Stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid import och handel

Transkript

1 Stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid import och handel Detta dokument har tagits fram i samarbete mellan Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala april

2 Innehåll Stöd för kontroll av livsmedel på lokal nivå vid import och handel... 1 Inledning... 3 Lagstiftning och viktiga definitioner... 3 Allmänna regler vid import och införsel... 5 Handel inom EU... 8 Import Checklista för kontroll av lokala kontrollmyndigheter vid handel inom EU eller import av livsmedel. 18 Bilaga 1 Salmonella intyg kött enligt förordning (EG) nr 1688/ Bilaga 2 Salmonella intyg ägg enligt förordning (EG) nr 1688/ Bilaga 3 Kontroll som kan utföras av livsmedelsinspektörer i kommunerna på sändningar med livsmedel som importerats från land utanför EU och som ska genomgå gränskontroll Bilaga 4 CVED Common Veterinary Entry Document Bilaga 5 CED-Common Entry Document

3 Inledning Detta dokument avser att stödja kommunala kontrollmyndigheter vid kontroll av livsmedel som importeras eller förs in till Sverige från andra länder. Först finns en kort sammanfattning av vilka regler som finns att förhålla sig till, i vissa fall ligger små tipsrutor för kontrollen och i slutet av dokumentet finns checklistor som kan medtas vid kontroll samt exempel på några aktuella intyg. Lagstiftning och viktiga definitioner Definitioner: Import-avser i normalfallet import från länder utanför EU Handel inom EU-avser införsel av livsmedel från ett annat EU-land Animaliska varor-innehåller enbart animaliska produkter Sammansatta livsmedel-innehåller både animaliska och icke-animaliska produkter Vegetabilier (icke animaliska livsmedel)-innehåller enbart icke-animaliska produkter Gränskontroll-avser kontroll av importerade livsmedel från land utanför EU vid någon av EU s gränskontrollstationer, innan varan släpps för fri omsättning inom EU. Dokumentkontroll-avser kontroll att medföljande intyg/handling är korrekt utformad enligt de krav som finns och underskriven av rätt instans Identitetskontroll-avser kontroll att medföljande intyg/handling tillhör den aktuella sändningen som kontrolleras Fysisk kontroll-avser kontroll genom ex. organoleptisk undersökning, provtagning, temperaturmätning etc. DEP=designated point of entry CVED=common veterinary entry document CED=common entry document EU-avser de länder som är medlemmar i den Europeiska unionen. Utöver det räknas Norge, Island, Andorra, Färöarna och Liechtenstein som ett EU-land när det gäller handel med alla typer av livsmedel. Livsmedel från dessa länder behöver alltså inte gränskontrolleras när de förs in i Sverige eller något annat EU-land. Särskilda regler vid import av livsmedel: Rådets direktiv nr 97/78/EEG om import av animaliska livsmedel Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:4) om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje (omtryck av LIVSFS 2004:3) med ändringar. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:14) om kontroll av vissa vegetabiliska och vissa sammansatta livsmedel som importeras från tredje land Kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av icke-animaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG Kommissionens förordning (EG) nr 1635/2006 av den 6 november 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren för import av jordbruksprodukter med ursprung i tredje land efter olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl Särskilda skyddsbeslut för enskilda länder och produkter Förordning (EG) 178/2002, artikel 18 spårbarhet 3

4 Genomförandeförordning (931/2011) för spårbarhetskrav för animaliska livsmedel Ursprungsmärkning nötkött enligt förordning (EG) 1760/2000 och förordning (EG) 1825/2000 Ursprungsmärkning och spårbarhet gris, får, get och fjäderfä enligt förordning 1337/2013. Fångszon för fisk enligt förordning (EG) 104/2000 och förordning (EG) 2065/2001 samt LIVSFS 2001:37 Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 som reglerar olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (så kallat IUU-fiske) Särskilda regler vid införsel av livsmedel: Rådets direktiv 89/662/EEG om handel inom EU med animaliska livsmedel Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen (till dessa föreskrifter finns också en vägledning från Livsmedelsverket) Förordning 853/2004/EG, artikel 8 (salmonella) Kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 (salmonella) 4

5 Allmänna regler vid import och införsel 1. Registrerad eller godkänd hos lokala kontrollmyndigheten Alla företag som importerar eller handlar med livsmedel ska registrera sig hos den behöriga lokala kontrollmyndigheten (vilken ofta utgörs av miljöförvaltningen). Tips: För att kunna ha koll på vilka företag som importerar eller för in livsmedel till Sverige, för riktade kontrollinsatser, kan man lägga in en ruta i kommunens ärendehanteringssystem (ex. ECOS) där man i samband med första besök noterar om företaget importerar eller för in livsmedel. Tips: om företaget som importerat/fört in livsmedlet finns i en annan kommun så kontakta denna för att säkerställa att företaget är registrerat eller be att de kontrollerar ev. import/införseldokument som du är intresserad av. 2. Alla livsmedel som säljs i Sverige ska vara märkta på svenska Om ett företag tar in färdigförpackade livsmedel ska de vara märkta på svenska. Märkning kan även ske i Sverige, då måste importerande företag kunna uppvisa underlag som gör att produkten kan märkas i Sverige. Tips: se broschyr om import av färdigförpackade livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida ( Om märkningsunderlaget inte är på svenska så får kontrollmyndigheten begära översättare för att kunna kontrollera märkningen 3. Tulltaxa (TARIC) Vid import av livsmedel ska företaget betala tull till Tullverket. Tullverket ansvarar för tullklassificering av varor som importeras till Sverige. Kontakta Tullverket om du har frågor om TARIC. Tips: se Tullverkets broschyr om import av livsmedel samt Tullverkets broschyr om du ska börja importera kött ( 4. Licensbestämmelser Det kan finnas licensbestämmelser för jordbruksprodukter från länder utanför EU. Jordbruksverket kräver importlicens för bland annat frukt och grönt, mejerivaror, kött, socker, spannmål och ris. Se mer information om jordbrukslicenser på Jordbruksverkets webbplats: 5

