Claesson Pipping har också upptäckt luddiga formuleringar relaterat till användningen av rekryteringsgrupper, som kan få i uppdrag att söka efter den som passar in i arbetslaget. Tanken att alla ska dra åt samma håll är inte tillämplig när det gäller högre utbildning och forskning. Dåliga arbetsmiljöer beror inte på egensinniga människor, utan nästan alltid på strukturella problem. Ett av de största hoten mot god forskning är grupptänkandet, vetenskapen växer om vi kan säga emot varandra och chefen. Ett litet lärosäte gör sig inte till attraktiv samarbetspartner för de stora lärosätena genom att riskera den vetenskapliga kvaliteten. Av de uppgifter som hittills inkommit till SULF framgår vidare att en del lärosäten lagt in biträdande professor som kategori. Resonemanget kring varför man vill ha den kategorin kan variera, men det är ändå högst oklart varför man inte ska ha professorer, med tanke på att meritering borde uppmuntras. Git Claesson Pipping menar att det ger uttryck för en lite märklig syn på befordran. Det borde vara självklart att man förkovrar sig. Även om kompetensen inte sitter i titeln har professor ett viktigt signalvärde. Hon oroar sig också för adjunkternas ställning, enligt enkäten finns tecken på att de förlorar möjligheter till befordran på en del lärosäten. De flesta stora lärosäten tycks ha kvar rätten att prövas till befordran, men det är något kärvare för adjunkter. Om nu utgångspunkten är att man ska ha så få adjunkter som möjligt, så borde man ge dem möjlighet till befordran till lektorer, säger Git Claesson Pipping som tillägger att adjunkter inte borde ses som ett problem, vi behöver adjunkter. Hon betonar att de tendenser SULF noterat bygger på ett begränsat urval och räknar med att det ska gå att göra en mer grundlig analys av autonomireformens konsekvenser efter årsskiftet. Vi kommer också att gå vidare och undersöka hur de införda förändringarna tillämpas. l Universitetsläraren 19/

12 Facebook-forskare: Väggen av skryt påverkar Doktoranden Leif Denti och några av hans kollegor var nyfikna på hur Facebook påverkar oss. Så de startade ett forskningsprojekt på fritiden, naturligtvis med en enkät via Facebook. TEXT: Per-Olof Eliasson illustration: istockphoto På Skype berättar Leif Denti från staden Norman i Oklahoma i USA att han är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och forskar om ledarskap, kreativitet och innovation. Nu under höstterminen är han gästforskare vid University of Oklahoma i en forskargrupp som leds av professor Michael Mumford, en av världens ledande forskare inom ledarskap. Facebookforskningen är ett oavlönat sidoprojekt där Leif Denti är projektledare och sex av hans kollegor deltar. Jag och mina kollegor gör undersökningen av ren nyfikenhet och för att vi vet hur man gör denna typ av forskning, säger han. I våras började de med att skapa ett så kallat evenemang på Facebook och bjöd in människor de kände, dessa bjöd i sin tur in flera människor. Det blev som en snöbollseffekt och meddelandet om evenemanget spreds vidare i Twitter och på bloggar. Länken till själva enkäten skickades därefter ut i början på sommaren och antalet deltagare hamnade till slut på personer. Den största bristen i undersökningen är att det är ett bekvämlighetsurval och inte ett slumpmässigt urval, kommenterar Leif Denti. Den grundläggande frågeställningen som forskarna ställt är hur vi påverkas av Facebook och hur vi beter oss på sajten. Vi psykologer gillar att undersöka hur människor beter sig och den här sajten har ju börjat ta över människors vardag, säger han. Facebook har ett enormt genomslag. Av de över 4 miljoner svenskar som är medlemmar i Facebook loggar 3 mil 12 Universitetsläraren 19/2011

