The method of typological seria3on of runic objects and runes

Transkript

1 The method of typological seria3on of runic objects and runes Associate Professor Svante Fischer Ins%tut d Études Avancées de Nantes The Nantes Ins%tute for Advanced Study

2 Typologisk seria3on och datering av de äldre runinskriaerna. Introduk3on Sy;et med denna tet är a? redogöra för de äldre runinskri;ernas problema%k, hur de ordnas i seria%on rent typologiskt, och hur denna seria%on kan användas %ll a? datera förändringar i de äldre runinskri;erna. Teten kommer också a? belysa de begränsningar som typologisk seria%onsmetodik inbegriper. Material Det finns ungefär 400 äldre runinskri;er ristade i sten och på lösföremål som %llhör en gemensam äldre samgermansk runrad från %den fram %ll år 500. Dessutom finns c. 90 runinskri;er i den merovinger%da radgravskulturen, vilken %llhör en kon%nental avgrening som förmodligen blivit helt oavhängig under 400- talet. Där%ll finns 175 runbrakteater varav flera dock är stampiden%ska. Utöver de?a finns c. 80 anglosaiska runinskri;er varav endast e? fåtal kan sägas ha en koppling %ll det skandinaviska materialet. Till de?a ska läggas c. 30 inskri;er som blandar enstaka äldre runor med de yngre runraderna. Hela de?a materials runformer har aldrig kunnat dateras på e? %llfredsställande sä? e;ersom det inte ordnats i en enhetlig seria%on %digare. Frågeställningar Den huvudsakliga problema%ken kring de äldre runinskri;ernas datering kan omfa?as av tre frågor. För det första: varför börjar man i Skandinavien förändra runorna med en enhetlig reform under 400- talet? För det andra: varför sluzör man inte den påbörjade reformen under 500- talet? För det tredje: varför ligger runornas utveckling istället i träda under flera hundra år fram %ll 700- talets slut? Metod Språkliga ljudförändringar i runinskri;er kan inte all%d säkert beläggas. Därför är studien av runformernas rent grafiska utveckling den enda möjliga metoden a? spåra förändring i runinskri;erna under 500- talet fram %ll 800- talet. Följaktligen måste man ordna och jämföra hundratals runinskri;er och runformer i en seria%on av huvudstavar, bistavar och vinklar där runformernas geografiska inbördes avstånd och stegvisa förändringar följs åt i olika regionala konteter. Men runskri;ens förändring skiljer sig på en vik%g punkt från övrig materiell kultur e;ersom de enskilda runformerna är delar av en helhet. Förändring kan inte ske för bara en runa i taget. Istället måste en medveten innova%on ta hänsyn %ll samtliga använda runor i en regional kontet. Där den regionala konteten fram på 400- talet var stor delas den på 500- talet upp i mindre enheter. Genom a? definiera dessa nya enheter i arkeologiska termer kan man förstå runinskri;ers förändringar inom kulturområden som på 700- talet åter börja smälta ihop. Summary in Swedish Svante Fischer