6 5. Tillsatser Livsmedel som importeras får bara innehålla tillåtna tillsatser. Se information om vilka tillsatser som är tillåtna på Livsmedelsverkets hemsida, 6. Varuprover Vid import av animaliska livsmedel från länder utanför EU så finns det särskilda regler/undantag för så kallade varuprov. Med varuprov menas små mängder livsmedel av animaliskt ursprung som kan vara avsedda för tester och undersökningar eller för produktpresentation. Import av varuprover regleras av Jordbruksverket-se mer information på deras hemsida. Ska proverna ätas räknas de som vanlig import och ska då passera Livsmedelsverkets gränskontroll. 7. Nya livsmedel "Nya livsmedel" är livsmedel som hittills inte har konsumerats inom EU. För att få släppa ut sådana livsmedel på EU-marknaden krävs tillstånd av Livsmedelsverket. Se mer information om nya livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida, 8. Ekologiska livsmedel Det finns särskilda regler för import av ekologiska livsmedel, de kan enbart importeras från godkända länder eller genom godkända kontrollorgan. Se mer information om ekologiska livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida, 9. Alkoholhaltiga drycker För att kunna sälja alkoholdrycker i Sverige måste företaget vara godkänt som upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt de regler som gäller i lagen om alkoholskatt. Företaget ansöker om sådant godkännande hos Skatteverket (läs mer på Skatteverkets webbplats). För import av vin från länder utanför EU krävs särskilda intyg, så kallade ledsagardokument-se mer information på Livsmedelsverkets hemsida, Det finns särskilda regler för märkning av alkoholhaltiga drycker-se Livsmedelsverkets hemsida, Tips: Se Livsmedelsverkets dokument: Information till livsmedelsföretagare Alkoholhaltiga drycker - tillverkning och märkning 10. Förpackat vatten För att släppa ut ett naturligt mineralvatten på marknaden i EU måste vattnet vara godkänt i ett EU-land. Producenter i länder utanför EU kan få sitt vatten godkänt som naturligt mineralvatten av en myndighet i något EU-land. Om vattnet är godkänt i ett EU-land gäller detta godkännande i alla EU-länder och EES-länder. En förteckning över de naturliga mineralvatten som är godkända i EU finns på kommissionens hemsida ( För andra förpackade vatten som källvatten och bordsvatten finns inga speciella importregler, utan de behandlas som övriga livsmedel. 6

7 11. Hälsokost och kosttillskott Kosttillskott är livsmedel och ska inte förväxlas med naturläkemedel. Naturläkemedel måste vara godkända av Läkemedelsverket innan de får säljas. Ett kosttillskott som innehåller information som räknas som läkemedelsinformation klassas som ett läkemedel. Vid oklarheter kontakta Läkemedelsverket för att få hjälp om produkten ska klassificeras som ett läkemedel eller som ett livsmedel. Om ett kosttillskott innehåller animaliska produkter kan det finnas krav på gränskontroll. För livsmedel för särskilda näringsändamål, till exempel sportprodukter och bantningsprodukter, gäller speciella regler. Detta kommer dock att ändras i samband med att förordning (EG) nr 609/2013 träder i kraft i juni 2016, då sportprodukter inte kommer att omfattas av sär-när föreskrifterna. Tips: Se mer information i Livsmedelsverkets vägledning och kontrollhandbok om kosttillskott som ni hittar på Livsmedelsverkets hemsida. 12. IUU-fiske Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 reglerar olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (så kallat IUU-fiske). Förordningen innebär att fiskprodukter som importeras till EU ska åtföljas av ett fångstintyg som visar att fisken är lagligt fiskad. Intyget ska garantera att partiet av fisk som importeras är fångat enligt de regler som finns för fisket och godkänns av myndigheterna i det land där fartyget är flaggat. Det följer sedan med fisken eller fiskeprodukterna när de förs in i EU. Fångstintyget ska sändas till Havs- och vattenmyndigheten via deras webbplats. Fångstintygets nummer ska tas upp i tulldeklarationen. Mer information finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Tips: För mer fördjupad information om import se kommissionens vägledning avseende import som ni hittar på Livsmedelsverkets hemsida. 7

