Samverkansarkitektur. Uppdragsredovisning. Uppdraget etablerat: Uppdraget levererat:

Transkript

1 Samverkansarkitektur Uppdraget etablerat: Uppdraget levererat:

2 1 Innehåll 1 Innehåll Allmän beskrivning Målbild/Börläge Principer Samverkansarkitektur Politisk kontext Juridiskt interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabiliteten Generiska krav Förvaltning / Governance Nästa steg Västra Götalandsregionen Sid 2/21

3 Revisionshistorik Version Författare Datum Kommentar 0.1 Karl Fors Dokumentet skapas 0.2 Ann-Charlotte Ändringar Karl Fors Karl Fors Karl Fors Ändringar och inskick Remissversion Slutgiltig version Västra Götalandsregionen Sid 3/21

4 2 Allmän beskrivning Denna rapport är framtagen inom ramen för 3RFvm. Uppdragsplan godkändes Rapporten är en av flera rapporter som tillsammans ska utveckla 3RFvms målarkitektur. Delar av rapporten kommer lyftas in dokumentet 3RFvm målarkitektur. Uppdragsledare för uppdraget: Karl Fors. Deltagande har varit: Karin Bengtsson, Ann-Charlotte Klarén, Christina Ring och Fredrik Almyren. En kortare remiss genomfördes och inbjudna till denna var representanter från: SKL, VGR, SLL, Stockholms stad, Göteborgs stad, kommunalförbunden i VG, med flera. Uppdraget samverkansarkitektur levereras som en enskild rapport, men bör i fortsättningen betraktas som ett perspektiv att hantera i samtliga uppdrag. Underlaget är framtaget parallellt med övriga rapporter i 3Rfvms målbildsarbete och vissa avstämningar har gjorts med övriga uppdrag. Uppdraget levererar: En gemensam uppfattning om nuläget och hur informationsbehovet (kommunikationen) mellan huvudmännen kan tillgodoses i en samverkansarkitektur. Förslag på gemensamma principer för digital samverkan. En gemensam bild som beskriver en gemensam samverkansarkitektur utifrån invånarens perspektiv. En konsekvensbeskrivning, möjligheter och utmaningar, med en gemensam samverkansarkitektur. Sammanfattning av nuvarande juridiska förutsättningar för informationsdelning i gränslandet vård och omsorg samt behov av framtida juridiska förutsättningar. Förslag till fortsatt arbete. Framtidens vård kommer många gånger att utföras utanför verksamhetens ordinarie lokaler, ofta i individens hemmiljö. Det mobila arbetssättet ställer andra krav än dagens och mobiltetsperspektivet behöver belysas ytterligare, utöver vad som görs i denna rapport. En del är välfärdsteknik, där huvudmännen gemensamt behöver skapa förutsättningar för en smartare välfärd. De patienter/brukare som önskar få stöd och behandling i sitt hem ska fortsatt kunna vistas i en trivsam hemmiljö utan att bostaden fylls med teknik från varje huvudman. Om ett samarbete istället sker kring välfärdsteknik kan exempelvis separata sensorer och mottagarenheter undvikas och mängden teknik i hemmiljön minimeras. Definition Samverkansarkitektur "Digital samverkan måste kunna beskrivas på ett sätt som alla samverkande aktörer förstår och som hjälper till att fokusera diskussionerna till de saker som är relevanta för just denna samverkan. En sådan beskrivning kallas en arkitektur för digital samverkan Västra Götalandsregionen Sid 4/21

5 eller samverkansarkitektur. Arkitekturen för digital samverkan syftar till att beskriva hur aktörerna samverkar inte hur de arbetar internt, vilka system de använder eller hur deras interna information är strukturerad." Källa: edelegationen Vägledning till digital samverkan 4.1 Definition Vård och omsorg "Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar". Källa Socialstyrelsens termbank Västra Götalandsregionen Sid 5/21

