kartläggning av Sveriges malmoch mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas
|
|
- Emma Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utredning på uppdrag av regeringen: kartläggning av Sveriges malmoch mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas Dnr /
2
3 innehåll Uppdraget... 5 Bakgrund... 5 Läsanvisning... 5 Gruvor i Sverige... 6 Historisk tillbakablick... 6 Gruvor i drift idag... 7 Geologiska förutsättningar... 7 Mineralsektorn... 8 Mineralsektorns indelning... 8 Förädlingskedjan... 9 Mineralsektorns betydelse för samhället Efterfrågan och prisutveckling Mineralråvaruförsörjning inom EU en utmaning Produktion av malm och mineral Sverige Östersjöländerna och Norge EU-området Globalt Tillgångar av malm och mineral Reserver och tillgångar Sverige Östersjöländerna och Norge EU-området Globalt Framtida efterfrågan på mineral och metaller Faktorer som påverkar användningen av mineral och metaller Marknadsbedömning Åtgärder för ökad prospektering och hållbar utvinning Hållbar utvinning Prospektering nuläget Prospekteringen i framtiden Geologisk information Forskning och utveckling Utbildning och kompetens Infrastruktur Regelverk Slutsatser Ökad satsning på prospektering och hållbar utvinning i Sverige EU-satsning på prospektering och hållbar utvinning inom den Fennoskandiska skölden Bilaga 1. Sveriges gruvor och mineraliseringar Bilaga 2. Undersökningstillstånd (gäller ) Bilaga 3. Aktuella gruv- och prospekteringsprojekt
4
5 Uppdraget Sveriges geologiska undersökning (SGU) erhöll den 18 juni 2008 regeringens uppdrag att utifrån befintlig information göra en kartläggning av Sveriges malm- och mineraltillgångar. SGU ska vidare göra en bedömning av motsvarande tillgångar i andra EU-länder, särskilt i Östersjöländerna. I uppdraget ingår vidare att analysera åtgärder för att främja framtida prospektering och hållbar utvinning av de svenska mineralresurserna. I uppdraget ingår även att göra en bedömning av näringslivets framtida efterfrågan av malm och mineral, både ur ett svenskt och ett globalt perspektiv. I detta sammanhang ska SGU även analysera förutsättningarna att utifrån Sveriges politik för global utveckling bidra till en uthållig utveckling inom mineralsektorn i utvecklingsländer genom att nyttja den resursbas när det gäller mineralfrågor och gruvnäring som finns inom svenskt näringsliv, myndigheter och forskningsinstitutioner. SGU ska under uppdragets genomförande beakta den rapport som tagits fram av länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län om naturresurserna i Övre Norrland samt samråda med berörda industriorganisationer och myndigheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Närings departementet) senast den 1 november Bakgrund Bakgrunden till uppdraget är att Sverige har Europas största järnmalmstillgångar och är Europas största leverantör av järnmalm. Sverige är också en av Europas ledande producent länder av guld, koppar, bly, zink och silver. Dessa naturtillgångar utgör inte bara en viktig del i den lokala och regionala ekonomin utan ger också betydelsefulla bidrag till den nationella och globala ekonomin. Som en del i regeringens arbete med en hållbar utvinning och utveckling av landets naturresurser gav regeringen i januari 2008 i uppdrag åt länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län att med fokus på råvarutillgångarna i Övre Norrland belysa råvarornas betydelse för en långsiktigt hållbar industriell utveckling i Sverige och Europa. Uppdraget rapporterades till Näringsdepartementet i maj Detta nya uppdrag innebär en fortsättning på det arbete som hittills gjorts för att belysa de svenska råvarornas betydelse för en hållbar industriell utveckling. EU har understrukit vikten av att den europeiska råvarubaserade ekonomin utvecklar sin konkurrensförmåga för att säkerställa gemenskapens möjligheter till en stark och hållbar välfärdsutveckling. Tillgången till råvaruleveranser från europeiska källor har inom EU utpekats som en särskild nyckelfaktor. Kommissionen arbetar för närvarande med ett meddelande med förslag till en europeisk strategi för icke-energimineraltillgångar. I förslaget till strategi föreslås bland annat en europeisk kunskapsbas över icke-energimineraltillgångar. Läsanvisning Utredningen koncentrerar sig främst på malmer, eftersom uppdraget emanerar från senare års stigande råvarupriser, Europas importberoende av metaller samt Sveriges betydelse som ett av Europas främsta gruvländer på malmsidan. Industriella mineral och bergarter, bergmaterial, natursten samt energimineral (kol, olja, gas, uran och torv) behandlas i detta sammanhang något mindre detaljerat. Uppdraget att analysera förutsättningarna för att bidra till en uthållig utveckling inom mineralsektorn i utvecklingsländer redovisas separat i rapporten Utvecklingssamarbete inom mineralsektorn. Med EU menas EU27 om inget annat anges. För de bedömningar och prognoser som görs svarar SGU. Dessa bygger på samtal med experter, anteckningar från seminarier, litteraturstudier och egna beräkningar. Parallellt med arbetet med att 5
6 ta fram prognoserna för marknadsutvecklingen har en global finanskris pågått. De slutliga effekterna av denna har ännu inte kunnat skönjas. I framför allt det korta perspektivet kan därför stora avvikelser uppstå mellan verkligt och prognosticerat utfall. Även i det medellånga perspektivet kan en svagare utveckling än förväntat uppstå. Samråd har skett med berörda industriorganisationer och myndigheter i form av ett öppet diskussionsmöte och en mer formell remisshantering. Synpunkter har inkommit från industrin, myndigheter samt universitet och högskolor. Gruvor i Sverige Historisk tillbakablick Sveriges gruvhistoria går ända tillbaka till början av 1000-talet. Mycket av vårt välstånd bygger på de inkomster och den försörjning som Falu gruva och järnmalmerna i Bergslagen gett sedan medeltiden och malmfälten i Väster- och Norrbotten under de senaste hundra åren. Malmutvinning i Falu gruva startade sannolikt redan före talet. Efter hand fick den allt större ekonomisk och politisk betydelse. Under en period på 1600-talet, Sveriges stormaktstid, svarade Falu koppargruva för två tredjedelar av världens koppar produktion. Falu gruva lades ner år 1992, efter att ha varit i drift i över tusen år. På 1100-talet påbörjades järnframställning ur järnmalm. I Norberg finns Sveriges äldsta kända gruvor, omnämnda första gången Europas äldsta kända masugn, Lapphyttan, ligger också i Norberg och den är daterad till mellan 1150 och Från mitten av 1200-talet till 1800-talet var Sverige under långa perioder en av världens främsta järnproducenter. Omkring 1750 svarade järnet för ca 70 procent av hela vår export. Det handlade om smidbart stångjärn av hög kvalitet. Historien om upptäckten av malmfälten i Norrbotten går tillbaka till 1660-talet. Då togs det första kända malmprovet i Gällivare malmberg. År 1696 nämns malmbergen Luossavaara och Kiiruna vaara för första gången. LKAB bildades I slutet av år 1924 hittades ett uppseendeväckande malmfynd på Fågelmyren, drygt tre mil nordväst om Skellefteå. Fyndigheten utvecklades till Bolidengruvan. Företaget beslöt att bygga ett eget smältverk för att säkerställa produktionen av guld, silver och koppar. Driften vid smältverket Rönnskär startade i januari 1930 och Boliden AB bildades Bolidengruvan blev Europas största och rikaste guldgruva. Driften upphörde Figur 1 visar att det i slutet av 1910-talet fanns nästan 500 gruvor i Sverige som producerade knappt 8 miljoner ton malm. För bara 50 år sedan fanns det omkring 100 gruvor i Sverige som producerade ungefär 20 miljoner ton malm. Idag bryts det i Sverige omkring 50 miljoner ton malm per år. Under 2007 var totalt femton gruvor i drift. Den totala mängd malm som brutits ut i svenska gruvor uppskattas till ca miljoner ton. Användandet av natursten går tillbaka till 1000-talet och kristendomens intåg. Kyrkor konstruerades i sten som oftast bröts lokalt eller togs från flyttblock. Kalkstenen på Gotland tycks dock ha haft ett mera spritt användande. I sen medeltid ersattes huggen sten i allt större utsträckning av tegel med undantag för på Gotland. Under slutet av till mitten av 1800-talen ökade byggandet successivt och kraftigt i Sverige genom den storskaliga utvecklingen av Stockholm och andra städer. Till en början kom bl.a. Mälar-, Roslagsoch Gävlesandsten till användning och senare marmor och granit. Efter den industriella revolutionen kom granit och andra hårda bergarter att användas i högre grad än mjukare och lättvittrade sorter. Stenindustrin i Bohuslän, Skåne, Blekinge och Halland utvecklades. Antal gruvor Antal gruvor Figur 1. Antalet gruvor och malmproduktion i Sverige Malmproduktion Miljoner ton malm 6
