Årsmagasin Jahresmagazin

Transkript

1 Årsmagasin Jahresmagazin Årsberättelse från Tysk-Svenska Handelskammaren Jahresbericht der Deutsch-Schwedischen Handelskammer Tysk industri kraftsamlar och ställer om till Industrie 4.0 Schwedens Industrie baut auf die Technik von morgen Daniel Alling: Fyra dramatiska år i världens bästa land Framgångsrika affärsstrategier Clas Oliver Richter: Konflikte mit Schweden? Det löser sig! Erfolgreiche Geschäftsstrategien

2 Tyskland inom 48 timmar Dina kunder kräver snabba transporter. Därför behöver du en partner med omfattande nätverk och täta turer. Som DB Schenker, störst på landtransporter i både Sverige och Europa. Via Öresundsbron och våra hubbar i Tyskland når vi merparten av dina tyska kunder inom 48 timmar från dörr till dörr. Vi kör fem dagar i veckan från Malmö till Hannover, Hamburg, Nürnberg och Friedewald. Våra täta avgångar enligt turlista underlättar planeringen och ditt styckegods når kunderna snabbt och säkert. Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören. Genom att samlasta alla sändningar får du en mer miljösmart transport vi kallar det Kollektivtrafik för gods. DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. Vi har medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transportoch logistikdivision. För mer information gå in på

3 Editorial Ledare FOTO: LINUS HALLGREN Vi kan Tyskland. Olof Persson, Ralph-Georg Tischer. Innehåll / Inhalt Årskrönika / Jahresrückblick Industrie 4.0 digitalisering av industrin 8 11 Industrie 4.0 Digitalisierung der Industrie Framgångsrika affärsstrategier / Erfolgreiche Geschäftsstrategien Utblick av Daniel Alling 25 Ausblick von Clas Oliver Richter 27 Om oss / Über uns Medlemsförteckning / Mitgliederverzeichnis Ansvarig utgivare / Herausgeber: Ralph-Georg Tischer Form / Layout: Maria Gaenger Design AB Texter / Texte: Koncis Affärsinformation AB, Redaktionsbüro Susanne Völler, Schweden Info & Guidning, Tysk-Svenska Handelskammaren Foto / Foto: Tysk-Svenska Handelskammaren där inget annat anges / Deutsch-Schwedische Handelskammer, wo nicht anders angegeben Tryck / Druck: Göteborgstryckeriet 2015 Bästa medlemmar, partner och vänner till Tysk-Svenska Handelskammaren, det har varit ett mycket händelserikt år i de tysksvenska näringslivsrelationerna. Omdiskuterade övertaganden, efterlängtade börsintroduktioner och stora företagsstrategiska omsvängningar: När tyskar och svenskar möttes under 2014 fanns det ingen brist på samtalsämnen. För att titta tillbaka och samtidigt framåt har vi sammanställt aktuella ämnen, inspirerande framgångsexempel och intryck från det gånga året i årsmagasinet som du nu håller i dina händer. Särskilt i världsekonomiskt och politiskt stormiga tider som dessa är de traditionellt nära förbindelserna mellan våra två länder en stabil grund för kontinuerlig tillväxt. Både i Sverige och Tyskland står den inomeuropeiska handeln för lejonparten av alla exporter och importer. Framförallt för våra små och medelstora företag kommer Europa även i framtiden att erbjuda goda möjligheter att växa. I vårt arbete för det tysk-svenska näringslivet sätter vi under 2015 bland annat Industrie 4.0, bygg, energi och detaljhandel på agendan. På årsmötet i Stockholm i april lägger vi denna gång fokus på mobilitet och logistik. Det gläder oss att vi där får välkomna Rüdiger Grube, chef för Deutsche Bahn-koncernen, som gästtalare. Fortsättningen av vår näringspolitiska diskussionsserie Tyskland i dialog och många andra evenemang kommer att ytterligare stärka vårt bilaterala nätverk under Allt fler svenska företag ser oss som den kompetenta partnern för den tyska marknaden och våra exportdagar har blivit mycket uppskattade. Styrkan är det stora nätverket av företag, regionala tyska handelskamrar och andra partner på vår hemmamarknad. Vi kan Tyskland. Våra medlemmars och kunders affärsmässiga framgångar är uppdraget som våra medarbetare jobbar för varje dag. Till er alla: tack så mycket för ert engagemang och förtroende! Olof Persson Styrelseordförande / Präsident Liebe Mitglieder, Partner und Freunde der Handelskammer, für die deutsch-schwedischen Wirtschaftsbeziehungen war das zurückliegende Jahr ein äußerst ereignisreiches. Ob heiß diskutierte Übernahmen, mit Spannung erwartete Börsengänge oder unternehmerische Neuausrichtungen: Wenn Deutsche und Schweden aufeinandertrafen, mangelte es 2014 selten an Gesprächsstoff. Zum Rück- und Ausblick haben wir die aktuellen Themen, inspirierende Geschichten sowie Impressionen wie gewohnt für Sie aufbereitet und im vorliegenden Jahresmagazin zusammengestellt. Gerade in weltwirtschaftlich und politisch stürmischen Zeiten wie diesen stellen die traditionell engen Verbindungen zwischen unseren beiden Ländern eine solide Grundlage für kontinuierliches Wachstum dar. Sowohl in Schweden als auch in Deutschland findet der Löwenanteil der Ex- und Importe im innereuropäischen Handel statt. Besonders für unsere kleinen und mittelständischen Unternehmen liegen hier auch künftig große Chancen, das eigene Geschäft voranzubringen. Für die deutsch-schwedische Wirtschaft setzen wir 2015 unter anderem die Themen Industrie 4.0, Bau, Energie und Einzelhandel auf die Agenda. Zur Jahrestagung legen wir diesmal den Fokus auf Mobilität und Logistik und freuen uns, Deutsche Bahn-Chef Dr. Rüdiger Grube als Gastredner in Stockholm zu begrüßen. Auch die Fortsetzung der wirtschaftspolitischen Gesprächsreihe Tyskland i dialog und zahlreiche andere Veranstaltungen werden unser bilaterales Netzwerk 2015 weiter stärken. Der Geschäftserfolg unserer Mitglieder und Kunden ist der Auftrag, für den sich unsere Mitarbeiter tagtäglich einsetzen. Ihnen sowie allen Mitgliedern und Partnern herzlichen Dank für Ihr Engagement und Vertrauen! Ralph-Georg Tischer Vd / Geschäftsführer DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 3

4 Årskrönika Jahresrückblick FOTO: LOUISE MARTINSSON FOTO: LINUS HALLGREN Joachim Nagel från Deutsche Bundesbank med dåvarande finansminister Anders Borg. Dr. Joachim Nagel (Deutsche Bundesbank) und Anders Borg, damaliger Finanzminister Schwedens. Anders Borg i diskussion med tysk finansexpert Ska en bank kunna gå i konkurs? Finansminister Anders Borg och den tyska förbundsbankens direktionsmedlem Joachim Nagel hade olika syn på saken. De två finansexperterna möttes i Tysk-Svenska Handelskammarens nya forum Tyskland i dialog som arrangerades i samarbete med Swedish Institute for Financial Research i Stockholm i februari Borg visade sig kritisk, medan Nagel ville behandla banker som andra företag: Förluster måste i första hand bäras av aktieägare och långivare, inte av samhället. n Dr. Joachim Nagel traf schwedischen Finanzminister Der schwedische Finanzminister Anders Borg und Dr. Joachim Nagel, Vorstandsmitglied der Deutschen Bundesbank, trafen sich zur Auftaktveranstaltung der Gesprächsreihe Tyskland i dialog, die von der Deutsch-Schwedischen Handelskammer in Zusammenarbeit mit dem Swedish Institute for Financial Research im Februar 2014 in Stockholm organisiert wurde. Nagel sprach sich dabei für Bankkonkurse aus, während Borg Kritik äußerte: Banken sollten im Krisenfall verstaatlicht werden, so wie es in Schweden in den 1990er-Jahren geschehen ist. n Franz Fehrenbach (Robert Bosch GmbH), Olof Persson, (AB Volvo), Charlotte Brogren (Vinnova) och Johan Stahre (Chalmers tekniska högskola), pekade på några områden där Sverige kan lära av Tyskland för att främja nya idéer. Till vänster: Moderator Therese Larsson Hultin (SvD). 200 Teilnehmer kamen zum Gastvortrag von Franz Fehrenbach und der anschließenden Podiumsdiskussion. Tysk-svenskt ledarskap i München I oktober bjöd Tysk-Svenska Handelskammaren in till en näringslivskväll i München tillsammans med Stockholm Convention Bureau. Två företagsledare och en coach berättade om sina erfarenheter av skillnaderna mellan tysk och svensk affärskultur. Svensken Richard Bader, koncernchef för tyska reseförsäkringsgruppen ERV, förvånades över de många hierarkiska nivåerna när han blev anställd i Tyskland, medan tyske Ulrich Link, Lufthansa-chef i Norden och Baltikum, reagerade på tystnaden på kontoret när han först kom till Sverige. n Moderator Karin Bock-Häggmark, Ulrich Link (Lufthansa), Ninni Löwgren (Tysk-Svenska Handelskammaren) samt Richard Bader (ERV). Svensk innovationsförmåga bör uppmärksammas mer Sverige ligger bra till när det gäller innovation men världen bör göras mer uppmärksam på detta. Det sade Franz Fehrenbach, styrelseordförande för Bosch, som kom till Tysk-Svenska Handelskammarens årsmöte i maj i Stockholm för att delta i diskussionsforumet Tyskland i dialog. Hans föredrag gav inblick i hur Bosch-koncernen går till väga för att behålla innovationsförmågan. Innovation är en viktig faktor för både företag och nationer. Tyskland och Sverige må leda dagens innovationsrankningar men detta behöver inte betyda att man även kommer att ligga i topp imorgon. Deltagarna i den efterföljande paneldiskussionen var eniga om att Sverige är bra på it och kan använda sig mer av denna konkurrensfördel. n Deutsch-schwedische Führungsstile Dem deutschen Manager fiel zu allererst die Ruhe auf, die an seinem neuen schwedischen Arbeitsplatz herrschte. Der schwedische Chef wunderte sich hingegen über die zwölf Hierarchieebenen in dem deutschen Unternehmen, das ihn gerade angestellt hatte. Auf der Veranstaltung der Deutsch-Schwedischen Handelskammer im Oktober im BMW Pavillon in München berichteten Richard Bader, Vorstandsvorsitzender von ERV, Ulrich Link, Lufthansa-Chef in Nordeuropa und dem Baltikum, sowie Ninni Löwgren von ihren ganz persönlichen Erfahrungen aus dem deutschschwedischen Wirtschaftsleben. n Schwerpunkt Innovation Auf der Jahrestagung der Deutsch- Schwedischen Handelskammer im Grand Hôtel in Stockholm sprach Franz Fehrenbach, Aufsichtsratsvorsitzender von Bosch, über Innovationen in der Wirtschaft. Seiner Ansicht nach ist Schweden beim Thema Innovation sehr gut aufgestellt aber man könnte die Welt noch stärker darauf aufmerksam machen. Fehrenbach betonte: Innovationen sind sowohl für Unternehmen als auch für ganze Länder von großer Bedeutung. Schweden und Deutschland mögen heute die Innovationsrankings anführen, aber das bedeutet nicht, dass wir auch morgen noch an dieser Position stehen werden. Der Vortrag und die anschließende Podiumsdiskussion mit Olof Persson, Konzernchef von Volvo und Handelskammerpräsident, Charlotte Brogren, Generaldirektorin der schwedischen Innovationsbehörde Vinnova, und Professor Johan Stahre fanden im Rahmen von Tyskland i dialog statt. n FOTO: KARSTEN PFEIFER 4 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