13 joner in på sajten varje dag. Totalt ska Facebook ha över 800 miljoner användare och har blivit en allt större del av internet. Till exempel har vi samlat in data på hur stor del av varje timme online man tillbringar på Facebook. Alla som svarat tillbringar minst tio minuter av varje timme de är online på Facebook. De flesta tillbringade 30 minuter och det fanns de som tillbringade upp till 50 minuter av varje timme online på Facebook. Den användning som trängs ut kan delvis vara traditionell nyhetsförmedling, tidningar, TV, radio på nätet. Leif Denti tror att många har gått över från att följa vanliga nyheter i massmedia till att läsa om nytt från sina kontakter, vänner, på Facebook i stället. När man tar sitt morgonkaffe öppnar vissa Facebook istället för morgontidningen. Han påpekar att även om vissa användare lägger mer tid på vad som händer i sina vänners världar än på traditionella massmedia kan en nyhet som någon vän tar upp på Facebook och länkar till sprida sig som en löpeld. Jag har sett saker som mina vänner lagt ut om sig själva som de inte skulle stå och säga inför sin klass med 50 studenter på universitetet. Men på Facebook är det inte 50 utan kanske 500 som läser. Alla vet naturligtvis om att alla överdriver sin lycka och sin framgång, men även om man genomskådar illusionen tror Leif Denti ändå att den har en effekt. När man blir konstant attackerad av den här väggen av skryt tror jag inte man kan hålla den stången utan man påverkas. Leif Denti och hans kollegor har samlat in uppgifter på hur deltagarna i enkäten använder Facebook, som exempelvis för att hålla kontakten med gamla kompisar, föra ut information om sig Leif Denti, doktorand Foto: Jeffrey Johns Internet som ett hot mot den personliga integriteten diskuteras ofta, nyligen bland annat i Per Ströms skrift Storebror på Facebook. Men det verkar inte påverka nätanvändarna märkbart. Människor är ofta mycket personliga på internet och lämnar ut händelser och känslor som de aldrig skulle göra ansikte mot ansikte ens med en god vän. Leif Denti tror att detta något märkliga beteende beror på en kombination av två saker. Det ena är distansering, att man sitter ensam med sin dator och att nätet finns på avstånd. Vi har i tidigare forskning sett att distans gör att man blir mindre benägen att bry sig om konsekvenserna av det man gör. Till exempel när någon lugnt kan sitta i USA och via obemannade flygplan bomba i Afghanistan. Det andra är att människor har en naivitet om nätets genomslagkraft. Man har inte insett vad Leif Denti kallar hävstångseffekten av det man skriver på Facebook, trots att det kan få en mycket stor spridning och ligga kvar på nätet under oöverskådlig framtid. Jag har sett saker som mina vänner lagt ut om sig själva som de inte skulle stå och säga inför sin klass med 50 studenter på universitetet. Men på Facebook är det inte 50 utan kanske 500 som läser. Dessutom har Facebook förgreningar till allt fler delar av nätet. Numera kan man exempelvis logga in på många andra webbplatser med sitt Facebookkonto. Läser man villkoren när man tillåter inloggningen står det att den andra webbplatsen får tillgång till alla personliga uppgifter, bilder och så vidare på Facebook. När varje sajt får möjlighet till detta så flödar ju din personliga information ut. Det blir en hävstång för informationen som jag inte tror vi förstår hur stor den är och inte förstår konsekvenserna av. Effekten är exponentiell, och jag tror inte den mänskliga hjärnan är byggd för att förstå exponentiella samband. Leif Denti vill ge en varning. Man ska vara försiktig med sina status uppdateringar. En tumregel är att fråga sig om det är något jag skulle ställa mig framför mina tio kolleger eller min universitetsklass och säga. Är det inte det ska man nog låta bli att skriva det, säger han och skrattar. En annan av forskningsfrågorna som Leif Denti och hans kollegor ställer är hur det påverkar oss att alla visar upp en idealbild av sig själv på Facebook. På Facebook finns stora möjligheter att förställa sig och bara visa upp extraordinära händelser i sitt liv och inte den vanliga vardagen. Alla verkar ha så roliga fester, så underbara semestrar och är så framgångsrika på sitt otroligt stimulerande jobb. Människor jämför sig hela tiden med andra. Och när man då jämför sitt eget gråa liv med hur bra alla andra verkar ha det tror jag att man påverkas negativt. När man blir utsatt för den här massiva väggen av skryt sjunker självkänslan. själv, verka rolig och intelligent genom att skriva smarta