rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Gruppledarutbildning för stöd till barn och unga som anhöriga 7,5 högskolepoäng, Vt 2015

Transkript

1 rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Gruppledarutbildning för stöd till barn och unga som anhöriga 7,5 högskolepoäng, Vt 2015

2 Gruppledarutbildning för stöd till barn och unga som anhöriga, 7,5 högskolepoäng Inledning 2010 skedde en lagändring i Hälso- och sjukvårdslagen som innebär rätt till information, råd och stöd för barn och unga i familjer där föräldrar eller annan vuxen i barnets direkta närhet har missbruksproblem, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom/skada eller som oväntat eller hastigt avlider. Bakgrunden till lagändringen var en medvetenhet om att barn och ungdomar som växer upp med föräldrar med problematiska levnadsförhållanden löper risk att själva utveckla egen problematik. Forskning hade dock visat på att en problematisk uppväxt inte behöver leda till svårigheter längre fram i livet utan att det handlar om ett komplext samspel mellan så kallade risk- och skyddsfaktorer. Lagändringen har inneburit att det runt om i landet pågår ett arbete med att utveckla stöd för dessa barn och ungdomar. Stöd i grupp är en form av insatts som funnits sedan 90-talet och vars framgångsfaktorer fått stöd i forskning. Stöd i grupp Sedan början av 1990-talet har stödgrupper kommit att bli en psykosocial verksamhetsform. Alltfler kommuner erbjuder vid sidan av gängse insatser stödgrupper som en möjlighet att bistå och hjälpa barn och unga som växer upp under dessa svårigheter. Verksamheten har sin teoretiska utgångspunkt i risk och skyddsfaktorsforskningen och teorier om salutogenes och bemästringsstrategier. För barnen och ungdomarna har det visat sig vara väsentligt och meningsfullt att få möjlighet att träffa jämnåriga, byta erfarenheter och våga berätta om det svåra i vardagen. I grupperna pratar man, leker och tränar alternativa ickedestruktiva sätt att hantera tillvaron på. Man lär sig också att be om hjälp och slippa att ta ett vuxenansvar. Stödgrupperna är kunskapsförmedlande och avpassade efter ålder och problemområde. Metoden att låta barn från liknande sammanhang träffas i professionellt ledda grupper för att arbeta med aktuella teman, har visat sig vara bärkraftig. Efterfrågan på stödgrupper är stor, från såväl det psykosociala arbetsfältet, barn och föräldrar och från politiskt håll. För att möta denna efterfrågan krävs utbildade gruppledare. Utbildningen till ledare för stödgrupper erbjuder föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och praktiska övningar och syftar till att kunna starta, leda och genomföra stödgrupp för barn och unga. På grund av ämnets karaktär är det hög lärartäthet med två lärare närvarande vid varje tillfälle samt maximerad gruppstorlek på 24 deltagare. Målgrupp De som i sitt arbete möter barn och ungdomar som anhöriga och har erfarenhet av psykosocialt arbete och som avser att utveckla detta arbete till att omfatta stödgrupper för barn och unga. Det kan vara socionomer, psykologer, pedagoger, skolhälsovårdspersonal som till exempel skolsköterskor, psykoterapeuter, diakoner med flera. Förkunskapsnivå Regeln om grundläggande behörighet för högskolestudier gäller inte för uppdragsutbildning. Behörig att delta i uppdragsutbildning bestäms av uppdragsgivaren eller arbetsgivaren. Däremot gäller samma krav för studier och examination som på vanlig universitetsutbildning och deltagarna får akademiska poäng efter att kursen har avslutats med godkänt resultat.

3 Lämplig förkunskapsnivå är en akademisk grundexamen om minst 120 högskolepoäng (80 poäng enligt tidigare poängsystem) inom beteende vetenskap eller motsvarande pedagogisk inriktning. Deltagaren bör ha minst tre års erfarenhet efter examen av arbete med barn, ungdomar, familjer och eller erfarenhet av arbete med grupper. Kursmål Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren - ha tillägnat sig teorier som är relevanta för att möta och stödja barn och unga i utsatta livssituationer - ha tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att planera, starta, leda och genomföra stödgrupper inom ramen för psykosocialt arbete hos kommun, landsting, församling och eller frivilligorganisation. Kursinnehåll Kursen kommer att behandla relevanta teorier om barns och ungas sårbarhet, riskfaktorer och motståndskrafter, stress, kris och trauma, KASAM-begreppet och salutogena perspektiv. Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv berör kursen även teorier kring vad barn kan uppleva som påfrestande vid olika former av problematik hos föräldrar. Kursen tar också upp frågor kring att arbeta med handböcker och en genomgång görs av metodhandböcker inom området. Kursen omfattar även praktiskt arbete kring att sätta samman grupp, starta och leda samt om gruppledarrollen, förhållningssätt och handledning. Undervisningsformer Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, praktiska övningar och eget arbete. Seminarierna syftar till praktiskt arbete med att leda stödgrupper, presentera och skapa teman, lekar och övningar. Litteraturbearbetning sker i huvudsak på egen hand och till viss del i seminarieform. Kursen är upplagd så att deltagarna skall kunna integrera de teoretiska och de tillägnade nya praktiska erfarenheterna med egna erfarenheter. Examinationsformer För att bli godkänd på kursen krävs obligatorisk närvaro vid samtliga föreläsningar och seminarier samt godkänd individuell skriftlig hemtentamen och muntlig framställning i grupp. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Kursstart och kursdagar Kursen omfattar åtta kursdagar under vårterminen Kursstart : januari, Därefter februari, 26-27mars och april, Plats Kursen hålls i Ersta Sköndal högskolas lokaler, Campus Sköndal, Herbert Widmans väg 12, Sköndal eller på Campus Ersta, Stigbergsgatan 30, Stockholm. För karta se