5 Jahresrückblick Årskrönika Regeringen vill återindustrialisera Sverige Tyskland i fokus för exportföretag Närings- och innovationsminister Mikael Damberg ser fram emot att bygga ut de goda kontakterna med Tyskland. Det underströk han när han gästade Tysk-Svenska Handelskammaren i januari Halva Sveriges BNP skapas i exportsektorn. Vårt land har en lång tradition av att vara aktiv i den internationella handeln men vi kan göra ännu mer för att främja exporten, sade han. För näringsministern gäller det framför allt att få fler små och mellanstora företag att ta steget ut i världen och då kan Tyskland vara ett utmärkt första land att expandera till. Det är dragloket, eller snarare Volvo-lastbilen, som drar den europeiska ekonomin. En stor framtidsutmaning ser Mikael Damberg i uppgiften att vända de sjunkande skolresultaten i Sverige och få utbilningssystemet på fötter igen. Om utbildningsnivån fortsätter att försämras kommer det på sikt att skapa stora problem för näringslivet. Denna dalande trend måste vi vända det är ett av regeringens absoluta fokusområden. Ministern berättade att man tittar på Tysklands lärlingssystem som ett sätt att bättre länka ihop skolor och elever med företagen. Ett annat område där både den svenska regeringen och näringslivet tittar uppmärksamt mot Tyskland är framtidsprojektet Industrie 4.0 som syftar till att digitalisera industrin och hela tillverkningsprocessen. Utvecklingen pågår även i Sverige men det tyska initiativet att samla både företagen och politiken i en gemensam strategi väcker stort intresse. Vi i Sverige borde bli bättre på att samordna de olika initiativ och program som redan finns inom detta område. Ett av statsminister Stefan Löfvens stora strategiska mål är en återindustrialisering av Sverige. Vi behöver en stark FOTO: STINA GULLANDER Näringsministern besökte Tysk-Svenska Handelskammaren. T v Olof Persson, handelskammarens ordförande. Der schwedische Wirtschaftsminister besuchte die Handelskammer. Links Olof Persson, Präsident der Handelskammer. exportindustri i vårt land utan den kommer vi inte heller att ha pengarna som krävs för bra skola och välfärd, avslutade Mikael Damberg. n Schweden setzt auf Re-Industrialisierung Mikael Damberg, Schwedens neuer Wirtschafts- und Innovationsminister, will die guten Kontakte mit Deutschland weiter ausbauen. Dies betonte er in einem Gastvortrag bei der Deutsch- Schwedischen Handelskammer im Januar Damberg will vor allem mehr kleine und mittelgroße Unternehmen dazu bewegen, den Schritt ins Ausland zu wagen. Für viele davon kann Deutschland ein sehr guter erster Auslandsmarkt sein. Es ist ja schließlich die Lokomotive, die Europas Wirtschaft zieht. Als einen Bereich, in dem die Voraussetzungen für ein Wachstum der Exporte jedoch besser werden könnten, nannte der Minister den Europäischen Binnenmarkt. Vor allem bei der Dienstleistungsfreiheit und der digitalen Zukunftsagenda gebe es noch Verbesserungspotenzial. Hier hätten Deutschland und Schweden ähnliche Interessen und sollten enger zusammenarbeiten. Eine gewaltige Herausforderung für die kommenden Jahre sieht der Sozialdemokrat zudem in der Aufgabe, Schweden in der Bildung wieder nach vorne zu bringen. Wenn sich das Bildungsniveau weiter verschlechtere, werde dies der Wirtschaft mittelfristig große Probleme bereiten. Eine Umkehr der aktuell negativen Entwicklung sei daher eines der absoluten Kernthemen der neuen Regierung, so Damberg. Auch in Sachen Industrie 4.0 blicken schwedische Politiker und Entscheider aufmerksam auf Deutschland, denn eine ähnliche Strategie für die Digitalisierung der Fertigungsprozesse gibt es hierzulande nicht. Wir in Schweden sollten die verschiedenen Initiativen und Programme, die dazu bereits existieren, besser koordinieren. Ministerpräsident Stefan Löfven hat als strategisches Ziel eine Re-Industrialisierung Schwedens vorgegeben. Wir brauchen eine starke Exportindustrie in unserem Land sonst haben wir auch kein Geld für die geplanten Investitionen in Bildung und Soziales, sagte Mikael Damberg. n Tyskland är en marknad med enorm potential. Men om du vill lyckas på andra sidan Östersjön måste du ha koll på tyska lagar och kundernas köpbeteenden, sade Tysk-Svenska Handelskammarens e-handelsexpert Timo Kabus på e-handelsdagen i Stockholm i september. På denna och andra exportdagar i Växjö, Göteborg, Jönköping och Stockholm fick deltagarna många konkreta tips på vad man ska tänka på när man vill ge sig in på den tyska marknaden. n Ingo Heinrich (Stylefruits GmbH), Magnus Äng (Skickatårta) och Kristina Theander (Middagsfrid) berättade om sina erfarenheter med e-handel i Tyskland. Deutschland im Fokus Neu im Programm der Deutsch- Schwedischen Handelskammer 2014 waren mehrere Ganztagsseminare zu Chancen und Stolpersteinen, die schwedische Exportunternehmen bei einer Expansion auf den deutschen Markt kennen und beachten sollten. Die unter dem neuen Label Tyskland i fokus stattfindenden Veranstaltungen lockten insgesamt mehrere Hundert Teilnehmer an. Redner auf einem der Seminare war Ingo Heinrich, Geschäftsführer der stylefruits GmbH. n Berlin mötte kreativa näringen i Skåne Kunskapsutbyte och samverkan är nycklarna till framgång i de växande kreativa näringarna. Det konstaterade paneldeltagarna på årets business afterwork i Malmö i oktober där företrädare för företag och mediekluster från Skåne och Berlin-Brandenburg möttes. Omkring 65 gäster fick veta att organisationerna Media Evolution och Media.net Berlin- Brandenburg båda jobbar för att skapa nätverk som ger allt ifrån inspiration till affärsmöjligheter. n Berlin traf Kreativwirtschaft in Malmö Zusammenarbeit und Wissensaustausch sind die Schlüssel zum Erfolg in der Kreativwirtschaft. Darin waren sich die Diskussionsteilnehmer beim diesjährigen Business Afterwork in Malmö einig. Die 65 Gäste konnten feststellen, dass sich die Mediencluster Media Evolution in Malmö und Media.net Berlin-Brandenburg stark ähneln. Bei beiden steht die Schaffung von Netzwerken im Mittelpunkt, die für die Teilnehmer alles von Inspiration bis hin zu konkreten Geschäftsmöglichkeiten bieten. n DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 5

6 Årskrönika Jahresrückblick FOTO: LOUISE MARTINSSON Hans-Theodor Kutsch (handelskammarens vice ordförande), Olaf Scholz, Ralph Tischer (handelskammarens vd), Harald Kindermann (dåvarande ambassadör för Tyskland). Hamburgs borgmästare på besök i Stockholm Att vara Europas miljöhuvudstad är inte bara en utmärkelse som gäller under ett enskilt år, utan en uppgift för flera decennier framåt. Det konstaterade Hamburgs borgmästare Olaf Scholz i en välbesökt paneldiskussion på Tysk- Svenska Handelskammaren i maj. Tysklands näst största stad fick utnämningen European Green Capital 2011, ett år efter Stockholm, och kommer att fortsätta satsa på både miljömässigt och socialt hållbara utvecklingsprojekt i innerstaden såväl som en utbyggnad av kollektivtrafiken. n Olaf Scholz zu Besuch in Stockholm Der Titel als Umwelthauptstadt Europas verpflichtet nicht nur im Jahr der Auszeichnung, er ist auch eine Aufgabe für die folgenden Jahrzehnte. Dies betonte Olaf Scholz, Erster Bürgermeister von Hamburg, auf einer gutbesuchten Podiumsdiskussion in der Deutsch- Schwedischen Handelskammer im Mai in Stockholm. Die Hansestadt hatte die Auszeichnung 2011, ein Jahr nach Stockholm, erhalten und wird die sozial und umweltmäßig nachhaltige Erschließung der Innenstadt sowie den Ausbau öffentlicher Verkehrsmittel weiter vorantreiben. n Rekordmånga studieresor Under 2014 genomförde Tysk-Svenska Handelskammaren rekordmånga studieresor till Tyskland. Syfte med resorna var bl.a. att studera hållbar stadsplanering, förnybar energi, det tyska lärlingssystemet eller hur tyska myndigheter och organisationer främjar innovation. Vi är alla mycket nöjda med resan och ett väl sammansatt program. Vi kommer definitivt att rekommendera Tysk- Svenska Handelskammaren till andra som planerar att göra studieresor till Tyskland, sade Jenny Sjöholm från Fastighetsägarna Stockholm som hade rest till Berlin. n Populärt studera förnybar energiproduktion i Tyskland. Erneubare Energien sind ein beliebtes Thema. Bilaterale Studienreisen 2014 führte die Deutsch-Schwedische Handelskammer zahlreiche Studienreisen nach Deutschland und Schweden durch. Dabei informierten sich die Teilnehmer unter anderen zu deutschen bzw. schwedischen Lösungen in den Bereichen nachhaltige Stadtplanung, erneuerbare Energien, Bildungswesen und Innovation. n Energi och Ukraina diskuterades i Almedalen inför fullsatt publik. Energie und Ukraine waren Thema auf der Politikerwoche in Visby. Jan Olsson (Deutsche Bank Nordic), Caio Koch-Weser (ehem. Direktor der Weltbank) und Therese Larsson Hultin (SvD). FOTO: LOUISE MARTINSSON Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma och Pieter Wasmuth från Vattenfall. Mer komplicerad än månlandningen Den tyska energiomställningen, Energiewende, är mer komplicerad än månlandningen. Vi behöver hitta ett recept som passar hela energisystemet, sade Pieter Wasmuth, Chief Representative Hamburg och Nordtyskland vid Vattenfall GmbH, i sitt föredrag på Tysk-Svenska Handelskammarens näringspolitiska diskussionsforum Tyskland i dialog i november i Stockholm. Förnybara källors andel av den tyska elproduktionen har visserligen ökat från 7,5 till 23,8 procent på tio år men det finns ännu inte lösningar för alla utmaningar, betonade Wasmuth. n Komplizierter als die Mondlandung Die Energiewende in Deutschland ist komplizierter als die Mondlandung. Wir müssen ein Rezept finden, das für das gesamte Energiesystem funktioniert. So leitete Pieter Wasmuth, Generalbevollmächtigter der Vattenfall GmbH für Hamburg und Norddeutschland, seine Präsentation zur Energiewende in der Deutsch-Schwedischen Handelskammer ein. Zusammen mit Erik Brandsma, Generaldirektor der schwedischen Energiebehörde, diskutierte er die Herausforderungen, vor denen die Branche steht. n 6 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