statusuppdateringar, eller spana på andra. Hur man använder Facebook kan sättas i samband med personlighetsdrag, ålder, kön, utbildning och yrke. Och med så kallad klusteranalys kan man koppla ihop en rad variabler och se hur de grupperar sig. Då kanske vi kan få fram ett antal olika arketyper av Facebookanvändare. Som till exempel kvinna, 18 år, 700 vänner, extrovert, som använder Facebook för att spana efter nya bekantskaper. Eller man, 53 år, 40 vänner, introvert, som använder Facebook för att hålla kontakt med gamla vänner. I januari planerar Leif Denti och hans kollegor komma med en rapport om undersökningen. I fråga om Facebooks framtid tycker Leif Denti att osvuret är bäst. I den här världen kan man inte förut spå någonting. För drygt tio år sedan var Google ingenting, man använde Alta Vista för sökningar på nätet. Men en sak vet jag, vi kommer alltid att ha ett behov av att vara sociala om det sker via Facebook, eller Google Plus eller någon annan tjänst har jag ingen aning om, säger han. l Universitetsläraren 19/

14 Ny typ av college på väg med Mer eller mindre oseriösa brittiska college håller på att etablera sig i Sverige. De vänder sig främst till studenter från länder i Asien. I vissa fall kan det vara försök att locka studenter att ta examina med tvivelaktigt värde, i andra fall kan det röra sig om ren bluffverksamhet för att få visum till Schengenområdet. TEXT:Per-Olof Eliasson Högskoleverket har det senaste halvåret blivit kontaktat av utbildningsanordnare baserade i Storbritannien som vill etablera sig i Sverige. De kallar sig college och har i huvudsak ämnen inom samhällsvetenskap och ekonomi, som business studies och turism. Några hinder för etablering i Sverige finns inte, så länge dessa college inte uppger sig ge svenska examina. Något lagligt skydd för begreppet universitet eller college finns inte i Sverige. Vem som helst kan ju sätta upp vad som helst och kalla det för universitet. Jag brukar säga att det är precis som att sätta upp en korvkiosk. Vi från Högskoleverket kan inte ha några synpunkter på detta och de kan etablera sig bara de följer svensk skattelagstiftning. Det är som vilken affärsverksamhet som helst, säger Lennart Ståhle, stabschef vid Högskoleverket. Granskar man uppgifterna på de här utbildningsanordnarnas hemsidor så ger de ofta ett oseriöst intryck. Ett college har adress ovanpå en bilverkstad i Sollentuna. Telefonnumret går till en person i Bålsta, men abonnemanget har upphört. Ett annat har en brevlåda i ett kontorshotell i Stockholm och telefonnumret går till en brittisk telefonsvarare. Ett tredje har en adress till ett kontorshotell i Solna. En kvinna svarar på telefonnumret, men hon kan inte ge några upplysningar utan kopplar vidare till en brittisk telefonsvarare. Ett fjärde college visar en bild från Stockholms stadsbibliotek för att illustrera sitt bibliotek. Det verkar inte helt seröst. Man börjar ju undra om detta är utbildningsanordnare eller något annat, säger Lennart Ståhle. Den brittiska gränskontrollen har granskat ett antal så kallade college och funnit att de inte ger någon utbildning i Storbritannien, utan ägnar sig åt visa scam, Foto: Melker Dahlstrand det vill säga att människor utan att studera får antagningsbevis och därigenom har möjlighet att få visum till Schengenområdet, EU:s passunion. Det finns anledning att tro att några av dem som försöker etablera sig i Sverige är av den kalibern. Men vi kan ju inte bevisa det, säger Lennart Ståhle. En anledning till att den här typen av En aspekt är att de är här för att tjäna pengar. Utan de nyligen införda svenska avgifterna för studenter från tredje land skulle sådan här verksamhet inte vara intressant, menar Lennart Ståhle, stabschef vid Högskoleverket. verksamhet börjar dyka upp i Sverige är att många av collegen i Storbritannien inte längre kan ta emot några studenter eftersom de inte får inresetillstånd. År 2010 drog United Kingdom Border Agency in rätten till uppehållstillstånd för studier vid över 100 privata college på grund av misstänkta brott mot visum regler och mot antiterroristlagar. Ytter ligare skärpningar trädde i kraft 