6 3 Målbild Börläge En gemensam överenskommen samverkansarkitektur gjord utifrån individens perspektiv, som möter framtidens behov, för den offentligt finansierade vården och omsorgen. Inklusive beslutade strukturer för förvaltning och utveckling av samverkansarkitekturen. Målet är att möjliggöra en sammanhållen vård och omsorg utifrån individens perspektiv. Figur 1.Denna bild har utgångspunkten i äldre personer med kroniska sjukdomar. Bilden kring målgruppen kan bytas till andra målgrupper. Målgruppen är hämtade från Myndigheten för vårdanalys rapport: Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. Offentlig sektor delas upp i statliga myndigheter, landsting/regioner och kommuner, med sina olika ansvar och befogenheter. Respektive huvudman organiserar sig för att fullgöra sitt ansvar i olika förvaltningar. Bilden ovan illustrerar nutidens vård och omsorg som i dagsläget organiserar sig var för sig, och inte samplanerar utifrån individens perspektiv. Genom att byta fokus och istället utgå från individen och dess livshändelser skapas förutsättningar för framtidens vård och omsorg, där organisationsöverskridande multidiciplinära team blir en förutsättning för god vård och omsorg. Västra Götalandsregionen Sid 6/21

7 4 Principer 4.1 Utgå från individens perspektiv Förklaring Genom att utgå från individens perspektiv måste organisatoriska gränser hanteras bättre, för att de inte ska bli ett hinder för individens vård. En innebörd av att utgå från individens perspektiv är att vi i högre grad kommer att arbeta i den enskildes hem Motivering Genom att utgå från livssituationer och livshändelser kan behov och nytta ges förutsättningar för att vara styrande, dessutom skapas förutsättningar för individens delaktighet. Organisationsöverskridande multidiciplinära team blir en förutsättning för god vård och omsorg. Det är en förutsättning att det finns tillgång till Internet i varje hem för att vård och omsorg ska fungera. 4.2 Digitalt först Förklaring Digitala lösningar ska vara ett förstahandsval, där det är möjligt och relevant för smartare välfärd Motivering Genom smarta digitala lösningar erbjuder vi i offentlig sektor bättre service till invånaren samtidigt som vi tar bort onödig administration och frigör tid och resurser i den egna organisationen. En mer innovativ offentlig förvaltning använder resurser på ett smartare sätt och samverkar med både näringsliv, akademi och civilsamhälle. 4.3 Styr genom överenskomna principer för digital samverkan Förklaring Vi behöver tillsammans med nationella aktörer vara överens om vilka regler/principer som gäller för digital samverkan. Västra Götalandsregionen Sid 7/21

8 4.3.2 Motivering Förutsättningar för en smartare välfärd skapas genom att ta lärdom av framgångsrika arbetssätt, så som där Stockholms län samlat sig kring 16 principer för samverkan. edelegationens vägledning för digital samverkan är ett annat exempel på arbetssätt. 4.4 Styr genom gemensam förvaltnings- och utvecklingsmodell Förklaring Idag samlas SLL och VGR tillsammans med kommunerna i olika strukturer beroende på sakfråga. 3RFvm är ytterligare en struktur att förhålla sig till Motivering Ska vi kunna utgå från individens perspektiv så förutsätter det att vi samordnar oss. 4.5 Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet Förklaring Genom digitaliseringens möjligheter till informationsdelning är det av största vikt att informationshanteringen säkerställer individens säkerhet och integritet. Rätt information ska ges i rätt tid på rätt plats till rätt person. Detta arbete förutsätter arbete med tillgänglighet, konfidentialitet, riktighet och spårbarhet Motivering Området är komplext och behöver en särskild satsning. I alla sammanhang där information hanteras över organisationsgränser är det en förutsättning att kraven på informationssäkerhet upprätthålls. Det är viktigt att individen känner tillit till organisationernas informationshantering. 4.6 Utmana juridiken för en smartare välfärd Förklaring Dagens juridiska förutsättningar innebär en begränsning i utvecklingen av en smartare välfärd. Västra Götalandsregionen Sid 8/21