7 Jahresrückblick Årskrönika Vi jobbar hårt men tar livet lätt Lärlingssystem gör unga människor anställbara Omkring 200 gäster kom till Münchenbryggeriet i Stockholm för att höra mer om staden Münchens attraktionskraft och mingla på Tysk- Svenska Handelskammarens årliga business kickoff i augusti. München är en stad där vi jobbar hårt men tar livet lätt. Vi förenar ett världsledande näringsliv med livskvalitet av världsklass, sade Rita Müller-Roider, marknadschef för staden München, under paneldiskussionen. Övriga deltagare var Fredrik Karlsson, Lifco AB, Ulrich Besch, Messe München, Ulrich Link, Lufthansa, och Andreas Jonason, Simon Kucher & Partners. n I Sverige har vi många bra program för att få unga i jobb fast inga som organiserar dessa. Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande FOTO: LOUISE MARTINSSON Tysk-Svenska Handelskammaren bjöd in till diskussion om det tyska lärlingssystemet under Almedalsveckan. I panelen fr v Marita Ljung, Karl-Petter Thorwaldsson, Jürgen Siebel, Tobias Krantz och Jan-Eric Sundgren. München i fokus på sensommarfest. München stand auf dem Business Kick-off im Mittelpunkt. München präsentierte sich in Stockholm Etwa 200 Gäste waren der Einladung der Deutsch-Schwedischen Handelskammer zum jährlichen Business Kick-off Ende August gefolgt, um im Stockholmer Restaurant Mynchen mehr über München zu erfahren. München ist Deutschlands Power House und eine der dynamischsten Regionen des Landes, brachte Rita Müller-Roider, Vertreterin der Stadt München, die Vorzüge der bayerischen Metropole auf den Punkt. Weitere Diskussionsteilnehmer waren Fredrik Karlsson, Lifco AB, Ulrich Besch, Messe München, Ulrich Link, Lufthansa, und Andreas Jonason, Simon Kucher & Partners. n Om man ska sammanfatta essensen med ett lärlingssystem i ett ord är det anställbarhet. Det sade Jürgen Siebel, chef för yrkesutbildningar vid Siemens AG, när han deltog i handelskammarens forum för näringspolitiska frågor, Tyskland i dialog, under Almedalsveckan i Visby. Frågan om Sverige är redo för ett eget lärlingssystem diskuterades intensivt bland paneldeltagarna. Varje år får vi på Siemens ansökningar till våra lärlingsplatser. Vi har alltid ungefär lärlingar anställda inom företaget och av dem stannar 75 procent kvar hos Siemens efter avslutad utbildning. För oss är lärlingarna av central betydelse för att upprätthålla och utveckla kunskapsbasen som finns inom företaget. Det skulle inte gå att fylla alla lediga platser med bara ingenjörer som har läst på högskolan. Jag vet inte hur andra företag klarar sig utan lärlingar, sade Jürgen Siebel. Betydelsen av att utbilda och leda in unga människor i företagen är man såklart medveten om även i det svenska näringslivet. I väntan på ett centralt organiserat lärlingssystem har några företag startat egna modeller under de senaste åren. En av dessa är Volvosteget, en betald ettårig utbildning inom Volvokoncernen för 18 till 22-åringar som varvar teori och praktik. Vi behöver hålla kvar produktion i Sverige. Därför behöver vi satsa på ett lärlingssystem. Det är en framtidsinvestering, sade Jan-Eric Sundgren, koncernledningsrådgivare på AB Volvo, under diskussionen. Men om lösningen är så bra och självklar, varför har Sverige fortfarande inget storskaligt lärlingssystem? Vi har det inte i vår kultur. Under väldigt lång tid har den allmänna inställningen varit att det statliga utbildningssystemet ska ansvara för all slags utbildning. Men utbildningssystemet kan inte lösa allt, sade Marita Ljung, dåvarande statssekreterare på Näringsdepartementet. Staten har länge tagit hand om all utbildning i Sverige, men vi behöver ändra systemet nu. Det faktum att många stora företag startar egna lärlingsutbildningar är ett tydligt tecken på det. Samtidigt ska företagen inte behöva betala två gånger för utbildningen av sina egna lärlingar och via skatten för det statliga systemet, menade Tobias Krantz, chef Utbildning, Forskning & Innovation på Svenskt Näringsliv. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vill se direkta förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarna för att ta tag i problemet med ungdomsarbetslösheten: I Sverige har vi många bra program för att få unga i jobb fast inga som organiserar dessa. Vad gäller lärlingssystemet kan vi lära oss mycket av Tyskland. Att införa det här skulle dock kräva gigantiska investeringar och där måste vi förhandla oss fram till en gemensam lösning. Men även det tyska systemet har svagheter. Som Tysk-Svenska Handelskammarens vd Ralph-Goerg Tischer uppmärksammade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i juni har antalet lärlingskontrakt i Tyskland sjunkit kraftigt på senare tid och allt fler unga börjar studera istället. Många förknippar lärlingsjobb med låg status, dåliga karriärmöjligheter och låg inkomst. Jürgen Siebel från Siemens oroas av denna utveckling. För honom är det viktigt att utbildningssystemet organiseras på ett sätt som inte stänger några dörrar för den enskilde. Ett gott exempel på det är så kallade duala studieprogram som blir allt mer populära i Tyskland och som även Siemens erbjuder. I dessa program kombineras högskolestudier med yrkesutbildning och anställning hos ett företag. De som klarar studierna är högkvalificerade och har väldigt goda chanser att få stanna kvar inom företaget även efter utbildningen. n DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 7

8 Industrie digitalisering av industrin Tillverkningsindustrin står inför stora utmaningar, bland annat går utvecklingen mot ökad efterfrågan på individualiserade och kundanpassade produkter. I Tyskland har politikerna och näringslivet gått samman om Industrie 4.0 i syfte att åstadkomma en effektiv och flexibel produktion genom ökad digitalisering för att på så sätt stärka industrins konkurrenskraft. Tysk industri kraftsamlar och ställer om till Industrie 4.0 FOTO: Bilar som Volvo, Volkswagen, BMW och Mercedes tillverkas numera i massor med olika varianter. Det stora urvalet av karosser, motorer, växellådor, lackeringar, fälgar, klädslar och så vidare gör att dagens bilköpare har miljontals eller rentav miljarder av olika kombinationer att välja mellan. Därtill kommer specifika särkrav på olika marknader. Men bilindustrin är inte den enda branschen som går mot en ökad kundanpassning av sitt sortiment. En liknande utveckling är på gång inom de flesta områden samtidigt som kunderna kräver samma korta leveranstider och låga priser som gäller för massproducerade produkter en ekvation som bara går att lösa genom en satsning på nya tekniska lösningar. De ökade kraven på kundanpassning är ett viktigt skäl till att industrin nu måste utnyttja ny teknik för att bli både effektivare och flexiblare. Samtidigt finns ett stort behov av ökade produktionsvolymer. Den snabbt växande medelklassen i världen driver upp efterfrågan på varor. Det är den största förändringen i konsumtionsmönstret som vi sett på länge, säger Martin Przewloka, senior vice president på tyska SAP, som är ett av världens ledande företag inom affärssystem. Paradigmskifte pågår Det är inte första gången som industrin står inför vad som allmänt betecknas som ett paradigmskifte. Ända sedan industrialismens vagga stod för flera hundra år sedan har industrin genomgått stora omvandlingar i takt med introduktionen av ny teknik som i sin tur gett upphov till nya banbrytande lösningar. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet kom ångmaskinerna, i början av 1900-talet elektriciteten och under Detaljerna i tillverkningsprocessen simuleras virtuellt innan produktionen av bilarna startar. 8 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