8 Handel inom EU Alla medlemsländer i EU följer samma livsmedelslagstiftning. Livsmedel ska produceras under samma krav och därmed ska handel inom EU kunna ske fritt utan några krav på gränskontroller. Undantag finns för handel med kött och ägg där Sverige, tillsammans med Finland och Norge, har rätt att kräva salmonellaintyg (se detaljerad information nedan om salmonellaintyg). Godkänd anläggning för animaliska livsmedel: Animaliska livsmedel från andra EU-länder måste komma från anläggningar som är godkända enligt förordning (EU) 853/2004. Vilka anläggningar som är godkända inom EU hittar du på kommissionens hemsida ( Tips: Vid kontroll av ett företag i ett annat land titta på kommissionens hemsida om företaget är registrerat, om inte så kontakta landets myndigheter för kontroll. Här kan man få hjälp av Livsmedelsverket med kontaktuppgifter till behöriga myndigheter i ett annat land. Märkning och spårbarhet vid handel med animaliska livsmedel inom EU: 1. Animaliska livsmedel från en godkänd anläggning ska ha ovalmärkning enligt 853/2004. För kött, mjölk, fisk och vissa produkter av kött, mjölk, fisk och ägg krävs ett identifieringsmärke på produkten enligt förordning 853/2004. Märket är en oval med bland annat anläggningens godkännandenummer i mitten. Identifieringsmärket ska ange vilken anläggning som har bearbetat eller förpackat livsmedlet. Avsikten med märkningen är i första hand att visa att produkten har producerats vid en anläggning som genomgår den särskilda kontroll som reglerna kräver för produkter av animaliskt ursprung. I andra hand kan märkningen även användas i spårbarhetssyfte, eftersom den visar var produkten har bearbetats/förpackats. Märkningen säger ingenting om hur produkten har färdats genom livsmedelskedjan, men gör det möjligt att snabbt kunna spåra livsmedlet tillbaka till den anläggning där det har producerats eller förpackats, oavsett var i EU den anläggningen ligger. 2. Spårbarhet generellt Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 ska livsmedel kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Livsmedelsföretagarna ska kunna ange varifrån de erhållit varje livsmedel. 3. Spårbarhet animaliska livsmedel enligt förordning 931/2011 Om du ska leverera livsmedel av animaliskt ursprung till en annan livsmedelsföretagare finns regler med krav på ytterligare information (931/2011) än vad som framgår av artikel 18 i förordning 178/2002. Reglerna gäller inte för livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung. 8

9 4. Ursprungsmärkning nötkött enligt förordning (EG) 1760/2000 och förordning (EG) 1825/2000 Reglerna om ursprungsmärkning av nötkött gäller för företag som producerar eller säljer nötkött och gäller exempelvis på slakterier, vid styckningsanläggningar, hos importörer, grossister och i butiker. Märkningen av köttet ska garantera sambandet mellan djuret och köttet genom hela livsmedelskedjan och konsumenten ska i butiken kunna få information om köttets ursprung genom den märkning som finns på etiketten. 5. Förordning 1337/2013 ursprungsmärkning och spårbarhet: Reglerna börjar tillämpas 1 april 2015 och innebär att färskt, fryst och kylt kött från gris, får, get och fjäderfä måste märkas med ursprung. Utöver märkning med uppgift om "Uppfött i" och "Slaktat i" ska köttet märkas med partikod (batch code). Livsmedelsföretagare ska säkerställa att den partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller storhushåll överensstämmer med det parti eller de partier kött som förpackningen eller det märkta partiet kommer från. Uppgifterna "Uppfött i" och "Slaktat i" kan ersättas med uppgiften Ursprung: (namn på medlemsstaten eller tredjelandet), om livsmedelsföretagaren på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan bevisa att köttet kommer från djur som fötts, uppfötts och slaktats i en enda medlemsstat eller ett enda tredjeland. Undantag från reglerna finns för kött från tredjeländer och malet kött och putsbitar. 6. Fångszon för fisk enligt förordning (EG) 104/2000 och förordning (EG) 2065/2001 samt LIVSFS 2001:37 Detaljerade regler om spårbarhet finns också för fisk. Det gäller artens handelsbeteckning, dvs. vilket namn fisken ska säljas under, hur den har fötts upp eller fiskats (produktionsmetod) och var den har fångats (fångstzon). Denna information ska följa fisken från fiskaren genom livsmedelskedjan till butiken. Informationen ska ges antingen via märkningen eller på en skylt/ett anslag när fisken saluförs till konsument. Intyg vid handel inom EU: Vid ett fåtal tillfällen krävs intyg vid införsel av animaliska livsmedel, det gäller följande fall: -vid införsel av färskt (inklusive kylt och fryst) kött av nöt, svin och fjäderfä samt hönsägg ska sändningen åtföljas av salmonellaintyg (se mer detaljerade regler om vilket kött som omfattas nedan samt hur intyget ska vara utformat i bilaga 1 och 2) -i vissa fall krävs särskilda intyg enligt rådets förordning (EG) nr 853/2004 om animaliska livsmedel (ex. för levande musslor, råvaror till kollagenframställning). Det är mottagaren av en sändning med animaliska livsmedel från annat EU-land som är skyldig att kontrollera att korrekta intyg finns med sändningen. Om sådana intyg/dokument saknas eller är felaktiga på något sätt så är mottagaren skyldig att omedelbart meddela sin kontrollmyndighet om detta. Sändningen får i sådana fall inte hanteras vidare förrän kontrollmyndigheten medger detta. 9