9 4.6.2 Motivering Området är komplext och behöver en särskild satsning. Motiv för förändring av regelverk och lagstiftning, där lagstiftningen utgör ett hinder, behövs tas fram till beslutsfattare. 4.7 Ta många små steg, för att skapa stor förändring Förklaring Vi vill betona vikten av att det inte alltid är de stora stegen som gör de stora förändringarna för en smartare välfärd. Ett litet steg som skulle kunna göra stor skillnad är exempelvis tillgång till korrekt läkemedelsinformation Motivering Ska offentlig sektor erbjuda smartare välfärd krävs stora förändringar av arbetssätt och arbetsprocesser. Detta är omvälvande för alla inblandade och ett tillvägagångssätt är ta många små steg som mot de övergripande målen. Västra Götalandsregionen Sid 9/21

10 5 Samverkansarkitektur När vården och omsorgen utgår från invånarens perspektiv sätts administrativa gränser ur spel. För en samordnad informationsförsörjning, som också stödjer verksamhetens och dess beslutsfattare, näringslivet och akademin, krävs en överenskommen samverkansarkitektur. Vi har utgått från EU:s interoperabilitetsmodell. Modellen beskriver interoperabilitet där varje nivå är en förutsättning för, och ställer krav, på nästa nivå. Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att följa överenskomna regler. Figur 2. EU:s modell för interoperabilitet. Källa: ISA, European Commission. 5.1 Politisk kontext Nuläge Regeringen har för flera år sedan uppmärksammat vårdens och omsorgens utmaningar och utifrån det genomfört olika utredningar. Vården och omsorgen organiseras och genomförs av olika huvudmän vilket får skiftande konsekvenser för individer, personal och beslutsfattare. Verksamheter inom sjukvård, omsorg och socialtjänst är uppdelade och specialiserade. Det finns ett stort behov av samordning för att kunna möta både enskilda individers och hela målgruppers behov, vilket lyfts fram i bland annat slutbetänkandet Effektiv vård och omsorg (SOU 2016:2). Västra Götalandsregionen Sid 10/21

11 5.1.2 Behov I mars 2016 kom Regeringens och SKL:s styrelse överens om en gemensamma vision för e-hälsa. Visionen innebär att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att: Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Visionen beskriver också vad detta innebär för bland annat patienter, brukare och klienter. För att visionen ska kunna uppnås tydliggörs även vikten av att personal har en digital arbetsmiljö som möjliggör hög kvalitet och stöder de processer medarbetare verkar i Analys SKL har under senare tid kraftsamlat kring digital utveckling och vi ser möjligheter till initiativ i form av nationella överenskommelser och ramverk. 5.2 Juridiskt interoperabilitet Nuläge De juridiska förutsättningarna är växlande beroende på vilken verksamhet det gäller inom vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvården finns lagligt stöd för sammanhållen journalföring och direktåtkomst till information över vårdgivargränser. Motsvarande möjligheter finns inte inom socialtjänsten eller mellan hälso- och sjukvården och socialtjänst. Lagrum för Hälso- och Sjukvård Inom hälso- och sjukvården reglerar patientdatalagen möjligheten till sammanhållen journalföring och direktåtkomst till information över vårdgivargränser. En sammanhållen journalföring innebär att olika vårdgivare, privata som offentliga, kommun- som landstingsfinansierade och helt privata, kan dela med sig av sin vårddokumentation till varandra genom direktåtkomst. Sammanhållen journalföring regleras utifrån att vårdgivare tillgängliggör information och att vårdgivare tar del av de aktuella uppgifterna. Det finns tre förutsättningar som måste vara uppfyllda för att direktåtkomst ska vara tillåten: Det ska röra en patient som vårdgivaren har en aktuell patientrelation med. Västra Götalandsregionen Sid 11/21