9 Industrie digitalisering av industrin 1970-talet datorerna som gjorde det möjligt att automatisera delar av tillverkningen. Den fjärde stora industriella revolutionen handlar nu om näringslivets svar på the internet of things sakernas internet med smarta, självorganiserande fabriker, där maskinerna är uppkopplade och produkterna taggade med så mycket information att de själva styr produktionen. I Tyskland har regeringen under ledning av förbundskansler Angela Merkel startat framtidsprojektet Industrie 4.0 i samarbete med näringslivet (se faktaruta). Det yttersta målet är att den tyska tillverkningsindustrin genom en massiv satsning på ny teknik ska kunna bibehålla sin ledarposition och stärka sin konkurrenskraft gentemot lågkostnadsländer som erbjuder billig massproduktion. Service på distans Nu gäller det att tänka i nya banor. Vi har till exempel tagit fram en it-lösning som ger maskinleverantörer möjlighet att utföra service på distans via nätet ute hos kunderna. Det är bara ett exempel på nya och kompletterande affärsmöjligheter som Industrie 4.0 kan ge upphov till, förklarar Daniel Hug, direktör för Vertikal Industrie 4.0 på Bosch Software Innovations. Men även runt om i världen pågår liknande satsningar. I USA har flera företag, organisationer och universitet gått samman i Smart Manufacturing Leadership Coalition (SMLC) och General Electric har tagit initiativ till ett konsortium Industrial Internet Consortium tillsammans med bland andra AT&T, Cisco, IBM, Intel och Siemens med inriktning på industriellt internet. Sydkorea och Schweiz är andra länder som satsar hårt på att utveckla sin tillverkningsindustri med hjälp av senaste teknik. Tyska företag har goda chanser att lyckas med övergången till den nya industriella revolutionen både i sin roll som användare och leverantörer av ny teknik. Tyskland är till exempel världsledande på inbyggda system, så kallade ICT, som används i allt från mobiltelefoner till industrimaskiner, säger Joachim Seidelmann, som är chef för Competence Center DigITools for Manufacturing på Fraunhofer IPA. Produkter tillverkar sig själva Industrie 4.0 handlar heller inte om science fiction och en avlägsen framtidsvision. Tekniskt sett är det redan i dag möjligt att med hjälp av till exempel RFID-taggar (Radio Frequency Identification), QR-koder och positioneringssystem bygga upp smarta fabriker med produktionslinjer där produkterna tillverkar sig själva. Att bygga upp en ny smart fabrik från grunden är inga problem. Den stora utmaningen ligger i att hitta enkla lösningar för att transformera gamla fabriker från Industrie 3.0 till Industrie 4.0, understryker Wolfgang Wahlster, professor och chef för Tysklands forskningscentrum för artificiell intelligens, DFKI, tillika hedersdoktor vid Linköpings universitet samt ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. DFKI har som världens största forskningsorganisation inom artificell intelligens en nyckelroll i arbetet med Industrie 4.0. Institutet har totalt cirka 700 anställda, som arbetar med olika forskningsprojekt, bland annat med inriktning på produktionsteknik, och anläggningar på flera ställen runt om i Tyskland. I Kaiserslautern har DFKI bland annat byggt upp en fabrik Smart Factory för test och demonstration av nya industriella applikationer. Flera faktorer driver utvecklingen Industrie 4.0 är för närvarande det mest prioriterade området för DFKI: Det finns flera faktorer som driver på utvecklingen mot en ökad automatisering, inte bara kraven på ökad kundanpassning, utan även kortare produktlivscykler, kostnadspress och brist på arbetskraft, säger Wolfgang Wahlster. Men forskarna på DFKI har inte bara riktat fokus mot produktionstekniken i framtidens smarta fabriker, utan även på själva produkterna. I ett nytt projekt som går under benämningen Smart Service World undersöks möjligheterna att utveckla applikationer för uppkoppling av allt från bilar till hushållsmaskiner. Det är ingen hemlighet att Europa förlorat kampen mot USA och Asien när det kommer till smartphones och läsplattor. Men nu inleds ett andra slag som handlar Helautomatisk lackering ger stora vinster I LACKERINGSVERKSTADEN på Bosch Rexroth Mellansel AB utanför Örnsköldsvik råder full aktivitet trots att det knappast syns till några anställda. En förarlös truck transporterar komponenterna mellan olika stationer och självstyrande robotar utför de olika arbetsmomenten helt automatiskt. Den nya helautomatiska lackeringsverkstaden är en av Europas mest flexibla och miljöanpassade. Sedan anläggningen togs i drift har energianvändningen minskat med 75 procent och i fjol tilldelades fabriken miljöpriset Green Award av den tyska branschtidningen Besser Lackieren. Ett viktigt syfte med investeringen är att minimera miljöpåverkan, men även att åstadkomma ökad kapacitet och säkrad kvalitet, säger verkstadschefen Per Edvardsson. Anläggningen har byggts upp med senaste teknik där komponenterna förses med så kallade RFID-taggar (Radio Frequency Identification) för trådlös överföring av information från produktionssystemet. Det betyder, enkelt uttryckt, att produkten själv ger exakta instruktioner om vart den ska transporteras och hur den ska bearbetas på de olika stationerna ute i verkstaden. Det är ett praktiskt exempel på implementering av Industrie 4.0. Med uppkopplad utrustning har vi fått större flexibilitet och fler variationsmöjligheter. Numera är det till exempel möjligt att ändra färg för varje enskild komponent, förklarar Per Edvardsson. Bosch Rexroth Mellansel AB, tidigare Hägglunds Drives, ingår sedan 2008 i Bosch-koncernen och har specialiserat sig på kraftfulla hydrauliska motorer och drivsystem. I lackeringsverkstaden hanteras tunga motorer med en vikt på upp till 10 ton. Som en del av Bosch-koncernen har vi dubbla roller inom Industrie 4.0 dels som leverantör av utrustning, dels som användare av den, konstaterar platschefen Jürgen Lieser. Inom hela Bosch Rexroth pågår för närvarande ett 50-tal projekt med inriktning på Industrie 4.0. Information om de olika projekten sprids systematiskt inom koncernen för att säkerställa att alla enheter får ta del av senaste teknik. Tekniken finns tillgänglig. Den stora utmaningen ligger i att involvera våra 420 medarbetare i förändringsarbetet och göra dem medvetna om fördelarna att enkla rutinarbeten försvinner och ersätts med problemlösning och mer komplicerade arbetsuppgifter, understryker Jürgen Lieser. Ändå har digitaliseringen inom industrin inte kommit lika långt som inom konsumentledet. Många privatpersoner använder i dag appar i mobilen eller läsplattan för att fjärrstyra och övervaka olika typer av utrustning. I dag kan jag kontrollera att solpanelerna på mitt hus i Tyskland fungerar som de ska. Samma utveckling är nu på gång inom industrin, säger Jürgen Lieser. n Industrie 4.0 handlar mycket om att anpassa den teknik vi använder i privatlivet till industriellt bruk, menar Jürgen Lieser på Bosch Rexroth Mellansel AB. FOTO: BOSCH REXROTH DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 9

10 Industrie digitalisering av industrin Mjukvara från Siemens gjorde det möjligt för Nasa att utveckla Marsfarkosten Curiosity. Nasas Marsfarkost utvecklad i virtuell fabrik FOTO: NASA/JPL-CALTECH/SIEMENS Den stora utmaningen ligger i att hitta enkla lösningar för att transformera gamla fabriker från Industrie 3.0 till Industrie 4.0. Wolfgang Wahlster, DFKI FOTO: FOTO: SIEMENS AG DEN 6 AUGUSTI 2012 landade Nasas obemannade motoriserade landfarkost Curiosity vid kratern Gale på planeten Mars. Den 900 kilo tunga så kallade rovern (strövare) är utrustad med massor av vetenskapliga instrument och har sedan dess utforskat jord och stenar och analyserat förutsättningarna för liv på planeten. Vid utvecklingen av Curiosity använde forskarna på Nasa en så kallad PLM-lösning (Product Lifecycle Management) från Siemens. Det är en mjukvara som ger unika möjligheter att arbeta med design, prototyputveckling och simulering i en virtuell värld innan man startar tillverkningen. PLM Software är ett exempel på hur Industrie 4.0 kan fungera i praktiken med en virtuell och fysisk fabrik som arbetar parallellt. Först görs alla konfigureringar, tester och simuleringar i den virtuella fabriken innan tillverkningen kommer igång på riktigt i den fysiska, säger Thomas Hahn, som är chef för mjukvaruutveckling på Corporate Technology på Siemens. Curiosity tillverkades i ett enda exemplar med utgångspunkt från Nasas specifikationer. Det ökade behovet av kundanpassning är en tydlig trend inom industrin. En virtuell fabrik förenklar produktutvecklingsprocessen och skapar större möjligheter att ta fram individualiserade produkter. Vår mjukvarulösning är även lösningen på behovet av en decentraliserad produktion. Samma datamodell kan nu användas av hela arbetsgruppen som utvecklar en ny produkt även om deltagarna är spridda över hela jordklotet, förklarar Thomas Hahn. n Thomas Hahn, Siemens AG. om uppkopplade produkter och inom det området har Tyskland goda chanser att hålla sig framme för att utveckla enkla, lättanvända applikationer. De uppkopplade produkter som förekommer i dag bygger i många fall på dyra och komplicera kommunikationsprotokoll, säger Wolfgang Wahlster. Få har ställt om En mängd olika företag och organisationer är engagerade i arbetet med industrie 4.0. Trots stora tekniska framsteg är det ändå en mindre del av industriföretagen som hittills ställt om och genomfört en digitalisering av sin verksamhet. Min bedömning är att högst fem procent av de tyska industriföretagen har smarta fabriker. Men utvecklingen går snabbt. Om tio år kommer varenda fabrik här i landet att vara en smart fabrik, säger Wolfgang Wahlster. Men även om framtidens smarta fabriker kännetecknas av en hög grad av automatisering kommer människan fortfarande att ha en viktig roll. När datorerna en gång i tiden gjorde sitt intåg inom industrin trodde många att människan skulle bli överflödig och ersättas av robotar. Men riktigt så långt är det ingen längre som tror att utvecklingen kommer att gå åtminstone inte inom överskådlig framtid. Det finns vissa moment som är svåra att automatisera fullt ut. Trots hög upplösning finns ingen sensor i världen som till exempel kan avgöra om ytbeläggningen på träpanelen i en Jaguar har tillräckligt hög finish. Det mänskliga ögat är oöverträffat genom att det är kopplat till hjärnan som kan tolka och bearbeta informationen, säger Wolfgang Wahlster. Nya samarbeten I arbetet med att förverkliga Industrie 4.0 har även flera nya allianser och samarbeten kommit till stånd. Siemens är ett av företagen som tillsammans med branschorganisationerna BITKOM, VDMA och ZVEI ingår i Plattform Industrie 4.0, vars uppgift är att koordinera aktiviteterna inom området. Förra året inledde Siemens även ett samarbete med telekomkoncernen Deutsche Telekom inom ramen för Industrie 4.0. Samarbetet kommer inledningsvis att pågå i tre år och det primära syftet är att utveckla en kommunikationslösning som håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna sammanlänka framtidens smarta fabriker i globala nät. Kommunikation är en grundförutsättning för sakernas internet. Genom att utvecklingen går mot en decentralisering av tillverkningen gäller det att olika enheter kan kommunicera med varandra i realtid oavsett om de finns i Tyskland eller Kina. Dagens nät är dessvärre inte tillräckligt stabila. Den som skickar ett mail till en kollega på andra sidan 10 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

11 Industrie digitalisering av industrin Förbundskansler Angela Merkel informerar sig om Bosch Rexoths lösningar för uppkopplade fabriker och byggnader. FOTO: SAP FOTO: JIM RAKETE FOTO: BOSCH REXROTH jordklotet kan inte vara säker på om det kommer fram direkt eller nästa dag, säger Thomas Hahn, som är chef för mjukvaruutveckling på Corporate Technology på Siemens. Effektivare produktion Det främsta syftet med att knyta ihop produktionsanläggningar runt om i världen i ett gemensamt nät är att optimera produktionen. Med bra kommunikationer och uppkopplade fabriker kan vi organisera vår verksamhet på ett bättre sätt. En energiintensiv verksamhet kan till exempel styra om sin produktion till en enhet med god tillgång till billig energi. Men vi får även möjlighet att samutnyttja våra resurser inom produktutveckling och därmed förkorta tiden från ídé till färdig produkt, säger Thomas Hahn. De flesta bedömare är överens om att Industrie 4.0 är en långsiktig process som kan komma att ta år innan den är fullt genomförd. En förutsättning för att nå målet är ändå att det finns kompetenta och välutbildade människor med förmåga att kontrollera den nya tekniken. Det som framförallt behövs är personer som förstår sig på mekatronik, det vill säga som behärskar både mekanik och elektronik, understryker Martin Przewloka på SAP. n Wolfgang Wahlster, Tysklands forskningscentrum för artificiell intelligens, DFKI. FAKTA Industrie är ett begrepp som representerar den fjärde industriella revolutionen efter ångmaskinen, elektriciteten och datorerna. Det är även namnet på den nationella strategi som antagits av den tyska regeringen. Arbetet ingår i High Tech-strategin och har en total budget på cirka EUR 200 miljoner. Första gången Industrie användes som begrepp var vid Hannovermässan I slutet av 2012 lade arbetsgruppen för Industrie 4.0 under ledning av Siegfried Dais, Robert Bosch GmbH, och Henning Kagermann, Acatech, fram en första rapport med rekommendationer till den tyska regeringen och vid Hannovermässan våren 2013 presenterades en slutrapport. Det blev också startskottet för Plattform Industrie 4.0, som bildats av de tre branschorganisationerna BITKOM (Bundesverband Informationswirtschaft, Telekommunikation und neue Medien), VDMA (Verband Deutscher Maschinen- und Anlagenbau) och ZVEI (Zentralverband Elektrotechnik- und Elektronikindustrie), och som har till uppgift att koordinera alla aktiviteter inom området. Under Angela Merkels ledning har den tyska regeringen även beslutat om en så kallad IT-Gipfel, ett centralt samarbetsforum för politik, ekonomi och vetenskap som i en av arbetsgrupperna har fokus på Industrie 4.0. n Molntjänster snabbt växande affärsområde MOLNTJÄNSTER, det vill säga dataprogram, datalagring och datakraft som är tillgängliga via Internet, är en viktig byggsten i arbetet med Industrie 4.0. Det gör att samma system kan användas av alla i organisationen oavsett var medarbetarna befinner sig. Det tyska mjukvaruföretaget SAP, som är ett av världens ledande inom affärssystem, har allt mer kommit att satsa på molntjänster. Vi befinner oss för närvarande mitt i övergången från traditionella lösningar till molntjänster. Den ökade decentraliseringen inom industrin, där tillverkningen flyttas från stora superanläggningar till mindre, lokala enheter, skapar ett ökat behov av nätverksdrivna system, säger Martin Przewloka, senior vice president på SAP. Molntjänster är i dag SAP:s snabbast växande affärsområde och flera nya lösningar har lanserats på senare tid. I slutet av förra året kom till exempel SAP Manufacturing Execution som bygger på en kombination av flera befintliga lösningar som kan köras i molnet. Detta är den första heltäckande affärslösningen som är direkt anpassad till Industrie 4.0 och den nya nätverksekonomin. Vi satsar nu stora resurser på att komplettera vår portfölj med fler enkla och lättanvända tjänster, inte minst för den stora gruppen av små och medelstora företag, förklarar Martin Przewloka. n Martin Przewloka, SAP AG. FOTO: SAP DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 11