3 Inom arkeologin är den vetenskapliga studien av successiva förändringen av enskilda företeelser inom ramen för en helhet inte något ovanligt utan helt norma%v. E? flertal seria%oner och mul%variabla korrespondensanalyser ligger %ll grund för föremålskronologier där brytningsperioden under 500- talet är särskilt intressant (jfr. Aboe 2004 för guldbrakteater, Legou, Périn & Vallet 2009 för merovinger%da föremål i Frankrike, Fischer & Victor 2011 för Mälardalens folkvandrings%d). Det är just denna typ av arkeologisk grundforskning som möjliggör övrig sekundär forskning. E? närliggande eempel är metodutvecklingen av konsthistoriska kurvaturtypologier inom arkeologin som möjliggjort datering av de senvikinga%da runstenarna (Gräslund 1992). Övrig runforskning saknar ännu en vetenskaplig metod där en helhetsbild kan ligga %ll grund för teorier som kan låta sig falsifieras. De?a är särskilt avgörande för övergången mellan den äldre runraden och de yngre kortkvist- och långkvistrunorna. En runas möjliga uzormning begränsas m a o av andra i bruk varande runor. Dessa får inte förvälas e;ersom det då skulle leda %ll förvirring. Inget hindrar a? man har två olika tecken med samma betydelse eller två olika språkljud med samma ljudvärde. Problemet är a? man inte fri? kan återanvända äldre runformer som sedan %digare kan associeras med andra ljudvärden. Innova%oner som förs in u%från är därför särskilt problema%ska och måste successivt integreras om de ska användas i någon större utsträckning. De olika stegens inbördes kronologiska och regionala ordning har aldrig %digare kunnat fastställas med andra metoder än rent generella antaganden. I seria%onen ordnas runformerna numeriskt u%från deras äldsta kända varianter och successiva utveckling, t e finns det se olika varianter av runan j och fyra varianter av runan k. En inskri; måste vidare uppfylla minst två kriterier som delas av minst en annan inskri; för a? skapa minimala par genom hela matrisen. För a? seria%onen ska uppfylla kraven för en sta%s%sk säker korrespondensanalys krävs a? varje runform förekommer %llsammans med minst två andra runformer som också förekommer i minst två andra inskri;er som även de uppfyller samma kriterier för a? ingå i korrespondensanalysen. Seria3onens begränsningar som vetenskaplig metod Det måste understrykas a? runformernas seria%on inte är a? jämställa med vare sig absolut kronologi eller typokronologi. Den är rela%v e;ersom den enbart visar på fak%skt förekomst och kombina%oner som ordnas i en matris där data sorteras i en fallande kadens från vänster %ll höger. Men inom arkeologin krävs också den teore%ska kopplingen %ll förståelsen av då%dens samhälle och materiella kultur. Den redovisade preliminära seria%onen (se bilaga) visar något betydligt mer intressant än bara kronologi. Seria%onen ly;er fram anomalier som bara kan förklaras u%från e? större samhällsperspek%v. I seria%onens sista fas i den %diga vikinga%den finns t.e. e? lysande undantag Rökstenen. Kombina%onen av äldre och yngre runformer på Rökstenen öppnar för nya frågeställningar kring hur man i förhistorian uppfa?ade si? eget förflutna och försökte strukturera de?a. Å ena sidan kan de äldre runornas frekvens på Rökstenen utan vidare placera teten under den mest händelserika fasen av den folkvandrings%da runreformen. Å andra sidan uppvisar Rökstenen en fullt genomförd förändring med e? helt ny? skri;system, de yngre kortkvistrunorna. Ser man bara %ll dessa så ter sig Rökstenen som en helt normalt förväntad %digvikinga%da runinskri;. Den är m a o en %digvikinga%da runinskri; som i sin skri;bild anspelar på det förflutna. Ristaren har kanske uppfa?at äldre runformer som lämpliga artefakter ur det förflutna, vilket är något som seria%onsmetodiken svårligen kan förklara enbart genom påvisbar närvaro eller frånvaro.

4 Bibliografi: Aboe, M Die Goldbrakteaten der Völkerwanderungszeit. Herstellung und Chronologie. Ergänzungsbände zum Realleikon für germanische Altertumskunde. Berlin/New York. Barnes, M The Origins of the Younger Futhark: A Review of Recent and Less Recent Research. NOWELE: North- Western European Language Evolu6on 56/57, Fischer, S Finsta i Skederid (U ATA3916/47)". Futhark: Journal of Runic Studies 3. Fischer, S. & Victor, H New Horizons for Helgö. I: B. Arrhenius & U. O Meadhra, eds. Ecava%ons on Helgö XVIII. KVHAA. Stockholm. Fischer, S. & Victor, H Fischer, Svante, Victor, Helena. À propos de chambres funéraires (IVe- VIe s.) découvertes récemment en Suède : chronologie et interpréta%on sociale. Carré, F. et Henrion, F. ed. Tome XXII des mémoires publiés par l'afam. Condé sur Noireau. Fischer, S. et al Les Seigneurs des Anneau. Bulle%n de liaison de l Associa%on française d Archéologie mérovingienne. Hors série no 2. (Inscrip%ons runiques de France, Tome I.) Deuième édi%on corrigée et revue. Condé- sur- Noireau. Fischer, S Brief Events and Long- Term Change The Slow Impact of Foreign Influences in Valsgärde. S. Norr, ed. Valsgärde Studies. The Place and its People, Past and Present. OPIA 43. Uppsala. Gräslund, A- S Runstenar - - om ornamen%k och datering 2. Tor 24. Uppsala. Legou, M., Périn, P. & Vallet, F Chronologie normalisée du mobilier mérovingien entre Manche et Lorraine. 4e éd. revue et corrigée. AFAM: Condé- sur- Noireau. Salin, B Die Germanische Thierornamen%k. Halle. Schulte, M., 2009: The Scandinavian Runic Reform: A Sound No%on or a Research Dogma? NOWELE: North- Western European Language Evolu6on 56/57,