7 Gruvor i drift idag I Sverige fanns vid utgången av 2007 fjorton aktiva malmgruvor (figur 2). I Kiirunavaara och Malmberget bryts järnmalm, medan det i övriga gruvor bryts sulfidmalm och guld. Kirunagruvan är världens största underjordiska järnmalmsgruva. Aitik, belägen två mil öster om Gällivare, är Euro pas största koppargruva och brytningen sker där i dagbrott. År 2010 kommer även legeringsmetallen molybden att utvinnas i Aitik. Även gru- Icke järnmalmsgruvor Järnmalmsgruvor Kristineberg Blaiken Svärtträsk Svartliden Malmberget Maurliden Storliden Kiirunavaara Aitik Björkdal Renström vorna i Maurliden, Svartliden, Björkdal, Blaiken och Svärtträsk är dagbrottsgruvor. Övriga svenska gruvor är underjordsgruvor. Sveriges djupaste gruva är Renström med drift på meters nivå. Underjordsproduktionen i Storliden upphörde i juli Gruvdriften i Blaiken och Svärtträsk är för närvarande vilande. Den nya ägaren Lappland Goldminers planerar att återuppta driften i Ersmarksberget (Blaiken) under senare delen av innevarande år. Geologiska förutsättningar Det är viktigt att förstå Sveriges geologi i relation till det övriga Europa. Den allra största delen av Sverige, förutom fjällkedjan, sydvästra Skåne, Öland och Gotland samt mindre områden i främst Östergötland och Västergötland, tillhör den Fennoskandiska skölden. Till denna hör också Finland och nordvästra delen av Ryssland, inklusive Kolahalvön samt delar av Norge. Den Fenno skandiska skölden består av äldre kristallint urberg, s.k. gnejser och graniter. Det är i denna miljö som våra malmfyndigheter finns. Berggrunden har normalt också en hög kvalitet ur byggnads- och materialsynvinkel. De baltiska länderna, norra Tyskland och Polen och Danmark är uppbyggda av yngre sedimentära bergarter, mestadels kalkstenar, vilka har andra egenskaper än det kristallina berget (figur 3). I dessa sedimentära bergarter finns ställvis malmförekomster, såsom i Polen och på Irland. Yngre kristallint berg finns i Europa och innehåller malm i några länder såsom Spanien och Portugal, men de nordiska länderna och den Fenno skandiska urbergsskölden intar en särställning när det gäller malmpotential. Garpenberg Lovisagruvan Zinkgruvan Figur 2. Gruvor i drift under
8 Yngre bergskedjebildningar Yngre sedimentära ytbergarter Yngre vulkaniska ytbergarter Urberg och yngre sammanhängande kristallin berggrund Figur 3. Förenklad karta över Europas berggrund. Mineralsektorn Mineralsektorns indelning Mineralsektorn indelas vanligen i fem undergrupper: Malm är en naturlig koncentration av mineral varur metall kan utvinnas med ekonomisk vinning. Malm bryts i en gruva och anrikas vid en gruva eller i ett centralt anrikningsverk i samma område som gruvan. Produkten är slig (kallas även koncentrat). Slig smälts och raffineras till metall (råmetall). Denna bearbetas till plåt, stång, tråd, band etc. som används i elmotorer, bilar, transformatorer, saxar, knivar, etc. Föremålen används under längre eller kortare tid och kommer så småningom att skrotas. Materialet kan då återgå till ett smältverk och ingå i ny metall som i sin tur används för att tillverka olika föremål. Här sker en återanvändning av metallen. I vart och ett av de nämnda stegen kan handel ske inom eller utom landet. Handel med malm är idag väsentligen en global fråga. I den mån fyndigheterna ägs av vertikalt integrerade företag kommer malm att levereras inom det egna företaget så långt det passar. I Sverige är Boliden exempel på ett integrerat gruvföretag medan Lundin Mining och LKAB är exempel på ickeintegrerade gruvföretag. Industriella mineral och bergarter produceras i annat syfte än för sitt metall- eller energiinnehåll. Det viktiga är istället speciella fysikaliska eller kemiska egenskaper som t.ex. färg, form och temperatur tålighet. Industrimineral används som råvara, hjälpmedel eller färdig produkt för många varierande ändamål inom de flesta industrigrenar. I stenindustrin arbetar man med natursten som bryts loss i stora block som sedan bearbetas till 8
9 Figur 4. Exempel på malmbrytning i dagbrott med anrikning. plattor eller andra lämpliga former. Naturstenen används som gatsten, kantsten, gravsten, fasadbeklädnad, golvbeläggning m.m. Sten som har speciella mönster, färg eller andra unika egenskaper är eftertraktad på exportmarknaden. Bergmaterial utgörs av sand, grus och krossat berg. Det har huvudsakligen en lokal och regional marknad som ballast, men det finns en efterfrågan i norra Europa och de baltiska länderna på hårda bergarter, såsom granit och gnejs. Användningen av bergmaterial är i hög grad relaterad till respektive lands infrastrukturutveckling. Energimineral är sådana mineral som utvinns för att generera energi. De har brutits i liten utsträckning i Sverige. Det rör sig mest om torv. Olja har i liten omfattning tidigare utvunnits på Gotland och ur alunskiffer under andra världskriget vid Kvarntorp i Örebro län. Därutöver har gas utvunnits i liten skala i Östergötland. Kol har periodvis brutits i Skåne, på senare tid sporadiskt i samband med att lera utvunnits. Uran har utvunnits ur alunskiffer i Ranstad vid Billingen. Fossila bränslen svarar för omkring 80 procent av världens energiförsörjning. Olja svarar år 2008 för 34 procent, kol för 26 procent och naturgas för 20 procent av energiförsörjningen. Vissa bergarter eller mineral kan användas i flera undergrupper. Titanmineralet ilmenit kan användas vid tillverkning av titanmetall och räknas då som malm. Det kan också användas för att framställa titandioxid till pigment i färg och räknas då som industrimineral. Ett annat exempel är kalksten, som räknas som industrimineral vid cementframställning, natursten när den används som plattor i stenindustrin och som bergmaterial när den används som vägmaterial. Det är vanligt att man i vissa länder slår ihop natursten och bergmaterial till en grupp kallad konstruktionsmineral. Förädlingskedjan Gruv- och mineralindustrin utgör första delen av en förädlingskedja som har en lång tradition i Sverige. Den sträcker sig från prospektering via malmbrytning, anrikning, smältning, raffinering och bearbetning till halvfabrikat till tillverkning av färdiga produkter (figur 4). Vid mineralanläggningarna ingår också återställning efter avslutad drift i kedjan. Mycket av vårt välstånd har genom tiderna byggts upp kring kunskapen att utnyttja våra mineraltillgångar och framställa produkter som har underlättat för människor att leva och försörja sig. Kring gruvorna har en metallurgisk industri byggts upp, men också en verkstadsindustri. Den senare har dels gjort produkter som behövs bl.a. inom industrin och i hemmen, dels utrustning för gruvindustrin för att underlätta mineralutvin- 9
10 ningen. Produkterna från malmindustrin förädlas i smältverk och raffinaderier till metall som legeras till lämpliga egenskaper och sedan formas i valsverk och liknande till metallprodukter. Under prospekteringsskedet söker man kunskap om mineraliseringens position, dess form och dess metallinnehåll, vilket ger underlag för lönsamhetsberäkningar och val av brytnings metod. Ligger malmkroppen nära markytan kan man ta upp malmen i dagbrott. Sedan täckande jord- och berglager forslats bort bryts malmen ut i horisontella skivor, s.k. pallar. De olika brytningsmetoderna anpassas till rådande bergförhållanden och brytningen innebär att malmen sprängs loss och sönderdelas för att sedan kunna transporteras upp ur gruvan. Metallinnehållet i malmen är oftast bara några få procent varför malmen transporteras vidare från gruvan till anrikningsverk där en stor del av det ofyndiga berget avskiljs. Vid anrikningen samlas de metallrika värdemineralen i koncentrat, så kallade sliger. Anrikningen utförs med hjälp av en serie enhetsoperationer som krossning, malning, separation och avvattning av sliger. Malmen krossas och mals för att frilägga mineralen, vilket ofta är den mest energikrävande enhetsoperationen. Liknande förädlingskedjor finns inom den övriga mineralsektorn. Kvalificerade filler och pigment används inom pappersindustrin, kalkprodukter används inom stålindustrin och brända kalkprodukter används som bas för andra avancerade produkter. Mineralsektorns betydelse för samhället Mineralsektorn skapar nytta för samhället i första hand genom de produkter som bryts och förädlas och i andra hand genom att skapa sysselsättning. Malmgruvornas slutprodukter är metaller som används vid tillverkning av en stor mängd olika föremål som används varje dag av i stort sett alla människor. Våra hus t.ex. är numera helt beroende av järn och stålprodukter. I stenhus finns armeringsjärn för att hålla samman betongen och i trähus finns spik och skruv för att hålla samman virket. Bilen är ett annat exempel på behovet av metall och några metaller som förekommer i en bil är: järn och legeringsmetaller i stål till ram, kaross m.m., koppar för att leda ström och värme, zink i däck, lacker, färger och rostskydd, platina i katalysatorn, bly i batteriet och i kabelskor, wolfram i lampor, strömbrytare och hårda metallegeringar, t.ex. dubbar i däcken samt krom och nickel som skydd för ståldetaljer. mursand leca spårmakadam asfalt eller betong bärlager förstärkningslager filtersand Figur 5. Olika användningsområden för bergmaterial och industrimineral. Källa: SBMI. 10