12 Industrie Digitalisierung der Industrie FOTO: SCANIA Die Fertigungsindustrie befindet sich weltweit im Umbruch. Individuelle Kundenwünsche verlangen neue Lösungen und das Zauberwort heißt Industrie 4.0. In der smarten Fabrik von morgen, so die Vision, kommunizieren vernetzte Maschinen selbstständig miteinander und erlauben die effektive Fertigung maßgeschneiderter Produkte. Um dieser Vision näher zu kommen, haben sich in Deutschland Politik und Wirtschaft im Rahmen des Zukunftsprojekts Industrie 4.0 zusammengeschlossen. Doch auch in Schweden arbeitet man intensiv an der vierten industriellen Revolution. Schwedens Industrie baut auf die Technik von morgen Zahlreiche schwedische Industrieunternehmen arbeiten an der Fertigungstechnik von morgen. Kürzere Produktlebenszyklen, größerer Kostendruck und der Wunsch nach individuell angepassten Produkten machen die Umstellung notwendig. Professor Johan Stahre, Technische Universität Chalmers. FOTO: SIEMENS FOTO: CHALMERS Thomas Stetter, Siemens. Bei Autoherstellern können Käufer zwischen Millionen, wenn nicht gar Milliarden, verschiedener Kombinationen wählen. Bei Volvo, Volkswagen, BMW oder Mercedes gibt es eine gigantische Vielfalt an Modellen, Karosserien, Motoren, Schaltgetrieben, Lackierungen, Felgen, Bezügen und Sitzen. Hinzu kommen noch Sonderanfertigungen für einzelne Märkte. Aber auch in den meisten anderen Branchen zeigt sich ein ähnliches Bild. Die Kunden wünschen maßgeschneiderte Lösungen, erwarten dabei jedoch ähnlich kurze Lieferzeiten und niedrige Preise wie bei Massenware. Diese Gleichung kann nur aufgehen, wenn auf neue technische Lösungen gesetzt wird. Der Wunsch nach individuellen Produkten bei gleichzeitig immer größerem Kostendruck zwingt die Industrie zu durchgreifenden technischen Veränderungen, sagt Professor Johan Stahre, Leiter der Abteilung Produktionssysteme an der Technischen Universität Chalmers in Göteborg. Indem man Intelligenz und Handlungsbefugnisse von einem Zentralcomputer zu den einzelnen Maschinen und Produkten verlagert, erhält man ein Fertigungssystem, das autonom agieren kann und trotzdem für die Menschen, die in der Produktion arbeiten, sicher bleibt. Produktentwicklung lässt sich beschleuningen Der gesamte Prozess von der Produktidee bis zur Markteinführung lässt sich durch Digitalisierung außerdem radikal verkürzen, wie Thomas Stetter, Chef der Abteilung Digital Factory bei Siemens Norden und Polen, erklärt. Volvo Cars zum Beispiel will die time to market, also die Zeit von der Produktionsentscheidung bis zum Fertigungsstart, auf 20 Monate reduzieren. Der aktuelle Paradigmenwechsel wird auch gerne die vierte industrielle Revolution genannt. Nach Einführung der Dampfmaschine Ende des 18. Jahrhunderts, der Umstellung auf Elektrizität gut hundert Jahre später und der Automatisierung durch Computer vor knapp 50 Jahren geht es jetzt um die Digitalisierung des Produktionsprozesses. Die Industrie bedient sich des Internets der Dinge, also intelligenter, vernetzter Produkte und Maschinen. Ohne Digitalisierung, davon ist Chalmers-Professor Johan Stahre überzeugt, kann die Industrie nicht Cecilia Warrol, Teknikföretagen. FOTO: TEKNIKFÖRETAGEN 12 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

13 Industrie Digitalisierung der Industrie überleben. Deshalb ist das Interesse der Politik an der Entwicklung neuer Technik und den möglichen Produktivitätssteigerungen auch so groß. Weltweit arbeiten die Industrienationen an der Fertigungstechnik von morgen. In Deutschland rief die Bundesregierung unter Leitung von Kanzlerin Angela Merkel gemeinsam mit mehreren Wirtschaftsverbänden das Zukunftsprojekt Industrie 4.0 ins Leben. Ziel ist es, durch die Anwendung neuer Technologien die Führungsrolle der deutschen Industrie zu verteidigen und die Wettbewerbsfähigkeit gegenüber Billiglohnländern mit ihren Massenprodukten zu stärken. In den USA schlossen sich verschiedene Unternehmen, Organisationen und Universitäten in der Smart Manufacturing Leadership Coalition (SMLC) zusammen. Im Industrial Internet Consortium, das General Electric gemeinsam mit AT&T, Cisco, IBM und Intel bildete und in dem unter anderem auch Siemens Mitglied ist, will man das industrielle Internet vorantreiben. Südkorea und die Schweiz arbeiten ebenfalls intensiv an der Weiterentwicklung ihrer Fertigungsindustrie. Schweden fördert nachhaltige Produktion Auch in Schweden gibt es mehrere Initiativen in dieser Richtung. Der Arbeitgeberverband Teknikföretagen koordiniert zum Beispiel das 2013 gestartete strategische Innovationsprogramm Produktion2030. Im Jahr 2030 soll Schweden eines der weltweit führenden Länder in der nachhaltigen Produktion sein, erklärt die Programmverantwortliche Cecilia Warrol das Ziel. Produktion2030 wird von der schwedischen Innovationsbehörde finanziert. Im Rahmen des Programms werden Gelder an verschiedene Forschungs- und Innovationsprojekte vergeben, Interessenten können sich zwei Mal pro Jahr bewerben. Bereits über zehn Projekte haben so staatliche Förderung erhalten, weitere sollen folgen. Außerdem wurde über das Programm eine nationale Forscherakademie für Produktion eingerichtet und es sind weitere Aktivitäten geplant, um auch kleine und mittelgroße Unternehmen in die Projekte einzubinden. Allein Teknikföretagen hat etwa Mitglieder, die zusammen die Hälfte des schwedischen Warenexports produzieren. Hier gibt es großes Potenzial, Verbesserungsmöglichkeiten im Fertigungsprozess zu identifizieren und dafür neue Lösungen zu entwickeln, erklärt Cecilia Warrol. Allerdings sei es schon erstaunlich, dass die IT-Nation Schweden mit globalen Marktführern wie Ericsson keine politische Plattform für diese Fragen habe. In Schweden fehlt es an einem Twitternde Maschinen erlauben optimale Kontrolle DER NUTZFAHRZEUGHERSTELLER Scania in Södertälje arbeitet schon seit Langem erfolgreich daran, seine Produktion zu digitalisieren und automatisieren. Obwohl die Zahl der Beschäftigten seit 25 Jahren etwa gleich geblieben ist, ist die Produktivität im gleichen Zeitraum in die Höhe geschnellt von 2,7 Fahrzeugen pro Jahr und Mitarbeiter auf 7,4. Für uns als Teil des Volkswagen-Konzerns ist Industrie 4.0 in höchstem Maße aktuell, sagt Lars-Henrik Jörnving, Vice President von Scania der bei dem Lkw-Hersteller für die weltweite industrielle Entwicklung zuständig ist. Dabei geht es nicht nur um Produktivitätssteigerungen und Kostensenkungen, sondern auch um Flexibilität und Qualität. Viele unserer Lastwagen und Busse sind individuell gefertigt. Wenn wir unsere Wettbewerbsfähigkeit erhöhen wollen, müssen wir gezielt auf Kundenwünsche eingehen können. Scania arbeitet daher eng mit der Königlich Technischen Hochschule (KTH) in Stockholm, der Technischen Hochschule Chalmers in Göteborg und der Technischen Hochschule Lund zusammen. In einigen Produktionsbereichen stehen inzwischen neue Fertigungsanlagen mit twitternden Maschinen. Die vernetzten Geräte verschicken kontinuierlich Kurzmitteilungen und helfen so, die Produktion zu steuern. Wir nennen das ereignisgesteuerte Information. Jedes Mal, wenn ein Produkt bewegt oder bearbeitet wird, schickt es einen Tweet an die Infrastruktur. So können wir den Fertigungsprozess vollständig kontrollieren, erklärt Andreas Rosengren, Experte für Automatisierung und Steuersysteme bei Scania. Der nächste Schritt wäre es, einen intelligenten Dienst zu entwickeln, der eigenständig Schlussfolgerungen zieht und diese dann an die Maschine zurücktwittert. So weit ist man aber noch nicht bei Scania. Für uns sind zuverlässige und stabile Prozesse wichtiger als die schnelle Einführung neuer Technologien, sagt Rosengren. Doch Scania verdient sein Geld keineswegs nur mit der Produktion von Lkws und Bussen. Dienstleistungen werden eine immer wichtigere Einnahmequelle. So stellt der Verkauf von Nutzfahrzeugen mittlerweile nur noch die Hälfte der gesamten Einkünfte, die andere Hälfte kommt aus verschiedenen Serviceleistungen. Fast der ausgelieferten Lastwagen sind mittlerweile mit Scanias eigenem Netz verbunden, das in Echtzeit Informationen über den Zustand des Fahrzeugs liefert. Es weist dann zum Beispiel darauf hin, dass ein Teil ausgetauscht werden muss oder eine Durchsicht fällig ist. Die zunehmende Digitalisierung steigert aber nicht nur die Produktivität, sie verändert auch die Produktionsbedingungen in den Montagehallen. Berufe wie Dreher oder Bohrer sind fast vollständig verschwunden und wurden durch Jobs mit höheren Anforderungen ersetzt. Wir brauchen gut ausgebildete Ingenieure, Techniker und Maschinenführer, betont Lars-Henrik Jörnving. Die bekommen wir nur, wenn an den Universitäten und Hochschulen herausragende Forschungsarbeit geleistet wird. Natürlich kann die Entwicklung langfristig zu einem Verlust von Arbeitsplätzen führen. Doch nur wenn die Produktivität gewährleistet ist, können wir unsere Produktion auf lange Sicht aufrechterhalten. n FOTO: SCANIA Die Fertigung in der Scania-Fabrik in Södertälje läuft weitgehend automatisiert ab. In einigen Produktionsbereichen nutzt man inzwischen twitternde Maschinen. Lars-Henrik Jörnving, Scania. FOTO: SCANIA DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 13