5 What is a seria3on and what is it good for? Seria%on is a method to track change in the material world Besides tracking change, diagonal seria6on also shows correspondence or similari%es between various phenomena. A correspondence analysis is the logical conclusion of a series of steps of diagonal seria%on

6 BaMleship diagram seria3on

7 Basic diagonal seria3on

8 Three steps of diagonal seria3on

9 Net step: Complete correspondence analysis with one or two parabulae clustering the variables

10 What goes into a first seria3on of runic graphemes? 1. A minimum of 100 entries with at least three different variables. 2. Each variable must have two corresponding variables among the other 99 entries, that is, more than just a minimal pair. Eample: a runic inscrip%on alu would fit these criteria. It would qualify as an entry with the three variables a1, l1, u1 and there would be a number of other entries with a corresponding set of variables.

11 All runic objects What does not? A minimum of three similar contets, e.g. graves, each with a runic object, where the graves contain two other things that match the contents of two other graves. To compile a seria%on with the c. 90 runic graves one would need another few thousand graves.

12 What does not? All Style I relief brooches with runes A minimum of 100 brooches with corresponding variables are needed. Since they are composed of so many different variables, only a regional appraisal of brooches is possible. There are currently less than 80 relief brooches in Scandinavia

13 The runic reforms: successive change of variables

14 k- variables from k1 to k4 k1a- c k2 k3 k3 k4 k1 Vg 65 Vånga, Charnay k2 Björketorp, Chessel Down 1-2 k3 Vg 63 Noleby, Stento;en, Ällestad, Gilton 4 k4 Rickeby, Vg 119 Sparlösa

15 d1- variable Odenstedt 1990 argues that d1 is an independent innova%on. However, d1 is o;en referred to as a double inverted D or þ

16 d1 on Tune (5th century)

17 d2 on Vg 63 Noleby (c )

18 d2 on Eggja, c. 700? suemade nakdan

19 d2 d2 differs from d1, because the branches do not depart from the etreme ends of the staffs but from the center. d2 is a likely predecessor to d3 in Rök and Finsta i Skederid d3 Rök, c. 800 d3+ d1 d1- d2? d4