11 Även nya användnings områden för metaller blir efter hand intressanta. Ett exempel är ämnen som niob och tantal vilka används i t.ex. superlegeringar och högkapacitetskondensatorer, vilket idag finns i nära nog alla mobiltelefoner. Ett annat område är de nya framstegen med högeffektiva solceller baserade på tellur, en ovanlig metall som tidigare snarare betraktades som ett processproblem. Industriella mineral och bergarter som t.ex. kalksten (inklusive dolomit och kalkprodukter) utgör en central insatsvara för så gott som alla industrigrenar och samhällets basfunktioner. Kalksten används i mald och fraktionerad form eller vidareförädlad till bränd eller släckt kalk, vilka utgör de huvudsakliga förädlade produkterna levererade från den svenska kalkindustrin. Pappers- och massaindustrin, gruvindustrin och stålindustrin använder kalkprodukter. Ett modernt stålverk behöver kg kalkprodukter per producerat ton stål. Det behövs också kalkprodukter för kommunal vattenrening, sjökalkning, i lantbruket samt inom livsmedelssektorn och kemisk teknisk industri. Det finns inga egentliga ersättningsmaterial för kalk i de flesta tillämpningarna. Kalksten har en betydande roll som råvara vid framställning av cement och i nästa led betongprodukter, vilket är grundläggande för hela byggsektorn. En annan viktig industriell bergart är diabas, som används vid framställning av mineralull för isolering. Natursten har använts för byggande sedan urminnes tider. En omfattande förädlings- och bearbet ningsverksamhet sker i landet. För byggoch anläggningsändamål utnyttjas sten i trappor, marksten, kantsten, murar etc. Natursten till gravvårdar och skulpturer är andra produktområden inom branschen. Natursten kan produceras och transporteras för användning över hela världen på grund av det relativt höga priset för eftertraktade stensorter och förhållandevis låga fraktkostnader. Natursten har unika egenskaper med en lång livslängd och minimalt behov av underhåll. Produktionen av natursten har därför också ett miljömässigt mervärde genom sin långa och energisnåla livscykel. Bergmaterialindustrin är nödvändig för vår infrastruktur och våra bostäder. Den levererar material för att bygga vägar, järnvägar samt för att tillverka asfalt och betong (figur 5). Mineralsektorns betydelse för industrin Svenska gruvor är krävande beställare av utrustning, service och tjänster. Sverige har utvecklat en internationell särställning när det gäller leverans av utrustningar, inte minst till underjordsverksamhet. Utveckling av svensk gruvindustri innebär också utveckling av både tung verkstadsindustri och de små och medelstora företag som utvecklar produkter och tjänster nationellt och internationellt. Gruv- och mineralindustrin med dess anknytande näringar är en mycket viktig utvecklingskraft för nationell, regional och lokal ekonomi, för exportinkomster och för regional utveckling (figur 6). Universitet, högskolor och forskningsenheter Utvinningsföretagen och deras underentreprenörer Natursten (skivor, beklädnad, etc.) Bergmaterial (ballast till betong, vägar, järnvägar, etc.) Industrimineral Malm Tjänste- och kunskapsföretag Utrustningstillverkande industri för gruvnäringens olika moment Kemisk industri insatsmedel, sprängämnen Prospektering Borrning Sprängning Krossning Moment Malning Separering Agglomerering Metallurgi Ytterligare förädlingssteg Inom tillverkningsindustrin Figur 6. Mineralutvinning och anknytande näringar. Källa: Georange. 11
12 Inom industrin och i samarbete med olika forskningsorganisationer finns ett forsknings- och utvecklingsarbete, vilket resulterat i att de på många områden ligger i fronten av utvecklingen. En stor del av tungt bergarbete har exempelvis kunnat automatiseras i LKABs gruvor för att förbättra arbetsmiljön för operatörerna. Mineralsektorns betydelse för sysselsättningen Internationellt sett är gruvbranschen i Sverige liten och även de större svenska gruvföretagen är relativt små. Gruvindustrin sysselsätter direkt omkring personer. Därtill ska läggas ett antal personer som är anställda av entreprenörer som arbetar i gruvan, exempelvis med tillredningsarbeten, samt sådana som arbetar med anläggningsarbeten i samband med investeringar i nya anläggningar. Därutöver finns en stor mängd personer anställda inom service av olika slag, såväl i näringslivet som inom övriga samhället. Branschen skapar främst sysselsättning i glesbygd, vilket illu streras i figur 7. Direkt beroende av gruvbranschens produkter är smältverk och liknande anläggningar som utgör nästa steg i förädlingskedjan. Dit hör bl.a. Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Sysselsättningen inom industrimineralbranschen beräknas uppgå till ca personer. Flertalet finns i södra delen av landet. Naturstensföretagen sysselsätter ca personer i Sverige. De flesta av dessa är direkt verksamma i branschen. Till detta kommer lika många sysselsatta i service- och transportverksamheter direkt beroende av naturstensbranschen. Bergmaterialbranschen sysselsätter ca personer i direkt produktion. Om man inkluderar leveransleden till kund krävs arbetsinsatser av ytterligare personer. De europeiska mineral- och malmindustrierna, exklusive energi, erbjuder arbeten till anställda i företag med en omsättning på 45,9 miljarder euro. Efterfrågan och prisutveckling Produktion vid gruvor motsvaras av en efterfrågan som i många fall varierar över tiden. För malmgruvorna är det behovet av metall som är styrande, vilket i sin tur beror på efterfrågan i flera led. Ytterst är det konsumenternas preferenser som styr. Vid ökande efterfrågan stiger priset vilket stimulerar till ökad produktion. Vid större produktion än användning läggs material på lager som fungerar Strömstad 35 (540) Sotenäs 49 (1140) Förvärvsarbetande inom industrin 2006, dagbefolkning Gruv, mineral samt stål- och metallverk Övrig industri Askersund 466 (1017) Malå 24 (415) Sorsele 101 (278) Storuman 61 (318) Lycksele 176 (816) Borlänge 2477 (4978) Osby 100 (1018) Norsjö 60 (571) Hedemora 826 (1698) Oxelösund 2598 (2777) Gotland 620 (2583) Borgholm 63 (349) 250 km Kiruna 1818 (2503) Gällivare 1642 (2382) Luleå 1745 (5362) Skellefteå 1472 (7019) Figur 7. Sysselsättning inom, gruv-, mineral- och stålindustri samt övrig metallurgisk industri i ett urval kommuner i Sverige. Figuren visar andel av total industrisysselsättning i respektive kommun. Storleken på cirklarna är proportionell mot totala antalet industrisysselsatta. Källa: SCB. som dämpare vid svängningar i marknaden. Vid ökad efterfrågan kan lagren således tillföra material utöver det som kommer från gruvorna. Ett antal av de vanligaste sligerna prissätts på basis av metallpriset vid någon börs, t.ex. London Metal Exchange (LME), eller via något annat baspris som publiceras dagligen eller med ett bestämt intervall. Undantag från detta är priset på järnmalmsprodukter som förhandlas årligen mellan gruvföretagen och stålföretagen. Det är oftast det största företaget i respektive kategori som först gör en överenskommelse om priset för det kommande året, varpå övriga aktörer i stora drag följer samma 12