12 Patienten ska samtycka till att uppgifterna används hos vårdgivaren. Uppgifterna ska antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten. Varje vårdgivare ansvarar för sin journal och en patientjournal kan inte vara gemensam för flera vårdgivare. Det hindrar dock inte att flera vårdgivare använder samma journalsystem för sin journalföring. Det krävs då att de olika vårdgivarnas uppgifter är separerade från varandra, logiskt eller fysiskt samt att vårdgivarna i övrigt kan leva upp till sina skyldigheter enligt patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen, arkivlagen med flera. Utifrån dessa förutsättningar kan journalföring i samma system möjliggöras. Patientdatalagen tillåter även att vårdgivaren gör det möjligt för patienten att bidra med information elektroniskt till sin egen journal. Patientdatalagen innehåller även bestämmelser om hur sammanhållen journalföring får användas om individer tillfälligt, eller mer varaktigt, saknar förmåga att ta ställning till informationshanteringen. Lagrum för Socialtjänst I dagsläget saknas bestämmelser som tillåter sammanhållen journalföring och direktåtkomst inom socialtjänsten. Det saknas även bestämmelser som tillåter direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Direktåtkomst mellan lagstiftningsområdena finns varken reglerat i hälso- och sjukvårdslagstiftningen eller i socialtjänstlagstiftningen. Lagrum ger möjlighet till Elektroniskt utlämnande Även om direktåtkomst inte är tillåtet finns det möjligheter att på annat sätt lämna ut uppgifter elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppgifter, som med stöd av den enskildes samtycke, eller efter en sekretessprövning, får lämnas ut kan också lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Det innebär att uppgifter kan lämnas ut elektroniskt exempelvis på cd, usb eller genom filöverföring. Vid ett sådant elektroniskt utlämnande av känsliga uppgifter måste gällande säkerhetskrav iakttas. Det innebär bland annat att uppgifterna måste överföras på ett sådant sätt att inte obehöriga kan ta del av dem. Samordnad vårdplanering i samband med utskrivning från slutenvården har behov av insatser från socialtjänsten, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och är ett exempel på en process där uppgifter kan lämnas ut elektroniskt på ett annat sätt än genom direktåtkomst. Västra Götalandsregionen Sid 12/21

13 5.2.2 Behov Det bekräftas även i 3RFvms patientscenarioarbete att dagens juridiska förutsättningar sätter begränsningar för de insatser verksamheten vill utföra och den enskilde har behov av eller önskar Analys Lagstiftningarna behöver justeras inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Utredningar som tidigare tagits fram har bekräftat behov av förändrad lagstiftning. I dessa behöver även invånarens perspektiv säkerställas. Det är inte rimligt att individen ska sakna tillgång till den information som dokumenteras kring hen, när den kan delas mellan andra aktörer. 5.3 Organisatorisk interoperabilitet Nuläge Nuläge - Organisation och överenskommelser I Stockholms och Västra Götalands län utförs vård och omsorg av landsting och kommuner, i egen regi eller av privata utförare. Inom länen finns organiserat samarbete samt avtal och överenskommelser som reglerar arbetsrutiner och ansvarsfördelning. Länens samarbetsforum: Stockholms län: Politiska grupper: Vård i Samverkan Tjänstemannagrupper: Beredningsgrupp för vård i samverkan, Barn i behov av särskilt stöd - BUS, Regionalt samråd i missbruksfrågor, Strategiskt IT-råd, Arkitektnätverk, Styrgrupp för digital agenda, objektsägarråd för vårdövergångar I Stockholms län är de regionala överenskommelserna framtagna av SLL och KSL (på uppdrag av länets kommuner). Alla överenskommelser är beslutade både inom SLL och i respektive kommun och utgör i länet de övergripande överenskommelserna som sedan kompletteras med lokala överenskommelser. Bilaga. Västra Götalands län: Politiska grupper: Samrådsorganet, Delregionala vårdsamverkansgrupper (samverkan mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård samt privata aktörer) Västra Götalandsregionen Sid 13/21