4 Kursansvariga Ulla Forinder, socionom, docent i socialt arbete och leg psykoterapeut. Tillsammans med Elisabeth Hagborg redaktör för boken Stödgrupper för barn och ungdomar (2008). Ulla var med och startade Rädda Barnens stödverksamhet för barn i sorg i början av 90-talet. Hon har arbetat som handledare och utvecklare för gruppstöd åt barn och ungdomar med kronisk sjukdom. Elisabeth Hagborg, fil.mag. i socialt arbete, handledare och konsult. Har arbetat med psykosocialt arbete sedan 1970, inom socialtjänsten i Stockholm och som stödgruppsledare för barn till missbrukare hos Ersta Vändpunkten Är sedan början av 1990-talet verksam inom metodutveckling, utbildning och forskning inom arbetsfältet stödgrupper. Författare till Alkohol, alkovråål (1999), Allvarsamma lekar (2005) och medförfattare till Att vara vettig vuxen (2005). Kostnad kr (exkl. moms). Litteraturkostnader tillkommer. Utbildningen är en poängberättigad uppdragsutbildning på högskolenivå som skall bekostas av arbetsgivare eller annan juridisk person. Information Information kring utbildningen ges av: Kursansvariga: Ulla Forinder, ulla.forinder@socarb.su.se, och Elisabeth Hagborg, tel Studierektor: Susanne Björk, tel , susanne.bjork@esh.se För information kring anmälan och administration ring tel eller e-post uppdrag@esh.se. Hemsida: Anmälan Anmälan (bifogad) sändes till: Ersta Sköndal Högskola, Box 441, Sköndal, eller faxas in på: , senast den 12 december, Anmälan är bindande för arbetsgivaren efter sista anmälningsdagen. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås. Bekräftelse skickas ut till sökanden både via post och e-post ca en två veckor efter sista anmälningsdatum. Kurslitteratur Broberg A, Almqvist K & Tjus T (2003) Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar Stockholm Natur & Kultur (368s) Forinder Ulla & Hagborg, Elisabeth (2008) Stödgrupper för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur (330 sid) Hagborg Elisabeth; Salmsson, Karin & Jonsson Klara Y (2010). Hela människan-hjulet en samtalsmodell för livskunskap, känsla av sammanhang. Lund: Studentlitteratur. sid (253 sid) Helmen Borge A I (2012) Resiliens. Risk och sund utveckling Lund Studentlitteratur Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia (162 sid Lewis Herman, Judith (1998) Trauma och tillfrisknande. Mölndal: Psykoterapihuset. (310 sid) Handböcker Arnell, Ami & Ekbom, Inger (1996) När mamma eller pappa dricker. Stockholm: Rädda Barnen (142 sid) Andersson, Barbro & Grane, Birgitta (2006) Mina föräldrar är skilda om gruppverksamheter för barn till skilda föräldrar. Stockholm: Riksförbundet BRIS (110 sid)