13 pris med de justeringar som behövs för kvalitet och transportavstånd etc. För industriella mineral och bergarter finns inget fast forum såsom börser där priserna fastläggs officiellt. I stället finns uppgifter i fackpress om vilka priser eller prisintervall som gäller. Dessa priser är resultat av kontakter med producenter, konsumenter och handlare för varje enskild mineral produkt. Eftersom varje aktör på marknaden har sitt eget pris blir ofta prisangivelsen i fackorganen ett prisintervall. Priset då mineral säljs är beroende av vilka renhetskrav som uppfylls, varifrån det kommer, mängden som säljs samt kvaliteten och användningsområdet för mineralet ifråga. Därutöver kan tidsaspekten också spela roll, dvs. när leverans ska ske. De prisintervall som anges representerar inte alltid ytterlighets värdena, utan snarare intervallet där merparten av mängden av ett visst mineral köpts och sålts. För natursten sätts priset enskilt av producenten. Priset sätts utifrån färg, mönster och kvalitet på den produkt som avses. Bergmaterial prissätts också lokalt. Variationerna i pris är relativt små. A USD cent per Fe-enhet B USD per ton Masugnspellets Europa Masugnspellets Asien Armeringsjärn Grovplåt Kalllvalsat bandstål Figur 8. A. Priskurva för järnmalmspellets. Källa: Vale. B. Prisutveckling på stål i form av armeringsjärn, grovplåt och kallvalsat bandstål. Källa: Metal Bulletin. Järnmalm och stål En kraftigt ökande efterfrågan på stål i Kina har lett till ökande produktion av järnmalm under senare år. Under 2007 uppgick produktionen av järnmalm i världen till miljoner ton och stålproduktionen till miljoner ton. Priset på järnmalmsprodukter (bl.a. pellets) har ökat markant under de senaste åren till följd av den kraftiga ökningen i efterfrågan, vilket framgår av figur 8A. Stålpriserna var relativt konstanta under en längre period fram till Därefter steg de i takt med den ökande efterfrågan, för att i skenet av den begynnande lågkonjunkturen under oktober åter börja sjunka (figur 8B). Priset på rostfritt stål har också påverkats kraftigt av stigande nickelpriser eftersom nickel är en viktig beståndsdel i de vanligaste rostfria stålen. Basmetaller Priserna på koppar var stabila fram till 2004 då de ökade kraftigt och nådde pristoppar åren 2006, 2007 och 2008 (figur 9). Prisökningen beror främst på ökad efterfrågan från Kina i kombination med spekulation på marknaden. Det framgår ur figur 9 att en kraftig minskning av lagren ägde rum då prisökningen började. De senaste åren har priset på bly (figur 9) och zink fallit kraftigt medan priset på koppar fluktuerat och först på senare tid börjat falla. Orsaken tros vara fortsatt hög efterfrågan från Kina. Zinkpriset har till skillnad från kopparpriset minskat kraftigt sedan årsskiftet 2006/2007 trots att lagerökningarna varit måttliga i jämförelse med de nivåer som rådde närmast före 2006 ( fi g u r 9). Nickel används främst i olika legeringar och framför allt till att tillverka rostfritt stål. Nickelprisets utveckling är mycket lik blyprisets med en pristopp kring år 2007 och sedan ett kraftigt fall (figur 9). Ett högt pris verkar bromsande på användningen vilket kan illustreras av förhållandena på nickelmarknaden under senare år då priset steg mycket kraftigt (från USD per ton till över USD per ton i början på 2007). Detta fick till följd att priset på det rostfria stål som innehåller nickel också steg kraftigt, vilket dels ledde till att efterfrågan minskade på denna produkt och att på många håll tillverkades i högre grad rostfritt stål med andra legeringsmetaller än nickel till en lägre kvalitet. Konsumtionen av nickel minskade därför under 2007 och 2008 i 13
14 tusen ton Koppar Lager Pris USD per ton USD per tr oz Guld 1 tr oz = 31,1 gram USD/tr oz SEK/kg SEK per kg Zink Silver tusen ton Lager Pris USD per ton USD per tr oz USD/tr oz SEK/kg SEK per kg Bly tusen ton Nickel Lager Pris Pris USD per ton Figur 10. Prisutvecklingen för guld och silver efter har priserna sjunkit på båda metallerna men mest på silver där priset är nere på 2006 års nivåer (figur 10). Den kraftiga prisökningen beror på samma faktorer som för basmetallerna. Dessutom har dollarprisets fluktuationer påverkat guldpriset som en värdesäkring gentemot en svagare dollar. tusen ton Konsumtion Figur 9. Pris- och lagerutvecklingen för koppar, zink och bly samt pris- och konsumtionsutvecklingen för nickel. förhållande till Den starka prisuppgången på nickel kan inte enbart förklaras med ökad efterfrågan på stål utan det fanns även starka spekulativa inslag på marknaden. Ädelmetaller Prisutvecklingen på guld och silver var relativt stabil fram till 2004 då en uppgång tog fart för att kulminera under första halvåret Där- 0 USD per ton Mineralråvaruförsörjning inom EU en utmaning Med Lissabonstrategin 2005 framhöll Europeiska kommissionen att tillväxt och sysselsättning skulle stå i fokus. Som ett led i genomförandet antogs ett meddelande om en mer integrerad industripolitik till stöd för EUs tillverkningsindustri som ytterst är beroende av en fungerande råvarutillförsel. I mitten av 2007 presenterades en rapport från Kommissionen om konkurrensförmågan i den europeiska mineralindustrin (inklusive metalliska mineral, industrimineral och bergmaterial, men med undantag för energimineral). Rapporten redo visade ett mycket stort importberoende för EU. Av nettoimporten på 204 miljarder ton svarade metalliska mineral för 90 procent av värdet på 11 miljarder euro. Under 2004 importerades över 232 miljarder ton mineral till EU till ett värde av 23 miljarder euro (tabell 1). Malm stod för 76 procent av tonna- 14
15 Tabell 1. Handel med mineral till och från EU år Källa: EU-kommissionen, arbetsdokument SEC (2007) 771. Mineralgrupp Import Miljoner ton Miljarder euro Export Miljoner ton Miljarder euro Nettoimport Miljoner ton Malmmineral 175,3 10,5 7,2 0,5 168,1 10,0 Industrimineral 23,7 1,3 5,0 0,5 18,8 0,8 Konstruktionsmineral 26,3 1,2 14,1 0,7 12,2 0,5 Speciella industrimineral 6,9 10,0 2,5 10,2 4,4 0,2 Summa 232,3 23,0 28,8 11,9 203,5 11,1 Miljarder euro get, men bara 45 procent av värdet. Industrimineral utgjorde 10 procent av mängden och 6 procent av värdet, medan konstruktionsmineral innefattande ballast och natursten utgjorde 11 procent av tonnaget och 5 procent av värdet. Resterande del, 3 procent av vikten och 44 procent av värdet, upptas av speciella industrimineral i form av lättviktiga mineral med ett högt värde. Hit hör främst ädelstenar såsom diamant. Mängden importerat mineral ökade från 1999 till 2004 med 17,5 procent och värdet ökade under samma period med 26 procent, vilket speglar de prisuppgångar som skett under senare delen av perioden. Exporten från EU utgjorde år 2004 nära 29 miljoner ton till ett värde av 12 miljarder euro ( tabell 1). Malm stod för 25 procent av tonnaget och 4 procent av värdet medan industrimineral utgjorde 17 procent av tonnaget och 4 procent av värdet. Konstruktionsmineral stod för 49 procent av exporterad vikt och 6 procent av värdet. De speciella industrimineralen utgjorde viktsmässigt 7 procent och värdemässigt 86 procent. Mängden exporterat mineral ökade från 1999 till 2004 med 17 procent och värdet ökade under samma period med 31 procent, vilket speglar de prisuppgångar som skett under senare delen av perioden. Sammantaget uppvisar EUs handel med mineral ett mycket stort importöverskott, av vilket metalliska mineral svarar för 90 procent. För netto överskottet avseende speciella mineral svarar sannolikt värdeökningen i bearbetning av ädelsten i Europa. Ministerrådet för konkurrens uppdrog till Kommissionen att leverera ett s.k. meddelande om råvaruförsörjningen till EU. Kommissionen har förberett ett förslag till policy som ska presenteras under hösten Initiativet omfattar fem huvudsakliga insatsområden, nämligen att: öka uthållig försörjning av mineral och malmer från länder inom Europa, uppmuntra öppnare och mer konkurrenskraftiga globala marknader och ta bort handelshinder för råmaterial, säkra öppenhet i hela produktionskedjan för råmaterial och uppmuntra kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer, uppmuntra ökad effektivitet i nyttjandet samt etablera en adekvat kunskapsbas om råmaterial inom EU. Bakgrunden till det kommande meddelandet om en strategi för icke-energimineralråvaror är som framgår ovan det stora beroendet av importerade mineralråvaror inom EU. Den globalt kraftigt ökade efterfrågan på mineralråvaror under senare år, särskilt från tillväxtländer som Kina och Indien, har medfört kraftiga prisökningar på mineralråvarorna som dels inneburit en ökad och i vissa fall snedvriden konkurrens om dessa inom tillverkningsindustrin och dels väckt en oro kring det långsiktiga säkerställandet av tillgången till mineralråvaror inom EU. När det gäller råvaruproduktionen inom EU lyfts vissa frågor kring en mer hållbar tillgång till malm och mineral från europeiska källor fram, särskilt avseende prospektering, tillståndsprocesser, forskning och utveckling, tillgången till kompetens samt arbetsmiljö och säkerhet inom utvinningsindustrin. Andra viktiga frågor som lyfts fram är behovet av effektivare miljöteknik och en effektivare användning av mineralråvarorna. Det finns en stor potential att optimera produktionen inom EU genom t.ex. moderna brytnings- och processtekniker. För att upprätthålla konkurrenskraften inom EU framförs också vikten av en stabil tillförsel av råvaror utan störningar. Utvecklingen i vissa mineralresursrika utvecklingsländer går dock i en riktning mot att minska europeiska företags tillgång till mineralråvarorna till förmån för andra länder (Kina) samt en avsaknad av öppen- 15