14 Tjänstemannagrupper: Styrgrupp IT i Väst - SITIV, Ledning i samverkan - Lisa, Styrgrupp samordnad vårdplanering, Ledningsrådet för hjälpmedel samt delregionala vårdsamverkansgrupper. I Västra Götaland finns regionala överenskommelser framtagna av VGR och VästKom (på uppdrag av länets kommuner). Alla överenskommelser är beslutade både inom VGR och i respektive kommun och utgör i länet de övergripande överenskommelserna. Bilaga Till dessa finns ytterligare delregionala överenskommelser och avtal. Exempel. Nuläge Verksamheter och processer Idag är verksamhet inom sjukvård, omsorg och socialtjänst uppdelad och specialiserad. Respektive organisation och profession behandlar inom sitt specialistområde. Exempelvis hörseln för sig, själen för sig, hjärtat för sig. Patientscenarioarbetet inom 3RFvm har beskrivit verksamhetens behov av digitalt stöd. 108K har gjort en nulägesanalys som kompletterar behov av digitalt stöd. 108Ks nulägesanalys visar att det är många kontakter mellan kommunen och regionerna/landstinget. Det finns stora möjligheter att förbättra det digitala stödet vid kommunikation både ur effektivitet (hur arbetstiden används) och kvalitetsperspektiv (invånarens och professionernas behov av information). Mer än en fjärdedel av den totala vårdkostnaden i Sverige är kostnader för vård och omsorg avseende gruppen mest sjuka äldre. Det är människor vars behov gör att en stor andel av vårdens resurser används samtidigt som erfarenheten och forskningen visar att de ofta upplever att samhället inte bryr sig om dem. Om inte vården förbättrar och förändrar sitt arbetssätt kommer kostnaderna för dessa personer att öka, andelen äldre ökar och vi lever längre, samtidigt som kraven på livskvalitet och god vård ökar Behov Huvuddelen av behoven beskrivs i patientscenarioarbetet. I detta arbete har kommunerna bidragit med kompetens. Vår utgångspunkt är att de framtida behoven beskrivs utifrån patientscenarierna och kompletteras i detta material. Det finns ett behov av att knyta 3RFvms frågor till beskrivna samarbetsforum och att de överenskommelser som finns uppdateras med de förändringar som 3RFvm kommer att innebära. Det finns behov av att utbyta information både inom hälso- och sjukvårdsverksamhet men även över lagstiftningsgränser. Vi har som utgångspunkt att invånaren ska ha tillgång till all sin egen information. Patientscenarierna visar på ett behov av att Västra Götalandsregionen Sid 14/21

15 samordna och dela informationen kring och med våra invånare. Två viktiga verktyg för planering är Samordnad vårdplanering och Samordnad individuell plan Analys Framtidens vårdinformationsmiljö kan på många sätt förbättra det digitala stödet i samverkan. Digitala stöd är i detta sammanhang en möjliggörare som behöver kompletteras med förändrade förhållningssätt och arbetsprocesser. Olika organisationer måste kunna dela en process och beskriva de olika delarna av processen på samma sätt. I vårt fall är det individen, det vill säga brukarens eller patientens, process som måste kunna beskrivas gemensamt av de ingående organisationerna. Genom att utgå från individens perspektiv krävs andra sätt att organisera vård och omsorg. Exempelvis behövs organisationsövergripande multidisciplinära team (exempelvis sjuksköterska, arbetsterapeut, läkare och omvårdnadspersonal). Synsättet och arbetssättet ställer också krav på samlad information som följer individen över sektors- och huvudmannagränser. I den nulägesbeskrivning som 108K tagit fram tydliggörs att det finns stora effektivitetsoch kvalitetsvinster att göra i den kommunikation som sker mellan invånaren, de kommunala verksamheterna och landstingsverksamheterna. Informationstyper som hanteras redan idag och kommer att finnas även i framtiden är till exempel: Samordnad vårdplanering Samordnad individuell plan (SIP) Läkemedelslistor Intyg (BBIC, Färdtjänst, LVU, LVM) Meddelanden som lämnas, t. ex utskrivning från sjukhus Infodelning, som kan ske över ett längre vård och omsorgsförlopp kring praktisk planering, läkemedel, osv Informationsinhämtande i samband med utredningar och underlag för beslut inom socialtjänstlagen Välfärdsteknik inklusive hjälpmedel I alla sammanhang där information hanteras över organisationsgränser är det en förutsättning att kraven på informationssäkerhet tillvaratas. Vem är informationsägare, vilket skyddsvärde har informationen, hur säkerställs skyddet av informationen i alla steg och så vidare. Ytterligare en fråga är hur regelverket kring informationshanteringen säkerställer att informationsägaren vet var och hur informationen kan återanvändas. Västra Götalandsregionen Sid 15/21