20 e1 ŋ ï p k 1 b j1 H+ā k1a M+u g+ā ā+r1 k2 e2+r e2+k1 e2+h j2 d2 g z1 z1 e2 ĀnsuR (ā, ą) o w H d1 M j3 k3 j4 d3 R1 Áss (ō, ą, k4 (k, æ) g) a1 m h R2 K J Garbølle Garbølle Årstad KJ 58 Årstad U Krogsta U 1125 Krogsta K J 5 3 Kårstad KJ 53 Kårstad N Hogganvik N Hogganvik K J 8 1 Stenstad KJ 81 Stenstad N I æ R 1 7 Ødemotland NIæR 17 Ødemotland G o 8 8 Kylver Go 88 Kylver IK Lindkaer IK Lindkaer K J 7 6 Opedal KJ 76 Opedal G o Martebo Go 264 Martebo D R B R 1 2 Darum DR BR 12 Darum Danneberg Danneberg Caistor Caistor IK Nebenstedt IK 128 Nebenstedt N O R ; 2 4 Smedstorp NOR1997;24 Smedstorp 500 IK Vadstena IK 355 Vadstena K J Gallehus KJ Gallehus 400 K J 6 1 Kalleby KJ 61 Kalleby U 3 2 Skåäng? U 32 Skåäng K J Gallehus KJ Gallehus 400 IK Tjurkö IK Tjurkö IK 7 0 Halskov IK 70 Halskov V g 6 5 Norra Vånga Vg 65 Norra Vånga V g Kinneve Vg 134 Kinneve K J 7 8 Bø KJ 78 Bø IK Skrydstrup IK 166 Skrydstrup B h 4 6 Sorte Muld Bh 46 Sorte Muld 375/ /70 D R 1 6 Fløksand Fløksand 9 Kragehul DR 169 Kragehul IK Undley IK 374 Undley V r Järsberg Vr Järsberg D R Lindholmen DR 261 Lindholmen K J 1 8 Eikeland KJ 18 Eikeland 525 Bratsberg Bratsberg 525 IK Tirup Heide IK 352 Tirup Heide V Chessel Down II Chessel Down II

21 e1 ï p j1 k1a H+ā g+ā e2+k1 e2+h e2+r k1b k2 ŋ ā+r1 j2 k3 j3 d2 M+u z1 g e2 ĀnsuR (ā, ą) o w d1 M H d3 j4 R1 k4 (k, g) Áss (ō, ą, æ) a1 ą2 m1 h m3 h m2 a2 ą3 R2 Garbølle Garbølle KJ 58 Årstad KJ 58 Årstad U 1125 Krogsta U 1125 Krogsta KJ 53 Kårstad KJ 53 Kårstad N Hogganvik N Hogganvik KJ 81 Stenstad KJ 81 Stenstad Go 88 Kylver Go 88 Kylver DR BR 63 Börringe IK 110 Lindkaer IK Lindkaer IK 140 Overhornbæek KJ 76 Opedal KJ 76 Opedal DR BR 14 Skonager DR BR 12 Darum 4 DR BR 12 Darum IK Danneberg Danneberg U 32 Skåäng? U 32 Skåäng BR BR 47 Caistor Caistor IK 128 Nebenstedt IK 128 Nebenstedt Go 264 Martebo? Go 264 Martebo NOR1997;24 Smedstorp NOR1997;24 Smedstorp 500 IK 355 Vadstena IK 355 Vadstena KJ Gallehus KJ Gallehus 400 KJ 61 Kalleby KJ 61 Kalleby KJ Gallehus KJ Gallehus 400 IK Tjurkö IK Tjurkö IK 70 Halskov IK 70 Halskov Vg 65 Norra Vånga Vg 65 Norra Vånga Vg 134 Kinneve Vg 134 Kinneve KJ 78 Bø KJ 78 Bø DR 169 Kragehul DR 169 Kragehul KJ Tune IK 166 Skrydstrup IK 166 Skrydstrup Bh 46 Sorte Muld Bh 46 Sorte Muld 375/ /70 KJ Fløksand Fløksand IK 374 Undley IK 374 Undley KJ Bratsberg Bratsberg 525 IK 352 Tirup Heide IK 352 Tirup Heide Chessel Down II Chessel Down II Vg 67 Noleby Vg 67 Noleby Vr Järsberg Vr Järsberg DR 261 Lindholmen DR 261 Lindholmen IK 260 Grumpan IK 161 Skodborghus IK 98 Køge KJ 18 Eikeland KJ 18 Eikeland 525 Sö ALLHSÖDERM; 77 Strängnäs Sö ALLHSÖDERM; 77 Strängnäs KJ 17 Fonnås KJ 17 Fonnås DR 357 Stento;en DR 357 Stento;en 600 KJ Beuchte Beuchte 590 DR 359 Istaby DR 359 Istaby 600 KJ 75 Kjølvik KJ 75 Kjølvik Førde Førde KJ 59 Ellestad KJ 59 Ellestad Skramle Skramle KJ 40 Setre KJ 40 Setre 600 DR 358 Gummarp DR 358 Gummarp KJ 68 Vatn KJ 68 Vatn Öl NOR2003;26 Räpplinge Öl NOR2003;26 Räpplinge KJ Tveito KJ Tveito KJ 80 Rävsal KJ 80 Rävsal DR 361 Sölvesborg? DR 361 Sölvesborg KJ Eggja KJ Eggja 700 KJ Strand KJ Strand 700 U HG 1989; 44 Rickeby U HG 1989; 44 Rickeby 655 DR EM 1985 Ribe DR EM 1985 Ribe 735 Sk 70 Örja Sk 70 Örja 800 Sj 17 Høje Tåstrup Sj 17 Høje Tåstrup DR 190 Helnæs DR 190 Helnæs 800 U ATA3916/47 Finsta U ATA3916/47 Finsta DR 248 Snoldelev DR 248 Snoldelev 800 Vg 119 Sparlösa Vg 119 Sparlösa 800 Go 40 Roes Go 40 Roes 800 DR Flemløse 1 DR Flemløse 1 DR 189 Avnslev DR 189 Avnslev DR Färlöv DR Färlöv DR NOR1988;5 Malt DR NOR1988;5 Malt 900 DR Faaborg DR Faaborg DR Gørlev DR Gørlev 900 Skabersjö Skabersjö 750 DR Nørre Brarup DR Nørre Brarup Ög 136 Rök Ög 136 Rök 850 Oklunda Oklunda Ög ingelstad Ög ingelstad 900 Vsingsö Vsingsö e1 ï p j1 k1a H+ā g+ā e2+k1 e2+h e2+r k1b k2 ŋ ā+r1 j2 k3 j3 d2 M+u z1 g e2 ĀnsuR (ā, ą) o w d1 M H d3 j4 R1 k4 (k, g) Áss (ō, ą, æ) a1 ą2 ą3 m1 h m3 h m2 a2 ą3 R2