4 juli En del av de brittiska så kallade college som vill etablera sig i Sverige kan alltså misstänkas vara skenverksamhet för att kringgå regler kring immigration. Men åtminstone ett college verkar ha för avsikt att verkligen bedriva utbildning i Sverige och det vänder sig främst till studenter från Indien, Bangladesh och Pakistan. Det är inte en utbildning som ger svensk examen, utan examina som är ackrediterade av vissa brittiska ackrediteringsorganisationer. I Storbritannien finns en rad organ som kan ge ackreditering, men vars ackreditering kanske inte erkänns av så många andra instanser. Den brittiska utbildningen är inte reglerad på samma sätt som den svenska. Där finns yrkesorganisationer, exempelvis brittiska revisorsförbundet som kan ackreditera kurser i financial management, och då är det inte samma stränga regler som brittiska universitet lyder under. De studenter som betalar avgift och reser hit för att studera på en sådan utbildning riskerar att bli besvikna. Skulle någon komma till oss med ett diplom från ett sådant här college skulle vi konstatera att det här inte är någon officiellt erkänd utbildningsanordnare i Storbritannien så diplomet är värdelöst. Frågan är varför de här verksamheterna är på väg till Sverige just nu. Den första förutsättningen är att det finns avgifter för studenter från länder utanför EES. En aspekt är att de är här för att tjäna pengar. Utan de nyligen införda svenska avgifterna för studenter från tredje land skulle sådan här verksamhet inte vara intressant. En annan anledning är att de brittiska visumreglerna har blivit strängare, det har blivit mycket svårare för maka eller make till en student att få visum. Ett brittiskt uppehållstillstånd som student innebär att man inte får arbeta i motsats till ett svenskt uppehållstillstånd för universitetsstudier, som tillåter arbete vid sidan av studierna. Ett college kan åtminstone marginellt bli en konkurrent till svenska lärosäten genom att rekrytera studenter från tredje land. Med en studieavgift på kanske kronor per läsår ligger det kronor under avgiften till svenska lärosäten. Det övergripande problemet från svensk horisont är att vi kommer att få ett antal utbildningsanordnare som agerar från Sverige och om den utbildning 14 Universitetsläraren 19/2011

15 oklara mål för verksamheten de ger inte håller den kvalitet som man förväntar får också svensk utbildning ett dåligt rykte. I förlängningen är det det som är det stora problemet, det kan spilla över på svensk utbildning. Den här sortens lärosäte som inte ger en svensk examen står inte under tillsyn av någon. Det finns inte någon lagstiftning för verksamheten och Högskoleverket har inga lagliga möjligheter att ingripa. Vi kan inte göra ett officiellt uttalande om sådana här så kallade college, vi är inte tillsynsmyndighet över dem. De angår så att säga inte oss, säger Lennart Ståhle. Den myndighet verksamheten närmast angår är Migrationsverket som beslutar om uppehållstillstånd för studenter från så kallat tredje land. Men inte heller Migrationsverket kan ha några synpunkter på de här lärosätenas verksamhet. Vi tillämpar ju inte högskolelagstiftningen, utan utlänningslagstiftningen. Vi gör inte prövningar av utbildningsanordnare. Det ingår inte i vårt uppdrag, utan vi prövar ansökan som den en skilde individen kommer med, säger Anita Engström, expert vid Migrationsverket med ansvar för studerandeärenden på Verksamhetsområdet för Besök, bosättning och medborgarskap. Migrationsverket undersöker alltså inte lärosätets verksamhet och gör ingen kvalitetsbedömning av utbildningarna. Vi prövar ansökan utifrån vad den sökande har uppgivit att han eller hon ska studera vid det eller det lärosätet. I vissa fall behöver vi få mer information om nivån på utbildningen. Detta för att vi ska kunna avgöra enligt vilken bestämmelse ansökan ska prövas. Orsaken till nivåkontrollen är att det är olika bestämmelser om uppehållstillstånd för högskolestudier och för andra studier. Men, understryker Anita Engström, Migrationsverket söker inte efter information om kvalitetsnivån på utbildningen. Skulle vi däremot få veta