16 5.4 Semantisk interoperabilitet Nuläge Att utgå från en gemensam informationsstruktur är en förutsättning för att kunna dela information inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det finns inga författnings- eller lagkrav på att följa den nationella informationsstrukturen idag. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla och förvalta en gemensam informationsstruktur (som består av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk) inom vård och omsorg. Socialstyrelsens styrning skiljer sig åt för socialtjänst och hälso- och sjukvård genom att vara mer styrande i den myndighetsutövande handläggningen till socialtjänsten där ett mer detaljerat kunskapsstöd erbjuds. För hälso- och sjukvården är styrningen mer på aggregerad nivå genom exempelvis nationella riktlinjer. På nationell nivå håller socialstyrelsen i: en referensgrupp för gemensam informationsstruktur hälso- och sjukvård med representation från alla Landsting/Regioner. Det finns idag ingen representation från den kommunala hälso- och sjukvården i den gruppen. En referensgrupp för socialtjänst. Hur arbetar kommunerna? Det är olika hur kommunerna arbetar med informatik inom vård- och omsorg. Det finns för oss inga kända tillämpande informationsmodeller som är upprättade inom kommunerna. Det är i dagsläget leverantörerna som hanterat frågan eftersom kommunerna inte kravställt det. Flera kommuner använder klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) och den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i sin dokumentation enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I den kommunala hälso- och sjukvården används ICF i många kommuner men varje kommun gör sitt eget urval och beslutar om och hur de ska använda sig av ICF som stöd i sin informationshantering. Inom kommunen saknas ofta yrkesrollen informatiker. Inom socialtjänstens verksamhetsområde har socialstyrelsen gjort ett urval ur ICF som används i handläggningen av äldre (ÄBIC), under året lanserar socialstyrelsen individens behov i centrum (IBIC) som också omfattar funktionshinderområdet. Hur arbetar landsting och regioner? Inom landsting och regioner finns en upparbetad vana att arbeta med informatik. Det finns via Inera ett nationellt regelverk för IT-arkitektur som belyser behovet av informatik. Tidigare har man utgått ifrån V-TIM som är ersatt av NI 2016:1 hälso- och sjukvårdsmodellerna. Både i VGR och SLL finns informatiker som arbetar med informatiska frågeställningarna i informationshanteringen. Det finns också ett pågående samarbete mellan regionerna. Västra Götalandsregionen Sid 16/21

17 5.4.2 Behov För att säkerställa den semantiska interoperabiliteten så behövs gemensamma referensinformationsmodeller för vård och omsorg Analys Gapet mellan kommunerna och landsting/regionerna är stort när det gäller kompetens och användning samt resurser kring informatik. Kommunerna behöver göra en egen behovsbeskrivning kring informatik för att kunna ta ansvar för en säker informationsförsörjning inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. När det gäller hälso- och sjukvård så behöver kommunerna och regionerna arbeta tillsammans. En början och ett förslag är att kommunerna validerar den referensinformationsmodell som upprättats i 3RFvm-uppdraget Referensinformationsmodell och därefter deltar i det fortsatta arbetet. Samordning mellan ansvariga huvudmän behövs i användningen av den nationella informationsstrukturen så att individer, personal och beslutsfattare ska kunna utbyta information och vara säkra på att de menar och mäter samma sak samt har tillgång till rätt information. För att nå semantisk interoperabilitet är utgångspunkten att den gemensamma informationsstrukturen förvaltas och utvecklas av socialstyrelsen. Det är inget författnings- eller lagkrav att använda den gemensamma informationsstrukturen men det är att föredra om alla berörda aktörer kommer överens om att använda den samt att delta i arbetet med att utveckla den. 5.5 Tekniska interoperabiliteten Nuläge Sveriges landsting och regioner har sedan många år samordnat sig och bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete i en gemensam organisation. Numera heter organisationen Inera AB och leverans sker nästan uteslutande till landsting och regioner. Landstingen och regionerna har tillsammans arbetat fram en gemensam nationell arkitektur anpassad för sina behov. Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa. 2011/2012 infördes Pascal som en ersättning till Apotekens service Apodos. Inera tog då en roll att förmedla tjänster även till andra aktörer, såsom kommuner och privata utförare. Genom Pascal ställdes krav på att HSA och SITHS skulle användas av alla aktörer. Detta kan ses som kommunernas första och till viss del fortsatta enda kontakt med Ineras nationella infrastruktur. Kommunerna utbyter ej information med tjänsteplattformen, mer än att information konsumeras via NPÖ. Västra Götalandsregionen Sid 17/21