5 Jonsson, Klara Yvonne (2007) Borta men ändå nära. Handbok för ledare av stödgrupper för barn och ungdomar i sorg. Stockholm: Svenska kyrkan, Stockholms stift. (63 sidor) Hagborg, Elisabeth; Salmsson, Karin & Jonsson, Klara Y (2010) Hela människan-hjulet en samtalsmodell för livskunskap, känsla av sammanhang. Lund: Studentlitteratur. sid (112 sid) Referenslitteratur Alakoski, Susanna (2006) Svinalängorna. Stockholm: Albert Bonniers förlag Alkoholkomiteen (2004) Vad kan Du göra i din kommun? Stockholm Anderberg, Strollo, Å (2007) Bryta om. Stockholm: Alfabeta Antonovsky, A (2000) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Arnell, A & Ekbom, I (1999). och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i sina familjer. Stockholm: Rädda Barnen. Broberg, Anders, Almqvist, Kerstin, Tjust, Tomas (2005) Klinisk barnpsykologi, utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur Blennberger, Erik (2006) Etik i psykosocialt arbete. Lund: Studentlitteratur Bowlby, John (1988) En trygg bas. Stockholm: Natur och Kultur Buber, Martin (2000) Det mellanmänskliga. Falun: Dualis AB Byreus, Katrin (2003) Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Liber Christianson, S-Å (2002) Traumatiska minnen. Stockholm: Natur och Kultur. Cullberg, Johan (1994) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur Dyregrov, Atle (2007) Barn i sorg. Lund: Studentlitteratur Einhorn, Stefan (2005) Konsten att vara snäll. Stockholm: Forum Eriksson, M (2006) Mäns våldsutövande, barns upplevelse. Stockholm: Fritzez Ferrer-Weder, L. Statin, H mfl. (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och ungdomar.- en forskningsöversikt. Stockholm: Gothia Garbarino, J (2000) Pojkar som gått vilse. Stockholm: Förening för psykisk hälsa Gordan, Kurt (2004) Professionella möten. Stockholm: Natur och Kultur Gjärum, B. Gröholt, B (2006) Att bemästra. Stockholm: Föreningen för psykisk ohälsa Hagborg, Elisabeth (1999) Alkohol, alkovråål. Stockholm: Alfabeta Hagborg, Elisabeth, Ränge, O (2004) Allvarsamma lekar. Stockholm: Mareld Hindberg, Barbro (2006) Sårbara barn. Stockholm: Gothia Holm, Ulla (2000) Det räcker inte med att vara snäll. Stockholm: Natur och Kultur Igra, Ludvig (2001) Den tunna hinnan. Stockholm: Natur och Kultur Janson,Tove (2004 ) Det osynliga barnet barnet. Stockholm: Alfabeta Janouch, Katerina (2005) Anhörig. Stockholm: Piratförlaget Johansson, K. Wirbing, P (2001) Stockholm: Wahlström och Widstrand Klefbeck, Johan, Ogden, T (2003). Barn och Nätverk. Stockholm: Liber Lagerberg, D, Sundelin,C (2000) Risk och prognos. Stockholm: Gothia Leionhielm, M (1997?) Ensammast i världen. Stockholm: Gothia Lindeborg, Åsa (2008) Mig äger ingen. Stockholm: Atlas Lindstein, Thomas (2001) Vändpunkten ur barnens och ungdomarnas perspektiv. Stockholm. Gothia (254 sid) Lindstein, Thomas (1997) Unga vid Vändpunkten. Stockholm: Gothia Lindstein, Thomas (1995) Vändpunkten. Stockholm: Gothia Lorentzen, Lars (1985) Gruppen. Stockholm: Natur och Kultur Metell, Barbro (2001) Barn som ser pappa slå. Stockholm: Gothia ( fnv.slut på förlaget). Olsson, G (2005) Depressioner i tonåren, Ung, trött och ledsen. Stockholm: Gothia Osten, S (1998) Flickan, mamman och soporna. Stockholm: Brombergs Pipping, L (2007) Kärlek och stålull. Stockholm: Gothia Ribbing, S. Hagborg, Elisabeth ( 2005) Vara vettig vuxen. Stockholm.Gothia Skerfving, Anemi (2005) Att synliggöra de osynliga barnen, om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Gothia (112 sid) Starke, Mikaela (2005) Barn till föräldrar med utvecklingsstörning. Stockholm. Socialdepartementet Werner, E. Smith, RS (2003) Att växa mot alla odds. Stockholm. Svenska föreningen för psykisk hälsa. Winnicot, DW ( 1981) Lek och verklighet. Stockholm. Natur och Kultur Wrangsjö, Björn ( 2008) Bråkiga barn. Lund, Studentlittertur Öberg, Bente, Öberg, Gunnar (1997) Skiljas, men inte från barnen. Stockholm: Natur och Kultur (178 sid ) Övereide, H ( 1998) Samtal med barn. Oslo.Höiskoleförlaget Artiklar tillkommer. Med reservation för ändringar.

6 ANMÄLAN högskoleutbildning - uppdragsutbildning V.g. texta! Namn: Anmälan till utbildning: Gruppledarutbildning för stöd till barn och unga som anhöriga, 7,5 högskolepoäng Kursstart: januari 2015 Sista anmälningsdag: 12 december 2014 Kostnad: kr (exkl moms). Litteraturkostnader tillkommer. Anmälan skickas till: Ersta Sköndal högskola AB, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441, Sköndal. Fax: Arbetsplats: Adress hem: Postadress hem: E-post privat: Tel Hem och ev. mobil: Adress arbete: Postadress arbete: E-post arbete: Tel Arbete: Personnummer: Grund- och vidareutbildning: Yrke: Huvudsakliga arbetsuppgifter: Fakturaadress arbetsgivare: Adress: Postadress: Till sökande: Jag anmäler mig till ovanstående utbildning... Ort/datum.. Underskrift sökande Till arbetsledaren: Undertecknad har tagit del av kursinnehållet. Kursavgiften godkänns härmed för fakturering till arbetsgivaren. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdagen. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås. Ort/datum.. Underskrift ansvarig arbetsledare.. Namnförtydligande och telnr