16 het när det gäller produktionen och handeln med mineral råvaror. Brister på detta område, t.ex. avseende miljöhänsyn, respekt för mänskliga rättigheter och korruption, innebär snedvridna konkurrensförutsättningar för de europeiska företagen på den globala marknaden. Detta och den svenska mineral sektorns förutsättningar att bidra till utvecklingssamarbetet i form av kapacitetsuppbyggnad redogörs för i en separat rapport (Utvecklingssam arbete inom mineralsektorn). Framtagandet av kommissionens rapport om konkurrensförmågan i den europeiska mineralindustrin har också visat på ett behov av att utveckla kunskapen kring malm- och mineraltillgångarna inom EU. Källorna till sådan kunskap inom EU har visat sig vara splittrade och ofullständiga vilket innebär att beslutsfattare på olika nivåer saknar adekvat, tillförlitlig och uppdaterad information varför åtgärder behöver vidtas även inom detta område. Bland annat har den Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén, som är ett rådgivande organ, pekat på behovet av: att stärka kunskaperna i fråga om mineral på EU-nivå genom att skapa geologisk kapacitet inom EU och ett europeiskt informationssystem för mineralresurser på grundval av medlemsstaternas geologiska undersökningar. att utveckla en alleuropeisk geologisk databas som bygger på INSPIRE-principen och på utvärdering av potentialen i dolda metalliska och mineraliska fyndigheter i malm- eller mineralrika områden. Produktion av malm och mineral Sverige Malm Den svenska malmproduktionen under åren framgår av figur 11. Figuren visar mängden råmalm som går till anrikning efter det att gråberg (ofyndigt berg) har avskiljts. Under senare år har denna i Sverige uppgått till i storleksordningen miljoner ton per år. År 2007 producerades 50,5 miljoner ton malm vid 14 gruvor i Sverige. I början av 1900-talet producerades ca 3 miljoner ton malm fördelat på omkring 400 gruvor. Av figur 11 framgår också att produktionen av direkt användbar järnmalm, s.k. styckemalm och mull, minskat kraftigt sedan mitten av 80-talet till förmån för en ökad andel anrikad järnmalm. Den miljoner ton Malmproduktion 2007: Ickejärnmalm = 22,6 milj. ton Järnmalm, för anrikning = 25,0 milj. ton Järnnmalm, direkt användbar = 2,9 milj. ton Järnmalm, direkt användbar 1960 Figur 11. Malmproduktion Ickejärnmalm Järnmalm, för anrikning senare förädlas till betydligt mer efterfrågade, renare och kvalitativt bättre pelletsprodukter. I Sverige utvinns järnmalm i Kiruna och Malmberget samt guld, silver, koppar, zink och bly i övriga gruvor (tabell 2 och bilaga 1). Masugnspellets (järnmalmsprodukt) används i SSABs anläggningar i Luleå och Oxelösund för att framställa stål. Råstålsproduktionen i Luleå och Oxelösund uppgick till ca 3,8 miljoner ton under år Koppar, bly, guld och silver framställs av Boliden i Rönnskär. Metallproduktionen under 2007 var ton koppar, ton bly, 12 ton guld samt 347 ton silver. Det finns inga zinksmältverk i Sverige. Zinkklinker, en mellanprodukt, framställs dock i Rönnskär och utgör insatsvara till Bolidens smältverk i Finland och Norge. Sverige har inga gruvor som utvinner råvaran (bauxit) för framställning av aluminium. Däremot framställs aluminiummetall i Sverige hos Kubal i Sundsvall. Råvaran för denna importeras. Produktionen uppgick till drygt ton aluminium år Industriella mineral och bergarter Produktionen av industriella mineral och bergarter i Sverige under 2007 uppgick till drygt 11 miljoner ton (tabell 3). Av tabellen framgår även produktionen under den senaste tioårsperioden. Merparten av brytningen är koncentrerad till mellersta Sverige, Skåne samt Öland och Gotland. Det finns bara två täkter i norra Sverige: Handöl i Åre kommun, 16
17 Tabell 2. Svenska gruvor i drift under år Gruva Metall(er) I drift sedan Malmproduktion, miljoner ton per år Ägare Kiruna Järn ,2 1 LKAB Malmberget Järn ,5 1 LKAB Aitik Koppar, guld och silver ,5 Boliden Kristineberg Zink, koppar, bly, guld och silver ,6 Boliden Maurliden Zink, koppar, bly, guld och silver ,4 Boliden Renström Zink, koppar, bly, guld och silver ,3 Boliden Petiknäs 2 Zink, koppar, bly, guld och silver ,1 Boliden Storliden Zink, koppar ,3 Lundin Mining Björkdal Guld ,09 Gold-Ore Resources Svartliden Guld ,3 Dragon Mining Sweden AB Blaiken Zink, bly och guld ,3 ScanMining (fr Lappland Goldminers) Svärtträsk Zink, bly och guld ,02 ScanMining (fr Lappland Goldminers) Zinkgruvan Zink, bly och silver ,8 Lundin Mining Garpenberg Zink, bly, koppar, guld och silver ca 1200-talet 1,2 Boliden Lovisagruvan Zink, bly och silver ,02 Lovisagruvan AB 1. Avser färdiga järnmalmsprodukter. 2. Gruvan lades ner i början av Tabell 3. Produktion av industriella mineral och bergarter i Sverige kton 2000 kton 2001 kton Dolomit Skiffer (krossad) Fältspat Kalksten (krossad) Kvarts/kvartsit Kvartssand Kvartssandsten Talk/täljsten Olivin Diabas Grafit Lera Övriga industrimineral Summa kton 2003 kton 2004 kton 2005 kton 2006 kton 2007 kton där det bryts talk och täljsten, samt Masugnsbyn i Kiruna kommun, där det bryts dolomit. I övrigt har diabas, lera och framför allt kvartssand och kvarts eller kvartsit störst betydelse. Den viktigaste regionen avseende kalkstensförekomster i Sverige är Gotland, där hela länet består av kalksten men med variation i kvalitet. Mest lämpliga kvaliteter för metallurgi förekommer på Gotland. Behovet av kalksten av relevant kvalitet på Gotland är därför fortsättningsvis stort. Transporter från avlägsna destinationer, exempelvis från södra Europa, måste tillgripas om inte brytning på Gotland kan fortgå vilket skulle leda till ökad miljöbelastning och kostnads ökningar. Idag bryts totalt i storleks- ordningen 6 7 miljoner ton kalksten per år på Gotland, vilket utgör två tredjedelar av det som bryts i hela landet. Natursten Naturstensindustrin i Sverige utvinner ett antal unika stensorter som är internationellt uppskattade, har hög generell kvalitet och ett högt marknadsvärde. Årligen bryts omkring 1 miljon ton natursten, främst i södra och mellersta Sverige samt på Öland och Gotland. Mängden bruten natur sten under den senaste tioårsperioden framgår av tabell 4. Mängden levererad natursten i Sverige ökade från ton år 2006 till ton år
18 Tabell 4. Naturstensproduktion i Sverige kton 2000 kton 2001 kton Diabas och gabbro Gnejs Granit Marmor Blocksten övrigt Summa kton 2003 kton 2004 kton 2005 kton 2006 kton 2007 kton Saluvärdet för dessa naturstensprodukter är ca 1 miljard kronor, varav 25 procent utgör export. Bergmaterial Den svenska berggrunden med dess stora inslag av kristallint berg som granit och gnejs kan vara mycket lämplig för produktion av slitstarkt bergmaterial. Krossade produkter av dessa material är en bra råvara för anläggning av vägar, järnvägar och flygfält och framställning av betong m.m. Produktion av bergmaterial pågår över hela landet och uppgick år 2006 till 92 miljoner ton (figur 12). Figuren visar också att den del som utgör natur grus minskat med nästan 50 miljoner ton den senaste 20-årsperioden. År 1984 utgjorde natur grus 82 procent av bergmaterialproduktionen medan andelen naturgrus var nere i 22 procent år De senaste årens snabba uppgång i efterfrågan på bergmaterial har inte ökat naturgrusuttagen. Trots minskningen, framför allt som andel av de totala uttagen, har utvecklingen bedömts gå för långsam för att det miljömål som riksdagen ställt upp för naturgrusanvändningen ska kunna nås. Miljömålet är att år 2010 ska användningen av naturgrus inte överstiga 12 miljoner ton per år. Det producerade bergmaterialet