Utbilda allmänheten EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN. Behandling av metalliskt avfall kräver kreativa lösningar. Bo Wirendal, produktchef

Transkript

1 EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NNOVA# Behandling av metalliskt avfall kräver kreativa lösningar. Bo Wirendal, produktchef KRISANDE KYLNING TESTNING PÅGÅR LÅGAKTIVT METALLAVFALL MYCKET MINDRE, MYCKET BÄTTRE TUFFT AVFALL INGEN MATCH FÖR THOR Utbilda allmänheten SIDAN 4

2 Ledaren Välkommen till Innova Det du nu håller i din hand är en gammal bekant i ny form. Studsvik News har bytt namn, utseende och delvis även redaktionellt upplägg.när jag skriver den här ledaren, i mitten av mars, är det bara en knapp vecka sedan Japan drabbades av jordbävning och tsunami. Oron är stor världen över vad som händer med kärnkraftverken i Japan och representanter för kärnkraftsindustrin inom Europa har just beslutat sig för att stödja behovet av att testa samtliga reaktorer inom Europa inklusive de som finns nära EUs gräns. Vi på Studsvik följer utvecklingen noga. I tidningen Innova vill vi beskriva Studsvik ett pålitligt företag som samtidigt är nytänkande. Ett företag med hög kompetens, hög kvalitet och ett brett utbud. Innova ska belysa vad som händer i omvärlden, hur branschen förändras och analysera politiska överväganden på olika marknader. Innovas uppgift är också att visa på bredden i Studsviks kundportfölj och beskriva vad vi kan göra för enskilda kunder. Ett avsnitt av tidningen är reserverat för artiklar med ett högteknologiskt innehåll som kanske tilltalar en relativt smal målgrupp, andra delar är mer lättillgängliga för alla läsare. En annan nyhet är att Innova ges ut i fyra olika språkeditioner: brittisk engelska, amerikansk engelska, tyska och svenska. Sammantaget med det nya redaktionella upplägget vill vi att språkeditionerna ska bidra till att du som läsare ska känna att innehållet är inbjudande, intressant, tillgängligt och relevant för just dig. I detta premiärnummer av Innova besöker vi LLW Repository Ltd i Storbritannien och vi berättar om den Loss of Coolant Accident Test som vi utför för amerikanska Nuclear Regulatory Commission, NRC. Möt även Bo Wirendal, en av våra egna innovatörer. En perfekt profil i det första numret av Innova. Trevlig läsning! Magnus Groth, Koncernchef och VD Innehåll # Avfall en kärnfråga Experter i Europa och USA eniga: politiskt stöd är den största utmaningen inom kärnavfallshantering. Krympande avfall Effektiva sätt att minska volymerna för lågaktivt avfall från anläggningen i Sellafield. Lösningarnas mästare Bo Wirendal är mannen bakom många av Studsviks kreativa tekniska lösningar. Teknologi: Tufft avfall THOR ger minskade volymer och stabilisering av komplext radioaktivt avfall. Överhettningsexperiment Studsviks LOCA-tester hjälper NRC att se över sina regler om bränslen med hög utbränning Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den internationella kärnkraftsindustrin. Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556, Nyköping Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout: Åsa Carlsson, Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Mattias Bardå 2 Innova [1.2011]

3 Noterat i världen FOTO: STUDSVIK Kraftigt ökad försäljning Studsvikkoncernens totala försäljning uppgick till närmare 375 miljoner kronor under fjärde kvartalet 2010, vilket är 8 procent mer än samma period året innan. Helårsförsäljningen landade på miljoner kronor en ökning med 11 procent jämfört med Både andra och tredje kvartalet 2010 noterades en svag resultatutveckling i USA, men under fjärde kvartalet ökade beläggningen, vilket genererade vinst. I Tyskland fortsatte en redan positiv utveckling och Sverige avslutade året starkt med ett rörelseresultat som motsvarade föregående års nivå. Storbritannien redovisade en förlust under fjärde kvartalet, som dock halverades jämfört med föregående år. Global Services positiva trend fortsatte med hög beläggning inom materialteknik och konsulttjänster, liksom stark nyförsäljning av programvaror. Rörelseresultatet för fjärde kvartalet 2010 uppgick till 33,7 miljoner kronor, jämfört med 38,1 miljoner året innan. För helåret förbättrades rörelseresultatet till 33,4 miljoner kronor, i stark kontrast till 2009 års förlust på 30 miljoner kronor. En tryckt version av årsredovisningen kan beställas på eller laddas ner i pdf-format. Betygstider 0,0001 Visste du att... För tredje året i rad publicerar Studsvik en ansvarsredovisning (Corporate Responsibility Report). Glädjande nog har antalet arbetsrelaterade olyckor fortsatt att minska under de här tre åren. Redovisningen har upprättats enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella standard och utgår från följande fyra nyckelområden i cernens upp- konförandekod: Anställda och organisation, Samhälle, Kunder och leverantörer samt Miljö....ett kärnkraftverk normalt släpper ut en dos radioaktivitet på mindre än 0,0001 msv? En transatlantflygning ger en dos på ca 0,03 msv. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Kalendarium 12 maj LLW Forum, Storbritannien maj Users Conference, (användarkonferens), Studsvik USA maj Jahrestagung Kerntechnik (årlig kärnteknikkonferens), Berlin BCC, Tyskland juni Executive Summit, USA juni EPRI, (Electric Power Research Institute), USA 30 juni 1 juli Neue Entwicklungen im Strahlenschutz, München, Tyskland 6 9 sept RadWaste Summit, USA Rent hus i labbet Förra året fick Studsvik UK i uppdrag av GE Healthcare att avveckla tre av företagets uttjänta radiokemiska laboratorier. Det handlar om en kontrollerad sanering av ett antal områden där det tidigare har funnits kol 14- och tritiumförorenade anläggningar, som har använts för exempelvis materialseparation och avfallshantering. Här finns laboratorieredskap, dragskåp och annan utrustning att ta hand om. Studsvik har redan genomfört en liknande laboratoriesanering med lyckat resultat. Värdet på de fyra avtalen är totalt brittiska pund. Kontrakten är viktiga för Studsvik och har lett till nio nyanställningar. GE Healthcare var en av brittiska Studsviks största nya kunder under Uppdragen har varit mycket betydelsefulla för utvecklingen av företagets avvecklingstjänster. Anbud har lämnats för flera liknande projekt. [1.2011] Innova 3