att lärosätet inte bedriver någon verksamhet i Sverige skulle vi ju ifrågasätta ansökan. Men mig veterligt har vi inte fått några bevis för något sådant. Hon är medveten om att uppehållstillstånd för studier kan användas av personer vars syfte inte är att studera. Det har till exempel funnits kurser på svenska högskolor som är enkla att komma in på och som lockar personer som vill komma hit i annat syfte än att studera. Men det betyder inte att utbildningsanordnaren är oseriös. Migrationsverkets fokus ligger på den enskilde som söker uppehållstillstånd. Om syftet med vistelsen är något annat än studier kan det vara svårt att upptäcka eftersom det är svårt att bedöma en persons verkliga avsikter, säger Anita Engström. l Några lärosäten vill byta förvaltningsform Myndighet, stiftelse eller annan förvaltningsform? När KTH i december klubbar sina långsiktiga framtidsplaner, formulerade i dokumentet vision 2027, ingår avsikten att förändra universi tetets förvaltningsform från nuvarande myndighet till något annat och friare. TEXT: MarieLouise Samuelsson Jag står tydligt för ökad autonomi för KTH, säger rektor Peter Gudmundson, som dock inte specifikt vill hävda att KTH måste bli något annat än en myndighet. Men vi vill att lärosätena ska ha ökad frihet, vilket Peter Gudmundson, rektor vid KTH. gör det lättare för oss att sluta avtal, att starta verksamheter och att gå in i Foto: Håkan Lindgren bolag, även om det sistnämnda inte är det mest prioriterade. Som exempel på att myndighetsformen innebär begränsningar nämner Peter Gudmundson att det krävdes riksdagsbeslut för att KTH skulle kunna gå med i ett större europeiskt projekt. Riksdagen gick visserligen på vår linje, men det tog tid. Jag hoppas att Utbildningsdepartementet inom ett år kan komma med konkreta förslag i den här frågan. Frågan är alltså det man kan kalla efterspelet till autonomireformen, som inte innebar den förändring, bort från myndighetsformen, som hade föreslagits i Daniel Tarschys autonomiutredning. Beslutet att universitet och högskolor skulle fortsätta att vara myndigheter togs bland annat med anledning av att de flesta universitet och högskolor, enligt sina remissvar, ville behålla den rådande förvaltningsformen. Ett mindre antal lärosäten företrädde dock en mer positiv hållning till en autonom form. Förutom KTH uttryckte också SLU, Mittuniversitetet och Linköpings universitet vilja att bli något annat än myndigheter. Frågan har inte varit uppe på styrelsenivå sedan autonomiremissen var aktuell, men vi har fortfarande samma uppfattning, även om det naturligtvis beror på vilken utformning det får, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet. Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet. fortsättning på sidan 18 Foto: JoAKiM StÅHL/ScAnpiX Universitetsläraren 19/

16 16 Universitetsläraren 19/ Universitetsläraren 18/2011NYA SULF.SE Äntligen är det dags för SULF:s nya hemsida! Medlemmen i fokus Den nya hemsidan är byggd med dig som medlem i åtanke. Det är dina frågor och behov som varit vägledande i allt från strukturer till prioritering av innehåll. Målsättningen är att du lätt ska hitta den information du behöver. Dessutom hoppas vi att du vill göra din röst hörd genom att säga din mening i aktuella frågor och vara med och påverka, via kommentarsfunktioner, diskussionsforum, röstning och webbenkäter. Kontakta din fackliga företrädare Det ska lätt vara att hitta vem som är din lokala förtroendevalda och hur du kommer i kontakt med henne/honom. Därför har vi samlat kontaktuppgifter till förbundets förtroendevalda och anställda under fliken Kontakta SULF. Medlemsjour När du måste få svar genast finns SULF:s medlemsjour där du antingen via mejl eller telefon kan komma i direktkontakt med någon av förbundets ombudsmän. Information om medlemsjouren finns på förstasidan i Vägledning om-menyn och under Kontakta ossmenyn. Nya sidor för dig som är fackligt förtroendevald Nya och utbyggda sidor för dig som är fackligt förtroendevald är en del av nyheterna på nya sulf.se. Genom att logga in kommer du åt information och forum enbart för dig och dina fackliga kollegor.