används till övervägande del inom landet. För närvarande miljoner ton Figur 12. Leveranser av ballast fördelad på materialslag Morän Krossberg Övrigt Sand och grus exporteras ca 2,1 miljoner ton per år från Sverige, men potentialen är betydligt större. Efterfrågan finns i andra länder i vårt närområde, i första hand i de baltiska staterna, Polen, Tyskland och Ryssland. Energimineral Mindre kolfyndigheter finns i Skåne. Brytning har skett skala i industriell skala från slutet av 1700-talet till 1990-talet. Totalt har drygt 30 miljoner ton stenkol brutits. Sverige har små förekomster av olja. På Gotland utvanns totalt ca kubik meter (1 TWh) eller motsvarande ca fat olja mellan 1972 och Anläggningar för oljeutvinning ur alunskiffer har funnits i Närke (Kvarntorp) och på Kinnekulle (Flottans skifferoljeverk). Bäst förutsättningar för ytterligare fynd av råolja i Sverige anses numera finnas i havet öster och söder om Gotland. OPAB (Oljeprospekterings AB) innehar ett undersökningstillstånd för oljeutvinning till havs på en del av den svenska ekonomiska zonen av kontinentalsockeln. Tethys Oil AB innehar undersökningstillstånd för olja och gasformiga kolväten på en del av Gotland. I Sverige har smärre gasförekomster rapporterats från några platser med sedimentär berggrund. Gasutvinning har skett i mindre skala, t.ex. i Ängel holmsområdet i Skåne samt i Östergötland. Uran förekommer i såväl sedimentära bergarter som i kristallint berg. I sedimentära bergarter är det särskilt alunskiffrar som innehåller uran. Under perioden utvanns totalt 200 ton uran från alunskiffer i Ranstad vid Billingen. Den huvudsakliga användningen av torvbränsle i Sverige är inom fjärrvärmesektorn, men en betydande del (ca 20 procent) går till elproduktion i kraftvärmeverk. Totalt används årligen ca 3,5 TWh (mindre än 1 procent av den totala energianvändningen). En energimängd på 1 MWh motsvarar ungefär en kubikmeter torvbränsle. 18
19 År 2006 uppgick den svenska torvproduktionen till ca 3 TWh och 2007 till ca 1,7 TWh. Dessa årliga variationer (som till största delen beror på väderförhållandena) hanteras med lagring över flera produktionssäsonger samt import. Östersjöländerna och Norge Malm Polen, Finland och Norge är tillsammans med Sverige de länder som har malmgruvor ( figur 13). I de övriga länderna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Tyskland, finns det idag inga gruvor för metallproduktion. Tabell 5 visar aktiva gruvor under 2007 i Östersjöområdet och Norge, med undantag för gruvorna i Sverige vilka redovisats i föregående avsnitt. Finland är en betydande malmproducent i Europa och den största krom- och guldproducenten samt den näst största nickelproducenten inom EU. Den finska gruvhistorien går tillbaka till ungefär 1500-talet. I finska gruvor har det totalt brutits ca 275 miljoner ton malm genom åren. Ungefär 70 metallgruvor har varit i drift i Finland. Idag är åtta gruvor i drift och malmproduktionen vid dessa uppgick till omkring 4 miljoner ton under Då malmproduktionen i Suurikuusikko (Kittala) når planerad nivå kommer ca 1 miljon ton guldmalm att brytas per år. Under 2008 har även nickel- och zinkgruvan Talvivaara öppnats. Polen tillhör de större gruvländerna i Europa och är den största koppar- och silverproducenten. I Polen finns en lång tradition av gruvverksamhet som går tillbaka ända till första århundradet av vår tideräkning. Kopparfyndigheterna i södra Polen upptäcktes i slutet av 1950-talet, medan bly och silver har utvunnits sedan 1100-talet. Polen är den femte största silverproducenten i världen och beräknas ha världens största malmreserver av silver. Under 2006 bröts det omkring 30 miljoner ton kopparmalm och ungefär 4,5 miljoner ton bly- och zinkmalm i Polen. I Trzebionka planerar man att upphöra med brytningen av bly- och zinkmalm inom den närmaste tiden. I Norge finns idag två gruvor i drift: ilmenitgruvan Tellnes i södra Norge samt järnmalmsgruvan i Ortfjell utanför Mo i Rana. Norge är 35,8 9,1 4,1 50,5 Sverige Polen Norge Finland Figur 13. Malmproduktion i Östersjöländerna och Norge i miljoner ton. Tabell 5. Gruvor i drift i Östersjöområdet (utom Sverige) under år Källa: SGU, GTK, NGU, KGHM. Gruva Land Metall(er) I drift sedan Malmproduktion Ägare per år (miljoner ton) Lubin Polen Koppar och silver ,0 KGHM Polkowice- Polen Koppar och silver ,0 KGHM Sieroszowice 1980 (Sieroszowice) Rudna Polen Koppar och silver ,0 KGHM Olkusz-Pomorzany Polen Zink och bly fr talet 2,5 ZGH Boleslaw SA (100 % polska staten) Trzebionka Polen Zink och bly ca 1300-talet 2,3 ZG Trzebionka SA Kvannevann Norge Järn ,6 Rana Gruber AS Tellnes Norge (Järn), titan ,5 Titania AS Kemi Finland Krom ,2 Outokumpu Oy Pyhäsalmi Finland Koppar, zink, guld och ,1 Inmet Mining silver Hitura Finland Nickel och koppar , ,6 Belvedere Resources Särkiniemi Finland Nickel och koppar ,2 Belvedere Resources Pahtavaara Finland Guld ,6 ScanMining Oy (fr Lappland Goldminers) Suurikuusikko Finland Guld ,2 Agnico-Eagles Ltd Orivesi Finland Guld , ,2 Dragon Mining NL Pampalo Finland Guld ,05 Endomines Oy 19
20 Europas största producent av ilmenit (järntitanoxid). Den historiska malmproduktionen i Norge uppgår till ca 500 miljoner ton malm och omkring 100 metallgruvor har varit i drift. Industriella mineral och bergarter I Finland bröts år 2007 omkring 16 miljoner ton industriella mineral och bergarter varav apatit stod för 9,8 miljoner ton. Kalksten och dolomit var i övrigt de dominerade materialen. Finland är den största tillverkaren av talk i Europa. I övrigt produceras gips, glimmer, kvarts och fältspat. Finland är världens femte största producent av wollastonit. Industrimineralproduktionen nådde i Norge 12,3 miljoner ton år Kalcitprodukter dominerar men olivin, nefelinsyenit, kvartsit, talk och dolomit m.m. produceras också (figur 14). I Danmark bryts krita, kalksten, lera och salt. I Mariager på Jylland, som är den enda saltgruvan i Skandinavien, produceras ca ton salt per år. Den totala produktionen av industri mineral i Danmark uppgick till ca 3,6 miljoner ton under 2006 varav nästan 80 procent utgjordes av krita och kalksten. I de baltiska länderna är kalksten det enda betydande industrimineralet som bryts. Produktionen i Litauen uppgick till ca 1,3 miljoner ton år 2005, i Estland till 0,4 miljoner ton år 2005 och i Lettland till 0,4 miljoner ton år I Estland utvinns dessutom lera. Polens produktion av industrimineral nådde knappt 42 miljoner ton under 2006 varav 34 miljoner ton var kalksten. Saltproduktionen uppgick till 4 miljoner ton. Industrimineralproduktionen i Tyskland under 2006 var ca 119 miljoner ton varav hälften utgjordes av dolomit samt kalk- och märgelsten. Tyskland producerade knappt 20 miljoner ton salt år 2006, vilket gör Tyskland till den tredje största saltproducenten i världen. Natursten Finland är en nettoexportör av råmaterial. Årligen bryts ca ton natursten i Finland, varav mer än 75 procent utgörs av graniter. Omkring ton natursten (värt ca 100 miljoner euro) exporterades från Finland år I Norge bryts omkring ton natursten av vilket ton går på export (figur 15). Polen och Tyskland har stor förädlingsindustri och är nettoimportörer. Deras egna tillgångar är dock begränsade och ensidiga. Danmark, Estland, Lettland och Litauen saknar egna tillgångar av betydelse. Bergmaterial De baltiska länderna producerar i storleksordningen 6 12 miljoner ton bergmaterial per år. I takt med att ekonomierna utvecklas starkt i de baltiska länderna ökar byggandet och därmed efterfrågan på byggmaterial, bl.a. bergmaterial (figur 16). Polen har stora tillgångar särskilt i södra delen av landet. I norra Polen finns ett behov även av importerat bergmaterial. Produktionen i Polen under 2006 uppgick till 169 miljoner ton. Finland har liksom Sverige stora tillgångar av bergmaterial. Produktionen uppgick till 100 miljoner ton år 2006, varav andelen krossberg var 46 procent. Finland exporterar bergmaterial till bl.a. Estland och har flera kustnära täkter. Produktionen av bergmaterial i Norge var 66,7 miljoner ton år 2007 av vilka 13,6 miljoner 11,3 Sverige 42 Polen Norge Sverige ,3 Finland Baltikum Norge Finland 16 Danmark Tyskland 2,1 3,6 620 Figur 14. Produktion av industriella mineral och bergarter i Östersjöområdet och Norge i miljoner ton. Figur 15. Produktion av natursten i Östersjöområdet och Norge i tusen ton. 20
Natursten. Industrimineral SVERIGES NATURRESURSER. Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi!
Energitorv Industrimineral Koppar Natursten Ballast Guld Järnmalm SVERIGES NATURRESURSER Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi! Sveriges naturresurser
Läs merElektronik i var mans hand
Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad
Läs merMänniskans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter
Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter Pär Weihed Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Skellefteå 20121023 Metaller och mineral Metaller och mineral har
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merendast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning
metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen
Läs merJan-Olof Hedström f. d. bergmästare
www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet
Läs mermetaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!
metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån
Läs merZINKGRUVAN MINING JUBILEUM 2014 10 ÅR MED LUNDIN MINING
ZINKGRUVAN MINING JUBILEUM 2014 10 ÅR MED LUNDIN MINING TIO HÄNDELSRIKA ÅR 2004 blev Zinkgruvan Mining en del av Lundin Mining-koncernen. Mycket har hänt sedan dess och både företaget och koncernen har
Läs merGRUV- OCH STÅLINDUSTRIN
GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU
Läs merProcessIT ProcessITs Gruvprogram och andra strategiska satsningar
ProcessIT 2011 ProcessITs Gruvprogram och andra strategiska satsningar Page: 1 October 09 ProcessIT Innova7ons LTU - UmU Sveriges gruvor Sveriges gruvor och mineraliseringar 2009 Sveriges gruvproduktion
Läs merMetaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället
Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merFöretag inom svensk gruv- och mineralindustri 2007 2011
Företag inom svensk gruv- och 2007 2011 Trender, förnyelse och sysselsättning Centre for Inter-organizational Innovation Research (CiiR) och Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet SE-901
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merRENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014
RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION
Läs merKonkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation
Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation Boliden levererar metaller till det moderna samhället Ledande metallföretag med fokus på hållbar utveckling Kärnkompetens inom prospektering,
Läs merGEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se
GEORANGE Ideell förening Ca 70 medlemmar Verksam i 15 år GEORANGE SYFTE.skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag utifrån regionens malm- och mineraltillgångar GEORANGE MÅL Stärka
Läs merHandelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Läs merÅterstart av verksamheten i Dannemora
Återstart av verksamheten i Dannemora 2010-09-21 Peter Svensson Dannemora Mineral AB GEOGRAFI Dannemora ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merMINERALLAGEN & PRÖVNINGSPROCESSEN FRÅN PROSPEKTERING TILL
Länsstyrelsernas gruvkonferens, Umeå den 4 december 2013 MINERALLAGEN & PRÖVNINGSPROCESSEN FRÅN PROSPEKTERING TILL Bergmästare Åsa Persson GRUVDRIFT Handläggare Johan Morin Gruvingenjör Berndt Pettersson
Läs merAITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass
Bildplatshållare AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass SveMins höstmöte Hans Jönsson Projektledare Boliden 1 Bolidens produktionsenheter Aitik (Sverige) Koppargruva Rönnskär Boliden (Sverige) Kopparsmältverk
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merINTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 Katharina Saalo Regional Exportrådgivare Västerbotten april 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE SAMMANFATTNING När Sverige först började
Läs merFRA LOVENDE FOREKOMST TIL REALISERBAR DRIFT
FRA LOVENDE FOREKOMST TIL REALISERBAR DRIFT SOTKAMO SILVER EN MÖJLIGHET ATT DELTA I UTVECKLINGEN AV DEN NORDISKA GRUVINDUSTRIN 1 24.4.2015 2 BOLAGETS MÅL MÅL PA KORT SIKT - Fortsätta och genomföra finansieringsförhandlingar
Läs merSveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska
Läs merStatus i utvecklingen av gruvindustrin i Finland
Status i utvecklingen av gruvindustrin i Finland Kirkeneskonferansen 2011 2.-3-2.2001, Kirkenes Maija Uusisuo Branchchef för gruv- och stenindustri Lapplands förbund maija.uusisuo@lapinliitto.fi 3.2.2011
Läs merVarmt välkomna till Hilton hotel och Botnia Explorations tredje informationsdag onsdagen den 11 november 2009
1 2 Varmt välkomna till Hilton hotel och Botnia Explorations tredje informationsdag onsdagen den 11 november 2009 Vilka vi är? Mitt namn är Bengt Ljung VD Göran Petersson Chefsgeolog 3 Sammanfattning Botnia
Läs merPassagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt
Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den
Läs merStålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23
Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:
Läs merDelårsrapport januari-mars 2007 Jan Johansson, vd och koncernchef
Boliden AB 1 Delårsrapport januari-mars 2007 Jan Johansson, vd och koncernchef Metallmarknaden Boliden AB 2 Boliden AB 3 Fortsatt stark efterfrågan på zink och koppar Globalt Kv 2007/ Kv Cu-konsumtion
Läs merDelårsrapport januari-mars 2008
Delårsrapport januari-mars 2008 Lennart Evrell VD och koncernchef Carina Wång T.f. Ekonomi- och finansdirektör Boliden AB 1 Boliden AB 2 Viktiga händelser kvartal 1 Marknad Stabil global efterfrågan på
Läs merLKAB HÅLLBAR UTVECKLING
Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merPiteå Rotaryklubb. Brunnsprojekt i Sri Lanka
Piteå Rotaryklubb Brunnsprojekt i Sri Lanka Miningdag 26 augusti 2010 Furunäset hotell & konferens Piteå Dagens Program 14:00 Välkomna! Piteå Rotaryklubb 14:15 Wiking Mineral Vd Dick Levin 15:00 Endomines
Läs merDet ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det
Läs merRiksintressen. Mugdim Islamovic Enheten för Georesurser
Riksintressen Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken vilka ämnen och material berörs? Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning Mugdim Islamovic Enheten
Läs merStålåret 2016 diagrambilaga
Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:
Läs merKK 26.6001. Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013
40 KK 26.6001 TF 4 l'n U Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per Cement, betong, kalk, krita och gips 26.70 130 A Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 125 000
Läs merInvestor presentation. Gexco June 2007. 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget
Investor presentation Gexco June 2007 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget 1 Agenda 1 Vad är New Gexco 2 New Gexco Det bästa av två världar: Välutvecklad projekt i Finland Låg teknisk
Läs merStålåret 2018 diagrambilaga
Stålåret 218 diagrambilaga 219-1-25 Reviderad 219-3-14 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina USA Euroområdet -5 28 21
Läs merThomas Ljung VD Erik Penser Stockholm
Botnia Exploration Holding AB (publ) Thomas Ljung VD Erik Penser Stockholm 2018-03-07 Agenda Botnias målsättning Kort sammanfattning 2017 Test hos Boliden/Rönnskär Vindelgranselegruvor Övrig prospektering
Läs merStålåret 2017 diagrambilaga
Stålåret 217 diagrambilaga 218-3-9 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 Kina Indien 5 Världen USA Euroområdet -5 27 29 211 213 215 217 Källa:
Läs merRÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA
RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA BERGSÖE Här på Boliden har vi skapat nya metaller från restmaterial under många år. Vi utvinner nya metaller från våra gruvor, och återvinner gamla metaller som zink,
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merVälkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara
JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som
Läs merBoliden 2011 - Koncernpresentation
Boliden - Koncernpresentation Detta är Boliden Ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra
Läs merGRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik
GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR Här finns grunden för framtidens teknik Världen behöver Norra Kärr Strax norr om Gränna, öster om E4:an, ligger Norra Kärr. Här finns världens fjärde största fyndighet av sällsynta
Läs merSveriges mineralstrategi. För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet.