4 Utblick Avgörande avfallsfråga Politiskt stöd, allmänhetens förståelse samt forskning och utveckling är de tre största utmaningarna när det gäller hantering av kärnavfall enligt experterna Berta Picamal och Mary Lou Dunzik-Gougar. text Cari Simmons foto Shutterstock Vid lobbyorganisationen European Atomic Forum (Foratom) i Bryssel arbetar Berta Picamal. Som chef för institutionella frågor ansvarar hon för det som rör hantering av radioaktivt avfall. Lite drygt mil därifrån hittar vi Mary Lou Dunzik-Gougar, biträdande professor i kärnenergiteknik vid Idaho State University i Klippiga bergen i USA. Hon håller kurser i hantering av radioaktivt avfall och forskar om nästa generations kärnkraftverk. De två kvinnorna befinner sig långt ifrån varandra rent geografiskt, men är eniga om vad som är den största utmaningen när det gäller kärnavfallshantering. Båda säger att den är av politisk natur. Det är lättare att navigera i tekniska vatten än i politiska. Om du inte har något politiskt stöd för det du vill åstadkomma spelar det ingen roll om du har en perfekt teknisk lösning, säger Mary Lou Dunzik-Gougar. Enligt Berta Picamal har allmänhetens bristande acceptans fått beslutsfattarna att tveka. Inom EU har det därför blivit allt viktigare att nå ut med information om kärnavfall. Nu för tiden måste allmänheten engageras redan i ett tidigt skede, och det tar lång tid att genomföra projekten. Folk vet inte vad kärnavfall är och det finns en rädsla förknippad med detta som måste övervinnas. Människor oroar sig mest för hälsoeffekterna och kräver svar på sina frågor. Därför är det viktigt att vi talar samma språk, säger Berta Picamal. Hon påpekar att många av företagen som hanterar avfall välkomnar besökare på sina anläggningar. Där får man se hur avfallet sorteras och behandlas, vilket enligt Berta Picamal ger ökad förståelse och acceptans för hanteringen i stort. Även Mary Lou Dunzik-Gougar skulle önska att det fanns större förståelse för allt som rör kärnkraft. Jag förvånas ständigt över hur dåliga kunskaperna är på det här området. Vi lever i en radioaktiv värld. Folk borde känna till en del om strålningsexponering och hur hög en skadlig stråldos är, säger hon. Mary Lou Dunzik-Gougar menar att det i slutändan handlar om att förändra både allmänhetens och beslutsfattarnas inställning. Vissa av bestämmelserna är överdrivna och mycket skulle kunna effektiviseras. Reglerna kring lågaktivt avfall behöver till exempel inte alls vara så långtgående som de är, säger hon. Under årens lopp har den bristande acceptansen från såväl allmänhet som politiker i USA gjort att det numera finns ett ytterst begränsat antal anläggningar för lågaktivt kärnavfall. Detta har lett till ökade transport- och lagringskostnader. För närvarande finns det bara tre anläggningar av den här typen i hela USA. En fjärde håller dock på att uppföras i Texas. Många följer med stort intresse vad som händer med den nya anlägg- 4 Innova [1.2011]

5 Experter på båda sidor om Atlanten är eniga om att stöd från politiker och allmänhet är avgörande för hur fram tidens hantering av kärnavfall kommer att se ut. [1:2011] Innova 5

6 Utblick ningen. Kärnkraftsmotståndare har genomfört protestaktioner, men projektet har också fått stöd på såväl lokal som delstatlig nivå, säger Mary Lou Dunzik-Gougar. I USA har mängden lågaktivt avfall minskat med nästan 90 procent sedan 1980-talet, men samtidigt har priset för slutförvaring (se ovan) per volymenhet gått upp. De höga kostnaderna har varit en viktig drivkraft för aktörerna att generera mindre avfall och de har verkligen lyckats, säger Mary Lou Dunzik- Gougar. Inom EU verkar det inte vara lika svårt att hitta lagringsplatser. I vissa medlemsländer ses avfall som en regional fråga. Där planeras gemensamma slutförvaringar över nationsgränserna. Andra medlemsländer har nationell lagstiftning på området. Dessutom varierar metoderna för genomförandet. Vissa länder väljer bergrum för att förvara högaktivt avfall och använt bränsle. Andra använder sig av cement - ingjutning eller förbränning av mindre radioaktivt avfall. I det senare fallet är 6 Innova [1.2011] ingen metod bättre än någon annan, säger Berta Picamal. I november 2010 presenterades ett förslag till nytt EU-direktiv på området. Enligt detta måste alla EU-länder fastställa säkerhetsnormer för slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall, från såväl kärnkraftverk som medicinska tillämpningar och forskning. Detta är ett bra första steg. Nu införs krav som alla EU-länder måste följa. Och det råder ingen brist på säkra tekniska lösningar. Det här kommer att bidra till att politikerna kan ge ett mer varaktigt och långsiktigt stöd, säger Berta Picamal. Både hon och Mary Lou Dunzik- Gougar tror att kärntekniken kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden, särskilt för att producera el, men även inom exempelvis medicinområdet. Avfall är en ofrånkomlig del av all energiproduktion, men kärn avfall är den typ som är lättast att hantera om man ser till mängden. Kärnkraft ger minst avfallsvolym av all baskraftproduktion, säger Mary Lou Dunzik- Gougar. Mary Lou Dunzik-Gougar Mary Lou Dunzik-Gougar är biträdande professor i kärnteknik vid Idaho State University och har en doktorsexamen i kärnteknik från Pennsylvania State University. Hennes forskning rör bland annat hantering av radioaktivt avfall. I dag undervisar hon i kärnteknik och är även verksam vid Idaho National Laboratory, där hon forskar om nästa generations kärnkraftverk. Mary Lou Dunzik-Gougar har också deltagit i ett projekt om grafitavfall i Sydafrika och i det EU-stödda projektet Carbowaste inom ramen för Euratoms sjunde ramprogram. Detta program är inriktat på att hitta bästa möjliga rutiner för insamling, hantering och förvar av bestrålat grafitmaterial, bland annat grafitbaserat kärnbränsleavfall. Berta Picamal Berta Picamal talar många språk och har en magisterexamen i internationell politik från Université Libre de Bruxelles. Under sina fyra år på EUkommissionens avdelning för kärnsäkerhet arbetade hon bland annat med kärnsäkerhet i före detta Sovjetunionen. I juni 2004 började hon på den Brysselbaserade lobbyorganisationen Foratom, där hon är ansvarig för frågor som rör hantering av radioaktivt avfall och avvecklingsfinansiering samt för NSCI (EUs samarbetsorgan för kärnsäkerhetsarbete). Inom kort blir hon även ansvarig för frågor kring transport av radioaktivt material. Nu när det finns ett direktivförslag måste vi börja diskutera hur Europaparlamentet och rådet kan förbättra det, så att lagstiftningen om hantering av radioaktivt avfall och använt bränsle blir så bra som möjligt, säger Berta Picamal.