18 Parallellt på kommunsidan har arbetet gått vidare enskilt och gemensamt. Utbildningssektorn är kommunens största sektor, följt av vård och omsorg där cirka en tredjedel av personalen verkar. Vård- och omsorgsverksamheten är således ett delområde som finns i kommunens verksamhet och tekniska miljö i övrigt. ITutvecklingen har drivits genom upphandlingar med fokus på processer och funktioner, tillsammans med mobilitet, molntjänster och egna e-tjänster. Däremot har minimalt arbete lagts på definition av standarder och arkitektur, med undantag från större kommuner. Detta har givit ett stort beroende till modulärt uppbyggda verksamhetssystem. Under 2015/2016 har arbetet startat med att kommunala verksamhetssystem kopplas till Ineras tjänsteplattform för att kunna producera information till NPÖ. Arbetet pågår och drivs av ett fåtal kommuner/aktörer. Inga av dessa kommuner finns i Stockholmseller Västra Götalands län. Berörda verksamhetssystem används dock av flertalet av kommunerna i länen. I införandet har kostnader som uppstår vid tester varit begränsande Behov Baserat på de processer som kommun och landsting samverkar kring finns det behov av att utnyttja eller skapa digitala tjänster. Det kan vara e-tjänster riktade till personer men också bastjänster riktade till tekniska system. Aktörerna behöver ha möjlighet att erbjuda befintliga tjänster till andra aktörer samt konsumera tjänster från andra aktörer. Det finns ett behov av att tjänsterna behöver bygga på gemensamma, med fördel nationella, överenskommelser kring: öppna standarder och gränssnitt, federation och masterdata, etc Analys De processer, informationsmängder och tjänster som behövs för samverkan bör förvaltas genom samverkansgrupper med representanter från både myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer. Samverkansgrupperna säkerställer och kvalitetssäkrar drift av befintliga tjänster, ställer krav på nya och uppdaterade tjänster samt kvalitetssäkrar implementation av dessa tjänster och anslutning av nya parter till tjänsterna. Teknisk interoperabilitet kring vårdrelaterade processer kan uppnås på flera sätt. Detta kan ske genom att hela eller delar av verksamheten samutnyttjar ett kärnsystem. Det kan också ske genom att hela eller delar av verksamheten delar information via tjänster i en tjänstekatalog. Beroende på hur valen görs påverkar detta bland annat avtalsstrukturen, kostnader för licenser och antalet integrationer. Västra Götalandsregionen Sid 18/21