Sveriges mineralstrategi För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. Produktion Näringsdepartementet Omslagsfoto Erik Jonsson/SGU Bilden visar komplexa sammanväxningar
Läs merNAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE
NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE Boliden Minerals prospektering i Norrbotten har identifierat en mineralisering nordost Gällivare nära den gamla gruvan i Nautanen som bröts i början av 1900
Läs merInbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt
Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Februari/Mars 2013 Sammanfattning av prospekt WIKING MINERAL AB PROSPEKT 2013 1 Välpositionerat prospekteringsoch gruvutvecklingsföretag
Läs merBergverksstatistik 2011. Statistics of the Swedish Mining Industry 2011. Periodiska publikationer 2012:2
Bergverksstatistik 2011 Statistics of the Swedish Mining Industry 2011 Periodiska publikationer 2012:2 Sveriges geologiska undersökning Omslagsbild: Borrmaskin i Björkagruvan, Glanshammar, Örebro län.
Läs merInvestor presentation. Gexco June 2007. 29 juni 2010
Investor presentation Gexco June 2007 29 juni 2010 1 Investor presentation Gexco June 2007 2 ÄGARE Antal aktier Teckningsrätter Andel Timo Lindborg perheineen 31 710 607 0 13,2 % Jouko Jylänki 31 500 000
Läs merStål en del av vår vardag
Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.
Läs merGruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi
Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största
Läs merGruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1
Gruvverksamhetens beslutsprocess Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines Boliden Mines 1 2014-01-29 Boliden 2014 Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Kärnkompetens
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merUtökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot
Utökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot Boliden 1 E-skrotexpansion i korthet Investeringslogik Tillgång på kopparkoncentrat fortsatt
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merDammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar maj Stockholm, KTH
Dammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar 13-14 maj Stockholm, KTH 1 Disposition Boliden Mineral AB Bolidenområdet Anrikningssand, sandmagasin och gruvdammar Hötjärnsmagasinet
Läs merOmslagsbild: Anders Damberg. Filialkontor: Slaggatan Falun Tel: Fax
årsrapport 2009 09 Omslagsbild: Anders Damberg Bergsstaten www.bergsstaten.se Huvudkontor: Varvsgatan 41 972 32 Luleå Tel: 0920-23 79 00 Fax 0920-695 07 mineinspect@bergsstaten.se Filialkontor: Slaggatan
Läs merPRESENTATION Datum: 15-11-09
PRESENTATION Datum: 15-11-09 1 Agenda Bolaget i korthet Marknad Copperstone-projektet Sammanfattning 2 Copperstone Resources i korthet Ett gruvutvecklingsbolag - fokus på projekt i Skelleftefältet med
Läs merINTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merÅtervinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)
Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-12-09 Oförändrad
Läs merVästernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri
Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning
1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997 Sammanfattning Enligt preliminär statistik för 1997 ökade råstålsproduktionen i världen med 6 % jämfört med föregående år. LKABs leveranser av förädlade järnmalmsprodukter
Läs merKvartalsrapport per 31 mars 2009 för Lovisagruvan AB
Kvartalsrapport per 31 mars 2009 för Lovisagruvan AB Jan-mars 2009 Fakturerat malmvärde plus retroaktiv priskorrigering uppgick till 7,0 MSEK (8,1 jan-mars 2008). Rörelseresultatet efter avskrivningar
Läs merStål en del av vår vardag
Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2012
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Gruvnäring Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen samt personalen vid Arbetsförmedlingen Gruvnäring Fler svenska gruvor och
Läs merPRESENTATION Datum: 15-11-12
PRESENTATION Datum: 15-11-12 Agenda Bolaget i korthet Marknad Copperstone-projektet Sammanfattning 2 Copperstone Resources i korthet Ett gruvutvecklingsbolag - fokus på projekt i Skelleftefältet med omnejd
Läs merDelårsrapport Januari juni 2008
Delårsrapport Januari juni 2008 Lennart Evrell VD och koncernchef Carina Wång T.f. Ekonomi- och finansdirektör 1 Viktiga händelser kvartal 2 Marknad Stabil global efterfrågan på basmetaller Stabil prisutveckling
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merDelårsrapport januari-september 2007 Svante Nilsson, tf vd och koncernchef
Delårsrapport januari-september 2007 Svante Nilsson, tf vd och koncernchef Boliden AB 1 Metallmarknaden Boliden AB 2 Utveckling Marknad Q1-Q3 2007 BNP prognos 2007-2008 Global (IMF) 5,2% 2007 4,8% 2008
Läs merBergverksstatistik 2013. Statistics of the Swedish Mining Industry 2013. Periodiska publikationer 2014:2
Bergverksstatistik 2013 Statistics of the Swedish Mining Industry 2013 Periodiska publikationer 2014:2 Sveriges geologiska undersökning Omslagsbild: Omfattande gråbergshögar med bland annat innehåll av
Läs merMineralråvaror i Barentsregionen
Kund Datum Trafikverket 2011-10-31 Projekt GeoVista Nr Råvaror i Barentsregionen GVR11057 Författare Kund Nr Hans Lindberg TRV 2011/31274 Olof Martinsson Mineralråvaror i Barentsregionen Underlag till
Läs merDelårsrapport januari-juni 2007 Jan Johansson, vd och koncernchef
Boliden AB 1 Delårsrapport januari-juni 2007 Jan Johansson, vd och koncernchef Metallmarknaden Boliden AB 2 Boliden AB 3 Utveckling Marknad Fortsatt hög industriproduktion med 4,7% Kina ca 18%, USA 2%
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merSveriges andel av Europas produktion 1. Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler. Järn. Bly. Norra Norrland ~30% 80- ~90%
Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler Sveriges andel av Europas produktion 1 Norra Norrland Produktion Tillstånd erhållet eller under process Järn Bly Järnmalm ~30% Sulfidmalm
Läs merEUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå
EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå 3 MILJARDER NYA KONSUMENTER GÅR FRÅN FATTIGDOM TILL MEDELKLASS 1 FRAM TILL 2030.
Läs merEnergipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Läs merUppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning.
Pressmeddelande Stockholm, 24 mars 2009 Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning., vars aktie är upptagen
Läs merVaruflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merGOLDORE SWEDEN AB (PUBL) GOLDORE BEDRIVER MINERALPROSPEKTERING I ETT TIDIGT STADIE VILKET INNEBÄR STOR HÄVSTÅNGSEFFEKT OCH STOR RISK.
GOLDORE SWEDEN AB (PUBL) GOLDORE BEDRIVER MINERALPROSPEKTERING I ETT TIDIGT STADIE VILKET INNEBÄR STOR HÄVSTÅNGSEFFEKT OCH STOR RISK. Affärskoncept Goldore har med spjutspetsarbete och engagemang byggt
Läs merNy prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
Läs merSvensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Läs merBergverksstatistik 2000
E GES Sveriges Geologiska Undersökning O LO ND.G E ERSÖKN I SV RI NG GISKA. U Bergverksstatistik 2000 Bergverksstatistik 2000 Elanders Tofters, 2001. 4377 Statistics of the Swedish Mining Industry 2000
Läs merTesta din egen näsa. Hur många av proverna innehåller svavelkis? 1. Hur många verksamma gruvor fanns det i Finland år 2013?
GULDQUIZ Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I vår guldquiz ska du på utställningen försöka hitta guldkorn, det vill säga bitar av information som gäller geologi, gruvverksamhet
Läs merBergsskolan i Filipstad
i Filipstad LÅNG ANRIK HISTORIA grundades år 1830 av bergmästaren Franz von Schéele. Han såg behovet av kompetensförsörjning för att utveckla gruvindustrin och järnbruken. Många ingenjörer, tekniker och
Läs merSAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR
SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR Bo Krogvig Direktör Kommunikation och Samhällskontakter 18 oktober 2016 Tekniskt ledande leverantör av klimatsmarta järnmalmsprodukter till den globala stålindustrin
Läs merBolidens värderingar. Entusiasm för förbättringar. Ansvar för värdekedjan. Personligt engagemang
Det här är Boliden Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling Kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning Bryter, producerar och säljer koppar, zink, bly, silver
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs mer