7 Noterat i världen Noggrann översyn av tyska kärnkraftverk Efter kärnkraftsolyckan i Japan har den planerade förlängningen av de tyska kärnkraftverkens livslängd skjutits upp. Oavsett om kärnkraftverken fortsätter att generera el i ytterligare åtta till fjorton år, vilket var tanken, så har man på Studsvik i Tyskland full beredskap vad som än händer. text Johannes Wendland foto Getty Images Efter olyckan i Fukushima i Japan har Tysklands regering beslutat att skjuta upp den planerade förlängningen av de tyska kärnkraftverkens livslängd med tre månader. Under denna tremånadersperiod ska man bland annat stänga de sju block som byggdes före Man kommer även att göra en säkerhetsgenomgång av samtliga tyska kärnkraftverk. Den tyska förbundsdagen beslutade i slutet av oktober 2010 att landets 17 kärnkraftverk skulle få drivas längre än vad som tidigare fastställts i kärnenergilagen (Atomgesetz, eller AtG). Det betydde att 2022 som senaste avvecklingsår inte längre gällde. I stället skulle elproduktionen få fortsätta upp till åtta år längre i kärnkraftverk byggda före 1980, och upp till fjorton år längre i de tio övriga kärnkraftverken. För oss på Studsvik skulle en förlängd livslängd betyda mer arbete. Kraftverken skulle då behöva optimeras och uppgraderas med den allra senaste utrustningen, säger Lutz Dehmer, avdelningschef för Project Support på Studsvik GmbH & Co KG. Faktum är att de tyska kärnkraftverken är i stort behov av modernisering. Kostnaderna för detta kommer enligt Tysklands regering att uppgå till cirka 500 miljoner euro per reaktor. Det skulle bli stor efterfrågan på Studsviks specialistkunskaper inom många områden, till exempel projektstöd, strålskydd och, inte minst, dokumentation papper är trots allt avgörande för att driva ett kärnkraftverk, säger Lutz Dehmer. Han förklarar att en renovering och uppgradering av kraftverken, som i vissa fall är mer än 30 år gamla, är ett resurskrävande arbete och skulle behöva genomföras i projektform. Även extern personal skulle behövas, och Studsvik har börjat bygga upp en pool av medarbetare som kan hjälpa till. Särskilt maskin- och elingenjörer efterfrågas, men även kvalificerade projektledare. Men även om kärnkraftverkens livslängd inte skulle förlängas efter tremånadersperioden och även om vissa av de äldre kärnkraftverken inte skulle tas i drift igen, behöver Studsvik i Tyskland inte oroa sig över orderläget i Tyskland. Det finns en plan B avveckling av kärnreaktorerna vilket skulle innebära cirka 20 års arbete per reaktor. Även reservplanen skulle kräva en hel del resurser. Välutbildad och erfaren personal behövs för att stötta operatörerna i hela processen från ansökningar och godkännanden via övervakning till planering och genomförande av de enskilda systemens avveckling, både i praktiken och i fråga om dokumentation. Studsvik har redan erfarenhet av att avveckla kärnkraftverk i Tyskland, till exempel i de pågående projekten i Stade och Würgassen. Jag har fortfarande 27 år kvar i arbetslivet och kommer förmodligen ha jobb så det räcker och blir över tills jag går i pension, säger Lutz Dehmer. Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill behålla kärnkraften längre. Efter kärnkraftsolyckan i Japan kommer denna plan emellertid att ses över. [1.2011] Innova 7

8 Lågaktivt VOLYMRED Studsviks anläggning för metallåtervinning kan bearbeta cirka ton kontaminerad metall per år

9 avfall UCERAS Brittiska LLW Repository Ltd ansvarar för hela landets slutförvaring av lågaktivt avfall. Då gäller det att utnyttja lagringsutrymmet så effektivt som möjligt. Studsviks nya anläggning för metallåtervinning kan minska volymerna med 95 procent. text Åke R Malm foto Istockstock, Studsvik Verksamheten som LLW Repository Ltd driver i nordvästra England är avgörande för Storbritanniens kärnkraftsindustri. På uppdrag av myndigheten Nuclear Decommissioning Authority sköter företaget driften av det brittiska slutförvaret för lågaktivt avfall. Den senaste lagringsanläggningen, avdelning nio, är lika stor som tre fotbollsplaner och förväntas tillgodose de samlade lagringsbehoven under minst tio år framöver. Men att frigöra lagringsutrymme är en ständig utmaning. Enligt LLW Repository Ltd utgör lågaktivt avfall Dick Raaz, VD för LLW Repository Ltd. cirka 90 procent av den totala volymen radioaktivt avfall, men det står för endast 1 procent av radioaktiviteten. Det finns alltså mycket att vinna på att separera kontaminerat material från annat avfall, så att man kan återvinna det senare och inte behöver använda lika mycket lagringsutrymme. Metallåtervinning är en central del av Storbritanniens nya nationella strategi på området, säger Dick Raaz, VD för LLW Repository Ltd. Ett exempel är hanteringen av utrangerade ställ för bränsleflaskor från den kärntekniska anläggningen Sellafields lagringsbassäng i Thorp. I ställen, som står i vatten, förvaras de behållare som används för att transportera och lagra använt bränsle. Efter upparbetning av det använda bränslet i Thorp klassificerades många av behållarna och de tillhörande ställen som radio aktivt avfall. Sellafield övervägde alternativa sätt att förvara ställen och vände sig till Studsviks anläggning för