22 Second seria3on 144 entries with 52 variables = 7,488 square matri No minimal pairs le;, no iden%cal dies in the bracteate material. Torsbjerg Illerup 1 Illerup 2 Himlingøje Torsbjerg KJ 31 Övre Stabu Vimose bältesölja Vimose doppsko Vimose kam Møllegårdsmarken Nøvling Vimose hyvel Frienstedt Garbølle Strårup Gudme beslag KJ 58 Årstad U 1125 Krogsta KJ 53 Kårstad KJ 55 Veblungsnes KJ 76 Opedal N Hogganvik Tørvika B Ve?eland KJ 82 Saude Sö 24 Berga Go 88 Kylver kalleby KJ 91 Tørvika A KJ 81 Stenstad DR BR 14 Skonager DR BR 12 Darum 4 IK Danneberg Sö 32 Skåäng Caistor Go 264 Martebo NOR1997;24 Smedstorp KJ Gallehus KJ 61 Kalleby KJ Gallehus Vg 65 Norra Vånga Fallward Vg 134 Kinneve Nydam 3 yska; Sjy 68 Nydam 4 skidbeslag KJ 78 Bø DR Nydam 1 DR Nydam 5 spjutska; DR Nydam 2 DR 169 Kragehul KJ Tune U 877 Möjbro Fyn 6 Kragehul 2 KJ Strøm Bh 46 Sorte Muld KJ Bratsberg KJ Fløksand IK 110 Lindkaer DR BR 47 IK 355 Vadstena IK 128 Nebenstedt IK Tjurkö IK 70 Halskov IK 177 Søtvet IK 244 Fredriksstad IK 166 Skrydstrup IK 131 Norge DR BR 63 Börringe G 85 IK Väsby DR BR 74 Äskatorp IK 352 Tirup Heide IK Åsum IK 639 Trollhä?an BR 86 IK 260 Grumpan IK 161 Skodborghus IK 98 Køge Vg 67 Noleby Vr Järsberg DR 261 Lindholmen KJ 18 Eikeland Sö ALLHSÖDERM;77 Strängnäs KJ 17 Fonnås DR 357 Stento;en IRF Gilton 4 Skanomodu IRF Chessel Down II IRF Watchfield Schretzheim I Schretzheim ii KJ Breza KJ Beuchte KJ 6 Charnay KJ 144 Frei Laubersheim Kj 146 Arlon IRF Ichtratzheim Pforzen 1 Nordendorf II Neudingen- Baar München- Aubing Nordendorf II Weimar II Weimar III Griesheim KJ 59 Ellestad KJ 40 Setre DR 358 Gummarp KJ 68 Vatn Öl NOR2003;26 Räpplinge KJ 40 Setre KJ Tveito KJ 80 Rävsal KJ Eggja KJ Strand U HG 1989; 44 Rickeby Öl NOR2003;26 Räpplinge DR EM 1985 Ribe Sk 70 Örja DR 361 Sölvesborg Sj 17 Høje Tåstrup DR 190 Helnæs U ATA3916/47 Finsta DR 248 Snoldelev Vg 119 Sparlösa Sj 46 Tune, DK Go 40 Roes Lindholm DR Flemløse 1 DR 189 Avnslev DR Färlöv DR NOR1988;5 Malt DR Faaborg DR Gørlev Skabersjö Fyn 25 Nørre Nærå DR Nørre Brarup Ög 136 Rök Oklunda Ög ingelstad Sm NOR1997;25 Visingsö Elisenhof Karlevi Sønder Vinge 2 Glavendrup k1c e1 b3 s5 p ï j1 k1a e+m e2+k1 s1 ŋ H+ā k1b e2+r j2 g+ā d+ l2 a+n e2+h H+e2 k2 ā+r1 j3 k3 R1 d3 d2 g e2 d1 o w H M z1 s3 k4(k, g) Áss(ō, ą, æ) m1 a1 ą2 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2

