WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Transkript

1 SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av sex övningar som tar upp flyktingsituationen för europeiska judar under och 1940-talen med kopplingar till flyktingfrågor idag. Här kan eleverna öka sina kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden påverkar individer, grupper och samhällsstrukturer. Workshopen behandlar frågor om viktiga globala förändringsprocesser och händelser som migration och mänskliga rättigheter men också diktatur, folkmord och konflikter. Övningarna innehåller interaktiva moment, diskussionsövningar, bildanalys och film.

2 SIDA 2/9 Förkunskaper Eleverna bör känna till följande: artikel 14 Rätten att söka asyl Lärandemål Att öka kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden påverkar individer, grupper och samhällsstrukturer Att öka kunskapen om förändringsprocesser och händelser som migration, mänskliga rättigheter, diktatur, folkmord och konflikter Förberedelser Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 1, 2 och 6) Förbered visning av filmklipp och foto från visningsmaterialet (övning 3, 4 och 5)

3 SIDA 3/9 ÖVNING 1 Var går gränsen? Eleverna ska försöka sätta sig in i situationen för den judiska befolkningen i Tyskland och bedöma när de själva skulle ha önskat att de kunde lämna landet. 1. Berätta kort om de antijudiska lagarna. (Se faktaruta) Förklara för eleverna att du kommer att läsa upp ett urval av de antijudiska lagarna i kronologisk ordning, en i taget. Elevernas uppgift är att bedöma vilken lag som skulle få dem att fly landet. De ska markera sin flykt genom att resa sig upp och förflytta sig till en ny plats i rummet. Ställ följande fråga: Vilken lag skulle få dig att fly? 2. Läs upp de antijudiska lagarna, en i taget. Låt eleverna välja när de ska förflytta sig i rummet. 3. Låt eleverna berätta om sina val. Vad fick dem att fly och varför? 4. Dela in klassen i par. Låt varje par fundera på och samtala om följande frågor: Kunde judarna fly? Ville man fly? Vart kunde man fly? 5. Låt eleverna redovisa sina funderingar för klassen. 6. Summera med att berätta mer om de över 400 antijudiska lagarna som stiftades mellan 1933 och 1945 och de steg som föregick Förintelsen. (Se faktaruta) Avsluta med att kort berätta om Évian-konferensen, utan att avslöja vilket enda av de deltagande länderna som är villigt att ta emot judiska flyktingar. 7. Ställ följande frågor: Av de 32 nationer som deltog på konferensen, var endast ett land villigt att ta emot judiska flyktingar. Vilket land tror ni det var? (Rätt svar: Dominikanska Republiken) Hur reagerar ni på det? Tycker ni att omvärlden hade något ansvar för det som sedan hände folkmordet på över 6 miljoner europeiska judar? Varför/varför inte?

4 SIDA 4/9 LÄRARMANUAL Fakta om de antijudiska lagarna När nazisterna kom till makten i Tyskland existerade inte folkmord som en plan. Direkt efter maktövertagandet (30 januari 1933) infördes en rad lagar och bestämmelser som stegvis fråntog den judiska befolkningen dess rättigheter. Till sist bestod de antijudiska lagarna av över 400 förbud. Syftet var primärt att tvinga judarna att emigrera att uppnå ett judefritt Tyskland infördes även de s.k. Nürnberglagarna; lagen om rikets flagga; lagen till skydd för det tyska blodet, vilken förbjöd äktenskap och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och personer med tyskt eller därmed besläktat blod; lagen om medborgarskap, vilken uteslöt judar från tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. En konsekvens av dessa lagar var att Förenta Nationerna, som bildades efter andra världskriget, 1948 formulerade FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som bland annat slår fast alla människors lika värde. Fakta om Förintelsens olika steg Innan beslutet om den slutgiltiga lösningen på judefrågan vid Wannseekonferensen 1942 och inrättandet av dödslägren, hade en rad åtgärder föreslagits för att tränga undan judarna. Exempelvis: J-stämpeln i pass som tillhörde tyska medborgare av judisk börd, Niskoplanen deportation av alla judar till ett område i Generalguvernementet nära Lublin i dagens Polen (planen övergavs 1940), Madagaskarplanen deportation av alla judar till den franska kolonin Madagaskar (planen övergavs i början av 1940-talet). Fakta om Évian-konferensen Konferensen ägde rum 6-15 juli 1938, i Évian, Frankrike. Initiativtagare var USA:s president Roosevelt. 32 nationer deltog. Avsikten var att diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa, framför allt de judiska flyktingarna från Tyskland och Österrike. Målet var att lösa hjälpåtgärder för judiska flyktingar och fastställa flyktingkvoter. Från Norden deltog Danmark, Norge och Sverige. På plats som åhörare fanns också ca 40 frivilliga hjälp- och flyktingorganisationer. Konferensen blev ett totalt misslyckande. Man uttryckte stor sympati med de förföljda judarna, men ansåg sig inte kunna ta emot fler flyktingar. Skälen var ekonomiska, sociala och risk för ökad arbetslöshet. Man ansåg också att en judisk flyktingström skulle skapa ökad antisemitism och ett judeproblem i det egna landet. Ett enda land förklarar sig villigt att ta emot fler judiska flyktingar Dominikanska Republiken.