10 som tillsammans väger omkring 200 ton. Återvinningen av Sellafields ställ vid Studsvik MRF innebär en avsevärd minskning av de volymer lågaktivt avfall som behöver förvaras. Dessutom gör den att Sellafield kan hantera ställen på ett sätt som ligger helt i linje med den närhets- och avfallsprincip som slås fast i den brittiska strategin för lågaktivt fast avfall. Den nya anläggningen visar tydligt på den potential som finns, och Studsvik har spetskompetens på området. Deras arbete med ställen från Sellafield drar nu i gång. Tillsammans arbetar vi för att hitta bättre, mer kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar för att hantera lågaktivt avfall, säger Dick Raaz. Vid MRF-anläggningen sorteras, kapas och blästras ställen medan hela processen övervakas och analyseras noggrant. Metallresterna skickas till Studsviks anläggning i Sverige för smältning. Denna process resulterar i en rad olika metallgöt, som kan säljas som vanligt metallskrot. Restprodukterna som uppstår efter blästring och smältning skickas sedan tillbaka till LLW Repository för slutförvaring eller lagring. Företagets bedömning är att denna process gör att avfallsvolymen reduceras med 95 procent. metallåtervinning (Metal Recycling Facility, MRF), som erbjöd en konkurrenskraftig hantering av metalliskt avfall. Eftersom ställen var gjorda av stål skulle de ta mycket lagringsutrymme i anspråk om de inte först genomgick någon slags behandling. Studsviks MRF i West Cumbria har fått i uppdrag att bearbeta 141 ställ, Vid Studsvik MRF sorteras, kapas och blästras ställningarna. Processen övervakas och analyseras noggrant. PROBLEM Ställen för behållare som används vid transport och lagring av använt bränsle (multi-element bottles, MEB) skulle kräva ett mycket stort utrymme för slutförvaring vid LLW Repository om de inte genomgick något slags behandling. LÖSNING Sortera, kapa och blästra ställen. Denna process är helt i linje med närhets- och avfallsprincipen i den brittiska strategin för lågaktivt fast avfall. Förväntad reduktion av avfallsvolymen: 95 procent. Krympande volymer Studsviks nybyggda anläggning för metallåtervinning (Metal Recycling Facility, MRF) i West Cumbria, i nordvästra England, är den första licensierade kärntekniska anläggningen som tas i drift i landet på över tjugo år. Den har 20 anställda, varav en lärling. Målet är att minska mängden material som måste lagras vid LLW Repository. Tillsammans med vår svenska anläggning erbjuder vi ett komplett utbud inom metallhantering. Det omfattar allt från transport, logistik och volymreduktion till dekontaminering, övervakning och analys av avfallet, säger Studsvik MRFs chef Mike McMullen. MRF i England sysslar huvudsakligen med blästring, medan anläggningen i Sverige främst är inriktad på smältning av metall. Under smältningsprocessen bildas en gas som innehåller en del nuklider. Vissa av dessa avskiljs i filtersystemet, och andra samlas i slaggen, säger Craig Broadbent, projektledare för arbetet med lagerställningarna. (Se huvudtexten.) Restprodukterna som uppstår efter såväl blästring som smältning samlas upp och skickas så småningom tillbaka till LLW Repository för lagring. I det skedet beräknas avfallsvolymen ha reducerats med 95 procent. Studsvik har också fått i uppdrag att behandla de behållare som används vid transport och lagring av använt bränsle, vilka förvarades i ställen för bränsleflaskor. 10Innova [1.2011]

11 Noterat i världen Säker ventilation till Dounreay Med hjälp av ett specialkonstruerat ventilationssystem från Studsvik UK kan Dounreay Site Restoration Ltd (DSRL) avveckla anläggningens mest kontaminerade delar. Ventilationssystemet har en kapacitet på 100 kubikmeter per sekund och totalt är projektet värt 9,6 miljoner brittiska pund, vilket gör det till ett av landets största inom detta område på många år. Uppdraget gick till JGC Engineering and Technical Services, som i sin tur gav ventilationsspecialisten Studsvik UK i uppdrag att konstruera det omfattande systemet det väger över 300 ton och består av mer än delar. Dounreays anläggning i norra Skottland var från början centrum för Storbritanniens forsknings- och utvecklingsprogram för snabba reaktorer. Nu håller den på att avvecklas. Det ursprungliga aktiva ventilationssystemet var inte anpassat för de mest kontaminerade delarna av anläggningen och behövde därför ersättas. Studsviks ingenjörer ställdes inför utmaningen att skapa ett flexibelt system där 18 anläggningsdelar kunde avvecklas var och en för sig, utan att de befintliga ventilationssystemen behövde stängas av. Först togs det nya ventilationssystemet i drift utan radioaktivt material i luften. Efter noggrann kontroll av alla funktioner är det nu godkänt av DSRL och satt i full drift. Avvecklingen av Dounreay beräknas vara avslutad senast Foto: dounreay Pyrolysavtal i hamn Studsvik kommer att bygga en pyrolysanläggning för bearbetning av driftavfall från Westinghouse i Västerås. Avtalet mellan de båda företagen består av två delar: Den första reglerar byggandet av själva pyrolysanläggningen, som bör vara klar för testdrift i oktober Den andra delen utgörs av en 20-årig överenskommelse om att ta hand om urankontaminerat avfall från Westinghouses upparbetningsanläggning. Avtalet mellan Westinghouse och Studsvik undertecknades i Västerås av Magnus Arbell, VD för Studsvik Nuclear, och Johan Hallén, VD för Westinghouse Electric Sweden. Sören Pettersson från Westinghouse och Mats Fridolfsson från Studsvik kommer att bilda en styrgrupp för arbetet med att bygga pyrolysanläggningen. Thomas Vernersson på Studsvik blir ansvarig projektledare och han bistås av Torkel Hammerby, extern konsult. Johan Hallén (vänster) och Magnus Arbell. Stående: Sören Pettersson (vänster) och Mats Fridolfsson. Vi måste tydliggöra de långsiktiga kostnaderna för nya kärnkraftproducenter så mycket det går. Charles Hendry, Storbritanniens energiminister Nytt kontor i Frankrike I november 2010 öppnade Studsvik ett nytt kontor i Pont-Saint-Esprit, omkring två mil söder om Lyon i Frankrike. Kontoret är en filial till Studsviks franska huvudkontor i Sens, utanför Paris. För att komma närmare våra kunders kärntekniska anläggningar bestämde vi oss för att öppna ett kontor till i Frankrike, säger Sten-Olof Andersson, chef för tyska Studsvik. Studsviks företag i Frankrike är dotterbolag till Studsvik i Tyskland. De har alla nödvändiga certifieringar och har godkänts av samtliga kunder. Studsvik i Frankrike har totalt 30 anställda och nettoomsättningen uppgick 2010 till 1,1 miljoner euro. Verksamheten består främst av ingenjörstjänster, demontering och handel med nukleära produkter. [1.2011] Innova 11