10 Enligt 4 i LIVSFS 2005:22 ska mottagaren dokumentera alla införda sändningar. För varje sändning ska dokumentationen innehålla uppgifter om livsmedlets slag, mängd, avsändande land, avsändande anläggning med kontrollnummer, datum för mottagandet och livsmedelsföretagare som fört in sändningen. Handelsdokument, sundhetsintyg, salmonellaintyg och övrig dokumentation ska förvaras hos mottagaren av sändningen i minst två år (LIVSFS 2005:22, 5). Salmonellakontroll: Salmonellareglerna för handel med animaliska livsmedel inom EU finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22 (J 66)). Reglerna gäller inte vid införsel av livsmedel från Norge och Finland, eftersom dessa länder har samma salmonellastatus som Sverige. Hönsägg för direkt konsumtion från Danmark omfattas inte heller av kraven på salmonellaintyg. Kött: Kraven på salmonellakontroll och handelsdokument gäller för import och införsel av färskt kött (inkluderat fryst eller kylt kött), inklusive malet kött, av nöt, svin eller fjäderfä. Kraven gäller inte för köttprodukter, köttberedningar eller mekaniskt urbenat kött. Sändningar med nöt- eller svinkött som är avsedda för en anläggning för pastörisering, sterilisering eller annan behandling med motsvarande effekt, omfattas inte av kraven på provtagning, om det finns dokumentation som styrker detta. Sändningar med sådant kött ska åtföljas av handelsdokument av vilka det framgår att köttet är avsett att värmebehandlas, se artikel 8.2 c och e i förordning (EG) nr 853/2004. Om avsikten är att värmebehandla köttet krävs alltså inte salmonellaprovtagning, även om varan passerar ett eller flera fryshus för lagring på vägen. Om varan före ankomst till värmebehandlingsanläggningen bearbetas på något annat sätt än genom värmebehandling ska salmonellaintyg däremot krävas vid införseln. Färskt och malet kött av fjäderfä ska alltid åtföljas av salmonellaintyg, även om det är avsett att värmebehandlas. Vid import kontrolleras intyget i samband med gränskontrollen, medan vid handel inom EU så är det importören som är skyldig att i sin egen kontroll kontrollera att korrekta intyg finns med sändningen. Ett dokument där det framgår att köttet är undersökt enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 ska följa med varorna, liksom ett intyg eller en analysrapport från laboratoriet om att salmonella inte har påvisats i köttet (se bilaga 1). 10

11 Ägg: Företag som för in hönsägg (gäller ej ägg från andra fjäderfän) för direkt konsumtion till Sverige ska i sin egen kontroll och innan äggen hanteras vidare se till att intyg om salmonellaundersökning medföljer äggen. Intyget ska vara utformat enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 (se bilaga 2) och visar att flocken som äggen härrör från har provtagits för Salmonella med negativt resultat. Salmonellaintyg behövs dock inte när äggen levereras direkt till godkända värmebehandlingsanläggningar i Sverige och om det av intyg framgår att äggen är avsedda att bearbetas till äggprodukter. Kontroll av intyg: Handelsdokumentet ska utfärdas i minst tre exemplar (ett original och två kopior). Originalet ska åtfölja sändningen till slutdestinationen och ska sparas av mottagaren. Producenten och transportföretaget ska behålla varsin kopia (se bilaga IV i förordning (EG) nr 1688/2005). Vid tillämpning av LIVSFS 2005:22 avses med mottagare varje livsmedelsföretagare som får animaliska livsmedel levererade till sig från ett annat EU-land eller som delar upp en sändning, se 3. Eftersom alla som har en anläggning som hanterar livsmedel räknas som livsmedelsföretagare innebär det att en importör som hyr en pallplats i ett fryshus är en livsmedelsföretagare som får varor levererade till sig. När en sändning som anlänt till ett fryshus splittras kan dokumentationen därför sparas på fryshuset om importören och mottagaren är överens om det. Alternativt kan dokumenten sparas hos importören. Det viktiga är att dokumenten ska kunna visas upp på begäran från den behöriga kontrollmyndigheten. Kontroll av handelsdokument ska ske så tidigt som möjligt i handelsledet efter införsel av varan till Sverige för att undvika att partier med felaktiga intyg sprids över landet. Enligt förordning (EG) nr 1688/2005, bilaga IV, ska intyget i original medfölja sändningen till slutdestinationen. Vad som avses med slutdestination är den mottagare som står angiven på handelsdokumentet, dvs. innan partiet har delats upp och levererats vidare till andra företag. Vid kontroll av verksamheten får kontrollmyndigheten alltså ta reda på om aktuell verksamhet är slutdestination av sändningar från andra EU-länder, där kontroll av dokument inte har utförts i tidigare led. Flera olika typer av anläggningar kan vara slutdestination, exempelvis fryshus, grossister, större butiker, styckningsanläggningar m.m. Det kan alltså vara så att en sändning har passerat exempelvis ett fryshus enbart för ompackning och handelsdokument finns utfärdade för flera slutdestinationer. I sådana fall ska kontroll ske vid angiven slutdestination. Kontrollmyndigheten kan alltså inte begära in handelsdokument i de fall dokumentkontroll redan har utförts i ett tidigare led hos den mottagare som finns 11

12 angiven på handelsdokumentet. Detta då det i lagstiftningen finns angivet att intyget ska kontrolleras och sparas hos mottagaren som anges på handelsdokumentet. Det man kan göra i senare led är då att vända sig till kontrollmyndigheten som ansvarar för mottagaren och be dem att kontrollera att nödvändiga intyg finns. Varje sändning ska åtföljas av ett handelsdokument/intyg i enlighet med förordning (EG) nr 1688/2005. Enligt 3 i LIVSFS 2005:22 definieras sändning så som animaliska livsmedel av samma slag som omfattas av samma sundhetsintyg eller handelsdokument. Sändningen ska komma från samma anläggning, befordras med samma transportmedel och ska levereras till samma destination/mottagare. Vid kontroll av salmonellaintyg vid handel inom EU så finns det flera delar som en kontrollmyndighet bör fokusera på: Kontrollera att medföljande intyg och analysintyg finns och ser ut som bilagorna i förordning (EG) nr 1668/2005 (se bilaga 1 och 2). Kontrollera även att rätt instans har skrivit under intygen. Handelsdokumentet för kött ska vara undertecknat av ansvarig person på företaget, medan intyget för sändningar med ägg ska ha intygats av veterinär eller officiell inspektör. Handelsdokumentet ska vara utfärdat på det officiella språket i mottagarlandet (svenska i detta fall) eller på något annat EU-språk om det åtföljs av en officiell översättning eller om detta överenskommits med mottagarlandets behöriga myndighet. I Sverige har vi som tradition att acceptera intyg på svenska och engelska. Det måste finnas någon typ av koppling mellan handelsdokument och intyget från laboratoriet, som gör att man vet att intyget hör till den sändning som handelsdokumentet beskriver. Det kan t.ex. vara genom att referensnumret finns angivet på båda dokumenten. Titta på analysintyget och se om det framgår hur många prover som tagits. Om detta framgår kontrollera att antalet stämmer med det antal som borde tagits ut enligt bilaga I och II i förordning (EG) nr 1688/2005. Om det framgår kontrollera även om rätt provtagningsmetod använts (svabbprov eller annat). Kontrollera om rätt analysmetod använts: Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 ska mikrobiologisk analys av salmonella ske i enlighet med den senaste upplagan av a) standard EN/ISO 6579 eller b) metod nr 71 beskriven av Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL) 12

13 För prover av kött från nöt, svin och fjäderfä kan man dock använda analysmetoder som validerats enligt det protokoll som fastställts i standarden EN/ISO mot den senaste upplagan av standarden EN/ISO 6579 eller metod NMKL nr 71. Exempel på valideringsorgan är AFNOR, NordVal och Microval. Ospecificerade metodangivelser av typen PCR, ELISA och liknande är inte godtagbara. Analysmetodens specifika namn ska alltid anges i intyget från laboratoriet. Om analysen gjorts med en annan metod än EN/ISO 6579 eller NMKL nr 71 - hur kontrollerar man då att den är validerad? Det är företaget som är skyldigt att visa för kontrollmyndigheten att använd metod är validerad. Kontrollera på intyget vilken metod som har använts. Om detta inte är helt klart får företaget kontakta laboratoriet och komplettera uppgifterna. Om inte metod EN/ISO 6579 eller NMKL nr 71 använts är det alltså företaget som ska visa att använd metod finns med på listan över validerade metoder från något av ovanstående valideringsorgan och följaktligen är godkänd enligt förordning 1688/2005. Så här kontrollerar man uppgiften att metoden är validerad: 1. Sök upp analysmetoden på webbplatsen för något av valideringsorganen nedan (om metoden finns listad där så innebär det också att metoden har validerats mot den senaste utgåvan så detta behöver inte kontrolleras specifikt). 2. Kontrollera att protokollets datum fortfarande är giltigt. Valideringsorgan: AFNOR NordVal Microval Tips: För dig som vill utföra mer ingående kontroll av salmonellaintyg vid handel med animaliska livsmedel inom EU-titta på checklistor som användes i samband med riksprojekt 2012, materialet finns på Livsmedelsverkets hemsida (Rapport nr ). 13

14 Marknadskontroll av vissa skyddsbeslut inom EU: I vissa fall finns krav på att marknadskontroll (kontroll inom EU) ska ske för att kontrollera efterlevnad av särskilda skyddsbeslut som fattats av EU. Denna kontroll kan genomföras av lokala kontrollmyndigheter (miljöförvaltningarna). Nedan ges sådana exempel och de finns angivna på Livsmedelsverkets hemsida under skyddsåtgärder. -Stickprover avseende förekomst av GMO enligt beslut 2010/315/EG ska tas på risprodukter importerade från USA för att kontrollera att det inte finns produkter som innehåller, består eller är tillverkade av "LL RICE 601" på marknaden. Görs av miljöförvaltningen. -EU har godkänt USA:s pre-exportkontroll avseende aflatoxin i jordnötter. Det innebär att kontroller avseende aflatoxin ska ske i USA i stället för vid ankomsten till EU. För att pre-exportkontrollerna ska vara giltiga krävs att sändningarna åtföljs av dels resultat av provtagning och analys, dels av ett intyg. Sändningar med berörda produkter ska föranmälas till någon av Livsmedelsverkets gränskontrollstationer och där sker kontroll av intygen. Stickprovsmässig provtagning kan genomföras av lokal kontrollmyndighet (miljöförvaltningen). -Medlemsstaterna ska också utföra slumpvisa fysiska kontroller, inklusive provtagning och analys för att kontrollera förekomsten av pentaklorfenol i guarkärnmjöl avsänt från andra länder än Indien. Denna provtagning kan genomföra av lokal kontrollmyndighet (miljöförvaltningen). För marknadskontroller så sker inget särskilt förhandsbesked om aktuell import från Livsmedelsverket, utan kontrollen får ske utifrån den kännedom miljöförvaltningen har om aktuella företag i sin kommun. vad importörerna tar in för produkter. Kontakta SLV för samråd före sådan kontroll. Tips: Kontakta Livsmedelsverkets gränskontrollfunktion och be att få information om aktuella importörer i din kommun för att se vilka varor som kommer in som omfattas av krav på gränskontroll så att du vet var du kan utföra ev. uppföljande kontroll av intyg eller provtagning. 14

15 Import Gränskontroll Alla animaliska produkter, vissa sammansatta produkter, produkter som omfattas av skyddsbeslut samt vissa vegetabiliska livsmedel ska gränskontrolleras innan de får föras in till EU. Vilka animaliska livsmedel som ska gränskontrolleras framgår av kommissionens beslut (2007/275/EG) om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer enligt rådets direktiv 91/496/EEG och 97/78/EG. Vilka produkter som omfattas av skyddsbeslut hittar du på Livsmedelsverkets hemsida. Vilka vegetabiliska livsmedel som ska gränskontrolleras hittar du på Livsmedelsverkets hemsida. De flesta vegetabiliska livsmedel kan tas in utan gränskontroll. Ett sammansatt livsmedel innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och värmebehandlade produkter av animaliskt ursprung. Om det finns råa animalier i slutprodukten räknas den alltså inte som en sammansatt produkt. För mer detaljerad information om vad som räknas som ett sammansatt livsmedel och vilka som ska genomgå gränskontroll, se Livsmedelsverkets hemsida. I Sverige är det Livsmedelsverket som ansvarar för gränskontrollen. Det finns gränskontrollstationer för livsmedel i Helsingborgs hamn, Stockholms hamn och Göteborgs hamn samt på Arlanda flygplats och Landvetters flygplats. Före gränskontroll så ska importören anmäla sändningen (kallas föranmälan) till gränskontrollstationen. Detta sker i ett elektroniskt system (Traces) som kommunerna inte har tillgång till ännu, via en blankett som heter CVED (Common Veterinary Entry Document) för animaliska livsmedel eller CED (Common Entry Document) för vegetabiliska livsmedel. CVED och CED består av 2 sidor där importör/ansvarig för sändningen fyller i första sidan med uppgifter om sändningen, som då fungerar som föranmälansblankett till Livsmedelsverkets gränskontrollstation. Efter gränskontroll genomförts fyller sedan Livsmedelsverket i sida 2 där uppgifter om kontrollen framgår. Här framgår då vad som får ske med sändningen. Livsmedelsverket lämnar sedan intyget till tullen som också skriver på intyget och sedan kan sändningen omsättas fritt inom EU (om det godkänts). Exempel på CVED och CED finns i bilaga 4 och 5. Gränskontrollens personal kan utföra tre olika typer av kontroller: Dokumentkontroll (kontroll att medföljande föranmälan samt nödvändiga hälsointyg är korrekta, ex. kontroll att sändningen kommer från godkänt land och anläggning) Identitetskontroll (kontroll att sändning och dokument hör ihop) Fysisk kontroll (kan bestå av organoleptisk kontroll, temperaturmätning eller provtagning av något slag). Fysisk kontroll sker bara för en viss andel av sändningarna som passerar gränskontroll. Det kan finnas särskilda skyddsbeslut som EU beslutat som exempelvis kräver provtagning av ett visst livsmedel från ett visst land och då utförs detta av gränskontrollen. 15

16 Ibland kan det inträffa att Livsmedelsverket tagit ut stickprov vid gränskontrollen och sedan släppt sändningen för fri omsättning. Om provet sedan visar sig innehålla något otillåtet så kommer Livsmedelsverket kontakta aktuell lokal kontrollmyndighet dit livsmedlet tagits in. Lokal kontrollmyndighet får sedan agera så att nödvändiga åtgärder vidtas av det ansvariga företaget utifrån omständigheterna. Villkor vid import av animaliska livsmedel (inklusive sammansatta livsmedel) Godkänt land och anläggning: Animaliska livsmedel som importeras från land utanför EU ska komma från ett godkänt land och en godkänd anläggning. Vilka länder och anläggningar som är godkända hittar ni på kommissionens hemsida ( I vissa fall kan medlemsstaterna själva godkänna anläggningarna, vilka produkter detta gäller för framgår EU s hemsida. FVO kontrollerar regelbundet länderna och anläggningarna genom revisioner i länderna. I vissa fall finns det så kallade bilaterala avtal mellan Sverige och ett visst land utanför EU. I dessa fall får animaliska livsmedel tas in från de anläggningar som Sverige och det aktuella landet har avtalat om. Vilka länder, produkter och anläggningar det handlar om hittar du på Livsmedelsverkets hemsida, Det finns idag bara bilaterala avtal för import av äggprodukter samt import av sniglar och grodlår. När det gäller sammansatta livsmedel som kräver gränskontroll så ska bearbetade produkter av kött, mjölk, fisk eller ägg komma från en godkänd anläggning. En sammansatt produkt som innehåller mjölkprodukt måste komma från ett godkänt land även i de fall då gränskontroll inte krävs. Anläggningen som tillverkar produkten av animaliskt ursprung måste vara godkänd. Anläggningen som tillverkar den sammansatta produkten behöver inte vara godkänd, men ska vara registrerad av kontrollmyndigheten. Den måste dessutom ligga i samma godkända land som anläggningen där den animaliska delen har producerats. Intyg Animaliska livsmedel som importeras till EU ska åtföljas av ett intyg (health certificate) underskrivet av veterinär eller inspektör (inspektör gäller för fisk- och äggsändningar). Varje sändning ska ha ett eget hälsointyg. Vid gränskontrollen, kontrolleras att medföljande intyg är korrekt utformade och hör ihop med sändningen. Hur intygen som krävs vid import av olika animaliska livsmedel ska se ut fastställs av EU i beslut eller förordningar. Se Livsmedelsverkets hemsida för information om gällande intyg. Vid kontroll av intyg så finns det vissa standardregler enligt förordning (EG) nr 854/2004, bilaga VI, som man alltid kan kontrollera: -att det finns officiell stämpel på varje blad -att intyget är utfärdat på ett officiellt språk i avsändarlandet samt i medlemsstaten där gränskontrollen sker samt vid begäran även för bestämmelsemedlemsstaten eller bestyrkt översättning (vi kan acceptera ex. engelska) 16

17 -att originalet ska medfölja sändningen -att intyget består av ett ark eller flera som hänger ihop (odelbart eller numrerat) -att intyget har ett unikt identifieringsnummer -att intyget har utfärdats innan sändningen lämnat behörig myndighets kontroll Skyddsbeslut Det kan finnas skyddsbeslut för att skydda andra länder från smittsamma sjukdomar eller hälsofarliga livsmedel. Det kan innebära att en viss produkt från ett visst land eller region kan vara belagda med importrestriktioner som förbjuder import eller lägger villkor vid import. Vilka skyddsbeslut som gäller hittar du på Livsmedelsverkets hemsida, Se bilaga 3 med tips på vad livsmedelsinspektörer kan kontrollera på animaliska sändningar som importerats från land utanför EU. Villkor vid import av icke-animaliska (vegetabiliska livsmedel): Vissa icke-animaliska livsmedel kräver också gränskontroll, det gäller för följande livsmedel: -livsmedel som regleras i kommissionens förordning (EG) nr 669/2009 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 när det gäller strängare offentlig kontroll av import av visst foder och vissa livsmedel av ickeanimaliskt ursprung och om ändring av beslut 2006/504/EG -livsmedel som omfattas av något skyddsbeslut-se vilka aktuella beslut som finns på Livsmedelsverkets hemsida, -det finns regler för import av icke odlad svamp från vissa länder med anledning av olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl. Dessa regler innebär att viss svamp måste passera en gränskontrollstation före import. Se mer information på Livsmedelsverkets hemsida, Kontroll av bekämpningsmedel: Kontroll av rester av bekämpningsmedel vid import sker av Livsmedelsverket genom Jordbruksverkets växtskyddsinspektörer. Svarta listan är en sammanställning över partier av varor som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande. Villkoret för försäljning beror på att varorna innehållit resthalter av bekämpningsmedel över gällande gränsvärde. Partierna måste anmälas till Livsmedelsverket för undersökning innan de får saluföras. Du hittar den svarta listan på Livsmedelsverkets hemsida, Jordbruksverket har restriktioner för import av vissa växter, se information på Jordbruksverkets hemsida, Villkor vid import av material i kontakt med livsmedel: Det finns särskilda regler vid import av köksredskap i plast av polyamid eller melamin från Kina och Hong Kong, dessa ska kontrolleras innan de får importeras i EU. Kontrollen sker genom Livsmedelsverkets gränskontrollstation, för mer information läs på Livsmedelsverkets hemsida, 17