5 SIDA 5/9 ÖVNING 2 Tid för flykt 1. Rita upp en tidslinje på tavlan, med årtal från 1933 till (Fakta om varje årtal finns i arbetsmaterialet) 2. Låt eleverna arbeta i par. 3. Dela ut blanketten med årtal samt fakta. Låt eleverna använda blanketten som stöd när ni diskuterar frågorna nedan. Ställ följande frågor: När tror ni de flesta flydde? När tror ni att det blev omöjligt att fly? Varför? 4. Låt varje elevpar markera sina svar på frågorna genom att sätta två Post-it-lappar med olika färg på tidlinjen på tavlan 5. Summera övningen genom att diskutera elevernas val. Berätta att: I slutet av 1930-talet skärpte de flesta europeiska länder och USA sin flyktingpolitik och införde en mycket restriktiv immigrationspolitik. Syftet var att stoppa den ökande judiska flyktingströmmen från det Tyska Riket. Efter Kristallnatten (Novemberpogromen 1938) lättade restriktionerna något. Problemet för de förföljda judarna var inte att få lämna Tyskland, utan att få komma in i något annat land. ÖVNING 3 Kristallnatten Ett filmklipp om Kristallnatten ger eleverna både faktabakgrund och möjlighet till känslomässig förståelse för vad som fick många i den judiska befolkningen att vilja fly. A 1. Visa filmklippet ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia).

6 SIDA 6/9 LÄRARMANUAL ÖVNING 4 Ensamma flyktingbarn I övning 4 och 5 ger bildanalys och autentiska livsberättelser kunskap om och förståelse för villkoren för ensamkommande flyktingbarn. B 1. Visa fotografiet av två tysk-judiska flyktingbarn vid ankomsten till England Gör en gemensam bildanalys med klassen, utan att ge någon bakgrundsinformation. Ställ följande frågor: Vad ser vi i bilden? Hur ser de/det ut? Vilka associationer ger bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vilka värderingar förknippar vi med bilden? Vad är det som skildras? 2. Ställ frågan: Vad är det vi inte ser i bilden? Låt klassen diskutera och komma med förslag. Summera genom att ge exempel på vad vi inte ser (att barnen är judar, att de antagligen aldrig återsåg sin familj, att de kommit till en ny miljö med främmande kultur och språk). Fakta om flyktingbarn skickades tiotusentals judiska barn ensamma i väg från sina hem i Nazityskland för att undgå förföljelser. 500 av dem släpptes motvilligt in i Sverige. Det svenska beslutet att skapa en kvot för judiska flyktingbarn avsåg ett begränsat antal Redan de omkring tyska judar som kommit till Sverige väckte protester. Högljudda, inte sällan antisemitiska, röster fanns inom alla politiska partier, i företagsorganisationer och fackföreningar, liksom vid högskolorna. Regeringen var försiktig, men sträckte sig så långt som att i någon större utsträckning än hittills bereda tillfällig fristad åt personer, som önska lämna Tyskland. Vilka barn som kom att ingå i den judiska barnkvoten var ofta en tillfällighet. De kunde lika gärna ha varit bland de ca 1,5 miljon judiska barn som mördades i Förintelsen. För föräldrarna innebar det svåra beslutet att skiljas från sina barn både ett hopp om att de skulle hamna i säkerhet och en fruktan att de inte skulle göra det. De hade inget facit för vad som skulle hända dem själva eller barnen. Ytterst sällan återförenades familjerna efter kriget. Under kriget tog Sverige även emot finska flyktingbarn. (Källa: Forum för levande historia)