12 Profil Bo Wirendal Att skrota och återvinna metallkomponenter från kärnteknisk verksamhet är en utmaning. Bo Wirendal brinner för att hittar kreativa tekniska lösningar som lever upp till kundernas höga krav. text Petra Lodén foto Mattias Bardå En mästare på lösningar Islutet av 1980-talet började Studsvik smälta ner och återvinna metallskrot från kärnkraftsindustrin. Det handlar om allt från skruvar och muttrar till betydligt större komponenter, som ånggeneratorer på över 300 ton. Ingen utmaning tycks vara för stor för Bo Wirendal, produktchef vid Studsvikanläggningen. Mitt jobb går ut på att hitta lösningar som tillgodoser kundernas krav, och sedan omvandla dessa till kommersiellt gångbara uppdrag för Studsvik. Förmågan att se möjliga lösningar är avgörande för förr eller senare dyker problemen alltid upp, säger Bo Wirendal. Han har varit med och byggt upp verksamheten ända sedan 1987, när anläggningen i Studsvik började ta hand om metallavfall. Bo Wirendals arbete grundar sig på tre frågor: 1) Hur kan vi lösa kundens problem och var i kedjan är det lämpligt att vi kommer in? 2) Vilka fördelar kan vi ge kunden sänkta kostnader, minskade volymer, kan kunden fokusera på sin egen basverksamhet? 3) Hur mycket kan återvinnas och användas i stålindustrin? 12Innova [1.2011] Bo Wirendal Ålder: 57 Titel: Produktchef Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn Bor: Nyköping Fritid: På sommaren i sin 33-fots segelbåt. Gillar att resa i största allmänhet (gärna till varmare klimat) och umgås med familj och vänner. Drivs av: Att komma fram till lösningar, överväga olika alternativ, testa dem på arbetskamraterna, få feedback och slutligen ta fram den perfekta lösningen på ett problem. Målet är självklart att så lite som möjligt ska skickas till slutförvar. I dag kan upp till 95 procent av materialet friklassas och återvinnas. Studsvik är världsledande på området och engageras vanligen redan på planeringsstadiet, när kunder över hela världen behöver hjälp med skrotning. Ofta kan vi erbjuda kunden en driftklar lösning. Vi hämtar materialet från kärnkraftverket och transporterar det till Studsvik för bearbetning. Det sekundära avfallet transporteras sedan tillbaka till kunden för slutförvar, förklarar Bo Wirendal. I framtiden tror han att allt mer skrot kommer att förbehandlas innan det skickas till Studsvik för smältning. Syftet är att undvika komplicerade transporter. Min vision är att Studsvik i samarbete med eventuella partner kommer att driva dessa anläggningar på olika håll i världen, säger han. Att transportera, kapa och hantera riktigt stora komponenter innebär många utmaningar. Bo Wirendal drivs av att hitta kreativa lösningar och påstår att nya idéer kan dyka upp när som helst till och med när han är ute och seglar eller reser.

13 xxxxxx vinjett Transport och återvinning är en noggrant kontrollerad verksamhet. [1:2011] Innova 13

14 Profil Bo Wirendal Under en affärsresa kom jag plötsligt på hur vi skulle lösa hanteringen av stora ånggeneratorer. När jag får en idé testar jag den på mina arbetskamrater, eller ganska ofta direkt på kunden. Jag möter väldigt många människor i det här jobbet och får ständigt användbar feedback. Lösningen måste sedan utvecklas och anpassas så att den fungerar i praktiken, förklarar Bo Wirendal. Utvinning och nyproduktion av stål och metaller är mycket dyrt jämfört med smältning och återvinning av metall skrot, betonar Bo Wirendal. Mycket av det stål och annat material som ingår i ett kärnkraftverk kan återanvändas. För de riktigt stora volymerna är halten av radioaktivitet i regel ganska låg. Då fokuserar man på att hitta lösningar som gör att så mycket som möjligt kan friklassas. Inom det här området erbjuder Studsvik tjänster som volymreduktion och återvinning. I dagens samhälle satsas oerhörda summor på återvinning och denna attityd bör självklart genomsyra även kärnkraftsindustrin. Allt som kan återvinnas ska återvinnas, säger Bo Wirendal. Utvinning och nyproduktion av stål och metaller är mycket dyrt och energikrävande jämfört med återvinning och smältning av metallskrot. Dessutom medför det negativa miljö effekter. Därför känns det naturligt att återvinna skrot och andra material från kärnkraftsindustrin. Detta måste naturligtvis ske under kontrollerade former, så att allmänheten inte utsätts för risker. Men det gäller ju för alla typer av återvinning, poängterar Bo Wirendal. Transport och återvinning är en noggrant kontrollerad verksamhet. Ett flertal myndigheter utövar tillsyn för att se till att det råder säkra förhållanden för såväl personal som allmänhet och miljö. 14Innova [1.2011]

15 Teknologi Hantering av historiskt problematiskt avfall Volymreduktion och stabilisering av låg- och medelaktivt avfall har varit en utmaning för den nukleära industrin. Lösningen heter THOR. text Adam Foster, Corey Myers, Serge Van Steenkiste illustration Leif Åbjörnsson Det finns många typer av komplext radioaktivt avfall som, på grund av sina kemiska och radiologiska egenskaper, är svåra att behandla med traditionella metoder. Studsvik har utvecklat THOR-processen för att behandla de mest skilda slag av radioaktivt avfall, inklusive sådana som betraktas som svårbehandlade. Bland dessa kan nämnas avfall med högt organisk innehåll, hög nitrathalt, högt innehåll av fast material, avfall innehållande tungmetaller etc. THOR-processen har med framgång använts vid Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee, (SPFE),USA, i över tio år. Denna kommersiella anläggning har behandlat över leveranser av låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk i USA. Behandling av mer än m 3 jonbytarmassa (IER) och torrt aktivt avfall (DAW) har resulterat i en volymreduktion mellan 5:1 och 10:1 för jonbytarmassa och upp till 50:1 för torrt avfall. THOR-processen baseras på ångreformering vid låg temperatur. Vanligtvis utgörs det primära processkärlet den så kallade reaktorn av en cylinder som är fylld till en viss nivå med ett granulerat medium. De fasta partiklarna avlägsnas direkt från reaktorns botten och/eller filtreras från processgasen, packas och skickas för slutförvaring. Nedströms reaktorn oxideras återstående CO, H 2 och organiska ämnen i processgasen till CO 2 och H 2 O. De rökgaser som sedan släpps ut i skor- Studsvik har utvecklat THORprocessen för att behandla de mest skilda slag av radioaktivt avfall. Bädden i reaktorns botten fluidiseras med hjälp av överhettad ånga, som vid Customer lågt tryck Bruce förs in genom en Power uppsättning munstycken. Kol tillsätts reaktorn som bränsle, och fungerar samtidigt som processtillsats när avfallet innehåller vissa komponenter som kan bilda NO x i processavgaserna, så som beskrivs nedan. Syrgas tillsätts också i syfte att oxidera en del av kolet och andra organiska komponenter i reaktorn och bilda det värme som krävs för att hålla reaktorn vid önskad processtemperatur (625 till 750 C, beroende på den specifika processen). I reaktorn reagerar organiskt material (från avfall och kol) med ånga och bryts ner till kolmonoxid (CO), vätgas (H 2 ) och korta organiska kedjor, som metan (CH 4 ). Alla nitrater (NO 3 ) och nitriter (NO 2 ) från avfallet, som kan bilda NO x -gas en välkänt förorenande gas reduceras till ofarlig kvävgas (N 2 ) och koldioxid (CO 2 ) genom reaktionen med tillsatt kol, CO och H 2 från ångreformeringsreaktionerna. Oorganiska komponenter i avfallet bildar små torra fasta partiklar som innehåller radioaktiva och andra farliga ämnen i stabil form. Studsvik s Engineering and Technology Services 2006 valdes THOR av en oberoende teknisk granskningsgrupp att behandla avfallet i Tank 48 vid den amerikanska energimyndighetens (DOE) anläggning i Savannah bildades Studsvik s Engineering and Technology Services för att erbjuda Studsviks egenutvecklade THOR-teknik med andra kunder än DOE. I dag undersöker Studsvik s Engineering and Technology Services olika möjligheter till partnerskap för att utnyttja THOR-processen utanför USA, till exempel i Frankrike, Storbritannien, Sydkorea och Japan. [1.2011] Innova 15