14 Industrie Digitalisierung der Industrie FOTO: BOSCH REXROTH Bosch lackiert vollautomatisiert IN DER LACKIERWERKSTATT der Bosch Rexroth Mellansel AB in Nordschweden ist alles in Bewegung, auch wenn kaum Angestellte zu sehen sind. Ein fahrerloser Gabelstapler transportiert Komponenten von einer Station zur nächsten und selbststeuernde Roboter führen die unterschiedlichen Arbeitsschritte aus alles komplett automatisch. Diese neue vollautomatisierte Lackierwerkstatt ist eine der flexibelsten und umweltfreundlichsten Europas. Seit der Eröffnung ist der Energieverbrauch um 75 Prozent gesunken und im vergangenen Jahr erhielt die Fabrik den Green Award, der von der deutschen Branchenzeitschrift Besser Lackieren verliehen wird. Die Anlage wurde mit neuester Technik ausgestattet. Unter anderem sind die Komponenten mit Modulen zur drahtlosen Weitergabe von Informationen versehen. Das bedeutet, dass die Produkte selbst genaue Angaben dazu machen, wohin sie transportiert und wie sie an den verschiedenen Stationen der Werkstatt bearbeitet werden sollen. Dies ist ein praktisches Bespiel der Umsetzung von Industrie 4.0. Durch die Vernetzung unserer Produktionseinheiten haben wir größere Flexibilität erreicht und mehr Variationsmöglichkeiten gewonnen. Heutzutage ist es zum Beispiel möglich, die Farbe jeder einzelnen Komponente zu ändern, erklärt Werkstattleiter Per Edvardsson. Bosch Rexroth Mellansel AB, ehemals Hägglunds Drives, ist seit 2008 Teil des Bosch-Konzerns und hat sich auf starke hydraulische Motoren und Antriebssysteme spezialisiert. Als Teil des Bosch- Konzerns spielen wir bei Industrie 4.0 eine Doppelrolle. Wir sind sowohl Lieferant als auch Anwender, hält Niederlassungsleiter Jürgen Lieser fest. Zu Industrie 4.0 laufen derzeit rund 50 Projekte bei Bosch Rexroth. Informationen dazu werden systematisch an die einzelnen Einheiten innerhalb des Konzerns weitergegeben, damit alle auf dem neuesten Stand bleiben. Die Technik dazu gibt es bereits. Die große Herausforderung liegt jetzt darin, unsere 420 Mitarbeiter in die Veränderungsarbeit mit einzubeziehen. Wir müssen sie von den Vorteilen der Entwicklung überzeugen. Einfache Routineaufgaben verschwinden und werden durch anspruchsvollere Tätigkeiten sowie das Lösen konkreter Probleme ersetzt, unterstreicht Lieser. Die Digitalisierung ist in der industriellen Fertigung jedoch noch lange nicht so weit vorangeschritten wie im privaten Bereich. Viele Privatpersonen überwachen und steuern mittlerweile ganz selbstverständlich verschiedene Komponenten ihres Zuhauses mithilfe von Apps auf dem Handy oder Tablet. Heutzutage kann ich überprüfen, ob die Solarzellen auf meinem Haus in Deutschland korrekt funktionieren. Die gleiche Entwicklung kommt nun auch in der Industrie in Gang, so Jürgen Lieser. n Bei Industrie 4.0 geht es darum, all die Technologien, die wir privat schon verwenden, für die industrielle Fertigung anzupassen, erklärt Jürgen Lieser von Bosch Rexroth Mellansel AB. Programm, das in Sachen Koordination und Struktur mit Deutschlands Industrie 4.0 vergleichbar wäre. Aber auch das schwedische Modell hat seine Stärken. Wir haben hierzulande keine Scheu vor Veränderungen, sind trendbewusst und können leicht auf informeller Ebene zusammenarbeiten. Deutsch-schwedische Forschung Ein weiteres großes schwedisches Forschungsprojekt im Bereich Produktion ist das Zukunftslabor XPRES (Excellence in Production Research) an der Königlich Technischen Hochschule KTH in Stockholm. Das Labor nahm seine Arbeit bereits im Jahr 2010 auf und kooperiert eng mit Unternehmen wie Scania, Volvo CE, Sandvik, ABB und dem Rüstungskonzern Saab. Neben der Hochschule Mälardalen (MDH) und dem Industrieforschungsinstitut Swerea IVF sind auch ausländische Institutionen wie zum Beispiel die deutschen Fraunhofer-Institute involviert. Gemeinsam versuchen die Partner, eine Plattform für Produktionsforschung zu entwickeln und neue smarte Fertigungsmethoden zu finden. Viele Unternehmen in Schweden fertigen Produkte und Komponenten auf einem äußerst komplexen Niveau, betont XPRES- Chef Thomas Lundholm. Obwohl wir nur ein kleines Land sind, gehören wir zu den weltweit fünf Nationen, die Kampfjets bauen. Jetzt geht es darum, unsere Stellung als führende Industrienation zu behalten. XPRES konzentriert sich auf drei Bereiche: Fertigung mit neuen Materialien und Prozessen, Produktentwicklung unter besonderer Berücksichtigung von Lebenszyklen sowie Produktionstechnik, die schnell angepasst wird und flexibel individualisierte Produkte fertigen kann. In allen drei Bereichen braucht man digitale Anwendungen, erklärt Thomas Lundholm. Wir nennen das in Anlehnung an das Computerspiel Sim City eine Sim Factory. In unserer Vision verschmelzen reale und virtuelle Fabrik. In der virtuellen Fabrik macht man alle Testläufe und Simulationen, bevor in der realen dann produziert wird. XPRES hat bereits einige Projekte gemeinsam mit der Automobilindustrie durchgeführt. Gerade erst lief das dreijährige LISA-Projekt FOTO:TACTON Obwohl wir nur ein kleines Land sind, gehören wir zu den weltweit fünf Nationen, die Kampfjets bauen. Thomas Lundholm, XPRES (Line Information System Architecture) aus, in dem eine neue Art von Referenzarchitektur (Rahmen für sämtliche Softwareanwendungen innerhalb eines Herstellungsprozesses) für Montagelinien in der Autoindustrie entwickelt wurde. Vereinfacht ausgedrückt bestehen die Linien aus vernetzten Maschinen, die durch Tweets, also kurze Mitteilungen, miteinander kommunizieren und so die Produktion steuern, erklärt Lundholm. Standardisierte Lösungen gesucht Allerdings haben bei Weitem nicht alle Unternehmen die Kompetenz und die finanziellen Mittel, sich einen neuen Maschinenpark mit intelligenten Geräten in die Werkshalle zu stellen. Eine große Herausforderung besteht darin, einfache, standardisierte Kommunikationslösungen zu finden, die in Maschinen aller Art funktionieren. Dieser Herausforderung wollen sich die Wissenschaftler bei XPRES im Nachfolgeprojekt LISA 2 annehmen. Wir denken da an einfache Apps, die denen in einem gewöhnlichen Smartphone nicht unähnlich sind. Sie sollen dann die Referenzarchitektur unterstützen, erzählt Lundholm. Doch wo bleibt eigentlich der Mensch in der Fabrik der Zukunft? Auch diese Frage beschäftigt die Forscher bei XPRES. Als einst der Computer Einzug hielt, meinten viele, er werde über kurz oder lang den Menschen überflüssig machen. Soweit wird es wohl auch diesmal nicht kommen zumindest nicht in naher Zukunft. Allerdings werden die Beschäftigten andere, qualifiziertere Arbeitsaufgaben bekommen, sagt Magnus Lundgren, Doktorand bei XPRES. Betriebe, in denen ein Mitarbeiter eine Maschine bedient, werden der Vergangenheit angehören. In den smarten Fabriken der Zukunft arbeiten Experten und Problemlösungsspezialisten, die vor allem kontrollieren, ob die Fertigung so läuft, wie sie soll. Die zunehmende Automatisierung ermöglicht es, das Produktionsniveau mit weniger 14 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

15 Industrie Digitalisierung der Industrie Angestellten als bisher zu halten. Arbeitsplätze werden verschwinden, was in Anbetracht eines drohenden Fachkräftemangels in Deutschland und Schweden jedoch nicht unbedingt von Nachteil sein muss. Datensicherheit ist Voraussetzung Eine wichtige Voraussetzung für den Erfolg von Industrie 4.0 ist allerdings die Datensicherheit. Wenn Maschinen und Fabriken auf der ganzen Welt miteinander vernetzt sind, steigt auch die Gefahr, dass Informationen in die falschen Hände geraten. Stoppen lässt sich die längst in Gang gekommene Entwicklung nicht mehr. Industrie 4.0 ist aber mehr Evolution als Revolution, sagt Thomas Stetter, Chef von Digital Factory bei Siemens Norden. Bis sie sich voll durchgesetzt hat, dauert es sicher noch gut 20 Jahre. In gewissen global agierenden Branchen mit starkem Konkurrenzdruck, wie zum Beispiel der Automobil- und Luftfahrtindustrie, ist die Industrie 3.8 aber schon heute Realität. n FAKTEN Industrie ist ein in eutschland geprägter Begriff, der in Zusammenhang mit der sogenannten vierten industriellen Revolution steht. Er ist ursprünglich der Name eines Zukunftsprojekts, das die Bundesregierung im Rahmen ihrer Hightech-Strategie startete. Für das Projekt stehen rund 200 Millionen Euro zur Verfügung. er Begriff Industrie wurde anlässlich der Hannover Messe 2011 lanciert. Ende 2012 präsentierte die Arbeitsgruppe Industrie 4.0 unter Leitung von Siegfried Dais (Robert Bosch GmbH) und Henning Kagermann (acatech - Deutsche Akademie der Technikwissenschaften) der Bundesregierung erste Empfehlungen. Bei der Hannover Messe 2013 lag der Abschlussbericht vor. Dies war auch der Startpunkt für die Plattform Industrie 4.0, die von den drei Branchenorganisationen BITKOM (Bundesverband Informationswirtschaft, Telekommunikation und neue Medien), VDMA (Verband Deutscher Maschinen- und Anlagenbau) und ZVEI (Zentralverband Elektrotechnikund Elektronikindustrie) eingerichtet wurde. Ihre Aufgabe ist es, alle Aktivitäten in diesem Bereich zu koordinieren. Unter der Leitung von Bundeskanzlerin Angela Merkel hat die deutsche Regierung zudem den Nationalen IT-Gipfel einberufen, der als zentrales Kooperationsforum für Politik, Wirtschaft und Wissenschaft fungiert. Eine der Arbeitsgruppen beschäftigt sich mit Industrie 4.0. n Angebote in Rekordzeit ACHT WOCHEN BRAUCHTE man früher bei Siemens Industrial Turbomachinery im mittelschwedischen Finspång für die Erstellung eines Kundenangebots. Nunmehr dauert es gerade einmal fünf Minuten. Möglich macht diese drastische Verkürzung ein sogenannter Vertriebskonfigurator. Der große Vorteil ist, dass der Verkäufer während des gesamten Verkaufsprozesses Hilfe erhält, sagt Jan Nilsson, leitender Ingenieur in der Abteilung CRM Process & IT Development bei Siemens. So kann er bei jedem einzelnen Auftrag die optimale Konfiguration und das korrekte Angebot erarbeiten. Das spart ungemein viel Zeit und Geld. Die Dampf- und Gasturbinen, die Siemens Industrial Turbomachinery herstellt, sind äußerst komplizierte Konstruktionen. Der Kunde kann aus einer Vielzahl verschiedener Komponenten wählen, die nach seinen Wünschen zusammengebaut werden. Allein bei den Lufteinlässen gibt es zum Beispiel 120 Varianten. Früher arbeiteten daher verschiedene Spezialisten mehrere Monate an der Konfiguration einer passenden Lösung und erstellten ein Angebot, das oft bis zu 500 Seiten umfasste. Jetzt hat sich die Arbeit vereinfacht. Der Vertriebskonfigurator, den man in Finspång einsetzt, ist eine sogenannte CPQ-Lösung (Configure Price Quote) von Tacton Systems in Stockholm. Die Software vergleicht die Kundenwünsche schnell und einfach mit dem Produkt- und Komponentenangebot des Unternehmens. Von allen Bereichen der Unternehmenssoftware wächst CPQ momentan am schnellsten und wird in immer mehr Branchen eingesetzt egal ob B2B oder B2C. Die Technik zur Automatisierung des gesamten Prozesses von Angebot über Kundenauftrag bis Fertigung und Lieferung gibt es schon. So wie bei Industrie 4.0 vorgesehen, steuert im Prinzip der Kunde die Produktion. Er muss nur sagen, was er will, und das System findet dann automatisch die optimale Lösung, erklärt Christer Wallberg, Geschäftsführer von Tacton Systems. Tacton geht auf ein Projekt des Schwedischen Instituts für Computerwissenschaft (SICS) aus dem Jahr 1987 zurück, bei dem einige Forscher mit künstlicher Intelligenz arbeiteten. Mitte der 1990er-Jahre konnten sie in Zusammenarbeit mit Ericsson die erste Version eines Vertriebskonfigurators präsentieren machte sich das Projekt als Tacton selbstständig. Der Turbinenhersteller Siemens Industrial Turbomachinery in Finspång hat einen sogenannten Vertriebskonfigurator von Tacton Systems installiert. Im Prinzip steuern jetzt die Kunden die Produktion. Seitdem ist das Unternehmen kontinuierlich gewachsen. Es beschäftigt heute rund 160 Angestellte und erzielt einen Umsatz von umgerechnet etwa 17 Millionen Euro. Knapp 300 Firmen weltweit, unter ihnen Siemens, Bosch, General Electric, Toshiba, Mitsubishi, Scania und Daimler, benutzen seine Produktions- und Vertriebskonfiguratoren. In allen Branchen geht der Trend hin zu maßgeschneiderten Lösungen, sagt Christer Wallberg. Allerdings sind die Kunden nicht immer bereit, dafür auch mehr zu bezahlen. Um weiterhin kostengünstige und individuelle Lösungen anbieten zu können, müssen wir von engineer to order auf configure to order umsteigen. Komplexe, an den Kundenwünschen ausgerichtete Produktionsprozesse mit langen Vorlaufzeiten werden durch Modullösungen ersetzt, bei denen viele kleine Standardkomponenten rasch und flexibel zu unterschiedlichen Produkten zusammengebaut werden können. Konfigurationssysteme bringen Kundenwünsche früh in den Verkaufsprozess ein. Der Konfigurationsbefehl wird direkt in das Verkaufssystem eingespeist und dort in einen entsprechenden Produktionsauftrag umgewandelt. Das senkt die Fehlerquote. In der Lastwagenindustrie zum Beispiel sind die bestellten Fahrzeuge oft überspezifiziert, weil Kunde und Lieferant nicht genau wissen, was gebraucht wird, verdeutlicht Wallberg. Wenn man aber gleich zu Beginn gewisse Informationen in das System einspeist zum Beispiel wie viele Kilometer der Lkw im Jahr fahren wird, welche Fracht er transportiert und wie die Wetter- und Klimaverhältnisse am Einsatzort sind dann erhält man eine Lösung, die genau dem Bedarf entspricht. n Christer Wallberg, Tacton Systems. FOTO:TACTON FOTO:TACTON DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 15

16 Framgångsrika affärsstrategier - Bygg Erfolgreiche Geschäftsstrategien - Bau Pramit baut Großprojekte zügig und maßgeschneidert Wer auf der Autobahn im Norden Stockholms unterwegs ist, kennt Norra Länken. Das erste, vier Kilometer lange Teilstück verbindet mit seinen Tunneln den Universitätsbezirk mit dem Fährhafen von Värtan. Für viele Pendler bringen die Tunnel von Norra Länken seit der Eröffnung Ende 2014 eine Zeitersparnis von 30 Minuten pro Strecke. Das Großprojekt hat ein Gesamtvolumen von 1,5 Milliarden Euro. Unter den Projektverantwortlichen ist der türkisch-deutsche Konzern Pramit Construction Filial. Das Familienunternehmen mit Hauptsitz in Istanbul ist spezialisiert auf internationale Infrastrukturgroßprojekte wie Flughäfen und Tunnel, viele davon in Deutschland. Mehr und mehr konzentriert sich der Konzern aber auch auf den Wohnungsbau. Unser Motto ist: just in time, erklärt der Geschäftsführer von Pramit Construction Filial, Cemil Sitar. Wir sind bekannt für eine zügige Arbeitsweise mit höchster Qualität. Wir können Projekte oftmals vor der gesetzten Deadline fertigstellen. In Schweden sind die fleißigen Konstrukteure seit 2012 tätig. Der Deutsch-Schwedischen Handelskammer hat das Unternehmen seine Lohnund Finanzbuchhaltung übergeben. Auch wenn wir nun mit den schwedischen Gepflogenheiten bekannt sind, so vertrauen wir unsere Buchhaltung weiterhin der Handelskammer an, da wir die reibungslose Zusammenarbeit mit den hiesigen Mitarbeitern schätzen, sagt Geschäftsführer Sitar. Neben Norra Länken projektiert und baut der Konzern mit derzeit 110 Mitarbeitern in Schweden eine Fülle von weiteren Infrastrukturvorhaben und Wohnungen. n Pramit Construction ist spezialisiert auf Betonbau, Schalung, Bewehrung, Erd- und Mauerwerk. Pramit Construction är specialiserat inom betong, formsättning, armering, mark- och murarbete. Pramit bygger storprojekt snabbt och skräddarsytt FOTO: PARMIT Den som rör sig i trafiken i norra Stockholm känner till Norra länken. Den första 4 kilometer långa etappen som invigdes i slutet av 2014 förbinder universitetsområdet med Värtahamnen genom en tunnel och innebär för många pendlare en tidsbesparing på 30 minuter i varje riktning. Totalt beräknas Norra länken kosta 14,9 miljarder kronor och stå klar En av de ansvariga byggentreprenörerna är den turkisk-tyska koncernen Pramit Construction Filial. Pramit är ett familjeföretag med huvudkontor i Istanbul och är specialiserat på stora infrastrukturprojekt som flygplatser och tunnlar. Mer och mer inriktar sig koncernen även på bostadsbyggande. Vårt motto är: just in time, säger Cemil Sitar, vd på Pramit Construction Filial. Vi är kända för att jobba snabbt och med högsta kvalitet. Vi kan ofta avsluta projekt före utsatt tid. Det uppskattar våra uppdragsgivare mycket. I Sverige har de flitiga konstruktörerna varit verksamma sedan Företaget gav Tysk-Svenska Handelskammaren i uppdrag att sköta löneadministration och redovisning. Även om vi numera känner till de svenska rutinerna så fortsätter vi att anlita handelskammaren för vår bokföring, eftersom vi uppskattar det friktionsfria samarbetet med medarbetarna där, säger Sitar. Vid sidan av Norra länken projekterar och bygger koncernen med 110 anställda i Sverige en mängd ytterligare infrastrukturprojekt och bostäder. n SSI Schäfer bygger höglager för frysrätter Familjen Dafgård är idag Sveriges största färdigmatsproducent. Runt medarbetare producerar köttbullar i timmen och 40 miljoner Billys-pizzor per år. Med tillväxten ökar också kraven på logistiken. Företaget har därför gett den tyska internlogistikspecialisten SSI Schäfer från Giebelstadt uppdraget att bygga ett nytt djupfryslager i Källby. Vi valdes att leverera Familjen Dafgårds nya lager eftersom vi föreslog den bästa tekniska lösningen för företagets särskilda behov, förklarar Anders Bohlin, försäljningschef på SSI Schäfer Nordic. Logistiklösningen möjliggör bland annat en snabbare tidsövervakning och en noggrannare lagerkontroll, och kommer i förlängningen att reducera lastningstiderna. Vid projekt av det här slaget bistår Tysk-Svenska Handelskammaren i juridik- och skattefrågor. Vi får den hjälp och rådgivning vi behöver för ett lyckat projektgenomförande, förklarar Emil Tolev, skattechef på SSI Schäfer i Giebelstadt. Samarbetet löpte på ett professionellt och obyråkratiskt sätt. Det nya höglagret (HRL) som mäter 35 meter i höjd kommer att rymma omkring pallplatser och styras av sex avancerade SSI Schäfer EXYZkranar för dubbel djuplagring och hämtning. Leveransen inkluderar även ett Conveyor-system som är direkt kopplat till produktionsanläggningen, ett nytt distributionsområde och SSI Schäfers omfattande mjukvarusystem. Byggandet av det nya djupfryslagret i Källby har precis inletts och väntas vara klart i december n SSI Schäfer baut Hochregallager für Fertiggerichte Köttbullar gehören zu den bekanntesten schwedischen Gerichten im Ausland. Seit nunmehr drei Generationen zählen die Hackfleischbällchen zur Produktpalette des schwedischen Familienunternehmens Dafgårds. Heute ist Dafgårds Schwedens führender Fertiggerichtehersteller. Rund Mitarbeiter produzieren Hackfleischbällchen pro Stunde und 40 Millionen Billys-Pizzas pro Jahr. Mit dem Wachstum wuchsen auch die Anforderungen an die Logistik. Das Unternehmen beauftragte daher den deutschen Lagersystemspezialisten SSI Schäfer aus Giebelstadt mit dem Bau eines neuen Tiefkühllagers am Standort Källby. Das neue, 35 Meter hohe Hochregallager (HRL) bietet Platz für rund Palettenstellplätze. Verteilbereich und softwaregesteuerte, automatisierte Fördertechnik sind direkt mit der Produktionsanlage verbunden. SSI Schäfer skapar nyckelfärdiga höglager för svenska Dafgårds nya distributionscentrum. SSI Schäfer baut ein 35 Meter hohes Hochregallager für das Distributionszentrum von Dafgårds Bei rechtlichen und steuerrechtlichen Fragen unterstützt bei derartigen Projekten die Deutsch-Schwedische Handelskammer fachlich kompetent und unbürokratisch. Wir erhalten hier die Unterstützung und Beratung, die für eine erfolgreiche Projektabwicklung notwendig sind, erklärt Emil Tolev, Steuerreferent bei SSI Schäfer in Giebelstadt. Die Bauarbeiten in Källby haben gerade begonnen und die Fertigstellung des neuen Tiefkühllagers wird im Dezember 2015 erwartet. n FOTO: SSI SCHÄFER 16 DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN

17 We don t know what the car of the future looks like. But we know how it will be built. Making things right. Answers for the future of manufacturing. To ensure long-term success in the automotive market, production has to react flexibly to its changing needs. Nowadays it is about more than just the mere manufacturing process product design, production planning, and service performance are also key factors. Volkswagen has already collaborated with Siemens to make production more intelligent. In the future, machines will learn to communicate independently and to optimize production steps. The goal is to simplify the manufacturing of different car models. The benefits include greater flexibility, increased efficiency, and improved global competitiveness. Connecting the real and the virtual world for the future of manufacturing. The answers for the future of manufacturing exist. And now is the time to make things right. Because the world of tomorrow needs answers that last today. siemens.se

18 We create chemistry that makes batteries love dancing. The demand for energy is rising fast. To help the world keep up, we are co-creating smarter ways to harvest and generate energy, like using the footsteps on dance floors to charge clubbers phones. When our everyday lives help to fuel the planet, it s because at BASF, we create chemistry. Share our vision at wecreatechemistry.com

19 Erfolgreiche Geschäftsstrategien - Einrichtung Framgångsrika affärsstrategier - Inredning FOTO: VITRA Växande intresse för Vitras designmöbler Samtidigt som Sverige är ett land med egen stor möbelindustri finns ett växande intresse för internationell design. Den schweiziska tillverkaren Vitra tillhör de möbelproducenter som lever upp till svenskens högra krav. Företaget, som grundades redan 1950, gjorde sig tidigt ett namn tack vare att designer som Charles och Ray Eames samt Frank Gehry fått skapa fåtöljer, stolar och andra möbler. Makarna Eames Lounge Chair är fortfarande, 60 år efter lanseringen, en designklassiker som numera finns på Museum of Modern Art i New York. Ända till för tre år sedan hade Vitra endast en representant i Sverige. Denne ansvarade huvudsakligen för marknadsföringen av de eleganta möblerna. Idag sysselsätter designmöbeltillverkaren från schweiziska Birsfelden fler än tio medarbetare i Sverige. Vi riktar oss inte så mycket till slutkonsumenter utan mer till arkitekter, säger Vitra Sveriges vd Sven Jansson. Dessutom bygger vi upp ett försäljnings- och servicenätverk i hela Sverige. Sedan etableringen av den egna filialen har omsättningen mer än fördubblats. För att kunderna inte bara ska kunna göra sig en bild av möblerna utan även kunna be-sitta dem öppnade möbeltillverkaren tillsammans med sin finska partner Artek ett showroom på Södermalm i Stockholm förra året. Tysk- Svenska Handelskammaren har varit Vitras partner från första början: Utmärkt vägledning, säger Jansson. För oss var det toppen att ha någon som ger råd i juridik- och skattefrågor och kan förklara kulturella skillnader mellan Sverige och Schweiz. Handelskammaren hjälper Vitra med bokföringen och låter dem därigenom koncentrera sig på sin kärnverksamhet: att sätta kunderna i fokus. n Sedan etableringen av den egna filialen har Vitras omsättning i Sverige mer än fördubblats. Seit Gründung der eigenen Niederlassung hat sich der Umsatz von Vitra in Schweden mehr als verdoppelt. Schweden lieben Vitras Designmöbel Bis vor drei Jahren hatte Vitra lediglich einen Vertreter in Schweden. Dieser steuerte hauptsächlich die Vermarktung der schicken Möbel aus der Schweiz. Vitra hat sich seit seiner Gründung 1950 einen Namen gemacht, weil dort Designer wie Charles und Ray Eames oder Frank Gehry Stühle und andere Möbel gestalten konnten. Schweden hat zwar eine große eigene Möbelindustrie, aber das Interesse an internationalem Design wächst. Heute beschäftigen die Designmöbelhersteller aus Birsfelden über zehn Mitarbeiter in Schweden. Wir zielen nicht so sehr auf Endverbraucher, sondern mehr auf Architekten ab, sagt Vitra- Geschäftsführer Sven Jansson. Außerdem bauen wir ein Vertriebs- und Servicenetz in ganz Schweden auf. Seit Gründung der eigenen Niederlassung hat sich der Umsatz mehr als verdoppelt. Damit sich Kunden nicht nur ein Bild machen, sondern die Möbel auch be-sitzen können, eröffneten die Möbelhersteller gemeinsam mit ihrem finnischen Partner Artek im vergangenen Jahr einen Showroom in Stockholm. Die Deutsch-Schwedische Handelskammer war von Anfang an Partner von Vitra: Exzellente Betreuung!, sagt Jansson. Für uns war es toll, jemanden zu haben, der uns in Rechtsund Steuersachen berät und auch bei kulturellen Unterschieden zwischen Schweden und der Schweiz vermitteln kann. Die Handelskammer hilft Vitra bei der Buchhaltung und hält ihnen so den Rücken für ihr Kerngeschäft frei: sich auf die Kunden zu konzentrieren. n Ingenjörskonst och hantverksperfektion Vad har Hugo Boss, Prada och Louis Vuitton gemensamt? Alla tre designmärken anlitar den sydtyska interiörbyggnadsspecialisten Baierl & Demmelhuber Innenausbau GmbH. Unikt är att företaget med filialer i London och Wien förenar projektledning, ingenjörskonst och alla inredningshantverk under ett tak. Man bygger såväl exklusiva hotell- och flygplatslounger som moderna kontorslandskap och offentliga storprojekt. Med omkring 390 anställda omsatte Baierl & Demmelhuber under sitt jubileumsår 2014 över 100 miljoner euro. När det gäller detaljhandelsbutiker använder sig Baierl & Demmelhuber av strategin Follow your customer. Företaget bygger butiker för lyxmärken i hela Europa. I Sverige har det tyska företaget skapat och inrett butiker för Hollister, Church s och Prada. Aktuell kund är den franska väsktillverkaren Louis Vuitton med sin flaggskeppsbutik i Stockholm. I utlandet anlitar företaget de lokala handelskamrarnas rådgivning i landsspecifika frågor inom arbets-, skatte- och handelsrätt. Ända sedan 2009 har företaget goda erfarenheter av Tysk- Svenska Handelskammarens tjänster. Handelskammaren hjälper Baierl & Demmelhuber med projektet Louis Vuitton och har till exempel tagit hand om anmälan av de utländska medarbetarna hos Arbetsmiljöverket: Vi är väldigt tacksamma för handelskammarens snabba och obyråkratiska stöd, bekräftar Johannes Demmelhuber, vd på Baierl & Demmelhuber. Dessutom är handelskammaren även företagets momsombud i Sverige som upprättar de månadsvisa momsdeklarationerna och ger rådgivning i momsfrågor. n FOTO: BAIERL & DEMMELHUBER Baierl & Demmelhuber använder strategien Follow your customer för nya marknader. Baierl & Demmelhuber verfolgt im Ausland eine Follow-Your- Customer-Strategie. Ingenieurwissen und handwerkliche Perfektion Was haben Hugo Boss, Prada und Louis Vuitton gemeinsam? Alle drei Edelmarken setzen im Ladenbau auf den süddeutschen Innenausbauspezialisten Baierl & Demmelhuber. Einzigartig: Das Unternehmen mit Niederlassungen in London und Wien vereint Projektmanagement, Engineering und den konkreten Innenausbau unter einem Dach. Es baut exklusive Hotel- und Flughafenlounges genauso wie moderne Bürowelten und öffentliche Großprojekte. Bei Ladengeschäften im Einzelhandel verfolgt Baierl & Demmelhuber eine Follow-Your- Customer-Strategie. Für Luxusmarken baut das Unternehmen Läden in ganz Europa. In Schweden haben die Bayern Boutiquen von Hollister, Church s und Prada konzipiert und ausgestattet. Aktueller Kunde ist der französische Kofferhersteller Louis Vuitton mit seinem Flagshipstore in Stockholm. Die Services der Deutsch-Schwedischen Handelskammer schätzt das Unternehmen seit Beim Projekt Louis Vuitton übernimmt die Kammer die gesetzlich vorgeschriebene Anmeldung der Arbeitnehmer bei der Arbeitsschutzbehörde: Wir sind sehr dankbar über die schnelle und unbürokratische Unterstützung der Kammer, bestätigt Johannes Demmelhuber, Geschäftsführer bei Baierl & Demmelhuber. Sie haben unsere Projektteams detailliert über die Anmeldung unserer Arbeiter aufgeklärt und ihnen auch bei der Anmeldung geholfen. Darüber hinaus ist die Kammer auch Fiskalvertreter für Schweden: Sie erstellt die monatlichen Umsatzsteuermeldungen und berät in umsatzsteuerrechtlichen Fragen. n DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 19

20 LNG gör skillnad. För industrin och miljön. Funderar du på att gå över till LNG, flytande naturgas? Om inte, gör det. LNG ger lägre utsläpp. Den är också effektivare och enklare att använda jämfört med andra fossila bränslen. LNG-terminalen i Nynäshamn är en viktig länk i försörjningskedjan som gör LNG tillgänglig för processindustri, sjöfart och transporter i Norden. Hur kan LNG göra skillnad för din verksamhet och miljön? Fråga oss.