23 k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R w+w k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā d+ e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ e+m a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2??? I II Öl NOR2003;2 6?

24 What can be ascertained from the second seria3on? 1. Correspondence or non- correspondence Eample: the 6th century Merovingian material is completely unrelated to an earlier phase of Nordic runes in the 3rd- 4th centuries, but also to the later innova%ons that occur in the 5th century bracteate corpus

25 k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2 w+w k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā d+ e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ e+m a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R ?? Bracteates? I II Merovingian inscrip%ons Öl NOR2003;2 6?

26 What can be ascertained from the second seria3on? 2. The likelihood of new discoveries of unamested sound values for already eis3ng variables Eample: less than 0.7 likelihood that a new, unknown sound value for an old variable would appear in a new cluster, because 3 new entries with lines of 147 squares each would have to meet in 1 new column of the matri, now consis%ng of a total 7,926 squares.

27 Three discoveries lacking minimal pairs w = p Watchfield case- fi ng (Odenstedt 1990) j4 (A) = z Sö 32 Skåäng (Looijenga 1997) d3 = H Finsta i Skederid (Källström 2007)

28 k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R w+w k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā d+ e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ e+m a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2??? I II Öl NOR2003;2 6?

29 What will have to be removed from the second seria3on prior to correspondence analysis? 1. Entries that contain too many variables, running horizontally instead of falling diagonally. Eamples: Kragehul, Eggja, Rök

30 k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R w+w k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā d+ e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ e+m a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2??? Kragehul I II Öl NOR2003;2 6? Eggja Rök

31 What will have to be removed from the second seria3on prior to correspondence analysis? 2. Variable columns that cut through the matri instead of falling diagonally Eamples: a1, H, basically all runes that do not change or change very slowly.

32 k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R w+w k1c e1 ĀnsuR 3 H+ā e2+r ā+r1 g+ā d+ e2+k1 p ï k1a k1b j3 ĀnsuR (ā, ą) j1 ŋ e+m a+n e2+l e+e e2+h k3 d2 k2 j2 s2 g e2 d1 o w H M z1 s1 k4 (k, g) s3 R1 Áss (ō, ą, æ) m1 a1 d3 ą2 h1 m2 s4 m3 h2 a2 ą3 R2??? I II Öl NOR2003;2 6?