7 SIDA 7/9 ÖVNING 5 Minnen av livet före flykten Övningen består av klipp ur en filmad intervju med Monika Kischinowsky som tvingades att fly som liten med sin bror från Nazityskland. De kom till Sverige på den särskilda barnflyktingkvot som kallades Kindertransporten. Därmed undkom de ödet att tvingas in i ghetton, deporteras och med största sannolikhet mördas i läger. De överlevde men förlorade sin familj, sitt hem och sitt land. C 1. Visa filmklippet (23 min.) där Monika Kischinowsky berättar sina minnen. 2. Fånga upp eventuella tankar och funderingar från eleverna. 3. Berätta lite mer om Monika. (Se faktaruta) 4. Gå tillbaka till tidslinjen på tavlan och lägg till Monikas namn som exempel på barnflyktingar Fakta om Monika Kischinowsky Monika Kischinowsky, född 29 mars 1930, kom med sin storebror som flyktingbarn till Sverige i mitten av augusti 1939, nio år gammal. Hon växte upp i en tyskjudisk familj utanför och i Leipzig. Hennes far deporterades innan Monika lämnade Tyskland, hon har inga uppgifter på vad som hände hennes föräldrar, hon vet bara att båda mördades liksom flera ur hennes släkt. Syskonen togs om hand av sin faster, som var bosatt i Sverige. Monika Kischinowsky har arbetat som chefssekreterare. Hon bor i Nacka, har två döttrar och ett barnbarn.

8 SIDA 8/9 ÖVNING 6 Levande rättigheter Genom två autentiska berättelser om flykt då och nu, upptäcker eleverna likheter och olikheter i villkoren för flyktingar nu och då. 1. Eleverna ska arbeta i grupper om 4 6, med två flyktingberättelser. Dela ut blanketterna. Eleverna ska läsa och sedan diskutera följande frågor: Jämför berättelserna, likheter och skillnader. Vilka är/var deras möjligheter att få en fristad i ett annat land? Vilka erfarenheter har de gemensamt? Många flyktingar idag använder illegala metoder, som falska pass och människosmuggling, för att ta sig till Sverige och andra länder för att söka skydd. Vad beror det på? 2. Låt varje grupp berätta kort om vilka svar de har kommit fram till. 3. Sammanfatta och ställ följande avslutande frågor som kopplar till artikel 14 i FN:s flyktingkonvention. Fyll på med fakta efter varje fråga om eleverna inte har svaret. (Se faktaruta) Ställ följande frågor: Har Sverige undertecknat/ratificerat FN:s flyktingkonvention? Vad innebär det? (Vilka skyldigheter har Sverige åtagit sig att uppfylla?) Hur handskas Sverige med de flyktingar som tar sig hit med illegala metoder? Vad säger konventionen, krockar konventionen med verkligheten?

9 SIDA 9/9 LÄRARMANUAL Faktaruta FN:s flyktingkonvention: Sverige har undertecknat/ratificerat konventionen. FN:s flyktingkonvention från 1951 med 1967 års tilläggsprotokoll är ett grundläggande skyddsnät. Konventionen syftar till att ge skydd för dem som utsätts för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det är alltså människor som omfattas av FN:s flyktingkonvention och efter bedömning får flyktingstatus som har rätt till asyl enligt folkrätten. Enligt konventionen är en flykting en person som känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Många länder, däribland Sverige, ger även skydd till personer som inte omfattas av konventionen såsom de som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i hemlandet. Rätten att söka asyl finns även uttryckt i artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i EU-stadgan om mänskliga rättigheter. FN:s högkommissarie för flyktingar (UNHCR) inrättades Läs mer: Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper.