kontakt Södra står starkt och nu blickar vi framåt Föreningsstämman 2012 Tid för slutavverkning Kjell lär ut sina bästa fiskemetoder

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 3 juni 2012 Södra står starkt och nu blickar vi framåt Föreningsstämman 2012 Tid för slutavverkning Kjell lär ut sina bästa fiskemetoder Södra erbjuder miljövänlig RME

2 innehåll #3/12 4 Södra står starkt och nu blickar vi framåt Maj blev en dramatisk månad med flera uppmärksammade förändringar i Södras ledning. Media undrade vad som händer på Södra och med rykten och missuppfattningar ökade den mediala snål blåsten. 16 Capellagården plantskola för framtidens designer Idag finns ett 70-tal elever på Capellagården. De utbildar sig inom någon av grenarna textil, möbel och inredning, keramik eller trädgård. 18 Kampanj slutavverkning Att placera sina pengar i skog är mycket stabilt och säkert över tiden jämfört med att satsa dem på exempelvis aktier. Även om det stormar ibland står de flesta träden kvar och deras värde växer. Men för att vara en bra kapitalplacering måste skogen skötas på rätt sätt. 24 Södra erbjuder miljövänlig RME Som ett alternativ till diesel inför Södra nu det fossilfria bränslet RME för egna virkesbilar, lastmaskiner och truckar i Sverige. 3 Ledare: Södra möter framtiden 4 Södra står starkt och nu blickar vi framåt 6 Minusresultat för Södra under första kvartalet 100 miljoner till energiutveckling i Tofte Södra återinför lokala marknadspremier 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Trakthyggesbruk mest lönsamt i produktionsskogar Kontinuitetsskogsbruk ger 40 procent lägre markvärde 11 Inget marknadsstopp före semestern 12 Föreningsstämman Exkursion i Mörrum bjöd på invigning och underhållning Stipendiater vid Södras föreningsstämma 16 Capellagården plantskola för framtidens designer 18 Kampanj slutavverkning Rätt skött skog ger säkra pengar Skördarmätning med stampris ger tydliga och snabba virkesaffärer Bättre naturhänsyn vid slutavverkningar Ny rapport om Södras hållbarhetsarbete 22 Plantering sensommar och höst ger bra resultat 24 Södra erbjuder nu miljövänlig RME 26 En stor värld med småkryp 28 Södra lanserar näringsåterföring i samband med grotuttag 29 Granbarkborren har börjat svärma 30 Samordning i ny produktionsenhet 31 Södras nya huggbilar ökar servicegraden Läsarbilden från Georg Gullstrand i Vittsjö 32 Södradag på Astrid Lindgrens värld Södras sjukvårdsförsäkring en prisvärd försäkring för snabbare vård 46 Handgjord choklad med smak av skogen I ett av köken på restaurang PM i Växjö arbetar Jon Martinsson och Märta Grundberg med att göra ännu en sats praliner med smak av granskott till Södra. 33 Södrabutiken nu öppen 34 Kjell lär ut sina bästa fiskemetoder 36 Cirkelledare utbildas för kampanjen Skogens vatten 37 Bokvinnare 38 Stor efterfrågan på ek och björk 39 Skydda din egendom: lås och montera en spårsändare 40 Södra fortsätter satsa på cityskogsägare 42 Elspalten Frågor och svar inom skatteområdet 43 Handeln med insatskapital 44 Säker Skog satsar på terrängkörkort 46 Handgjord choklad med en smak av skogen 48 På gång Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktörer: Åsa Wernersson och Frida Nielsen Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Mixi Print, Olofström, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! sodrakontakt@sodra.com Omslagsbild: I en alldeles ny bok lär Kjell Johansson ut effektiva metoder för olika sorters fiske. Perfekt sommarläsning för dig som gärna ägnar lite tid åt fiske under semestern. Fotograf: Andreas Lindholm.

3 3 Södra möter framtiden Efter en efterlängtad skogspromenad när naturen är som fagrast, slår jag mig ner på en höjd och blickar ner över mitt viltvatten. Där simmar änder, vid sidan betar en råget och långt bort i skyn seglar en havsörn. Tänk vilken fantastisk biologisk mångfald som finns insprängd bland växande produktionsbestånd av tall och gran. Vi som vistas i verkligheten ser att den svenska modellen fungerar. Denna miljö ger också tid till eftertanke. Som styrelseordförande har jag tillsammans med styrelsen en övergripande uppgift att hantera vd-frågan. Den 8 maj beslutade styrelsen att entlediga Leif Brodén som vd och koncernchef för Södra. Samtidigt utökade vi ansvaret för Södra Cells vd, Gunilla Saltin, till att även omfatta uppdraget som tf vd för Södrakoncernen tills rekrytering skett. Leif har varit vd i åtta år och jag vill framhålla att han under den tiden har gjort många bra saker. Jag tänker på hanteringen av Gudrun, produktivitetsarbetet och den industriella expansionen. Skiftet av vd är en följd av att styrelsen anser att inriktningen måste ändras på två viktiga områden. Det gäller dels verksamheten inom Södra Timber, dels ledarskapet inom koncernen. Södra Timber har stora problem både när det gäller produktionen och agerandet på marknaden. Jämfört med våra konkurrenter är vårt utfall betydligt sämre. Vi har heller inte nått dit vi borde med det nya sågverket i Värö. Med en ny inriktning krävs också ett nytt ledarskap och det förklarar personalförändringarna även inom Södra Timber. För att komma på rätt köl sker nu en marknadssamordning med Södra Interiör. Dessutom ökar vi fokus på produktiviteten vid våra sågverk med särskild kraftsamling till Värösågen. uppstått, utan till och med lagts åt sidan. Detta ser vi framförallt inom Södra Timber. Jag ser nu fram emot en större öppenhet och dialog samt att vi utnyttjar kraften i vår organisation. Där finns ett mycket stort kunnande och nu gäller det verka gränsöverskridande inom koncernen. Kompetensen inom våra dotterbolag är vår gemensamma resurs. Trots de stora problem som finns i världsekonomin, framförallt inom Europa, står Södra starkt. Vi har en god ekonomi, bra affärsidéer och många nya tankar inför framtiden. Duktiga medarbetare på alla nivåer tillsammans med oss skogsägare ska föra Södra vidare och vara det starka redskap som skall hjälpa till att sätta skogsgårdens ekonomi i fokus och till gagn för oss medlemmar både i dag och i framtiden. Christer Segerstéen ordförande i Södra Ledarskapet inom koncernen har varit hårt styrt och det har funnits ett stort kontrollbehov. Engagemanget och viljan att agera på lägre nivå har hämmats och därmed har frågeställningar inte hanterats när de

4 4 Medial snålblåst när chefer entledigades Södra står starkt och nu blickar vi framåt Maj blev en dramatisk månad med flera uppmärksammade förändringar i Södras ledning. Media undrade vad som händer på Södra och med rykten och missuppfattningar ökade den mediala snålblåsten. Det fanns starka skäl till förändringarna. Nu blickar vi framåt för Södra står starkt med god ekonomi, massor av idéer och duktiga medarbetare, säger Södras ord förande Christer Segerstéen och tf koncernchef Gunilla Saltin som här svarar frågor om uppsägningarna, förändringarna och framtiden. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm Koncernchefen Leif Brodén fick gå för att det fanns skilda uppfattningar mellan styrelse och vd om den fortsatta utvecklingen av koncernen och vad som krävs i form av ledarskap och tydlighet. Sedan avskedades chefen för Södra Timber och tre andra chefer. Det har antytts att formuleringen ovan om uppsägningen av Leif Brodén inte säger hela sanningen. Finns det skäl som inte redovisats? Christer Segerstéen: Nej, det finns ingen dold agenda. Huvudskälet är situationen i Södra Timber som klarar sig sämre än konkurrenterna och inte har kunnat hålla tidtabellen för nya Värösågen. Vi har inte kommit så långt som vi borde ha gjort. Samtidigt har ledarskapet präglats av hård styrning och ett stort kontrollbehov. Detta har hämmat engagemanget och viljan att förändra i organisationen på så sätt att problem och bekymmer som upptäckts har lagts åt sidan i stället för åtgärdas. Vilka meningsskiljaktigheter fanns mellan styrelsen och koncernchefen? Christer: Ett exempel är att koncernens ledningsgrupp har diskuterat en gemensam försäljnings- och marknadsorganisation för Södra Timber och Södra Interiör. Leif Brodén motsatte sig en sådan lösning. Styrelsen tycker att det finns goda skäl till att utnyttja kraften i en gemensam organisation. Södra Skogs virkesanskaffning och det som händer på Södra Timber hänger nära ihop. I mina samtal med Leif Brodén visade det sig att vi hade olika uppfattningar om hur situationen skulle hanteras. Vad bidrar en gemensam försäljningsorganisation för Södra Timber och Södra Interiör med? Gunilla Saltin: Det blir enklare för kunden som kan köpa ett bredare sortiment genom en kanal. Detta gäller särskilt bygghandeln. Södra Timber och Södra Interiör har ju många gemensamma kunder. Det handlar också om att förbättra logistiken vilket kan spara mycket pengar. Vad är det som inte fungerar/fungerat vid nya sågverket i Värö? Gunilla: Den listan är lång. Sågverket inte alls är så färdigt som det förespeglats. Ett exempel är att arbetsmiljön med godkänd ventilation inte är klar och utan den får vi inte såga fura. Christer: Styrelsen beviljade ett tilläggsanslag för en ventilationsanläggning i höstas och trodde att den var färdig så att det var klart för furusågning. Men så är det inte. Gunilla: Allvarligt är det också att sågverket tycks få svårt att nå den utlovade produktionsnivån. Christer: I senaste kvartalsrapporten sade koncernchefen att nya sågverket i Värö utvecklas i positiv riktning och går mot de tänkta målen. Vi kan konstatera att det inte är på det sättet. Gunilla: Håkan Svenssons team i Värö kommer att genomföra de åtgärder som behövs för att nå lönsamhet. Tyvärr kommer det att ta längre tid och kosta mer. Det är viktigt att utnyttja kunnandet som finns i hela organisationen och att vi jobbar mer gränsöverskridande. Vad låg egentligen bakom beslutet att säga upp de övriga cheferna? Gunilla: Jag tycker att det finns ett värde med en mindre ledningsgrupp. Vi har ett läge med utmaningar för alla affärsområden. För att jobba fokuserat är det enklare om vi är färre. Då måste vi kämpa, hjälpas åt och jobba tillsammans. När det gäller de båda inköpscheferna såg jag att organisationen var väldigt hierarkisk. Det stämmer inte med Södras övriga organisation. Man kan jobba på ett minst lika effektivt sätt med enklare lösningar. Genom att ta bort två chefsled har inköpsorganisationen förenklats. Den hör nu hemma under Koncernstab ekonomi och finans. Christer: Situationen i Södra Timber krävde en ny inriktning. Med problem både i produktionen och på marknaden var det naturligt att byta ledning. Det sägs ofta att det finns beslutsångest i den kooperativa företagsformen. Därför känns det konstigt med de kraftiga reaktionerna när vi fattar beslut. Det känns också ganska konstigt att avskedandet av fem direktörer på huvudkontoret blottar så starka känslor i media, när det var i stort sett tyst då Södra Timber reducerade bemanningen med cirka 20 medarbetare i Kisa. Några av de sparkade cheferna har sagt att de inte fick någon förklaring till att de fick lämna sina befattningar. Hade uppsägningarna kunnat skötas snyggare? Christer: Den som sitter i en ledningsgrupp har bra lön, avtal om lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag. I näringslivet händer det ofta att en ny chef som tillträder ändrar organisationen och byter ut underställda chefer. Gunilla: Självklart har jag frågat mig om något kunde gjorts annorlunda, men uppsägningar är inte enkla att hantera. Christer: Det har ju till och med framskymtat i pressen att chefernas sekreterare har rensats ut och tvingats lämna sina rum. Det är en ren lögn. Hur går det med produktivitetsarbetet? Gunilla: I Södra är vi duktiga på att arbeta med produktivitet och vi ska fortsätta att ligga på topp. Mycket av det vi gör är svårslaget, så vi behöver inte alltid säga att vi ska bli ännu bättre. Därmed inte sagt att vi ska slå oss till ro. Vårt produktivitetsarbete är en kultur som hela tiden måste vårdas. Nu samlar vi alla tillgängliga resurser för att genomlysa kostnaderna vid sågverken och föreslå åtgärder. Produktivitetsgänget vill gärna jobba där de gör mest nytta och sju av dem fick nu chansen att direkt jobba med sågen i Värö. De får nu möjlighet att kraftsamla och det känns jättebra. Vilka viktiga delar i strategin fram till 2014 är inte genomförda? Gunilla: Massaproduktionen ska vara fossilfri så att olja inte behövs vid normal drift. Det betyder stora investeringar vid massabruken. Det handlar om mycket pengar och det ska vi ha respekt för även om återbetalningen går snabbt. Hur är det med lönsamheten vid lövsågverken? Christer: Ökad lönsamhet är den stora utmaningen. Vi bygger fortfarande upp kompetensen på det området. I Djursdala har vi kommit ganska långt medan det tar sin tid i Traryd som gått från att vara ett barrsågverk till lövsågverk. Vi är på rätt väg och vår lövsågssatsning betyder mycket för med lemmarna. Gunilla: Det krävs en helt annan kompetens för

5 5 att såga löv jämfört med barr. För den oinvigde är det lätt att tro att det bara är att såga. Vilken fokus gäller nu i den skogliga verksamheten? Gunilla: Ett område är den inhemska lövvedsförsörjningen. Den är viktig både för lövsågverken och för textilmassatillverkningen i Mörrum. För tillverkningen av textilmassa importerar vi mycket lövved och det vill vi inte. Det behöver inte vara rensorterad björk för vi kan också tänka oss att använda en högre andel asp för att tjäna pengar totalt sett. Christer: Det positiva med textilmassan är att det är ett nytt produktområde som bidrar till att lövet får en renässans. När jag i dag åker längs vägarna i södra Sverige ser jag redan hur lövbestånd sköts på ett helt annat sätt. Man avverkar det man aldrig skulle gjort förut. Gunilla: Ett annat viktigt område är att bevaka generations- och ägarskiften då det ofta blir stora avverkningar. Det är viktigt att vi är med och fångar upp nya skogsägare som medlemmar så att vi kan fortsätta utveckla Södra. Christer: Den marknadspremie som Södra Skog gick ut med i början av maj har redan resulterat i ökad kontraktering. Vad är viktigast för Södra att lösa på kort sikt? Gunilla: Det viktigaste för dagen är vi alla ska hjälpas åt att hitta rätt på Värö och i Södra Timber. Det är tufft för alla aktörer i sågverksbranschen men vi måste ha ambitionen att vara bland de bästa och förlora minst. Hur ska Södra Cell kunna fortsätta att klara avkastningskravet på tio procent? Gunilla: Papper har en framtid även om vissa papperssorter försvinner. För tissue, hushållspapper, toapapper, förpackningar och specialpapper finns en marknad också i framtiden. Sedan har vi ju textilmassabenet. Allt vi producerar under första halvåret har vi också sålt och det betyder att vi har en orderstock. Potentialen är stor. Vi är duktiga på energisidan och har väldigt fina anläggningar. Alla förutsättningar finns på plats men det gäller att välja rätt bland alla idéer när det gäller nya produkter. Vi ska tjäna mycket pengar på dem också. mångfald sedan klimatfrågan är borta från dagordningen och klimatnyttan glömts. Hur ska Södra Timber uppnå långsiktig lönsamhet? Gunilla: Genom samordningen på marknadssidan med Södra Interiör utnyttjar vi vår gemensamma kompetens för att stärka vår position. Vi måste lösa problemen vid Värösågen och vi har gjort en genomgång av övriga sågverk för att öka lönsamheten så snabbt som möjligt. Vilka andra utmaningar förutser du i den kommande strategiplanen? Christer: En är att kunna möta och attrahera morgondagens medlemmar. Det kommer att finnas ett ökat behov av service. En annan stor utmaning är skogspolitiken. I dag har Sverige en väldigt liberal politik med stor frihet och stort ansvar. Med fler regleringar påverkas äganderätten som därför är en tung fråga för oss. Finns det en oro bland medlemmarna efter det som hänt? Christer: Efter den första pressinformationen fick vi många mejl från oroliga medlemmar. Förvaltningsrådet har genom ordförande och vice ordförande haft full information om bakgrunden. De jag pratat respons, framför allt vid enskilda samtal med stämmoombuden. Dessa kände väldigt stor trygghet och tillit och inget tyder på att det är annorlunda ute i medlemsleden. Några förtroendevalda säger att kommunikationen från ledningen varit ensidig, att ledning och styrelse ägt tiden vid förvaltningsrådets möten. Hur kommenterar du det? Christer: Ja, tyvärr har mötena präglats av ensidig kommunikation. Det ska vi ändra på för en bra dialog är en käpphäst för mig. Vi ska se till att få helt andra möten i fortsättningen. Hur går arbetet med att utse ny koncernchef och chef för Södra Timber? Christer: Gunilla har ansvaret för att rekrytera ny chef för Södra Timber och har inlett det arbetet. När det gäller koncernchef tar processen troligen lite längre tid. Vi har ingen kris, Södra är ett stabilt företag: Södra Cell, Södra Interiör och Södra Skog fungerar väl men vi har problem i delar av Södra Timber. Mot den bakgrunden känner jag en trygghet med Gunilla som tf koncernchef. Därför tror jag att en ny vd/ koncernchef finns på plats först sent i höst. Vilka utmaningar väntar Södra Skog? Christer: Sågverkskapaciteten i södra Sverige är stor men det finns ett underskott på sågtimmer efter Gudrun, särskilt på gransidan. Då föll också importen bort men nu har ryssarna sänkt exporttullarna efter inträdet i WTO. Vad som händer om importen kommer tillbaka till nivåerna före Gudrun är oklart. Därför är virkesförsörjningen den stora utmaningen. Gunilla: Även om Södra Skog är duktiga i dag är det viktigt att man blir ännu bättre på att anpassa sig till förändringar i marknaden. Det är svårt eftersom de ligger först i kedjan. Christer: Det är också viktigt att titta på vilka förväntningar morgondagens skogsägare har på Södra. Vad ska Södra Skog göra? Vi måste säkert fortsätta utveckla vårt koncept Södras nycklar för att möta medlemmarnas behov. Vi måste också bevaka vad som händer näringspolitiskt. Just nu blåser en vind över Sverige och Europa med budskapet: låt skogarna stå. I dag handlar det nästan bara om biologisk med har förstått vad vi gjort. På stämman fick vi god Fotnot. Läs också Christer Segerstéens ledare på sidan 3.

6 6 Minusresultat för Södra under första kvartalet Södras rörelseresultat för första kvartalet 2012 blev -41 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto blev -2 miljoner kronor. Låg produktion och ett flertal marknadsstopp satte prägel på årets första kvartal. Text: Per Braconier Foto: Ola Kjelbye Massamarknaden började visa tecken på återhämtning under det första kvartalet Världsmarknadspriset höjdes på blekt barrsulfatmassa samtidigt som världslagren minskade. Produktionen av massa vid Södras fem massabruk var under perioden ton, jämfört med ton under samma period i fjol. Minskningen beror på de marknadsstopp som gjorts i Södra Cell Tofte och Södra Cell Folla. Textilmassa produceras nu vid Södra Cell Mörrum. Förväntad årsproduktion är ton och detta ger Södra en konkurrenskraftig textilmassaprodukt baserad på lövved. Produktionen av Durapulp pågår vid Södra Cell Värö, vilket är ett material som har fått uppmärksamhet för sina egenskaper i kombination med att det är förnybart och biologiskt nedbrytbart. Marknaden för sågade trävaror är fortsatt svag även om det är balans mellan utbud och efterfrågan. Höga råvarupriser i kombination med den svaga marknaden påverkar lönsamheten negativt. Södra producerade kubikmeter sågade trävaror under perioden, jämfört med m 3 samma period i fjol. Marknaden för interiörprodukter är avvaktande i Sverige och fortsatt svag i Danmark men såväl försäljning som intjäningsförmåga är stark i Norge. Södra Interiör förvärvade under kvartalet parkettgolvtillverkaren Berg & Berg i Kallinge med cirka 90 anställda. Produktionen är drygt kvadratmeter högkvalitativt parkettgolv per år med en omsättning på cirka 130 MSEK. Förvärvet ökar Södra Interiörs kunderbjudande ytterligare samtidigt som det finns goda möjligheter till synergier mellan verksamheterna inom bland annat områden som marknad, logistik och produktutveckling. Som en konsekvens av marknadsstoppen av sågverk och massabruk är Södra Skogs hanterade volymer under första kvartalet m 3 lägre än vid normal kapacitet. Priset på barrmassaved sänktes 16 januari med 25 kronor till 300 kronor per kubikmeter fub (fast mått under bark). Efter kvartalets utgång, 13 april, har priset på barrmassaved och sortimentet övrigt löv sänkts 20 kr till 280 kronor per m 3 fub. Samtidigt höjdes priset på aspmassaved med 25 kronor till 325 kronor per m 3 fub. Produktivitetsarbetet i koncernen fortsätter i hög takt där medarbetarnas bidrag med idéer är den viktigaste grundbulten. 100 miljoner till energiutveckling i Tofte Södra återinför lokala marknadspremier Från och med den 4 maj återinför Södra lokala marknadspremier för att stimulera utbudet av slut avverkning. Södra Cell Tofte får 100 miljoner norska kronor i stöd från den norska staten till utveckling av energisidan i fabriken. Stödet innebär att arbetet med att göra fabriken oberoende av eldningsolja kan inledas. Investeringarna är tänkta att genomföras i flera nivåer där den första innebär uppförande av ett nytt tallolje- kokeri, som utgör grunden för att ersätta en tredjedel av eldningsoljan i mesaugnen. Resterande eldningsolja ska ersättas av bioenergi från bark. Totalt ska ton eldningsolja ersättas av miljövänligt biobränsle, vilket gör att utsläppet av fossil koldioxid reduceras med över ton om året. Investeringarna ska vara slutförda före utgången av Talloljeprojektet startar omedelbart. Vi har välfyllda lager på barrmassaved, men ser regionalt låga lagernivåer på barrsågtimmer och lägre kontraktering än normalt. Det innebär att vi inför marknadspremier på barrsågtimmer lokalt. Premien är tillfällig för att lokalt lyfta kontrakteringen till normal nivå. Vi uppmanar därför skogsägarna att snarast kontakta sin inspektor för ytterligare information, säger Håkan Svensson, skogsdirektör.

7 7 Skogskampanj :- Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset. Kampanj Palms P610-8 Palms är ett idealiskt skogsekipage med 8 tons vagn och 6,1 m kran - anpassat för ved, massaved och timmer. Kranen är bultad och avtagbar, teleskopiska stödben. Byggd med samma höga precision som Palms större skogsvagnar. Standardhjul ,5. P610-8, ord. pris :- P610-8 Kampanjpris: :- Rekommenderade utrustningsalternativ: Bomvinsch med radioenhet :- Mellanbanke inkl. stöttor :- Svängdämpare :- Lyftdämpare :- När du köper en ny Palms skogsvagn kan du välja att utrusta den med hydraulservo. Gäller från modell P610 till P680. Hydraulservo är ett lätt paket med utmärkt precision och ergonomi. Just nu: :- (27.000:- 000:-) Biojack energiklipp Biojacks nya energigrip klipper och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran eller på kran till grävmaskin. Palms har ett brett sortiment skogskranar och skogsvagnar: Besök nordfarm.se Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. Kampanj uppgradering av ventilpaket gäller t.o.m. juli 2012.

8 8 Osäker balans på marknaden Massamarknaden påverkas av den ekonomiska oron i Europa och biobränslemarknaden präglas av den mycket starka råvarubalansen. Konsumtionen av trävaror i Europa ligger kvar på samma låga nivå som tidigare och samtidigt har produktionen i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike begränsas efter marknadens behov. Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Massamarknaden De ekonomiska problemen i Sydeuropa skapar en oro vilket gör att privat konsumtion och investeringar dämpas, även i Nordeuropa. Under årets första kvartal ser man en minskad pappersproduktion förutom på mjukpapper där efterfrågan har ökat. Den svaga konjunkturen slår mot efterfrågan och pappersbruken minskar sin konsumtion av massa. Det ses en tydlig nedgång på massaleveranserna till Europa, säger marknadsanalytiker Åke Axelsson. Oron i Europa medför större konkurrens om volymerna och hela massamarknaden blir mer beroende av Asien och Kina där man fortfarande har en god tillväxt i ekonomin. Kina har byggt upp lager av massa och det kan bli en period med lageravveckling i sommar vilket kan skapa en prisspekulation, men vi är inte riktigt där ännu, säger Åke Axelsson. Sågade trävaror Konsumtionen av trävaror i Europa ligger kvar på samma låga nivå som tidigare. Samtidigt har produktionen i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike begränsas efter marknadens behov. Lagren är därmed under kontroll både i kundledet och i produktionsledet. Nordafrika/Mellanöstern är återigen starka importländer samtidigt som man ser en svag återhämtning i USA. Att marknaden är någorlunda i balans gjorde att vissa mindre prishöjningar genomfördes under första kvartalet. Förhoppningen var vid utgången av första kvartalet att prishöjningarna skulle fortsätta även under andra kvartalet. Men det har varit en mycket begränsad prisökning. Det innebär att sågverken generellt i södra Sverige fortsätter att förlora pengar under första halvåret. Någon snabb förbättring är inte att förvänta. Biobränsle Biobränslemarknaden präglas av den mycket starka råvarubalansen som just nu råder. Södra Skogenergi har gått in i sin lågsäsong som några månader framåt innebär lageruppbyggnad. På grund av den varma vintern gjorde man det med ett relativt högt ingående lager. Kortsiktigt på verkar detta, liksom turbulensen och osäkerheten i sågverksindustrin, biobränslemarknaden i södra Sverige. På längre sikt påverkar det de utbyggnadsplaner som håller på att verkställas på kraftvärmeverkssidan, både nationellt och internationellt. Avtalsdiskussioner pågår med flertalet kunder för att långsiktigt se till att volymsexpansionen är möjlig. Under perioden bedöms efterfrågan på biobränsle öka med minst 4 TWh i södra Sverige och i Mälardalen. Internationellt är det främst efterfrågan på pellets som enligt prognos kommer att öka de närmaste åren, framförallt i Västeuropa. För att möta lageruppbyggnaden ser nu Södra Skogsenergi över eventuella produktionsanpassningar, till vilka bland annat val av produktionssystem är starkt kopplade. Läs mer om Södras utökning av huggbilskapaciteten för att möta det växande behovet av skogsbränsle på sid 30.

9 Virkesmarknaden Hög efterfrågan på lövmassaved och lövtimmer Lagren av barrmassaved är höga i hela Sverige. Vid en jämförelse mellan första kvartalet i år och samma period 2011 så är skillnaden i lagernivå störst i Norrland och Götaland med ett ökat lager Efterfrågan på lövamassaved och lövtimmer fortsätter att öka. Fokus nu är intransport av virket för att klara skogsskyddet. Text: Olof Hansson Foto: Mats Samuelsson Massaved Det fortsatt höga lagret av barrmassaved, då främst i Norrland och Götaland, är en följdeffekt av vinterns stormar tillsammans med en lägre efterfrågan från industrin. Södra har genomfört en del produktionsbegränsningar i skogen vilket vi nu ser resultatet av i sjunkande bilvägslager av barrmassaved. Efterfrågan på barrfiber i Södras verksamhetsområde är lägre till följd av omställningen till textilmassatillverkning i Mörrum samt en ökande produktion av lövmassa i Mönsterås. Det leder i sin tur till ökad efterfrågan på lövmassaved. Timmer Sågverken producerar på en relativt hög nivå. I Mellansverige och södra Norrland finns ett högt utbud av timmer på grund av stormarna men i övrigt är utbudet relativt lågt och lagernivån lägre jämfört med samma period Efterfrågan, generellt, är fortsatt svag på färdigvarumarknaden, men för vissa produkter är det fortfarande en god efterfrågan. Utbudet av timmer i Götaland är lågt och det krävs en ökad aktivitet för att möta industrins behov efter semestern. Efterfrågan på lövtimmer fortsätter att öka, då främst ek och björk. Idag är efterfrågan större än utbudet. 9 Skogsbränsle Produktionsanpassningar av skogsflis pågår fortfarande för att balansera utbudet och planering inför kommande säsong. Till följd av produktionsbegränsningar på avverkningssidan, tidigare i vår, kommer utbudet av bränslesortiment ligga på en lägre nivå inför kommande säsong än föregående år.

10 10 Trakthyggesbruk mest lönsamt i produktionsskogar Under den senaste tiden har nygamla skogsskötselsystem där marken inte kalläggs diskuterats allt livligare och skapat debatt i media. Detta kallas ofta för kontinuitetsskogsbruk. Inom Södra finns en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet, som bland annat studerat de olika skogsbrukssätten och hur de påverkar ekonomi, tillväxt, miljö med mera. Södra rekommenderar generellt trakthyggesbruk i produktionsskogar med generell naturhänsyn eftersom det innebär betydligt bättre lönsamhet än kontinuitetsskogsbruk. Text: Charlotte Rydin Foto: Mikael Dubois Södras samlade bedömning är att trakthyggesbruk rekommenderas generellt i alla bestånd där ekonomi är det huvudsakliga målet. Det gäller såväl rena barrskogar som blandskogar och rena lövbestånd. I vissa skogar passar dock kontinuitetsskogsbruk bättre som till exempel naturvårdsskogar där huvud syftet med åtgärden är att bevara och utveckla naturvärden. I maj hölls en pressträff i Äspetuna norr om Vislanda då Södra visade exempel på hur man kan arbeta med kontinuitetsskogsbruk i en naturvårdsskog. Göran Örlander, skogschef och Klara Helstad, ansvarig för hållbarhetsfrågor presenterade Södras syn på kontinuitetsskogsbruk och svarade på frågor. En ekonomisk analys som vi nyligen utfört för typiska sydsvenska slutavverkningsbestånd visar att kontinuitetsskogsbruk ger 40 procent lägre markvärde än trakthyggesbruk. Därför rekommenderar vi trakthyggesbruk i alla bestånd där ekonomi är det huvudsakliga målet med skötseln, säger Göran. I naturvårdsskogar där huvudsyftet med åtgärden är att bevara och utveckla naturvärden rekommenderar vi kontinuitetsskogsbruk i olika former. Det gäller även i vissa skogar med kombinerade mål (produktion och naturvård) som är skiktade och lövdominerade och där naturhänsyn eller social hänsyn är en viktig del i målsklassningen. Ett annat fall är produktionsbestånd där träd av alla diameterklasser förekommer jämnt spridda och virkesförrådet är tillräckligt högt, säger Klara. Oberoende av skötselsystem måste alltid skyddsvärda biotoper, naturvärdesträd (grova lövträd, hålträd, mm), död ved, med mera sparas vid avverkning. Avverkningen måste även utföras så att skador undviks på kulturmiljöer, mark och vatten. Ett speciellt problem vid kontinuitetsskogsbruk är de återkommande körningarna med tunga lass vilket kan ge körskador och spridning av rotröta. Det här är kontinuitetsskogsbruk: Begreppet kontinuitetsskogsbruk används som ett samlingsbegrepp för flera olika skötselåtgärder, skötselmetoder och skötselsystem i skogen. Gemensamt för dem är att man aldrig lämnar marken kal. Ingen skörde- eller beståndsetableringsfas kan urskiljas. Dessa pågår istället samtidigt som man strävar efter att behålla en fullskiktad skog. Kontinuitetsskogsbruk ger 40 procent lägre markvärde En ekonomisk analys som Södra har gjort, utförd för typiska sydsvenska slutavverkningsbestånd visar att en övergång till kontinuitetsskogsbruk (eviga gallringar) istället för trakthyggesbruk, skulle medföra en minskad framtida avkastning som motsvarar 40 procent av nuvärdet (markvärdet). På typisk mark i södra Sverige skulle detta motsvara kr/ha i lägre markvärde. Avkastningen varierar beroende på förutsättningarna. En känslighetsanalys visar dock att den relativa skillnaden mellan skogsbrukssätten är stabil inom alla realistiska antaganden för skogstillstånd, avverkningskostnader, tillväxt, föryngringskostnader, räntor, mm. Inom Södras medlemsområde finns produktionsbestånden främst på bördiga jordar. Att skogen är så produktiv som möjligt, i ett långsiktigt uthålligt perspektiv, är avgörande för skogsgårdens ekonomi, likaväl som för den virkesförädlande industrin. Markvärde kr/ha Ekonomiskt utfall Trakthygge Kontinuitetsskog Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk utfört i ett genomsnittligt slutavverkningsbestånd i Götaland. Förutsättningar: Tillväxt 7,1 m 3 sk/ha, år och avverkningsbar volym 320 m 3 sk/ha. Hela volymen avverkas omedelbart i trakthyggesalternativet. I kontinuitetsskogen avverkas 70 m 3 sk/ha direkt därefter avverkas tillväxten vart 10:e år; virkesnetto och avverkningskostnader enligt Södra; Föryngringskostnad: kr/ha; Omloppstid: 65 år; Tillväxten efter blädning/gallring antas minska med 20 % (kontinuitetsskogbruk); Förädlingseffekt i nya skogen 15 %. Ränta 3 %.

11 11 Inget marknadsstop före semestern Södra Timber genomför inte de marknadsstopp före sommaren som aviserades tidigare i våras. Vid samtliga barrsågverk genomförs enbart de ordinarie semester stoppen. Motivet till beslutet är främst behovet av att öka det sågade lagret av ett antal sortiment samt att förbättra försörjnings- och logistiksituationen för Södra Skog. För att säkerställa timmerförsörjningen och minimera logistikkostnaderna ses nu timmerbeställningarna över till de enskilda sågverken. Text: Åsa Wernersson Foto: Andreas Lindholm I ett första steg ses nu sågverken över ur ett lönsamhets- och försörjningsperspektiv. En del ändringar genomförs därför när det gäller timmerbeställningen. I dag har vi ett överskott av klensortiment inom vissa delar av verksamhetsområdet. Även tillgången på tall är högre än den interna förbrukningen. Med de planerade förändringarna så möts tillgång och förbrukning på ett bättre sätt. Olof Hansson Exempel på förändringar är att Mönsterås börjar såga 25 procent tall igen. Det innebär att Mönsterås upptagningsområde blir betydligt mindre med lägre kostnader som följd. Ramkvilla kommer från och med juni att såga klentimmer i kombination med grovgran, vilket skapar en bättre råvarubalans i detta område, säger Olof Hansson, virkeschef. En annan förändring är att Torsås går över till att enbart såga gran efter semestern samtidigt som Långasjö sänker sin minimidiameter till 14 centimeter och därmed ökar timmerandelen inom befintligt fångstområde. Lokalt är det rotstående lagret lågt, samtidigt som det är fortsatt svag efterfrågan på många av Södra Timbers marknader. Därför utesluter vi inte att några sågverk kommer att förlänga sitt semesterstopp i augusti, säger Olof Hansson. HAR DU OCKSÅ BYXOR STÅENDE I DIN SKOG? VI BEHÖVER DITT LÖVTRÄD Efterfrågan på samtliga lövsortiment är stor inom Södras industrier. Produktionen av textilmassa i Mörrum fortsätter att utökas och vi kan nu använda både björk och asp vid framställningen. Vi har också stor efterfrågan på de sågade lövsortimenten, där exporten tagit fart. Ditt löv är värdefullt! Du vet väl att vi nyligen höjde ersättningen för aspmassaved? Planera din lövavverkning i höst redan nu. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

12 12 Journalisten Lars Adaktusson ställde ledningen mot väggen i en frågestund. Föreningsstämman 2012 Omkring 300 personer, varav 200 fullmäktige, deltog i årets föreningsstämma i Ronneby. Tillförordnade vd Gunilla Saltin och styrelseordföranden Christer Segerstéen gav en tydlig bild av sin syn på framtiden och gav även en bakgrund till de förändringar i ledningen som skett veckan före stämman. Stipendiater gratulerades, hållbarhet stod i fokus och vinstutdelningen klubbades. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn Christer Segerstéen öppnade årets föreningsstämma och sa att vi är inne i en orolig tid och att även Södra upplevt en viss turbulens den senaste veckan. Men innan han förklarade de senaste förändringarna lämnade han över till vice ordföranden Anders Grennborg som presenterade årets Gösta Edström-stipendiat. Årets Gösta Edström-stipendiat Jacob Sörensen visar i sin ansökan ett gediget intresse för trä och snickeri. Vi hoppas att han genom stipendiet på kronor kan fördjupa sina kunskaper om trä som möbelmaterial, sa Anders Grennborg. Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare på Södra, tog emot årets pris på kronor till hedersordföranden Lars-Eric Åströms ära. Priset fick han för att han under många år arbetat med näringspolitiska frågor på Södra. Han har också med stort engagemang varit med och utvecklat arbetet inom Södras kår av förtroendevalda. Ny tid, nytt ledarskap Senaste veckan har det skett vissa förändringar i ledningen. Södras koncernchef Leif Brodén entledigades av styrelsen och ytterligare några chefer lämnade Södra när en ny ledning formades. Christer Segerstéen förklarade beslutet: I dag har vi stora problem med Södra Timbers lönsamhet och här krävs ett omtag. Vi vill samordna funktioner mellan Södra Interiör och Södra Timber för att öka lönsamheten. Han pratade också om vikten av att Södra finns till för skogsgården och medlemmarna. Styrelsens främsta uppgift är att tillsätta en bra ledning som för Södra framåt. Gunilla Saltin tog därefter över ordet och gav sin syn på nuläget, framtiden och de genomförda förändringarna. Vi måste öka intäkterna och minska kostnaderna. Eftersom Södra Timber och Södra Interiör har flera gemensamma Samordning mellan Södra Timber och Södra Interiör skapar stora möjligheter då det finns många gemensamma kunder. kunder införs en gemensam marknadsorganisation för att förenkla för kunderna. Med en svag ekonomisk utveckling krävs kraftsamling för att vända resultatet. Då är det naturligt att en vd ställer sin plats till förfogande för nya krafter. Nu ska vi vända lönsamheten inom Södra Timber. Adaktusson fick ärliga svar Journalisten Lars Adaktusson ställde sedan ledningen mot väggen i en frågestund. Gunilla Saltin, Christer Segerstéen, Ulf Edman, Håkan Svensson och Carina Olson svarade på Adaktussons frågor om den senaste veckans händelser, hur Södra ser på framtiden och hur man ska göra för att komma tillbaka på marknaden igen. Håkan Svensson menar att man måste titta på hela ledet för att hitta en lösning på problemet. Jag ser Södra Timber som en patient. Den operationen vi står inför ska vi klara tillsammans och med en strategi som innebär att både gasa och bromsa. Ulf Edman fortsatte: Samordning mellan Södra Timber och Södra Interiör skapar stora möjligheter då det finns många gemensamma kunder. Det blir lättare för kunderna samtidigt som vi får en samordningsvinst. Frågorna gick sedan över till att handla mer om framtiden för Södra. Deltagarna visade ödmjukhet inför de utmaningar som Södra står inför, men hade en gemensam tro på Södras produkter och Södras framtid. Det finns många förbättringar vi kan göra tillsammans. Vi har gjort stora energiinvesteringar och vi tittar på att utöka produktionen av textilmassa ytterligare, sa Gunilla. Därefter gick frågorna över till att handla om skogsbruket och allmänhetens syn på skog och skogsägande. Det hjälper inte att vi inom Södra vet att vi har ett hållbart skogsbruk när inte beslutsfattarna vet det. Tyvärr matas opinionen med information som inte ger en rättvis bild av familjeskogsbruket. Vi måste visa tydligare att vårt skogsbruk är uthålligt, sa Christer Segerstéen. Under Lars Adaktussons utfrågning bjöds även publiken in till att delta i frågeställningarna till ledningen. Det var en blandad kompott av frågor

13 13 Flera ur fullmäktige ställde frågor som ledningen svarade på under dagen. Gunilla Saltin gav sin syn på nuläget, framtiden och de genomförda förändringarna. som bland annat handlade om grothantering, massaprojektet i Ryssland, bioaska och marknadsföring. Vinstutdelning och motioner Under eftermiddagen genomfördes de stadgeenliga stämmoförhandlingarna. Vinstutdelningen till medlemmarna på 436 miljoner kronor klubbades. En motion om kunskapsinhämtning avseende alternativa brukningsmetoder diskuterades. Styrelsen svarade på motionen med att det krävs mer kunskap om alternativa brukningsmetoder och att Södra stöder forskning kring skogsskötsel. I takt med att ny kunskap kommer fram är det en självklarhet för Södra att förmedla informationen. Att diskutera skogsbruk och skogsskötsel kan vara svårt. Det är en individuell fråga hur vi ska sköta vår skog, samtidigt som det är Södras uppgift att ge medlemmarna den information de behöver, sa Anders Grennborg. En motion om kortare ledtider från stämman 2011 återrapporterades. Håkan Svensson presenterade projektet med kortare ledtider och hur man genom det kan jobba med enkelhet och tydlighet. Vi har kommit en bra bit på väg även om det återstår en hel del arbete. Stefan Olsson valdes till ny styrelseledamot i Södra i samband med stämman. Han är medlem i Södra sedan 2008 och har en lång erfarenhet från ledande befattningar inom verkstadsindustrin. Han har ett stort intresse för skog och äger en skogsfastighet i Tingsryds kommun. Hållbarhet i fokus Dagen fortsatte sedan i hållbarhetens anda när Fredrik Varberg från Tidsverkstaden presenterade en framtidsvision. På ett underhållande sätt bjöd han på en resa 15 år in i framtiden där mycket hänt på vägen mot ett hållbart samhälle. Sedan tog Klara Helstad, som är ansvarig för hållbarhetsfrågor inom Södra, över stafettpinnen och bjöd upp ledningen till en utfrågning kring framtidens utveckling inom ramen för hållbarhet. Hon ställde frågan hur Södra ser på den framtida utvecklingen och hur man tänker på hållbarhet. Gunilla Saltin var först att svara. För mig handlar hållbarhet om att vi ska vara försiktiga med de resurser vi har. Historiskt har vi gjort flera energisatsningar med sikte på ökad hållbarhet. Visst finns det mer att göra och vi har flera projekt på gång, sa Gunilla Christer Segerstéen fortsatte: Skogen har en viktig roll och ska vi klara energi målet ska vi tänka annorlunda. Vi brukar definiera hållbart som förnybart, återvinningsbart och bio- All detaljreglering är av ondo. Mosaiken av mångfald i brukandet är en logiskt nedbrytbart. Det kan garanti för att vi ska komma vidare. vara enkelt att uppnå målen kring förnybar energi genom att elda biomassa direkt, men då har vi tappat hela kedjan. Det gäller att utnyttja fibern så många gånger som möjligt. Klara Helstad lyfte även fram frågor kring äganderätt och detaljreglering. All detaljreglering är av ondo. Mosaiken av mångfald i brukandet är en garanti för att vi ska komma vidare, sa Christer. Alla var överrens om att en förändring krävs och att mer måste satsas på hållbarhet. Kunderna har stora förväntningar på Södra när det kommer till hållbarhet. Även medlemmarna kräver att skogen tas om hand på bästa sätt, vilket Ulf Edman poängterade. Vi har ett bra miljöerbjudande med klorfri massa och är vi är certifierade. Det är definitivt ett konkurrensmedel även om vi har mer att göra och måste bli bättre på att kommunicera det, sa Ulf Edman. Stefan Olsson ny i Södras styrelse Stefan Olsson, VD för bolaget Nexans Sweden, valdes till ny styrelseledamot i Södra i samband med föreningsstämman Stefan är utbildad civilingenjör och har under många år arbetat inom ABB såväl i Västerås som i Tyskland. Sedan 1999 arbetar han på Nexans Sweden som tillverkar kablar i Grimsås, Tranemo kommun och blev 2006 VD för bolaget. Stefan är bosatt i Borås och äger en skogsfastighet i Tingsryds kommun. Min farfar drev en skogsfastighet där jag som barn tillbringade mycket tid. Han lärde mig plantera och berättade även om hur viktigt det är att sköta skogen väl. Stefan Olsson är medlem i Södra sedan 2008 och ser Södra koncernen som ett stabilt och friskt företag med stor potential till vidare utveckling. Jag har lång erfarenhet att i ledande befattningar driva affärsverksamhet inom verkstadsindustrin och därtill ett ökande intresse för skog. Med detta i bagaget tror jag att jag positivt kan bidra till styrelse arbetet i Södra, säger Stefan.

14 14 Exkursionen i Mörrum bjöd på rundvandring, modevisning, musikunderhållning och bakelser. Exkursion i Mörrum bjöd på invigning och u Dagen efter föreningsstämman i Ronneby bjöds alla deltagare in till exkursion i Mörrum för att titta närmare på textilmassaproduktionen. Det bjöds på rundvandring, modevisning, musikunderhållning och bakelser. Detta är en del i vårt 50-års firande på bruket och det är kul att kunna bjuda in föreningsstämman att delta i invigningen av vår nya produktion, sa Stefan Sandberg. Text: Frida Nielsen. Foto: Ola Åkeborn Vädret bjöd på sol och klarblå himmel när bussarna från föreningsstämman i Ronneby anlände till Södra Cell Mörrum. 300 förväntansfulla personer klev in i massamagasinet som till stor del var fyllt med textilmassabalar. Det är första gången jag är på stämman och jag blir imponerad av Södra som företag. Föreningsstämman var givande och dagens exkursion ser jag fram emot, sa Elna-Britt Wåhlberg. Modevisning och rundvandring Södra Cell Mörrums platschef Stefan Sandberg hälsade välkommen och betonade glädjen över brukets utveckling de senaste 50 åren. Därefter bjöds det på en tillbakablick inne i massamagasinet när en film visades upp på storskärm. Från 1962 och fram till idag har Södra Cell Mörrum utvecklats och bilderna i filmen visade Elna-Britt Wåhlberg både spadtag, invigning och bygge. Södra Cell Mörrum har varit med om mycket och nu går vi in i en ny tid med nya utmaningar, sa Stefan. Därefter bjöds det på modevisning av viskoskläder där en flicka inledde visningen med att barfota gå längst fram på catwalken och kasta sönderriven textilmassa upp i luften. Sedan blev det visning av klänningar, shorts, byxor, tröjor och scarfar där allt som visades var gjort av träfiber. Vi behöver lära oss en hel del mer om textilmassa när vi nu ger oss in på marknaden. Södra väcker stort Stefan Sandberg intresse i Kina och vi ska vara med och synas. Om allt

15 15 Mats Blomberg och Jacob Sörensen stipendiater vid Södras föreningsstämma Vid Föreningsstämman i Ronneby fick Mats Blomberg, närings politisk samordnare på Södra, ta emot årets pris på kronor till hedersordföranden Lars-Eric Åströms ära och Jacob Sörensen fick årets stipendie ur Gösta Edströms Hedersfond. Mats har under många år arbetat med näringspolitiska frågor på Södra. Han har också med stort engagemang varit med och utvecklat arbetet inom Södras kår av förtroendevalda. Jag känner stor tacksamhet och är väldigt rörd över priset. Det känns stort, hedrande och lite darrigt när man fått reflektera en stund. Det är ett väldigt fint pris och jag är tacksam att ha möjligheten att utvecklas på Södra. Södra är en familj, ett nätverk och ett lag, det är ett oerhört privilegium att stå här, sa Mats Blomberg. Mats Blomberg och Jacob Sörensen. Vid stämman mottog även Jacob Sörensen, som går sista året på möbelsnickeriutbildningen på Carl Malmsten Furniture Studies, årets stipendie ur Gösta Edströms Hedersfond. Stipendiet uppgår till kronor och tilldelas Jacob för att han ska kunna fördjupa sina kunskaper om trä som möbelmaterial och utveckla en möbel som han kallar Livsarkivet. nderhållning Byggd för hårda tag. går som det ska kanske det om några månader finns kläder till försäljning som är skapade av Södras massa, sa Johannes Bogren, teknisk produktchef. Deltagarna fick sedan ta på sig skyddsutrustning och de delades in i 8 grupper. Rundvandringen på bruket innebar ett besök hos miljöchef Elna Håkansson, en tur ner till flisfabriken och information kring produktionen. Sedan stod textilmassaproduktionen i centrum när besöket fortsatte inne på bruket. Invigning och underhållning Dagen avslutades med lunch i massamagasinet och en invigningsceremoni med Gunilla Saltin och Stefan Sandberg. Därefter bjöd Triple & Touch på underhållning när de framförde sin show som var fylld av komik, trumpet, sång och dans. Johannes Bogren Mohedas produkter är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt. Våra drivna vagnar anses av skogsfolk vara bland de absolut bästa och det höga andrahands - värdet är ett gott betyg om något. FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg Tfn: Fax: info@ftgforest.com

16 16

17 1957 cyklade Carl Malmsten förbi en förfallen bondgård i Vickleby på södra Öland. Han hade startat några skolor tidigare i sitt liv, men inte riktigt fått till den hantverksskola som han drömde om. Här såg han sin chans. Han köpte gården, renoverade den och startade en skola för gestaltande arbete, Capellagården. Text Stefan Hedner Foto:Eijer Andersson Besöka Capellagården? Trädgårdsbutiken har öppet från mit - ten av april till mitten av september. I sorti mentet finns bl.a. krydd-, medicinal- och kulturväxter samt oljor, téer, kryddor och andra trädgårdsprodukter. Capellagårdens sommarutställning visar elevarbeten inom textil, trä och keramik. I utställningsbutiken finns möjlighet att köpa konsthantverk från skolan. Den första helgen i oktober har skolan Öppet hus. Exakta öppettider och mer information finns på 17 Elever och lärare är med under hela processen. De åker ut till skogarna och tar om möjligt ned träden med stora gamla timmersågar. Stockarna transportas till en bonde på Öland som har ett litet sågverk och eleverna får vara med och göra sitt eget fanér. Det här ger en fin förståelse för materialet som är värdefull för en designer, menar Mathias. Dessutom får vi ofta ut livfulla bitar som är bra för att skapa intressanta möbler. Men när det krävs rakvuxet trä utan kvistar, till exempel för gesällarbeten, köper vi oftast in virket. Sommarutställning Förra året byggde Capellagården en ny utställningshall som i år kommer att användas för skolans årliga sommarutställning. Utställningen är öppen för alla som vill komma och se elev- och gesällarbeten inom Möbel och inredning, Keramik och Textil. Samtidigt är Capellagårdens trädgård, med örtagård, rosengård, fruktträdgård och grönsaksodling, öppen för besökare. Under sommarutställningen finns dessutom en utställningsbutik där det är möjligt att köpa en del av det konsthantverk som har skapats av skolans elever under året. Capellagården plantskola för framtida designers Till en början var det bara sommarkurser på Capellagården, berättar Mathias Nilo, möbelsnickarmästare och lärare på utbildningen inom möbelhantverk. Men efter att ha utökat med verkstäder och elevhem blev skolan vad den är idag. Ett uttalat internat där hantverket hela tiden får vara i fokus. Stor frihet Idag finns ett 70-tal elever på Capellagården. De utbildar sig inom någon av grenarna Textil, Möbel och inredning, Keramik eller Trädgård. Tanken om storgården gäller fortfarande, förklarar Mathias, som själv har varit elev på skolan. Eleverna bor och verkar på gården, i ett ganska litet sammanhang där det inte finns så mycket annat som kräver uppmärksamhet. Det är fritt fram för utbyten mellan de olika utbildningsgrenarna, så att exempelvis en möbelelev kan prova på keramik och tvärtom. Det här sättet att arbeta och studera gör att ljuset i verkstäderna ofta brinner till långt in på kvällarna. Inom Möbel och inredning finns dels en ettårig grundkurs, dels en tvåårig påbyggnadskurs. Den kvalitativa fanan hålls högt, speciellt när det gäller tredjeårseleverna och deras gesällarbeten som ofta är bland de bästa både i Sverige och Europa. Vi tittar mycket på individuella förutsättningar och önskemål. Det finns naturligtvis en studieplan, men den är inte så uttalad. Vad som skiljer oss från många andra skolor är att eleverna har stor frihet att styra sin egen studietid. Det ställer krav på dem, men ger också motiverade elever. Ofta hittar de sitt eget förhållningssätt i arbetet med trä, både vad gäller formgivning och möjligheterna att fördjupa sig i intarsia eller andra specialiteter inom yrket. Här fungerar vi lärare nästan mer som coacher, som uppmuntrar och hjälper eleverna vidare utifrån vad de själva vill. Noga utvalt virke Trämaterialet som eleverna på möbelutbildningen arbetar med är inhemskt i så stor utsträckning som möjligt. Utrotningshotade träslag använder skolan inte alls. En del virke köps in, men mycket väljer eleverna själva ut i skogar på Öland och i Småland. Både skogsägare och människor med intressanta träd i sina trädgårdar ringer till skolan och erbjuder oss att ta ned träd och använda dem. Även om det inte är några mängder vi behöver så är det ju väldigt generöst. På Öland finns till exempel rika bestånd av ädellövträd med bland annat alm, ask och ek. Den första helgen i oktober är det sedan skördefest på Öland. Då passar Capellagården på att ha Öppet hus med visning av bland annat skolans olika verkstäder, som annars är stängda för allmänheten.

18 18 Rätt skött skog Att placera sina pengar i skog är mycket stabilt och säkert över tiden jämfört med att satsa dem på exempelvis aktier. Även om det stormar ibland står de flesta träden kvar och deras värde växer, medan aktiers värde i större omfattning går upp och ner. Men för att vara en bra kapitalplacering måste skogen skötas på rätt sätt. Text: Carin Bengtsson Foto: Jesper Andersson Genom att följa skötselprogrammet når skogen snabbt och säkert slutmålet slutavverkning.

19 19 ger säkra pengar Den avkastning man får från skogsbruket i södra Sverige är normalt sett något lägre än om man lyckas väl med sina placeringar i aktier eller fonder, men samtidigt lite säkrare. I södra Sverige är den skogliga tillväxten hög och som skogsägare kan man tjäna mycket pengar per hektar, förutsatt att man sköter skogen. Är man duktig i sitt skogsbruk och sköter skogen på rätt sätt kan man få omkring kronor per hektar och år i avkastning. Bryr man sig inte så mycket om sin skog och struntar i rekommenderade skötselmetoder blir avkastningen ungefär hälften så stor, cirka kronor per hektar, säger Magnus Lindén, skogsskötselexpert i Södra. Magnus Lindén Sköt skogen rätt Budskapet från Magnus Lindén är därför: Sköt skogen på rätt sätt så att du kan slutavverka den tidigt när träden är mogna vid cirka cm brösthöjdsdiameter. För att få maximal avkastning är det en fördel om man får de allra flesta träden i rätt avverkningsdimension samtidigt. Det får man om man följer ett skötselprogram, som innebär röjning, oftast vid två tillfällen, gallring i tid, även det oftast två gånger, och slutavverkning i rätt tid, det vill säga i granskog vid 70 års ålder och för tallskog vid 90 års ålder med lite variation för hur bördig marken är. Sköter man skogen så här växer den snabbt. Den blir också frisk och motståndskraftig mot vindskador, svamp- och insektsskador samt mot viltbete. Som skogsägare når man snabbt slutmålet, att alla träd når rätt diameter ungefär på samma gång, säger Magnus Lindén. Hur bra tillväxten blir och därmed hur hög avkastning man får beror till stor del på hur föryngringen och röjningen genomförs. När vi i Södra planterar skog sker det med allt bättre plantmaterial. Med bra skötsel ska vi sedan se till att det är dessa plantor som får stå för tillväxten och produktionen av virke i skogen. Sköter vi inte skogen rätt eller kommer in för sent med åtgärderna blir det andra träd som tar över. Att röja i skogen är också avgörande för den framtida avkastningen. Enligt våra egna beräkningar ger den väl röjda skogen m 3 fub mer per hektar än den där röjningen varit bristfällig eller uteblivit, berättar Lindén. Stor risk för skador Om man inte sköter skogen enligt ett skötselprogram tar det mycket längre tid att nå slutmålet, det vill säga slutavverkningen. Då kanske man inte kan slutavverka granskogen förrän 20 år senare, vid 90 års ålder. Under dessa extra 20 ökar risken för att skogen utsätts för olika typer av skador. Träden blir högre och risken att de blåser ner ökar därmed. Finns det röta i beståndet kan den sprida sig och ta bort hela värdeökningen i tillväxten. En betydande andel av träden blir dessutom för grova vilket kan leda till att priset per kubikmeter sjunker då sågverken inte kan ta hand om allt för grovt timmer. Eftersom slutavverkningen är den största och därmed viktigaste inkomstkällan i skogsbruket sjunker då möjligheten till avkastning drastiskt. Tänk långsiktigt Skog är en långsiktig investering. Därför måste man som skogsägare även tänka långsiktigt när det gäller skötseln av den. Men det är inte alltid enkelt att planera på uppåt 70 års sikt, konstaterar Magnus Lindén. Att resultatet av bra skogsskötsel ligger många år framåt och att man själv kanske inte kan vara med och skörda frukterna av sin insats kan vara svårt att tänka på här och nu. Men för att man ska kunna lämna över en bra skog som har bra avkastning till sina barn eller om man ska kunna sälja skogsfastigheten till ett högt pris krävs att man har framförhållning i sin skötsel, säger Magnus Lindén. Samtidigt ska man komma ihåg att det inte bara är slutavverkningen som lönar sig. Med en bra skogsskötsel får man pengar tillbaka även för till exempel gallring om röjningen har utförts på rätt sätt och i rätt tid. Skogsbrukets varuhus Back Track GPS-kompass Tillbaka till ruta ett... Fortsatt god avsättning I det långsiktiga tänkandet ligger även framtidsutsikterna för skogens produkter och möjligheten att få god avsättning för skogsråvaran. Vår övertygelse är att råvara från skogen kommer att efterfrågas även i framtiden. Till de relativt stabila massaveds- och sågtimmersortimenten har vi under senare år kunnat lägga en rad energisortiment. Och det är ett användningsområde som lär växa ytterligare framöver. Södra satsar också stort på att utnyttja träfibern till nya ändamål, att tillverka återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara produkter av den förnybara skogen, säger Magnus Lindén. Nödsändare Räddaren i nöden...

20 20 Skördarmätning med stampris ger tydliga och snabba virkesaffärer Som första skogsföretag i Sverige har Södra infört en helt ny betalningsform för slutavverkning skördarmätning med stampris. Med den kan vi erbjuda skogsägarna tydliga och snabba virkesaffärer. Betalningsformen är enkel och redovisningen går snabbare. Eftersom skogs ägaren får betalt för hela stammen, oavsett hur Södra apterar den, är skogsägaren inte beroende av avsättningen för olika sortiment, säger Björn Karlsson, projektledare för Södras skördarmätning. Text: Carin Bengtsson Skördarmätning med stampris är en variant på betalningsformen avverkning vid kontraktstillfället gällande priser, med den skillnaden att skogsägaren i den nya betalningsformen får betalt per träd i stället för per sortiment. Det finns helt enkelt bara ett sortiment stammen. I skördarmätning med stampris ser man beståndsvärdet som summan av de enskilda trädens värde. Trädets värde bygger i sin tur på brösthöjdsdiameter och volym. Volymen beräknas från stubbskär till toppskär och Södra ansvarar därmed för övermål och vrak. Trädet är förapterat enligt en optimeringsaptering. Varje träd innehåller tre sortiment timmer, klensortiment och massaved. Volymmätningen i skördaren ligger sedan till grund för betalningen. Betalningsformen erbjuder alltså betalning utifrån hela stammen, sedan blir det Södras ansvar att optimera användningen av den. Skogsägaren får bara en prislista och kan vara säker på att träden apteras enligt bästa utfall, säger Björn Karlsson. Snabbare redovisning Den nya betalningsformen ger också fördelen att ansvaret för virket övergår på Södra tidigare än vid traditionell avverkning. När stammen väl passerat skördaraggregatet finns de data som behövs för att skogsägaren ska kunna få betalt för avverkningsuppdraget. Det innebär att Södra kan ge skogs ägaren en snabbare redovisning. Vi siktar på att redovisa avverkningsuppdraget 10 dagar efter det att skotningen är klar, berättar Björn Karlsson. Slutavverkning med stampris är lämpligt i många slutavverkningar men lämpar sig allra bäst för grandominerade bestånd. Man bör undvika betalningsformen för bestånd med hög kvalitet av tall där särskilda kvalitetssortiment kan vara lämpliga att sortera ut. Bestånd med hög andel manuella kap eller bestånd med hög lövinblandning är inte heller lämpliga för skördarmätning med stampris. Rådgör därför med din skogsinspektor. Optimering av virkesflödena Batalningsformen skördarmätning med stampris gör att Södra kan optimera inflödena av virke till den egna industrin. Vi kan anpassa apteringen efter sågverkens behov utan att det påverkar det optimala värdet för skogsägaren. Vi får också en snabbare omsättning på avverkningskontrakten, vilket ger en tidsbesparing för skoginspektorerna, säger Björn Karlsson. Skördarmätningen säkerställs genom noggranna kontroller. Arbetet följer branschgemensamma riktlinjer och kontrolleras av Virkesmätningsföreningen, VMF.