19 Den tekniska inriktningen bör vara löst kopplade system under ett gemensamt tekniskt ramverk för interoperabilitet. Dessutom bör det erbjudas möjlighet till samutnyttjande av kärnsystemet: - Löst kopplade system genom tjänsteorientering ger landstingen/regionerna, kommunerna och privata aktörer möjlighet att välja lämpliga tekniklösningar, som bäst passar den egna verksamhetens behov. Utveckling och förnyelse av verksamheten och dess it-stöd sker oberoende av omgivningen, så länge som valda lösningar stödjer deltagande i informationsdelning. De kan ansluta till samverkansprocesserna i sin takt och med god kontroll på kostnaderna. - Möjlighet till samutnyttjande av kärnsystemet gör att även små organisationer kan ansluta sig till de vårdrelaterade samverkansprocesserna utan att upphandla egna system. - Gemensamt tekniskt ramverk gör att man undviker punkt-till-punkt -lösningar som är svåra att förvalta över tid. Man får en förvaltningsgemensam teknisk specifikation för hur informationsutbyte ska ske samt en gemensam testmiljö och gemensamma testdata, som gör det möjligt att testa bastjänster mot simulerade mottagare/sändare. Produkter och tjänster görs tillgängliga bl.a. via ramavtal. Lösningen som tas fram i 3RFvm har behov av att samverkan baseras på ett gemensamt tekniskt ramverk för att kunna erbjuda skalbara och effektiva tjänster för alla aktörer i länen. I framtagandet av lösning behöver kommunerna validera funktionaliteten i Ineras befintliga tjänsteplattform. Gemensamt tekniskt ramverk Idag har kommuner och landsting egna och gemensamma tjänsteplattformar/integrationsplattformar där interna och externa parter kan nyttja tjänster. Tjänsteplattformar kan samverka punkt-till-punkt eller via en gemensam tjänsteplattform. Exempel. Figur 3. Lokala och regionala tjänsteplattformar som samverkar, antingen genom punkt-till-punkt koppling eller via en gemensam tjänsteplattform. Västra Götalandsregionen Sid 19/21

20 6 Generiska krav Respektive ingående part har generiska, det vill säga allmängiltiga krav från sin organisation. Ytterligare arbete behöver genomföras för att identifiera vilka generiska krav som parterna ställer på det gemensamma arbetet i 3RFvm. 7 Förvaltning / Governance Dokumentet behöver inte förvaltas vidare. Däremot är det av största vikt att rapportens perspektiv tas vidare i 3RFvms fortsatta genomförande. 8 Nästa steg Det är av största vikt, för ett lyckat genomförande av 3RFvm, att kunskapen från rapporten vidareutvecklas i ett fortsatt gemensamt arbete. Det finns behov av att genomföra planerade workshops, som av tidsbrist fått utgå. I det fortsatta arbetet behövs företrädare involveras för andra organisationer än 3R:s, exempelvis försäkringskassan och privata vårdgivare/utförare. Sammanfattning av analys - samverkansarkitektur - Att tillsammans med SKL starta ett arbetet med att ta fram nationella överenskommelser och ramverk - Att med bakgrund av 3RFvms patientscenarioarbete starta ett gemensamt arbete med att beskriva motiv för förändring av regelverk och lagstiftning, där lagstiftningen utgör ett hinder, för hantering med nationella aktörer - Att 3RFvms organisationsstruktur tydliggörs i förhållande till andra regionala (och delregionala) verksamhetsutvecklingsprojekt. - Att starta ett gemensamt arbete kring välfärdsteknik, inklusive hjälpmedel - Att starta ett gemensamt arbete kring informationssäkerhet - Att kommunerna gör en egen behovsbeskrivning kring informatik samt validerar modellen som upprättats i 3RFvm-uppdraget Referensinformationsmodell och därefter deltar i det fortsatta arbetet - Att 3RFvm utvecklar samarbetet med Socialstyrelsen för att nå semantisk interoperabilitet - Att samverkansgrupper skapas som definierar och utvecklar de processer, informationsmängder och tjänster som behövs för samverkan över huvudmannagränser Västra Götalandsregionen Sid 20/21

21 - Att starta ett gemensamt arbete för att etablera ett gemensamt tekniskt ramverk för att kunna erbjuda skalbara och effektiva tjänster för alla aktörer i länen. I framtagandet av lösning behöver kommunerna validera funktionaliteten i Ineras befintliga tjänsteplattform 9 Källförteckning Effektiv vård, slutbetänkande: Rapport Samordnad vård och omsorg, Myndigheten för vårdanalys: edelegationens vägledning för digital samverkan: Västra Götalandsregionen Sid 21/21