17 Logga in för att få tillgång till ALLT material Ett av SULF-medlemskapets stora mervärden är den kunskap du får tillgång till. Genom att logga in med ditt medlemsnummer (finns på baksidan av tidningen) och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer får du tillgång till allt från lönestatistik till råd inför din postdok utomlands. Vägledning om - din väg till vår kunskap En av de stora nyheterna på SULF:s nya webbplats är avdelningen Vägledning om. Här hittar du information om din anställning, dina anställningsvillkor, regler för bisyssla, information om emeritus, forskarutbildningen, din upphovsrätt och mycket, mycket mer. Universitetsläraren och platsannonser Självklart har hittar du även fortsättningsvis Universitetsläraren och platsannonserna på SULF-webbens förstasida. Håll koll på dina medlemsförmåner Det ska vara lätt att få en översikt av vilka förmåner som följer med ditt medlemskap. Därför har vi samlat alla dina medlemsförmåner under en enda flik. Om du inte redan är det - bli SULF-medlem idag! Det ska vara enkelt att bli medlem i SULF! Därför kan du ansöka om medlemskap direkt via vår hemsida. Inget krångel utan bara att fylla i och skicka in. Under Bli medlem finns dessutom all information om medlemsavgifter, dubbelanslutning och hur man gör för att byta förbund. Universitetsläraren 19/ Universitetsläraren 1/2011 3

18 fortsättning från sidan 15 På universitetet tror man att en friare förvaltningsform skulle kunna innebära stötdämparmekanismer i form av en långsiktighet som Mittuniversitet inte har nu, i förhållande till uppdragsgivaren staten. Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com Scientific Editing and Writing - Aroha Consulting Native English speaker, PhD (Zoology) with over 5 years experience editing, writing and reviewing scientific documents e.g., manuscripts, grant applications, reports etc. Current clients include researchers from KI, SLU, SU, GU, and overseas. Contact me for further information, and high quality work. 500 SEK p/hour (excl. moms) arohamiller@gmail.com Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: Språkgranskning 440 kr/tim. Översättning 1,75 kr/ord. Översättning av avhandlingar och böcker 1,20 kr/ord 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, , maria@mariahedman.se Inte heller Linköpings universitet, som stod för ett offensivt remissvar i riktning mot ökad autonomi, har ändrat sig. Den form som ligger närmast till hands är att bli stiftelse, istället för myndighet. Vi är intresserade av en dialog med regeringen kring detta, säger universitetsdirektör Curt Karlsson som betonar vikten av ekonomiska förutsättningar och relaterar till att Chalmers universitet och Högskolan i Jönköping kunde bli stiftelser med hjälp av medel från löntagarfonderna. Och vi vill ju inte bli en fattigstiftelse. Curt Carlsson menar att innehållet i den senaste budgetpropositionen tyder på att regeringen fortfarande har förhoppningar om att stiftelse formen ska kunna vara ett alternativ till myndigheter. I PRoPoSITIoNEN HETER det bland annat att det finns skäl att pröva om fler statliga lärosäten bör och kan ges möjlighet att ombildas till stiftelsehögskolor. Regeringens motivering för förändring är bland annat att stiftelsehögskolorna numera är en väl beprövad 244 s, hft form för högskoleverksamhet i Sverige och möjliggör för lärosätena att på ett flexiblare sätt hantera omvärldsförändringar. Curt Carlsson, universitetsdirektör vid Linköpings universitet. Genom att stiftelsehögskolor inte har staten som huvudman skapas dessutom större mångfald inom högskolesektorn. Hur avsikter och förhoppningar ska realiseras återstår dock att se. Regeringen har påbörjat ett arbete i syfte att pröva om några lärosäten skulle kunna ges möjlighet att ombildas från myndigheter till stiftelsehögskolor. Vad som krävs är bland annat förändringar av nuvarande stiftelselag och, enligt budgetpropositionen, ska regeringen ytterligare utreda frågan och därefter återkomma till riksdagen. I dagsläget bereds stiftelsefrågan inom regeringskansliet, av både Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet. l Jan Sundberg, Stefan Sjöblom & Ingemar Wörlund Kommunala folkhemmet Uppbyggnad, de gyllene åren, nedmontering Folkhemmet är ett välkänt begrepp men vad var det egentligen och hur uppstod det? Boken håller ihop bilden och förklarar politiken som fördes och visar hur den genomfördes under nio decennier. Den visar också kopplingen mellan det nationella och det kommunala, där folkhemmet realiserades, vilket har förbisetts i tidigare forskning. 269: Lärarex till kursansvariga kan erhållas via info@santerus.se Foto: peter modin 18 Universitetsläraren 19/2011