18 Checklista för kontroll av lokala kontrollmyndigheter vid handel inom EU eller import av livsmedel Generella krav: Kontrollera om importören är registrerad, antingen i din egen kommun eller hos en annan kommun. Om livsmedlet är konsumentförpackat, kontrollera att livsmedlet är korrekt märkt på svenska. Om det ska märkas i senare led-kontrollera att underlag som gör att korrekt märkning kan ske finns. Kontrollera att livsmedlet inte innehåller några otillåtna tillsatser. Om det är ett livsmedel som du inte känner igen/verkar vara nytt-kontrollera att det är godkänt (se nya livsmedel). Vid ekologiska livsmedel-kontrollera att landet eller kontrollorganet är godkänt. Vid import av naturliga mineralvatten kontrollera att dessa är godkända. Om kosttillskott, kontrollera påståenden som framgår av märkningen och kontakta Läkemedelsverket om oklarheter kring om det utgörs av ett läkemedel eller ett livsmedel. Spårbarhetskontroller-gå tillbaka flera led i kedjan och kolla om samtliga led är registrerade/godkända verksamheter enligt kraven, kontrollera ovalmärkning och ursprungsmärkning och kontrollera om alla erforderliga intyg/dokument finns med i alla led. Kräver kontakt med kommuner i tidigare led men kan vara värdefullt att göra stickprovsmässigt. Vid RASFF så sker kontroll av att nödvändiga åtgärder vidtas enligt informationen i det aktuella Rasffet (spårning, återkallande). Hos ett företag som importerar eller för in livsmedel kan det vara extra bra att kontrollera att rutinerna för återkallande finns och fungerar. Animaliska livsmedel: Vid livsmedel som importerats från land utanför EU som ställer krav på gränskontroll, kontrollera om nödvändigt CVED finns (kan kräva kontakt med kommun där importören finns). Vid import av animaliska eller sammansatta livsmedel från land utanför EUkontrollera att livsmedlet kommer från ett godkänt land och en godkänd anläggning. Vid import från land utanför EU kontrollera om livsmedlet kan omfattas av något särskilt skyddsbeslut och att dessa krav i så fall är uppfyllda. Vid import/införsel av färskt kött av nöt, svin, fjäderfä eller hönsägg som omfattas av kraven på salmonellaintyg-kontrollera att sådana finns och är korrekt utformade. Vid kontroll av företag som för in livsmedel som omfattas av krav på salmonellaintygkontrollera vilka rutiner som finns för kontakt med kontrollmyndighet om intyg saknas/är felaktiga. Vid kontroll av företag som för in livsmedel som omfattas av krav på salmonellaintygman kan stickprovsmässigt ta ut salmonellaprover, antingen fullständig provtagning enligt förordning 1688/2005 eller stickprov, för att kontrollera intygens säkerhet. Vid import av fisk kontrollera uppgifter om handelsbeteckning och fångstzon samt att kraven på fångstintyg enligt IUU har uppfyllts. 18

19 Det kan bli aktuellt att vi får övervaka att nödvändiga åtgärder vidtas om gränskontrollen hittat positiva prover på sändningar som sedan släppts för fri omsättning. Vegetabiliska livsmedel: Vid livsmedel som importerats från land utanför EU som ställer krav på gränskontroll, kontrollera om nödvändigt CED finns (kan kräva kontakt med kommun där importören finns). Vid import från land utanför EU kontrollera om livsmedlet kan omfattas av något särskilt skyddsbeslut och att dessa krav i så fall är uppfyllda. Det kan bli aktuellt att vi får övervaka att nödvändiga åtgärder vidtas om gränskontrollen hittat positiva prover på sändningar som sedan släppts för fri omsättning. För vissa livsmedel, ex. guarkärnmjöl, jordnötter från USA och ris från USA kan finnas krav på marknadskontroll som gör att man kan ta ut stickprov-detta görs med fördel som projekt tillsammans med fler kommuner för att få ett bättre underlag. Om det är odlad svamp, kontrollera om den omfattas av krav på kontroll enligt förordning 1635 om radioaktivitetskontroll med anledning av Tjernobyl. Kontrollera att partiet inte omfattas av några beslut enligt svarta listan (bekämpningsmedel). 19

20 Bilaga 1 Salmonella intyg kött enligt förordning (EG) nr 1688/

21 Bilaga 2 Salmonella intyg ägg enligt förordning (EG) nr 1688/

22 22

23 Bilaga 3 Kontroll som kan utföras av livsmedelsinspektörer i kommunerna på sändningar med livsmedel som importerats från land utanför EU och som ska genomgå gränskontroll Kontrollera att sändningen genomgått gränskontroll. Originalet av CVED med veterinärens underskrift ska medfölja sändningen till den första bestämmelseorten. Hälsointyg i original och kopia på CVED sparas på gränskontrollstationen i 3 år. Om en importör man kontrollerar inte kan få fram CVED så kan man kontakta gränskontrollstationen och be dem kontrollera om sändningen genomgått kontroll. För vissa sändningar som genomgår gränskontroll görs enbart dokument- och identitetskontroll, dvs. man tittar enbart på dokument och kontrollerar att sändning och intyg hör ihop. Då kan man som livsmedelsinspektör utföra en fysisk kontroll när sändningen anländer till mottagaren och exempelvis kontrollera att sändningen inte innehåller något annat än det som framgår av intygen. Animaliska livsmedel ska vara korrekt märkta, bland annat ska tillverkande anläggningens kontrollnummer framgå. Detta kan man som livsmedelsinspektör kontrollera vid ankomst till mottagaren. När livsmedlet sedan säljs till konsument ska det vara fullständigt korrekt märkt på svenska och man kan då kontrollera att märkningen stämmer med de underlag som finns från ursprungslandet om märkning sker här i Sverige. Det kan bli aktuellt att Livsmedelsverket kontaktar en kommun för att be om uppföljande kontroll om ett stickprov tagits ut i gränskontrollen och sändningen sedan släppts för fri omsättning. Om stickprovet visade någon typ av problem så får då miljöförvaltningen följa upp med kontroll hos mottagaren enligt anvisning från Livsmedelsverket. 23

24 Bilaga 4 CVED Common Veterinary Entry Document 24

25 25

26 Bilaga 5 CED-Common Entry Document GEMENSAM HANDLING VID INFÖRSEL (CED) 26

27 27