16 Teknologi THOR -processen Avgasfilter Skorsten Tillsatsinmatare Efterbrännkammare HEPAfilter Produkt Bindemedel Matartank Överhettad ånga Reaktor Leverans för slutförvar eller lagring Utsläppsmonitering Stabilt avfall från vått organiskt material leds in i THOR-processsystemet, som snabbt pyrolyserar de organiska komponenterna och omvandlar dem till syntesgaskomponenter. sten innehåller då endast N 2, CO 2, H 2 O och O 2 och endast försumbara spår av oönskade ämnen. Beroende på kundens önskemål kan slutprodukten från processen antingen vara i form av metall oxider och karbonatsalter, eller i form av alkali-aluminiumsilikater (NAS). Metalloxider och karbonatsalter ger betydande volymreduktion, medan NAS-mineraler har hög beständighet mot lakning. Under senare år har THOR tilllämpats på historiskt avfall från försvarsindustrin i USA, avfall från upparbetningsanläggningar för använt kärnbränsle samt annat avfall som uppstår i kärnbränslecykeln. Sedan 2008 har Studsvik s Engineering and Tech- nology Services fokuserat på att utvidga THOR-processen till nya avfallsströmmar och att utveckla en mobil anläggning förthor-processen för behandling av nischavfall. THOR-processen har använts med framgång vid Studsviks anläggning i USA i över tio år. 16Innova [1.2011]

17 Teknologi Bättre bränsleutnyttjande i BWR Advanced Checkmate sm Core Design (ACCD) ger minskade bränslecykelkostnader, högre bränsleutnyttjande och avsevärt mindre neutronfluens på reaktortanken. Laddningsprincipen kan också tillämpas för att skapa ökad driftflexibilitet genom ökade säkerhetsmarginaler. text Magnus Kruners illustration Studsvik Traditionella koncept för härddesign i BWR-reaktorer baseras på erfarenhet och driftsmässiga mål. Tillsammans med FPL Energy (Florida Power & Light), NextEra Energy Resources och Duane Arnold Energy Center (DAEC) har Studsvik undersökt potentialen hos ett alternativt koncept för bränsleutnyttjande (fuel management), ACCD, för laddning av färskt bränsle i reaktorhärden. Målet är att erhålla bättre bränsleutnyttjande och större driftflexibilitet. Utöver ovanstående finns också att allmänt önskemål från branschen (marknaden och producenterna) att erhålla längre och effektivare driftscykler med i många fall höjda effektnivåer. ACCD är ett designkoncept utvecklat av Studsvik för placering av bränslepatronerna för att dels erhålla förlängd driftscykel, med andra ord för att nå högre bränsleutnyttjande, men också för att minska de maximala effektbelastningarna på bränslet samtidigt som säkerhetsmarginalerna upprätthålls eller förbättras. De tre huvudsakliga parametrar som måste analyseras vid framtagning av ett laddningsmönster är det totala energiuttaget, termiska begränsningar (effektbelastningar) och reaktivitets marginaler såsom avställningsmarginal (Shut Down Margin). ACCD utnyttjar möjligheten att de färska bränsleknippena kan arrangeras tätt tillsammans i korsformade delmönster inom det övergripande laddningsmönstret. Detta medför ökad energiproduktion, alternativt ökande termiska marginaler och avställningsmarginaler, samtidigt som neutronläckaget ur härden och neutronfluensen på komponenter och tryckkärl (reaktortank) minskas. ACCD-konceptet har utvecklats och analyserats med hjälp av Studsvik Scandpower Core Management System (CMS). Som proof of principle för detta designkoncept analyserades den av FPL ägda DAEC BWR där uppsatta CASMO4- och SIMULA- TE3-modeller använts tillsammans med Ximage-BWR för härd designoch multicykelstudier, liksom bränslecykelkostnadsjämförelser (Fuel Cycle Cost = FCC; innehåller alla kostnadskomponenter från frontend till backend inklusive räntor med mera). Customer Bruce Power FCC beräknades för både enskild övergångscykel och för så kallade jämviktscykelscenarier för två olika laddningsmängder av färskt bränsle, 152 respektive 160 färska knippen. Därutöver analyserades en jämviktscykel med en härddesign med 160 knippen, där uran-235 anrikningen justerades för att ge samma slut utbränning som i referensjämvikts cykeln. I artikeln jämförs ACCD med den Traditionell Checkerboard loading Figuren visar skillnaderna mellan det traditionella Checker board loading och ACCDmönstret. rådande konventionella laddningsstrategin (Checkerboard loading = varannan färsk patron i Schackbrädes laddning). Studien visade att ACCD minskar FCC med mellan 0,3 och 2 procent för såväl övergångscykler som för en jämviktscykel, detta genom att förbättra bränsleutnyttjandet vilket ger högre slututbränning, förlängd cykellängd vilket med ACCD samtidigt resulterar i betydligt lägre neutronläckage, effektnivåer vid härdens periferi och neutronfluens på reaktorns tryckkärl. Dessutom resulterar också ACCD i bättre driftsmässig flexibilitet genom ökade termiska marginaler. För en BWR-reaktor i drift kan förbättringarna i förhållande till det konventionella Checkerboard loading motsvara tio extra dagar med fullt effektuttag per driftcykel, 5 procent extra marginal till Limiting Critical Power Ratio och Limiting Power Density och +0,1 procent förbättring av SDM (reaktivitetsmarginal). ACCD (Checkmate sm ) Design MWd/T (Megawatt days/ton) [1.2011] Innova 17

18 Teknologi vinjett xxxxxx Analys av bränsleskador Jämförelse av relativ staveffekt för stav A4 i patron JLC496 cykel 21, vid 13,06 GWD/ST, Styrstavsläge Notch 12 2,50 2, En studie visar att CASMO5/SIMULATE5 tack vare detaljerade fysiska beskrivningar och modeller ger möjlighet till förbättrad och effektiv analys av bränsleprestanda och bränslebelastningar. Relativ staveffekt 1,50 1,00 0, text Mehdi Asgari illustration Studsvik -2 Möjligheten att med hög noggrannhet uppskatta effektbelastningar i bränslestavar, i kombination med andra typer av analyser, hjälper anläggningsoperatörer att etablera riktlinjer för att eliminera PCI-(Pellet Cladding Interaction) relaterade bränsleskador. I denna studie har Studsvik analyserat hur de nya detaljerade modellerna i företagets nya generation av bränsleanalysprogramvara, CASMO5 och SIMULATE5, ökar noggrannheten i beräkningar för effekt nivåer i bränslestavarna. Huvudsyftet med analysen var att utvärdera betydelsen av de nya neutron- och termo hydrauliska modellerna i SIMULATE5, såsom Quarter Assembly Thermal Hydraulic (QTH) -modellen. Denna typ av modell (QTH med flera) har visat sig ha signifikant betydelse för beräknad effekt i framför allt randplacerade bränslepinnar (pinnar närmast styrstav) vid en samtidig skev effekt och void fördelning inom patronen orsakad av bland annat införd styrstav. Beräkningar har utförts för att analysera och simulera de driftcykler från Edwin I, Hatch Block 1 i vilket det uppkom bränsleskador under drift. Sex stycken bränslestavar hade skadats i fyra bränslepatroner, alla fyra patronerna var placerade i så kallade symmetriska styrstavsceller med delvis inkörda styrstavar diagonalt placerade relativt härdens mitt. Skadorna inträffade mot slutet av cykel 21 och då i samband med utmanöver av styr stavarna. Syftet med studien har varit att utföra detaljerade multicykelberäkningar fram till tidpunkten för inträffade bränsleskador och där analysera och utvärdera resultatinverkan från olika fysiskaliska och modellmässiga tillval i SIMULATE5, till exempel QTHmodellen. Med de olika modellerna kan inverkan på max pin-effekt i bränslestavar evalueras. En annan viktig faktor att studera är inverkan från så kallad bränslekanalböjning. Denna Channel Bow -modell med givna mätdata om patronernas böjning tilllämpades på patronerna med de skadade bränslestavarna. Slutligen kunde en jämförelse göras mellan de senaste modellerna och en referensmodell med CASMO4 och SIMULATE3. Patron JLC496, i en av de fyra skadade positionerna, hade tre skadade bränslestavar. Nästan alla skador inträffade vid en höjd av ca 270 cm från botten av bränslet (nod 18). Jämförelser mellan relativa staveffekten samt den linjära värmeutvecklingen för bränslestavarna A4 och D1, vid en cykelutbränning av 13,06 GWd/ST (Giga Watt dagar/short ton) har gjorts mellan SIMULATE5 och SIMU- LATE3. Användning av QTH-modellen gav en skillnad på procent i axiell toppeffekt. När även Channel Bow inkluderades ökade skillnaderna till procent. Studien påvisar att såväl QTHsom Channel Bow - modellerna i SIMULATE5 har förmåga att tydligare beskriva den skeva interna effekt som kan erhållas under dessa förhållanden, styrstavsdragning och kanalböjning. Detta understryker att CASMO5/ KW/FT 0, SIMULATE5 förbättrar dramatiskt prediktionen av effekten i bränslestavar för stavar nära bränslepatronernas hörn. Axiella noder SIM 5 SIM 3 Δ(SIM 5-SIM 3) Jämförelse av kw/ft för stav A4 i patron JLC496 cykel 21, vid 13,06 GWD/ST, Styrstavsläge Notch 12 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-0, Axiella noder SIM 5 SIM 3 Δ(SIM 5-SIM 3) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1 SIMULATE5 har förmågan att detaljerat beskriva fysikaliska samband som har stor inverkan på analys av bränslebelastningar och då framför allt lokala pin effektförändringar (PCI), vilka delvis ignorerats eller helt försummas av andra koder. Förmågan att fånga upp dessa lokala effekter har stor betydelse för prediktion av pin effektbelastningar likväl som mer adekvat beräkning av säkerhetsmarginaler. 18Innova [1.2011]

19 xxxxxx vinjett Krävande test i het miljö Tänk om När den amerikanska kärnkrafts inspektionen övervakar säkerheten i USAs kärn kraftverk är en grundläggande uppgift att fråga sig vad som kan hända vid olika scenarier. Sedan 2008 har Studsvik hjälpt till med svaren. text Nancy Pick foto Pontus Höök, Shutterstock [1:2011] Innova 19

20 Så görs ett LOCA-test En kärnbränslestav förses med temperaturgivare. Bränslestaven hettas upp i testkammaren inuti en het cell. Vid cirka 750 C faller trycket inuti bränslestaven, vilket visar att bränslekapslingen har brustit. Temperaturen stiger till C, hålls där i ungefär 90 sekunder och sänks sedan igen. Vid 800 C fylls testkammaren med vatten, vilket simulerar nödkylningssystemet i en kärnreaktor. När bränslestaven har svalnat testar man sprödhet och oxideringsnivå för att avgöra hur väl den har klarat olyckan. Om en stor vattenledning ansluten till en kärnreaktors undersida går sönder, vattnet rinner ur reaktorn, kylningen plötsligt försämras och temperaturen skjuter i höjden vad händer då? Det är en av frågorna som den amerikanska kärnkraftsinspektionen (US Nuclear Regulatory Commission, NRC) vill ha svar på när den granskar olycksberedskapen för bränslestavar med hög utbränning. Det som driver frågan är att energibolagen sedan många år har ökat utbränningen på bränslestavarna för att förbättra kostnadseffektiviteten och samtidigt minska mängden avfall. Vi försöker ta reda på i vilken utsträckning bränslestavarna med hög utbränning går sönder vid försämrad kylning. Reglerna som styr den här verksamheten baserar sig på försök med bränslestavar vid låg utbränning. De här testerna gör vi för att avgöra om reglerna behöver ändras när utbränningarna höjs, säger Brian Sheron, chef för den del av NRC som undersöker lagstiftningen på kärnenergiområdet (Office of Nuclear Regulatory Research), utanför Washington D.C. För flera år sedan började NRC testa bränslen med hög utbränning i ett statligt laboratorium i USA. När delar av laboratoriet stängdes för några år sedan fick NRC börja leta efter andra anläggningar där de kunde utföra sina tester. I Studsviks svenska Hot Celllaboratorium finns celler där man kan hantera det radioaktiva bränsle med hög utbränning som behövdes för experimenten. Det var ett bra utgångsläge för att ingå avtal. NRC gav därför Studsvik i uppdrag att undersöka vad som händer vid en så kallad loss of coolant accident (LOCA) alltså när vattenkylningen blir försämrad och man kan nå bränsletemperaturer på upp till C. Den här typen av testning är ny för Studsvik och den kräver avancerad teknik. Det kräver mycket planering och förberedelser att hantera alla förbindelser och system inuti heta celler, säger Peter Askeljung, marknadschef och projektledare för LOCA på Studsvik. Ett exempel är att operatören, som befinner sig utanför den heta cellen, måste fästa en temperaturgivare på en exakt punkt på bränslestaven. Då används en manipulator som hanteras från utsidan av cellen. När temperaturen sedan under experimentet stiger på bränslestaven inuti den heta cellen brister bränslestaven, vilket väcker en rad avgörande frågor: Hur omfattande blev brottet? Hur mycket bränsle läckte ut? Hur spröd var bränslestaven när den svalnat? De här testerna är inte lätta att utföra, varken själva experiment delen eller den efterföljande mekaniska testningen när bränslestavarna kapas och undersöks närmare. Ett orosmoment är att ju högre utbränning ett bränsle har, desto större är risken att materialegenskaperna förändras. Eventuellt måste vi ändra kriterierna för licensiering, förklarar Brian Sheron på NRC. Licenshavarna måste bland annat visa att deras bränslestavar vid höga temperaturer inte överstiger en viss oxideringsnivå, där de skulle bli alltför spröda. Studsviks projekt startade i början av 2008 med att företaget byggde en 20Innova [1:2011]