19 Forskningspris inom arbetslöshetsförsäkringens område Inbjudan till nominering Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) har inrättat ett pris för att stimulera forskning inom arbetslöshetsförsäkringens område. SO inbjuder härmed professorer, forskningshandledare och andra att nominera forskare som under 2010 eller 2011 publicerat arbeten inom området. Arbetet ska ha relevans för arbetslöshetskassornas verksamhet och belysa frågor knutna till arbetslöshet, arbetsmarknad eller arbetslöshetsförsäkringen i ett brett perspektiv. Forskare verksamma inom olika relevanta discipliner kan komma ifråga. Prissumman är kronor och kan fördelas mellan flera forskare. Den som önskar nominera enskild person eller en grupp till priset ska skicka in arbetet tillsammans med en motivering för nomineringen (högst två A4-sidor) till: Arbetslöshetskassornas Samorganisation Box Stockholm Nomineringen ska vara SO tillhanda senast den 16 januari 2012 Pristagaren(na) utses av SO:s forskningsråd. För vidare information kontakta SO:s kanslichef Melker Ödebrink eller se SO:s webbsida: Forskning inom Ungdomsvård och missbruksvård Ansökningstillfälle den 29 februari 2012 Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVMhemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling och utvecklingsarbete samt att initiera och stödja forskning inom ungdoms- och missbruksvård i syfte att öka kunskapen om vården och dess resultat. SiS välkomnar således forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i SiS forskningsprogram om vård och behandling av utsatta ungdomar och missbrukare, med särskilt fokus på vård och behandling under tvång. Särskilt efterlyses studier rörande resultat av vård och behandling samt innehåll och kvalitet i vård och behandling. Ansökningstillfället gäller såväl ett- eller fleråriga forskningsprojekt som doktorandprojekt. Senast den 29 februari 2012 klockan 16:00 ska projektskisser ha inkommit till Statens institutionsstyrelse för projekt som avses löpa från och med Hej lärare! Erbjud den bästa ekonomiutbildningen! Du har redan tillgång till Vismas bokföringsprogram ta chansen NU att utbilda i samma program som mer än hälften av Sveriges företag använder! Nyhet! Visma Avendo eekonomi Fakturera på internet och få bokföring på köpet! Kontakta oss på eller via utbilda@vismaspcs.se.1605 Forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar till anslagssökande finns på SiS webbplats, För ytterligare information, kontakta forskningsledare med inriktning mot ungdom Caroline Björck, tfn eller forskningsledare med inriktning mot missbruk Therese Reitan, tfn Universitetsläraren 19/

20 Anmälningar med klagomål kommer oftast från doktorander Doktorander är överrepresenterade när det gäller anmälningar med klagomål till Högskoleverket, jämfört med andra studenter. De klagar främst på handledning, antagning och studieplan. Den individuella utbildningen med stort beroende av handledaren gör doktoranden mer utsatt, anser jurister hos Högskoleverket och SULF. TEXT: Annika Engström Högskoleverkets uppgift är att utreda om lärosätet har hanterat ett klagomålsärende i enlighet med lagar och förordningar, men verket kan inte ändra ett beslut. Däremot FoU-LEDARE med forskarutbildning kan det kritisera lärosätena, vilket också händer i cirka en tredjedel av fallen. Lärosätena rättar sig ofta efter vår kritik och ibland begär vi en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits, förklarar verksjurist Teresa Edelman. Under Högskoleverkets konferens om rättssäkerhet i Stockholm härom veckan, redogjorde hon för reglerna kring doktorandernas rättssäkerhet. Senaste analysen av tillsynsärenden gäller åren Av periodens avgjorda 375 klagomålsärenden kom 70 från doktorander, trots att antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå var tjugo gånger större än antalet doktorander. Teresa Edelman har dock en känsla av att den kraftiga överrepresentation som gällt i många år, nu har minskat. Men det handlar om en individuell utbildning Foto: Pierre Zoetterman Teresa Edelman, verksjurist vid Högskoleverket. vilket gör doktoranderna mycket beroende av bra handledare och en bra individuell studieplan. Våra utredningar visar ofta på andra fortsättning på sidan 22 Karolinska Institutet utlyser två anställningar som Lektor i Sjukgymnastik, - en med inriktning mot neurovetenskap, särskilt inom neurologisk äldreforskning - en med inriktning mot specialistområdet andning och cirkulation Anställningarna är förenade med befattning som sjukgymnast vid Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Sista ansökningsdag Läs mer på jobb.ki.se Umeå universitet Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de anställda och studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter. Universitetslektorer i statistik till Statistiska institutionen Universitetslektor i filosofi med inriktning mot teoretisk filosofi till Institutionen för idé- och samhällsstudier Läs mer om befattningarna på: 20 Universitetsläraren 19/2011