21 Studsvik kommer att genomföra ytterligare en rad experiment med flera bränslestavar med hög utbränning för den amerikanska kärnkraftsinspektionen NRCs räkning. Avdelningschef Brian Sheron och projektledaren Michelle Flanagan övervakar testningen. De här testerna gör vi för att avgöra om reglerna behöver ändras. Brian Sheron, chef förden del av NRC som undersöker lagstiftningen på kärnenergiområdet rigg för LOCA-simuleringar i enlighet med den amerikanska myndighetens specifikationer. Därefter testades riggen med obestrålade material. I slutet av 2010 genomförde Studsvik tester med en bestrålad bränslestav med hög utbränning, som hade använts i en kärnreaktor under minst tre år. Riggen klarade experimentet utan problem. Det var en betydande milstolpe i projektet, säger Peter Askeljung. Våren 2011 kommer Studsvik att genomföra en rad experiment med bränslestavar med hög utbränning. Resultaten kommer att skickas till NRCs projektledare Michelle Flanagan, som övervakar testningen och utvärderar resultaten för NRC. Studsvik hoppas att detta projekt kommer att leda till fler uppdrag. Vi har redan fått påstötningar från flera andra kunder som är intresserade av att genomföra LOCAexperiment när NRC-projektet har avslutats, säger Peter Askeljung. PROBLEM När USAs Hot Cell-laboratorier lades ner behövde den amerikanska kärnkraftsinspektionen NRC hitta någon annan anläggning för att testa bränslen med hög utbränning. LÖSNING Studsvik erbjöd NRC att utföra sina experiment i Studsviks eget Hot Cell-laboratorium. Här fanns radioaktivt bränsle, tillgång till bränslestavar med hög utbränning som använts i kärnreaktorer under flera år och möjlighet att bygga en rigg för simulering av en så kallad loss of coolant accident (LOCA) i enlighet med den amerikanska myndighetens specifikationer. [1.2011] Innova 21

22 Noterat i världen Kunskapsutbyte Under 2011 bygger Studsvik ett autoklavsystem i metallaboratoriet för prov- Studsvik kommer att ingå i den arbetsgrupp inom OECDs kärnenergibyrå som sysslar med avveckling och ning av sprickinitiering i bestrålat material. Den nya utrustningen gör det möjligt demontering (Working Party on Decommissioning and Dismantling, WPDD). att undersöka tidiga skeenden i sprickbildningsprocessen. WPDD är ett forum där experter från avvecklingsindustrin kan mötas. Vi går med stolthet in i denna organisation och ser det som ett bra tillfälle att utbyta kunska- sprickor? Vilken roll spelar till exempel Under vilka förhållanden initieras per och nätverka, säger Arne Larsson, chef för Studsviks belastning, temperatur och driftmiljö? Hur konsulttjänster. lång är initieringstiden? Det är några av de WPDDs fokus ligger på att analysera avvecklingsstrategier och de regler som finns på området. Organisationen utrustning, säger Anders Jenssen, specia- frågor vi kan besvara med hjälp av vår nya arbetar också med närliggande frågor som materialhantering, friskrivning av byggnader och platser så att de inte list på Studsvik. längre omfattas av myndighetskontroll, liksom kostnadsuppskattningar och finansiering i samband med detta. Inom WPDD diskuteras även praktiska aspekter på genomförande, till exempel tekniker för att karakterisera material, dekontaminering och demontering. WPDDs mål är att genom utbyte av erfarenheter bidra till att bästa möjliga rutiner utvecklas inom avveckling och demontering. För att uppnå detta ger man ut rapporter och för en kontinuerlig dialog med beslutsfattare, lagstiftare, forskare och internationella organisationer. Ledamöterna träffas en gång om året. Nästa möte hålls i höst. WPDD: Ingår i OECDs kärnenergibyrås kommitté för hantering av radioaktivt avfall. Träffas en gång om året. Värdskapet roterar mellan medlemsländerna. Har medlemmar från 17 av OECD-länderna: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Korea, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA. 22Innova [1.2011] Varför spricker det? Mer Autoklavsystemet kommer att klara temperaturer upp till 360 C vilket innebär att man kan simulera miljöer som är relevanta för både kokvattenreaktorer (BWR) och tryckvattenreaktorer (PWR). Laboratoriet på anläggningen i Studsvik är väl anpassat för detta eftersom det har den infrastruktur som krävs för att hantera bestrålat material. Utrustningen har kapacitet att exponera många prover samtidigt för att få ett stort statistiskt underlag. Flera kunder är redan intresserade, säger Anders Jenssen. än en tredjedel av de 144 reaktorerna i EU måste stängas senast Källa: Europeiska kommissionen Betydande milstolpe Studsviks verksamhet i Storbritannien har passerat en viktig milstolpe. Med kontor i Gateshead, Preston och Aldermaston, samt en anläggning för metallåtervinning i Workington, har verksamheten nu kommit upp i hela en miljon arbetstimmar utan en enda arbetsplatsolycka som lett till frånvaro. Det är en fantastisk bedrift som tydligt visar hur stor vikt företaget och de anställda lägger vid arbetsmiljö och hälsa, säger Sam Usher, VD för Studsvik UK. Företagets arbetsmiljöstatus började registreras I nästan åtta år har alla chefer och anställda gett dessa frågor högsta prioritet. Nu siktar vi på nästa mål: två miljoner arbetstimmar utan en enda arbetsplatsolycka som lett till frånvaro, säger Sam Usher. Studsvik UKs goda resultat när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och miljö har de senaste åren även fått mycket uppmärksamhet externt. FOTO: STUDSVIK